• No results found

Wilson Productions : En undersökning kring en entreprenöriell företagsverksamhet under utveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Wilson Productions : En undersökning kring en entreprenöriell företagsverksamhet under utveckling"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Wilson Productions

En undersökning kring en entreprenöriell

företagsverksamhet under utveckling

Författare: Annika Jonesand

Linda Hautajärvi

Handledare: Peter Lindelöf

Program: Entreprenörskap & Kreativitet

Ämne: Företagsekonomi

Nivå och termin: D-nivå, VT 2008

Handelshögskolan BBS

(2)

Abstract

This is a project in Entrepreneurship and Creativity on masters’ degree. The purpose was to make clear, the company Wilson Productions’ fundamental core value, benefits and strengths, to be able to describe and form which services that can be provided by the company.

We will give final shape to instruments for a complete company identity, which works both out into the marketing and also within the own organisation. Furthermore we are going to investigate and analyse Wilson Productions’ current entrepreneurial motives and thoughts about their business. This to determine in which direction the company are heading towards today.

(3)

Sammanfattning

Titel: Wilson Productions - en undersökning kring en entreprenöriell verksamhet under utveckling

Författare: Annika Jonesand och Linda Hautajärvi

Kurs/Termin: VT 2008

Handledare: Peter Lindelöf

Examinator: Björn Bjerke

Typ av arbete: Examensarbete, D-uppsats i Företagsekonomi, inriktning Entreprenörskap och kreativitet, vid Handelshögskolan BBS i Kalmar

Nyckelord: Entreprenörskap, entreprenöriell, kärnvärden, identitet, företagsutveckling

Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra företaget Wilson Productions grundläggande kärnvärde, fördelar och styrkor för att lättare kunna beskriva och formulera vilka tjänster som företaget kan erbjuda marknaden. Vi ska utforma verktyg för en samlad företagsidentitet som fungerar både utåt mot marknaden och inom organisationen. Dessutom kommer vi att undersöka Wilson Productions entreprenöriella motiv och tankar kring verksamheten, för att kunna se var företaget är på väg idag.

Metod: Detta är ett kvalitativt arbete med en deduktiv ansats och uppdraget gick ut på att hjälpa ett specifikt företag. Vi har arbetat utifrån ett enskilt fall och nyttjade till största del redan befintliga teorier och modeller, som vi applicerade på den aktuella företagsverksamheten. Vi har använt systemsynsättet eftersom vi avser att konstruera ett helhetskoncept till Wilson Productions. Utöver de akademiska fakta och facklitteratur som fungerar som referenser, skedde ytterligare datainsamling genom direkta observationer samt personliga intervjuer.

Slutsatser: Wilson Productions största drivkraft i sitt företagande är möjligheten att själv kunna planera och styra över sitt arbete. De strävar efter att erbjuda specialutformade tjänster med en unik karaktär, som kunderna inte kan få hos några andra reklambyråer. Vi har kommit fram till att Wilson Productions redan idag har de verktyg som krävs för att de ska nå sina mål. Företaget behöver dock bli ännu bättre på att bli varse vilka deras starkaste sidor är för att kunna fungera med optimal effektivitet.

(4)

Förord

Denna uppsats är utarbetad under vårterminen 2008 vid Handelshögskolan BBS i Kalmar, inom Magisterprogrammet Entreprenörskap & Kreativitet. Vi har gjort ingående personliga intervjuer med de tre grundarna av Wilson Productions AB. Wilson Productions AB är ett företag som koncentrerar sig på medieproduktion. Vårt bidrag med denna uppsats är att hjälpa Wilson Productions AB med att undersöka de entreprenöriella kompetenser som finns inom företaget för att leda dem till en passande identitet.

Vi vill tacka vår handledare Peter Lindelöf för all assistans och stöd som vi fått under arbetets gång. Vi vill även tacka Wilson Productions AB som har låtit oss ta del av deras företag och ägnat tid till våra intervjuer.

Kalmar, maj 2008

Annika Jonesand Linda Hautajärvi

(5)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION...6 1.1 BAKGRUND...6 1.2 PROBLEMDISKUSSION...7 1.3 PROBLEMFORMULERINGAR...10 1.4 RISKANALYS...10

1.5 ARGUMENTFÖRDENTEORETISKAREFERENSRAMEN...12

1.5 SYFTE...13 2. METOD...14 2.1 METODSYNSÄTT ...14 2.2 VALAVMETODER...15 2.3 INSAMLINGAVDATA...16 2.4 ANALYSAVDATA...16 2.5 VALIDITET...17 3. TEORETISK REFERENSRAM ...18

3.1 KUNSKAP & KÄRNVÄRDEN...18

3.1.1 Vem är jag?...19

3.1.2 Vad kan jag?...20

3.1.3 Vilka känner jag?...20

3.2 ENTREPRENÖRIELLIDENTITET...21

3.2.1 Syn på verksamheten ...21

3.2.2 Intentioner ...23

3.3 ENTREPRENÖRIELLAMOTIV...25

3.3.1 Grundtankar och tankar vid expansion/utveckling...25

4. EMPIRI & ANALYS...28

4.1 KUNSKAP & KÄRNVÄRDEN...29

4.2 ENTREPRENÖRIELLIDENTITET...34

4.3 ENTREPRENÖRIELLA MOTIV...40

5. SLUTSATSER...44

5.1 KUNSKAP & KÄRNVÄRDEN...44

5.2 ENTREPRENÖRIELLIDENTITET...46

5.3 ENTREPRENÖRIELLA MOTIV...47

KÄLLFÖRTECKNING...49

(6)

1. Introduktion

Vårt inledande kapitel innehåller bakomliggande information angående det ämnesområde som vi har valt att skriva om. Vi kommer även att beskriva vår problemdiskussion samt de frågor som vi har utgått ifrån genom uppsatsen. Inledningen avslutas med det syfte som vi tillsammans kommit fram till.

1.1 Bakgrund

Kvalitativ utveckling är en viktig del under ett företags tillväxt. Att ta nästa kliv i mognadsprocessen är essentiellt för fortsatt framgångsrik existens. I de flesta städer finns ett stort antal företag som riktar sig mot tjänster som annonsering, media och marknadsföring och man ska heller inte glömma att det idag finns otroligt många kanaler att synas i, med Internet, radio, annonsering i print och media. Det är därför viktigt att gång på gång förnya sig så att man sticker ut ur mängden och attraherar nya kunder samtidigt som man behåller de tidigare kunderna.

Wilson Productions grundades under 2005 och har de första två åren drivits som ett

UF-företag1 med stor framgång. De tre anställda, och även grundarna, har expertisområden inom

programmering av hemsidor och banners, utformning av annonser och radioreklam. Med en utmärkelse som årets UF-företag under det första året så beslutade man sig för att göra om det till det aktiebolag som det är idag. Med den förändringen har Wilson Productions även bestämt sig för att göra om sin egen profil gentemot sina kunder, det vill säga hur de ska synas och vilka de grundläggande värderingarna är. De vill formalisera och utveckla verksamheten ytterligare genom kommunikativa medel. I nuläget går arbetsprocessen väldigt snabbt i alla led när Wilson Productions utför uppdrag åt sina kunder. Wilson Productions analyserar inte i onödan så att arbetet tar fler timmar än vad det behöver, utan arbetar istället aktivt för att kunden ska få det som denne har önskat. Enligt Kahn (1995) så är konkurrensen om kunderna hårdare än någonsin då det hela tiden uppkommer nya företag och produkter på marknaden. Detta gör att företagen tvingas att snabbt genomföra förändringar för att överhuvudtaget kunna finnas kvar på marknaden. Wilson Productions saknar idag en kontinuerlig kunduppföljning vilket resulterar i att man inte kan ta reda på om kunden är till

(7)

100% nöjd, om det finns ytterligare tjänster som de kan erbjuda eller områden som behöver förändras eller förbättras, vilket också kan resultera i förluster i form av merförsäljning. Enligt Håkansson & Snehota (1976) så bestäms utseendet av ett företags marknadsföringssystem främst av egenskaperna hos de produkter som företaget tillhandahåller. Det är i första hand inriktningen av företagets produktsortiment som avgör företagets och marknadsföringens position gentemot omgivningen. Wilson Productions tillhandahåller idag produktion av tjänster i form av radioreklam, annonsering och programmering av hemsidor. Med en så bred kompetens har de svårt att veta hur de ska kommunicera detta till kunden utan att begränsa sig själv.

