• No results found

Nyanlända elever i den svenska skolan - En studie om mottagning och inkludering av nyanlända i svenska skolor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nyanlända elever i den svenska skolan - En studie om mottagning och inkludering av nyanlända i svenska skolor"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Nyanlända elever i den svenska skolan

En studie om mottagning och inkludering av nyanlända i svenska skolor

Newly arrived students in Swedish schools

A study on the reception and inclusion of new arrivals in Swedish schools

Jwan Kalil Lindita Metaj

Lärarexamen: 240 poäng Examinator: Marie Leijon

Vårtermin 2016 Handledare: Marie Jedemark

(2)

2

Förord

Att skriva den här studien har varit oerhört intressant och lärorikt. Vi har försökt ta reda på hur inkludering och mottagning bör vara enligt Skolverket och se hur den ser ut i verkligheten genom Skolinspektionens undersökningar. Dessutom har vi försökt belysa hur det ser ut i två olika skolor. Detta har bidragit till att vi fått kunskaper som gynnar oss i vårt framtida

yrkesutövande. En ständig diskussion och ett gott samarbete har pågått under arbetsgången, för att göra denna studie möjlig. Vi har gjort studiebesök och intervjuat nyanlända elever och deras lärare i både förberedelse-och ordinarie klasser. Vi vill tacka alla som har ställt upp och gjort studien möjlig, elever lärare, och föräldrar. Vi vill även tacka vår handledare Marie Jedemark för utmärkt handledning. Stort tack till våra familjer som har stöttat oss under studiegången.

(3)

3

Abstract

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur några skolor tar emot och inkluderar nyanlända elever och hur föräldrasamverkan kan fungera. Detta har gjorts med hjälp av ett antal intervjuer av elever och lärare, sex elever och fyra lärare på två olika skolor och två olika organisationsmodeller, en förberedelseklass i en storstad och en ordinarie klass i en tätort.

Vi har analyserat, diskuterat och sammanfattat resultatet av vår undersökning. Vi har också tagit del av tidigare forskning och försökt att få svar på våra frågeställningar. Resultatet av vår studie visar, att de flesta elever, som vi intervjuat känner sig ganska tillfreds i den svenska skolan. Eleverna i storstaden har fortfarande svårigheter med det svenska språket pga. svårigheter att få svenska kompisar. Medan eleverna i tätorten inte säger sig ha den problematiken. Vårt resultat visar att det inte finns så stora skillnader bland elevernas uppfattning om den svenska skolan. Det framkom att eleverna i båda skolorna tyckte att det var svårt med det svenska språket. Någon elev upplevde ensamhet pga. svårigheter i svenska språket, men de flesta hade bra kontakt med svenska kompisar.

Lärarna i storstaden har en viss uppfattning om vad inkludering betyder men missar en viktig del av den undervisningsmodellen, att inkludering innebär att individualisera sin undervisning efter alla elevers behov och kunskapsnivå. Utslussningen från förberedelseklass till ordinarie klass sker gradvis ämne för ämne, när lärarna anser att eleven är på väg att nå kunskapsmålet i visst ämne. Vi kom fram till att lärarna i storstaden hade mer samverkan med föräldrarna än klasslärarna i tätorten.

(4)

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Abstract………...

3

Innehållsförteckning ... 4

1. Inledning

... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Centrala Begrepp

... 8

´

2.1 Nyanlända elever... 8

2.2 Inkludering ... 8

2.3 Förkunskaper ... 9

2.4 Förberedelseklass ... 10

2.5 Kartläggning ... 10

2.6 Utslussning ... 10

2.7 Ordinarie klass ... 10

2.8 Modersmål ... 10

3. Sociokulturellt perspektiv på lärande

... 11

4. Regler och rekommendationer

... 12

4.1 Kartläggning av nyanlända elevers förkunskaper ... 12

4.2 Syfte och mål med förberedelseklasser ... 12

4.3 Lärarens roll och förhållningssätt i förberedelseklass ... 12

4.4 Lärarens kompetens ... 13

4.5 Övergången till ordinarie klass ... 13

4.6 Föräldrasamverkan ... 13

5. Tidigare forskning

... 14

5.1 Mottagning och inkludering ... 14

5.3 Föräldrasamverkan ... 16

5.4 Syfte och mål med förberedelseklasser ... 17

5.5 Lärarens roll och förhållningssätt i förberedelseklass... 18

5.6 Samverkan mellan klass och modersmålslärare ... 19

(5)

5

5.8 Sammanfattning av tidigare forskning

………

…… 21

6. Metod

... 22

6.1. Metodval ... 22

6.2 Urval och genomförande ... 22

6.3 Databearbetning... 25

6.4 Forskningsetik ... 25

7. Resultatredovisning

... 26

7.1 Presentation av elever ... 26

7.2 De intervjuade elevernas svar ... 27

7.2.1 Storstadens elever ... 27

7.2.2 Tätortens elever ... …. 28

7.3 Sammanfattning av elev informanternas teman

………..

29

7.4 De intervjuade lärarnas svar ... 30

7.4.1 Storstadens lärare ... 30

7.4.2 Tätortens lärare ... 31

8. Resultatanalys

... 33

8.1 Eleverna i storstaden ... 33

8.2 Eleverna i tätorten ... 34

8.3 Lärarna i storstaden ... 34

8.4 Lärarna i tätorten ... 36

9. Diskussion

... 37

9.1 Metoddiskussion ... 38

9.2 Reliabilitet och validitet ... 38

9.3 Diskussion kring studien som helhet ... 39

Slutsats ... 41

Fortsatt forskning ... 41

Litteratur och källförteckning ... 43

Digitala källor ... 44

Bilaga 1/2 ... 46/46

(6)

6

1. Inledning

Sverige har tagit emot ett stort antal barn och ungdomar de senaste åren med varierande skolbakgrund, olika åldrar och olika kulturella bakgrunder. De nyanlända eleverna har fått lämna sina hemländer av varierande orsak som t.ex. krig, fattigdom eller andra

familjeangelägenheter. De elever som kommer från krigsdrabbade områden i världen har inte kunnat gå i skolan den sista tiden innan flykten. Ett antal barn från vissa länder, som Somalia, Afghanistan och Pakistan, har gått i så kallade ”Koranskolor” men inte i någon statlig eller privat skola. Enligt Skolverket (2016) skall kommunerna planera och arbeta för att ta emot eleverna i skolverksamheten så fort så möjligt och stäva efter att erbjuda dessa elever skolgång inom en månad. Hemkommunen kan få längre tid på sig när det kommer många nyanlända på kort tid. Huvudmannen i hemkommunen bör ha rutiner och ge rektorn uppdraget om hur hen med hjälp av utvald personal kartlägger elevens kunskaper. Vid kartläggningen skall elevens positiva sidor tillvaratas och i möjligaste mån, ska denna kartläggning ske på elevens modersmål (Skolverket 2016).

Skolverket (2016) i ” Nya Allmänna Råd-utbildning för nyanlända elever” menar att

nyanlända elever tillhör en heterogen grupp och deras skolbakgrund ser olika ut, gemensamt för alla är att de har lämnat ett liv där de tidigare har bott och inte har svenska som sitt modersmål (Skolverket 2016, s.11).

Enligt Inger Bergendorff i Skolverkets stödmaterial ” En bra början- mottagande och introduktion av nyanlända elever” (2013) i Gunnared i Göteborg skapades det, i början av 2000-talet, en verksamhet som förespråkar välkomnande av de nyanlända i ett familje- och skolperspektiv med namnet ”Välkomsten”. Inger Bergendorff talar om att denna verksamhet bygger på Antonovskys forskning (KaSam, Känslan av sammanhang av Aaron Antonovsky) om betydelsen av sammanhang, struktur, samtal, organiserad lek och föräldrastöd. Till detta läggs vikten av att ta reda på, vad det aktuella barnet har med sig i bagaget och vilka

erfarenheter barnet möter i den svenska skolan. Man behöver också ta reda på föräldrarnas engagemang, d.v.s. hur föräldrarna uppmuntrar sina barns skolgång och stöder dem och är delaktiga i planeringen från skolstarten. Detta föräldraengagemang är en del utav

kartläggningen där personalen lägger vikt vid att lära känna eleven och vårdnadshavaren i den dagliga kontakten med eleven och genom samtal med vårdnadshavaren. I dessa samtal

informeras elev och vårdnadshavare om hur skolan fungerar i Sverige, ”närsamhället” dvs. kommunen eller stadsdelen, ”myndigheter” dvs. lagar och bestämmelser, ”familjeliv” dvs.

(7)

7

barns och föräldrars skyldigheter gentemot varandra. Vid kartläggningen är det viktigt att ta fram elevens styrkor och på så viss skapa lust att lära och utvecklas i den nya skolan

(Skolverket 2013 s.38-39).

