Fold and Sit
Design för att ändra sittposition på kontoret
Fold and Sit
Design for varied working positions at the office
Aryan Mirdavoud
Kultur och samhälle, K3
Kandidatexamen Material och produktutveckling Uppsats 14hp
VT 19
2
Sammanfattning
I dagens samhälle har fysisk aktivitet generellt minskat, särskilt för personer som arbetar i kontorsmiljö. Detta är ett problem som inte ser ut att förbättras med tiden då innovationer nu för tiden syftar till att minska ansträngning hos användare.
Majoriteten av de produktlösningar som finns idag kräver någon typ av fysisk ansträngning, vilket förutsätter hög motivation från användaren. Den här studien undersökte hur produktdesign kan minska det hälsofarliga stillasittandet på kontoret. Syftet var att öka fysisk rörelse på kontoret genom att ändra sittposition. Det konkreta målet var att ta fram ett förslag på en produkt som uppnår syftet. Studien baserar sig på en teoretisk grund av vad fysisk aktivitet och inaktivitet innebär och hur det påverkar vår hälsa, beteendevetenskap samt co- och användarcentrerad design. Den empiriska insamlingen består huvudsakligen av intervjuer, praktiskt arbete och diskussioner med representanter för målgruppen (personer som arbetar på kontorsmiljö), samt
undersökningar av befintliga marknaden för kontorsprodukter som ökar sittpositionen eller rörelse och hur det har gått för dem. Studiens slutsats visar att en produkt som ska kunna öka variationen av sittpositionen och samtidigt öka rörelsen måste uppfylla följande fyra kriterier: minska kroppsbesvären rent praktiskt, vara diskret, vara något som målgruppen är bekväm att använda samt kunna flytta runt på kontoret. Den produktlösning som tas fram i denna studie är ett av många lösningförslag då det inte finns ett korrekt svar på hur en produkt för ökad sittposition kan se ut eller fungera.
3
Abstract
In today's society, physical activity has generally decreased especially for people who work in an office environment. This is a problem that does not seem to improve over time as innovations nowadays aim to reduce the effort of the users. Most of the product solutions that exist today require some type of physical effort and this requires high motivation from the user. This study investigated how product design can reduce the health threat sitting has in the office. The purpose was to increase physical movement for office workers during working hours by changing their body position. The goal was to make a product that achieves the purpose. The study is based on a theoretical basis of what physical activity and inactivity means and how it affects our health, behavioral science as well as co- and user-centered design. The empirical collection consisted mainly of interviews, practical work and discussions with representatives of the target group (people who work in the office environment), as well as investigating the existing market for office products that increase the work position or the body
movement at work and their success in the market. The study's conclusions show that a product that can increase the variation in the working position while increasing the movement must meet four criteria. These criteria are reducing the body pain, be discreet, be something that the target group is comfortable to use and be able to be move around the office with ease. The product solution presented in this study is one of many solution proposals, as there is no correct answer to how a product for
increased workplace can look or work.
Keywords: body pain, working position, product design, behavior, co-design,
4
Innehållsförteckning
1. Inledning... 6 1.1. Syfte... 7 1.2. Frågeställning ... 7 1.3. Avgränsningar ... 7 2. Teoretiskt ramverk ... 8 2.1. Sittandets ergonomi ... 82.2. Arbetssituation och typer av kontor ... 9
2.3. Hur inaktivitet kan påverka vår hälsa... 11
2.4. Locus of Control ... 12
2.5. Stillasittandets hälsopåverkan ... 13
2.6. Cykel-stolen: exempel på tidigare projekt ... 14
3. Metod ... 14
3.1. Intervjuer ... 15
3.1.1. Kvalitativ intervju ... 15
3.2. Marknadsanalys ... 15
3.3. Co-design ... 16
3.3.1. Say, Do and Make ... 16
3.4. Idégenerering ... 17
3.4.1. Konceptualisering ... 18
3.4.2. Användarstudie ... 18
3.4.3. Moodboard ... 18
3.4.4. Vidareutveckling av valda modell ... 18
3.5. Utvärdering av designlösning ... 18
4. Genomförande: Resultat och analys ... 19
4.1. Resultat från intervjuer ... 19
4.2. Sjukgymnast X och Y... 19
4.2.1. Analys av intervjuer ... 21
4.3. Marknadsanalys ... 22
4.3.1. Existerande produkter ... 22
4.3.2. Analys av marknadsanalys ... 23
4.4. Resultat från Co-Design... 23
4.4.1. Resultat från Say, Do and Make ... 24
4.4.2. Analys av tekniken ... 26 4.5. Designlösning ... 26 4.5.1. Resultat från konceptualisering ... 26 4.5.2. Resultat från användarstudie ... 28 4.5.3. Resultat från moodboard ... 29 4.5.4. Analys från designlösning ... 30 4.6. Valt slutmodell ... 30
4.7. Det slutliga designförslaget ... 34
5. Slutsats ... 36
6. Diskussion ... 37
6.1. Studiens resultat och utformning ... 37
6.2. Hur väl är syftet uppnått? ... 39
6.3. Vidareutveckling av studien ... 39
5
8. Figurförteckning ... 42
6
1. Inledning
Historiskt sett har vi aldrig rört oss så lite som vi gör idag (Andersson 2015, 18). Enligt beteendevetaren Johan Faskunger (2013, 150) finns få hjälpmedel som lyckats nå och påverka människor att öka sin fysiska aktivitet på arbetsplatsen i Norden. Datorer, stolar, skrivbord, hissar och rulltrappor är effektiva innovationer som har bidragit till utvecklingen av den moderna världen, men samtidigt har fysisk inaktivitet ökat i takt med dessa innovationer (Faskunger 2013, 68).
