Min historia är också
din historia
Interkulturella perspektiv i den mångkulturella skolan
KURS:Självständigt arbete för grundlärare F–3 och 4–6 , 15 hp PROGRAM:Grundlärarprogrammet årskurs 4–6
FÖRFATTARE:Jona Karam EXAMINATOR:Radu-Harald Dinu TERMIN:VT/2021
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Jona Karam
Min historia är också din historia - Interkulturella perspektiv i den mångkulturella skolan My story is also your story - Intercultural perspectives in the multicultural school.
Antal sidor: 24 ____________________________________________________________________________
Skolverksamheterna i Sverige är en spegling av samhället där sociala och kulturella möten frodas och ska hjälpa elever att utveckla förståelsen för en kulturell mångfald i en globaliserad värld. Historieundervisningen ska bidra till att elever får förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadsätt. De ska även få olika perspektiv på hur historien har och kommer att påverka människans identitet, föreställningar och värderingar. Den här studien har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur historieundervisningen bedrivs i en mångkulturell skola med ett interkulturellt perspektiv med inriktning till årskurs 4–6. Identitetsfrågan har även lyfts då den har en viktig roll i elevers egna identitetsbildningar genom historieundervisningen i och utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka vad forskningen säger om den interkulturella undervisningen inom historieämnet i en mångkulturell skola och hur elevers identitet påverkas. Studiens arbete baseras på en litteraturöversikt som visar vetenskaplig forskning kring det området som belyst genom olika databassökningar och kedjesökningar. Den interkulturella undervisningen inom historieämnet är något som alltid behöver utvecklas och arbetas flitigt med i skolan. Mångfalden som ökar i samhället påverkar skolan idag där vi kan se att det mångkulturella klassrummet är omöjligt att undgå. Med tanke på det påverkas det interkulturella lärandet där ömsesidig respekt, jämlikhet, öppenhet och respekt är etiska värden som uppmärksammas för interkulturalitet. Det har framkommit att historieundervisningen kan påverka elevers identitet. De mångkulturella klassrummen gör att identitetsfrågan blir ständigt mer betydande där skolan, lärare och samhälle spelar en viktig roll för elevers identitetsskapande.
___________________________________________________________________________ Sökord: interkulturell, interkulturell kompetens, mångkulturell, identitet, historieundervisning, historiedidaktik, historiemedvetande, historiebruk, historiekultur, etnicitet ___________________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1 Inledning……… 1
2 Syfte och frågeställningar……….. 2
3 Bakgrund………... 3 3.1 Styrdokument………..3 3.2 Interkulturell pedagogik………. 3 3.3 Mångkulturellt perspektiv………...5 3.4 Identitetsskapande………... 5 4 Metod ……….6 4.1 Informationssökning………... 6 4.2 Urval………... 6 4.3 Materialanalys……….. 9 5 Resultat……… 11
5.1 Historia och identitet……… 11
5.2 Elevperspektiv på historieämnet………...12
5.3 Lärarperspektiv på historieämnet………. 13
5.4 De interkulturella perspektiven inom historieundervisningen………..14
6 Diskussion………... 16 6.1 Metoddiskussion………... 16 6.2 Resultatdiskussion……… 17 6.3 Framtida studier……… 20 7 Referenslista……… 21 Bilaga 1
1
1 Inledning
I en alltmer globaliserad värld, kommer länder runt om i världen behöva utveckla kunskapen och förmågan att hantera en växande kulturell mångfald (Avery, 2016, s. 15). Inte minst får historieämnet en viktig roll i det växande kulturella samhället där frågor som vilka är ”vi” och vilka är ”de andra”, lyfts fram som betydelsefulla inom den historiedidaktiska forskningen (Lozic, 2010, s. 19). Begrepp som interkulturell kunskap har blivit viktiga att förstå för den mångkulturella värld vi lever i idag (Lorentz, 2018, s. 9). Det svenska samhället har sedan 1980-talet beskrivits som ett mångkulturellt samhälle med etniciteter från mer än 200 länder vilket utan tvekan gör Sverige till ett mångkulturellt samhälle (Lorentz, 2018 s. 63).
I Lgr11 står det att ämnet historia ska syfta till att elever ska utveckla kunskaper om historiska sammanhang, sin egen historiska bildning och sitt historiemedvetande (Skolverket, 2019, s. 205). Frågan är hur den mångkulturella historieundervisningen kan bidra till att öka elevers historiemedvetande? Lozic belyser att historieämnet kan betraktas som ett ämne där kulturarv och identiteter utvecklas som i sin tur hjälper människan att kunna orientera sig i tid och rum. Det handlar om att skapa sig en bild av elevers förståelse och uttryck av identitetens påverkan gällande historiedidaktikens frågor; vad och hur, och därefter börja samtala om och lyfta historieämnets grundläggande innehåll (Lozic, 2012, s. 124).
Maria Johansson hävdar att historieämnet har en särskild roll att spela i en global samtid och framtid och inte minst i ett mångkulturellt samhälle. Kan vi forma historieundervisningen i skolan på ett sätt att ämnet historia skapar relevans för alla elever? (Johansson, 2012, s. 11). Under min VFU-period reflekterade jag över hur varje individ format sin identitet beroende på olika sammanhang i livet. Oavsett vilken bakgrund elever har, finns det en unik historia att berätta. Frågan jag ställde mig då var: Hur kan hens personliga berättelse och identitet få en plats i historieundervisningen? Jag började reflektera över hur jag som lärare i framtiden kan lyfta elevers historia och inkludera det i historieundervisningen för att göra deras röster hörda och stärka deras identitet.
Samverkan mellan den mångkulturella skolan, interkulturella historieundervisningen och elevers identitet har väckt funderingar i anslutning kring mitt yrkesval. Den här studien kommer därmed belysa begreppen interkulturellt, identitet, historiemedvetande och inte minst den mångkulturella skolan och samhället vi lever i idag.
2
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här forskningsöversikten är att undersöka vad forskning säger om den interkulturella undervisningen inom historieämnet i en mångkulturell svensk skola. Forskningsöversiktenska även granska vad forskning säger om elevers identitetsskapande och hur det påverkas i ett mångkulturellt klassrum.
- Hur kan historieundervisningen bedrivas utifrån ett interkulturellt perspektiv i den mångkulturella skolan i Sverige?
3
3 Bakgrund
I bakgrunden kommer det presenteras inslag från styrdokumenten. Vidare kommer det interkulturella och mångkulturella perspektivet inom skolväsendet belysas. Slutligen redogörs elevers identitetsskapande i undervisningen.
3.1 Styrdokument
Skolväsendet vilar på en demokratisk grund vilket i sin tur ska förmedla och förankra värden såsom människors lika värde, solidaritet mellan människor, nolltolerans av diskriminering oavsett etnisk tillhörighet eller bakgrund samt förmågan att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald (Skolverket, 2019, s. 5). Samtidigt har skolan i uppgift att utveckla ett internationellt perspektiv hos elever så att de har möjlighet att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Eleven ska vidare lära sig att skapa internationell solidaritet och utveckla förståelsen för den kulturella mångfalden som råder (Skolverket, 2019, s. 8).
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människor levnadsvillkor och värderingar […] därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt”. Undervisningen ska […] bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. (Skolverket, 2019, s. 205)
Citatet ovanför är hämtat ur syftestexten för ämnet historia och förtydligas i följande avsnitt. Johansson förtydligar citatet där hon lyfter begreppet historiemedvetande som betydande inom historieundervisningen, med följd av att människan är skapad av historien samtidigt som människan skapar historien. Historiemedvetandet är därmed en del av hur människan och samhället skapar sig en identitet (Johansson, 2012, s. 40). Karlsson och Zander betonar att människor knyter samman tidigare skeden, nutiden och framtiden på ett meningsfullt sätt vilket formar vårt historiemedvetande (Karlsson & Zander, 2009, s. 257).
