Vad är IKT för dig?: En studie om lärares erfarenheter och uppfattningar om en IKT-inkluderad undervisning

Institutionen för

pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Rapport nr: 2013vt00443

Vad är IKT för dig?

En studie om lärares erfarenheter och

uppfattningar om en IKT-inkluderad undervisning

Caroline Backlund

Emma Graemer

Handledare: Ola Winberg

1

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats.

Utifrån våra intervjuer fick vi fram resultat som tyder på att lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT har ett samband med hur denne inkluderar det i sin undervisning. Lärarna har en positiv inställning till att använda sig av IKT men menar på att det finns många brister gällande förutsättningar till att använda sig av det i undervisningen.

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ...4

IKT ...4

Några lärares tankar om IKT...4

2. Bakgrund ...6

3. Litteraturöversikt ...8

3.1 Tidigare forskning ...8

3.1.1. IKT i undervisningen ...8

3.1.2 Kunskap och kompetens bland lärare ...9

3.1.2 Tekniska resurser på skolan ... 10

3.2 Teoretiska utgångspunkter ... 11

3.2.1 Fenomenografi ... 11

3.2.2 Sociokulturellt perspektiv ... 12

4. Syfte och frågeställningar ... 14

5. Metod ... 15

5.1 Samtalsintervju som metod för datainsamling ... 15

5.2 Urval ... 15

5.3 Genomförande ... 16

5.4 Material ... 16

5.5 Reflektion över metoden ... 16

5.6 Etiska överväganden ... 18

5.7 Metod för bearbetning och analys ... 18

5.8 Arbetsuppdelning ... 19

6. Redovisning av empirin ... 20

6.1 Attityder till användandet av IKT ... 20

Sammanfattning ... 24

6.2 Förutsättningar för användandet av IKT i undervisningen ... 25

6.2.1 Resurser ... 25

3

6.2.2 Lärarnas kompetens och kunskap inom IKT ... 29

Sammanfattning ... 32

6.2.3 Ansvar för IKT ... 32

Sammanfattning ... 34

7. Analys av empirin ... 36

7.1 Vilka uppfattningar har lärare av att använda sig av IKT i undervisningen? ... 36

7.2 Vilka erfarenheter har lärare av att använda sig av IKT i undervisningen? ... 37

8. Diskussion... 39 8.1 Tidigare forskning ... 39 8.2 Teoretiska perspektiv... 40 8.3 Pedagogiska konsekvenser ... 40 9. Konklusion ... 42 10. Framtida forskning ... 43 11. Referenser ... 44 12. Bilaga ... 46 Intervjuguide ... 46

4

1. Inledning

Vi tillhör båda en generation som inte är födda med den nya moderna tekniken. Det var något som vi inte fick chansen att uppleva under våra första år i grundskolan, utan det var något som kom senare. När det väl kom till vårt förfogande i undervisningen så handlade det mest om ordbehandling, att sitta vid en dator och skriva en text. Man fick sitta och träna på sin fingerfärdighet vid tangentbordet. Ingen av oss minns det som något speciellt spännande eller intressant och det gav oss inte heller någon extra motivation till skolarbetet.

Intresset för IKT väcktes när vi började studera på lärarutbildning vid Uppsala universitet. Då fick vi upp ögonen för dess möjligheter och att det faktiskt var roligt att arbeta med. Att IKT kunde vara så mycket mer, än att bara använda en dator. Emma blev så intresserad att hon senare under utbildningen valde att läsa IKT som inriktning.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning fått chansen att tillämpa IKT i undervisningen. Dock har vi sett att förutsättningarna på skolorna kan se mycket olika ut. Vi har även uppmärksammat att användandet av IKT bland lärarna är mycket varierande, vissa använder det dagligen och andra knappt något alls.

Vi hoppas kunna bidra med kunskap om något som är en väldigt aktuell fråga. Att med denna studie få visa på förutsättningar för en lyckad satsning på IKT i undervisningen, utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter inom ämnet.

IKT

Enligt Nationalencyklopedin handlar IKT om datoranvändning i undervisningssammanhang. Under 1990-talets senare del inkluderades även kommunikation in i begreppet IT. I och med internetanvändningens genombrott så insåg man den kommunikativa funktionen med tekniken Den nya benämningen blev informations- och kommunikationsteknik, det vill säga IKT. (Nationalencyklopedin, 2013-05-24).

Några lärares tankar om IKT

Då vi ansåg det vara svårt att hitta en tydlig definition av begreppet IKT bad vi några av de intervjuade lärarna att ge oss deras definition av IKT.

Vad är IKT för dig?

”IKT är för mig massor av möjligheter. Ett verktyg bland många andra som öppnar världen och ger möjligheter att skapa egna texter, bildspel, filmer, presentationer och knyta kontakter utanför skolan. Tillgång till massor av läromedel, filmer, webbsidor, bloggar m.m. Ett sätt att variera färdighetsträning med hjälp av olika program. Möjlighet att skapa egna multimodala texter med

5

bild, ljud och text. Ett sätt att göra skolarbetet tillgängligt hemifrån för elever och föräldrar. Och mycket mycket mer… Men också logistik när antalet datorer inte räcker till och teknikstrul när inte allt fungerar!”

”Ett sätt att ta del av andra pedagogers och klassers arbeten och tankar.”

”Det är helt enkelt att använda sig av de verktyg som finns och att ta tillvara på det. Medlet är inte det viktiga, det är inte därför vi gör det, för att eleverna ska hålla på med surfplattor, utan det viktiga är vad vi kan få ut av det. Det är viktigt att det finns en pedagogisk tanke i grunden.” ”För mig innebär det möjligheter för eleverna.”

”Det är så mycket, men K:et betyder mycket med kommunikation. Att världen kan bli så mycket större eller att klassrummet kan bli så mycket större. Det vi gör i vårt klassrum kan spela roll för andra och andra kan få ta del av det.”

6

2. Bakgrund

Enligt läroplanen (Skolverket, 2011) ska skolan ansvara för att varje elev kan använda IKT som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande efter att de har gått ut grundskolan.

En granskning av skolans användning av IKT genomförd av Skolinspektionen (2012) har visat på att många huvudmän och skolor inte gör sitt bästa för att nå läroplanens mål.

Skolinspektionen granskade under läsåret 2011/2012 användandet av IKT som verktyg i undervisningen. De menar att skolorna måste ta ett större ansvar för att dessa verktyg kommer till användning i undervisningen. Det räcker inte med att köpa in verktygen, eleverna måste också kunna använda dem. Tillgången till utrustningen är självklart avgörande men man bör också ha kunskap om vad man kan göra med verktygen. Av granskningen framgår att lärarna gärna vill använda sig av IKT-verktyg i undervisningen men att de inte känner sig riktigt säkra på hur de ska använda dem. Många lärare tycker att det är krångligt att använda sig av IKT-teknik, att den krånglar, att datorer ofta finns i vissa klassrum och att de måste bokas långt i förväg för att man ska kunna få tillgång till dem.

Det har skett många satsningar på IKT i skolan under senare år men enligt Skolinspektionens granskning så kommer kommunikations- och informationstekniken inte till användning i undervisningen tillräckligt ofta. Trots satsningarna saknas också förutsättningar för att använda sig av IKT i undervisningen på flera skolor, antingen på grund av att de saknar utrustning, eller att utrustningen helt enkelt är för föråldrad.

Lärarnas attityder till IKT i undervisningen skiljer sig åt mellan olika skolor. Vissa har varit mycket positiva till att använda IKT i undervisningen och skulle gärna vilja utveckla verksamheten. Andra lärare är mycket skeptiska, de vet inte i vilket syfte de ska använda IKT och är oroliga för att de inte ska klara av det. Mycket tyder på att det bara är enskilda lärare på skolorna som använder sig av IKT i undervisningen men även att dessa verktyg oftare används till administration, planerig och organisation än till undervisningen (Skolinspektionen, 2012).