Arbetsplatsen är en viktig del av människans liv då heltidsanställda spenderar ungefär en tredjedel av sin tid där under den period de arbetar (Faskunger 2013, 152). I sin bok skriver Faskunger (2013, 68) om en studie, LIV 90-studien, som gjordes på 2000-talet för att undersöka motionsvanor, fysisk status och fysisk prestationsförmåga bland 2400 svenskar genom intervjuformulär. Deltagarna var kvinnor och män i åldrarna 20–65 år. Resultatet av studien visade att 25 procent av de båda könen hade mycket låg fysisk aktivitet och att cirka 70 procent motionerade åtminstone en dag i veckan (2013, 69).
Enligt Mosley och Bee (2013, 145) är vi människor gjorda för att röra på oss och stillasittandet kan orsaka flera problem som till exempel ökad risk av diabetes och hjärtsjukdomar, samtidigt som det gör oss trötta och i vissa fall deprimerade. Enligt den personliga tränaren Leila Söderholm kan ett monotont arbete, som t.ex. att arbeta framför en dator hela dagarna, leda till ett antal fysiska besvär (2016, 119).
Stillasittandet genererar minskad blodcirkulation, försvagar musklerna och ökar slaggprodukter ur spända muskler (2016, 117). Universitetsadjunkt i idrott med
inriktning mot hälsa, Dan Andersson, hävdar att (2015, 26) fysisk rörelse kan bidra till ett hälsosamt liv då det förbättrar bl.a. vår kroppsbalans, kondition, blodcirkulation och minskar risken för att drabbas av övervikt, hjärt-sjukdomar eller cancer.
Problematiken med stillasittande förekommer i många företag. Som exempel kan det Stockholmsbaserade företaget Henkel Norden AB nämnas, som har en traditionell kontorsmiljö. Mot denna bakgrund innefattar den här studien en undersökning av kontorsarbetare och stillasittandet under arbetstider på Henkel Norden AB.
Henkel är ett internationellt bolag verksamt inom en rad olika affärsområden, med fler än 120 anställda på sitt kontor i Stockholm (Henkel, 2019). Målgruppen i studien
7
använder sig av stationära eller bärbara datorer samt skrivbord för att genomföra sitt arbete.
För att underlätta arbetet kommer studien utgå ifrån tre teorier. Dessa teorier är fysisk aktivitet, beteende vetenskap och co-design. Teorierna kommer att redovisas längre fram i arbetet under det teoretiska ramverket.
Ett exempel på en tidigare studie som heter Office sitting made less sedentary: A
future-forward approach to reducing physical inactivity at work av Michael Chia,
Bokai Chen and Haresh Suppiah kommer att presenteras i denna studie. I den
förevarande studien undersöks problemet, och resultatet visar att en cykelstol kan vara ett positivt hjälpmedel för att motverka stillasittande arbete.
1.1. Syfte
Syftet med denna studie är att stimulera ett aktivt sittande för att öka blodcirkulationen och därigenom minska arbetsskador orsakade av stillasittande. Studien ska bidra med att hitta nya sätt att ändra på sittpositionen på kontoret. Resultatet kan mot bakgrund av detta bidra till att tydliggöra hur en produkt kan öka rörelsen hos kontorsarbetare under arbetstider.
1.2. Frågeställning
Hur går det att genom en co-design tillämpad designprocess ta fram en produkt som bidrar till mer varierande sittpositioner, och därmed minska hälsofarligt
stillasittande?
1.3. Avgränsningar
Denna studie berör inte medicinska lösningar då det kräver stor kunskap kring hälsa, biologi och anatomi. Vidare berör studien inte heller arkitektur eller inredningsdesign, eftersom dessa ämnen sträcker sig utanför produktdesignens ramar. Målet är
formgivning av ett föremål som ska tilltala användaren ergonomiskt och estetiskt. Fokus i denna studie är att hitta åtgärder för mer varierad sittposition på kontoret genom design. Studien ska ta fram en fysisk lösning och inte en digitalt.
8
2. Teoretiskt ramverk
Studiens teoretiska ramverk kommer att presentera de områden som krävs för att besvara frågeställningen:
• Sittandets ergonomi.
• Arbetssituation och typer av kontor. • Fysiska rörelsen.
• Locus of Control.
• Stillasittandets hälsopåverkan. • Exempel på tidigare projekt.
2.1. Sittandets ergonomi
Ergonomi är ett forskningsfält som handlar om att genom anatomi eller fysiologi forska kring hur arbetsmiljö eller arbetsredskap ska vara utformade för att en produkt ska lämpas utefter människans konstitution (Engström 1, 2002). För en människa som arbetar i en kontorsmiljö är det viktigt att sittandet är ergonomisk i syfte att undvika arbetsskador och därigenom
minska risken för eventuella sjukskrivningar (Engström 1, 2002). Människor tenderar att röra på fötter, axlar och rygg när de sitter och arbetar, t.ex genom att ha fötterna under sitsen, sitta på ett eller båda benen eller att stretcha ryggen (Engström 30–32, 2002).
