Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Människors erfarenheter av akupunktur som
behandlingsmetod vid missbruk och
beroendetillstånd-
En Litteraturstudie
Caroline Hansson och Rebecka Wahlgren
Handledare: Marielouise Strand Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum
……….. Examinator: (examinatorns namn)
1 Humanvetenskapliga Institutionen
Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Människors erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid missbruk och beroendetillstånd.
Författare: Caroline Hansson & Rebecka Wahlgren
SAMMANFATTNING
Akupunktur har en mångtusenårig historia och kan användas vid till exempel vid smärta, oro och depression. Vid behandling av beroendetillstånd används ett standardiserat
öronakupunkturprotokoll (NADA), som främst används i syfte att avgifta substansberoende men kan även användas mot oro och ångest. Akupunkturen är kostnadseffektiv och har få negativa biverkningar. Vi vill med denna systematiska litteraturstudie beskriva människors erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid beroende och missbruk. Denna studie grundar sig på tio stycken vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna, Cinahl, PubMed och PsycInfo och artiklarna kvalitetsgranskades. Resultatet visade att akupunkturens positiva effekter framkom i alla studierna, bland annat på avslappning, sömn, oro, depression, abstinens och drogsug. Den avslappnande effekten samt minskning av oro och depression var huvudresultatet i flera studier. Genom resultatet har det framkommit att deltagarna i studierna upplever att akupunkturen ger en mängd positiva erfarenheter, dock behövs mer forskning inom området för att öka kunskapen om alternativa behandlingsformer.
Nyckelord: Akupunktur, NADA, beroende, missbruk, avslappning, sömn, drogsug, depression, oro, erfarenheter.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
AKUPUNKTUR ... 2
BEROENDE OCH MISSBRUK ... 3
TIDIGARE FORSKNING ... 6 PROBLEMATISERING ... 6 SYFTE ... 7 METOD ... 7 ANALYS ... 9 RESULTAT ... 9 Avslappning ... 9 Sömn ... 11
Oro och depression ... 11
Drogsug ... 13
Abstinensbesvär ... 14
Upplevelser i samband med akupunkturbehandlingen ... 15
Motivation ... 15
Andra positiva effekter av akupunktur ... 16
Negativa erfarenheter av akupunkturbehandlingen ... 17
DISKUSSION ... 18 RESULTATDISKUSSION ... 18 METODDISKUSSION ... 22 SLUTSATS ... 23 REFERENSLISTA ... 24
Bilaga 1
Bilaga 2
1
INLEDNING
Akupunktur började användas som hjälpmedel vid behandling vid olika beroendetillstånd 1974 och introducerades i Sverige 15 år senare. Som avgiftningsmetod verkar akupunktur lugnande och minskar drogsuget och har under de senaste åren utvecklats mycket inom kriminalvården (National acupuncture detoxification association of Sweden, 2008). Beroendemottagningen i Kalmar använder akupunktur enligt National Detoxification Association (NADA) som ett komplement till samtal. Sjuksköterskan Sam Edin som har vidareutbildning i akupunktur anser att akupunkturen lugnar patienter med abstinenssymtom och de kan genom akupunkturen få kontakt med patienten och förbereda dem för samtal (S. Edin, personlig kommunikation, 1 september 2008).
BAKGRUND
Akupunkturens historik
Akupunktur är en tusenårig metod med härkomst från Asien, som kan översättas med ”sticka med nål”. Ursprungligen användes ”nålar” av till exempel sten, ben och bambuflisor och senare även brons, silver och guld. Under 1500-talet tog europeiska handelsresanden med sig kunskapen om akupunktur inklusive öronakupunktur till Europa från Kina. I Sverige används akupunktur omfattande sedan 1990-talet som en vanlig alternativ behandlingsmetod vid många sjukdomar bland annat migrän, fibromyalgi, hudbesvär, tinnitus, huvudvärk och smärtor (Landgren, 2006).
Akupunktur har en kort historia i Sverige och var fram till 1970-talet i stort sett okänd som behandlingsmetod. Efter 1980 spred sig akupunkturen snabbt i Sverige och har nu blivit en vedertagen behandlingsmetod inom sjukvården. Fram till 1982 fick svensk sjukvårdspersonal inte ge akupunktur, då det ansågs vara en ovetenskaplig metod. Efter 1982 godkände
socialstyrelsen legitimerad personal att använda akupunktur som behandlingsmetod vid smärta. Sedan år 1993 får akupunkturen användas utan begränsningar inom svensk sjukvård och likställs med andra vedertagna behandlingsmetoder. Öronakupunkturen upptäcktes på 1970-talet av en slump av Dr. Wen i Hong Kong, men blev allmänt utbredd först på 1980-talet i Europa. En läkare i New York (Dr. Smith) i testade sedan metoden och
2
känt som National Acupuncture Detoxification Assosiation (NADA). Första NADA kursen i Sverige hölls 1989 och NADA metoden används nu i stor omfattning speciellt inom
beroendemottagningar och fångvårdsanstalter (Landgren, 2006). Världshälsoorganisationen (WHO) godkände år 1990 öronakupunktur som både diagnostisk metod och
behandlingsmetod och arbetar nu med att vidareutveckla metoden med att skapa ett internationellt standardiserat språk inom akupunkturen (World health organization, 1991)
.
Akupunktur
Traditionell kinesisk medicin (TKM) grundar sig på teorin Yin och Yang som är två stycken energier som är varandras motpoler där förhållandet mellan de båda är en dynamisk process i ständig förändring. Människors hälsotillstånd är beroende av förhållandet mellan Yin och Yang. I kroppen flödar en Qi- energi som anses vara en livsenergi och syftet med akupunktur är att få en balans mellan Yin, Yang och Qi- flödet (Carlsson, 2001). Det finns tolv par meridianer placerade i kroppen och 365 stycken akupunkturpunkter finns fördelade utmed meridianerna. Qi flödar i meridianerna, en störning i flödet kan bero på obalans av Qi eller Yin och Yang och kan leda till sjukdom. Vid behandling med akupunktur sticks tunna nålar genom huden i punkter belägna vid meridianerna där målet är att påverka Qi-flödet. TKM innefattar flera olika behandlingsformer bland annat: Örtmedicin, Qi-gong och akupunktur (Landgren, 2006).
Akupunkturens verkan är ännu inte fullt kartlagd, då människan har flera olika system i kroppen som påverkar varandra till exempel hormoner och nervtrådar. Akupunkturen har flera positiva effekter där det mest framträdande är smärtlindrande, på grund av de endorfiner (kroppens eget morfin) och neurotransmittorer (kemiska budbärare) som frisätts vid
akupunktur. Denna blockering av smärtimpulserna sker på ryggmärgsnivå. Akupunktur har även visat sig vara lugnande, beroende på en rad hormonella förändringar till exempel en positiv påverkan av serotonin (neurotransmittor med betydelse för känsloläget), oxytocin (må-bra hormon) och kortisol (stresshormon). På grund av reducerad muskelspänning är
akupunkturen även avslappnande (Landgren, 2006). Akupunktur kan användas vid olika typer av missbruk som lindring av abstinensbesvär och avvänjning (Carlsson, 2001).
3
NADA-protokollet används främst i syfte att avgifta substansberoende men kan även
användas mot oro och ångest. Denna behandlig utgår alltid från fem bestämda punkter i varje öra som genom stimulering påverkar olika delar av kroppen. Punkterna motsvarar antingen ett organ, en kroppsdel eller en funktion i kroppen och de fem punkterna som används heter shen men, sympaticus, njure, lever och lunga. Fyra av punkterna engagerar vagusnerven, vilket kan förklara det lugn och den rogivande effekten som eftersökts. Andra effekter som NADA bidrar till är stressreduktion och stämningshöjande (Landgren, 2006). Vidare studier på NADA visade att risken för återfall hos de substansberoende var lägre då de fick akupunktur (Cui, Wu & Luo, 2008).
En behandling enligt NADA startar oftast med att behandlaren informerar om vad som ska ske innan hon/han sätter akupunkturnålar i öronen. Behandlingen pågår i cirka 40 minuter och utförs oftast sittandes i en bekväm stol och med avslappnande musik i bakgrunden.
Behandlingsprogrammet tar cirka tre till sex månader att genomgå. Första delen av behandlingen fokuseras på att lindra de akuta avgiftningssymtomen (Landgren, 2006).
Beroende och missbruk
Med substansmissbruk menas missbruk av bland annat följande substanser: Kokain, amfetamin, cannabis, hallucinogener, nikotin, anabola steroider, koffein, alkohol, opiater, lugnande farmaka och lösningsmedel. Hjärnans belöningssystem förändras permanent vid upprepat intag av droger därför klassas beroende som en sjukdom (Allgulander, 2008).
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) är ett diagnossystem som verkar som riktlinjer och stöd för diagnostisering av psykiska störningar (American
psychiatric association, 1995). Beroende klassas enligt DSM-IV som ett tillstånd där personen trots problem vid användandet av substansen ändå upprepar handlingen tvångsmässigt.