Skolverket (2009) skriver i en rapport att sättet vilket IKT används i undervisningen har stor betydelse, att det i sig inte leder till lärande. Läraren måste tolka det som står om IKT i läroplanen och ordna så att det blir den del av undervisningen. Rapporten visar vidare att lärarnas attityder till och uppfattning av IKT-användning har mycket att göra med hur mycket det faktiskt används i undervisningen. Brister i utrustningen påverkar mycket den attityd som lärarna har till användandet. Om det till exempel finns få datorer på skolan eller om de är dåliga så visar läraren en mer negativ attityd till IKT (Skolverket, 2009)

Vidare finns det inget som talar för att det blir en IKT-inkluderad undervisning bara för att man har tillgång till dessa verktyg i klassrummet, det är upp till varje lärare att också använda sig av dem. Lärare måste även kunna använda dem på ett medvetet sätt för att gynna elevernas

7

utveckling och lärande. I styrdokumenten står det uttryckt att läraren ska inkludera IKT i sin undervisning, men vad som inte uttrycks är i vilken utsträckning det ska inkluderas. Det är upp till lärarna att tolka det som står i styrdokumenten, något som kan se olika ut med tanke på att lärarna kan ha varierade uppfattningar om vad som står angående IKT.

Många olika faktorer kan ligga till grund för lärarnas olika uppfattningar. Lärarens attityder har ofta ett samband med hur man använder sig IKT samt i vilken utsträckning det används i undervisningen. Det finns ingen färdig mall för hur en perfekt IKT-undervisning ser ut, utan det är uppfattningen hos läraren som styr över innehållet.

Det som vore intressant att ta reda på är vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av en IKT-inkluderad undervisning. Genom att intervjua lärare angående deras attityder till IKT så vill vi bidra med kunskap om förutsättningarna för användningen av IKT.

8

3. Litteraturöversikt

I följande avsnitt kommer vi att behandla vad tidigare forskning säger om ämnet IKT i frågor som berör vårt syfte. Vi kommer även att presentera de teoretiska utgångspunkterna som är aktuella i denna studie.

3.1 Tidigare forskning

Det finns relativt mycket forskning inom ämnet IKT. Vi har därför valt att inrikta oss mot forskning som tar upp användandet av IKT utifrån ett lärarperspektiv.

3.1.1. IKT i undervisningen

Trots satsningar på IKT så finns det fortfarande en stor grupp lärare som inte inkluderar det i sin undervisning (Söderlund, 2000). Enligt tidigare forskning så kan man urskilja vissa orsaker till varför lärare väljer att inkludera IKT i undervisningen eller inte. En orsak till att lärare väljer att inte använda IKT är att det ställer nya krav på dem. Med dessa nya krav kommer lärarna även att möta nya utmaningar i sin undervisning. Vissa lärare kan ha svårt med denna förändring som de nya kraven ställer på dem (Gu, 2011).

Det har visat sig att en inkludering av IKT förändrar kommunikationen mellan lärare och elever. Användandet av IKT i undervisningen har lett till att kommunikationen har gått från muntligt till mer skriftligt, att man genom den nya tekniken använder sig av nya arbetssätt. Dessa nya arbetssätt passar inte alla elever vilket man som lärare måste vara väl medveten om. Det sätter stora krav på elevens läs- och skrivförståelse, och elever med läs- och skrivsvårigheter kan därmed få svårare att uttrycka sig. Dock menar hon att de nya arbetssätten även kan gynna elevernas eget arbete. Läraren måste därför vara medveten om vilket arbetssätt som gynnar ens elevers lärande (Jedeskog, 2004). Brister i handledning av eleverna samt bristande kompetens gällande handledning av IKT bidrar till att många elever riskerar att inte få den hjälp de behöver för sitt lärande (Lindh, 1993).

Enligt läroplanen för grundskolan så ska eleverna få möjlighet att ta ett ökat ansvar över sitt lärande. Vad som har visat sig, enligt Jedeskog (2004) är att eleverna jobbar mer självständigt, speciellt när de sitter vid datorerna. Det självständiga arbetet har förändrat interaktionen som förut har funnits mellan elever samt mellan elever och lärare. Mindre tid läggs på sociala sammanhang. Det sociala samspelet försvinner och det läggs inte fokus på diskussioner i klassrummet. Förutsättningarna har ändrats både för elever och för lärare i och med införandet av IKT.

Genom att eleverna får ökat ansvar för sin egen inlärning samtidigt som man använder sig av IKT i skolan, så blir vissa delar av undervisningen förflyttad utanför klassrummet. Man är inte

9

lika bunden till att arbeta i klassrummet längre (Jedeskog, 2004). Då undervisningen skedde i klassrummet var det lättare för lärare att ha koll på vad eleverna arbetade med under lektionstid. Genom införandet av IKT i undervisningen så kan det uppstå vissa problem för lärare som inte är bekväma med att lämna över för mycket ansvar till eleverna. Lärarna vill ha mer kontroll på vad eleverna gör på datorn. Något som de anser vara svårt då eleverna, med den nya tekniken, kan arbeta lika bra hemma som i skolan. Det visade sig även att flera elever valde att arbeta hemma då de ansåg att de kunde arbeta mer ostört där, att det var lugnare hemma än i skolan (Jedeskog, 2004).

Något som lyfts upp som positivt med IKT är att lärare har sett att elevernas motivation till IKT-användning ökar samt att elevers skolarbeten blir snyggare och att stavningen blir bättre. Även elevens självkänsla och självförtroende stärks vid IKT-inkluderad undervisning (Postholm, 2007).

3.1.2 Kunskap och kompetens bland lärare

Utvecklingen går så snabbt framåt idag att många lärare känner att de inte riktigt hänger med. Flera lärare anser att de inte har tillräckliga kunskaper för att använda sig av IKT i undervisningen samt att de inte heller har fått någon utbildning inom det. Många önskar att de skulle få en chans att utbilda sig mer inom IKT (Gu, 2011). Detta är ett återkommande inslag i den tidigare forskningen. Lärarna anser sig inte ha tillräckligt med kompetens för att bedriva en IKT-inkluderad undervisning. Andersson (2006) stärker detta påstående av att det finns ett stort intresse av fortutbildning bland lärare.

Lärare med bra kunskaper inom IKT integrerar det mer i sin undervisning. Om man som lärare förstår det användbara med IKT är det en motiverande orsak till att integrera det i sin undervisning. För att kunna integrera IKT i undervisningen på ett lyckat sätt är det viktigt att läraren har kunskap om innehål, pedagogik och tekniken. Orsaker som bidrar till att utesluta IKT från sin undervisning är, i många fall, lärarens bristande motivation, kunskap och kompetens inom ämnet. Det är viktigt att lärarna får utbildning i hur de kan använda sig av IKT som ett skolintegrerat ämne men även att de kan få hjälp och stöd med det (Gu, 2011). Vidare påpekar Söderlund (2000) att de negativa erfarenheterna som finns bland lärarna har ett samband med brist på kompetens, tid och pengar.

Lärarens motivation till att använda sig av IKT har ofta att göra med erfarenheter och uppfattningar om det. Har man dessutom kunskap inom ett område stärker detta motivationen till att arbeta med det (Gu, 2011). Vidare tar även Sutherland (2004) upp vikten av att en god kunskap inom IKT bidrar till en ökad användning av det.

Enligt Postholm (2007) så beror det på läraren om det är en fördel eller nackdel med inkluderingen av IKT i undervisningen. Det beror på lärarens kunskaper samt de möjligheter och situationer som finns. Det ställer högre krav på lärarna att de måste ha tillräckliga kunskaper inom IKT. Det handlar inte bara om lärarnas intresse av att vilja inkludera IKT i undervisningen utan

10

det är något som läraren förväntas göra. Lärarna måste även vara medvetna om vilka verktyg de ska använda och hur de ska göra. Så även om det ger många möjligheter till lärande så sätter det stora krav på lärarna, för att de ska kunna utnyttja det till fullo. Lärarna måste få en chans att utveckla sin egen kompetens inom IKT och det borde ske på initiativ av skolledare och inte på enskilda lärare. (Postholm, 2007).

Enligt Postholm (2007) så är det av stor vikt att man som lärare inte bara har fokus på det tekniska. IKT handlar inte om datorn i sig utan hur lärare och elever kan använda den som en medierande artefakt och integrera den i sin undervisning. Man måste kunna tillämpa IKT som ett tekniskt hjälpmedel i undervisningen.

I många mindre lyckade fall där IKT har inkluderats i undervisningen har lärare trott att kunskapen sitter i mjukvaran och att den i sin tur ska lära ut kunskapen till eleverna (Sutherland, 2004).