Då de inom Wilson Productions känner att de står i för nära relation till sitt eget företag, har de bett oss med en högre akademisk utbildning att hjälpa dem. Detta eftersom de anser att vi kan bidra med en annorlunda syn på företaget och även kunna se var tillväxtpotentialen finns. Anledningen till att vi valt att skriva uppsatsen i relation till just Wilson Productions är att vi författare båda känner till företaget, då de har sitt kontor på Kalmar Nyckel där vi studerar. Idag driver de sitt företag med god anda och kreativa lösningar och de gör allt de kan för att kunden ska bli nöjd med slutprodukten. Eftersom Wilson Productions verkar inom tjänstesektorn kommer vi att ha den aktuella relationsmarknadsföringen i åtanke, som används för att bygga starka och långsiktiga samarbeten med kunderna. Här hoppas vi kunna se vilka processer som Wilson Productions bör förbättra och utveckla, och då även hur dessa förändringar ska kunna ske på bästa sätt.

1.2 Problemdiskussion

En av de grundläggande uppgifterna hos ett företag som verkar inom tjänstesektorn är att kunna klargöra, både för kunderna och för sig själv, vilka deras kärnvärden och erbjudanden är samt vilka funktioner de fyller på marknaden. En samordning inom verksamheten innehållande vilka mål och visioner som företaget strävar att nå fram till behövs för att kunna bygga upp en fungerande och tillbörlig identitet. Alla verksamheter bör utgå ifrån någon slags gemensam värdegrund, där de mest grundläggande värderingarna ska vara uttalade (Kronstam, 2002). Fördelarna med att känna till verksamhetens kärntjänst och de ytterligare tjänster som tillhandahålls, är framförallt att det är lättare att argumentera för, och

(8)

annan positiv aspekt är att personerna inom företaget får en mer samlad och gemensam bild över vad verksamheten strävar efter att bygga upp och sprida vidare till kunderna. Att samordna verksamheten och dess identitet är också en förutsättning för att kunna sprida företagets kultur och därmed klargöra att alla involverade arbetar åt samma håll och ämnar uppnå samma mål och visioner. En samlad bild är även betydande för en starkare och mer hållbar samhörighetskänsla inom organisationen. Gemensamma värderingar inom företaget påverkar i hög grad våra uppfattningar, normer och handlingsregler, och har därmed stor betydelse för våra prioriteringar av handlingsalternativ (Philipson, 2004). Alla företag som riktar sig till, samt arbetar mot eller med kunder och klienter behöver någon slags marknadsföring för att slå sig fram på marknaden och nå ut till sina potentiella kunder. De företag som arbetar med att tillhandahålla tjänster till omgivningen bör ha ett än mer betydande fokus på att marknadsföra sina erbjudanden på ett sådant sätt som får kunderna intresserade och köpvilliga (Arnerup-Cooper & Edvardsson, 1998). Eftersom tjänster skiljer sig från konkreta varor måste man marknadsinrikta sin verksamhet så att den blir anpassad till tjänstesektorn (Grönroos, 1996). En tjänst är dels immateriell och den går inte direkt att visa upp, dels är tjänsten inte en sak, utan en aktivitet som blir till i en produktionsprocess. Normann (2000) talar om ett servicepaket som enligt honom kan liknas vid ett paket innehållande två olika delar, vilka är kärnservice och kringservice. För att kunna skapa ett så attraktivt erbjudande som möjligt är det då viktigt att vara medveten om företagets kärnservice och kringservice, det vill säga vilka som är organisationens kärnvärden.

När man väljer att starta upp en verksamhet har man vanligen någon eller några bestämda grundtankar kring vad det är för verksamhet som man vill arbeta med, vilken funktion man ska fylla på marknaden, vilka kunderna ska vara och så vidare. Vissa skriver väl definierade affärsplaner innehållande affärsidé, mål, och visioner, medan andra ser detta som överflödigt och istället väljer att ha dessa idéer i huvudet utan att formulera dem på papper. I till exempel ett litet enmansföretag kanske det inte heller behövs några nedskrivna planer eftersom ägarens individuella intentioner räcker gott och väl för att verksamheten ska kunna fungera bra. Ekström, Fagerfjäll & Jansson (2006), påpekar dock att det är av största betydelse att göra ordentliga förstudier för att kunna klargöra verksamhetens syfte, både för sig själv och för den omgivande marknaden. Trots att Wilson Productions är en relativt liten verksamhet om man ser till att de bara är tre stycken anställda, kan det vara viktigt att få mål och affärsidé nedskrivet. Detta behövs dels för att alla inom företaget ska kunna vara med och bestämma

(9)

och påverka hur affärsplaneringen ska utformas, samt dels för att kunna garantera att alla har lika syn på företaget och samma tankar och planer kring verksamheten. En samlad företagsidentitet är essentiellt för ett företag som vill slå sig fram och synas på marknaden, attrahera kunderna och kunna arbeta och samverka på ett konkurrenskraftigt och framgångsrikt vis. Man bör dock vara medveten om att mål och planer kring verksamheten måste vara flexibla eftersom marknaden och kundernas intressebilder och behov är så pass föränderliga över tiden. Affärsidé, mål och visioner ska alltså fungera likt riktlinjer för företaget och det är också viktigt att alla på arbetsplatsen får ta del av dessa, för att försäkra sig om att alla arbetar åt samma håll och kämpar för att nå samma mål med verksamheten (Darlington, 2007).

Något som alla företag har stor nytta av är att skapa långvariga och stadiga relationer med kunderna, så att de kan känna sig välkomna och trygga att komma tillbaka till företaget och köpa deras produkter. Med tanke på den hårda konkurrensen som råder bland annat inom reklambranschen, är det då extra viktigt att satsa på en utvecklad relationsmarknadsföring för att kunna nå och behålla en stabil position på marknaden och gentemot konkurrenternas erbjudanden (Gummesson, 2002). Det gäller att använda sig av andra faktorer än just bara att peka på själva kärntjänsten. För att få kunderna att välja den egna verksamheten måste man se till att satsa på sådana relationsknep som kunderna ser som viktiga då de ska välja mellan olika företag och erbjudanden. I en kundrelation är det nödvändigt att främst se till kundens behov och utforma tjänsten så gott det går efter dennes önskemål och förväntningar. Kronstam (2002) menar att man som företag, minst bör motsvara kundens förväntningar och helst också överträffa dem. Det gäller därför att hålla koll på vad det är som kunderna förväntar sig av produkten som erbjuds. Efter utförd tjänst är det också bra att göra någon typ av uppföljning tillsammans med kunden för att utvärdera kundens tillfredställelse samt att gå igenom vad företaget skulle kunna göra bättre till nästa gång. Att få feedback från tidigare och nuvarande kunder är något som ofta är till stor hjälp för att kunna förbättra och göra verksamheten mer kundanpassad, vilket är av enorm betydelse för ett tjänsteföretag. Detta eftersom det kan vara lätt att fastna i gamla hjulspår och drabbas av hemmablindhet i relation till den egna verksamheten (Ehn & Löfgren, 2001). Att få höra och ta del av en utomståendes åsikter och tips kan hjälpa till att bryta gamla vanor och leda till större nyskapande i företaget. En förutsättning är naturligtvis att de som arbetar inom verksamheten är villiga att lyssna och

(10)

kunna ta till sig det som sägs, och inte enbart ta det som kritik eller känna att det är tomma klagomål.

Vi kommer att fungera som konsulter gentemot Wilson Productions och bistå dem med den akademiska kunskap och de erfarenheter som vi har samlat på oss under våra utbildningar. I Sverige finns 500 000 företag, men bara 5000 av dem är tillväxtföretag (Wiklund, 1998). Med detta vill vi ha sagt att vi kommer att stötta Wilson Productions genom deras nuvarande tillväxtproblematik inom organisationen och på marknaden, för att de sedan ska kunna agera i förhållande till dessa svårigheter på egen hand. Wiklund (1998) har bland annat skapat en teoretisk modell över tillväxtproblematiken, dess variabler och hur dessa påverkar varandra, vilken vi kommer att titta närmre på samt avser att applicera på Wilson Productions verksamhet. Wiklund, Davidsson & Delmar (2001) menar dock att det inte går att generalisera tillväxt som fenomen med tanke på den föränderliga marknad och ekonomi som vi lever i idag, vilket betyder att flexibilitet är en viktig parameter i utformandet av ett fungerande arbetssätt.

1.3 Problemformuleringar

De huvudsakliga frågor som vi valt att koncentrera oss kring är:

• Vilken kunskap och vilka kärnvärden finns inom Wilson Productions och hur kan vi

använda oss av dessa för att bygga upp företagets identitet?

• Hur ser respektive person inom företaget, på bolagets entreprenöriella identitet? Har alla

samma syn på verksamheten? Har alla samma intentioner med företagandet?