Individen måste hela tiden öka dosen av substansen för att uppnå samma effekt eftersom toleransnivån höjs (Allgulander, 2008). Andra kriterier för beroende enligt DSM-IV är: abstinenssymtom som utvecklas på grund av upphörande av substansanvändning och kontrollförlust då substansen används i större mängd eller längre tid än planerat. Även personliga förändringar sker när individens viktiga sociala och yrkesmässiga intressen minskar i omfattning (American psychiatric association, 1995).
4
Missbruk kännetecknas av upprepad substansanvändning som leder till försumning av arbets- och vardagslivet. Då individen upphör med substansanvändningen utvecklas en abstinens som ger olika symtom beroende på vad individen har nyttjat (Allgulander 2008). Enligt DSM-IV beskrivs missbruk som upprepad användning av substansen i situationer då det förekommer risk för fysisk skada. Vid missbruk fortsätter individen använda substansen trots sociala problem av effekterna, till exempel gräl med familjen (American psychiatric association, 1995).
Arv och miljö kan vara riskfaktorer för utveckling av missbruk eller beroende. Andra faktorer kan vara antisocial personlighet, bristande socialt nätverk och skilsmässa inom familjen. Det är vanligt med psykiska symtom som ångest, nedstämdhet och sömnproblematik bland missbrukspatienter. En stor psykiatrisk studie med 20000 deltagare gjord i USA visade att 47% av alla alkoholberoende patienter och 52% av de substansberoende patienterna uppfyllde kriterierna för en psykiatrisk diagnos tillsammans med sitt beroende. Alkohol och substanser kan vara ett sätt för individen att lindra ångesten och depressionen (Heilig, 2004).
Då individer avslutat pågående substansbruk uppkom ofta abstinensbesvär som kunde visa sig som oro, sömnstörningar, kramper och ångest (Heilig, 2004). Första abstinenssymtomen visade sig ofta som allmän sjukdomskänsla tillsammans med svettning, ängslan, oro, sömnproblem och skakningar som följs av försämrad matlust, illamående och kräkningar (Sternebring i Berglund, 1995).
Behandlingsmetoder
Behandlingsplanen vid missbruk och beroendetillstånd ser olika ut beroende på vilken substans som nyttjats (Heilig, 2004). Vid alkoholberoende används i första hand
bensodiazepiner som lindar alkoholabstinensen och förebygger kramper (Allgulander, 2008). Även Disulfiram till exempel tablett Antabus kan användas för att motverka patienter till att inta alkohol (Heilig, 2004). Läkemedel som vanligen används vid behandling vid
narkotikamissbruk är bland annat tablett Buprenorfin och tablett Metadon, vars huvudsakliga syfte är att lindra symtomen som uppkommer vid abstinens (Allgulander, 2008). Som
tilläggsbehandling till den farmakologiska behandlingen används vanligen psykosociala insatser så som motiverande samtal, kognitiv beteende terapi, självhjälpsgrupper och återfallsprevention. För att få god effekt av dessa strategier krävs att en strukturerad metod används där det finns tydliga mål (Allgulander, 2008).
5
Akupunktur enligt NADA används som komplement till annan behandling inom missbruksvård. Genom att erbjuda akupunktur kan detta bidra till att få patienter kvar i
behandlingsprogrammet tills de är mogna för psykosociala insatser så som samtal. NADA kan ge möjlighet till behandling av patienter med depression eller i psykisk obalans som annars inte skulle klara av samtal. NADA används som hjälpmedel för att bidra till symtomlindring och lugn utan att använda kemiska substrat och kan användas som ett redskap för att
förbereda patienten för samtalsbehandling och gör samtalsbehandlingen mer effektiv. NADA är en billig behandlingsmetod och kan utföras både i grupp och individuellt. Behandlingen kan utföras sittande, vilket underlättar för patienter som är myckets ångestfyllda och utan ro att ligga ner under behandlingen (Landgren, 2006).
Sjuksköterskans roll i missbruksvården
All personal inom vården behöver öka förståelsen för beroendetillstånd och hur beroendet kan förändra människors beteende och påverkar deras familjerelationer, arbete och sociala ansvar. Inom missbruks- och beroendevården medverkar sjuksköterskan vid den psykosociala
behandlingen. Samtalen med människorna med missbruk och beroende bygger ofta på
motivation och mål (Allgulander, 2008). Syftet med dessa samtal är att samla information och klargöra eventuella problem. Sjuksköterskans roll i samtalen är att lyssna, förstå och ge positiv återkoppling. Sjuksköterskan ansvarar för att skapa en kontakt och ett förtroende med människan som har ett beroende eller missbruk, hon måste även kunna bedöma och utföra de omvårdnadsåtgärder som behövs. Vid behandling med läkemedel ansvarar sjuksköterskan för informationen angående dess verkan och biverkan, samt förhindra beroende och skador som kan uppstå till följd av läkemedelsanvändningen (Lökensgard, 1997).
I Sverige får akupunktur som behandlingsform utövas av en akupunktör utbildad i TKM eller med en utbildning i västerländsk akupunktur och akupunktören kan exempelvis vara
sjukgymnast eller sjuksköterska (Landgren, 2006). Utbildningen i NADA sker efter grundaren Dr. Smith´s normer och varar i två dagar (National acupuncture detoxification association of sweden, 2008).
6
Tidigare forskning
Forskning har visat att akupunktur kan användas vid många olika tillstånd, speciellt utbredd är akupunkturen inom smärtproblematiken (Carlsson, 2001). Carlsson (2000) beskriver i sin avhandling om akupunkturens långvariga effekter på kronisk ryggsmärta. Deltagarna (n=50) i avhandlingen fick antingen akupunktur i verksamma punkter eller i placebopunkter.
Resultatet visade att akupunkturen i de verksamma punkterna gav en betydande positiv effekt med avseende på smärtan. Den positiva effekten inkluderade förbättrad nattsömn, reducerad användning av smärtstillande och ökad fysisk aktivitet, effekten kvarstod efter sex månader.
Akupunktur har även visat sig vara användbar vid olika typer av missbruk och beroende som lindring av abstinensbesvär och avvänjning. Även då akupunktur är vanligt förekommande inom missbrukarvården finns det stor frånvaro av relevant forskning inom området. Många studier jämför effekterna av NADA med kontrollgrupper. Dessa kontrollgrupper får ofta akupunktur i placebopunkter för att jämföra effekten av NADA mot andra punkter. (Carlsson, 2001). I en av de inkluderade studierna (Berman, Lundberg, Krook &
Gyllenhammar, 2004) benämns dessa placebopunkter som helix, vilket är punkter längs örats ytterkant. Landgren (2006) menar däremot att det inte går att jämföra effekterna genom att använda placebopunkter då alla punkter i örat ligger tätt och involverar samma nervändar.
Problematisering
Vanliga symtom som förekommer vid missbruk är ångest, oro, depression och sömnproblem. Dessa symtom orsakar ett stort lidande för individerna med sociala, ekonomiska och psykiska problem, symtomen leder ofta till farmakologisk behandling (Heilig, 2004). I international council of nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor beskrivs sjuksköterskans ansvarsområde med bland annat att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande (Svensk
sjuksköterskeförening, 2007). Genom att använda akupunkturen för att minska de vanliga symtomen vid missbruk och beroende kan även lidandet lindras. Eriksson (1994) anser att vårdpersonal i mötet med den lidande människan ansvarar för att uppmärksamma människans behov samt ge den bekräftelse de behöver.
Akupunktur enligt NADA är en alternativ behandlingsmetod vid beroende- och
missbrukstillstånd som används för att minska bland annat abstinensbesvär. NADA kan vara en väg till att nå fram till patienten och möjliggöra en relation med sjuksköterskan vilket underlättar för samtal (Landgren, 2006). Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen
7
en skyldighet att införa ny kunskap och föra en dialog kring alternativa behandlingsmetoder (Socialstyrelsen, 2008). Vi vill med denna litteraturstudie undersöka upplevelser av
akupunkturen effekt hos människor med beroende och missbruk samt om akupunkturen kan bidra till minskat lidande hos denna grupp.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva människors erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod vid beroende och missbruk.
Frågeställningar:
Hur upplever människor akupunkturens effekter som behandlingsalternativ vid beroende och missbrukstillstånd?
Vilka positiva egenskaper ger akupunkturen?
Vad framgår i forskningsresultatet i övrigt utifrån syftet?
METOD
Denna studie är en litteraturstudie med avsikt att metodiskt kartlägga befintlig kunskap inom området erfarenheter av akupunktur som behandling vid missbruk och beroende. En
systematisk litteraturstudie ger kunskap som kan komma att påverka det dagliga vårdarbetet eller kartlägga bakgrunden inför en empirisk studie. En systematisk litteraturstudie innebär att kartlägga kunskap genom att identifiera, analysera och värdera relevant forskning inom ett visst område. Genom att använda en sökstrategi identifieras alla relevanta studier utifrån syftet. Resultatet och metoden i de valda studierna presenteras i litteraturstudien (Friberg, 2006). Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2003) granskningsmall. Granskningen omfattade undersökning av syfte, frågeställningar, urval, mätinstrument, analys och tolkning. Även trovärdigheten granskades med hjälp av granskningsmallen och granskningen utfördes för att garantera att artiklarna var
vetenskapliga. Kvalitetsbedömning gjordes enligt kategorierna hög, medel och låg. Vi fokuserade oss på de artiklarna med medel till hög kvalitet. Artiklarna sammanfattades i en artikelmatris (Bilaga 1).