Engström påpekar att (15, 2002) de mekaniska principerna av människans skelett visar att fötternas placering kan ha en inverkan på höfterna. En optimal sittposition består av att ha ryggen i 90 grader, att inte ha huvudet vinklat nedåt eller uppåt samt att ha fötterna på någon typ av stöd, vilket visas i figur 1.
9 I sin bok tar presenterar
Engström (32, 2002) en lista av viktiga faktorer för vad människor uppfattar som viktigt vid någorlunda aktivt sittande för att uppnå balans mellan stabilitet och aktivitet. Exempel på sådana faktorer är stabilt underlag, tryckfördelning, att kunna luta sig framåt,
variation, frihet att röra fötterna och trygghet. Trygghet är ett relativt brett begrepp, men vid stillasittande arbete under flera timmar utan möjlighet att variera sittposition ökar tryggheten (Engström 32, 2002). Enligt Engström (33, 2002) är frihet att röra fötterna en av de viktigaste förutsättningarna för att stillasittande ska vara dynamiskt. Genom att röra fötterna framåt eller bakåt kan hamstringsmusklernas drag i
sittbensmusklerna minska. Som exempel kan nämnas att dra in benen under sitsen vilket underlättar förmågan att sträcka ut ryggraden (Engström 42, 2002).
2.2. Arbetssituation och typer av kontor
En vanlig arbetssituation på ett kontor brukar inte vara att man sitter runt 8h/dag då kontorsarbetare tenderar att röra
på sig för att gå till olika delar av kontoret eller byggnaden. En vanlig arbetsdag på ett kontor brukar vara att man sitter och arbetar vid skrivbordet och kanske ställer sig upp för att
gå till ett mötesrum, kök, toalett eller till en kollegas skrivbord. Däremot hur mycket vi rör på oss beror på typ av kontor. Några typer av kontor som används idag är open-plan, konventionellt kontor, skåpdesign eller co-working (Wallpaper, 2019).
Figur 2. Rätt sittposition.
10
Kontorsmiljö kan påverka beteende samt produktivitet och välmående hos anställda (Kamarulzaman, Saleh och Hashim 263, 2011). Däremot när vi väl sitter och arbetar kan människans välmående påverkas, därför är en av de viktigaste faktorerna hur dispositionen av kontoret ser ut, t.ex. konventionella kontor tenderar att ha separata och stängda rum för en ökad koncentration samt produktivitet (Kamarulzaman, Saleh och Hashim 263, 2011).
Fler företag nu för tiden tenderar att använda en ‘open-plandesign’ som innebär att kontoret inte har några väggar (Wallpaper, 2019). Detta underlättar interaktionen mellan anställda, ökar grupparbeten och förminskar bygg- och utrustningskostnader samtidigt som fler anställda får plats (Kamarulzaman, Saleh och Hashim 263, 2011).
‘Open-plandesign’ har emellertid också sina negativa sidor, då människor tenderar att röra sig mer runt kontoret vilket ökar ljud och distraktion. ‘Skåpdesign’ är designad för att isolera flera bord och sittplatser från andra delar av kontoret
(Humansourceonline, 2019). En annan populär variant som företag använder är ‘co-working space’, vilket är en kontemporär design med olika modeller av stolar, fåtöljer och bord placerade runt i ett öppet utrymme (Humansourceonline, 2019).
Figur 4. Konventionell kontor. Figur 5. Open-plandesign.
11
2.3. Fysiska rörelsen
Människors fysiska aktivitet innebär en ökad rörelse av kroppen och ett minskat stillasittande (Faskunger 2013, 96). Enligt Dan Andersson (2015, 28),
universitetsadjunkt i idrott med inriktning mot hälsa, ökar i dagsläget stillasittandet på grund av
att arbetsuppgifter blir mindre fysiskt ansträngande samtidigt som vår omgivning blir mer anpassad för mindre ansträngning. Det är mot bakgrund av detta viktigt, enligt
Andersson (2015, 26) att kontorsarbetare, som sitter under dagen framför datorn, regelbundet genomför någon typ av
fysisk aktivitet för att kroppens funktioner ska kunna bibehållas.
Andersson förklarar att kontorsarbetare behöver variera sin sittposition, då en minskad rörelse under ens livstid kan leda till förfärliga konsekvenser (2015, 65). Figur 8 ovan (Andersson 2015, 65) illustrerar hur risken att dö i förtid kan påverkas av mängden fysisk rörelse.
I sin bok Idrott och Hälsa förklarar författaren Bengt Johansson (2012, 160). hur kroppen fungerar i arbete och hur vi kan använda oss av arbetsställningar och
arbetstekniker för att må bättre och undvika belastningsskador. Dessa arbetsställningar och arbetstekniker kan påverkas av vår längd, vikt eller styrka. Det är därför viktigt att arbetsplatsen utformas specifikt (Johansson 2012, 172). Dessa arbetstekniker kan exempelvis innebära en variation mellan att sitta och stå, att undvika att hänga framåt då belastningen på diskarnas insida kan öka, att anpassa bordshöjden efter vårt
synavstånd eller att använda sig av justerbara stolar för att undvika vridningar i ryggen (Johansson 2012, 172). Enligt Johansson (2012, 170) behöver arbetet inte vara fysiskt för att vara ansträngande. Kontorsarbetare är ett tankearbete, då tänkandet är
påfrestade, innebär att det inte bör göras kontinuerligt i mer än tjugo minuter om effektivitet ska bibehållas (Johansson 2012, 170).