Andersson (2006) har kunnat urskilja tre olika grupper när han undersökt hur lärare använder sig av IKT. Första gruppen ses som erfarna IKT-användare. Dessa ser det som ett nödvändigt verktyg som har många användningsområden. En annan grupp består av lärare som har ett intresse av att använda sig av IKT i undervisningen. De använder tekniken som ett verktyg i undervisningen men inte i lika stor utsträckning som de skulle önska. Anledningen till att de inte använder IKT så mycket som de önskar är att kunskapen saknas. Den tredje gruppen består av lärare som visar ett motstånd till inkludering av IKT i undervisningen. De använder sig inte av IKT och visar heller inget intresse för det. Även Player-Koro (2012) påpekar att de lärare som har en positiv uppfattning av IKT som ett värdefullt verktyg i sin undervisning är också de som använder det mest. Att endast ha en allmän positiv inställning till IKT betyder inte att man som lärare anser att det är något man ska använda sig av i undervisning.

3.1.2 Tekniska resurser på skolan

Enligt en undersökning från stiftelsen Kunskap och kompetensutveckling har det visat sig att lärare har en positiv inställning till att inkludera IKT i sin undervisning. Mer än hälften av lärarna i undersökningen förstod fördelarna med att inkludera IKT som ett pedagogiskt verktyg, men samtidigt hade lärarna och skolledare olika åsikter om svårigheter till att använda sig av IKT Lärarna var mer medvetna om vilka svårigheter som fanns inom IKT på skolan. Ett stort hinder var, enligt dem, att utrustningen som fanns på skolan var i ett bristande skick. I många fall var antalet datorer på skolan för litet alternativt var datorerna för gamla och långsamma (Gu, 2011).

För att det ska vara en fördel med IKT istället för traditionella hjälpmedel så är det vikigt att man har en fungerande utrustning. Om utrustningen är bristfällig så kan mycket undervisningstid försvinna på grund av tekniska problem som måste tas hand om. Det finns även en oro bland lärarna att de ska behöva lägga mycket tid på att ta hand om tekniska problem med datorerna samt att eleverna inte får den tid de behöver. Lärarna vill kunna lägga all sin tid på eleverna istället för att ta hand om datorer som krånglar (Postholm, 2007).

11

De nackdelar som återkommer i den tidigare forskningen är bristande utrustning. På många skolor är antalet datorer färre än antalet elever. Det försvårar arbetet för både lärare och elever då det är många på skolan som ska dela på samma utrustning. Man har aldrig garanti på att man har tillgång till en dator (Söderlund, 2000). Ofta är utrustningen placerad i speciella datasalar vilket begränsar när man kan använda sig av utrustningen (Postholm, 2007).

Många av lärarnas negativa erfarenheter bottnar i ekonomin. Ofta är det en fråga om skolans ekonomi räcker för de resurser som behövs för att använda sig av IKT. Ekonomin sätter ofta en gräns för hur många datorer som finns på skolan. Det begränsar även lärarens möjligheter att använda sig av IKT beroende på vilken utrustning som skolan har råd att investera i. Dock är det lärarens ansvar att utnyttja de resurser som finns på skolan väl (Postholm, 2007). Att kunna organisera sitt arbete väl har enlig Postholm (2007) visat sig ha mer betydelse än hur många datorer man har tillgång till.

3.2 Teoretiska utgångspunkter 3.2.1 Fenomenografi

Fenomenografi är en forskningsmetodisk ansats, där människors uppfattning av saker i en specifik situation står i centrum. Det är vad människan uppfattar som är det viktiga (Kroksmark, 1987). Inom fenomenografin så har man främst använt sig av intervjun som metod för att kartlägga människors uppfattningar. Det är främst via språkliga uttryck som man får tillträde till uppfattningarna. I den fenomenografiska intervjun använder man sig av en öppen frågemetod. Denna metod används för att få fram intervjupersonens uppfattningar om olika fenomen. Syftet med metoden är att intervjupersonen ska stå för svaren, inga svarsalternativ ska ges (Kroksmark, 2007).

Enligt Uljens (1989) behöver man skilja på begreppen första ordningens perspektiv och andra ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv fokuserar på ren fakta och hur verkligheten ser ut. Den andra ordningens perspektiv fokuserar på de mänskliga uppfattningar som finns av verkligheten och det är även det som är det centrala inom fenomenografin. I den andra ordningens perspektiv är man inte ute efter att ta reda på vad som är sant eller falskt utan vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 1987).

Vi är i denna studie, inte ute efter att få vetskap om vad som är sant eller falskt, vi vill få vetskap om människors uppfattningar om något. Det som därför är intressant för denna studie är den andra ordningens perspektiv då vi inte är ute efter att ta reda på ren fakta, vi vill få vetskap om någons uppfattningar och det är även en central del av denna studie då vi är ute efter att ta reda på våra respondenter uppfattningar om IKT i undervisningen.

12

Inom fenomenografin ses begreppet uppfattning som det mest centrala begreppet (Uljens, 1989).

”uppfattningar står ofta för det som är underförstått, det som inte behöver sägas, eftersom det aldrig varit föremål för reflektion. De utgör den referensram inom vilken vi samlat våra kunskaper eller den grund på vilken vi bygger våra resonemang.” (Uljens, 1989, sid. 19)

Det handlar om uppfattningar av något, till exempel att en människa har en grundläggande förståelse om IKT (Uljens, 1989). Det är främst här som vi vill knyta an till studiens kärna. Vad har de intervjuade lärarna för uppfattning om IKT och hur skiljer sig deras uppfattningar åt beroende på deras omvärld. Det intressanta är att ta reda på vad människor har för uppfattningar om sin omvärld då man inom fenomenografin utgår från att alla människor inte har samma uppfattning om den. Man bildar olika uppfattningar på grund av olika erfarenheter (Uljens, 1989). Det är något som vi har i åtanke i vår studie då vi intervjuar flera lärare, därför kan vi anta att deras uppfattningar kan skilja sig åt på grund av deras erfarenheter och omvärld. Något som vi anser vara intressant att ta reda på.

3.2.2 Sociokulturellt perspektiv

I det sociokulturella perspektivet ligger en av utgångspunkterna på individer och grupper samt hur de utnyttjar och tar till sig resurser, båda kognitiva och fysiska (Säljö, 2000).

Inom det sociokulturella perspektivet har även redskapen en betydande roll. Det är dessa redskap vi använder oss av för att få tillgång till vår omvärld samt när vi agerar i den. Redskapen hjälper oss att klara av olika problem i verkliga livet (Säljö, 2000). Vi människor har skapat många olika redskap som vi kan använda oss av dagligen. Dessa redskap kan delas in i två olika kategorier, språkliga och fysiska. Det är de fysiska redskapen som även kallas för artefakter. Enligt Säljö (2005) har artefakterna en betydande roll inom utveckling och lärande. Det är föremål som är tillverkade av oss människor och till dessa artefakter kan man räkna IKT (Säljö, 2005). Strandberg (2009) menar att då det finns så många användningsområden inom IKT så ska man inte bara se det som ett verktyg, det ska istället ses som en enskild artefakt full med olika verktyg.

Begreppet mediering är centralt inom det sociokulturella perspektivet, vi människor utvecklar och använder oss av medierande redskap (Säljö, 2005). De medierar verkligheten för oss människor i olika verksamheter (Säljö, 2000). Undervisning kan ses som en av dessa verksamheter.

”Skolans traditionella kommunikationsmönster omskapas i en värld där informationsteknologi och medieverklighet så radikalt förändrat vår tillgång till information. Alla dessa artefakter och sammankopplade artefakter som samverkar i sociotekniska system är en viktig del av vår vardag och av vår gemensamma kultur.” (Strandberg, 2009, sid. 95)

IKT ses som ett viktigt verktyg till lärande och ska nyttjas vid lärande, precis som andra artefakter i skolan. Läraren använder sig av IKT i form av en artefakt. Detta har relevans för vår studie då

13

vi vill undersöka hur de olika lärarna har för uppfattning av IKT som ett redskap i undervisningen samt vad de har för erfarenheter av att använda sig av det. Enligt Säljö (2000) så utgår man mycket från det sociala samspelet. Genom samspel med andra människor i vår omvärld så utvecklas vi och skapar erfarenheter. Människor lär hela tiden, det går inte att undvika.