Denna välkomnande verksamhet bygger på stort engagemang från personalens sida och kräver stora personalresurser i form av personer med olika kompetens t.ex. lärare, SVA-lärare, specialpedagog, psykolog, socionom etc.

Hur tar skolan på bästa sätt emot de nyanlända eleverna och introducerar dem i det svenska skolsystemet? Enligt Skolverkets Nya Allmänna Råd från 1 januari 2016 gäller det att skolan ska ta reda på vilka kunskaper den nyanlända eleven besitter. Genom kartläggningen ska skolan kunna ge eleven möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper. Skolverket har utarbetat ett kartläggningsmaterial som stöd i detta arbete. Från den 1 januari 2016 kan detta material användas för att genomföra kartläggningen. Denna bedömning måste genomföras inom en till två månader från det att eleven har blivit inskriven i den svenska skolan, så att rektorn kan göra en lämplig placering av en nyanländ elev i rätt årskurs och undervisningsgrupp. Vid grunden till detta beslut ska elevens kunskaper, elevens ålder och personliga förhållande tas tillvara. Vidare sägs det att materialet ska användas för planering av elevens undervisning och undervisningstid (Skolverket 2016, s.8).

Rektor, lärare och övrig personal på skolan måste vinnlägga sig om att ha ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare. Myndigheten för skolutveckling (2016) hänvisar till LpO94 (läroplanen 94) där skolan har en skyldighet att samverka med elevernas vårdnadshavare och bygga en förtroendefull kontakt (Skolverket 2016,s.124).

Enligt Skolinspektionen (2009) bör skolor och kommuner ha tydliga riktlinjer för bemötande av nyanlända elever. All personal på skolan ska vara medvetna och ha kännedom om dessa riktlinjer. Nyanlända elever kan dyka upp när som helst under året, därför är det viktig för skolor att vara beredda och flexibla vid mottagandet. Skolinspektionen (2009) har i sin rapport, efter att ha granskat 14 kommuner och 34 grund- och gymnasieskolor, där nyanlända elever undervisas, sett att elevens behov, förutsättningar och tidigare kunskaper inte har kartlagts. De granskade skolorna organiserar undervisningen, så att de nyanlända eleverna isoleras från övriga elever. Många lärare och rektorer har uppfattningen att nyanlända elever är integrerade i verksamheten, men i verkligheten är isolering vanlig. Det är sällsynt att nyanlända deltar i några ämnen i reguljär undervisning i början av sin skolgång. Många

(8)

8

nyanlända elever runt om i Sveriges kommuner placeras i en introduktionsklass, där undervisningen är lika för alla, oavsett elevens olika bakgrund, förutsättningar och behov.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att belysa hur några skolor tar emot och inkluderar nyanlända elever och hur föräldrasamverkan kan fungera.

Forskningsfrågor Frågor vi vill lyfta fram

1. Hur går lärarna tillväga för att inkludera nyanlända elever?

2. Hur och när slussas eleverna ut till ordinarie klasser enligt lärarnas bedömning? 3. Hur ser samarbetet ut mellan skolan och föräldrarna enligt lärarnas syn?

2. Centrala Begrepp

Här kommer vi att definiera de olika begreppen som fortlöpande förekommer i arbetet.

2.1 Nyanlända elever

Enligt Skolverkets Allmänna Råd (2016) definieras nyanlända eleverna i Sverige om de är asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare eller barn vars familjer är papperslösa. Vissa har kommit med sina vårdnadshavare och andra är ensamkommande. Enligt Skollagens definition av nyanlända elever gäller att eleven kommer från ett annat land och har inte svenska som sitt modersmål. Hen har flyttat till Sverige och börjat i skolan här under läsårets gång, det år hen fyller sju år. En elev är inte längre nyanländ, om hen har haft sin skolgång här mer än fyra år (Skolverket 2016).

2.2 Inkludering

Inkludering är ett nytt begrepp, som är motsatsen till integrering. Integrering, som är det gamla begreppet inom skolans värld, där alla elever skall anpassa sig till helheten. Inkludering innebär att elever med särskilda behov ska vara en del av klassen och ingå i

gruppverksamheten som värdefulla medlemmar. Med detta menar Nilholm (2003) att dagens skola är så fokuserad på den enskilde eleven, att samarbetet i klassen och de sociala

(9)

9

gemenskap och ingå i gruppen. Det innebär inte, att samtliga elever ska arbeta i klassrummet hela tiden, grupper som behöver lugn och ro, kan mycket väl arbeta utanför klassrummet. Specialpedagogiska Skolmyndigheten(SPSM) menar, att undervisning måste bygga på stort engagemang för de elever som av olika anledningar har svårt att nå sina mål för sin

utbildning. SPSM hänvisar till LGR11 (läroplan 2011), där det står skrivet, att undervisningen inte kan vara lika för alla, utan måste individualiseras utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Det är inte bara en lärares ansvar, utan gäller all personal på skolan, som ska stödja och hjälpa elever med särskilda behov (Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2016).

Tillägg till det ovan är Skolverkets hänvisningar till vad Nilholm & Göransson (2013) skriver i boken ”Inkluderande undervisning”, där de tydliggör att en inkluderande undervisning måste innehålla fem viktiga ingredienser, nämligen

 Delaktighet som är nivåanpassad.

 En blandad sammansättning av gruppen med stöd åt elever i behov av särskild hjälp.

 En gemenskap som bygger på demokratiska värden.

 Eleverna ska vara delaktiga i processen.

 Olikheter ska värdesättas.

Inkludering innebär att alla elever får möjlighet att utvecklas inom alla de områden som lyfts fram i styrdokumenten (Skolverket 2016).

2.3 Förkunskaper

Förkunskaper innefattar alla upplevelser och livserfarenhet som eleven tagit till sig, språk, erfarenhet och kulturell bakgrund. Enligt Lillemyr är lärandet en hel process som innefattar upplevelser och känslor. En individ bär med sig tidigare förkunskaper såsom upplevelser, känslor och erfarenheter. Lärandet som sker är därför en fortsättning på det tidigare vilket bidrar till att individens förmåga att uppfatta, förstå och uppleva saker i sin omgivning ökar. Här handlar det om nyanlända elevernas förkunskap, som kan innefatta deras livserfarenhet av språk, kultur och livsförhållanden (Lillemyr 2002 s.52).

(10)

10

2.4 Förberedelseklass

Förberedelseklass är ett mottagande av nyanlända elever, där de blir introducerade i den svenska skolan och där de får grundläggande kunskaper i det nya språket (Skolverket2008 s.4).

Förberedelseklass är en klass för nyanlända elever, som inte kan tala eller förstå det svenska språket. Eleverna som går i förberedelseklass kan ha olika modersmål, kan vara i olika åldrar, ha olika kunskaper och erfarenhet. Genom förberedelseklass får eleven en introduktion till skolans verksamhet och till det nya språket som hen behöver i skolan och samhället (Bunar 2010).

2.5 Kartläggning

Enligt Skolinspektionen (2009) är det viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper i samtliga skolämnen och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en bra start. Det är studiehandledarens (lärare som hjälper eleven på sitt modersmål) och modersmålslärarens uppdrag att göra den pedagogiska kartläggningen. Detta för att kunna bedöma var eleven befinner sig i sin språkutveckling, och för att i efterhand kunna ta beslut om elevens klassplacering.

2.6 Utslussning

Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass kallas för utslussning. Elever som bedöms att vara klara i förberedelseklasser och integreras i de ordinarie klasser som de ska gå i resten av sin skolgång (Skolverket 2008 s. 13).

2.7 Ordinarie klass

Ordinarie klass är den klass på skolan, som eleven har varit inskriven i och nu är mogen att flytta till på del- eller heltid (Skolverket 2008)

2.8 Modersmål

År 1997 ändrades begreppet hemspråk till modersmål. Modersmål är det första språket barnet lär sig och ett språk som talas i hemmet. Det förekommer också att ett barn kan behärska två modersmål (Ebeling & Otterup 2015).

(11)

11

Goda kunskaper, rikt och varierat språk är en värdefull kunskap som individen kan ha i ett samhälle där kultur och språk möts. Lärandet inom olika områden samt språkutveckling underlättar för eleven, då hen har tillgång till sitt modersmål(Skolverket 2011 s.87).

3. Sociokulturellt perspektiv på lärande

Det sociokulturella perspektivet är relevant för vår studie, att det kan kopplas till det arbete som lärarna gör för att ta emot och inkludera de nyanlända eleverna.

Teorin om det sociokulturella perspektivet på lärandet utgår från den ryske psykologen Lev Vygotiskij (1896-1934), hans teori byggs främst på samspel och omgivning i individens utveckling.