Figur 8. Bild över sambandet mellan graden av fysisk aktivitet och risken att dö i förtid.
12
Vår kropp är gjord för rörelse och belastning enligt yrkeslärarna i vård och omsorg, Sara Eweson och Stina Willquist (2018, 31). För att undvika bl.a. problem i rygg, axlar och nacke behöver vi ta pauser när vi arbetar, säger den personliga tränaren Leila Söderholm (2016, 117).
2.4. Locus of Control
Människan beteende har en viktig roll inom hälsan. Hur vi människor beter oss i nuet är en reflex av vår lärdomshistoria och livserfarenhet (Reich och Infurna 2016, 5). Söderholm (2016,119) nämner att hälsan kan bli påverkad av beteendet på
arbetsplatsen, alltså sättet vi sitter, rör på oss, stretchar eller tar pauser. Stillasittandet är ohälsosamt, och därför är det viktigt att uppmärksamma för kontorsarbetare (Söderholm 2016, 119). Då beteende tillhör människans psykologi, har ett betydande begrepp som används psykologisk vetenskap och praktik valts för denna studie, som heter Locus of Control (Reich och Infurna 2016, 1).
Locus of Control är människans ärlighetssystem mot sig själv om sina egna
erfarenheter inklusive både framgångar och misslyckanden (Psychology Today, 2017). Om människan accepterar att deras hälsa kan bli påverkad av deras beteende och påbörjar en hälsosam livsstil efter egen förmåga, betyder det att deras ärlighet mot sig själv är stark (Psychology Today, 2017). Att röra på sig vid stillasittande arbete kan vara något svårt i början, då människor tenderar att undvika slumpmässiga beteenden på grund av mängden arbete som ska genomföras (Reich och Infurna 2016, 10). Men det är människan själv som kan ta initiativet och kontrollera sina vanor på
arbetsplatsen och ändra på dem (Reich och Infurna 2016, 6). Denna psykologiska vetenskap har nämnts när Say, Do and Make tekniken genomfördes tillsammans med användarna. Hur den användes förklaras under kapitlet 3.3 Co-Designteknik. Enligt Olander (Lunds Universitet Publications, 2018) är det möjligt att produktens identitet och användarens önskade självbild inte matchar och därför används inte
produktlösningen. Däremot nämner läkaren Michael Mosley och journalisten Peta Bee (2013, 145) i sin bok att vid stillasittande arbetstider är det viktigt att kontorsarbetare med jämna mellanrum rör på sig och hittar anledningar att resa sig från stolen, åtminstone en gång varje halvtimme.
13
Beteendevetare Johan Faskunger nämner exempel på lösningar för kontorsarbetare som kan minska stillasittandet och medföra aktivare vardag på jobbet. Dessa kan bl.a. bestå i att stå upp när man pratar i telefon, använda ståskrivbord, gå över till din kollega istället för att chatta eller skicka ett mejl, att stå eller gå under möten, parkera bilen längre bort, etc. (2013, 140). Faskunger påpekar att det är svårt för många att komma igång, men för att kunna minska stillasittandet så måste vi tvinga oss själva att röra på oss (2013, 31). Vid produktframtagning bör produktdesignern tänka att fysisk aktivitet är en produkt som främjar slutanvändarens behov (2013, 97).
2.5. Stillasittandets hälsopåverkan
För kontorsarbete kan fel arbetsställning vid datorn generera ryggont, problem med nacke och axlar (Johansson 2012, 170). Ryggont ligger bakom en tredjedel av alla sjukskrivningsdagar och förtidspensioneringarna samt kontorsarbetare är de som drabbas mest (2012, 175). Som exempel på vanliga ryggbesvär kan ryggtrötthet nämnas, vilket innebär att man känner spänning i ryggen, ryggskott som är en okontrollerad muskelsammandragning, diskbråck beror på en spricka i disken och Ischias som är en smärta som strålar genom nerven från ryggslutet ner i benen (2012, 175).
Enligt Johansson (2012, 170) bör människor i samband med stillasittande arbete ta mikropauser i några sekunder, och dessa mikropauser bör vara regelbundna då kroppen påverkas negativt då vi sitter under en lång tidsperiod. Johansson (2012, 170) berättar
Figur 9. Bilden visar hur olika sittpositioner, grön markerade figur är den ideala sittformen för att undvika kroppsbesvär.
14
också att dessa mikropauser leder till ökad rörelse som i sin tur genererar förbättrad blodcirkulation samt ökad muskelavslappning.
2.6. Cykel-stolen: exempel på tidigare projekt
I inledningen presenterades en forskningsstudie från Nanyang TechnologicalUniversity i Singapore där effekter av stillasittande undersökts. I studien presenterar författaren en lösning i form av en cykel-stol som vid kontorsarbete som kan användas under arbete (Chia, Chen och Suppiah 2015 ,8). Cykel-stolen är ett projekt som är relevant för denna studie då det är en designlösning som riktar sig till en identisk målgrupp som den här studien riktar sig till. Över tjugo kontorsarbetare deltog i studien under en tidsperiod på totalt elva veckor. Under dessa veckor erbjöds kontorsarbetare att använda sig av cykel-stolen under arbetstider och ta en paus från den under femte och sjätte veckan av studiens genomföranden (Chia, Chen och
Suppiah 2015, 6). Resultaten visade att cykel-stolen kunde ersätta kontorsstolen och att ökad rörelse av kroppen för kontorsabetare under arbetstider ledde till minskade
ryggproblem och ökade blodcirkulationen i kroppen genom benrörelser samtidigt som de arbetar vid skrivbordet (Chia, Chen och Suppiah 2015, 9). Cykel-stolen är ett bevis på att en aktiv rörelse av underkroppen kan generera till positiva effekter för
människans hälsa.