14

4. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förutsättningarna för användningen av IKT i den svenska skolan. För att uppfylla syftet avser vi att undersöka lärares attityder till IKT med hjälp av ett antal intervjuer. Undersökningens frågeställningar är:

Vilka uppfattningar har lärare av att använda sig av IKT i undervisningen? Vilka erfarenheter har lärare av att använda sig av IKT i undervisningen?

15

5. Metod

Denna studie bygger på respondentintervjuer med lärare verksamma i grundskolans tidigare år. I detta metodavsnitt presenteras intervjustudien närmare.

5.1 Samtalsintervju som metod för datainsamling

Den främsta fördelen med en samtalsintervju är att den är anpassningsbar samt har formen av ett vardagligt samtal. Den som intervjuar har möjlighet att följa upp redan förberedda frågor under samtalets gång och be respondenten utveckla sina svar (Esaiasson, 2012). Intervjun bygger på samtal i vardagen där kunskap utformas i en interaktion mellan den som intervjuar och respondenten. Vidare kommer intervjun att ha formen av en respondentintervju.

Då syftet är att ta reda på vilka uppfattningar läraren har gentemot att använda IKT sin undervisning, samt lärarens erfarenheter av IKT har vi valt att genomföra en respondentintervju. Detta val av metod motiveras av att vi lättare kan få tal del av respondentens tankar och uppfattningar. Esaiasson (2012) uttrycker sig på liknande sätt och menar att det är en respondentintervju man använder sig av när man vill komma åt respondentens uppfattningar.

Vid skapandet av vår intervjuguide började vi först med uppvärmningsfrågor. Detta för att skapa en behaglig stämning mellan oss och våra respondenter. Vidare följde våra tematiska frågor, vilka även var intervjuns viktigaste frågor. Här ville vi att våra respondenter skulle berätta så mycket som möjligt om det som var intervjuns kärna. Uppföljningsfrågorna som följde var antingen sådana att vi bad respondenterna utveckla svaren från de tematiska frågorna alternativt, att vi var tysta och lät respondenterna själva fortsatte att utveckla sina svar.

Direkta frågor ställs om vi fortfarande inte fått svar på studiens frågeställningar. Dessa bör endast användas för att utöka vår förståelse av respondentens svar. Då tolkande frågor bör undvikas så valde vi att endast använda oss av dem då vi frågade respondenten om vi hade förstått dennes svar på rätt sätt (Esaiasson, 2012).

5.2 Urval

I denna studie har vi riktat in oss mot grundskolans tidigare år, vi har därför bara tagit kontakt med lärare som jobbar på skolor i den kategorin. Då vi inte vill undersöka IKT i sig utan lärares uppfattningar och erfarenheter om det, har vi inte valt att inrikta oss mot skolor med en specifik IKT-inriktning. De lärare som har tillfrågats har visat ett intresse för att medverka förutom två som aldrig gav respons på vår förfrågan.

16

5.3 Genomförande

Då vi ville använda oss av intervjuer hörde vi av oss, per e-mail och telefon, till olika lärare. Vi förklarade varför vi kontaktade dem samt syftet med vår intervju, varpå vi frågade om de ville delta. Vi var flexibla med plats och tid, det var lärarna själva som fick bestämma det. Alla lärare utom en har vi träffat på deras arbetsplats. Inför varje intervjutillfälle hade vi med oss en intervjuguide med temafrågor som vi utgick ifrån när vi genomförde intervjun. Intervjuerna tog mellan 30 och 45 minuter att genomföra. För att få tillgång till så mycket information som möjligt valde vi att spela in intervjun med hjälp av röstinspelning. Detta var vi noga med att informera våra respondenter om innan intervjun, samt att materialet endast skulle användas för detta syfte och att det sedan skulle raderas.

För att inte samma person skulle bli intervjuledare så delade vi upp den rollen så båda fick leda lika många intervjuer var. Dock beslöt vi att båda två skulle närvara vid varje intervju för att få ut så mycket information som möjligt samt att se till så att ingenting missades. Efter varje intervju har intervjuledaren ansvarat för att efterarbeta materialet.

5.4 Material

Vi har intervjuat 6 lärare som jobbar på olika grundskolor i Uppland. Alla är kvinnor och de har jobbat mellan ett till trettiosju år. Alla skolorna är kommunala. För att hålla vårt löfte om anonymitet så nämner vi inte några namn, varken på lärare eller skolor. Vi har valt att använda oss av benämningen respondent när vi talar om dem. I redovisningen av empirin så presenteras de som respondent 1, respondent 2, respondent 3, respondent 4, respondent 5 och respondent 6.

5.5 Reflektion över metoden

Vi har valt att använda oss av en respondentintervju, det vill säga med öppna frågor som har gett respondenten en chans att uttrycka sig fritt. Dock har vi utgått från en intervjuguide så alla respondenterna fick samma frågor. Frågorna har varit lätta att förstå utan en akademisk jargong (Esaiasson, 2012).

Vi har utgått ifrån speciella teman men beroende på hur intervjuerna har sett ut så har det styrt hur frågorna har kommit upp. Det har gett oss chansen att ställa följdfrågor, både från vår intervjuguide men också sådana som kommit upp under intervjun, samt att ge respondenten en chans att tillägga saker.

Enligt Kvale och Brinkmann (2009) så anser många att man ska vara försiktig med att ställa ledande frågor i intervjuer, men han menar att det kan vara lämpligt för att styrka svaren och verifiera våra tolkningar som intervjuare. Vi har haft det i åtanke under intervjuerna och har endast ställt ledande frågor för att tydliggöra svaren och för att öka vår egen förståelse för dem.

17

Esaiasson (2012) använder sig av begreppet tolkande frågor, vilka används för att testa det svar man får av respondenten.

Intervjun har fungerat mer som ett naturligt samtal och den har varit anpassningsbar. Vi var väldigt noga med att påpeka de etiska aspekterna gällande röstinspelning under intervjun, då vi anser att det är något som kan uppfattas som jobbigt för respondenten. Detta var inget som vi lade märke till under våra intervjuer.

Esaiasson (2012) skriver att en bra intervju är en där frågorna är korta och svaren är långa. Vi anser att detta stämmer in bra på samtliga våra intervjuer, även om vissa respondenter gav längre svar än andra.

Enligt Kvale och Brinkmann (2009) så ska man leda in den intervjuade på vissa teman utifrån det ämne som studien behandlar. Det man måste tänka på som intervjuare är att inte dra in uppfattningar som finns inom ämnet utan det är respondenten som ska prata om sina egna uppfattningar. Även Esaiasson (2012) påpekar att respondentens roll är att berätta och att vår roll som intervjuare är att sammanställa samt leta reda på förklaringar till respondentens svar. Vi tog hänsyn till detta och lät våra egna värderingar och uppfattningar stanna utanför intervjun.

Efter varje intervju reflekterade vi över vad som hände och sades under intervjun och vad som kunde bli bättre inför nästa. Man blir bättre och bättre ju fler intervjuer man genomför. Intervjun ses som en lärprocess där man kan upptäcka nya saker och få en annan uppfattning av ett visst tema (Kvale & Brinkmann, 2009).

Vi har valt att använda oss av intervjun som metod, just för att få reda på lärarens uppfattningar och erfarenheter. En tanke som har slagit oss är att det som våra respondenter har sagt inte alls behöver stämma överens med verkligheten. Då vi endast har varit ute efter deras uppfattningar och inte ren fakta kan vi inte veta helt säkert om det som framkommit verkligen stämmer. Dock anser vi att samtliga lärare gav svar som stämmer överens med deras verkligen och det är även deras uppfattningar och erfarenheter av något som är aktuellt för denna studie.

Vi anser att vi har fått ut data med hög validitet och reliabilitet. I intervjuerna har vi hållit oss till vår intervjuguide och ställt frågor utifrån den. Vi har även haft möjlighet att ställa följdfrågor. Vi anser att de data vi har fått in svarar bra mot vårt syfte och våra frågeställningar.