8
Sökförfarande
Denna litteraturstudie grundar sig på tio stycken vetenskapliga artiklar utifrån databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Anledningen till att dessa databaser blev utvalda grundas i ett antal provsökningar i andra databaser där samma artiklar påträffades som i de valda databaserna. Sökningarna gjordes under fyra veckor under hösten år 2008, via
högskolebibliotekets databaser vid Högskolan i Kalmar. Sökorden som användes var: ”acupuncture”, ”substance abuse”, ”addiction*”, ”experience*”, ”abuse*”, ”treatment outcome*”, “effect*”och ”patient*” (Bilaga 2). Trunkering (*) av vissa ord gjordes för att få variationer på termen som ledde till en bredd i materialet. Efter provsökningar visades dessa sökord ge flest relevanta träffar. Dessa ord användes i olika kombinationer i de olika
databaserna, flera av artiklarna återkom i de olika sökmotorerna. Vid vissa kombinationer påträffades flera artiklar men efter att ha läst abstrakten visade det sig att de inte var relevanta för vårt syfte. I sökmotorerna PsycInfo och Cinahl gjordes begränsningar i form av att
artiklarna skulle vara peer-rewieved. Peer- rewieved innebär att artikeln är hämtad ur en vetenskaplig tidskrift (Östlundh, 2006). I de fall då relevanta artiklarna inte var länkade till fulltext i sökmotorerna söktes de manuellt via sökmotoren Google Schoolar och ELIN Kalmar. Även utvalda artiklars referenslistor granskades och söktes i databaserna, men utan resultat. Fyra artiklar beställdes hem från andra institut varav två stycken av dessa inte motsvarade syftet. De valdes därför bort från studien.
Inklusion och exklusionskriterier
I denna studie inkluderades beroende- och missbrukstillstånd med fokus på alkohol och narkotika. Vi har medvetet valt att utesluta nikotinberoende. De utvalda artiklarna är publicerade från år 1995 till år 2008 och innefattar endast manuell akupunktur. Artiklar på svenska, danska, norska eller engelska inkluderades i studien. Vår avsikt var att inkludera endast kvalitativa studier då upplevelser var en del av vårt syfte.
Vetenskapliga artiklar med syfte att utreda placeboeffekten samt reviewstudier exkluderades ur studien. Andra exklusionskriterier har varit artiklar med påtalat medicinskt syfte, artiklar innefattande akupressur, akupunktur vid förlossning och artiklar baserade på djurförsök, samt akupunktur vid smärta.
9
Analys
Vi har använt oss av en induktiv analysmetod. Denna analysmetod är en innehållsanalys som innebär att forskaren försöker hitta centrala teman och utifrån dem utvecklar sina egna teorier. Målet med detta är att hitta djupet i texterna för att sedan samordna dem till en helhet i en förklaringsmodell (Forsberg & Wengstöm, 2003).
Först läste vi övergripande igenom alla de artiklarna vi fann för att få en förståelse för innehållet. Därefter kvalitetsgranskades relevanta artiklar utifrån Forsberg och Wengstöms granskningsmall (2003) för att utesluta artiklar med låg kvalitet. Två stycken av de utvalda artiklarna har efter kvalitetsgranskningen visat sig vara av låg kvalitet. De kommer trots det att inkluderas i studien av den orsaken att de svarade väl mot syftet. Utifrån vår studies syfte utvecklades frågeställningar som ställdes mot texten och användes till grund vid analysen. Sedan läste vi de artiklar vi funnit flertalet gånger på ett mer systematiskt sätt för att sedan plocka ut viktiga meningsbyggnader och centrala teman. Detta gjorde vi genom att
färgmarkera meningarna i texten utifrån våra analysfrågor. Dessa meningsbyggnader
kondenserade vi och fann centrala ord till exempel smärta, lugn, mer energi och mindre stress. Genom dessa ord kom vi fram till olika teman som vi använt i resultatet. Temana vi funnit genom analysen var missbrukares och beroendes upplevelser av akupunkturens effekter på: avslappning, sömn, oro/depression, drogsug, abstinensbesvär, motivation, upplevelser i samband med akupunkturbehandlingen, andra positiva effekter och biverkningar. Under dessa rubriker har vi sedan fört in liknande ord utifrån vår egen tolkning av texterna samt de
centrala orden till exempel orden lugn och mindre stress finns under rubriken avslappning.
RESULTAT
Avslappning
I fem av de 10 artiklarna påträffades avslappning som ett av huvudresultaten av
akupunkturbehandling vid missbruk och beroende (Avant, Margolin, Chang, Kosten, Birch, 1995; Bernstein, 2000; Courbasson, Araujo de Sorkin, Dullerud & van Wyk, 2007; Cove, 1996; Janssen, Demorest & Whynot, 2005). Studien av Bernstein (2000) som grundas på en kvalitativ intervjuundersökning innefattande åtta deltagare med substansberoende enligt diagnossystemet DSM-IV som resulterade i sju olika teman: smärta, förbättring av humöret, fysisk känsla, den obeskrivliga upplevelsen av akupunkturen, avslappning, uppfattning av den
10
första akupunkturexponeringen och akupunkturens effekt på sömn. Av dessa sju teman visade sig avslappning vara det allra mest framträdande med avseende på akupunkturens effekt. Var och en av alla deltagarna i studien beskrev en avslappningsupplevelse men de använde olika ord, bland annat: En flytande känsla, sömnighet, sinnesro och minskat fysiskt obehag. Deltagarna beskrev både fysisk och psykisk avslappning med känslor av harmoni, lugn och känsla av rofylldhet. Den avslappnande effekten gav deltagarna klarare tankar och en lättnad av deras emotionella problem. Avslappningseffekten i kombination med
akupunkturupplevelsen gjorde att deltagarna fick ett positivt intryck av
akupunkturbehandling, vilket medverkade till viljan att vidare utforska och fullfölja behandlingen.
En kvantitativ pilotstudie av Cove (1996) som grundas på 47 stycken deltagare med psykiska problem samt kemiskt missbruk som erhöll akupunktur vid fem eller flera gånger. Resultatet visade att deltagarna upplevde sig avslappnade och kände sig lättade efter akupunktur
behandling. Studien framhöll även två fall varav ett av dem innefattar en man som beskrev sin upplevelse av akupunkturen som avslappnande och uppiggande. I studien framkom även att majoriteten av patienter med kokainberoende hade svårigheter med att slappna av under behandlingen. De var mindre entusiastiska över behandlingen och gav sämre respons mot behandlingen än andra subgrupper av beroendepatienter.
I studien om substansmissbruk av Janssen et al. (2005) medverkade 261 personer till
akupunkturbehandling enligt NADA och dessa fyllde i ett frågeformulär efter behandlingen. Deltagarna erbjöds också att skriva ner sina kommentarer om akupunkturbehandlingen i dagboksform, i vilken en av deltagarna beskrev att enbart genom att komma till
akupunkturkliniken gav henne en underbart lugnande effekt. En annan deltagare i samma studie beskrev akupunkturens effekter som underbart lugnande och gör livet mindre stressigt. Den lugnande effekten gör det lättare att hantera dagen i ett stressigt liv.
Totalt 305 kvinnliga deltagare med substansanvändningsproblem och samtidig oro och depression deltog i studien av Courbasson et al. (2007). Kvinnorna (n=185) som fått
akupunktur enligt NADA beskrev att akupunkturen gav en lugnande effekt. Detta resultat var inte lika framträdande hos de 101 kvinnorna i kontrollgruppen som enbart mottog sedvanlig behandling. Även studien av Avant et al. (1995) där 40 kokainberoende deltagare med pågående metadonbehandling för sitt missbruk deltog visade att avslappning var en av
11
huvudeffekterna av akupunktur. Avslappningseffekten ökade från 1.14 innan till 3.0 efter avslutad aktiv akupunkturbehandling utifrån mätinstrumentet Acute effects of acupuncture scales (AEA). Även i kontrollgruppen med akupunktur i felaktiga punkter mättes en ökning i avslappning från 1,80 till 2,60 med samma mätinstrument. Variationen är från 0, vilket innebär ingen avslappningseffekt alls, till 4 som betyder extrem avslappning.
Sömn
I sex av de tio artiklarna framhölls sömn som en effekt av akupunkturbehandling (Berman, Lundberg, Krook & Gyllenhammar, 2003; Bernstein, 2000; Cove, 1996; Janssen et al., 2005; Sapir-Weise, Berglund, Frank & Kristenson, 1999).