3. Metod
Forskningsmetoder som har används för att besvara frågeställningen. Val av metoder tas fram under respektive metod:
• Intervjuer. • Marknadsanalys.
• Co-design: Say, Do and Make metoden. • Idégenerering.
• Konceptualisering. • Vidareutveckling.
15
3.1. Intervjuer
Ett samarbete inleds med två sjukgymnaster X och Y vilka hjälper målgruppen att skapa en mer hälsosam livsstil. I detta sammanhang var det intressant att öka förståelsen kring hur stillasittande kan påverka människans hälsa och att få en djup insikt av alternativ för att minska kroppsbesvär samt diskutera olika lösningar och produkter som finns i dagsläget (Dalen 2008, 11).
Deltagarna kontaktades via mejl och telefon. Att hitta en lucka i deras kalender för att genomföra intervjun påverkade denna metod tidsmässigt. Respondenterna var två kvinnliga sjukgymnaster som har en arbetslivserfarenhet på över 20 år. Att hitta och komma i kontakt med sjukgymnaster vars klienter tillhörde samma målgrupp som i denna studie var nästintill omöjligt. Åtta av tio sjukgymnaster som kontaktades hade kunder med besvär p.g.a. andra aktiviteter, vilket inte var relevant för denna studie. Samtliga intervjuer skedde på deras kontor och gymnastikrum. Under intervjuerna fördes anteckningar och samtalen spelades in. Intervjuerna med sjukgymnasterna ligger som grund att begripa problemråden och krav som studiens designlösning ämnar att lösa.
3.1.1. Kvalitativ intervju
För den här studien var det lämpligt att använda kvalitativ intervju, då området som analyserades i denna studie var omfattande. En kvalitativ intervju är (Bryman 2011, 300) en typ av intervju som riktar sig mot olika riktningar, eftersom det är
intervjupersonen som tar upp det som är relevant och viktigt. Kvalitativa intervjuer tenderar att vara flexibla men samtidigt med detaljerade svar (2011, 301).
3.2. Marknadsanalys
Med avsikt att kartlägga vilka produkter som finns tillgängliga för att minska
stillasittande arbete och mer varierade sittpositioner genomfördes en marknadsanalys. Med hjälp av marknadsanalysen kunde man ta reda på vilka produkter som redan finns på marknaden som minskar stillasittandet och ökar fysisk aktivitet hos kontorsarbetare. Inledningsvis genomfördes undersökning av kvalitativ karaktär. En undersökning av
16
kvalitativ karaktär utgörs i detta fall främst av bilder eller text som samlas in. Den är explorativ, bygger på teorier som används i studien och validiteten av insamlade data prioriteras (Christensen 2010, 71). Produktsökningar görs på Google utifrån begrepp på svenska och engelska som ergonomiska kontorsprodukter, stillasittande på kontor eller minska stillasittande. Resultatet av marknadsanalysen underlättade inspirationen inför idégenerering med målgruppen.
3.3. Co-design
Co-design är en process som används för att designa en produkt som involverar
designern samt slutanvändaren eftersom det är de som i slutändan ska nyttja produkten (NCOSS, 2016). Co-design kan användas för att evaluera, skapa eller rekonstruera en produkt och processen används av många stora företag och designers (NCOSS, 2016). För att designern ska få en tydlig uppfattning av målgruppens behov och önskemål genom samarbete, lånades en metod som heter Say, Do and Make av
Co-designprocessen. I nästa avsnitt 3.3.1. Say, Do and Make presenteras genomförandet av metoden.
3.3.1. Say, Do and Make
Co-Design metoden Say, Do and Make användes och genomfördes tillsammans med målgruppen. Metoden stödjer produktdesigners genom att locka fram den kreativa sidan hos deltagarna och anpassa produkten utefter deras behov (Sander och Stappers 2013, 66). Metoden används som grund för designern att
ta fram en designlösning. Med hjälp av denna metod sattes fokus på användarens aktiviteter genom att iaktta vad de gör, säger och skapar. Under sådan process ska deltagarnas åsikter värderas likvärdigt (NCOSS,
2016). Samtliga idéer som dök upp var betydelsefulla Figur 11. Say, Do and Make metoden
förstärker varandra. Figur 10. Co-design har en oklar början. Sedan
17
under processens gång och alla som deltog behandlades som experter. Under denna process gick det att tolka målgruppens motivationsgrad till samarbete genom teorin
Locus of Control. Detta visade en hög motivationsgrad. Nedan visas vad som gjordes
vid varje tillfälle:
• Say: Under detta tillfälle tog deltagarna och designern individuellt fram det som var viktigt för studien, t.ex. upplevelse och rörelsehinder på arbetsplatsen, personliga erfarenheter och annat relevant de märkt under observationerna, som görs under Do-tekniken i nästa punkt.
• Do: Observationer gjordes på arbetsplatsen där samtliga deltagare och designer själva fick dela upp tiden och dokumentera observationer för att sedan
presentera det som var relevant för studien.