• Vilka är de entreprenöriella motiven och drivkrafterna inom företaget och hos respektive

medarbetare?

1.4 Riskanalys

I alla projekt och verksamheter uppkommer det ibland problem och hinder som kan sätta stopp för, eller fördröja de planer som man har för avsikt att genomföra. För att arbetet ska kunna fortskrida på ett bra sätt är det därför viktigt att man är medveten om vilka problem som kan tänkas dyka upp under arbetets gång. Det är naturligtvis omöjligt att rada upp allt

(11)

negativt som kan inträffa, utan istället handlar det om att skapa visshet om de huvudsakliga riskerna som projektet kan råka ut för. För att få en översikt gällande Wilson Productions har vi valt att utforma en så kallad TOWS-analys som tar upp företagets styrkor och svagheter, samt möjligheter och hot som cirkulerar i omgivningen och som kan ha påverkan på den egna verksamheten. Utifrån dessa listade punkter ska vi på ett enklare sätt kunna avgöra vilken position som Wilson Productions står på idag, och i vilken riktning det är möjligt att styra och utveckla verksamheten. Denna översikt ska även fungera som ett riktmärke för Wilson Productions angående vad de har att utgå ifrån inom sin verksamhet, och ge en klarare bild över hur marknaden kring företaget ser ut. Det ska bli lättare att direkt kunna se till exempel vilka styrkor som bör beaktas, de svagheter som kräver förbättring, vilka möjligheter som omgivningen erbjuder, samt de hot som företaget måste vara medvetna om.

Threats

• Konkurrens från existerande företag med liknande erbjudanden

• Nya aktörer på marknaden som konkurrerar med Wilson Productions tjänster

• Kundlojaliteten är ofta hög inom branschen, vilket leder till att de som är kunder hos

andra företag är svåra att fånga upp

Opportunities

• Samarbete med fler av de företag som kan ses som konkurrenter till Wilson Productions

• Många företag vill ha hjälp med sin marknadsföring, vilket gör att det finns många potentiella kunder på marknaden att locka till sig

• Kundlojaliteten är ofta hög inom branschen, vilket leder till att tidigare nöjda kunder

gärna anlitar Wilson Productions igen

Weakness

• Brister i uppföljningen gentemot kunderna

• Marknadsföringen av företaget är inte helt klarlagd

• Endast tre personer finns som arbetar inom Wilson Productions, vilket kan leda till att de

måste neka vissa kunder om de får för mycket arbete att göra

• Inga direkt definierade målformuleringar eller visioner inom företaget, vilket kan leda till

(12)

Strenghts

• Den branschkunskap och erfarenhet som finns inom Wilson Productions

• Många lyckade utförda arbeten och kampanjer att referera till

• Ett mycket gott rykte på marknaden

• Stark sammanhållning, kultur och stämning inom företaget

• Stort engagemang och kreativitet bland de anställda

1.5 Argument för den teoretiska referensramen

De olika källor som vi har valt att arbeta med i vår uppsats är främst grundläggande litteratur gällande tjänsteföretag, tjänste- och relationsmarknadsföring, entreprenörskap och företagskultur. Dessa källor finns med för att skapa en grundstomme i uppsatsen och ge läsaren en mer lättsam introduktion och beskrivning av bakgrunden och den problemdiskussion som leder fram till uppsatsens huvudfokus som är att fastställa, som nämnts ovan, de entreprenöriella motiven och kärnvärden bakom Wilson Productions.

Vi kommer vidare att använda oss av mer ingående och detaljerad litteratur som i större grad härrör till vårt uppsatsämne. Fokus ligger vid kärnvärden och kunskap inom företaget, verksamhetens entreprenöriella identitet samt entreprenöriella motiv och förändring av dessa från företagsstarten och fram till idag.

För att underlätta för läsaren har vi genomgående använt oss av liknande rubriksättning i den teoretiska referensramen, empirin och analysen samt i slutsatserna. Dessa rubriker är kunskap & kärnvärden, entreprenöriell identitet och entreprenöriella motiv. Vi har också valt att slå samman empiri och analys till ett samlat kapitel. Förklaringen är att vår insamlade empiri främst består av intervjusvar, vilket vi tycker blir sterilt och tråkigt att stapla upp i en ensam del.

I dagens läge åtar sig Wilson Productions i princip alla uppdrag de får, men vill ha en ändring på detta för att få en högre trovärdighet bland kunderna. Därför är det bra att ta reda på vilken kunskap de besitter. För att kunna dra upp riktlinjer för Wilson Productions kärnvärden och kunskap, kommer vi att använda oss av Sarasvathys (2001) tre faktorer gällande ”effectuation” – ”vem är jag”, ”vad kan jag” och ”vem känner jag”. Detta görs för att kunna

(13)

fastställa den kompetens som finns inom företaget och senare dra nytta av denna, när en klarare inriktning på marknaden ska väljas. Anledningen till att vi har valt Sarasvathys tre faktorer är framförallt för att hennes tre huvudsakliga frågor påminner väldigt starkt om just de frågor som medarbetarna på Wilson Productions vill ha hjälp att utforska. Vi har dessutom använt oss av dessa faktorer i tidigare uppgifter på högskolan, med gott resultat.

Wilson Productions har nu kommit till den punkt i företagandet då de känner att de måste förnya sig för att kunna attrahera marknaden ytterligare. För att verksamheten ska kunna utvecklas effektivt så bör man ta reda på vad det är som driver företaget, samt vad medarbetarna har för visioner och motiv för att fortsätta med sin verksamhet. När Wilson Productions nu har lyckats att skapa en kännedom om marknaden, vill de satsa helhjärtat på företaget för att kunna växa och ta sig till nästa fas i utvecklingen. Vad gäller att kunna identifiera de entreprenöriella motiven och förändringen av dessa så ska vi använda oss av litteratur som omfattar kunskap om entreprenörskap och tillväxt inom småföretag. Till dessa hör bland annat Davidsson (1989) och Wiklund (1998) som är erfarna forskare inom ämnet. Bland litteraturvalet kommer även att finnas affärsidéutveckling som Brunsson (1998) berör. Som det är idag har Wilson Productions inte någon specifik affärsidé som de agerar utifrån, och då de just nu är i en förändringsfas, så har de bett om hjälp med att fastställa sina kunskaper inom företaget och hur de vidare ska kunna utveckla sig själv professionellt. Till detta kommer vi att använda oss av Brunssons affärsidémodell som vi tycker är relevant då den berör viktiga punkter angående produkter/tjänster, marknad och affärsidé. Dessa tre beståndsdelar är något som Wilson Productions är väldigt osäkra på eftersom de varken har en specifik kundgrupp, en given plats på marknaden, eller en välplanerad affärsidé. Vi anser därför att Brunssons idéer bör vara givande då vi ska hitta en passande och framgångsrik affärsidémodell för Wilson Productions och deras verksamhet.

1.5 Syfte

Syftet med denna uppsats är att klargöra företaget Wilson Productions grundläggande kärnvärde, fördelar och styrkor för att lättare kunna beskriva och formulera vilka tjänster som företaget kan erbjuda marknaden. Vi ska utforma verktyg för en samlad företagsidentitet som fungerar både utåt mot marknaden och inom organisationen. Dessutom kommer vi att undersöka Wilson Productions entreprenöriella motiv och tankar kring verksamheten, för att kunna se var företaget är på väg idag.

(14)

2. Metod

I metodkapitlet beskriver vi den metod och de tillvägagångssätt som vi använt oss av i vår undersökning. Vi berättar även hur vi har gått tillväga för att ta reda på fakta och data inom ämnet vi valt att skriva om. Slutligen ämnar vi ta upp uppsatsens validitet.

2.1 Metodsynsätt

När vi gick in i fasen där vi skulle bestämma hur vi ska gå tillväga för att kunna hjälpa Wilson Productions på ett så bra sätt som möjligt, diskuterade vi först och främst fram vad det är som vi behöver ta reda på. Vi har i föregående kapitel beskrivit vilka områden vi ska titta på, men vi avser även att göra undersökningar inom företaget för att få veta vilka kunder Wilson Productions har och hur det ser ut inom deras olika ansvarsområden. Att vårt arbete sker på ett kvalitativt sätt blev klarlagt i en tidig arbetsprocess, eftersom vårt uppdrag handlar om att analysera ett specifikt företag. Ett kvantitativt arbetssätt var därför inte aktuellt då vi inte hade för avsikt att blanda in fler aktörer i våra undersökningar.