I studien av Janssen et al. (2005) beskrev en kvinnlig deltagare att hennes sömn har förbättrats sedan akupunkturbehandlingen. Hon säger sig även ha sänkt sin sömntablettdos. Alla
deltagare i studien av Bernstein (2000) som hade möjlighet att uppleva akupunkturens effekt på sömn, beskrev en förbättrad sömn efter behandling. Dem framhöll att sömnsvårigheter, även med tillgång av sömnmedicin var ett stort problem under perioden av abstinensbesvär. I studien av Sapir-Weise et al. (1999) där 72 patienter med alkoholberoende enligt DSM-III valdes ut för akupunktur i aktiva punkter eller kontrollpunkter. De 21 kvinnliga deltagarna i båda grupperna ansåg att deras sömnstörningar förbättrades avsevärt redan efter första behandlingen. Hos de 51 männen i samma studie visades ingen skillnad med avseende på sömnen. Deltagarna i studie av Cove (1996) ansåg också att sömnen förbättrades efter öronakupunkturbehandling enligt NADA. Även studien av Avant et al. (1995) visade på en ökad dåsighet och sömnighet efter behandling enligt mätinstrumentet AEA. I studien av Berman et al. (2003) deltog 163 intagna på fängelsevårdsanstalt med självrapporterad
droganvändning för akupunkturbehandling enligt NADA (n=82) eller helix (n=76). En positiv sidoeffekt som visade sig hos deltagarna var förbättrad nattsömn. Hos deltagarna i gruppen som fått behandling enligt NADA, indikerade 77 % att nattsömnen blev bättre och 50 % av deltagarna som erhållit helix akupunktur angav att de sov bättre. Resultatet är baserat på intervju med de deltagare (n=32) som fullgjort behandlingen.
Oro och depression
I hela nio av de tio studierna uppmärksammades akupunkturens positiva effekter på oro och depression (Avant et al., 1995; Berman et al., 2003; Bernstein, 2000; Courbasson et al., 2007; Cove, 1996; Janssen et al., 2005; Killeen & Brady, 1997; Sapir-Weise et al., 1999; Verthein, Haasen & Krausz, 2002). En kvinna i studien av Janssen et al. (2005) beskrev i
12
kommunikationsboken att akupunktur som behandlingsmetod i kombination med sänkt dos läkemedel hjälper mot hennes depression och oro. En man i samma studie upplevde också att han blivit mindre orolig efter akupunkturbehandlingen, vilket han beskrev i
kommunikationsboken. De åtta deltagarna i studien av Bernstein (2000) upplevde att akupunkturbehandlingen resulterade i en minskning av deras spänning och oro. De beskrev även en generell förändring i deras emotionella och psykologiska känsloläge efter att ha fått akupunkturbehandling. En minskning av oro bekräftas även av deltagarna i Coves (1996) studie. Nio av de tio kvinnor som mottog aktiv akupunktur i Sapir-Weise et al. (1999) studie upplevde att deras oro hade minskat redan vid första uppföljningstillfället. Fyra av dessa kvinnor ansåg att oron hade minskat kraftigt. I gruppen där deltagarna fick akupunktur i ickespecifika punkter beskrev fem av tio kvinnor att oron hade minskat. Kvinnor i både kontroll och behandlingsgruppen rapporterade att deras psykiska kondition avseende
depression och nedstämdhet förbättrats avsevärt redan den första uppföljningen. Hos männen visades inga skillnader hos någon av grupperna gällande den psykiska konditionen.
Kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) som deltagit i akupunktur och sedvanlig behandling visade efter behandlingen sig vara mindre deprimerade och mindre oroliga. Enligt mätinstumentet Becks Anxiety Inventory visade dessa kvinnor dessutom en minskning av oro från medel till mild. Denna effekt kvarstod både första och tredje uppföljningen som gjordes efter en och tre månader. I den grupp som endast fick sedvanlig behandling minskade oron från medel till mild men effekten kvarstod endast en månad. Liknande skillnad mellan de båda grupperna visades på Becks Depression Inventory, där kvinnorna i akupunkturgruppen mätte lägre depressionspoäng än kvinnorna med sedvanlig behandling. Även studien av Avant et al. (1995) har använt sig av Becks Depression Inventory, i denna studie visade deltagarna i båda grupperna en betydande minskning av depression efter sex veckors behandling. Samma studie har även använt sig utav SCL-90 skalan, ett mätinstrument med avsikt att mäta psykisk status. Detta instrument visade en minskning av oro, nervositet och depression hos deltagarna i studien oberoende av vilken akupunkturbehandlingsmetod som använts.
Deltagarna i studien av Berman et al. (2003) som genomgått Helix akupunkturbehandling visade på högre depressionspoäng på mätinstrumentet SCL-90 än deltagarna som genomgått akupunkturbehandling enligt NADA. Bland de deltagarna som inte fullgjort behandlingen och fått Helix behandling visade sig mer oro och mindre psykiskt och fysiskt välbefinnande än hos de deltagarna som fått akupunktur enligt NADA som inte fullgjort behandlingen. Detta grundar sig på information av mätinstrumentet acupuncture treatment assessment scale
13
(ATAS) som mäter oro, muskelspänning, drogsug, psykiskt välbefinnande och fysiskt välbefinnande. Bland de kvinnor som avslutat behandlingen visade sämre psykiskt välbefinnande enligt ATAS.
En annan studie som påvisat akupunkturens positiva effekter på oro och depression är Verthein et al. (2002) pilotstudie där 30 patienter med alkohol- och drogberoende mottog akupunkturbehandling. Symtom som mindre depression och oro förbättrades enligt mätinstrumentet Short Opiate Withdrawal Scale (SOWS) som mäter psykiskt och mentalt tillstånd. Även Killeen och Brady´s (1997) studie där 60 deltagare med substans-och alkoholberoende enligt DSM- IV inkluderades för akupunkturbehandling enligt NADA har funnit att symtom som depression och oro förbättrats under behandlingen.
Resultatet visade att deltagarna med kokainberoende nådde större förbättring av depressionssymtom än deltagarna med alkoholberoende. Resultatet baseras på ett frågeformulär där deltagarna betygsatte olika symtom.
Drogsug
Sju av de tio vetenskapliga artiklarna tar upp akupunkturens effekter på suget efter droger (Avant et al, 1995; Courbasson et al, 2007; Killeen & Brady, 1997; Margolin, Kleber & Avant, 2002; Janssen et al., 2005; Sapir-Weise et al, 1999; Verthein et al., 2002 ). En manlig deltagare i studien av Janssen et al. (2005) beskrev i kommunikationsboken att hans sug efter alkohol, tobak och andra substanser hade minskat efter att ha genomgått
akupunkturbehandling. Hos 39 deltagarna i samma studie minskade den självrapporterade frekvensen av droganvändning signifikant redan efter första behandlingstillfället med akupunktur. Denna minskning varade under alla mättillfällen.
I Verthein et al. (2002) studie visades en påtaglig minskning av kokainanvändningen och alkoholmängd hos deltagarna som behandlats med akupunktur enligt mätinstrumentet SOWS. Konsumtionen av andra substanser så som heroin och cannabis minskade inte märkbart.
Kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) som genomgått akupunkturbehandling fick starkare tro på deras förmåga att klara av situationer och självförtroende till att motstå droger i stressiga situationer där det var hög risk för återfall. De beskrev själva att deras drogsug minskade efter behandlingen enligt frågeformuläret Drug Taking Confidence som utfördes under fyra tillfällen.
14
Margolin et al. (2002) har genomfört en studie där 620 kokain- och opiatberoende patienter deltog för öronakupunktur enligt NADA, overksam kontroll akupunktur eller
avslappningsbehandling. Tvåhundraåtta deltagare mottog samtidigt metadonbehandling för sitt beroende. Inga större skillnader visade sig mellan de tre grupperna i studien med självanmält drogsug, drogmängd och användningsfrekvens. Droganvändningen minskade signifikant hos alla deltagarna enligt intervjuer där självanmäld droganvändning mättes på en skala mellan 0 och 10.
I Avant et al. (1995) studie beskrev deltagare som fullföljde akupunkturbehandlingen en minskning av deras kokainanvändning under de sex veckor som studien pågick. Denna minskning visade sig i hos både gruppen som fått akupunktur i fyra verksamma punkter i örat och de som fått akupunktur utanför dessa punkter. Den självanmälda mängden kokain
minskade från 1,5 gram till 0,2 gram per vecka. Även användningsfrekvensen minskade från 2,1 dagar till 0,6 dagar i veckan. Drogsuget minskade signifikant hos deltagarna i den grupp som fått aktiv akupunktur under de 6 veckor behandlingen pågick. Även studien av Killeen och Brady (1997) visade genom ett frågeformulär att drogsuget hos deltagarna minskat efter akupunkturbehandlingen.
Inga signifikanta skillnader mellan kontroll- och akupunkturbehandlingsgruppen i förhållande till självanmält drogsug konstaterades i Sapir-Weise et al. (1999) studie.