• Make: Med hjälp av observationer lyckades deltagarna från målgruppen ta fram information om hur stillasittandet och rörelser ser ut för kontorsarbetare på en vanlig arbetsdag. Detta presenteras till designern som använder sedan denna information för att ta fram skisser på idéer som sedan vidareutvecklats och som utvärderats av deltagarna. Innan designern började konceptualiseringen gjordes det en idégenerering tillsammans med deltagarna.
3.4. Idégenerering
Under idégenerering utfördes en brainstorming av idéer som dykt upp efter att ha gjort observationer. Designern tog fram produkter från marknadsanalysen för att inspirera deltagarna under brainstormingen. Därefter skapade deltagarna en kravspecifikation och en funktionsanalys som uppfyllde deras krav och behov. Här diskuterades
deltagarnas specifika värderingar, kroppsrörelser, materialval och färg. Med hjälp av detta kunde designern börja ta fram skisser på papper.
18
3.4.1. Konceptualisering
Skissandet gav möjlighet för designern att framkalla och visualisera idéer. I syfte att göra det enkelt vid vidareutveckling var skisser som togs fram mycket enkla. Om skisser är för realistiska skulle det generera godkännande eller ogillande vilket skulle inte stödja vidareutvecklingen av idéerna (Halse 2010, 44).
3.4.2. Användarstudie
Enligt IDEO.org (2019) är det viktigt att gå igenom alla modeller som tagits fram för att säkerställa att de uppfyller användarens behov. Under användarstudien diskuterades fyra modellskisser som designern tog fram för att utvärdera tillsammans med
deltagarna och se om det uppfyllde deras behov. Därefter fick deltagare testa en fysisk modell under en vecka på kontoret för att sedan ge feedback. Med denna feedback utgjordes justeringar och modellen vidareutvecklades.
3.4.3. Moodboard
För att kunna få fram användarens identitet inför vidareutveckling av modell utfördes en moodboard. Moodboard är en kollektion av valda och monterade bilder (Bhamra och Vicky 2017, 94). Tekniken är kraftfull och används av designers och användare för att illustrera känslor eller erfarenheter av uppgifter eller situationer (Bhamra och Vicky 2017, 94). Moodboard används senare vid urval av färg, material och form.
3.4.4. Vidareutveckling av valda modell
I denna fas bestämdes form, material och färg. Funktioner och dimensioner utforskades med hjälp av marknadsanalysen samt 3D-skissmodellering och fysiska prototyper i storlek 1:1. Estetiken baserades på moodboard.
3.5. Utvärdering av designlösning
I slutfasen utvärderas designlösningen i förhållande till kravspecifikationen och funktionsanalysen för att därigenom kunna gå vidare (Kylén 2008, 12). Därefter gjordes det en utvärdering för att se om den slutliga designlösningen uppfyllde
19
slutanvändarens behov samt studiens syfte och om den bidrar till ett hälsosammare livsstil.
4. Genomförande: Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultatet och analysen av de metoder som användes. Under genomförandet av intervjuerna och Co-designtekniken var deltagarna involverade. Återstående metoder så som marknadsanalys, prototyptillverkning och 3D-modeller genomfördes av designern.
4.1. Resultat från intervjuer
Intervjuerna var semistrukturerade med förutbestämda frågor och därefter
formulerades följdfrågorna utifrån vad deltagarna berättade. De utformades som samtal på ungefär en timme vardera, där respondenterna berörde det viktigaste inom området. Under intervjuerna framkom relevant information för studien genom frågor om
specifika lösningar som finns idag för denna målgrupp. Frågorna som ställdes under intervjun finns som bilaga och alla svar dokumenterades genom noteringar samt ljudinspelningar.
4.2. Sjukgymnast X och Y
Sjukgymnast X och Y har över åtta års erfarenhet som sjukgymnaster vardera. Både sjukgymnast X och Y fick tala fritt under intervjuerna. Intervjuerna gav en tydlig uppfattning av problematiken för personer med ett stillasittande heltidsarbete. Båda intervjuerna var semi-strukturerade i syfte att ge sjukgymnasterna en möjlighet att ta fram det de tyckte var relevant för studien. Nedan återfinns en kort sammanfattning av deras berättelser:
Sjukgymnast X:
• En stor del av dennes patienter är människor som har någon sorts av
ryggproblem, ont i axlarna och nacke eller reducerad blodcirkulation på grund av stillasittande arbete.
20
• Det är viktigt för personer som har ett kontorsarbete att ändra sittposition varje halvtimme för att därigenom fördela belastningen och undvika att överbelasta en viss del av kroppen. Detta bidrar till färre besvär i form av exempelvis smärta. ”Om en stol har ett ben ökar belastningen i ett ställe vilket ökar förslitningen, men när en stol har fyra ben sprids belastningen i stolen som i sin tur minskar slitage” (Sjukgymnast X, 2019).
• Ryggproblem, nacke och axelont eller reducerad blodcirkulation kan bidra till försämrad prestation på jobbet. Dessa kroppsbesvär orsakas av att
kontorsarbetare sitter i en specifik position under flera timmar.
• Det finns rehabiliteringsmöjligheter när dessa kroppsbesvär uppkommer, men för att undvika dem bör kontorsarbetare resa sig upp eller göra kroppsrörelser varje halvtimme i syfte att undvika framtida besvär. Genom
rehabiliteringsteknikerna görs stretchning, specifik massage i områden som gör ont eller tryckning på skadade punkter.