3.2 Interkulturell pedagogik
Vad innebär interkulturell pedagogik? Riksdagen förklarade år 1985 att det interkulturella lärandet skulle genomsyra det svenska utbildningsväsendet. Den interkulturella skolpolitiken blev av den orsaken 1980-talets filosofi och skulle därmed välkomna och förena andras kulturer i klassen och skolan som helhet (Lozic, 2010, s. 39–40). Lorentz förklarar interkulturell pedagogik som en samverkan och interaktion mellan elever med skilda bakgrunder samt samarbetet mellan elever och lärare i skolan. Pedagogiken handlar även om elevers sociala situation, olika problemsituationer och kulturella identiteter som
elever befinner sig i eller hamnar i (Lorentz, 2018, s. 11). Den interkulturella pedagogiken handlar generellt om behovet av strukturella reformer som i sin tur ska leda till att anpassa ett utbildningssystem till det mångkulturella samhället (Lozic, 2010, s. 39). Sedan början av 1990-talet har pedagogiska forskare talat om begreppet interkulturalitet med försök att beskriva detta fenomen. Interkulturalitet står för interaktioner och ett gränsöverskridande
4
arbete mellan kulturer. Begreppet används även av lärare för att beteckna deras förmåga att på ett hedersamt sätt uppmärksamma elevers olika identitet i interaktionen mellan varandra (Lorentz, 2018, s. 64–65).
Johansson belyser begreppet interkulturell kompetens. Hon förklarar att definitionen kan översättas med ”förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter” (Johansson, 2012, s. 53). Även Lorentz talar om interkulturell pedagogik och utvecklar begreppet som en kompetens, som i sin tur kan delas upp i tre olika grenar i samverkan. I detta ingår den kommunikativa kompetensen som handlar om hur vi människor lär oss att kommunicera med andra människor i olika situationer. Vidare behövs det en social kompetens som gör det möjligt för oss människor att hantera relationer mellan en själv och andra i samhället. Den sociala kompetensen skapas i samklang med ens sociala omgivning där även sociokulturella och psykologiska faktorer påverkar. Slutligen har vi den medborgliga kompetensen som är baserad på förståelse och vetskap om begreppen jämställdhet och demokrati bland könen och deras medborgliga skyldigheter och rättigheter (Lorentz, 2018, s. 122).
Interkulturell pedagogisk kompetens kan delas in i ett individuellt och övergripande perspektiv. Det individuella perspektivet handlar om hur individen förhåller sig till sina medmänniskor och i synnerlighet till de människor som upplevs vara annorlunda än sig själv. Det övergripande perspektivet handlar kompetensen om hur individen får kunskap ifrån sina medmänniskor och hur individen i sin tur förhåller sig till att leva med andra i samhället trots olikheter. Kompetensen behandlas även ur ett psykologiskt perspektiv där människor inte bara agerar logiskt utan styrs även av känslor och funderingerar på en unik nivå vilket leder till att varje elev i varje läge är unik och ska därav behandlas som en unik individ (Lorentz, 2018, s. 117). Inom historieundervisningen finns flera sätt att stödja den interkulturella kompetensen hos eleverna. Dels genom integrering av innehållet i undervisningen, dels genom minskning av fördomar (Johansson, 2012, s. 53). Kompetenser med ett interkulturellt innehåll är meningsfullt i vårt mångkulturella samhälle. Inte bara för lärare, även elever gynnas av en interkulturell kompetens, särskilt för dagens mångkulturella elever (Lorentz, 2018, s. 111). Begreppen mångkulturell och interkulturell redogörs av Lorentz som förklarar att det interkulturella begreppet inom skolvärlden som en interaktion och samverkan mellan elever med olika kulturella bakgrunder samt samarbetet mellan elev och lärare (Lorentz, 2018, s. 11). Ordet interkulturell är ett begrepp som används i anknytning till mänskliga möten där människor med skilda bakgrunder, vanor och språk förs samman. Prefixet mång i begreppet mångkulturell, beskriver ett tillstånd eller en situation och prefixet inter i begreppet interkulturell beskriver i stället en handling mellan individer (Lorentz, 2018, s. 116). Det mångkulturella begreppet kan även beskrivas med definitionen att Sverige som samhälle är mångkulturell med befolkningen som är mångreligiösa, flerspråkiga och mångkulturella. Oavsett vi vill det eller inte, är Sverige ett mångkulturellt land (Lorentz, 2018, s. 113).
5 3.3 Mångkulturellt perspektiv
Lozic belyser att Sveriges regering vid flera tidpunkter har tillkännagivit att Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att utbildningsväsendets uppgift därmed handlar om att gynna kulturella identiteter. Mångkulturalism förklaras som tanken att etnicitet är liktydigt med kulturella identiteter (Lozic, 2011, s. 67). För lärare är det viktigt att inte likhetstolka begreppet mångkulturellt och begreppet mångkulturalism då det sistnämnda inte anses ha någon betydelse om den inte fylls med ekonomiskt eller politiskt innehåll (Lorentz, 2018, s. 115). Eftersom politiska teorier eller teser inte styr över innehållet i en interkulturell pedagogik, brukar lärare av den anledningen inte vara särskilt intresserade av den politiska aspekten (Lorentz, 2018, s. 116).
Länder som haft stor framgång om forskning kring mångkulturell utbildning är USA, Kanada och Storbritannien. En betydande forskare vars namn dyker upp i resultatrik forskning kring ämnet är amerikanen James A. Banks. Hans syn på mångkulturell utbildning framställs som en idé, reform och process med mål att skapa likvärdiga utbildningschanser för alla elever oavsett etnicitet och social klass (Nielsen, 2013, s. 42). Johansson belyser att skolans roll inom det mångkulturella samhället vuxit fram ur ett amerikanskt sammanhang där frågor om etnicitet mestadels har stått i centrum. Målet med mångkulturell undervisning idag handlar om att reformera hela utbildningssystemet i större utsträckning så att den kan bli likvärdig för elever med olika bakgrund. Det kan handla om olikheter såsom kön, klass, etnicitet, identitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Därav blir den mångkulturella utbildningen som fält, betydande och rymmer allt ifrån kunskapsteoretiska diskussioner och argumentationer om skolkulturer (Johansson, 2012, s. 53).
3.4 Identitetsskapande
I läroplanens allra första sida under rubriken skolans värdegrund och uppdrag står det:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet […] därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och förställningar. (Skolverket, 2019, s. 205)
Lozic hävdar att historieundervisningen ständigt påverkas av lärare- och elevers identiteter, samhällssyn och erfarenheten som i sin tur påverkas av olika förhållanden i livet. Det kan exempelvis vara familjekonstellationer, religion, intressen, politisk påverkan och sociokulturella erfarenheter och klass som i slutändan påverkar identitetsskapandet (Lozic, 2011, s. 14). När det kommer till identitetsfrågan i den mångkulturella skolan finns det olika strategier att använda sig av i undervisningen för att främja elevers identitetsskapande. Skolan utgör grunden för de sammanhang där elevers identitet formas. Som stöd finns den svenska skollagen där det tydligt framgår att skolan ska verka för olika gruppers lika bekräftelse och där alla människor har lika mycket värde oavsett identitet eller tillhörighet (Nielsen, 2013, s. 46).
6
4 Metod
Metodavsnittet är uppdelat i två delar. Den första delen behandlar informationssökningen och tillvägagångssättet som används vid sökandet av de vetenskapliga publikationer som litteraturstudien grundar sig på. Den andra delen beskriver hur materialet har analyserats. Den tredje delen beskriver avgränsningar och urval som gjorts för att hitta relevanta publikationer.