Abstinensbesvär
En minskning av abstinensbesvär visades i tre av de tio artiklarna (Cove, 1996; Janssen et al, 2005; Verthein et al, 2002). Redan efter första akupunkturbehandlingen visades genom ett frågeformulär en förbättring av abstinenssymtomen för deltagarna i Janssen et al. (2005) studie. Abstinensbesvär så som skakningar, magkramper, hallucinationer, yrsel,
sömnsvårigheter, muskelvärk, illamående, svettningar och självmordsbenägenhet visade sig minska hos de deltagare som mottagit akupunkturbehandling minst fyra gånger. Även hos de personer i samma studie som fullföljt minst tre akupunkturbehandlingar ses en förbättring av abstinenssymtomen. I studien av Cove (1996) bekräftades att abstinenssymtomen hos
deltagarna reducerades efter NADA-behandling. Även Verthein et al. (2002) studie visade på en generell och statistiskt signifikant minskning av abstinenssymtom så som stress och svettning. De generella abstinenssymtomen hade enligt mätinstrumentet SOWS ökat från 17 % före behandling och 37 % efter.
15
Upplevelser i samband med akupunkturbehandlingen
Upplevelsen av akupunkturbehandlingen beskrivs tydligast genom Bernstein`s (2000) studie där deltagarna genom intervjuer beskrev känslan av akupunkturbehandlingen med följande ord: mystiskt, oförklarligt och naturligt. Vidare beskrev alla deltagarna i denna studie obekanta fysiska och känslomässiga erfarenheter av akupunkturen. De upplevde en rörelse eller ett ”flow” från akupunkturpunkten genom kroppen. Denna rörelse som deltagarna beskrev var obekant, tryckande, värmande, sköljande, kittlande och främmande för dem.
Många deltagare uttryckte fördelar av akupunkturbehandlingen. En man i studie Janssen et al. (2005) beskrev att vinsterna av akupunkturbehandlingen ökade ju längre han mottog
behandlingen. Även kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) som tillfrågades var nöjda med behandlingen och ansåg den vara hjälpsam, 78 % betygsatte behandlingen som bra, mycket bra eller enastående. Åttiosju procent av kvinnorna skulle rekommendera
akupunkturbehandling till en vän i behandlingsbehov. I studien Margolin et al. (2002) var alla deltagare i de 3 grupperna som fick akupunkturbehandling, nålkontroll respektive
avslappningskontroll nöjda med behandlingarna. De var även nöjda med längden av
behandlingseffekten och var villiga att betala för framtida behandlingar. Detta framkom efter mätning med en fempunktsskala där de subjektiva effekterna av behandlingen betygsattes. Även studie Cove (1996) uppmärksammade att deltagarna var nöjda med
akupunkturbehandlingen, då deltagarna efterfrågade akupunktur mer än en gång per dag under den inledande fasen under behandlingsperioden.
Motivation
Andra positiva effekter som beskrevs av akupunkturbehandlingen var en ökad motivation och samarbetsvilja till behandlingen. Detta uppmärksammades i fyra av de tio studierna
(Bernstein, 2000; Cove, 1996; Killeen & Brady, 1997; Margolin et al., 2002). I studien av Cove (1996) beskrev deltagarna genom ett formulär att de var mer öppna och mottagliga till andra behandlingsmetoder efter att de fått akupunktur. I ett fall beskrev en man att han kände sig mer motiverad till att delta i andra behandlingsmöjligheter så som Anonyma Alkoholister efter att ha genomgått akupunkturbehandlingen. Denna motivation fanns även hos en man i ett annat fall som ansåg sig bli mer motiverad till att delta i andra behandlingar för missbruk efter akupunkturen. De kände sig även mer motiverade till att delta i andra aktiviteter på
behandlingscentret. Deltagarna i studien av Bernstein (2000) beskrev att de efter behandling har fått mer energi. Andra positiva effekter de upplevde av akupunkturen var ökat
16
självförtroende och motivation till tillfrisknande. De nämnde även att deras känsloläge förändrades och de upplevde harmoni efter att ha genomgått akupunkturbehandling. Även i Killeen och Brady´s (1997) studie visade genom ett frågeformulär att deltagarna fått mer energi efter akupunkturbehandlingen.
Margolin et al. (2002) fann att alla deltagarna (n=260) oberoende av vilken av metoderna (NADA, akupunktur i kontrollpunkter och avslappning) som användes uppnådde en terapeutisk samhörighet med akupunktören, enligt mätinstrumentet Therapeutic Alliance Scale. Detta mätinstrument har för avsikt att mäta patienters samhörighet med akupunktören.
Andra positiva effekter av akupunktur
I flera av studierna uppmärksammas flera andra positiva effekter av akupunkturbehandlingen. En kvantitativ studie av Verthein et al. (2002) visade att deltagarnas generella fysiska tillstånd förbättrades under akupunkturbehandlingstiden. Även huvudvärk, somatisk spänning och dålig aptit ansåg deltagarna i Cove`s (1996) studie som tog emot akupunktur hade förbättrats. I många fall försvann huvudvärken fullständigt hos deltagarna i studien.
Många deltagare i studien av Bernstein (2000) ansåg att deras humör förändrades positivt efter akupunkturbehandling. De använde följande ord för att beskriva humörförändringarna: högt, flytande, tranceliknande och en känsla av att vara berusad. De ansåg att akupunkturens effekter kunde liknas med att vara substanspåverkad, men akupunkturen gav en naturligare känsla. En annan studie som uppmärksammat förbättringar av humöret är studien av Cove (1996) där en man berättade att hans humör förbättrats märkbart efter akupunkturbehandling. Han kände sig också förnyad och föryngrad. Även deltagarna (21 av 33) i studien av Sapir-Weise et al. (1999) ansåg att akupunkturen kunde liknas vid att vara under påverkan av droger. Fyra kvinnor i samma studie rapporterade subjektiva starka reaktioner av akupunkturbehandlingen. Avant et al. (1995) använde sig utav skalan Acute Effects of Acupuncture (AEA) med syfte att mäta de subjektiva effekterna av ett akupunkturbehandling vid ett tillfälle. Enligt AEA fanns inga signifikanta skillnader mellan de två olika
behandlingsmetoderna (aktiv och kontroll grupp) med avseende på glädjeupplevelse, energi eller nedstämdhet från före till efter behandling. Ingen utav grupperna upplevde någon förändring på de ovan nämnda känslolägena.
17
I två utav studierna (Bernstein, 2000; Margolin et al., 2002) beskrev deltagarna personliga problem så som sociala, legala och familjeproblem relaterade till deras missbruk. I Margolins et al. (2002) studie användes en strukturerad intervju (Addiction Severity Index) som visade på en minskning av dessa problem från före till efter akupunkturbehandlingen. Denna minskning kvarstod vid första uppföljningen. Dock hittades inga signifikanta förbättringar i medicinska eller yrkesmässiga problem. Även i Bernstein`s, (2000) studie beskrev deltagarna en minskning av de personliga problemen efter akupunkturbehandlingen. De ansåg även att akupunkturen gav dem en minskning av deras rädsla för det okända tillsammans med klarare tankar. Genom ett frågeformulär kom författarna Killeen och Brady (1997) fram till att
koncentrationssvårigheter minskade hos deltagarna efter de genomgått akupunkturbehandling.
Negativa erfarenheter av akupunkturbehandlingen
Fyra av de 10 artiklarna uppmärksammade negativa upplevelser av akupunkturbehandlingen. (Berman et al, 2003; Bernstein, 2000; Courbasson et al, 2007; Cove, 1996). Deltagarna i Courbassons et al. (2007) studie blev tillfrågade på vilket sätt akupunkturen inte hjälpte dem. De angav då trötthet efter behandlingen som något negativt. Även deltagarna i Bernstein´s (2000) studie beskrev trötthet efter behandlingen.
I studierna av Bernstein (2000), Berman et al. (2003), och Cove (1996) beskrevs smärta som negativ bieffekt av akupunkturen. Två av åtta deltagare i Bernstein (2002) studie uttryckte rädsla för smärta av nålsticket vid akupunkturbehandling, men ingen av deltagarna kände någon smärta av akupunkturnålen vilket upplevdes som lättande. De ansåg inte heller att akupunkturnålen inducerade någon smärta. Däremot var smärta vid nålsticket påtaglig i studie av Berman et al. (2003) där 26 % av deltagarna (n= 163) avbröt studien på grund av smärtan vid nålsticket. Även i studien av Cove (1996) klagade flera deltagare över lokal smärta vid nålsticket. I denna studie uppmärksammades inga andra negativa effekter så som infektioner, blodtrycksfall och cirkulation- eller andningsbesvär, utan akupunktur visade sig vara en extremt säker behandlingsmetod. Kvinnorna i studien av Courbasson et al. (2007) angav som en negativ effekt att det desinfektionsmedel som användes då örat rengjordes inför
18
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva missbruks- och beroende individers erfarenheter av akupunktur som alternativ behandlingsmetod. Resultatet visade på att erfarenheter av akupunktur som behandlingsmetod var övervägande positivt. De flesta deltagare upplevde stora vinster och fördelar med behandlingsmetoden. Huvudresultatet i flertalet studier var den avslappnande effekten och akupunkturens dämpande effekt på oro och depression. Positiva effekter framhölls i alla studierna som avslappning, sömn, oro,
depression, abstinens och drogsug. Akupunkturen visade sig ha få negativa biverkningar, där smärta vid nålsticket beskrevs.