• Sjukgymnast X tog fram en bild som visar typiska delar av kroppen som blir skadade p.g.a. stillasittande arbete. Se figur 12:
Sjukgymnast Y:
• Många av patienterna lider av ryggproblem, ont i axlarna och nacke,
viktproblem och reducerad blodcirkulation på grund av stillasittande arbete.
Figur 12. Markerat i röd färg delar av kroppen som brukar bli skadade pga. stillasittande arbete.
21
• Nästan hälften av dessa patienter behöver behandling flera gånger per vecka för att reducera sina kroppsbesvär.
• Innan stora problem uppkommer bör kontorsarbetare göra enkla rörelser med axlar, armar, ben och huvud då detta kan bidra till minskade muskelknutor i ryggen.
• Sjukgymnast X tog fram ett dokument med illustrationer av kroppsrörelser för att minska kroppsbesvär. Se nedan:
4.2.1. Analys av intervjuer
För att kunna få en djupare förståelse av problematiken och lösningar från ett professionellt perspektiv var det viktigt att kunna fokusera på ett djupare
meningsinnehåll än det som omedelbart uppfattas under intervjuerna (Dalen 2018, 14). Mycket av det som nämndes i intervjuerna stämde överens med information som framkommit i den teoretiska genomgången i samband med denna studie, så som att ökad rörelser hjälper till att bibehålla kroppens funktioner, och att en varierad sittposition och undvikande av vissa kroppspositioner för att minska belastning i kroppen. Båda sjukgymnasterna nämnde flera gånger under intervjun att människor som arbetar på kontor inte behöver utföra någon typ av hård träning för att minska kroppsbesvär utan det är tillräckligt att med jämna mellanrum ändra sittposition.
Bilden som sjukgymnast X tog fram, vilken visar vilka delar av kroppen som kan ha en negativ påverkan p.g.a. av stillasittande, bidrog till att hitta ett lösningförslag längre fram under produktframtagningen. Sjukgymnast X nämnde att en större utbredning av belastning på kroppen kan minska kroppsbesvären, t.ex. att ändra sittposition av benen eller fötter, hålla ryggen rak eller att ha datorskärmen i samma höjd som huvudet.
Figur 13: Rörelser som kontorsarbetare bör göra vid arbetstider för att minska kroppsbesvär, enligt sjukgymnast Y.
22
4.3. Marknadsanalys
I denna del presenteras resultatet marknadsanalysen över vilka produkter som syftar till att minska stillasittandet, minska belastning och aktivera blodcirkulationen i kroppen för kontorsarbetare.
4.3.1. Existerande produkter
Nedan visas produkter som kan användas för en mer varierad sittposition och för att öka rörelsen samt blodcirkulationen.
• Företaget Lorell har designat en bildskärmshöjare med justerbar höjd. På detta sätt kan användaren ändra sin sittposition genom att ha sin datorskärm i samma höjd som huvudet. Denna lösning bidrar till minskad nackvärk. Dessutom krävs inte att höjden på
skrivbordet ändras (Bestproducts, 2019) se figur 14.
• Företaget Luxor har tagit fram en produkt som riktar sig till den som upplever stillasittandet problematiskt. Produkten är ett stående skrivbord som kan anpassas till den optimala höjden för alla användare (Bestproducts, 2019) se figur 15. Bordet har hjul för att enkelt kunna transporteras runt på kontoret (Bestproducts, 2019).
• Humanscale Rocking Foot Machine är ett gungande fotstöd som lyfter fötterna trycker ner underkroppen och introducerar en cirkulationsstimulerande rörelse i
kroppen. Idealt för att göra rörelser med fötterna (Bestproducts, 2019) se figur 16.
Figur 15. Stående skrivbord.
Figur 14. Bildskärmshöjare
23
• Med hängande fotstöden Hovr kan användaren göra cirkulära rörelser med fötterna. Fotstöden är designad för att stimulera blodcirkulationen i kroppen och för att bränna kalorier (Inc, 2019) se figur 17.
• Företaget Cubii erbjuder kontorsarbetare ett gummiband som kan användas på olika sätt, till exempel till att dra i det med båda händerna för att träna överkroppen (Cubii, 2019) se figur 18.
4.3.2. Analys av marknadsanalys
Få produkter på marknaden erbjuder varierande sittpositioner utan fokuserar mer på någon specifik typ av rörelse. Produkterna som presenteras i denna studie är
framgångsrika och har fått positiva recensioner (Workwhilewalking, 2019). Det stående skrivbordet lyckas ändrar på sittpositionen, men det är en produkt som Henkel Norden AB redan använder. Produkterna som presenteras kan generera ökad
kroppsrörelse och blodcirkulation samt minska belastningen, medan ståskrivbordet bidrar till en förändrad position.
4.4. Resultat från Co-Design
Deltagarna bestod av två kvinnor och två män mellan 25 och 59 år. För att finna heltidsanställda som ville medverka skickades en förfrågan via e-post till vd:n av Henkel Norden AB, som godkände samarbetet. Därefter skickades en förfrågan till samtliga medarbetare på företaget. Fyra medarbetare tackade ja till delta i studien. Begäran finns bifogad under bilagor. I tabellen nedan redovisas de fyra deltagarnas arbetslivserfarenhet inom kontorsmiljö och avdelningarna där de arbetar:
Figur 17. Hängande fotstöd.