Det finns tre huvudsakliga metodsynsätt inom företagsekonomi idag (Bjerke, 2008). Dessa är det analytiska synsättet, systemsynsättet och aktörssynsättet. Enligt Bjerke (2008) präglas det analytiska synsättet och systemsynsättet av att verkligheten är faktisk, medan aktörssynsättet präglas av förstående kunskap och att verkligheten är socialt konstruerad.

Det analytiska synsättet bygger på föreställningen av att helheten eller summan blir till av olika delar eller hypoteser. En hypotes är en språklig sats i vilka olika begrepp sätts i relation till varandra (Patel & Davidsson, 2003). Enligt Bjerke (2008) ska kunskapen som tas fram med hjälp av det analytiska synsättet vara opartiskt av själva kunskaparen. Synsättet lägger tonvikten på mätbarhet, testbarhet och kvantitativa metoder som ska leda fram till helheten. Systemsynsättet karaktäriseras enligt Bjerke (2008) av att helheten avviker från summan av delarna, vilket medför att relationerna mellan de olika delarna blir betydelsefulla genom synergier. Detta innebär att helheten går före delarna och delarna kan bara förstås i förhållande till helheten eller det sammanhang i vilket de ingår. Primärt är att man måste förstå helheten för att kunna förstå systemet och dess delar. Bjerke (2008) menar även att den kunskap som tas fram beror på vilka system man personligen ser.

(15)

Det synsätt som vi har använt oss av i vår uppsats är systemsynsättet. Detta främst eftersom vi hade för avsikt att konstruera ett helhetskoncept till Wilson Productions, vilket ses som ett samlat uppdrag vars olika moment hör ihop med, och påverkar varandra. Det analytiska synsättet skulle antagligen också kunna appliceras på vår uppgift, dock inte lika effektivt då man inom detta synsätt ser kvantitativa metoder som ett ideal. Vad det gäller aktörssynsättet var detta inte direkt relevant för oss då vi främst använt oss av akademiska fakta och facklitteratur som referenser.

2.2 Val av metoder

Vår ansats är huvudsakligen av deduktiv art, med tanke på att vi arbetat utifrån ett enskilt fall och till största del använt oss av redan befintliga teorier och modeller, som vi applicerat på den aktuella företagsverksamheten.

Ett deduktivt arbetssätt kännetecknas av att man utifrån allmänna principer och befintliga teorier drar slutsatser om enskilda företeelser. Ur den redan befintliga teorin härleds hypoteser som sedan empiriskt prövas i det aktuella fallet (Patel & Davidsson, 2003).

Deduktion Induktion Abduktion

Teori Teori Teori 1 Teori 2

Från teori dras Från enskilda Från enskilda Denna teori Teorin slutsatser om fall formuleras fall formuleras testas på utvecklas enskilda fall en teori en preliminär nya fall

teori

Verkligheten

Relationen mellan teori och verklighet illustrerad av några centrala begrepp (Patel & Davidsson, 2003)

(16)

2.3 Insamling av data

När man vill samla in data och undersöka något så kan man använda sig av den kvalitativa metoden eller den kvantitativa metoden. Enligt Bryman & Bell (2005) är kvalitativa studier en forskningsstrategi där tonvikten vid insamling och analys av data oftare ligger vid ord än på kvantifiering. En kvalitativ forskningsstrategi är induktiv, tolkande och konstruktionistisk till sin art. Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder kvantitativa metoder (Patel & Davidsson, 2003). Detta sker genom personliga kontakter i form av intervjuer och dylikt. Ett kvantitativt förhållningssätt kännetecknas av att man mäter olika, redan existerande, företeelser (Bryman & Bell, 2005). I huvudsak handlar det om ett deduktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning. Det är vanligt att vid en översiktlig beskrivning av de viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning säga att en hypotes deduceras från teorin och sedan prövas. Som nämns ovan, är vår metod av kvalitativ art.

Insamling av vår data har skett genom både primär- och sekundär information. Vid sekundär information samlar man in redan existerande information som gjorts under andra forskningar i form av intervjuer, artiklar och litteratur. Primärdata samlas in genom direkta observationer, personliga intervjuer och enkäter (Bjerke, 2008). Vår insamling av primärdata har sin grund i personliga intervjuer med Wilson Productions. Dessa intervjuer har gjorts både enskilt med de anställda och som en gruppintervju där alla tre medarbetarna deltog. Vi utgick från de intervjufrågor som vi författare tillsammans har utformat (se Bilaga).

2.4 Analys av data

När all information är samlad behövs systematisering, komprimering och bearbetning av materialet för att kunna besvara de frågor som ställts (Patel & Davidsson, 2003). De metoder som finns för att bearbeta informationen kan vara allt från statistiska metoder för analys av information i numerisk form, till metoder för tolkning av textmaterial. Patel & Davidsson (2003) kallar dessa för kvantitativ bearbetning, vilket är statistiska metoder, samt kvalitativ bearbetning, som är metoderna för att bearbeta textmaterial. I vår undersökning har vi mestadels använt oss av kvalitativ bearbetning.

(17)

2.5 Validitet

Då validitet och reliabilitet mäts är det nödvändigt att förstå att dessa två står i ett visst förhållande till varandra, som gör att vi inte bara kan koncentrera oss på det ena och låta bli det andra (Patel & Davidsson, 2003). Ofta när vi gör undersökningar om människor rör det i stor utsträckning inställningar, upplevelser, kunskap och liknande. Dessa saker är inget vi kan ta på, eftersom de är abstrakta företeelser. Därför kan vi inte heller plocka fram dem och titta på dem för att kunna identifiera vad de är. För att mäta validitet måste vi därför först komma överens om vad det är vi tittar på och definiera det, för att sedan kunna ta fram ett instrument som mäter detta – ett instrumentet som ger god validitet. Eftersom vårt arbete baseras mycket på intervjuer och därmed handlat just om personliga upplevelser och åsikter, är det svårt att mäta validiteten. Uppsatsen går dock ut på att beskriva ett specifikt företag, vilket gör att mätningen av validitet inte kräver lika mycket fokus. För att kontrollera reliabiliteten vid observationer används ofta två olika observatörer samtidigt för att undersöka om upplevelsen är densamma för dem båda. Vi har båda två varit närvarande vid alla intervjuer och möten som vi har med Wilson Productions. Detta gör att vi tillsammans kan diskutera våra respektive upplevelser för att i större utsträckning, än om det hade varit en ensam intervjuare, har kunnat säkerställa att intervjusvaren stämmer då vi uppfattat dessa på samma sätt.

(18)

3. Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer vi att presentera den teoretiska grund som vi har använt oss av i uppsatsen. Kapitlet omfattar kunskap och kärnvärden inom entreprenörskap, vad entreprenöriell identitet är och motiven som driver en entreprenör i sina handlingar.

3.1 Kunskap & Kärnvärden

För att kunna planlägga Wilson Productions kärnvärden och ta reda på vilken kunskap som cirkulerar inom företaget måste vi på något vis undersöka verksamheten samt ta reda på mer om de tre personerna som står bakom företaget. Som grund kommer vi att använda oss av Sarasvathys tre faktorer gällande ”effectuation”, som handlar om själva genomförandet av en viss uppgift och handlingskraftigheten bakom denna (Sarasvathy, 2001). De tre rubrikerna grundar sig på var och en av dessa faktorer.

För att beteckna processen kring kunskap och procedurerna kring dess skapande, används termen diskurs. En diskurs representeras av ett kunskapsfält innehållande nuvarande värderingar, normer, övertygelser och maktrelationer (Jackson & Carter, 2002).

Att driva en verksamhet med hjälp av värden är något som har växt sig väldigt populärt de senaste åren. En stark företagskultur med gemensamma värderingar är nödvändigt för att verksamheten ska kunna fortskrida på ett framgångsrikt sätt. Dessutom skapar en stark företagskultur bättre band mellan både de anställda och de eventuella hierarkier inom företaget (Kronstam, 2002). Att värden skapar en bättre stämning och mer motiverade arbetare är något som Philipson (2004) håller med om. Han anser att ett värderingsstyrt företag gör att alla medarbetare inom verksamheten får en tydligare och bredare bild över vad företaget strävar efter, samt vilka mål och visioner som man avser att uppnå. Philipson skriver vidare att ett värderingsbaserat ledarskap är ett av de viktigaste kännetecknen för ett högpresterande företag. Likt Kronstam påstår Philipson dessutom att värden handlar om att få energin i företaget att flöda i likartad riktning. Alla måste veta vad som förväntas av dem samt vilka mål och visioner som ledningen vill att de anställda ska eftersträva. Om alla strävar åt samma håll blir företagets kraft och tillgångar avsevärt större och leder till en starkare samhörighet och motivation bland de anställda (Philipson, 2004).