Enligt Vygotskijs teori utvecklar individen sitt tänkande genom att kunna flera språk, för enligt hans tankar, är språket tänkandets sociala medel. Ju fler språk en individ kan desto flera sociala medel har hen, och att utvecklingen av modersmålet påverkar inlärningen av det nya språket och tvärtom (Vygotskij 2001)

Även Dysthe (2003) skriver om hur mycket lärandet påverkas av det sociala samspelet, hon menar att samspel, språk och kommunikation är viktiga ingredienser i all inlärning, inte enbart som hjälpmedel utan är en förutsättning för individens utveckling. Det är genom samtal, imitation, samspel med andra och genom att lyssna på andra som man lär sig bäst.

Enligt Gibbons (2009) har det sociokulturella perspektivet haft stort inflytande i skolorna i Sverige. Språket och kommunikationen är två viktiga delar enligt den här teorin för individens utveckling. Språket utvecklas genom ett socialt samspel med andra människor.

Vidare säger Gibbons(2009) att lärandet bygger på att möta eleven där den befinner sig. Vi som människor utvecklas genom att samspela med andra och inte individuellt.

Språkinlärningen handlar om hur mycket individen tar till sig från olika sammanhang och situationer som människan befinner sig i. Lärarens roll är viktig för den främjar elevens lärande, men kan även bidra till stöd som Gibbons kallar ”scaffolding” med innebörden, kommunikativa stöttar. Eleven ges inte enbart instruktioner, utan får möjlighet till att öka sin förståelse för en uppgift för att kunna definiera och tolka den. När en ökad förståelse uppnås bidrar detta till att eleven självständigt kan ta sig an uppgiften. Ett gott samspel är därför viktigt för elevens vidareutveckling. Gibbons menar på att andraspråkselever tillägnar sig det nya språket snabbare, då de får tillgång till att använda det nya språket i olika sammanhang.

(12)

12

För att elevens språk ska gå framåt är ett ömsesidigt samspel med andra individer viktigt, då detta utvecklar elevens individuella tänkande. Gibbons påpekar även att lärare och elever arbetar tillsammans i en process där arbetet är gemensamt. Andraspråksinlärning påverkas inte endast av elevens bakgrund, motivation och begåvning utan den sociala och språkliga miljön har också stor påverkan på inlärningen (Gibbons 2009, s.12).

4. Regler och rekommendationer

I det här avsnittet kommer vi att presentera regler och rekommendationer som är relaterade till vår undersökning om nyanlända elevers inkludering och mottagning samt kontakten mellan skolan och vårdnadshavaren.

4.1 Kartläggning av nyanlända elevers förkunskaper

Enligt Specialpedagogiska Skolmyndighet (2016), måste skolan ta reda på vilket modersmål eleven har och om den är detsamma som skolspråket i det landet eleven kommer ifrån. Det är en viktig faktor, som behövs vid kartläggningen. I vissa länder skiljer sig modersmålet från det språket som talas i skolan och detta kan i sin tur påverka kartläggningen av elevens kunskapsnivå. Syftet med kartläggningen är att tydliggöra för alla parter, elev, föräldrar och pedagoger, att förstå vikten av kartläggning och hur den ska genomföras och vilka som ska samverka i denna kartläggning (Specialpedagogiska Skolmyndighet 2016).

4.2 Syfte och mål med förberedelseklasser

Andersson m.fl.(2015) hänvisar till bestämmelser enligt skollagen (2010) att en nyanländ elevs särskilda behov vad gäller undervisning och integration skall introduceras i den svenska skolan, om möjligheten finns under en kortare tid placeras i en förberedelseklass, samtidigt som eleven ska ha tillhörighet i en ordinarie klass och få undervisning där, i vissa ämnen. Målet är att vistelsen i förberedelseklass inte får bli för lång, utan upphöra, så snart eleven har förmåga och kunskap att följa undervisningen i ett ämne i den ordinarie klassen (Andersson m.fl. 2015).

4.3 Lärarens roll och förhållningssätt i förberedelseklass

Enligt Skolverket(2007) ska läraren kunna hitta undervisningsformer som passar bäst för elevens språkliga och sociala utveckling. Läraren ska vara uppmärksam på elevernas särdrag

(13)

13

och iaktta samspelet med andra runt omkring, samt ha förståelse för varje nyanländ elevs livssituation och uppmuntra eleven i sin skolutveckling. Läraren ska också planera

undervisningen med hänsyn tagen till varje elev, så att lärandet kan kopplas ihop med elevens erfarenhet och förväntningar.

4.4 Lärarens kompetens

Skolverkets rekommendationer (2016) när det gäller att undervisa nyanlända elever, medför att det ställs höga krav på att läraren har SVA- kompetensen (svenska som andra språk) och att hen har förmågan att kunna stödja elevernas framsteg, genom att anpassa undervisningen efter individens behov och göra en kvalitativ och individuell bedömning, i samverkan med studiehandledaren på modersmålet. Läraren ska med hjälp av utvecklingsplanen ge eleven möjlighet, att kunna följa upp sitt lärande gentemot de nationella målen. För att eleven ska lyckas, skall verksamheten präglas av inkluderande förhållningsätt, flerspråkighet och interkulturellt synsätt. Dessutom ska läraren i sin undervisning hela tiden ha ett medvetet fokus på elevens språkutveckling, genom ett systematiskt kvalitetsarbete, detta genom att hela tiden kontrollera elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse (Skolverket 2016).

4.5 Övergången till ordinarie klass

Det är lärarens yrkeserfarenhet och bedömning i förberedelseklassen som avgör när eleverna ska slussas ut och övergå till ordinarieklassen, Skolverket har inga färdiga mallar för hur utslussningen ska gå till. Hur länge en elev ska vara i förberedelseklassen beror mycket på elevens behov och förutsättningar (Skolverket 2008).

4.6 Föräldrasamverkan

Det gemensamma ansvaret mellan skolan och föräldrarna för elevens skolgång ska bidra till att skapa förutsättningar för elevens utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevens föräldrar, informera föräldrarna fortlöpande om elevens skolsituation, detta genom utvecklingssamtal. Vid dessa samtal kan eleven och eller vårdnadshavaren ge skolan information om elevens personliga situation och skolan ska iaktta respekt för elevens integritet när sådan information ges (Lgr 2011 s. 16).

(14)

14

Skolverket (2016) har i sin skolutveckling beskrivit i en forskning för skolan under rubriken ”Samarbetet med föräldrar främjar nyanländas lärande”, där det tydliggörs vilka de viktiga delarna är: kartläggning, inkludering, särskilt stöd och föräldrasamverkan, som ska ge de nyanlända eleverna möjlighet att få ett bra mottagande och lyckas i den svenska skolan. Detta för att stödja utbildningsinsatser med avseende på nyanlända elever och vikten av delaktighet både för elever och föräldrar (Skolverket 2016).

5. Tidigare forskning

Här kommer vi att presentera olika forskningar som är relaterad till vårt arbete.

5.1 Mottagning och inkludering

I boken ” Nyanlända och lärande” (2010) skriver Nilsson& Bunar (2015 s.141) att det är stora problem med att avgöra vilken organisationsmodell som tar emot och inkluderar de nyanlända eleverna på bästa sätt, förberedelseklass eller ordinarie klass. Det finns inte mycket

forskningskunskap kring de olika modellerna. Bunar menar ändå att det verkar vara

förberedelseklassen som är den bästa modellen under en kortare tidsperiod och att placeringen där är baserad på frivillighet, information och i samråd med föräldrarna och att denna

förberedelseklass ligger i eller i nära anslutning till skolbyggnaden, så att eleverna känner tillhörighet till den ordinarie klassen och kan delta i aktiviteter från första dagen. Vidare menar Bunar dessvärre, att det kan finnas risk för isolering i förberedelseklasser, speciellt om det saknas tydliga målsättningar för elevernas utbildning, och lärarkompetens och erfarenhet och att förberedelseklassen ligger exkluderad i förhållande till skolans övriga verksamheter. I sin bok ”Nyanlända och lärande” (2010,s.52-53) ställer Bunar frågan: är det ett bra

introduktionsätt för nyanlända elever att gå i förberedelseklass? Han hävdar, att en placering i förberedelseklass separerar de nyanlända i särskilda klasser eller skolor, där de inte får

kontakt och inte har möjlighet att interagera med svenska elever.