För att få ett så uppriktigt och ärligt svar som möjligt på våra frågor valde vi att inte på förhand informera om våra frågor för respondenterna. Vi talade om syftet med vår undersökning men talade inte om några specifika frågor. Det gällde alla lärare utom en, som ville ha frågorna i förväg. Denne lärare fick det och vi var medvetna om det senare under själva intervjutillfället. Risken finns, om man talar om sina frågor i förväg, att lärarna redan har tänkt ut sina svar. Vi var ute efter lärarnas personliga uppfattningar. För att få så uppriktiga svar som möjligt så var vi även mycket noga med att påpeka att deras identiteter skulle förbli anonyma. Vi kunde inte uppfatta att någon av lärarna gav en förskönad bild av verkligheten utan deras svar kändes ärliga och uppriktiga. Därmed så anser vi att vi fick en bra data till vår undersökning.

18

5.6 Etiska överväganden

Enligt Esaiasson (2012) så är det viktigt att man tänker på de etiska sidorna när man förbereder sin undersökning, speciellt då man ska göra en intervju. Den som blir intervjuad måste veta att den ingår i en vetenskaplig studie och att det inte bara är ett vanligt samtal. De forskningsetiska principerna utgör riktlinjer enligt vetenskapsrådet.

Enligt Vetenskapsrådet (2013-05-24) finns det fyra huvudkrav som man måste förhålla sig till inom forskningen, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Enligt informationskravet så ska man informera respondenten vad undersökningen handlar om. Vi har i förväg informerat om syftet med undersökningen och hur intervjun skulle gå till. Då det kan uppfattas som obekvämt med röstinspelning så har vi informerat även om detta och frågat om de har haft någon invändning mot det.

Vidare har vi, enligt samtyckeskravet, informerat vår respondent om att det är frivilligt att delta i undersökningen. Det är även frivilligt att svara på våra frågor samt att när som helst avbryta intervjun.

Ett krav som vi var noga med att informera respondenten om var konfidentialitetskravet. Där påpekas vikten av respondentens anonymitet. Vi informerade om att vi var de enda som skulle få höra på röstinspelningarna. Den information som kommer fram i intervjun är endast till för att svara på vårt syfte samt våra frågeställningar och kommer inte användas för andra ändamål eller spridas vidare. Enligt Vetenskapsrådet så ryms den information inom nyttjandekravet.

5.7 Metod för bearbetning och analys

I analysen kommer vi att använda oss av den tolkningskontext som Kvale och Brinkmann (2009) kallar för självförståelse. De svar vi får från de intervjuade lärarna utifrån deras egna erfarenheter kommer vi att analysera och tolka utifrån såsom vi förstår dem. Det är vår uppgift att få fram det som den intervjuade personen uttrycker. Kvale och Brinkmann (2009) menar att man som uttolkare försöker, i koncentrerad form, formulera vad som är meningen i intervjupersonens svar. Man försöker alltså tolka den självförståelse som intervjupersonen utger i sina svar. Vi försöker tolka samt formulera det som den intervjuade personen säger.

Intervjuns form i denna studie är en respondentintervju där fokus ligger på att få ett så naturligt samtal som möjligt med korta frågor och långa svar. Efter varje intervju gjordes en transkribering av allt som sagts. Detta gav oss möjligheter till att hitta återkommande teman och se vad som var gemensamt för alla intervjupersoner samt vad som stack ut. Gillham (2008) menar på att det är detta som analysen handlar om. Att plocka ut sådana aspekter som kan generaliseras.

19

5.8 Arbetsuppdelning

Båda författarna till denna uppsats deltog vid samtliga intervjuer. Ansvaret för intervjuerna har dock delats upp och vi i har haft rollen som intervjuledare under lika många intervjuer var. Vi har därmed använt samma metod och utgått från samma intervjuguide. Vid de tillfällen man har haft rollen som intervjuledare har även efterarbetet av intervjun legat på ens ansvar.

Arbetet har skrivits tillsammans och båda två har haft ett ansvar för att hitta relevant litteratur och tidigare forskning. Dock har vi delat upp analysen i två delar utifrån studiens frågeställning och framställt varsin analys av dem.

20

6. Redovisning av empirin

Under detta avsnitt behandlas samtliga respondenter som deltagit i våra intervjuer. Teman har valts ut för att effektivt kunna redovisa för respondenternas uppfattningar och erfarenheter av IKT.

De teman som har valts ut är, attityder till användandet av IKT och förutsättningar för användandet av IKT i undervisningen, där vi även valt att dela in i flera underteman, resurser, lärarnas kunskaper och kompetens inom IKT och ansvar för IKT. Varje tema avslutas med en sammanfattning av samtliga respondenters svar.

6.1 Attityder till användandet av IKT Respondent 1

Respondent 1 anser att IKT är ett viktigt verktyg med många användningsområden i undervisningen och det är även något som hon använder sig av regelbundet. Hon har stor erfarenhet av att använda IKT och känner sig bekväm med det. Respondenten ser flera möjligheter och önskar kunna använda det i större utsträckning i framtiden.

Hon anser att det fungerar bra att arbeta med bland annat iPads med eleverna, att de tycker det är roligt. Därför har hon valt att utöka arbetet med surfplattor i undervisningen och lärt sig mer om hur man kan använda sig av dem.

Hon menar dock att man som lärare måste tänka om lite hur man läggar upp sin undervisning, utifrån den nya läroplanen.

”Men de behöver ledning, det måste finnas en tanke, en plan, vad jag har tänkt, en pedagogisk tanke bakom användandet.”

Man måste hela tiden ha en tanke bakom användandet av IKT och veta vad man gör. Annars menar hon att risken är stor att det bara handlar om ren förströelse, om det blir mycket fritt med surfplattor eller datorer.

”Jag tror också att man måste vara väldigt försiktig, det får ju inte ersätta en lärare, det är ju inte bara att hålla på med datorer hela dagarna. Men det ligger ju på mig som lärare, det är ju inget som bara blir.”

Respondenten menar att IKT är ett bra verktyg för att söka information med men att man som lärare även måste vara väl medveten om de svårigheter som tillkommer. Hon menar att alla texter på internet inte alltid är anpassade för eleverna, i hennes fall elever i de tidigare skolåren. Som lärare måste man vara medveten om det, att kunna anpassa texten till sina elever men även veta om den är lämplig.

21

När vi frågar om den allmänna uppfattningen om IKT på skolan så anser hon att den är mycket blandad. Hon menar att det finns alla möjliga sorter av IKT-användare bland lärarna på skolan och att de använder sig av IKT i olika utsträckning.

”Det finns några som använder väldigt lite och som är ganska negativa, så finns det de som skulle vilja men som inte riktigt kan och sådär. Sen är vi väl några stycken som tycker att det är väldigt roligt och vill lära oss mer.”

Hon tror att mycket har att göra med ett intresse för det tekniska och hur mycket man använder sig av det på fritiden, att det gäller att ha vana av att använda det.

Hon anser att det finns ett motstånd bland lärarna till att använda IKT och hon tror att det beror mycket på okunskap men hon tror även att det hänger mycket ihop med att tekniken kan krångla eller att man inte har fått någon utbildning inom ämnet. Hon menar på att alla lärare inte har de kunskaper och det intresset och då är det svårt att ställa om sig.

Enligt respondenten så borde IKT ses som naturligt verktyg för eleverna och något som man måste använda sig av i undervisningen.

Respondent 2

Respondent 2 ser IKT som ett självklart verktyg i undervisningen och det är något som hon använder sig av dagligen. Dock menar hon att det inte bara handlar om att ha tillgång till tekniken, man måste även veta hur man ska använda den. Hon tycker inte att datorn i sig har förändrat något, det handlar om hur man väljer att använda det. Något som ställer större krav på läraren. Det är viktigt att det finns ett tydligt syfte bakom och att man som lärare är medveten om hur man väljer att använda det.

”Den är ett verktyg av många, ett fantastiskt verktyg i många sammanhang, men allting blir ju inte bättre av att man använder den.”

Hon anser inte att undervisningen i sig blir bättre bara för att man väljer att använda till exempel en dator eller iPad. Man ska istället se det som ett komplement för att kunna ge en bra undervisning. Det är lärarens syn på kunskap och lärande som är det vikigaste och inte själva verktyget i sig.

Tekniken gör så att man kan jobba på ett annat sätt. Man kan dela med sig av sitt arbete till andra samtidigt som man kan få tillgång till information som andra har delat med sig av. Världen utanför klassrummet blir mer tillgänglig.