(19)

3.1.1 Vem är jag?

Till att börja med bör vi gå igenom vilka Wilson Productions egentligen är. Vilka karaktärsdrag och egenskaper som finns hos var och en av de tre personerna inom företaget. Vad besitter de för olika talanger och förmågor, samt vad har de för intressen och åsikter, både vad det gäller verksamheten och andra variabler som härrör till denna. Vi kommer att försöka att ta reda på vilka de fysiska resurserna är och samtidigt undersöka och ta hänsyn till var de befinner sig på det demografiska planet. Här kommer vi främst att utgå från de samtal och den samverkan som vi haft med Wilson Productions, men även titta på och gå igenom utvalda delar av det arbete som de har utfört gentemot sina kunder. En utvärdering av dessa arbeten ska hjälpa oss att få en tydligare bild av vilka Wilson Productions är.

Diskursen här definierar vem som tillåts att tala med auktoritet om ett visst ämne. För att betraktas som kompetent och trovärdig i argumenten krävs det att man är akademiker inom ämnet i fråga, konsult eller någon typ av ledare, inom detta fält (Jackson & Carter, 2002). Jackson & Carter anser vidare att det är väldigt svårt för personer som inte besitter denna auktoritet, att få eventuella idéer eller förslag accepterade. Problemet kan dock kringgås genom att personen deltar i en annan härrörande diskurs, där hon/han har legitimitet. För att det ska fungera måste det dock handla om en diskurs som ses som relevant för personerna i den förstnämnda diskursen.

Enligt Kronstam (2002) bör man både gå igenom sina personliga värderingar och de värderingar som finns på företaget som man verkar inom. Förhoppningsvis är de olika värderingarna relativt lika, men utan att rannsaka dessa är det sällan så att värderingarna är fullt identiska. Om de personliga värdena skiljer sig allt för mycket mot företagets värderingar kanske man bör ta sig en funderare på varför man egentligen arbetar med det jobb som man har, och om man verkligen trivs (Kronstam, 2002). Philipson (2004) menar även att företagets styrande värden bör rangordnas i en värdehierarki, plus att man behöver klargöra förhållandet mellan de värden som ska utgöra riktpunkter för verksamheten. Om man tvingas att välja mellan olika behov eller mål så ska man veta vilket som är allra viktigast och därmed välja det. Vidare anser Philipson att en klarlagd vision och grundläggande värden kan ge medarbetarna en större frihet att, i det vardagliga arbetet, lösa sina uppgifter på det sätt som de finner lämpligast och som passar för den enskilda individen.

(20)

3.1.2 Vad kan jag?

Vidare ska vi avgöra vad Wilson Productions har för kunskap och hur bra de känner till de olika områden som de arbetar med, samt hur kännedomen om den marknad som de verkar inom ser ut. Vi ska undersöka vilka humana resurser som finns inom företaget och avgöra hur dessa används idag, för att sedan komma fram till eventuellt nytänkande rörande dessa. En ytterligare aspekt som vi också ska titta närmre på är vilka teknologiska system som finns inom verksamheten och vilken ordning som råder på det teknologiska planet.

Jackson & Carter (2002) påstår att status är något som är mycket viktigare än expertkunskaper. Det finns ingen garanti för att de som har legitimitet att yttra sig också har kunskap om det som de talar om. Inom en diskurs så finns det ämnen som är lämpliga att tala om, och ämnen som inte är det. För att fungera som person inom diskursen måste man kunna utläsa vad som är relevanta samtalsämnen och vilka regler som finns gällande lämpliga frågeställningar. Om man till exempel vill komma med förslag på problemlösningar måste man vara säker på vilket sätt som man kan framhålla själva problemet, för att lösningen ska ses som fungerande och värd att testa (Jackson & Carter, 2002)

Kronstam (2002) menar att man bör försöka att fylla i eventuella gap mellan de egna värderingarna och de värderingar som cirkulerar på företaget som man verkar inom. Ju mindre gapet mellan dessa värderingar är, desto lättare är det att känna sig nöjd och bekväm med sitt arbete. Precis som Philipson (2004), anser också Kronstam att det är enklare att motivera sig själv, och sina kolleger, till att utföra ett bra arbete, eftersom man får en starkare känsla av att den personliga kunskapen behövs för att arbetet ska fungera på ett bra sätt.

3.1.3 Vilka känner jag?

Den sista punkten handlar om hur Wilson Productions sociala nätverk ser ut. Vilka samarbetspartners de har och om det finns övriga företag och/eller personer som de tar hjälp av i sitt arbete. Här ska vi undersöka de organisatoriska resurserna inom verksamheten och se till att dessa används på ett passande och framgångsrikt sätt som stöttar företagets utveckling. De eventuella sociala och politiska institutioner som har och/eller kan ha påverkan på Wilson Productions och deras verksamhet, ska även de, ses över.

(21)

Enligt Jackson & Carter (2002) finns det bestämmelser för var kunskap är lokaliserad inom en viss diskurs. De menar att det finns forum som ses som mer lämpliga än andra. Till exempel är en akademisk konferens viktigare än en konversation som sker på en pub. Var kunskapen är lokaliserad har också att göra med olika klassificeringar av individer, vilket går tillbaka till vem som tillåts att ha auktoritet rörande ett specifikt ämne. Jackson & Carter vidhåller dock att den maktposition som en person lyckas inta inte alls behöver vara relaterad till en akademisk utbildning, oavsett om det handlar om personer inom eller utanför det egna företaget.

Philipson (2004) anser att för att kunna låta andra aktörer komma innanför det egna företagets ramar, är det viktigt att ha en tydlig värdegrund. Detta eftersom de anställda hela tiden påverkas och influeras av yttre krafter och åsikter från personer som egentligen inte härrör till det egna företaget. Det gäller därför att som anställd känna en trygghet i de egna värderingarna och veta vilka variabler som värdesätts inom den egna verksamheten, för att inte glida över till andras värderingar och mål med sina projekt. Vidare skriver dock Philipson att det inte finns några absoluta egenskaper för vad som kännetecknar en god företagskultur, utan vad som är bra beror på hur det omgivande samhället ser ut, samt vad andra har för åsikter om vad som är bra och dåligt. För att bli ett framgångsrikt företag måste man hela tiden vara uppdaterad över vad människor i allmänhet finner gott och rätt.

3.2 Entreprenöriell identitet

3.2.1 Syn på verksamheten

I ett företags affärsidé beskrivs vilken marknad man vänder sig till samt vilka behov som företaget tillfredställer genom sina produkter och/eller tjänster. Affärsidén ska också framhäva företagets styrka och unika kompetens. Enligt Hellborg, Johansson & Paulson (1995) ska affärsidén ange den grundläggande idén bakom verksamheten och samtidigt förklara den nytta som en tilltänkt kund kan ha av att anlita det gällande företaget.

Mot slutet av 1970-talet kom begreppet affärsidé att få en mer marknadsföringsinriktad betydelse genom Abell och Hammond (Ekvall, 1990). De anser att kunskap om, och användning av affärsidén måste ingå som en naturlig rutin i företagens löpande och återkommande planeringsprocess. Att följa affärsidén gör det lättare att uppnå de mål som

(22)

Ekvall (1990) menar att beskrivningarna av ett företags verksamhet ordnas enligt en enhetlig modell som har utgångspunkter i dessa tre frågeställningar:

• Vem säljer företaget till?

• Vad säljer företaget?

• Hur åstadkommer företaget detta?

”Vem” handlar om företagets marknad, ”vad” handlar om sortimentet och ”hur” har att göra med resurser. Ekvall kallar även detta för affärsbeskrivningsmodellen (AIB-modellen). Miller & Friesen (1989) menar att entreprenöriella företag, som arbetar inom dynamiska miljöer, bör använda sig av en mer flexibel struktur så att de är mer öppna för eventuella förändringar som kan ske. Vidare menar Miller & Friesen att förändringar i ett företag bör ske så snabbt som möjligt.

AIB-modellen kan jämföras med Brunssons (1993) affärsidémodell som också innefattar tre frågeställningar, nämligen:

• Vad har företaget för affärside?

• Vilka är produkterna/tjänsterna?

• Vilken marknad vänder sig företaget till?

Att fastställa dessa variabler är viktigt i ett företag så att man har en aning om i vilken riktning verksamheten är på väg, och hur man i framtiden kan förändras och utvecklas. Håller man reda på vilka som är kärnprodukterna eller kärntjänsterna så är det lättare att bestämma vad det är man ska satsa på.