Vidare skriver Bunar (2010) om ”En studie av två internationella klasser” (1998) där språkvetaren Monica Axelsson och etnologen Riika Norrbacka Landsberg analyserar intervjuer med lärarna i dessa klasser. Dessa lärare har arbetat med ett

språkbedömningsschema utifrån en språkpedagogiks undervisningsmodell. I analysen av undervisningsmodellen har man vägt in viktiga element, t.ex. lärarnas stil,

undervisningsmaterial, arbetssätt och bedömningsgrund, då eleverna har uppnått

(15)

15

att är att eleverna i förberedelseklass främjas av ett sammanhang i undervisningen, den så kallade ”progressiva pedagogiken”. Denna pedagogik bygger på elevens intressen,

erfarenheter och forskning och inte använda sig av den ”traditionella undervisningen”, dvs. övningar som innebär isolerade ord och fraser tagna ur sitt sammanhang (Bunar 2010). Det som Bunar (2010) talar om ovan, angående sammanhanget i undervisningen, kan också kopplas till Wells (1999,2000) forskning som beskrivs i Gibbons bok ”Stärk språket, stärk lärandet”, om två skomodeller, den första ”det tomma kärlets modell” som ska fyllas med kunskap, genom att läraren matar eleverna med kunskap, motsatsen är att eleven själv väljer ett ämne och tar reda på fakta genom forskning, denna modell kallas den ” progressiva modellen”. Här har Wells stöd av Deweys och Piagets forskning och går ut på att ställa frågor och tänka intelligenta tankar. Den moderna progressiva undervisningsmodellen bygger på den enskilde elevens eget val av ämne, där hen kan arbeta efter sina egna förkunskaper och

utveckla generella och kognitiva förmågor, en form av enkel forskning (Gibbons 2009, s.24). Andersson m.fl. (2015) skriver att det är vanligt att man ibland placerar nyanlända elever i ordinarie undervisningsgrupp, men det är vanligare att de nyanlända placeras i en

förberedelseklass. Det finns olika föreställningar om förberedelseklass är en bra lösning, eller inte. Vissa tycker att organisationen är en bra samordning av kommunens resurser och främjar elevernas möjlighet att få undervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Det är bra för då får eleven en lugn och trygg skolstart med tid att lära sig det svenska språket och den svenska skolkulturen. Många elever och föräldrar oroar sig för att vistelsen i

förberedelseklassen ska bli för lång (Andersson m.fl. 2015, s.131).

Även om det inte finns så mycket forskning om vilken organisation som är bäst för nyanlända elever, ordinarie klass eller förberedelseklass, så säger Bunar (2010) att placering direkt i ordinarie klass kräver stora insatser för att hjälpa en nyanländ elev. Om den extra hjälpen fungerar kan det vara bra för en nyanländ elev, att börja direkt i ordinarie klass. Om det är bra eller mindre bra är svårt att veta eftersom man inte har gjort bredare forskningsstudier kring ämnet. Det har framkommit stark kritik mot denna direktplacering i ordinarie klass pga. bristande samarbete och kommunikation mellan klasslärare och studiehandledare ev. specialpedagog (Bunar 2010, s.66).

Andersson m.fl. tar upp att Skolinspektionens kvalitetsgranskningar (2009, 2014) har i två granskningar av nyanländas lärande kommit fram till att eleverna i många fall tillbringar mer än två år i förberedelseklass och vissa t.o.m. upp till fyra år. Vid granskningen 2009 framkom

(16)

16

det, att eleverna vistades i förberedelseklass upp till fyra år och kanske längre i vissa fall. Vid granskningen 2014 deltog eleverna i förberedelseklass som längst två år. Vidare menar

Skolinspektionen i sin granskning, att det viktigaste är, hur upplägget av undervisningen ser ut i en förberedelseklass. Undervisningen ska inte enbart fokusera på svenska språket, utan också övriga skolämnen, så att elevens tidigare kunskaper tas tillvara och utvecklas (Andersson.m.fl. 2015, s.131).

Lorentz (2009) menar, att skolan är en plats där eleverna har olika kulturbakgrunder och att det för de flesta nyanlända eleverna är den enda platsen, där de har möjligheter till

”interkulturella möten”. Det är det ställe där de nyanlända eleverna kan mötas av begreppen empati, solidaritet och medmänsklighet i det pedagogiska arbetet (Lorentz. 2009, s.137).

5.2 Kartläggning av nyanlända elevers förkunskaper

Skolinspektionen (2009) menar att en kartläggning behövs för att kunna anpassa

undervisningen till elevers individuella behov av fortsatt kunskapsutveckling. Kartläggningen bör innehålla elevens läs- och skrivförmåga, ämneskunskaper samt kunskaperna i

modersmålet och i svenska som andraspråk. Att kartlägga elevens kunskaper fortlöpande samtidigt som skolan genomför noggrann dokumentation av elevens kunskap, underlättar för planeringen av elevens undervisning (Skolinspektionen 2009 s.13).

5.3 Föräldrasamverkan

En mycket viktig pusselbit i omhändertagandet av de nyanlända eleverna är kontakten med föräldrarna. Kontakt med barnets lärare är något nytt för många föräldrar, detta pga. att i vissa andra länder har föräldrarna inget eller lite inflytande på hur skolan tar hand om deras barn och inga enskilda samtal förekommer. Därför är det viktigt för föräldrarna att veta hur en svensk skola fungerar. Genom kontakten med föräldrarna får skolan se barnet i sitt sammanhang. Det är värdefullt att skolan har samtal med elev-förälder redan när eleven börjar, då har skolan ett bra utgångsläge när och om problem dyker upp (Angel & Hjern 2004 s.237).

Bunar (2010) betonar vikten av samverkan med föräldrarna, Bunar menar att, ett

välfungerande samarbete med föräldrar, kan påverka mottagandet och kan även leda till ett bättre skolresultat. Viktigt är att lämna tydlig och begriplig information till föräldrarna om den svenska skolans roll på elevens modersmål. Detta leder till en gemensam förståelse mellan elev- föräldrar och lärare. Bunar hänvisar till en studie av Annicka Sjögren som

(17)

17

beskriver ”de problematiska föräldrarna” dvs. de högutbildade föräldrarna som visserligen gillar den svenska skolans ”mjuka aproach” men samtidigt uttalar rädslan för att deras barns chanser till en bra utbildning fördröjs av tempot i undervisningen (Bunar 2010, s.25-36). Enligt Bouakaz (2009) bygger samverkan mellan föräldrar och skolan på ömsesidig tillit. Bouakaz visar i sin forskning att det kan vara svårt att hitta ett sätt som kan fungera för både skolan och föräldrar/elev. Bouakaz anser att det är viktigt att skolpersonalen har förståelse för att bristande föräldraengagemang kan vara beroende av deras kulturella bakgrund. Att lämna tydlig information på föräldrarnas modersmål kan vara en viktig faktor för att de ska förstå vad som förväntas av dem. Brist på kunskap, språkbrist kan leda till osäkerhet hos föräldrarna. Lärarna förklarar olika anledningar till varför föräldrarna inte tar en aktiv roll i sina barns utbildning. Lärarna hänvisar till språk hinder, kulturella skillnader, och brist på tid(Bouakaz 2009, s.151, 171).

5.4 Syfte och mål med förberedelseklasser

Ebeling & Otterup (2014) beskriver förberedelseklassen som en klass där nyanlända elever kan få grundläggande kunskaper i svenska språket, ”en introduktion i olika skolämnen samt lära känna den svenska närmiljön utifrån ett interkulturellt perspektiv” dvs. att eleven får tid och möjlighet att reflektera kring mötet med den svenska skolan och egna erfarenheter, på det här sättet kan eleven skaffa sig strategier för att klara den fortsatta skolgången (Ebeling & Otterup 2014, s.40).

Blob (2004) har i sin rapport kommit fram till, att utformningen av förberedelseklasser varierar mellan skolororna i tre svenska kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö men även i Köpenhamn. Vid denna granskning har det framkommit att stora skillnader

framkommer i utformningen av förberedelseklasser. Först och främst är det en fråga om prioritering av mottagarenheter. Blob framhåller att Stockholm och Göteborg inte satsar lika mycket resurser på mottagandet och genomförandet av skolverksamheten för nyanlända elever. Detta får till följd att i vissa skolor ordnas inga förberedelseklasser. Dessutom har personalen inte den rätta kompetensen, detta för att spara på utgifterna. I och med att de inte inrättar förberedelseklasser, får de inga anslag som krävs för att starta mottagarenheter. Representanter för mottagarenheterna i Stockholm och Göteborg efterfrågar en gemensam policy för alla nyanlända elever, oberoende i vilken kommun de bor. Om detta kunde bli en verklighet, skulle det främja och förbättra kvalitén i de verksamheter som finns idag. Vidare

(18)

18

talar Blob om övergången till ordinarie klass och vilka problem som uppstår både vad gäller det fysiska avståndet mellan mottagandet och den ordinarie skolans placering (beroende av var i kommunen eleven bor, vilket rektorsområde hen tillhör). Vid utslussning finns ett stort behov av information mellan lärarna i förberedelseklassen och den ordinarie klassens lärare (Blob 2004).