Det ger även elever och lärare möjligheten att sätta ihop bild, ljud och text, något som man inte kan göra någon annanstans.

På frågan om hur den allmänna uppfattningen om IKT på skolan ser ut så anser hon att den är blandad. Många lärare menar att tiden är en orsak till att de inte använder sig av IKT. Respondenten får ofta frågan om hur hon hinner med att lägga så mycket tid på att inkludera IKT i undervisningen. Hon har fått många kommentarer angående hennes klassblogg och

22

hemsida, att de inte förstår hur hon orkar hålla på med sådant. Många lärare ser arbetet med IKT som något roligt men att det inte är så viktigt.

Hon nämner även att hon inte anser sig vara en av dem som ser IKT som något revolutionerande, att allt blir mycket bättre bara för att det kommer in en dator till klassrummet. Hon tror att eleverna, ibland, inte tränar på det som är meningen utan att det mer är en rolig grej för dem. Respondenten påpekar att det måste finnas ett tydligt syfte och att läraren, samt eleverna, måste veta varför man gör detta. Man måste som lärare veta vilket mål man vill uppnå och vad är det som fungerar bäst för eleverna.

Vidare nämner respondenten att det inte är något konstigt för eleverna med IKT-inkluderad undervisning. Det är något som fungerar bra och som finns naturligt i elevernas vardag. Dock så måste man tänka på att inte släppa dem fria på internet utan handledning. Det finns svårigheter när eleverna ska leta efter information men då hjälper respondenten sina elever att hitta bra och enkla hemsidor där informationen är lätt att förstå.

Hon anser att det finns ett intresse hos eleverna för att använda sig av IKT men man kan inte tro att de ska bli uppspelta bara för att man kommer in med några datorer i klassrummet.

”Det räcker inte att ta med sig en dator och tro att man ska köpa en hel klass längre, för eleverna är det inget märkligt, då måste man göra något som är utvecklande med den också.”

Många elever ser IKT som ett självklart inslag i sin undervisning och det är något de förväntar sig i dagens skola.

Respondent 3

Respondent 3 använder sig av IKT dagligen i sin undervisning. Hon anser att det är ett bra verktyg som möjliggör många olika arbetssätt och att man därmed får en mer varierande undervisning. Det gäller bara att få in tanken att använda IKT och att hitta nya möjligheter och användningsområden. Respondenten menar att det handlar om att våga prova nya saker, när man väl har börjat använda sig av det och fått in det i undervisningen så är IKT ett enkelt och smidigt verktyg.

Hon ser det som ett viktigt verktyg för att få eleverna att samarbeta och hjälpa varandra, de kan visa varandra och lära sig mycket av det. Men hon påpekar även att det inte alltid är hon som visar vad som ska göras, eleverna hjälper henne ofta med det tekniska och hon ser det som ett naturligt sätt att lära av varandra, både lärare och elever.

På frågan om hur hon anser att den allmänna uppfattningen om IKT ser ut på skolan så menar hon att den ser olika ut bland lärarna, att vissa använder det i stor uträckning och andra inte alls. Hon tror att den största orsaken till att man väljer att inte använda sig av IKT i undervisningen är att man är osäker på själva tekniken, att lärarna inte vet hur de ska hantera den eller att de är rädda för att tekniken ska krångla.

23

Respondent 4

Respondent 4 ser IKT som ett självklart inslag i undervisningen och menar på att det även står i läroplanen att man ska använda sig av det.

Hon använder det på ett eller annat sätt varje dag och anser att hon kan använda IKT i de ämnen hon undervisar i. Enligt respondenten så handlar IKT om så mycket mer än att bara använda en dator, att det idag finns så mycket mer verktyg att använda sig av. Det gäller att man som lärare kan se olika möjligheter med dessa verktyg men även att man som lärare har kunskapen om hur man ska använda dem. Hon anser själv att hon har den kunskap som behövs för att se flera användningsområden. Vidare påpekar hon att man även måste vara en bekväm användare av digitala verktyg.

Respondenten anser att man måste ha ett bredare synsätt, att det handlar om så mycket mer än att söka efter information på en dator.

”Och en del tycker att de integrerar IKT i undervisningen bara för att man använder datorer, men det tycker inte jag är samma sak som att integrera.”

Hon menar att man inte nödvändigtvis behöver en dator för att få reda på saker, man kan även gå till andra källor, till exempel uppslagsböcker. Dock påpekar hon att internet många gånger kan passa bra för informationssök då informationen kan vara bättre uppdaterad och mer aktuell. Hon nämner bland annat att kartorma de har i klassrummen ofta är gamla och inaktuella och då är det smidigt att kunna ta fram en nyare karta på datorn och visa för eleverna.

Hon anser att det läggs för mycket fokus på själva programmen i datorn, man har fastnat för mycket på vad man kan göra och när det bör göras. Respondenten menar att man måste bredda sitt synsätt och kunna se vad som passar bäst för undervisningen just nu istället för att sätta gränser och stanna i utvecklingen. Man ska hellre anpassa undervisningen efter sina elevers förutsättningar istället för vilken årskurs de går i.

Hon anser att det fungerar bra att använda sig av IKT i undervisningen, att det är självklart för eleverna att använda sig av digitala verktyg. Det är en del av barnens vardag idag då de flesta är uppväxta med det. Dock påpekar hon att det inte är självklart att eleverna tycker det är roligare att skriva på datorn än med penna och papper.

På frågan om den allmänna uppfattningen av IKT på hennes skola så svarar hon att det finns en rädsla för att elever ska gå in på olämpliga hemsidor. Man fokuserar för mycket på det som är farligt istället för att se fördelarna och vinsterna med IKT och det tycker respondenten är synd.

Respondent 5

Respondent 5 har ett stort intresse av att arbeta med IKT och hon använder sig av det ofta i undervisningen. Hon ser det som ett verktyg med många möjligheter och något som man måste ge barnen i skolan, att det rent av är ett nödvändigt verktyg.

24

”Att använda datorn i undervisningen tycker jag inte är något annorlunda än att använda något annat verktyg, det bara hör till liksom, man planerar in det.”

Det gäller bara att man som lärare kan se dess fördelar, hon anser att det är viktigt att man kan se det som en möjlighet och inte som ett hinder.

Enligt respondenten så finns det ingen gräns för i vilken ålder man kan använda sig av IKT i undervisningen, att dagens elever är välbekanta med att använda sig av digitala verktyg. Hon menar på att man som lärare måste ge dem chansen att få utvecklas inom ämnet, då utvecklingen går framåt och det kommer in mer och mer teknik i skolan.

Vidare anser hon att det är ett bra verktyg för att få eleverna att samarbeta, de sitter tillsammans och hjälper varandra.

Hon anser att lärarna på hennes skola i överlag är mycket duktiga på att ta in IKT i undervisningen. Många lärare är idag medvetna om de möjligheter som finns inom IKT men de tycker att det är svårt att arbeta med på grund av att de är osäkra på tekniken och hur de ska göra.

Respondent 6

Respondent 6 är mycket positiv till att använda IKT i undervisningen. Det är något som hon använder sig av dagligen, men i olika utsträckning beroende på vad de arbetar med i klassen. Hon ser det som något nödvändigt och att man måste ge eleverna den chansen.

Respondenten nämner att hon tycker att det är viktigt att inte fastna i gamla mönster och i det traditionella, att det är vikigt att ta in den nya moderna tekniken i skolan. Hon menar även att man kan börja med det redan när eleverna börjar skolan, att det är bra om man integrerar det i undervisningen redan från start. Dock är det vikigt att man tänker på alla elevers olika förutsättningar, att man inte får ta för givet att dagens elever är kunniga och vana datoranvändare bara för att det ses som en del av dagen samhälle. Det är vikigt att vara medveten om att elevernas datorvana ser olika ut, vissa sitter flera timmar om dagen på sin fritid och andra har inte tillgång till en dator hemma. Hon poängterar dock att man ska komma ihåg att barn lär sig snabbt och att de även är mycket bra på att hjälpa och lära varandra, att IKT är ett bra sätt att ta tillvara på det.

Vidare så tror respondenten att de som väljer att inte arbeta med IKT inte heller är intresserade av det. Att man väljer bort det för att man själv inte tycker att det är roligt att arbeta med. Men även att det handlar mycket om tid. Det tar tid att lära sig något nytt och många lärare anser att den tiden inte finns.