4.1 Informationssökning
Sökningen utfördes i söktjänsterna Primo och Swepub och där hittades relevant information som kunde kopplas till studien. Både nationell och internationell forskning fanns med i sökningen för att få ett bredare perspektiv i ämnet som studien bygger på. Av den anledningen utfördes även sökningar i databasen ERIC som står för Educational
Resources Information Center. De sökord som tillämpades var history teaching, multicultural, teaching methods, didactics, multicultural school. Även svenska sökord
användes som passade bra in i sökningen som utfördes i Swepub. De sökorden var
mångkulturell, interkulturell, historieundervisning, historiemedvetenhet, historiskt medvetande historiekultur, didaktik, identitet, etnicitet och undervisningsmetoder. Den
metod som används är booleska operatorer vilket innebär att flera sökord kombineras med varandra och brukar även sökoperatorer som AND, OR och NOT. Den booleska operatorn bildade då en söksträng och avgränsade sökningen till den relevanta litteraturen. Sökområdet begränsades även till endast vetenskaplig litteratur. Majoriteten av källorna som använts i studien hittades på Swepub och ERIC. De första sökningarna i söktjänsten ERIC resulterade i upp till 10,500 träffar. Därmed avgränsades sökresultatet till vetenskapliga artiklar, publikationsdatum 1990–2020 och genom nyttjande av hjälpsubjekt i sökningen. De sökorden var middleschool, teachers approach, student identity. I söktjänster primo resulterade sökningen i ca 5,000 träffar. Även här användes samma typ av avgränsningar som i sökbasen ERIC och samma typ av sökord vilket sedan avgränsas tills det landade på ungefär 100 träffar. Swepub gav relevanta träffar direkt och avgränsningen skedde inte på samma sätt då söktjänsten erbjöd svensk forskning som visade sig vara användbar till studien. Kedjesökning har även används för att se vad andra författare refererat till och om det möjligtvis skulle vara användbart eller relevant för studien. I kedjesökningar har existerande litteraturlistor från avhandlingar och artiklar granskats. På så vis breddades sökningen och gav ytterligare relevanta träffar för studien. Fördelen med kedjesökningen gav möjligheten att hitta mer material som annars inte hade hittats vilket gjorde att studien fick mer djup.
4.2 Urval
Syftet med studien behandlar ett interkulturellt perspektiv i en mångkulturell skola samt en forskningsöversikt på elev- och lärarperspektivet inom historieundervisningen. Därför bedömdes det som relevant att använda sökorden intercultural education, intercultural
7
kedjesökningen som gjordes och passade bra in på studiens syfte. Sökorden var viktiga att belysa för att studien skulle kunna utvecklas framåt. Det fanns flera artiklar som exkluderas eftersom ett av exkluderingskriterierna var att artikeln inte fick vara publicerad innan 2000 och att artikeln inte fick vara på ett annat språk än svenska och engelska. Den slutgiltiga sökningen resulterade i tidsskriftartiklar som presenteras nedan i Tabell 1 (s. 9).
Tabell 1: Urvalstabell
Författare Titel Publikationstyp År Land
Adwan, S, Mattsson, C & Johansson, T. Holocaust education and the Palestinian cause: young
Palestinian people in Sweden, and their perceptions of Holocaust education, Intercultural Education Forskningsartikel 2020 Palestina Andrews, R, McGlynn, C, & Mycock, A. Students' attitudes towards history: does self-identity matter?
Forskningsartikel 2009 England
Banks, J.A. The Construction and Historical Development of Multicultural Education, 1962– 2012 Forskningsartikel 2013 USA
Bennet, C. Genres of Research in Multicultural Education. Forskningsartikel 2001 USA Bolovan, S. P. Opportunities of the Intercultural Education in Teaching-Learning Forskningsartikel 2009 Rumänien Costa, V, Saial, J, Castro, I, & Pita, F. Developing intercultural competencies during history class Forskningsartikel 2009 Portugal
8 Eiasson, P, & Nordgren, K. Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning ? Forskningsartikel 2016 Sverige
Epstein, T. Teaching about Race in an Urban History Class: The Effects of Culturally Responsive Teaching Forskningsartikel 2011 USA Grever, M, Haydn, T, & Ribbens, K.
Identity and school history: The
perspective of young people from the Netherlands and England
Forskningsartikel 2008 England
Gryglewski, E.
Teaching about the Holocaust in multicultural societies: appreciating the learner, Intercultural Education Forskningsartikel 2010 Tyskland Henríquez, S, Moltó, C, & Carrillo, M. Understanding elementary and secondary students' representation of cultural differences as reflected in the process of intercultural communication in school contexts Forskningsartikel 2015 Spanien Johansson, M. Historieundervisning och interkulturell kompetens. Bokkapitel 2012 Sverige
9 Lozic, L. Historiedidaktik i Norden 9 Del 2 Historisk kunskap. Forskningsartikel 2012 Sverige Nakaya, A. H. Overcoming Ethnic Conflict through Multicultural
Education: The Case of West Kalimantan Indonesia
Forskningsartikel 2018 Japan
Nielsen, L. Historieundervisning s och identitet i det mångkulturella samhället Forskningsartikel 2013 Sverige Nordgren, K. Powerful knowledge, intercultural learning and history education Forskningsartikel 2017 Sverige 4.3 Materialanalys
Det viktigaste i studien var att litteraturen skulle baseras på vetenskaplig grund och att analysen av material skulle utgå ifrån relevanta begrepp och termer med koppling till syfte och frågeställningar. Studien innehåller därför vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna är referensgranskande där analys gjordes av dess tillförlitlighet. Varje granskning av material utgick från studiens syfte och frågeställningar för att begränsa innehållet inom ämnet och sedan jämföra det med syftet i materialet. Genom att strukturera sökningen, granskandes relevanta komponenter som kunde styrka syftet med studien. De komponenterna var mångkulturell undervisning, interkulturell pedagogik, elevers identitet och historieämnets didaktiska grunder. Vid relevant träff, granskades först rubriken och därefter abstracten samt konsekvent läsning av bakgrunden på de vetenskapliga artiklarna och avhandlingar som hittades. På så sätt bildades en tydlig bild av vilken litteratur som var relevant och vilken litteratur som kunde plockas bort.
Den forskningsöversikt som utförts har sin inspiration från Claes Nilholm (2017) i hans bok som heter Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Boken har varit till stor hjälp för tillvägagångssättet i materialvalet över forskningsöversikten som finns med i studiens resultat. Nilholm ger exempel på ett tillvägagångssätt som kan vara bra att använda sig av vid en analys, närmare bestämt en kartläggning vilket har används vid handlingssättet i studien. I denna kartläggning ingår fem olika steg där det första steget är identifiera forskningsarenor och välja ut arbeten. Forskningen sker på olika arenor, det vill säga både nationellt, internationellt och geografiskt. Det är även väsentligt att objektivt
10
analysera antalet gånger arbetet har refererats av andra forskare. I valet av arbeten har det också varit viktigt att se om forskningen som gjorts även utgår ifrån ett begreppsinnehåll. Det kan synliggöras genom att i databaserna söka på rubriker, abstract och index då de återger arbetes fokus. Det andra steget handlar om att sammanställa bakgrundsdata. De vanligaste genrerna som kan vara bra att granska är empiriska orginalforskningar, forskningsöversikter, metodologiska artiklar, teoretiska arbeten, begreppsanalyser och positioneringsarbeten. I den här studien har det mestadels varit fokus på forskningsöversikter. Det tredje och fjärde steget handlar om att göra en kartläggning och analys. I detta steg finns en frihet för vilka aspekter som fokus hamnar på, dock rådernågra centrala aspekter att förhålla sig till. De är ämnen för arbetena, metoder som används, resultatet i studien, teorier som studerats och definition av centrala begrepp. Det femte och sista steget i kartläggningen handlar om att värdera styrkor och svagheter i forskningsfältet. Tillvägagångssättet i materialvalet har hela tiden vart att upptäcka styrkor och svagheter i den forskning som valts med till studien för att säkerställa en tydlig röd tråd för studiens syfte. Nilholm lyfter även två frågor som blir viktiga att kunna svara på för att se styrkor och svagheter i forskningen. Den första är att undersöka hur forskningen bidrar till att utveckla skolan och den andra är att undersöka vilken potential forskningen har för att förbättra skolutvecklingen (Nilholm, 2017, s. 42–48).
11
5 Resultat
I resultatdelen redogörs elevers identitetsbildning i historieundervisningen. Vidare presenteras historieämnet utifrån elev- och lärarperspektiv. Slutligen redogörs den interkulturella pedagogiken i historieundervisningen, integrerat med det mångkulturella perspektivet.