Enligt Olgac (1995) är förberedelseklass är en bra start för de nyanlända eleverna, de hinner att bearbeta sina upplevelser, lära sig det svenska språket i ett lugnt tempo och känna sig trygga med det nya språket. I förberedelseklasser träffar eleverna andra barn från olika länder som har olika erfarenheter och olika upplevelser. Barn som har gått i skolan i sina länder kan ha svårt med att anpassa sig efter det demokratiska arbetssättet som vi har här i Sverige, speciellt för de som upplevt en traditionell och auktoritär skola. Det som Olgac betonar är att eleven inte ska behöva hamna i en ny ovisshet, i ett nytt land, utan får balans i sitt liv och känna trygghet. De ska kunna bearbeta sina upplevelser, skapa rutiner, struktur i sin vardag, känna samhörighet med sina klasskamrater och få en kreativ undervisning. Den kreativa undervisningen bygger på struktur från dag till dag, bestämda tider, omvårdnad och stöd med hjälp från personalen (Olgac1995, s.5-6).

5.5 Lärarens roll och förhållningssätt i förberedelseklass

Lorentz (2009) skriver att läraren i en förberedelseklass kan ha svårt ibland att skapa struktur i sin undervisning, därför att det finns elever, som inte vet, om de får uppehållstillstånd och kan stanna i Sverige. Med detta menar författaren att det blir många avbrott i skolans verksamhet, som i sin tur leder till att individuella mål för nyanlända elever rivs upp. En av de viktiga pedagogiska uppgifterna som läraren har är att skapa förutsättningar som leder till att kommunikationen mellan individer med olika sociala och kulturella bakgrund fungerar (Lorentz 2009).

Olgac (1995) menar, att läraren ska vara totalt disponibel och stå på elevens sida både i medgång och motgång. Läraren har en stor och viktig roll i bearbetning av minnen från krig och tortyr som vissa av eleverna bär med sig. Med detta menar Olgac att läraren bör vara empatisk i sitt arbete (Olgac 1995).

(19)

19

Att ta emot nyanlända elever i skolan handlar inte bara om att lära sig ett nytt språk, även om språket är en bra funktion för dessa elever för att sammanföra två olika världar med varandra. Med detta menar Angel & Hjern(2004) att nyanlända elever är i olika världar samtidigt. ”Det förflutna”, ”Det välkända” och ”De saknade”. I den här processen lever barn i sorg som kan pågå länge.

”Övergreppen” Dessa elever i sorg har minnesbilder av övergrep som kan tränga sig på och detta kan utlösas av osynliga källor. Koncentrationen brister på grund av kampen med minnesbilderna.

”De nuvarande i hemlandet” under den här processen oroar sig eleverna för de kvarlämnade släktingarna i hemlandet.

”De nuvarande kulturella” Elevens krav på sig själv, att kunna anpassa sig till den nya kulturen, skolans villkor och språkinlärning kan orsaka, koncentrationssvårigheter.

”Framtiden” Saknaden och drömmarna av hemlandet finns fortfarande kvar och framtiden ser mörk ut p.g.a. svåra upplevelser, som de varit med om tidigare.

Författarna betonar, vikten av lärarens roll, att lyssna, skapa trygghet och ge eleven

känslomässiga uttrycksmedel, som kan användas när det behövs under sorgeprocessen (Angel &Hjern 2004, s.233-234).

5.6 Samverkan mellan klass och modersmålslärare

Ett gott samarbete mellan modersmålslärare studiehandledare och klasslärare i skolan är viktig för elevens utveckling. Samarbetet består i att klassläraren förklarar för sina elever hur viktig det är med undervisningen i modersmålet, och att alla språk är lika värda (Olgac 1995). Ladberg (2000) beskriver modersmålslärarens roll, som en viktig del för elevens trygghet. Modersmålsläraren har förståelse för vad eleven gått igenom. Hen har själv kommit till ett nytt land och lärt sig ett nytt språk. Många modersmålslärare ser sig själva som en

brobyggare, som kan bygga broar i båda riktningarna, genom att förklara för eleverna, vad som gäller i det svenska samhället, samtidigt som de förklarar minoritetsgruppens synsätt för svenska kolleger(Ladberg 2000,s.191).

(20)

20

Hessel och Ekberg har samma beskrivning om modersmålslärarens roll och betydelse i förberedelseklassen, de beskriver modersmålsläraren som en källa till trygghet för eleverna och att eleverna lär sig lättare ett nytt språk när de känner trygghet (Hessel& Ekberg). Klasslärare, SVA-lärare och modersmålslärare behöver planera elevens undervisning

tillsammans för att de nyanlända elevernas språkutveckling och fortsatta kunskapsutveckling ska fortsätta. Denna planering uteblir inte p.g.a. organisatoriska skäl. Det är skolan med de olika lärarkategorier som emellertid ska planera och samordna verksamheten kring eleven, och inte eleven som ska försöka skapa ett sammanhang av undervisningen. Därför är det viktigt att skolledningen ska ge tid och resurs för en gemensam planering (Ebeling & Otterup 2014).

5.7 Övergången till ordinarieklass

Den svagaste delen i mottagandet av nyanlända elever är övergången från förberedelseklass till den ordinarie klassen (Skolverket 2013, Nilsson & Axelsson 2013, Goenechea 2011). Det pedagogiska stödet som eleverna får i förberedelseklass, blir mindre i ordinarie klassen, pga. det är många elever som ska ha hjälp och att lärarna saknar tid att hjälpa alla. Detta gör att de nyanlända känner sig exkluderade från båda undervisningen och det sociala sammanhanget. Fokus i ordinarie klass läggs mer på ämnet än språket. I den ordinarie klassen förväntas nyanlända kunna delta i undervisningen på samma villkor som elever med svenska som förstaspråk. Efter övergången till ordinarie undervisningen minskas studiehandledningen, trots att behovet är mer nu än vad det har varit innan. Att följa undervisningen i vissa ämnen, samtidigt som de lär sig ett nytt språk och ta del av den sociala gemenskapen, blir en extra belastning för de nyanlända eleverna (En kunskapsöversikt för nyanlända elever s.6). Att det finns andra elever i klassen som har samma modersmål eller delar samma erfarenhet kan vara en trygghet. Dessa kompisar blir som extra ”hjälplärare” för de nykomna eleverna. Pga. att de nyanlända eleverna inte blir insläppta i en social gemenskap med den ordinarie klassens elever, söker nyanlända elever sig till varandra. Övergång fungerar bättre i

grundskolan än gymnasiet. I grundskolan kan övergången ske succesivt medan det är svårare att göra en succesiv övergång från individuella till nationella program i gymnasiet.

(Skowronski 2013)

Tiden för övergången mellan klasserna har en betydande roll. En del skolor har fått kritik från Skolinspektionen för de har varit överbeskyddande mot nyanlända elever och inte slussat ut

(21)

21

dem från förberedelseklassen till ordinarie klass tillräcklig snabbt. Övergången mellan klasserna skulle varit bättre för de nyanlända om läraren i förberedelseklassen hade använt samma innehåll i undervisningen som läraren har i den ordinarie klassen (Skolinspektionen 2009).

Skolinspektionen påpekar att det händer i vissa fall att elever skickas tillbaka till

förberedelseklassen för att läraren i den ordinarie klassen anser att dessa elever inte är redo för att börja i ordinarie klassen och delta i undervisningen. Därför är det viktigt med

kommunikation mellan förberedelseklasslärare och ordinarie klassläraren (Skolinspektionen 2009).

Blob (2004) skriver utifrån sina studier att en viktig process som nyanlända elever går igenom är övergången från förberedelseklass till den ordinarie klassen. I de skolor som har ett bra samarbete mellan klasserna sker övergången mycket bättre än andra skolor. I de flesta skolor brukar lärarna ha samtal innan övergången sker till ordinarie klass (Blob 2004, s.33).

En av de viktiga delarna i den här processen är informationen till klasskamraterna i den ordinarie klassen. Läraren måste informera dessa elever att det kommer en ny elev. Skolan ska kunna hitta olika former, för samarbete mellan elever i förberedelseklasser och ordinarie klasser. Det är lika viktigt att de berörda lärarna förbereder sig inför mottagandet av en ny elev (Dysthe 2003).

5.8 Sammanfattning av tidigare forskning

Vi har funnit, att forskarna inte är entydiga i sin uppfattning om vilken modell, som är den bästa för mottagandet av nyanlända elever, förberedelseklass eller ordinarie klass. Detta pga. att det inte har forskats så mycket kring detta ämne tidigare. Vissa forskare förespråkar förberedelseklass, som det bästa alternativet under en kortare tid. Det är lättare att samordna resursstödet till eleverna, kostnaderna blir inte så stora och kravet måste vara att

förberedelseklassen inkluderas i ordinarie verksamhet. Andra forskare förordar

direktplacering i ordinarie klass, med stora stödinsatser. Detta gynnar språkutvecklingen, då eleverna redan från början kan interagera med svenska elever. Vissa forskare talar också om vikten av ett bra samarbete mellan modersmålslärare, studiehandledare och klasslärare, för att främja elevens utveckling och att lärarna är empatiska och har förmågan att skapa trygghet för sina elever.