Sammanfattning

Samtliga respondenter är positiva till att använda sig av IKT och ser det som ett viktigt verktyg i undervisningen. De menar att det är något som de använder sig av dagligen då samtliga respondenter uppger att de känner sig bekväma med att använda det och att de har tillräckliga

25

kunskaper inom IKT. Det gäller bara att kunna se vilka möjligheter och användningsområden som finns. Samtliga respondenter håller med om att IKT är ett verktyg med många användningsområden och att det bidrar till ett varierande arbetssätt.

De menar att de fungerar bra med eleverna, att det är naturligt för dem att arbeta med den moderna tekniken och att det är ett bra sätt att få dem att samarbeta med varandra. Några respondenter påpekar även att man bör börja med IKT redan vid start, att inte sätta någon gräns beroende på ålder och årskurs.

Då man ska inkludera digitala verktyg i sin undervisning är det viktigt att man som lärare har ett tydligt syfte bakom. Det räcker inte med att ge eleverna varsin dator utan det ska även finnas ett tydligt mål med varför man väljer att arbeta med IKT. Detta ställer, enligt respondenterna, större krav på lärarna. Dock menar de att det är vikigt att man kan se fördelarna med att använda IKT och inte hänga upp sig på olika hinder.

En respondent menar att det finns ett motstånd hos flera lärare till att använda IKT och det tror hon beror mycket på okunskap men även att man är osäker på det tekniska. Att det tekniska är en bidragande orsak till att lärare väljer bort IKT, är något som samtliga respondenter håller med om. Ytterligare orsaker till varför lärare väljer bort IKT i sin undervisning är på grund av tidsbrist och en rädsla för att eleverna ska gå in på olämpliga hemsidor men även att de saknar ett intresse för att arbeta med det i sin undervisning.

6.2 Förutsättningar för användandet av IKT i undervisningen 6.2.1 Resurser

Respondent 1

Enligt respondent 1 så sker det förändringar på hennes skola just nu. Det kommer under en tid att finnas en liten tillgång till datorer. Mycket har att göra med att man håller på att byta system och att allt ska omorganiseras. De datorer som går sönder plockas bort allt eftersom och de ersätts inte med nya. Hon menar dock att det tidigare har funnits ganska bra med datorer på skolan.

De datorer som finns är ofta lediga men då de är nere i ett så lågt antal så kan man inte ens jobba i halvklass. Hon tror även att de stationära datorerna kommer att försvinna mer och mer och att man kommer att gå mer åt surfplattor. Det finns en klassuppsättning med iPads på skolan som hon använder sig av regelbundet. De köptes in på initiativ av rektorn som ansåg det vara bättre ur en ekonomisk synpunkt då skolan måste betala underhåll för datorer men inte för surfplattorna och det skulle även vara billigare att köpa in nya om de gick sönder.

Helst skulle hon vilja ha en egen klassuppsättning med surfplattor till sin klass, något som hon hoppas på att få då hon har ansökt om bidrag till det via ett IT-projekt inom kommunen. Hon

26

menar på att det är alldeles för många klasser som måste dela på samma surfplattor just nu och att det inte fungerar helt problemfritt.

Det finns en kanon i varje klassrum som man kan koppla en iPad eller dator till och det är något som respondenten använder sig av ofta, hon anser att det är ett bra verktyg när man ska gå igenom något med eleverna och vill visa upp det.

Hon anser att hon själv kan nå upp till målen i läroplanen med de resurser som finns på skolan men påpekar att det är upp till henne som lärare att se de möjligheter som finns och att använda de resurser som erbjuds, något som inte är så lätt för alla menar hon.

Respondent 2

Respondent 2 anser att de resurser som finns på skolan inte är tillräckliga. Det borde finnas en större tillgång till datorer som lärarna kan använda i undervisningen. Som det ser ut nu på skolan så finns det två datasalar som kan bokas. Dessa datasalar är enligt henne inte bokade så ofta på grund av att antalet datorer per datasal är för litet, det finns endast sju datorer i varje sal. Hon anser att man då blir begränsad och väljer att inte använda dem så ofta. Då datorerna inte räcker till alla elever så måste man gå dit i halvklass och de får arbeta parvis. Även om respondenten belyser att det är lärorikt för eleverna att få arbeta tillsammans och samarbeta så påpekar hon att eleverna ibland vill och behöver få chansen att skriva själva. Hon menar att skolans resurser begränsar elevernas självständiga arbete.

Det finns även möjlighet att boka 14 bärbara datorer men hon anser att de också är för få i antal och att man blir begränsad då man inte alltid är garanterad att få tillgång till dem. Hon skulle önska att det fanns flera datorer till förfogande inne i klassrummet så att man kunde använda dem efter behov under lektionstid.

På respondentens skola så finns det en kanon installerad i nästan varje klassrum. Detta är något som hon är positiv till. Hon kan till exempel använda den vid introduktion av nya teman för sina elever.

Hon skulle önska att resurserna på skolan såg bättre ut men menar även att det inte heller är rimligt att man köper in en massa teknik utan att pedagogerna får vetskap om hur den ska användas.

Respondent 3

Respondent 3 anser att skolans resurser borde vara bättre. Hon hoppas att det är något som kommer att bli bättre genom olika satsningar inom kommunen. Som det är nu så finns det inte tillräckligt med datorer på skolan i förhållande till hur många elever som ska använda dem. Det är många datorer som inte fungerar eller så är de upptagna när man väl har tänkt använda dem. Då man inte kan boka datorerna i förväg så kan det vara svårt att få tillgång till dem. Hon menar att man många gånger får ändra sina planer. Men även när man har full tillgång till datorerna så är

27

det svårt att arbeta i helklass då de inte räcker till varje elev, att man ofta får vara i halvklass eller så får eleverna arbeta tillsammans.

Nyligen har skolan dock fått en klassuppsättning med iPads, något som respondenten ser som mycket positivt. Det är något som används ofta då datorerna är så pass bristfälliga. Alla lärare har även fått varsin iPad att använda sig av och den använder hon ofta i undervisningen. Hon menar att det är så lätt och smidigt att ansluta den till en kanon, något som finns i varje klassrum.

Respondent 4

Respondent 4 anser att hon kan nå upp till de mål som står i läroplanen, men det är inte helt lätt då utrustningen som finns på skolan är bristfällig. Hon tror att fler lärare hade använt IKT i större uträckning om det funnits bättre och modernare utrustning. Respondenten önskar att det fanns flera resurser på skolan. Hon anser inte heller att de resurser som finns används i den utsträckning de borde idag.

På skolan där respondenten arbetar så finns det två datasalar, en större som rymmer en helklass och en mindre där man kan arbeta i halvklass. Det finns även en eller två klassrumsdatorer i varje klassrum. Dock anser hon att datorerna är alldeles för gamla. Det tar lång tid att starta dem och de program som finns på dem är långsamma. Hon har därför valt att även inkludera smartphones i undervisningen, både sin egen och elevernas.

Kanoner finns i alla klassrum och hon anser att de är mycket användbara. Hon påpekar att det är praktiskt att kunna använda de resurser man har för att komplettera eventuella bristfälliga resurser på skolan, speciellt nämner hon då kartan som en sådan bristfällig resurs. Många kartor som finns i klassrummen är gamla och man kan då ta fram en aktuell karta på datorn och visa den för klassen via kanonen.

Respondent 5

Då respondent 5 började arbeta på sin nuvarande skola så fanns det inte så mycket resurser för att kunna integrera IKT i undervisningen. Mycket hade att göra med platsbristen, det fanns inte plats för någon dator i klassrummet. Men då respondenten tyckte att det var nödvändigt att ha tillgång till en dator så såg hon till att få in en i klassrummet. Dock var den gammal och dålig och man kunde inte få internet att fungera på den.

Efter alla lärare på skolan fick varsin laptop till sitt förfogande så har hon valt att använda den med eleverna. De har nu även tillgång till en iPad i klassen, något som respondenten valde att köpa in. Den använder hon sig ofta av i undervisningen. Hon anser att det är viktigt att de har något nytt och modernt att arbeta med i undervisningen, något som faktiskt fungerar som det ska. Man blir trött och irriterad på att den gamla datorn är så seg och dålig och att inte blir roligt att arbeta med den då. Hon menar att det är en av nackdelarna med IKT, att tekniken är opålitlig

28

och sårbar. Respondenten menar att man ofta behöver ändra sin planering, då till exempel tekniken krånglar så att man inte kan gör det man har tänkt.