Enligt Woodcock & Francis (1989) är konkurrensförmågan det enda bergsäkra receptet för överlevnad. Kubr (2005) menar att varje framgångsrikt företag måste utgå ifrån en övertygande affärsidé. För att övertyga kunderna att just ditt företag är värt att satsa på måste affärsidén vara utformad på ett unikt, koncist och intresseväckande sätt. Framförallt ska affärsidén tydligt visa vilken kundnytta som företaget avser att fylla, tala om vilken marknad den riktar sig till, och även klargöra hur företaget ska kunna tjäna pengar på idén. Kubr menar att det finns undersökningar som visar att de bästa och mest hållbara affärsidéerna har utvecklats av personer som redan har några års erfarenhet inom det aktuella området. Ofta behövs det både tekniska kunskaper och god kännedom om kunderna och branschen. Att göra

(23)

en realistisk bearbetning och bedömning av affärsidén är också nödvändigt för att den ska bli fungerande i längden. Vidare anser Kubr att en bra affärsidé kan ta allt från några veckor till flera år, att utveckla. Men det är knappast möjligt att göra det på mindre än fyra veckor. Kubr nämner genomgående fem egenskaper som en affärsidé med framtidsmöjligheter ska innehålla. Den ska uppfylla ett kundbehov och lösa ett problem, vara innovativ, unik, tydligt fokuserad och dessutom vara lönsam på sikt. Hur affärsidén presenteras är naturligtvis också avgörande för om de personliga ansträngningarna ska betala för sig. Efterfrågade investerare får uppåt 40 nya affärsidéer presenterade för sig varje vecka, så det gäller verkligen att vara unik och att skilja sig från mängden (Kubr, 2005). Viktigast av allt är dock att vara tydlig. Bäst är att utgå ifrån att de som tar del av affärsidén inte har någon djupare kunskap inom området eller produkten, men samtidigt vara kort och koncis i presentationen.

Kronstam (2002) menar att företagets värderingar utvecklas kontinuerligt och då måste även affärsidén förnyas med tiden. Som företag måste man hela tiden se till att affärsidén stämmer överens med de värderingar som verksamheten har, för att skapa och vidhålla en samlad och tydlig bild av företaget, både hos de anställda och utåt mot marknaden. Woodcock & Francis (1989) menar att värderingar föder ståndpunkter som reglerar beteendet. Värderingarna bland de som har makten avgör vilken karaktär en organisation får. I idealfallet delar samtliga medarbetare med starkt inflytelserika roller inom en viss organisation samma grundläggande värderingar. Ingen i organisationen kommer att göra saker rätt om de som är lägre anställda inte praktiserar det som ledningen predikar. Varje gång som slappa normer accepteras undergrävs principen att allt ska göras rätt. Brunsson & Olsen (1998) menar att organisatoriskt beteende ofta är drivet av regler som anses vara dom rätta, och inte vad som beräknas vara av nytta för företaget.

3.2.2 Intentioner

Företagets mål är ett framtida resultat eller tillstånd som man önskar att åstadkomma eller uppnå vid en bestämd tidspunkt. Resultaten ska vara angivna i mätbara kvalitativa eller kvantitativa termer (Arnander, 2000). Målen bör utarbetas utifrån företagsledningens visionära tankar, men det krävs även att man analyserar de aktuella förutsättningarna i form av marknads- och konkurrentinformation, egna resurser och egen kompetens. De målområden som företaget vill utveckla bör vara tydliga och avgränsade, eftersom det måste vara möjligt att stämma av målen med tiden sedan dessa genomförts eller uppnåtts. Miller & Friesen

(24)

(1984) anser att organisationen bör matcha dess struktur till omgivningen och dess strategi. Kronstam (2002) påpekar också betydelsen av att kunna vara flexibel när det gäller företagsmålen då både inre och yttre förutsättningar och resurser förändras mer eller mindre kontinuerligt.

Hellborg, Johansson & Paulson (1995) skriver att målet för verksamheten i företaget är viktigt. Mål bör formuleras i siffror, till exempel hur stor försäljningsvolym ska ha uppnåtts efter sex månader. Hur stor marknadsandel företaget ska uppnå och hur många kunder som företaget ska skaffa under en viss tidsperiod.

Arnander menar att mål kan delas upp i tre skilda dimensioner:

• Ekonomiska mål

• Kvantitativa mål

• Kvalitativa mål

De ekonomiska målen kan relateras till olika områden inom räkenskapsanalysen, och formuleras vanligen genom lönsamhetsmått eller finansiella mått. Exempel kan vara tillväxtmål, kapitalmål och lönsamhetsmål.

Kvantitativa mål handlar om sådant som går att mäta i enheter eller procenttal. Några exempel på kvantitativa mål kan vara marknadsmål, kundrelaterade mål och personalpolitiska mål. Kvalitativa mål avser allt som härrör till kvaliteten i verksamheten eller produkterna/tjänsterna. Dessa mål kan vara svårt att uttrycka i mätbara termer och därmed försvåras även möjligheterna av mätning och uppföljning. Ofta preciseras därför kvalitativa mål med hjälp av kvantitetsmått, till exempel antal reklamationer. Kvalitativa mål är bland annat kundrelaterade mål, miljömål och organisatoriska mål (Arnander, 2000).

Målen i ett företag ska ange på ett konkret sätt, vad man vill göra i företaget. De ska vara tydliga, tidssatta, realistiska, mätbara och gemensamma (Philipson, 2004). Philipson menar även att alla företag bör ha en uttalad vision som ska ge en samlad bild av verksamhetens ideal. Visionen ska tala om hur man ser på framtiden och ska beskriva företagets ändamål samt vilka behov man avser att tillfredsställa hos medarbetare, kunder och intressenter, samt ska fungera som ett drivande hjul i företagets utveckling. Arnander (2000) beskriver visionen som en framtidsvy som är skapad med hjälp av fantasin, men med en realistisk hänsyn till

(25)

marknads- och konkurrentfakta samt egna förutsättningar inom företaget gällande resurser och kompetens. Visioner ska ange mer en inriktning än definitiva mål och därmed utgöra långsiktiga önskningar om framtida tillstånd som ger vägledning för det mer konkreta målformuleringsarbetet (Arnander, 2000).

Vidare skriver Philipson om företagets mission, som hänsyftar till kärnverksamheten i företaget. Missionen ska, liksom målen, vara konkret utformad och fungera som en direkt tillämpning av de värden som visionen innehåller och som används i den dagliga verksamheten. Oftast handlar missionen om de olika tjänster/service eller produkter/varor som företaget tillhandahåller och erbjuder marknaden. Missionen ska vara tydlig, innehålla all relevant verksamhet och vara lätt att komma ihåg både för medarbetare och kunder. Det ska också finnas med en presentation av de medel som man vill använda för att uppnå de ideal, syften eller värden som visionen består av (Philipson, 2004).

3.3 Entreprenöriella motiv

3.3.1 Grundtankar och tankar vid expansion/utveckling

En grundtanke är något man har när företaget först startas upp. När företaget startas så har entreprenören oftast en tanke bakom vad det är han/hon vill göra, hur det ska gå till eller varför han/hon överhuvudtaget har startat sitt företag. Detta ses även som ett bakomliggande motiv till företagsstarten. Hisrich (1985) fann redan under sin forskning att en av de största orsakerna att bli entreprenör eller att starta eget företag är för att man har en önskan om att vara självständig. Självständighet innebär att man måste ta ansvar och använda sitt omdöme istället för att följa andras påståenden. Det kräver även att man tar ansvar för sitt eget liv istället för att leva på andras bekostnad (Shane, Locke & Collins 2003).

Segal, Borgia & Schoenfeld (2005) menar att entreprenörer, som är sina egna chefer och som startar upp något, är ägare och åtar sig ansvar, erbjuder en personlig utmaning som många föredrar framför att vara anställd av någon annan. Entreprenörer accepterar de personliga och ekonomiska risker som medföljer med ansvaret att äga sitt eget företag, men de drar även nytta av alla förmåner som kan uppstå när det går bra för företaget. När man startar ett företag är det sällan man vill uppnå innovation och ekonomisk tillväxt i första hand. Individerna vill istället ha ökad personlig vinning och autonomi, och ibland blir de pressade till

(26)

motiven att bli entreprenör finns ”push”- och ”pull”- strategierna, att bli pressad eller dragen. Enligt Segal, Borgia & Schoenfeld (2005) så är det de negativa externa krafterna som gör att man blir tvingad att söka sig till entreprenörskap. Det kan vara allt ifrån att man är missnöjd på sitt arbete, till att man har svårt att hitta ett jobb. När man blir dragen till entreprenörskap så har man oftast en idé eller ser en möjlighet som man vill utforska vidare (Shane, Locke & Collins, 2003). Möjligheterna kan uppkomma i vilket sammanhang som helst, det spelar ingen roll om man bidrar med något nytt i en redan befintlig marknad eller om det är en innovation till en helt ny marknad. Entreprenörskap innebär att ifrågasätta det etablerade och skapa nya mönster på marknaden med de ekonomiska och sociala risker detta för med sig (Czarniawska, 2002). McLelland (1961) såg att entreprenörer har ett behov av att prestera. Detta kan göra att de söker efter möjligheter istället för att vänta på att dessa ska uppkomma automatiskt. Shane, Locke & Collins (2003) anser att det varierar mycket i vilken grad olika personer antar möjligheter som uppstår och hur motiverade de är att fullfölja sina idéer.