(22)

22

6. Metod

Syftet med vår studie är att belysa hur några skolor tar emot och inkluderar nyanlända elever och hur föräldrasamverkan kan fungera. Vi har valt en kvalitativ metod i vår undersökning, baserad på intervjuer.

6.1. Metodval

Vi använder intervjuer för att samla information om lärarnas och elevernas erfarenheter, tankar, känslor och egna erfarenheter. Dalen (2007,s.11) hänvisar till Kvale (2002) som menar att den kvalitativa forskningsintervjun är en metod för att kunna förstå världen ur

intervjupersonens synvinkel, begripa meningen i en människas förhållanden och visa hur deras liv ter sig, innan man ger sig in på vetenskapliga tolkningar (Dalen 2007). Vi vill förstå, genom att studera ny forskning och aktuell kurslitteratur i ämnet och om hur vi ska uppnå bästa resultat för eleverna. Utöver litteratur och forskningsstudier väljer vi att intervjua lärare på två olika skolor, som arbetar med nyanlända elever, dels i förberedelseklass och dels i ordinarie klass, samt nyanlända elever i dessa klasser. Vi vill undersöka, hur skolor går tillväga för att inkludera de nyanlända eleverna, när och hur slussas eleverna till ordinarie klass och hur ser föräldrasamverkan ut. Fördelen med den kvalitativa undersökningsmetoden är, att samspel skapas mellan intervjuaren och informanten i ett personligt möte. Intervjun kan fördjupas beroende på hur man ställer frågorna och följdfrågorna och intervjusvaren kan därför fördjupas och utvecklas. Nackdelar med intervjumetoden kan vara, att intervjuaren har fel formulerade frågor, som gör att informanterna har svårt att utveckla sina svar (Lantz 2013, s.111-112). En annan nackdel kan vara, att informanterna är stressade pga. tidsbrist.

6.2 Urval och genomförande

I vårt arbete har vi valt den kvalitativa intervjumetoden i form av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuaren använder sig av öppna frågor och hen kan vara ”flexibel” när det gäller frågornas ordningsföljd och låta informanten utveckla sina idéer, sina synpunkter och svara detaljerat på de frågor som intervjuaren tar upp (Denscombe 1998, s.135).

Valet av intervjupersonerna gjorde vi med avsikt på vårt arbete, som handlar om nyanlända elevers lärande och lärarnas erfarenheter. Vi valde informanter på två olika skolor dels en

(23)

23

förberedelseklass i storstaden och dels en skola i tätorten för att kunna undersöka var eleverna kände sig mest inkluderade i förberedelseklass eller i ordinarie klass. Valet av

förberedelseklass gjorde vi, för att ta reda på hur eleverna lär sig, trivs och hur länge de vistas i en förberedelseklass.

Som jämförelse till förberedelseklassen i storstaden har vi valt en skola i tätorten, där man integrerar de nyanlända eleverna direkt i ordinarie undervisningsgrupp med assistans av studiehandledning och SVA undervisning.

Sammanlagt fick vi intervjua sex elever, som blev utvalda av lärarna. De blev tillfrågade, om de ville delta i en undersökning. Vi hade i god tid skickat information till lärarna och de skulle i sin tur vidarebefordra informationen till elever och föräldrar. Informationen till de syriska eleverna översattes till arabiska. Något som kan ha påverkat vår intervjustudie är, att

lärarinformanterna valt ut de eleverna, som skulle deltaga i intervjun. Lärarna kanske väljer ut positiva och duktiga elever, som gillar sina lärare och skolan. De elever som är kritiska och inte gillar skolan lika mycket blir inte "hörda" och deras åsikter blir därför inte synliga i studien. Det finns således en risk, att elevintervjuerna inte speglar verkligheten, ur elevernas perspektiv (Thomsson 2010, s. 64).

I storstaden fick vi intervjua två elever med arabisk bakgrund tio och elva år gamla. De hade vistats i Sverige i ett år. Dessa elever hade sporadisk skolgång i sitt hemland, detta pga. oroligheterna i Syrien (max två års skolgång).

I storstadens förberedelseklass arbetade en lärare med SVA kompetens och en resurspedagog. SVA läraren var grundskollärare i botten med SVA kompetens sedan 8 år tillbaka och hade arbetat i förberedelseklass i tio år. Resurspedagogen var utbildad fritidspedagog med

ämneskompetens för årskurs 1-3 i bild och idrott och hade arbetat i förberedelseklassen i fem år. Vi kontaktade rektorerna på respektive skola och berättade om vår studie och de hänvisade till lärarna i respektive skola.

Lärarna i tätorten hade fått samma information som storstadens lärare. Eleverna hade också blivit utvalda av pedagogerna, som också här hade gett eleverna all information om syftet med vårt arbete och intervjuförfarandet. Föräldrarna hade blivit informerade på arabiska, polska och italienska. Vi fick hjälp med att översätta informationen till polska och italienska av modersmålslärarna i respektive språk.

(24)

24

I tätorten intervjuade vi fyra elever i åldern 7-11 år. Två elever från Syrien, en av de med kurdiska som modersmål 7 år och en med arabiskt ursprung 11 år, en elev från Polen 10 år och en från Italien 8 år. Eleverna från Syrien samt eleven från Polen hade vistats i Sverige i ca.två år medan eleven från Italien var ganska nyanlänt cirka nio månader.

I tätortens skola fick vi intervjua en grundskollärare med SVA- kompetens. Hen hade arbetat som grundskollärare i sex år och som SVA- lärare i tre år, och en ordinarie klasslärare med ämneskompetens i svenska, matte och NO- ämnena. Ordinarie klassläraren var nyutbildat sen två år tillbaka och hade inga tidigare erfarenheter av nyanlända elever. SVA- läraren arbetade som resurs i klasser där nyanlända elever var placerade.

Intervjumetoden som vi använder, innebär att vi har konstruerat egna frågor, för att i

möjligaste mån utreda och få kunskap om skolornas förhållningsätt till de nyanlända eleverna. Våra frågor till lärarna var exempelvis, vad innebär inkludering och vad är specifikt för inkluderande undervisning i mottagandet av nyanlända lever, hur ser föräldrasamverkan ut, hur bedömer lärarna eleverna när de ska slussas ut till ordinarie klass osv. Vi har fått

informanternas medgivande till att delta i dessa intervjuer och samtidigt upplyst dessa om, att intervjun skulle genomföras med hjälp av anteckningar och bandinspelningar, som skulle göra det lättare för oss att sammanställa svaren (Denscombe 1998, s.130).

Vi hade avtalat tid med lärarna i storstadens förberedelseklass, där vi träffade informanterna, både lärare och elever. Efter skoldagens slut träffades vi i receptionen på storstadens skola och gick till ett anvisat rum där vi presenterade oss för varandra, hade ett litet samtal och bekantade oss med varandra. Efter vårt gemensamma samtal fick den ena eleven vänta i klassrummet, som var beläget i nära anslutning till grupprummet medan vi intervjuade den andre eleven.

Vid intervjuerna av eleverna fick vi även använda oss av tolk. I detta fall tolkade en av oss på arabiska. Efter ca en timme blev det dags att intervjua lärarna. SVA- läraren och

resurspedagogen intervjuades i grupp pga. tidsbrist från deras sida. Intervjun ägde rum i samma grupprum där vi intervjuat eleverna. Enligt Denscombe (1998) finns det fördelar med gruppintervjuer, detta för att det kan bidra till att det blir fylligare svar om informanterna kompletterar varandra med sina olika uppfattningar. Nackdelar med gruppintervju är att de lågmälta personerna inte kommer till tals med sina synpunkter. En av gruppmedlemmarna kan dominera medan den andra har svårt för att göra sin röst hörd (Denscombe 1998, s.136-137). I

(25)

25

vårt fall blev det så att vi fick utförliga svar från lärarna men en lärarinformant, fritidspedagogen var ganska lägmält och fick stöd av sin kollega.

Intervjuerna i tätorten ägde rum en eftermiddag när eleverna vistades i fritidsverksamheten. Vi började med att presentera oss och samtala med varandra, på samma sätt som vi hade gjort i storstadens skola. Detta för att eleverna skulle känna sig lite bekanta med oss och inte vara nervösa. Vid dessa intervjuer tog en av oss hand om de två elever som kom från Syrien och den andra utförde intervjuerna med hjälp av polska och italienska modersmålslärare. Efteråt intervjuade vi både klasslärare och SVA- läraren tillsammans.