5.1 Historia och identitet
Vad vet vi egentligen om elevers idéer och känslor om historia och identitet? Grever et al. framför en undersökning som utförts i England och Nederländerna inom olika skolor. I resultatet framkommer det att lärare behöver använda sig av ett effektivt lärande och visa hänsyn till de förutfattade meningar som elever kan ha kring sitt lärande. Eftersom ett av syftena i historieämnet handlar om att påverka elevers idé om identitet och historia, skulle det gynna skolan och lärare att ha en grundförståelse för de idéer som elever har kring begreppet identitet (Grever et al, 2008, s. 79). Vidare belyser Grever et al. att förutom skillnader på elever från inhemska eller etniska minoritetsgrupper, finns det även ett område att behandla när de gäller hur elever ser på identitetsfrågan och hur historien i sig är meningsfull eller relevant för deras liv och identitetsskapande (Grever et al, 2008, s. 89). Nordgren belyser att historieämnet kan utveckla elevers förmåga att bli medvetna och källkritiska till olika strukturer och händelser i den världsomfattande historien genom tiderna. Förutom historia som ett ämne, behöver undervisningen ge utrymme till olika minoriteter och identitetsgrupper att få sin röst hörd (Nordgren, 2017, s. 675). Viktigt att belysa är även att elever från olika etniska minoritetsgrupper inte har samma ståndpunkt gällande historia och identitet då det finns stora skillnader på nationella och etniska minoritetsgrupper. Vid frågan om vilka historiska områden elever tyckte att lärarna skulle undervisa om, visade elever mer intresse för att utforska kulturhistoria, släkthistoria och opolitiska historier. Som en del av historieämnet, tyckte elever att det borde finnas utrymme att utforska släkthistorier som en del av deras internationella förflutna, för att skapa relevans och meningsfullhet för elevers identitet inom historieämnet (Grever et al, 2008, s. 90).
I takt med att det mångkulturella svenska samhället ställs inför nya utmaningar där klyftorna mellan rika och fattiga har ökar, har det medfört att de elever som inte klarar målen i skolan, består mestadels av icke-svensk bakgrund med sämre socioekonomiska förutsättningar. Nielsen belyser att det mångkulturella samhället växer fram med stor takt och för med sig utmaningar för skolans undervisning vilket i sin tur har gett forskare anledning att lyfta det. Ändå kvarstår mycket att göra inom forskningsfältet och framför allt inom identitetsfrågor rörande skolämnet historia. (Nielsen, 2013, s. 39). Två förenade kännetecken inom den mångkulturella utbildningsforskningen idag är dels hänsynstagandet till att individen inte bär på en singulär identitet, snarare flera. Identiteten ingår i flera sammanhang där familj, religion, kultur, etnicitet, sexualitet och social klass påverkar identitetsskapandet i en ständig utvecklande process (Nielsen, 2013, s. 43).
12
5.2 Elevperspektiv på historieämnet
Lozic lyfter historieämnet i den mångkulturella skolan med perspektiv på elevers intresse för föräldrarnas födelseländer. Det framgår att elever visar intresse för den kultur och historia deras föräldrar har erfarit. En elev som intervjuades vid namn Abbas, berättar att hans far kom till Sverige på 80-talet från Algeriet och hans mor är uppvuxen i en liten ort i Sverige. Hans intresse för historieämnet riktas därför mot den nordafrikanska kulturen och arabvärldens politiska historia. Abbas tycker att den historieundervisningen som bedrivs i klassrummen idag är för eurocentrisk och att lärarna inte beaktar betydelsen av andra kulturer (Lozic, 2012, s. 128). Flera andra intervjuer gjordes tillsammans med andra elever och alla intervjuer visar att eleverna önskade att få kännedom om deras föräldrars födelseländer och hur historien och kulturen ser ut där deras föräldrar är ifrån. Eleverna påpekade att de inte vill ersätta den historieundervisning som bedrivs då det är viktigt för dem att känna till historien om de land de bor i, det vill säga Sverige. Likväl ansåg eleverna att undervisningen som berör historien utanför Europa, bör uppmärksammas och pratas om så att de kan känna anknytning till sina etniska identiteters ursprung (Lozic, 2012, s. 130). Gryglewski beskriver hur lärare i Tyskland förhåller sig till historieundervisningen i ett mångkulturellt samhälle. Det framgår att många elever som inte är etniskt tyskar, känner att deras familjehistoria tävlar om uppmärksamhet med resterande historia som undervisas i skolan. I deras ögon ser det ut som majoriteten av människor i samhälle och skola inte är intresserade av att lära sig om deras familjs historia, land och kultur. Trots det, är det elever med icke tysk bakgrund som visar intresse för Tysklands historia (Gryglewski, 2010, s. 46). Etnisk identitet förklaras i den grad att en person känner koppling till en ”etnicitet” eller kulturell grupp som exempelvis kan vara ens familj. Forskning visar att etnisk identitet har en viktig roll att spela i ett mångkulturellt klassrum som lärare och elever behöver uppmärksamma i undervisningen. För att elever ska lyckas akademiskt behöver begreppet etnisk identitet klargöras för att kunna hjälpa elever att ta sig vidare (Bennet, 2001, s. 192–193). Andrews et al framför en studie där relationen mellan elevers attityd till historien och självidentiteten belyses. Ur ett statistikresultat synliggjordes att variationerna i elevers attityd är sammankopplat med specifika dimensioner i ens självidentitet. De elever som anser sig själva ha en nationell identitet, visade en mer traditionell syn på historien och ansågs vara mindre tillgängliga för den multikulturella uppfattningen om historien. Resultaten visade även att de elever som värnar om sin etniska identitet högt, var mindre villiga att stötta den mångkulturella anblicken på historien (Andrews et al, 2009, s. 376).
Adwan et al. redogör för historieämnet utifrån elevperspektivet där det framgår hur unga palestinska elever i Sverige upplever historieämnet och undervisningen om Palestina- Israel konflikten och hur den ställs i förhållande till undervisningen om förintelsen. Adwan et al. redogör en hypotes kring vad elever känner och tänker för undervisningen, är splittrad. Ett exempel på det är konflikten mellan Palestina och Israel som varat i många år där de palestinska eleverna ansåg att det pratas för lite om eller snarare inte finns någon
13
information om konflikten i läromedlen. Samtidigt tar historien om förintelsen stor plats i undervisningen. En elev säger:
” I studied all my life in Swedish schools. We did not study anything about the Palestinian Cause or discuss it. Neither teachers nor students talked about Palestine and the Palestinian Cause, nor in all classes . . .. Nothing in the textbooks about it, as the Arab and Palestinian history is not important to Swedes and other Scandinavians and European countries”. (Adwan et al, 2019, s. 10).
Vidare framgår det att Sveriges samhälle som helhet saknar integrationsperspektivet. Elevers uppfattning är att det saknas brist på kunskap och undervisning i skolan för att prata om Palestina och Israel konflikten. Det saknas även intresse att höra elevernas sida av händelsen vilket skapar obalans mellan hur historiska händelser och konflikter runt om i världen bemöts i dagens läromedel inom historieämnet (Adwan et al, 2019, s. 12). 5.3 Lärarperspektiv på historieämnet
Johansson belyser historiens betydelse i undervisningen och lyfter frågan: Vilka historiska berättelser är värda att lyftas upp och föras vidare? Lärare står ständigt inför en urvalsprocess där vissa delar ur historien kommer få mer utrymme än andra i undervisningen. Förutom de val läraren gör, behöver eleverna även förstå varför de ska bry sig om att lära sig det som undervisas. De val som läraren gör i klassrummet kommer skilja sig åt beroende på syftet med historieundervisningen och den bedömnings som skall utföras (Johansson, 2012, s. 146). I en studie genomförd av Nordgren och Eliasson framförs det hur lärare i den svenska skolans tre stadier ser på historieämnets innehåll och mål med uppmärksamhet till det interkulturella uppdraget. Denna studie liknar på många sätt Adwan et al.s studie som berör samma ämne. Ett resultat presenteras som visar viket undervisningsinnehåll lärarna prioriterar och vilket lärande de vill uppmuntra. Resultatet från lärarnas svar var att mångkulturalitet ses som en viktig fråga för historieundervisningens innehåll, dock finns ingen tydlig beskrivning om vad en sådan undervisning bör rymma. På alla stadier där undersökningen bedrevs, svarade de flesta lärarna att de bemöter mångkulturalitet i ganska hög omfattning inom historieundervisningen. Resultatet påvisar även att mångkulturalitet är en fråga som bör uppmärksammas mer och att alla bör undervisas i historia på samma sätt oavsett vilken bakgrund eleverna har. När de kommer till vilken typ av historia som skulle undervisas i klassrummet, visade resultaten att Sveriges historia hamnade långt ner på prioriteringslistan, vilket går tvärt emot vad lärarna undervisar om (Nordgren & Eliasson, 2016, s. 62). Alla lärare som intervjuades i Nordgren och Eliassons enkätundersökning, visar splittrade meningar mellan lärarna om huruvida elever med annan bakgrund än nordisk skulle ha något särskilt behov av att behöva studera Sveriges historia. Mer än hälften av lärarna ansåg att det var svårt att hinna med att involvera det mångkulturella perspektivet i historieundervisningen. Vidare påpekas att hälften av lärarkåren ansåg att det var enkelt att integrera det mångkulturella perspektivet och de andra hälften gav
14
indikation på att de inte fanns tillräckligt med kunskaper inom det för att bedriva en bra undervisning (Nordgren & Eliasson, 2016, s. 64).