Enligt Hessels, Gelderen & Thurik (2008) så blir folk ofta tvingade till entreprenörskap på grund av arbetslöshet, och först när autonomi eller självständighet blir ett dominant motiv för att bli sin egen chef så kan entreprenörskap ses som ett frihetsrelaterat behov för individen. Entreprenörer som mestadels är motiverade av friheten av att vara sin egen chef har ofta inte något initialt intresse av tillväxt (Hessels, Gelderen & Thurik 2008). Samma författare menar även att personer som från början hade motivet att bli entreprenörer för att bli självständiga, kan över tiden bli mer fokuserade på att tjäna pengar allteftersom företaget blir mer framgångsrikt.

Wiklunds (1998) teoretiska modell visar det komplexa sambandet mellan indirekta variabler samt hur dessa påverkar företagets strategi och därmed ytterst företagets tillväxt. Wiklund (1998) menar att modellen inte bör tolkas statiskt, utan mer som ett yttre ramverk och detta på grund av ändrade veklighetsförhållanden. Vi vill genom denna modell påvisa sambandet mellan hur flera olika variabler påverkar ett företags tillväxt, och dessutom lägga fokus på hur motivationen är starkt betydande för ett företag som avser att växa sig stort på marknaden.

(27)

Motivation

Resurser Kompetens Strategi Tillväxt

Miljö

Wiklunds (1998) modell är en sammansättning av de olika variabler och perspektiv som är grundläggande inom tillväxtforskningen

Brunsson (1993) skriver att svårigheten med utveckling är att när man väl har börjat förändras så kan det ge upphov till att nya förändringar bör ske innan man ens har hunnit att implementera de gamla. Miller & Friesen (1982) anser att en entreprenöriell firma är en firma som engagerar sig för innovationer och som vågar att åtaga sig riskfyllda uppdrag för att vinna över sina konkurrenter. Wiklund (1998) menar att om man vill ha en ekonomisk förändring inom sitt företag så är det viktigt att man förnyar sina idéer och att man ersätter gamla produkter, tjänster och processer med nya och mer effektiva lösningar. Nya idéer och innovationer är ofta skapade av unga, småföretag som växer i snabb takt och som ibland blir stora industrier. Wiklund skriver vidare att entreprenöriella företag är innovativa på ett sätt som berör marknaden, och att det då är svårt att driva sin verksamhet utan tillväxt.

Davidsson (1989) menar att tillväxt i första hand sker i takt med entreprenörens motivation till utökningen. För att påvisa detta har han skapat en modell innehållande variabler som förmåga, behov och möjlighet, vilka alla starkt påverkar individens motivation. När individen blir varse om en eller flera av dessa variabler hos sig själv, så sker det en förändring hos honom/henne som gör att han/hon börjar tänka annorlunda. Detta leder till tankar om tillväxt, som personen i fråga bli mycket motiverad att förverkliga. Vidare anser Davidsson att olika individer inte alltid observerar alla aspekter av verkligheten och därmed inte upplever alla situationer på samma sätt. Dock är det ofta så att personer som blir motiverade av samma saker i stor utsträckning handlar på likartade vis.

(28)

4. Empiri & Analys

I detta kapitel kommer vi att redogöra för resultatet av vårt empiriska fältarbete. Empirin kommer att jämföras och analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vi ska i detta avsnitt tydliggöra de entreprenöriella intentioner som finns med företagandet och se över de mål och visioner som finns inom Wilson Productions.

Genom att gå igenom hur Wilson Productions grundtankar har förändrats från starten och fram till idag, kommer vi att få en klarare bild över vilka de entreprenöriella motiven är. Därmed kan vi lättare bistå företaget med den akademiska kunskap som vi besitter, samt råd och tips vad det gäller viktiga aspekter så som kundhantering och marknadsplaneringar. Wilson Productions nuvarande entreprenöriella motiv används som riktlinjer för att utforma verksamhetsbundna rutiner som ska kunna fungera tillfredsställande för själva företaget och samtidigt, i de fall som rör marknaden, leva upp till kundernas och samarbetspartnernas krav och önskemål. Aktuella rutiner kan till exempel vara utvecklad och förnyad kundhantering med fokus på relationsmarknadsföring.

Vi vill inte binda oss alltför mycket kring omgivningens tidigare uppfattningar om Wilson Productions, då risken finns att det leder oss in på fel spår och med en snävare syn på de förändrings- och förbättringsmöjligheter som faktiskt finns. Istället kommer vi huvudsakligen att utgå ifrån företagets egen kunskap, kärnvärden, intentioner och entreprenöriella motiv kring verksamheten, för att genom dessa variabler komma fram till en passande företagsidentitet samt nödvändiga förändringar som rör verksamheten.

Eftersom Wilson Productions redan har en hel del kunder, och däribland även återkommande sådana, anser vi ändå att det kan vara värdefullt att få en viss bild av hur dessa kunder uppfattar Wilson Productions som företag och deras utförda arbete. Vad är det som gör att dessa kunder har anlitat Wilson Productions igen? För att kunna skapa en samlad företagsidentitet är det också tacksamt att se om, och i så fall på vilka sätt, kundernas olika uppfattningar skiljer sig rörande verksamheten och tjänsterna.

(29)

4.1 Kunskap & Kärnvärden

Här utgår vi ifrån de egenskaper som vi kommit fram till, är Wilson Productions kärnvärden och huvudsakliga kunskap, för att senare utifrån dessa bygga upp en fungerande och framgångsrik identitet för verksamheten. Denna identitet ska naturligtvis utformas för att passa både för internt bruk inom företaget och fungera utåt mot marknaden och de potentiella kunderna.

Ingen av de tre medarbetarna på Wilson Productions har högre utbildningsnivå än gymnasiala studier. Det finns dock enstaka kurser genomförda, men dessa är enligt Wilson Productions inget som de har haft någon avsevärd nytta av i arbetet med sitt företag. Några tidigare erfarenheter av att driva företag eller några anställningar eller liknande, som kan vara till gagn för att starta och driva eget företag, finns inte heller. Detta går att applicera på Jackson & Carters (2002) åsikter om att status är viktigare än vad expertkunskaper är. Wilson Productions aktuella ställning på marknaden är, enligt deras egen uppfattning relativt stark gentemot konkurrenterna på marknaden, vilket pekar på att det inte i första hand är en hög utbildningsnivå som styr framgången för en verksamhet.

För Wilson Productions är det utan tvekan deras brinnande intresse för det dagliga arbetet och de utmaningar som dyker upp för att kunna tillfredsställa sina kunder, som gör att de har kunnat nå den position som de befinner sig på idag. Även om företaget inte har funnits längre än knappt tre år, så har alla tre anställda utvecklats enormt mycket och kunnat anpassa sina kunskaper till de tjänster som kunderna anser attraktiva och önskvärda.

De huvudsakliga anledningarna till att Wilson Productions fungerar så pass bra som det gör är främst att de anställdas personligheter och tankesätt kompletterar varandra och är i symbios. Arbetsgrunden består av att respektive person tar hand om varsitt område inom företaget och sysslar med det som han kan bemästra och tycker är intressant. Att varje enskild person inom en verksamhet får använda sig av sina specialkunskaper är enligt Philipson (2004) en viktig del för att öka känslan av att den personliga kunskapen och de utförda arbetsuppgifterna är viktig/viktiga för företagets fortskridande. De resurser som finns inom Wilson Productions har hittills varit tillräckliga för en stor framgångsutveckling, vilken mestadels har sin grund i ett starkt samarbete mellan de anställda. I linje med Kronstams (2002) tes angående

(30)

företagskultur på Wilson Productions. Detta eftersom de personliga värderingarna i stort sett är desamma som de värden som finns inom företaget. Det finns inget krav på att dessa olika värderingar ska vara identiska, men enligt Kronstam är det en stor fördel ju mer lika värderingarna är, då arbetet känns mer meningsfullt för de inblandade medarbetarna och minskar riskerna för känslor av alienation, samt dessutom skapar en bättre sammanhållning på arbetsplatsen, vilket i sin tur motiverar till ett mer effektivt utfört arbete.