6.3 Databearbetning

Intervjusvaren transkriberades och kompletterades med anteckningarna vi gjorde under intervjuerna. Det som antecknades var att vi ställde extra frågor om lärarna hade någon gemensam planering med modersmålslärarna. Tillsammans lyssnade vi igenom och

kontrollerade att vi inte missat något och att vi uppfattat korrekt vad informanterna svarade. Intervjumaterialet sammanställdes och kopplades till vårt syfte och våra frågeställningar.

6.4 Forskningsetik

Innan vi skulle börja med intervjuerna tog vi kontakt med respektive rektor för att försäkra oss om, att vi fick utföra dessa intervjuer av lärare och elever i skolornas verksamhet för

nyanlända elever. Efter rektorernas godkännande tog vi kontakt med lärare som handhar de nyanlända eleverna. Lärarna åtog sig att informera berörda elevers närstående, vi skickade över skriftlig information på respektive elevs modersmål till lärarna för att användas i informationssyfte (Dalen 2007, s.37).

Enligt de forskningsetiska principerna blev rektor och pedagogerna informerade om intervjuernas syfte. De fick information om att vi i publikationen av vår studie inte röjer informanternas identitet eller skolornas namn.

Vi har tagit hänsyn till de Forskningsetiska principerna, antagna av Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1990), som poängterar vikten och nödvändigheten att utföra forskning i form av intervjuer. Det finns därför ett befogat krav i samhället att

forskning kan bedrivas på ett kvalitativt sätt, så att våra kunskaper utvecklas och fördjupas och bättre forskningsmetoder skapas inom forskningen. Samtidigt har samhällsmedborgarna rätten att kräva skydd mot olägligt och kränkande intrång i sina liv. Denna policy säger att samhällsmedborgarna skall skyddas mot kränkningar och vara en självklarhet i

(26)

26

forskningsetiska sammanhang. När en vetenskaplig undersökning skall utföras är det den ansvarige forskaren, som ska göra en avvägning av värdet av sin forskning gentemot risken för negativa följder för de berörda informanterna, i vårt fall även den huvudansvariga på skolan dvs. rektorn. Forskaren skall upplysa informanterna om deras roll i projektet och villkoren som gäller för deras medverkan. De ska upplysa dem om att deras medverkan är av frivillig natur och att de själva kan välja att avsluta sitt deltagande. Upplysningarna skall innehålla all den information om projektet man kan tänka sig så att informanterna noggrant kan ta ställning till om de vill medverka eller inte (Vetenskapsrådet 2002, s.5-7). De

intervjuade eleverna som presenteras i studien har fått fiktiva namn för att skydda deras identitet. Lärarna däremot har intervjuats i grupp och deras intervjusvar har sammanställds, detta pga. att någon av informanterna svarade mer utförligt och någon kompletterade sin kollega.

7. Resultatredovisning

Vårt syfte har varit att belysa hur några skolor tar emot och inkluderar nyanlända elever och hur föräldrasamverkan kan fungera. Nedan presenterar vi sammanställningen av våra intervjuer. För att utesluta upprepning av svaren och likheter i vissa fall, valde vi att sammanfatta resultatet av intervjuerna. Utgångspunkten i vårt syfte har varit våra

frågeställningar: hur går skolorna tillväga för att ta emot och inkludera de nyanlända eleverna och ta reda på hur föräldrasamverkan fungerar och när och hur eleverna slussas från

förberedelseklass till ordinarieklass. Nedan kommer vi att presentera eleverna var och en med fiktiva namn

7.1 Presentation av elever

Vi intervjuade sammanlagt sex elever som var mellan 7-11 år gamla, av båda könen.

Majoriteten dvs. fyra elever var arabisktalande från Syrien varav en var kurd och talade både arabiska och kurdiska. De två övriga eleverna var från Polen och Italien.

De flesta eleverna har normal skolgång medan ett par av elever har missat skolan de sista åren pga. oroligheterna i sina hemländer. De flesta eleverna hade skolbakgrund, men en av de yngsta eleverna har börjat sin skolgång i Sverige. Eleverna har befunnit sig i Sverige mellan 9 mån-2 år.

(27)

27

Rim 10 år från Syrien bor i en storstad i sydvästra Skåne. Hennes modersmål är arabiska. När kriget började flydde hon med sin familj till Libanon, där hon gick på en privatskola. Sedan flyttade hon tillsammans med sin familj till Sverige i början på 2015.

Mohamad 10 år från Syrien bor också i en storstad i sydvästra Skåne. Hans modersmål är arabiska. Han har hunnit börja skolan i sitt hemland och sedan oroligheterna började, blev han tvungen att vistas i hemmet, tillsammans med sin familj, som sedan flydde till Turkiet och vidare till Sverige i början på 2015.

Ayat 7 år från Syrien bor i en tätort i sydvästra Skåne tillsammans med sin familj. Hennes modersmål är kurdiska, men hon kan även tala arabiska. Hon hade inte hunnit börja skolan i hemlandet utan började sin skolgång i Sverige. Hon flyttade till Sverige tillsammans med sina föräldrar och sina syskon för två år sen.

Karim 11 år från Syrien bor i en tätort i sydvästra Skåne tillsammans med sin mor och två syskon medan fadern är kvar i Turkiet tillsammans med äldsta barnet. Karims modersmål är arabiska. Han har goda kunskaper i engelska, eftersom han har gått i en internationell skola i Syriens huvudstad Damaskus. Till Sverige flyttade han för två år sedan.

Artur 10 år från Polen, bor ute på landet i sydvästra Skåne tillsammans med sina föräldrar och sin hund Balzak. Hans modersmål är polska. Familjen flyttade till Sverige för två år sedan, eftersom fadern hade startat ett eget byggföretag i Sverige. Artur hade treårig skolgång i sitt hemland.

Rita 8 år från Italien bor i en tätort i sydvästra Skåne tillsammans med sina föräldrar. Hennes modersmål är italienska. Hon flyttade till Sverige för 9 månader sen, eftersom hennes far hade fått ett jobb i Sverige. Rita hade en tvåårig skolgång i Italien.

7.2 De intervjuade elevernas svar

7.2.1 Storstadens elever

Båda eleverna i storstadens förberedelseklass svarade att de trivs bra i den svenska skolan samt att de upplevde en stor skillnad mellan den svenska skolan och skolorna i hemlandet. Innan de hade fått börja skolan i Sverige fick de tillsammans med sina närstående besöka skolan och träffa rektorn, lärarna och skolsköterskan

.

(28)

28

Rim säger

: ”

Jag tycker att det är bra att gå i den svenska skolan, läraren är snäll och hjälpsam, vi får arbeta i lugnt takt, inte så mycket läxor”.

Rim tycker att det är svårt att lära sig svenska men ”det går lättare och lära på musiken när vi sjunger på svenska” säger hon. Hennes bästa ämnen är musik och språk. Hon tycker att det är jobbigt när de andra eleverna på skolan under rasterna pekar på henne och säger att hon inte kan prata svenska.

Rim säger

: ”

Jag har kompisar på skolan men inga svenska kompisar på gården där hemma och det är jättejobbigt, jag känner mig ensam”.

Mohammad säger: ” Jag gillar den svenska skolan och de svenska lärarna. Jag har aldrig varit med om att en lärare kramat mig. I Syrien var lärarna mycket stränga och gav oss stryk och mycket läxor”.

Hans bästa ämne är idrott och matte men han är även mycket intresserad av geografi. Mohammad lär sig mycket svenska när han är tillsammans med sina kompisar och spelar fotboll. Mohammad leker mycket med sina fotbollskompisar både på skolan och på gården där hemma. Det är både svenska kompisar och arabiska.

Båda eleverna uppskattar friheten, att kunna röra sig fritt i klassrummet och arbeta

tillsammans med en kompis samt att de har möjlighet att använda sig av Ipad och datorer.

7.2.2 Tätortens elever

Eleverna i tätorten har tagits emot i den svenska skolan på samma sätt som eleverna i

storstaden dvs. blev inbjudna till ett första möte tillsammans med sina föräldrar där de fick gå runt och se lokaliteterna och fick information om, när de skulle börja sin första skoldag. Att ha föräldrarna med i skolan, kändes bra och tryggt, tyckte eleverna. Alla elever trivdes bra i de ordinarie klasserna, även om de tyckte att det var svårt i början innan man hade lärt sig så mycket svenska, att man kunde förstå vad lärarna sa.

Ayat började som nybörjare i den svenska skolan och kan göra sig förstådd och talar enkelt vardagsspråk. Hon har massor med kompisar i klassen, hon leker även med nyanlända barn som kommer från hennes hemland Syrien

.