5.4 De interkulturella perspektiven inom historieundervisningen
Interkulturell kompetens uppmärksammas som något som inte borde vara otäckt eller främmande för lärare då de inte representerar något nytt utan snarare en förbättring och förändring av något redan existerande. Vidare belyser Bolovan den interkulturella aspekten utifrån ett elevperspektiv och menar att när en elev med en utomnordisk bakgrund träder in i samhället, är det sällan eleverna som har svårt att acceptera hen. Det är snarare samhället, skolan och lärarna i skolan som får det svårt att anpassa sig till den kulturella mångfalden. Därför menar Bolovan att kompetens, kännedom och utbildning hos en historielärare, är en grundläggande faktor till att främja elevers syn på mångfald (Bolovan, 2009, s. 38). Costa et.al redogör för att historien spelar en väsentlig roll i undervisningen då den möjliggör förståelsen av mångfald. Den synliggör även förhållande som utspelar sig genom historien samtidigt som den utgör en tydlig riktlinje för elever i den komplexa världen vi lever i. Det leder i sin tur till att elever uppskattar mångfalden och lär dem att utveckla respekt och solidaritet till sina medmänniskor. Vidare menar Costa et.al att interkulturell utbildning inte kan direkt implementeras i enbart historieämnet utan det handlar om att sprida det i olika ämnen i undervisningstillfällen för att förverkliga interkulturell undervisning (Costa et. Al, 2009, s 48).
Bolovan hävdar att interkulturell kompetens är betydelsefull för alla oavsett om hen tillhör majoritet eller minoritet. För att övervinna fördomar och negativa ståndpunkter kring etniciteter behövs en stadig kompetens. Något som även lyfts är att det interkulturella lärandet inte leder till uteslutning av patriotism, inte heller att en person förlorar sin egen kultur i samverkan med andra. Det innebär snarare att acceptera skillnader mellan människor, inte förneka dem. Det är därför viktigt att uppmärksamma och lyfta andras identiteter i skolan och samhället så att elever får bli hörda (Bolovan, 2009, s. 40). Epstein framför i sin artikel om undervisning kring kulturell undervisning. Det framgår att historieinlärning hos elever kräver att frågor som berör etnicitet och rasism lyfts och förklaras ur sitt komplexa ställningstagande. Den kulturellt kompetenta läraren, kan i sin undervisning samordna subtila exempel på rasism och de historiska aspekterna av människoförtryck som har funnits sedan långt tillbaka. Det kan då leda till elever stärker sin förmåga att möta liknande möten i framtiden och utveckla motstånd och individuella handlingar mot rasism (Epstein, 2011, s. 4–5).
Nordgren och Eliasson belyser något som tydligt kan utmärkas i historieundervisningen och det är traditionen av ämnesinnehållet. Från de lokala till de nationella och globala innehållet, med narrativet som ett betydelsefullt tillvägagångssätt där tradition förs vidare som en återkommande praktik där nya generationer skolas in av sina företrädare. På grund av det formas historieundervisningen i den svenska skolan till en ensidig undervisningsform. Förändringar i historieundervisning sker trots bristen på forskning kring det interkulturella lärandet. Den höga uppskattningen av mångkulturen öppnar nya
15
vägar genom att vara ett relativt nytt perspektiv för en mångfald av diverse tolkningar. Detta trots att lärare i svenska skolor idag har en splittrad uppfattning om vad det mångkulturella samhället ska influera historieundervisningen eller inte. Med tanke på den kraft som verkar mellan ämnets tradition och förändringstryck utifrån, bör lärare få tillräckligt med stöd för att på bästa sätt kunna hantera den interkulturella uppgiften som råder i en mångkulturell skolvärld (Nordgren & Eliasson, 2016, s. 65). Nordgren belyser att ett globalt och multikulturellt samhälle gynnar det interkulturella lärandet inom skolvärlden där enskilda bidrag av fakta, teorier, metoder och koncept kan skapa en effektiv utveckling och framgång inom den interkulturella kompetensen (Nordgren, 2017, s. 676). Nordgren och Eliasson lyfter i sin artikel förutsättningarna för en interkulturell historieundervisning om ämnets tolkande, innehållsliga och orienterade dimensioner samt de uppfattningar som finns rörande interkulturalitet. I mellanstadiet domineras undervisningen av svensk och nordisk historia och i högstadiet av västerländsk och eurocentriska översikter på världshistorien. Vidare framför Nordgren och Eliasson, lärares syn på hur elevers kompetens utvecklas gentemot historien de möter och får lära sig i och utanför skolan. Resultat kring det visar sig vara inkonsekvent och svårt att bedöma samtidigt värderas frågor som kritisks medvetenhet och empati till historien som exempelvis arbeten med historiska källor och metoder (Nordgren & Eliasson, 2016, s. 64). Ayami belyser att mångkulturell undervisning har förmågan att få bukt med tidigare konflikter mellan människor och etniciteter och även fostra ett mångkulturellt samhälle utan konflikter och fördomar. Vidare belyser Ayami att mångkulturell undervisning inte endast handlar om kultur och historia utan om att undervisa elever som i framtiden kommer forma och skapa en ny multikulturell och demokratiskt samhälle med världsomfattande perspektiv (Ayami, 2018, s. 133). Bennet hävdar att förmågan till att tolka kommunikation såsom språk, signaler och gester och även kroppsspråk, förstärker förståelsen av mångkulturella sammanhang. Till följd av det, stärks även den interkulturella kompetensen där människan blir medveten om skillnaden mellan sin egen och andras kulturer och blir delaktig av det i sitt eget tänkande (Bennet, 2001, s. 191). För att elever ska kunna utveckla kulturell kunskap, behöver de få möjlighet att ordentligt granska olika kulturer och inte bara få läsa eller höra om dem (Henríquez et al, 2015, s. 68). På grund av den mängd språk, livsstilar, traditioner, kulturer och attityder som råder i det mångkulturella samhället, medför det en verklighet som fordrar att skapandet av en interkulturell skola öppnas upp för en kulturell mångfald (Henríquez et al, 2015, s. 67).
16
6 Diskussion
I diskussionsdelen diskuteras resultat och metod som använts i studien. I resultatdiskussionen bemöts resultatet i relation till bakgrund, syfte och frågeställningar. Metoddiskussionen innehåller ett granskande förhållningssätt till materialanalysen och informationssökningen och vilka slutsatsen som framförts under arbetets gång.