Resultatet visade att akupunkturen gav en positiv effekt på deltagarnas upplevelse av avslappning och lugn(Avant et al., 1995; Bernstein, 2000; Courbasson et al., 2007; Cove, 1996; Janssen et al., 2005). Kriminalvårdstyrelsen har genom Berman (2000) gjort en studie där många deltagare beskrev den avslappnande effekten av NADA med bland annat följande ord: knuten i magen försvann, ett lugn, harmoni, behaglig känsla och lättare att koppla av. Dessa ord var även de som deltagarna i Bernstein (2000) studie använde för att beskriva den avslappnande effekten av NADA. Akupunktur har visat sig minska de akuta
abstinenssymtomen och författarna tror att akupunkturen möjliggör för samtal genom en avslappnad individ. Vilket stärks av Landgren (2006) som menar att akupunkturbehandlingen medför att individ blir lugnare och mer fokuserad, de har då lättare att fullgöra
behandlingsprogrammet och tillgodogöra sig andra delar av programmet så som samtal.
Samtalet inom den psykiatriska vården används som redskap för hälsofrämjande arbete. Dessa samtal kan ha flera syften till exempel klargöra och utreda människans livssituation samt ge bekräftelse, stöd och hopp. Inför samtalet måste sjuksköterskan ha klargjort vad syftet är. Sjuksköterskan kan i samtalet fungera som en medmänniska då många människor med missbruksproblematik upplever skuld när de inte kan motsvara de förväntningar de tror att andra ställer på dem och det kan därför vara svårt för dem att berätta om sina tankar och känslor. Sjuksköterskan bidrar till avlastning av skuld, se nya perspektiv och få distans till problemen (Hedelin, 2006).
19
Vårt resultat visade att flera deltagare beskrev att akupunkturbehandlingen gav en ökad motivation till att delta i behandlingen, de fick även mer energi till att klara av hela
behandlingsprogrammet (Bernstein, 2000; Cove, 1996; Killeen & Brady, 1997; Margolin et al., 2002). Utifrån sjuksköterskans ansvarsområde anser författarna detta vara ett viktigt fynd då en motiverad patient är förutsättning för behandling. Som tidigare framkommit väljer många missbruk- och beroendepatienter att avbryta behandlingsprogrammet i förtid på grund av bristande motivation (Heilig, 2004). Akupunktur kan vara ett sätt att få patienterna att fullfölja behandlingen. Akupunktur kan även med stor fördel användas redan innan patienten kommit till insikt med sin problematik, eftersom den lindrar de akuta abstinensbesvären och leder till att patienten orkar vara kvar i behandlingen (Landgren, 2006). Den ökade
motivationen visade sig även i Berman´s (2000) studie upplevde de intagna att de blev mer öppna mot andra människor och fick mer ork efter akupunkturbehandlingen. Vårdarna på anstalten uppfattade klienterna som deltagit i akupunkturbehandlingen som mer
samarbetsvilliga och mer aktiva till att delta i annan behandling. Heilig (2004) betonar vikten av individens egen motivation till förbättring, detta för att uppnå en livsstilsförändring genom ett ändrat beteendemönster. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) står det att läsa att all vård ska genomföras och utformas i samråd med patienten (Svensk författningssamling, 2008). Därför är det viktigt att individen är motiverad till vård och behandling och att sjuksköterskan arbetar utifrån dennes personliga förutsättningar. Författarna tror att en motiverad människa lättare tillgodogör sig den hjälp sjuksköterskan och vården erbjuder så som samtal.
För att få patienten att erkänna sitt missbruk måste först en relation skapas mellan individen och behandlingsanvarig (Volckerts, 2003). En relation innebär att vi påverkas av varandra, genom att tolka och förstå andra människor påverkas vi själva känslomässigt. En relation till andra människor är ett grundläggande behov för vår egen utveckling och mänsklighet (Kristoffersen & Norveldt, 2006). Deltagarna i Margolin et al. (2002) studie upplevde att genom akupunkturen fick de samhörighet med akupunktören. Även Gyllenhammar (2007) uppmärksammar vikten av att skapa en relation mellan personen med missbruksproblematik och behandlaren. Relationen med behandlaren ger en trygg bas för individen att komma tillbaka till i svåra situationer. Författarna tror att en god relation mellan ansvarig behandlare och individen leder till ett öppnare och djupare samtal. Sjuksköterskans attityd och handlingar i mötet med individen påverkar deras upplevelse av sjuksköterskans omsorg (Kristoffersen & Norveldt, 2006). Algullander (2008) beskriver att en god relation de emellan ökar chanserna
20
till att individen återkommer till nästa behandligstillfälle. Det har även visat sig om individen redan har upprättat kontakt med behandlingsansvarig bidrar även detta till ökade chanser för fler besök jämfört med en okänd behandlingsansvarig.
Resultatet visade på att alla studier förutom en tar upp ämnet oro eller depression (Avant et al. 1995; Berman et al., 2003; Bernstein, 2000; Courbasson et al., 2007; Cove, 1996; Janssen et al., 2005; Killeen & Brady, 1997; Sapir-Weise et al., 1999; Verthein et al., 2002). Alla dessa studier visade på enbart positiva effekter med avseende på depression och oro efter
akupunkturbehandling. I Berman`s (2000) studie beskrev deltagarna att den psykiska statusen så som oro förbättrades signifikant efter akupunkturbehandlingsprogrammet. De beskrev glädje och minskad irritation efter akupunkturbehandlingsprogrammet. Depression är en sjukdom som påverkar hela kroppen. Depression kan ge känslor av tomhet, likgiltighet och värdelöshet samt ingen glädje i de dagliga sysslorna. Depression kan göra de mest
grundläggande livsfunktionerna till ett problem. Sjuksköterskan kan hjälpa individen genom att ge stöd, självkänsla och känsla av konroll och sammanhang. Även värme, uppmuntran och eget ansvar är faktorer som bidrar till förbättrad hälsa. Depressioner orsakar stort lidande både för individen och dennes familj, genom minskad psykisk och fysisk hälsa. Depressioner påverkar också samhället och dess ekonomi till exempel genom sjukskrivningar och oförmåga till arbete (Skärsäter, 2006). Författarna tror att en minskad upplevelse av oro eller depression kan bidra till ett minskat lidande hos personen, vidare tror författarna att det är lättare för vårdpersonal att möta en människa då denne är mindre oroad eller inte upplever sig vara lika deprimerad som tidigare. Att ge adekvat information om sjukdomens symtom och
konsekvenser är betydelsefullt, vilket styrks i Skärsäter (2006) där män och kvinnor beskrev att noggrann information gav dem hopp om tillfrisknande. Sjukvårdens syfte är att tillvarata individens resurser och ge det stöd som krävs för att uppnå en god livskvalitet.
Genom resultatet har det framkommit att deltagarna i de utvalda studierna har flera symtom relaterat till sitt missbruk bland annat sömnsvårigheter, oro, depression och nedstämdhet. Detta är symtom som enligt Heilig (2004) orsakar ett stort lidande för individen. Eriksson (1994) menar att lidande kränker människans värdighet. En lidande människa måste bli sedd och tagen på allvar av vårdpersonalen och få den bekräftelse de behöver. Inom samhället finns ett starkt restriktivt förhållningssätt mot människor med missbruk och beroende (Helig, 2004). Det är viktigt för sjuksköterskan att ha ett professionellt förhållningssätt gentemot
21
förstå att under behandlingen är individen utlämnad till någon annan och sätts i en beroendeställning, även detta kan orsaka ett lidande. Resultatet i vår studie har visat att akupunkturen har haft goda effekter på symtomen relaterade till missbruket och författarna tror att akupunktur i samband med ett gott bemötande från vårdpersonalen lindrar lidandet hos människorna med missbruk och beroende.
Artiklarnas resultat visade att akupunkturbehandlingen ger få biverkningar. Den huvudsakliga negativa effekten som togs upp var smärta vid nålsticket och akupunkturen har visat sig ha få eller inga biverkningar till skillnad från den farmakologiska behandlingen (Bernstein, 2000; Berman et al., 2003; Cove, 1996). Vid substansmissbruk används vanligen tablett Metadon för avgiftning som är den behandling som har störst evidensstöd. Metadon medverkar till reducerat missbruk, ökad social funktion och minskat avhopp från behandlingen (Heilig, 2004). Det är starkt beroendeframkallande och bör användas med försiktighet (FASS, 2008). Pimentel och Mayo, (2008) beskrev att Metadon ger många biverkningar på grund av dess toxiska effekt till exempel andningsdepression, påverkan på det centrala nervsystemet och toxisk irritation på hjärtat. Ashwath, Ajjan och Culclasure, (2005) beskrev i sin artikel om en man som precis påbörjat metadonbehandling, redan efter första tabletten fick han kraftig huvudvärk och efter andra tabletten uppstod episoder av svår bradykardi. Han avbröt då behandlingen och besvären upphörde då direkt. Även andra farmakologiska
behandlingsalternativ som används vid missbruk och beroendetillstånd såsom
benzodiazepiner (lindrar ångest) och disulfram (används vid alkoholberoende) har flera biverkningar; illamående, beroendeframkallande och trötthet (FASS, 2008; Heilig, 2004). Författarna anser att dessa allvarliga biverkningar måste tas till hänsyn vid val av
behandlingsmetod. Vi tror att den farmakologiska behandlingen orsakar ett större lidande för individen på grund av biverkningarna än akupunkturbehandlingen.