Ayat säger

: ”

Jag har lärt mig alla bokstäver, nu kan jag läsa och skriva. Jag tycker mycket om musik och dans, mina lärare är mycket snälla”.

(29)

29

Karim berättar att han var tvungen att lämna sitt hemland och alla sina kompisar pga. kriget i Syrien. ”Jag saknar mina kompisar och mitt hem, jag var mycket duktig i skolan i mitt hemland, mest tyckte jag om engelska och matte” säger Karim

.

Han tycker att det är stor skillnad mellan den svenska skolan och skolan i hans hemland men samtidigt tycker han att han lär sig väldigt lite här i Sverige jämför med sitt hemland. I Sverige gillar han mest matte, engelska och svenska. Han har många kompisar, hans bästa kompis är en svensk tjej som heter ” Ida”. ” Ida är min bästis, jag tycker mycket om henne. Några killar som kommer från mitt hemland retar mig för att jag har en tjej som bästis, men jag bryr mig inte ”säger Karim och ler.

Artur tycker inte att det är stor skillnad mellan den svenska och den polska skolan, men har tycker att det bästa med svenska skolan är att det finns tillgång till datorer och internet. Han har kompisar på skolan som ibland brukar följa med honom hem och träffa hans bästa vän, Balzak, Arturs hund. Artur är mycket intresserad av träslöjd, matte och bild.

Rita är en tjej som kan både läsa och skriva och räkna. ” I Italien fick jag lära mig läsa, skriva och räkna. När jag var 5 år började jag skolan”säger Rita och fortsätter beskriva den stränga och disciplinerade skolan i Italien. Hon tycker att den svenska skolan är mycket lätt jämfört med den italienska. Rita berättar att de fick lämnas av sina föräldrar på skolgården där grindarna låstes och läraren ledsagade de in i klassrummet. I Italien hade de skoluniform och de fick aldrig ha vanliga kläder på skolan, här väljer hon själv vad hon ska ha på sig. Hon tycker bäst om svenska, bild och musik och tycker att hon har lärt sig bra svenska. Hon har några svenska kompisar på skolan men inga kompisar alls där hemma.

Alla nyanlända elever i tätortens skola går på fritids, eftersom kommunen har gett nyanlända elever dispans att delta i fritidsverksamheten. Eleverna lär sig svenska i skolan och på fritidshemmet genom interaktion med andra elever.

7.3 Sammanfattning av elev informanternas teman

Eleverna säger, att de gillar den svenska skolan i förhållande till skolorna i sina hemländer. De tycker, att lärarna i svenska skolan är snälla och att det inte är så stränga som de var i deras hemland. Ett annat tema som eleverna tar upp, är att de får inte lika mycket läxor och att i Sverige får de mycket mer ansvar genom att välja egna intressen, som de kan arbeta med. Eleverna uppskattade rörelsefriheten i klassrummet och att få arbeta i grupp och använda sig av tekniska hjälpmedel, exempelvis Ipad och datorer. Några elever saknar svenska kompisar

(30)

30

och saknar sina kompisar i hemlandet. En annan reflektion som eleverna tar upp är att de tycker om, att föräldrarna också har ett ansvar för sitt barns skolgång.

7.4 De intervjuade lärarnas svar

7.4.1 Storstadens lärare

Storstadens lärare svarar så här på våra frågor (bilaga 2)

Inkludering är demokratisk gemenskap, där eleverna är delaktiga, tar ett större ansvar för sitt eget lärande och äger sin kunskap, samt att eleverna har inflytande i sin egen undervisning. Skillnaden mellan inkludering och traditionell undervisning är att inkludering är att eleven tar stort ansvar för sitt eget lärande och har inflytande i sin egen undervisning, medan den

traditionella undervisningen bygger på att, lärarna matar eleverna och väljer stoffet, eleverna har inte så stor inflytande.

Det som är specifikt för inkluderande undervisning är, att i huvudsak låta eleverna få hjälp och stöd i klassrummet av studiehandledaren på sitt modersmål och inte behöva plockas ut ur klassrummet för att bilda egna grupper. Istället ska lärarna tillsammans med

studiehandledarna stödja eleverna i klassrummet.

Lärarna säger att de inte har fått någon kompetensutveckling för inkludering av nyanlända elever, men de har läst forskningsresultat och litteratur och diskuterat ämnet kolleger emellan. De nyanlända elevernas läs- och skrivförmåga, matematiska kunskaper och elevens kunskap i modersmålet kartläggs med hjälp av test material som lärarna och övrigt personal har

sammanställt, med hjälp av skolverkets kartläggningsmaterial. De använder enkäter,

intervjuer och samtal i sin kartläggning. Föräldrar informeras om resultatet av kartläggningen och får möjlighet att göra eventuella tillägg.

Lärarna berättar att de planerar lektionerna tillsammans och anpassar undervisningsmaterialet till individ- och gruppnivå. Det material de använder är speciellt undervisningsmaterial för andraspråkselever i samtliga ämnen exempelvis, Svenskbiten, Koppargruvan, Språkis, Ordval-SO, Ordval- NO & teknik osv.

Målen är färdigställda i form av kunskapsmatriser i alla ämnen som följer skolverkets

riktlinjer för elever med svenska som andraspråk. Kunskapsmålen nås till en viss del inom en till två års period i alla ämnen. Detta förverkligas genom att lärarna hela tiden är observanta

(31)

31

och sätter in stödundervisning i de olika ämnena när någon av eleverna halkar efter i något ämne.

Lärarna vinnlägger sig om att ha ett gott samarbete med föräldrarna, vilket innebär goda relationer skola kontra elever och föräldrar och bjuder in föräldrar till temadagar och öppet hus osv. Föräldrar och elever måste informeras om skolans mål, föräldrarnas och elevernas ansvar och elevernas kunskapsutveckling. Detta genom utvecklingssamtal och föräldramöten där professionell tolkservice ingår. Dessutom anordnas en gång per läsår kulturkvällar med olika teman, där elever och föräldrar hjälper till för att bidra med sina kompetenser dvs. lagar maträtter från olika kulturer, uppträder med sång och dans också från olika kulturer osv. Lärarna berättar att i deras verksamhet går de nyanlända eleverna i förberedelseklass samtidigt som de är inskrivna i en ordinarie klass redan från början, där de deltager i vissa ämnen ett par timmar i veckan. När eleven har uppnått en viss färdighet i ett ämne, använder lärarna ett test som de med hjälp av specialpedagogen har utformat, Om eleven klarar detta test så sker en utslussning i detta ämne.

Lärarna tar stor hänsyn till varje elevs förkunskaper när de utarbetar studiematerialet för varje elev. Detta genom att avläsa resultatet från kartläggningen och genom att studera elevernas förmågor i undervisningen.

Lärarna säger att studiehandledare finns till alla elever i förberedelseklassen och dessa har sin undervisning i klassen.

Lärarna använder sig dels av anpassat och nivåbaserat läromedel för andraspråkselever (Gleerups bokförlag-skolmaterial) dels av eget utarbetat och individuellt material

7.4.2 Tätortens lärare

Tätortens lärare svarar så här på våra frågor (bilaga 2).

Inkludering för lärarna i tätorten betyder att ta emot eleverna och föräldrarna i ett välkomnande och trivsamt möte, där berörd personal presenterar sig och informerar och berättar om sin verksamhet som bygger på gemenskap och demokratiska principer. Detta innebär att alla tillsammans skola-förälder-elev har ett stort ansvar, för att eleven ska lyckas i den svenska skolan.

References

Related documents

Syftet med denna uppsats är att undersöka om studenters betalningsvilja för vägtrafikbuller skiljer sig från övriga samhällets, och om det därmed utifrån den aspekten

Why do Iranian family caregivers living in Sweden cease caregiving at home and Iranian relatives’ attitudes towards culturally profiled nursing homes for individuals living

Alla föräldrar har rätt att delta och ansvara för sina barn enligt styrdokumenten, de ska vara delaktiga och kunna ha inflytande över sina barns skolgång och skolan bör

Lärare behöver också uppmärksamma förändringar av normer, synsätt, förhållningssätt samt arbetssätt för att allt fler nyanlända elever ska känna sig

Metodvalet är i detta fall rätt för att få fram informanternas tankar, att intervjua leder till att chansen för att få en djupare inblick i informantens

Som man hör på namnet (”future”), så sker en händelse i futurum i framtiden, till exempel ”jag ska” eller liknande.. Vad har tidsformer

Syfte och mål: Syftet med detta examensarbete är att utveckla en bättre struktur för GMP styrande dokumentation avseende tillverkningsmetod, kontrollprotokoll och instruktioner för

Enkäten som adresserades till ansvarig för skolans trafiksäkerhet, innehåller frågor om det finns skolor som har, har haft eller aldrig haft skolpatruller.. En lista över varje