6.1 Metoddiskussion
Informationssökningen var till en början överväldigande då sökningen resulterade i tusentals träffar från både nationell och internationell forskning. Det positiva med sökningen var att den kunde avgränsas med hjälp av sökord och direkta hjälpsubjekt som liknar sökorden såsom middleschool bland annat. Det gjorde det möjligt att granska informationen på ett strukturerat sätt. Sökningen gjordes först med enbart svenska sökord då det ansågs vara relevant att hitta forskning från Sverige för att sedan kunna jämföra det mer internationell forskning. Sökningen innehöll senare även engelska sökord för att bredda informationssökningen och hitta fler relevanta forskningar. Till en början låg fokus på att hitta artiklar om den mångkulturella skolan och hur den påverkar historieundervisningen. Efter några veckor in på arbetet, justerades frågeställningarna. Anledning till det var efter en noggrann granskning av forskning kring mångkulturell undervisning. Det upptäcktes att begreppet mångkulturell i skolan även inkluderade begreppet interkulturell eller intercultural education. Den här iakttagelsen påverkade sökningen som skedde i efterhand och det visade sig vara givande. Med tanke på att studien nu innehöll två viktiga begrepp som behövde tydliggöras, mångkulturell och interkulturell, låg fokus på att granska forskningen nogsamt för att undersöka skillnader och likheter i begreppets innebörd för studien. Informationssökningen resulterade även i forsknings kring hur elever och lärare förhåller sig till historieundervisningen. Den typen av forskning valdes att presenteras då den svarade på studien syfte Forskning som hittades kring elev och lärarperspektivet fick begränsas till svenska och engelska artiklar vilket resulterade i ett bortfall av forskningsunderlag som kunde varit relevanta för studiens syfte och frågeställningar. För att granska relevansen i artiklarna för studien, fick abstracten ligga till grund för om artikeln kunde användas eller inte. Om abstracten innehöll de sökord som används och kunde kopplas till antingen interkulturell, mångkulturell, kultur, identitet eller etnicitet, ansågs de vara relevanta att undersöka vidare i. Databasernasom användes var Swepub, Primo och ERIC. Den databas som gav bäst resultat var ERIC då den innehöll både svenska och engelska artiklar relevanta för studien. Det upptäcktes även att ERIC erbjöd en mer exakt sökning som kunde begränsa sökningen till det som angavs och det bidrog till att irrelevanta artiklar sållades bort. Söktjänsten Primo användes också i sökningen, dock upptäcktes en nackdel. Många av de artiklar som fanns i ERIC, fanns även i Primo vilket gjorde att sökningen tog mig till artiklar jag redan granskat. Det resulterade i att primo var den databas som bidrog med mest relevanta artiklar, både nationella och internationella. I urvalsprocessen utgick studien ifrån kriterier som tillämpades. De kriterierna var att titta efter om artiklarna berörde syfte och frågeställningar som den här studien har. Det upptäcktes att de inte var så lätt att hitta samband till studiens syfte och
17
anledningen till det var för att många artiklar behandlades ur ett relativt brett perspektiv. Det resulterade i en noggrann granskning av hela texten för att kunna upptäckta om artiklarna gav upphov till de kriterier som bestämts. I informationssökningen var ett av kriterierna, som tidigare nämnts, att hitta svensk och engelska forskning. Dock fanns de studier skrivna på andra språk och som hade relevant abstract och rubrik men som valdes bort på grund av att språkkunskapen var bristande. Det blev därför viktigt att välja bort all forskning som inte var skriven på svenska eller engelska. Vid skrivandets process och bearbetning av texterna och dess innehåll, fördes anteckning för att komma ihåg vilka sökningar som gjorts och för att inte hamna utanför relevansen för studiens syfte och frågeställning. Flera gånger upptäcktes artiklar som i början av bearbetningen var bra, dock fallerade den åsikten efter att ha granskat tillvägagångssättet som författaren använt sig av. Det kunde exempelvis handla om syfte eller metod som inte var relevant för den här studien. Informationssökningen resulterade även i studier skriva ur en läroplan som skiljde sig ifrån den svenska läroplanen och fick därför väljas bort. Informationssökningen resulterade likaså i många studie skrivna ur elev och lärarperspektiv. Då syftet med den här studien är att undersöka hur historieämnet bedrivs, ansågs det aktuellt att ha med artiklar skriva utifrån elev och lärarperspektiv för att ge mer djup till frågeställningarna och även få en bättre helhetsbild.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet som presenterats i studien visar ett relativt blandat innehåll för det interkulturella perspektivet i den mångkulturella skolan. Även identitetsuppfattningen som tolkas av tidigare forskning, resulterar i analysen om ett ständigt utvecklande där mycket finns att framställa i skolorna idag. Utifrån det som undersökts och granskat i diverse artiklar och litteratur, framställs majoriteten av forskares slutsatser att det är ett stort område som talar för en positiv utvecklingspotential. I och med att det mångkulturella samhället ständigt utvecklas och expanderar, innebär det att skolorna i Sverige har ett stort ansvar att få elever att känna trygghet och likvärdighet. I ett försök att framställa hur historieundervisningen bedrivs utifrån ett interkulturellt perspektiv, har det vart svårt att få en klar bild av frågan
hur. Johansson menar att historieämnet har en viktig roll att spela i det mångkulturella och
världsomfattande samhälle i både samtid och framtid (Johansson, 2012, s. 11). Dock kvarstår frågan ifall lärare bedriver historieämnet ur ett mångkulturellt perspektiv eller ifall de förhåller enbart till styrdokument och läroböcker.
Det framgår inte någon lathund eller referensram för hur historieundervisningen ska bedrivas och det märks tydligt inom forskningen som presenterats i den här studien. Många författare bistår med diverse olika teorier och utvecklingspotentialer inom historiedidaktikens frågor vad, hur och varför. Det är av stor vikt att läraren förstår komplexiteten i att undervisa historia i ett mångkulturellt klassrum. Henríquez et. al menar att i multikulturellt inkluderade skolor förväntas elever utveckla en interkulturell kompetens för att så småningom utveckla en egen livsuppfattning och överseende i ett mångkulturellt samhälle (Henríquez et. al, 2015, s. 67). I en grundskoleklass kan de här stora orden kanske bli överväldigande och möjligen skapa förvirring. Hos vemhamnar
18
ansvaret att reda ut frågor som kommer från elever om inte läraren? Läraren behöver i sin tur inneha interkulturell kompetens för att kunna bemöta dessa frågor som kan uppstå. När elever i årskurserna 4–6 ska lära sig om historieundervisningen, vet dem inte vilket innehåll som är relevant eller varför de ska lära sig om just det som läraren undervisar om. Johansson belyser att historieundervisningen ska handla om allt ifrån nationalister och migration till etnicitet och olika kulturers framväxt. Eleverna behöver få utveckla kunskap och färdigheter om dessa området för att själva kunna utveckla en interkulturell kompetens (Johannson, 2012, s. 11). Därför bör det inte bara handla om att läraren besitter interkulturell kompetens, även elever behöver den förmågan så de kan möta de frågor och funderingar som påverkar deras historiska förhållningssätt och medvetande.
På grund av den mångfald som råder i samhälle och skola, finns det idag utrymme att låta elevers röster bli hörda. De handlar om att kunna prioritera och finna tid till berättelsen bakom personen. Lozic (2012) hävdar att elever behöver få känna koppling till deras föräldrars historia och få lyfta det i undervisningen. Det kan vara en ingång till att få låta elever röst bli hörda och därmed få dem att känna koppling till historien på ett djupare plan. På grund av att alla lärare i slutändan finner sig egna väg till undervisningsformer, är det också upp till läraren att forma undervisningen beroende på den elevgruppen som finns framför en. Med hänsyn till styrdokumenten som lärare ska förhålla sig till och den bedömning som i slutändan ska utföras för varje elevs godtagbara mål, bör det finnas en individuell känsla och uppoffring av läraren att få elevers röster att bli hörda i historieundervisningen.
Forskning har visat att historiemedvetande är något privat, något medvetet som människan skapat genom olika sammanhang i livet. Det kan därför vara svårt för lärare att bedöma elevers historiemedvetande och hur det kan upptäckas eftersom det är något som sammankopplas till det liv man lever idag sett till historiska händelser som formar individens existens. Johanson (2012) har hävdat att historiemedvetande kan bli svårt för lärare att bedöma eller känna igen. Trots att begreppet historiemedvetande är något centralt i kursplanen för historieämnet, är det viktigt att inte försöka pressa elever utan lita på sin egen förmåga att göra det bästa för att förmedla de kunskaper elever behöver för lusten att lära och utvecklas både i och utanför klassrummet.