Respondent 6

Respondent 6 är inte nöjd med de resurser som finns på skolan. Men de har blivit lovade en förändring så hon sätter stort hopp till den, att det kommer bli bättre.

Det finns datorer på skolan men de går sönder hela tiden och för tillfället så gissar hon att det bara är hälften av datorerna som är i ett fungerande skick. De är även gamla och långsamma. Hon anser att det inte borde se ut så på skolan, att tillgången borde se bättre ut. Det är ju trots allt många elever som ska dela på alla datorer. Hon menar även att det är en bidragande orsak till att många lärare inte använder sig av IKT, det tar helt enkelt för lång tid med de gamla datorerna och man kan aldrig vara säker på att de fungerar när man har tänkt använda dem.

Datorerna är även dåligt placerade så det är svårt att använda dem i helklass. De är utspridda på skolan så det blir mycket spring för läraren om hela klassen arbetar med dem samtidigt. Hon ser bristen på lättillgänglig och fungerande utrustning som ett stort hinder till att kunna använda IKT i undervisningen på ett smidigt sätt. Skolan har även en klassuppsättning med surfplattor som man kan låna in i klassrummet. Hon anser att det är bra att kunna boka dem och använda med kanonerna i klassrummet.

Det finns en kanon i varje klassrum som man lätt kan koppla till en surfplatta eller dator, något som respondenten är mycket nöjd med, då hon alltid har tillgång till den.

Sammanfattning

De resurser som finns på skolorna är inte tillräckliga, enligt samtliga respondenter. Den tekniska utrustningen som finns på skolan är även bristfällig. Dock medger samtliga att de kan nå upp till läroplanens mål, men att det inte är helt problemfritt.

Respondenterna anser att det borde finnas en större tillgång till datorer, då de menar att det är många elever som ska dela på dem. Det är svårt att använda dem i helkass då de inte räcker till alla elever, att man istället får gå i halvklass eller att eleverna måste arbeta i par. Vad som även framhävs av samtliga respondenter är att i flera fall så är datorerna gamla och långsamma. Några av respondenterna uppger att de därför har valt att använda sig av surfplattor i större utsträckning. Tillgången till surfplattor ser dock olika ut bland respondenterna, vissa har ingen tillgång alls till det och andra har möjlighet att boka en klassuppsättning.

En av respondenterna har även valt att inkludera smartphones i sin undervisning för att effektivisera till exempel informationssök, då hon anser att de resurser som finns på skolan inte räcker till.

Vidare fanns det en kanon installerad i nästan varje klassrum, det var något som samtliga respondenter var nöjda med och ansåg sig ha stor användning av i sin undervisning.

29

6.2.2 Lärarnas kompetens och kunskap inom IKT Respondent 1

Enligt respondent 1 så har lärarna på hennes skola fått lite utbildning inom IKT. De som har fått utbildning fick det för många år sedan. Respondenten anser att utbildning är något som skulle behövas och att det är något som lärarna borde få kontinuerlig. Det händer mycket inom ämnet och man måste få chansen att vidareutveckla sig. Speciellt om man inte har ett privat intresse för det, att det då är jätte svårt att hänga med. Men hon anser även att det är vikigt att läraren visar ett intresse för att vilja utveckla och utbilda sig. Hon tror att ungefär hälften av lärarna på hennes skola skulle visa ett intresse för vidareutbildning, men att alla skulle behöva gå.

Hon menar att hon är bra på det pedagogiska men inte alltid på det tekniska, men för att kunna använda IKT i undervisningen så måste man även kunna använda det tekniska. Hon själv anser att hon kan ta reda på det hon vill veta men att många andra inte kan det och då blir det svårt.

Man kan inte heller bara lägga en surfplatta i elevens hand, man måste veta vad det är man ska göra och man måste kunna hjälpa eleverna med det, man måste ha en medvetenhet om IKT och lärande.

”Tycker att specialpedagogerna borde ha kommit längre med att använda det som verktyg, men de har ju inte heller fått någon utbildning eller direkt hjälp så det är ju inte så konstigt.”

Hon anser att de som står för de specialpedagogiska insatserna på skolan inte riktigt hänger med i utvecklingen, att de borde vara bättre på att utnyttja IKT.

Respondent 2

Respondent 2 känner sig bekväm med att använda sig av IKT. Hon menar att många med henne är bekväma IKT-användare och att det idag är konstigare att det finns människor som inte kan använda sig av datorer. Hon tycker att det är roligt att arbeta med det och använder det i stor utsträckning i sin undervisning. Hon nämner i samma mening att hon kan så pass mycket om IKT just därför att hon har tyckt att det har varit roligt att utbilda sig inom det. Då hon har ett intresse för ämnet så har hon på eget initiativ gått flera utbildningar genom årens lopp.

Respondenten belyser att det står uttryckt i läroplanen att alla lärare ska arbeta med IKT i sin undervisning. Hon berättar att alla lärare på henne skola har utbildats, eller håller på att utbilda sig så att de har en grundkompetens. Dock används det i olika utsträckningar på skolan, beroende på vilket intresse som finns hos lärarna. Vidare nämner respondenten att hon tror att det inte är en självklarhet för alla lärare på skolan att utbilda inom IKT. Det blir istället ett måste och ett hinder.

30

Vad hon tar upp som ett hinder för att inte utbilda sig är rädslan för tiden. Hon menar att man som lärare är mån om den tid som man har till sitt förfogande. Mycket har att göra med vilka villkor som ställs på läraren, till exempel om man får utbilda sig på sin arbetstid. Hon säger att man inte kan jobba hela dagen och sedan förväntas utbilda sig på kvällarna. Det handlar inte om brist på intresse utan att man behöver ha en start och ett slut på sitt jobb.

Vidare säger hon också att man måste tänka på att ge personalen på skolan utbildning inom IKT och att inte enbart satsa på digitala verktyg.

Respondent 3

Respondent 3 känner att hon har den kompetens som behövs för att använda IKT i undervisningen. Hon skulle gärna lära sig mer, speciellt då det gäller alla finesser inom tekniken.

Då det är brist på datorer på skolan så har hon börjat använda surfplattorna mer i undervisningen. Det gäller då att komma på hur man kan jobba med dem istället, att kunna utnyttja dess möjligheter. Dock känner hon ibland att det läggs för mycket ansvar på läraren. Om skolan köper in utrustning så borde de även utbilda personalen så att de kan använda den.

Hon tror att det finns ett intresse bland lärarna på skolan att använda sig mer av IKT i undervisningen men att de behöver mer utbildningen inom det. Det är dåligt med fortbildningsmöjligheter på skolan och inom IKT har de inte fått någon utbildning alls. Möjlighet att få tips från andra kollegor finns ju alltid menar hon, men en utbildning från en kunnig utomstående skulle önskas.

Om hon skulle erbjudas fortbildning inom IKT skulle hon mer än gärna gå. Hon tror att det skulle vara mycket användbart. Det gäller inte bara att kunna tekniken, hon tror att många lärare skulle vilja få mer tips om hur de kan använda IKT i undervisningen.

Hon tror även att det är vikigt att våga prova nya saker, att man måste släppa allt som kan gå fel och istället tänka på fördelarna. Man behöver inte vara expert på alla program, det gäller bara att behärska dem.

Hon poängterar även att man som lärare måste lita på eleverna, att de klarar av det. Eleverna lär sig fort och att man som lärare måste låta dem få den chansen att prova. Respondenten menar att hon ofta tar hjälp av eleverna och diskuterar olika idéer med dem.

Respondent 4

Respondent 4 menar att man som lärare behöver kunskap för att se användningsområden inom IKT. När man lär sig mer så förstår man även mer vad man kan göra med det. Hon påpekar att man inte behöver vara expert på alla program och digitala verktyg men däremot tillräckligt kunnig för att kunna se de olika möjligheter som finns till att använda dem i undervisningen. Hon beskriver sig själv som en bekväm användare av IKT, mycket på grund av att hon använder sig av det ofta, både privat och i sin undervisning, samt att hon även har utbildat sig inom ämnet.