Enligt Jackson & Carters (2002) diskurstänkande krävs det en eller flera personer som, inom diskursen, är akademiker, konsult eller någon typ av ledare. Även om ingen på Wilson Productions har någon akademisk utbildning inom området, innehar de en viss auktoritet gentemot både kunder och övriga aktörer på marknaden. Deras nuvarande auktoritet har naturligtvis utvecklats med åren i takt med att de utfört lyckade kunduppdrag och därmed skapat sig en stark position på marknaden.

Det närmaste stödet i form av expertkunskap som Wilson Productions har haft sedan företagsstarten, och fortfarande har, är främst deras tre fäder som också de är mycket insatta och intresserade av att driva egna verksamheter och har stor erfarenhet bland annat kring affärs- och mangementkunskap. Här använder sig Wilson Productions av en av Sarasvathys (2001) grundpelare, nämligen nyttjandet av de personer som man känner och som finns i det personliga nätverket. Enligt Jacob är alla tre fäderna ett stort stöd, både vad det gäller verksamheten i sig och att kunna pusha och motivera till att fortsätta att kämpa och arbeta lika effektivt som tidigare. Både Kronstam (2002) och Philipson (2004) framhåller hur viktigt det är att ha liknande värderingar för att kunna hålla en god och fungerande stämning inom ett företag. Att Wilson Productions har samma värderingar som sina fäder tycks vara sant eftersom de båda parterna i så stor utsträckning kommer överens gällande verksamheten och vad som ska göras inom denna.

Wilson Productions och dess närmast omgivande nätverk verkar fungera som en egen liten diskurs, ett kunskapsområde med aktuella normer, värderingar och övertygelser (Jackson & Carter, 2002). Jacob och Fredrik är de som har störst kontroll över beslutsfattande och styr verksamheten genom de gemensamma värderingar som cirkulerar inom företaget. Att Erik håller sig mer i bakgrunden kan ha sin förklaring i att han inte varit med att starta Wilson Productions från allra första början och känner kanske inte ett lika stort ansvar och

(31)

”pappakänsla” för företaget, som de andra gör. Erik menar också att han ofta låter Jacob och Fredrik sköta viktiga beslut och liknande eftersom han själv inte är lika intresserad av det och även tycker att de andra två gör detta på ett bra och fungerande sätt. Givetvis diskuteras situationer som rör större beslut gemensamt inom företaget, så att alla får säga sin åsikt och komma med förslag, vilket vi har fått uppfattningen av, fungerar väldigt smidigt. Alla tre är överens om vad som är viktigast att tänka på när ett betydande beslut ska tas, nämligen att våga säga sin egen mening och att inte vara rädd för konfrontation. Jacob berättar även att olika åsikter och argumentation ibland kan vara det bästa sättet att få med för- och nackdelar samt eventuella risker med alternativa beslut. Han menar att detta kan ge en bredare bild av situationen och leda till att besluten blir mer genomtänkta, samt därmed eliminera mindre bra fastställanden.

När det handlar om mindre och enklare beslut som rör det egna arbetet sköter Wilson Productions anställda det var och en för sig. För likt Philipsons (2004) värdehierarki känner alla tre till i vilken riktning som de bör arbeta och vet vilka värden som ses som allra viktigast för Wilson Productions. Under våra samtal med företaget är de alla överens om att det viktigaste är att lyssna på kunden och att uppfylla och tillfredsställa dennes önskemål. Fredrik påpekar också att de alltid är ärliga mot kunden och om det är något som de känner att de inte kan bistå en kund med så är det bättre att helt enkelt inte ta sig an uppgiften, istället för att göra ett halvdant arbete som kunden ändå inte blir riktigt nöjd med. Att det finns gemensamma värderingar inom företaget leder, enligt Kronstam (2002), till en större sammanhållning inom företaget och skapar en bättre stämning mellan medarbetarna, vilket är något som märks på Wilson Productions. De tre anställda har sina respektive arbetsområden och vet hur de ska utföra sitt arbete på mest effektiva sätt, samtidigt som de går i linje med företagets policy vad det gäller bland annat nöjda kunder. Det faktum att Wilson Productions vet vad som förväntas av dem och är medvetna om vilka mål de ska eftersträva, gör att den kunskap och de krafter som finns inom företaget rör sig åt samma håll och därmed blir ännu starkare.

Om Wilson Productions kan ses som ett värderingsstyrt företag kan vara svårt att avgöra, då det råder flytande gränser kring detta begrepp. Grundläggande värderingar finns inom företaget, men det är ingenting som direkt diskuteras i någon större utsträckning hos medarbetarna eller tas upp på styrelsemöten. Om Philipsons (2004) åsikter kring att ett

(32)

värderingsbaserat ledarskap är ett av de viktigaste kännetecknen för ett högpresterande företag stämmer, är mycket möjligt. Dock är det svårt att bevisa detta utan en närmare undersökning och analys av vilka variabler som har lett till, och i nuläget gör Wilson Productions till ett framgångsrikt företag. Om man endast utgår ifrån de samtal som vi haft med företaget är värderingarna en betydande del, men inte det som betyder allra mest inom verksamhetens arbete. Alla tre är överens om att de största anledningarna till att de lyckats med sin företagsverksamhet är deras genuina intressen samt den kunskap och kompetens som de har inom de aktuella områdena. Något som Jacob vill framhålla är att det har krävts enormt mycket tid och energi till att nå den marknadsposition som företaget besitter idag, och trots att det mestadels har varit både roligt och givande, så har det knappast varit en enkel resa. Fredrik menar att det var ganska kämpigt i början när Wilson Productions startade eftersom de var tvungna att lägga ner så pass mycket tid på verksamheten, utan att direkt få betalt för allt arbete som utfördes. Samtidigt påpekar Fredrik också att mycket av det arbete som utfördes och tog extra tid i början var sådant som innebar att de helt enkelt lärde sig alla arbetsmoment samt vilka sätt som var mest effektiva att använda sig av i olika situationer. Så i det långa loppet har allt tungt arbete faktiskt lönat sig vad det gäller både företagets stadigt ökande marknadsvärde och tillfredsställade vinstmarginal.

Som tidigare nämnt är Sarasvathys (2001) åsikter om det närliggande nätverket en viktig parameter för att effektivisera en verksamhets arbetssätt. Wilson Productions använder sig emellanåt av sin styrelse, bestående av bland annat de tre fäderna, för regelbundna genomgångar av genomfört arbete samt planering av framtida mål och implementering av dessa. I styrelsen är de tre anställda delaktiga och det är i princip alltid de själv som tar de slutgiltiga besluten. Styrelsen är mest till för att bistå med rådgivning samt livserfarenhet och erfarenhet av tidigare och nuvarande yrken. I övrigt tar Wilson Productions inte hjälp från några lokala aktörer eller för den delen externa personer eller verksamheter i sitt dagliga arbete.

Vad det gäller Wilson Productions förhållande till sina konkurrenter berättar Fredrik att de inte ser andra företag på marknaden som direkt konkurrenter, eftersom de tycker att den egna verksamheten i de flesta fall skiljer sig ganska mycket från övriga aktörer på marknaden, vilket både Erik och Jacob håller med om. Relationen till de företag som verkar på samma marknad som Wilson Productions, och då framförallt de lokala aktörerna, ses snarare som

References

Outline

Related documents

bindningarna till andra företag kan användas för att kontrollera relationer eller blockera en annan aktör. Det användas ofta av ett företag för företagets egen vinning i en

Att ett ökat ansvar leder till ökat intresse för organisationens utfall ser vi även tydliga tecken på i tidigare forskning, där Snape och Redman (2010) visar att ökad

Denna undersökning kommer i sina slutsatser fram till att företag inom samma bransch påverkas av börsintroduktioner vilket skapar en grund för att undersöka ämnet

När The Beach Boys däremot använde sig av en ukulele eller en gitarr från Hawaii så är det inte intressant enligt Wenner, eftersom det enbart är gjort för att utveckla sin musik i

De fall människor angett en daglig gratistidning som sin morgontidning är medräknade i figur 1 medan de är bort- räknade i tabell 1 (differensen är några procentenheter). För att

Melin (1999) skriver att mervärdet även måste vara relevant för konsumenterna, och detta tar Valio hänsyn till dels genom kundundersökningar som informerar dem om vad som

Sammantaget visar skattningarna från regressionen för kostnad per dygnsdos att en permanent ökning av marknadsandelen för den billigaste varianten med en procentenhet på lång

It was concluded that the set of heuristics which were developed can be used to perform summative heuristic evaluation and the method used was helpful in