Missbrukarpatienterna kräver stora vårdresurser bland annat ekonomiskt och vårdplats mässigt, de hamnar ofta på flera olika vårdinrättningar så som inom psykiatri, somatisk vård, fängelser och akutsjukvård (Heilig, 2004). Författarna tror att akupunktur i frekventare användning i kombination med samtalsterapi skulle minska kostnaderna inom missbruksvård och fångvård. Vi tror att akupunkturen är ekonomiskt fördelaktig inom vård av missbrukare och beroende jämfört med kemoterapeutiska behandlingsformer, då utgifterna endast består av nålinköp. Sjuksköterskan ansvarar enligt kompetensbeskrivningen till att vara
22
Särskilt viktigt är det att vara kostnadsmedveten efter den nyliga finanskrisen 2008, som påverkat hela samhället (Odell, 2008).
Metoddiskussion
Vår avsikt var att fokusera oss på kvalitativa studier, men då urvalet var begränsat fick vi även inkludera kvantitativa studier. Detta tror vi har påverkat resultatet i den bemärkelsen att vårt syfte är riktat mot kvalitativa artiklar med patienters erfarenheter. Genom att ha
inkluderat nio stycken kvantitativa studier fann vi erfarenheter i högre andel som ett bifynd och inte som huvudfokus i studierna. Vi anser att de tio artiklarna vi fann svarade bra mot vårt syfte och var tillräckligt med material för vårt resultat. De valda artiklarna är publicerade inom en 13 års period, denna tidsperiod valdes på grund av begränsat material. Första sökningen i databaserna gjordes med ett snävare årtalsintervall (1998-2008), men då få relevanta artiklar påträffades utvidgades årtalsintervallet. Vår målsättning var från början att fokusera på nyare forskning då forskningen ständigt utvecklas och förnyas. Segesten, (2006) beskriver att syftet med en vetenskaplig artikel är att redovisa ny kunskap. Den forskning som gjordes för 13 år sedan kanske inte är relevant idag, detta kan ha påverkat resultatet då
akupunktur inom missbruk och beroende är i ständig utveckling.
Databaserna vi valde att använda oss av, valdes utifrån syftet. Den mest betydelsefulla databasen för vårt syfte var PsykInfo, där sex av de tio utvalda studierna hittades.
Kvalitetsgranskningen gjordes utefter Forsberg och Wengström´s (2003)
kvalitetsgranskningsmall. Två utav valda artiklar (n=10) fick enligt granskningsmallen låg kvalitet, vilket vi tror berodde på att dessa artiklar var pilotstudier där inte alla delar i
granskningsmallen var representerade. Vi valde att inkludera dessa studier då båda artiklarna var peer- rewieved och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vi tror inte detta har påverkat vårt resultat negativt då resultatet i pilotstudierna var innehållsrikt och de svarade väl mot vårt syfte.
Vi valde att använda oss utav innehållsanalys som metod för att få fram centrala teman till vårt resultat. Genom att ha använt denna metod har vi hittat olika mönster i resultatet och teman som vi utgått ifrån. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att genom
23
SLUTSATS
Missbruk och beroende är relaterat till en mängd olika symtom som orsakar ett stort lidande för människan. Sjuksköterskan ansvar är att lindra detta lidande. Resultatet i denna studie har visat att akupunkturen lindar många av symtomen och är därmed fördelaktig i behandling vid missbruk och beroendetillstånd. Inom områdena avslappning, sömn, oro/depression, drogsug och abstinensbesvär visade akupunkturen ha goda effekter enligt deltagarna i studierna.
Det är vanligt att personer med missbruk och beroende väljer att avbryta behandlingen innan behandlingsprogrammet är fullföljt. Vårt resultat har visat att akupunkturen har positiv betydelse för deltagarnas motivation att fullfölja behandlingsprogrammet.
I jämförelse med den farmakologiska behandlingen har akupunkturen visat sig ha få
biverkningar och är ekonomisk fördelaktig. Akupunkturen är miljömässigt skonsam metod då den ger obetydligt avfall.
Vi har funnit att akupunktur inom missbruk har goda erfarenheter kliniskt men aktuell forskning saknas. Vårt resultat visade att mer forskning behövs inom området, detta för att öka kunskapen om alternativa, billiga och miljövänliga behandlingsmetoder och få
akupunktur för missbruk och beroende allmänt spridd i samhället, till exempel inom kriminalvården
24
REFERENSLISTA
Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. Polen: Studentlitteratur.
American Psychiatric Association. (1995). MINI- D IV- Diagnostiska kriterier enligt DSM-
IV. Danderyd: Pilgrim press.
Ashwath. M, Ajjan. M & Culclasure.T, (2005) Methadone-induced bradycardia. The journal
of Emergency medicine. 29(1). 73-75.
Avant. K., Margolin. A., Chang. P., Kosten. T., & Birch. S. (1995). Acupuncture for the Treatment of Cocaine Addiction. Investigation of a Needle Puncture Control. Journal of
Substance Abuse Treatment. 12(3). 195-205.
Berman, A. (2000). Öronakupunktur som ett hjälpmedel mot drogberoende. Kriminalvårdstyrelsen. Regionmyndigheten: Stockholm.
Berman. A., Lundberg. U., Krook. A., & Gyllenhammar. C. (2004). Treating drug using prison inmates with auricular acupuncture: A randomized controlled trial. Journal of
Substance Abuse Treatment. 26(2004). 95-102.
Bernstein, K-S. (2000). The experience of Acupuncture for treatment of Substance Dependence. Journal of nursing scholarship, 32 (3), 267-272.
Carlsson, C. (2000). Long-term effects of acupuncture. Avhandling för doktorsexamen, Lunds universitets sjukhus, 2000.
Carlsson, C. (2001). Akupunktur som behandlingsmetod idag. Läkartidningen, 46 (98). Courbasson. C., Araujo. A., & Dullerud. B. (2007). Acupuncture Treatment for Women With Concurrent Substance Use and Anxiety/Depression. An effective Alternative Therapy?
Family & Community Health. 30(2). 112-120.
Cove. G. (1996). Is Auricular Acupuncture Beneficial in the Inpatient Treatment of
Substance-Abusing Patients? A pilot Study. Journal of Substance Abuse Treatment. 13(2). 165-171.
Cui, C., Wu, L., & Luo, F. (2008). Acupuncture for the treatment of drug addiction. Springer
science+ business media, LLC.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm. Liber. FASS (2008). Hämtad September, 25, 2008 från http://www.fass.se.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur
25
Gyllenhammar. C. (2007). Bryta vanor. Norge: Nordbook A/S.
Hedelin. B. (2006). Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i Arvidsson & Skärsäter´s Psykiatrisk omvårdnad (red.). Narayana press: Studentlitteratur.
Heilig, M. (2004). Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Janssen. P., Demorest. L., & Whynot. E. (2005). Acupuncture for Substance Abuse Treatment in the Downtown Eastside of Vancouver. Journal of Urban Health: Bulletin of the New York
Academy of Medicine. 82 (2).
Kristoffersen. N-J & Norveldt. P. (2006). Relationen mellan sjuksköterska och patient i Kristoffersen´s Grundläggande omvårdnad Del 1 (red.). Narayana press: Studentlitteratur. Landgren, K. (2006). Öronakupunktur. Helsingborg: Didaktion förlag.
Lökensgard. I. (1997). Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Margolin. A., Kleber. H., & Avant. K. (2002). Acupuncture for the Treatment of Cocaine Addiction: A Randomized Controlled Trial. JAMA. 287(1), 55-63.
National acupuncture detoxification association of Sweden, (2008). Hämtad oktober, 10, 2008
från http://www.nada-sverige.se.
Odell. M, (2008). Finanskrisen- nuläge och framtid. Hämtad November, 17, 2008 från http://www.regeringen.se/sb/d/10137/a/115445.
Pimentel. L & Mayo. D, (2008). Chronic metadone therepy comlicated by torades de pointes: A case report. The journal of Emergency medicine. 34(3). 287-290.
Sapir-Weise. R., Berglund. M., Frank. A., & Kristenson. H. (1999). Acupuncture in
Alcoholism Treatment: A Randomized out-patient Study. Alcohol & Alcoholism. 34(4). 629-635.