Resultatet visar att den mångkulturella skolan inte kommer att minska, snarare kommer den att växa. Det leder i sin tur till att lärare behöver kännedom om den mångfald som finns och hur de kan bli interkulturellt kompetenta för att bemöta den verkligheten i klassrummet. Henríquez et al. (2015) lägger tonvikten på att visa hänsyn till de nya relationer och situationer som bildas mellan människor. Med det sagt, finnas det idag någon form av omedveten självklarhet bakom begreppet interkulturell, att bemöta människor från olika kulturer, etniciteter och acceptera de olikheter som råder. Även fast alla inte förstår betydelsen bakom begreppet interkulturell, verkar samhällen runt om i Sverige uppmana till att människor som finns i ett mångkulturellt samhälle agerar tillsammans. Och det är precis vad interkulturalitet handlar om.
19
Skolan har ett ansvar för att varje elev, efter avklarad grundskola, ska kunna samspela i mötet med andra människor. Oavsett likheter och olikheter i livsvillkor, språk, religion, kultur och historia (Skolverket 2019, s. 12). Med tanke på det, växer mina funderingar kring om skolan eftersträvar det ansvaret eller inte. Ansvaret i sig är ett viktigt uppdrag, likväl återstår frågan om lärarna har den tid som krävs för att utveckla den förmågan hos elever. I en alltmer globaliserad värld råder det inga tvivel om att diverse kulturer och etniciteter kommer ta mer och mer plats i läroplanen. Läroplanen influeras och utvecklas ständigt av olika omständigheter och inte minst våra politiker. Den förändras för att historien är något som alltid kommer att variera. Lozic (2011) och Nordgren (2017) belyser att historien är något som ständigt förändras och skolan står inför utmaningen att bemöta dessa förändringar i klassrummen och inte minst i läroplanen. Med de utmaningar kommer även möjligheter som ger plats för den mångfald som finns i olika klassrum. Med tanke på det, skapar det mer utrymme för elever att påverka historieundervisningen.
Grever (2008) har belyst identitetsbegreppets relevans och lyfter hur elever ser på historien och hur det i sin tur påverkar deras identitetsskapande. Reflektionerna kring det leder till att identitetsfrågan kan vara besvärade för många ungdomar att förstå sig på. Frågan är dock om elever i dagens skola förstår vad identitet innebär och hur begreppet identitet kan påverkas under historieundervisningen. Det finns elever som har icke-nordiska föräldrar som har växt upp i länder med helt andra omständigheter och regler som de behövt förhålla sig till och inte förstår det svenska skolsystemet och innehåll. Omedvetet får barnväxa upp med den kultur som föräldrarna fört med sig och samtidigt kliva in i ett mångkulturellt klassrum där de får möta andra elever från olika kulturer och etniciteter. I allt detta ska elever sedan lära sig om historia och varför andra världskriget får så stor plats i undervisningen och inte konflikterna i deras länder. Med tanke på det blir det ännu viktigare för elever att känna samhörighet i klassrummet och bli accepterade oavsett bakgrund eller etnicitet.
Oberoende av att studien generellt riktar sig in på historieundervisningen, har Costa et al (2009) framställt att den interkulturella undervisningen inte enbart ske under historieundervisningen. För att den ska kunna verka i full kraft, behöver den interkulturella undervisningen spridas i olika ämnen. Utifrån den aspekten, kan jag fullständigt hålla med om på grund av att forskning har visat att interkulturalitet strävar efter en jämställd undervisning mellan elevers skilda bakgrund och kultureroch öppnar väg för mångfald. Det behöver därför ske som en helhet i olika ämnen och olika undervisningsformer. Det som framställts i studien visar att det interkulturella lärandet kan vara verksamt i olika sammanhang där mångkulturalitet råder och öppnar skolan för nya didaktiska övervägande och tolkningssätt.
Ayami (2018) belyste det interkulturella perspektivet utifrån en viktig aspekt. De menar att det sällan är eleven som har svårt att acceptera när en ny elev från en annan bakgrund träder in i skola och samhälle. Det är snarare lärare och samhälle som har svårt för den kulturella mångfalden som växer. Samtidigt framför Bolovan (2009) att den mångkulturella undervisningen ska välkomna människor från olika etniciteter som i
20
framtiden kan skapa ett demokratiskt och mångkulturella samhälle utan fördomar. Trots det, kan framställningen skapa osäkerhet i tolkningen om hur elever i slutändan ska finna en balans och trygghet i skolan. Framför allt i undervisningen kring det interkulturella lärandet som handlar om interaktionen mellan människor från olika kulturer med en ömsesidighet för varandra. Eftersom skolväsendets grundprincip betonar vikten av människovärdet, borde det inte finnas någon osäkerhet kring den aspekten. Om acceptans finnas bland elever med skilda bakgrunder och etniciteter, ska det även finnas bland lärare. Majoriteten av undersökningen har framfört fördelar och en positiv inställning för framtidens utveckling kring det interkulturella lärandet. Som framgått i resultatet behöver skolan utveckla den kompetens som krävs för att bedriva en framgångsrik interkulturell undervisnings som både ska främja elevers lärande och deras identitetsbildning.
Dilemmat som diskuterats i förgående avsnitt kring den kulturella mångfald som råder i klassrummet, kan vara intressant att lyfta i framtida studier och undersöka hur elever och lärare förhåller sig till den frågan. Vem är eleven hemma och vem är eleven i skolan? Bennet (2001) har belyst att den etniska identiteten är viktig att lyfta i ett mångkulturellt klassrum. De handlar inte bara om elevers olika identiteter, etniciteter och kultur. Idag utbildas det fler och fler studenter med icke-nordisk bakgrund till framtida pedagoger som i sin tur formar sin identitet i historieundervisningen. Samtidigt ökar klyftorna i samhället och klassrummet bland olika kulturer vilket gör att jag som pedagog behöver ha det i åtanke när jag planerar innehållet i undervisningen.
6.3 Framtida studier
Forskning har visat att den interkulturella kompetensen är något som inte går att bortse ifrån som pedagog. Resultatet har bidragit med olika infallsvinklar på hur den interkulturella kompetensen hos lärare och elever kan och bör utvecklas för att ge plats till den mångfald som finns i skolor runt om i Sverige. Med hänsyn till den mångkulturalitet som finns i det svenska samhället idag, råder det inga tvivel på att det kommer vara en viktig del att arbeta vidare med inom skolans värd. Mitt intresse kring hur lärare förhåller sig till det interkulturella lärandet i den mångkulturella skolan, är av stort engagemang och jag anser att vidare studier kan synliggöra hur det interkulturella lärandet bedrivs i årskurs 4–6.
21
7 Referenslista
Adwan, S, Mattsson, C. & Johansson, T, (2020). Holocaust education and the Palestinian cause: young Palestinian people in Sweden, and their perceptions of Holocaust education,
Intercultural Education, DOI: 10.1080/14675986.2020.1843941
Alm, M. (2009). Historiens ström och berättelsens fåra. I Karlsson, K. & Zander, U.
Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. s. 255–269. Lund:
Studentlitteratur.
Andrews, R. McGlynn, C. & Mycock, A. (2009). Students' attitudes towards history: does
self-identity matter? Educational Research, 51:3, 365–377,
DOI:10.1080/0013188090315694
Avery, H. (2016). Moving together – conditions for intercultural development at a highly
diverse Swedish school. Jönköping: Jönköping University, School of Education and
Communication.
Ayami, N.H, (2018). Overcoming Ethnic Conflict through Multicultural Education: The Case of West Kalimantan Indonesia University Japan. Vol. 20, No. 1, International
Journal of Multicultural Education.
Banks, James A. 2013 The Construction and Historical Development of Multicultural Education, 1962–2012. Pages 73 - 82. The College of Education and Human Ecology, The Ohio State University.
Bennett, C. (2001). Genres of Research in Multicultural Education. Review of Educational
Research, 71(2), 171–217.