Segesten. K. (2006). Användbara texter i Friberg´s Dags för uppsats. Danmark: Naranya press.
Skärsäter. I. (2006). Återhämtning från depression i Arvidsson & Skärsäter`s Psykiatrisk
omvårdnad (red.) Narayana press: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2008). Hämtad November, 16, 2008 från http://www. Socialstyrelsen.se. Sternebring. B. (1995). Abstinensbehandling vid alkoholmissbruk i Berglund och Rydberg´s
Beroendelära. Studentlitteratur: Lund.
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm. Hälso och sjukvårdslagen (1982:763). Svensk författningssamling (SFS). Hämtad December,16, 2008 från http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19820763.htm.
26
Verthein. U., Haasen. C.,& Krausz. M. (2002). Auricular Acupuncture As a Treatment of Cocaine, Heroin and Alcohol Addiction: A Pilot Study. Addictive Disorders & Their
Treatment. 1(1). 11-16.
Volckerts, J. (2003). Drogberoende: psykologi och terapi. Stockholm: Prisma.
World health organization. (1991). Report of the Working Group on Auricular Acupuncture
Nomenclature. Hämtad augusti 28, 08 från
http:www.who.int/medicinedocs/en/m/abstract/Js7144e.
Östlundh. L, (2006). Informationssökning i Friberg´s Dags för uppsats. Danmark: Naranya press.
27 Författare (År) Tidskrift.
Titel Syfte Metod/Analys Urval
(Bortfall) Resultat Kvalitet Avant. et al. (1995). Journal of substance abuse treatment.
Acupuncture for the treatment of cocaine addiction. Investigation of a needle puncture control. Undersöka effekten av akupunkturpunkter vid kokainberoende. Kvantiatitivt exprimentell design. En kontroll grupp och en behandlingsgrupp. Olika mätinstrument användes. 40 st. (10st) Randomis erat, obundet.
Överlag positiv respons av behandling på mångfald av drogrelaterade och psykosociala mätningar såsom drogsug, abstinensbesvär och depression.
Hög
Berman et. al. (2004) Journal of substance abuse treatment.
Treating drug using prison inmates with auricular
acupuncture: A randomized controlled trial.
Att jämföra NADA protokollet mot ett Helix protokoll samt att
kvalitativt undersöka de intagnas upplevelser av behandlingen.
Kvantiativ studie.
Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter behandling. 158 st. (52 st.) Randomis erat.
Deltagarna i båda grupperna rapporterade minskade
obehagssymtom och förbättrad sömn efter behandling. Hög Bernstein, S. (2000) Journal of Nursing Scholarship. The experience of acupuncture for treatment of substance dependence. Undersöka substansberoendes upplevelser av att få akupunktur som behandling som komplement till annan sedvanlig behandling av sjukdomen.
Kvalitativ fenomenologisk. Deltagarna beskrev sina erfarenheter i
intervjuform.
8 st. Strategiskt
Resulterade i sju olika teman där avslappning var det mest
framträdande. Medel Courbasson, C. et al. (2007). Family & Community Health. Acupuncture
treatment for women with concurrent substance use and anxiety/ depression. An effective
alternative therapy?
Undersöka vinsterna av akupunktur som tillägg till sedvanlig
behandlingsterapi.
Kvantitativ. Kvinnorna delades in i 2 grupper (kontroll & akupunktur). Olika skalor användes för att mäta resultatet.
305 st. (39 st.). Konsekuti vt.
Kvinnor som behandlats med akupunktur kände sig mindre deprimerade, drogsugna och oroliga efter behandlingen.
Hög Cove. G (1996). Journal of Substance abuse Treatment. Is Auricular Acupuncture Beneficial in the inpatient treatment of substance- abusing patients?-a pilot study
Pilotstudie som undersöker om öronakupunktur är fördelaktigt i behandlingen av inneliggande patienter med substansberoende.
Kvantitativ. Retrospektiv studie. En kontrollgrupp och en NADA
behandlingsgrupp. Ett formulär användes för att mäta.
77 st. (30 st.)
Patienterna angav bl.a. att de kände sig mer avslappnade, hade bättre sömn, färre
abstinensbesvär och mer mottagliga för andra behandlingar.
28 Janssen. et al. (2005). Journal of urban health. Acupuncture for substance abuse treatment in the downtown eastside of Vancouver. Undersöka om akupunkturbehandling verkar för en reducerad substansanvändning. Kvantitativ. Patienterna fick akupunktur enligt NADA, för att sedan fylla i ett frågeformulär om deras abstinensbesvär och droganvändning. 261 st. Konsekuti vt. En minskning överlag av substansanvändning och övergångssymtom så som sömnlöshet, skakningar och illamående. Hög Killen. T. & Brady. K. (1997). Substance Abuse. A Preliminary Study of the Effects of Auricular Acupuncture on Alcohol and Drug Withdrawal Symptoms.
Undersöka de omedelbara effekterna av akupunkturen på
abstinenssymtom och drogsug hos kokain och alkoholberoende under ett interventions tillfälle.
Kvantitativ. Patienterna erhöll akupunktur enligt NADA, deltagarna fyllde sedan i ett frågeformulär.
60 st. Konsekuti vt.
Drogsug, oro, ilska, koncentrationssvårigheter, energiförlust och depression minskade efter en behandling med akupunktur.
Medel
Margolin et. al. (2002).
American medical association.
Acupuncture for the treatment of cocaine addiction: A
Randomized Controlled Trial
Att undersöka effekten av
öronakupunktur som behandling av kokainberoende.
Kvantitativ. Tre grupper: NADA, nålsättning eller avslappningskontroll. Olika mätinstrument användes. 620 st. (343 st.) Randomis erat Minskning av drogrelaterade psykiatriska, sociala och familjproblematik. Ingen
skillnad mellan de tre grupperna. Hög Sapir Weise et al. (1999). Alcohol & Alcoholism. Acupuncture in alcoholism treatment: A randomized out- patient study.
Undersöka akupunkturens effekt som behandlingsmetod inom öppenvården.
Kvantitativ. En kontroll grupp och en
behandlingsgrupp. Deltagarna fyllde sedan i frågeformulär.
76 st (4 st) Randomis erat.
Den psykiska kondition innefattande depression, nedstämdhet och sömnsvårigheter förbättrades under behandlingen. Hög Verthein, et al. (2002). Addictive disorders & their Treatment. Auricular acupuncture as a treatment of cocaine, heroin, and alcohol addiction: A pilot study.
Pilotstudie som beskriver effekten av akupunkturbehandling hos öppenvårdspatienter med kokain, heroin och alkohol missbruk.
Kvantitativ. Patienterna fyllde efter
akupunkturbehandlingen i ett frågeformulär om drog och alkohol konsumtionen samt det psykiska
tillståndet. 159 st. (106 st efter 4 veckor). Konsekuti vt urval. Resultatet visade på en minskning av abstinensbesvär och även den fysiska
konditionen och patientens mentala tillstånd förbättrades.
29
PsycInfo
Peer-Reviewd Antal träffar Kvalitetsgranskade
Inkluderade i studien 1.Addiction* X 520115 0 0 2.Acupuncture X 1213 0 0 3.Substance abuse* X 46190 0 0 4.Experience* X 222015 0 0 5.Abuse* X 101779 0 0 6.Treatment outcome X 21692 0 0 7.Patient* X 266823 0 0 8.Effect* X 711591 0 0 2+3 X 123 1 0 1+2+3 X 96 3 3 1+2+3+4 X 26 2 2 1+2+6 X 34 2 0 2+4+5 X 71 0 0 1+2+3+4+7 X 22 1 0 2+3+6+7 X 23 0 0 1+2+8 X 137 0 0 1+2+7+8 X 103 1 1 Cinahl 1.Acupuncture X 4221 0 0 2.Addiction* X 2828 0 0 3.Experience* X 68618 0 0 4.Substance abuse* X 12819 0 0 5.Abuse* X 25856 0 0 6.Treatment outcome X 939 0 0 7.Patient* X 3185506 0 0 8.Effect* X 232308 0 0 1+2+3 X 3 0 0 1+3+4 X 1 0 0 1+6+7 X 3 0 0 1+3+5 X 4 0 0 1+7+8 X 250 0 0 1+5+7+8 X 2 0 0 1+3+8 X 126 0 0 1+2+3+8 X 3 0 0 1+5+8 X 180 0 0 1+4+8 X 23 1 1 PubMed 1.Acupuncture 13288 0 0 2.Addiction* 25100 0 0 3.Experience* 469431 0 0 4.Substance abuse* 28998 0 0 5.Abuse* 99148 0 0 6.Treatment outcome 45411 0 0 7.Patient* 1346494 0 0 8.Effect* 5023126 0 0 1+2+3 8 0 0 1+3+5 11 1 1 1+6+7 389 0 0 1+2+6+7 2 0 0 1+2+6+5 7 0 0
30 1+4+7 13 1 1 1+4+8 29 0 0 1+2+7 16 0 0 1+5+7 20 0 0 1+4 51 1 1