Bolovan, P.S. (2009). Opportunities of the Intercultural Education in Teaching-Learning History. V. 2 suppl 1, p. 35–42 2009. Journal Articles; Reports – Descriptive.
Costa, V, Saial, J, Castro, I & Pita, F. (2009). DEVELOPING INTERCULTURAL COMPETENCIES DURING HISTORY CLASS. Volume 2, Supplement 1.
Eliasson, P. & Nordgren, K. (2016). Vilka är förutsättningarna i svensk grundskola för en interkulturell historieundervisning? [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2016:2, s. 62, 64 – 65).
Epstien, T. (2011). Teaching about Race in an Urban History Class: The Effects of Culturally Responsive Teaching, pages 2–21. The Journal of Social Studies Research. Grever, M. Haydn, T. & Ribbens, K. (2008). IDENTITY AND SCHOOL HISTORY: THE PERSPECTIVE OF YOUNG PEOPLE FROM THE NETHERLANDS AND
22
ENGLAND, British Journal of Educational Studies, 56:1, 76–94, DOI: 10.1111/ j.1467-8527.2008. 00396.x
Gryglewski, E. (2010), Teaching about the Holocaust in multicultural societies:
appreciating the learner, Intercultural Education, 21: s. 46,
DOI:10.1080/14675981003732233
Henríquez, S. Moltó, C. & Carrillo, M. (2015) Understanding elementary and secondary students' representation of cultural differences as reflected in the process of intercultural communication in school contexts, Nordic Psychology, 67:1, 65–68, DOI: 10.1080/19012276.2014.99778
Johansson, M. (2012). Historieundervisning och interkulturell kompetens.
Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet.
Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i
2000-talets mångkulturella samhälle. Diss. Lund: Lunds universitet.
Lozic, V. (2011). Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. (1 uppl.) Malmö: Gleerups.
Lozic, V. (2012). Vem är jag? Emancipation och historieämne i ’mångkulturella skolor’. I Eliasson, P., Hammarlund, KG., Lund, E. & Nielsen, C.T. Historiedidaktik i Norden 9 –
Del 2: Historisk kunskap. s. 124–145. Malmö: Malmö högskola och Högskolan i
Halmstad.
Lorentz, H. (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens: integration i dagens skola. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, L. (2013). Historieundervisning och identitet i det mångkulturella samhället. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. Ingår i: Nordidactica:
Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2, s. 38–64.
Nordgren, K. & Johansson, M. (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework, Journal of Curriculum Studies, 47:1, 1–25.
Nordgren, K. (2017). Powerful knowledge, intercultural learning and history education,
Journal of Curriculum Studies, 49:5, 663–682, DOI:10.1080/00220272.2017.1320430
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i historia (reviderad 2017) Stockholm: Skolverket.
23
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019, Sjätte upplagan, Stockholm: Skolverket.
Von Nolting, J. (2010). Kulturell formstöpning eller vidgade vyer? I Eliasson, P, Nordgren, K.G, Rosengren, H. & Tornbjer, C. Historia på väg mot framtiden:
historiedidaktiska perspektiv på skola och samhälle. s. 105–117. Lund: Forskarskolan i
24
Bilaga 1
Tabell: Materialanalys och granskade aspekter
Författare Titel Tidskrift Publikations år Syfte Design Urval Datainsamling Land Resultat
Adwan, S & Mattson, C & Johansson, T
Holocaust education and the Palestinian cause: young Palestinian people in Sweden, and their perceptions of Holocaust education, Intercultural Education 2020
Hur elever med invandrarbakgrund från Palestina i
förhållande till lärandet om förintelsen i
svenska skolor skildras genom undervisningen. Kvantitativ undersökning Strukturerade intervjuer med ljudinspelade 50 invandrarstudenter Sverige / Palestina
Resultatet visat att de flesta elever lärt sig om Förintelsen genom läsning och diskussioner i klassrummet, dock väldigt lite om den Palestinska konflikten som har pågått. Varken i läroböcker eller anda solaktiviteter.
Andrews, R. Catherine McGlynn & Andrew Mycock
Hur elever attityder gentemot den kursplan kring historieämnet och hur elever relaterar
Kvantitativ
undersökning bestående av 353 studenter från
Studenters attityd för historien sammankopplas med två utmärkande faktorer, dels den traditionella och
25
Students' attitudes towards history: does self-identity matter?
Taylor & Francis
2009
till deras etnicitet, nationalitet och identitet.
Syftet är även att undersöka vad
studenter som blivande lärare, anser om
tillvägagångssättet i historieundervisningen och om de finns någon traditionell eller politisk inriktning till lärandet.
olika universitet i England.
England
konservativa eller den multikulturella och liberala.
Resultatet visar även en positiv relation till den nationella identiteten och en negativ relation mellan ett starkt band till nationell identitet och multikulturell attityd för historien oavsett studenternas bakgrund.
Ayami, N. H
Overcoming Ethnic Conflict through Multicultural
Education: The Case of West Kalimantan, Indonesia International journal of multicultural education 2018 Undersöker effektiviteten av mångkulturell utbildning efter den konflikt som händer i Indonesien 1996-2001.
Kvantitativ undersökning Gymnasieelever Statliga och icke-statliga organisationer av lärande.
Japan
Mångkulturell utbildning kan hjälpa elever att förstå det förflutna kopplat till de kulturella förhållande som äger rum i nutid.
26
Banks, J. A
The Construction and Historical Development of Multicultural Education, 1962–2012
Taylor & Francis 2013
Framföra en kort historisk översikt över hur området för multikulturell
utbildning växt fram de senaste 50 åren.
Undersöka hur fältet över lag utvecklats från etniska studier till multietnisk utbildning
Statiska undersökningar USA
Mångkulturell utbildning kommer att växa i framtiden och förändras på flerdelade sätt.
Den viktigaste inriktningen inom mångkulturell utbildning kommer vara att framföra hur etnicitet, kulturell, religiös och språklig mångfald etableras runt om i världen och upplysa om det i den mångfald som råder mellan nationer.
Bennet, C
Genres of research in multicultural education ProQuest
2001
Det primära syftet är att erbjuda forskare och lärare inom
skolvärlden en översikt på hur mångkulturell undervisningen kan skildras i olika genrer.
Statistiska undersökningar. USA
Varje genre erbjuder ett sätt att fokusera tänkandet om undervisning och lärande i ett mångkulturellt samhälle.
Resulterar i en vägledning för blivande lärare och lärarprogram att implementera olika genrer av
mångkulturell undervisning i skolans värld och stärker lärares kunskap kring området vilket resulterar i kunnigare elever och lärorika lärandesituationer.
27
Genrerna erbjuder ett ramverk för lärare och blivande lärare inom teori och praktik baserat på principen om multikulturellt lärande, men även idealen om frihet, likvärdighet, rättvisa och den mångfald som råder i globala samhällen.
Bolovan, P
Opportunities of the Intercultural Education in Teaching-Learning
Acta Didactica Napocensia
2009 Framföra interkulturell undervisning under historielektioner och upplysa om att interkulturell undervisning inte är något nytt utan snarare ett verktyg för att utveckla elevens förståelse till mångfald. Statiska undersökningar Granskning av skolor på en internationell nivå. Datainsamling från International Commission for Education Rumänien
Interkulturell undervisning framgår som något som ska främja skillnaden mellan olika kulturer och inte
ignorera dem i
historieundervisningen. Utveckla elevers identitet och utveckla kunskapen om att oavsett vart ifrån man kommer, behöver inte det spegla ens identitet.
Costa, V. Saial, J. Castro, I. Pita, F.
DEVELOPING INTERCULTURAL
COMPETENCIES DURING HISTORY CLASS.
Acta Didactica Napocensia
Presentera olika metoder för att integrera interkulturell utbildning inom historieundervisningen. Kvalitativa undersökningar via undervisningsaktiviteter inom historieämnet. Deduktion, slutsatser utifrån hypoteser. ICTime-kurs
Historien spelar en avgörande roll som synliggör mångfalden.
Historien är en riktlinje i den global komplexitet som råder vilket gynnar elever att visa förståelse och hänsyn till andra runt omkring.