24
Deltagare Arbetslivserfarenhet på
kontorsmiljö Avdelning Deltagare A Mer än 20 år Styrelse
Deltagare B Mer än 10 år HR/Administration Deltagare C Mindre än 8 år Finans
Deltagare D Mindre än 2 år Inköp
Nedan följer en kronologisk sammanställning av utförandet av metoden:
• Do: En månad innan det första mötet påbörjade både designer och deltagare att observerade arbetsplatsen och medarbetare i sammanlagt en timme under en månads tid. I dessa observationer ingick specifika rörelser och antal raster de anställda tog under en specifik period. Detta dokumenterades skriftligt och presenterades sedan vid det första mötet.
• Say: Här diskuterades olika rörelser som upptäcktes under observationerna. Dessutom fick deltagarna svara på frågor som designern tagit fram som grund för diskussionen. Frågorna finns under bilaga 1.
• Make: Designern och deltagarna skissade på produktlösningar och antecknade ord som skulle beskriva den ideala produktlösningen (Sander och Stappers 2013, 70).
4.4.1. Resultat från Say, Do and Make
Nedan visas resultatet av metoden från varje tillfälle tillsammans med deltagarna:
• Do: Deltagarna observerade hur ofta anställda tog pauser, vilka sittpositioner de använde, hur ofta de ändrade sittposition och om de utförde specifika rörelser med nacke, axlar, armar, höften, ben eller fötter. Resultatet av observationerna
25
presenteras i nästa del under Say, där deltagarna och designern berättade vad de noterat under observationerna.
• Say: Observationerna visade att anställda tar få pauser under en arbetsdag. Pauser tas för att fika i köket, använda toaletten eller skrivaren. Annars gör de inga specifika rörelser för att ändra på sin sittposition vid skrivbordet. Det visade sig att de flesta rörelser bestod av att stretcha ryggen, nacken och armarna eller byta position på ben och fötter. Deltagare A och B nämnde att andra anställda föredrog att chatta, mejla eller ringa istället för att resa sig upp och gå till andras skrivbord.
• Make: Under idégenereringen lades stort fokus på målgruppens behov och önskemål. Produkterna som togs upp var ett stående skrivbord, en
bildskärmshöjare och ett gungande fotstöd. Sedan inleddes brainstorming (se figur 20) på papper med hjälp av ord om området, lösningar, känslor och behov.
26
4.4.2. Analys av metoden
Innan det praktiska arbetet påbörjades gav observationerna en tydligare inblick i påverkan av stillasittande arbete och hur andra gör i verkligheten för att undvika de negativa effekterna som stillasittandet generar i kroppen. Diskussionerna var värdefulla då samtliga deltagare fick chansen att nämna åsikter och hur de personligen uppfattade problemet med stillasittandet. Vid diskussionerna uppkom att det inte är nödvändigt att ändra sittposition i hela kroppen utan det kan vara en del av kroppen som flyttas eller rör sig så som armar eller ben och fötter. Brainstormingen gav inspiration inför designlösning som presenteras i nästa avsnitt. Favoritidéerna enligt samtliga deltagare var fotstöden.
4.5. Designlösning
Nedan följer resultaten av designlösningen vilket inkluderar konceptualisering, användarstudien, materialval, färg och dimensionering.
4.5.1. Resultat från konceptualisering
Då denna studie syftade att ta fram en produkt som ger mer varierande sittposition för kontorsarbetare samtidigt som de arbetar, bestämdes att endast ta fram en modell som går att använda vid arbete. Inför Make-delen gjordes en konceptualisering där en funktionsanalys och kravspecifikation togs fram
tillsammans med deltagarna. Deltagarna
nämnde att ett monotont arbete med långa dagar framför skrivbordet kräver en lösning som gör att användaren kan ändra sin sittposition med jämna mellanrum. Krav på lösningen var att den skulle vara portabel, ha enkel form, vara lättillgänglig och att den inte behöver vara stor. Ovan till höger visar figur 21
kravspecifikationen och nedan visar figur 22 funktionsanalysen:
Absoluta krav Icke mätbara
Portabel Diskret
Minskad ansträngning Önskvärda krav Icke mätbara
Låg vikt Utan mönster
Synas vid användning
27
Funktion Klass Anmärkningar
Variera sittposition HF under arbetstider
Medge gruppidentifiering N
Öka blodcirkulation N
Äga låg vikt Ö
Tåla underkroppsvikt Ö
Vara Slittålig Ö
HF: huvudfunktion, N: nödvändig funktion, Ö: önskvärd funktion
Designlösningarna som togs fram var av fysiskt hanterbar modell och täckte allas önskemål samt följde kravspecifikationen och funktionsanalysen. Nedan följer de fyra modeller som valdes ut för att diskuteras med deltagarna. Se figur 23 för illustrationer av modellen nedan. Resultatet av dem presenteras i avsnitt 4.4.2. Resultat av
användarstudie.
• Modell 1, gummibandet: För att göra fysiska övningar med hjälp av ett gummiband som ska kunna fästas på bordet, golvet, taket eller väggen.
• Modell 2, miniplattform: För att göra en specifik rörelse med fötterna vid kontorsarbete. Den ska kunna användas både stående och sittande.
• Modell 3, fotstöd: Flerformig fotstöd som används genom att placera fötterna och benen på olika sätt i varierande vinkel.
• Modell 4, vikbart fotstöd: Stöd för ben och fötter som vicks ihop och som är portabelt. hopvikt är den ungefär i samma storlek som ett A4 papper, och är således enkel att förflytta.
28
4.5.2. Resultat från användarstudie
Under användarstudien har deltagarnas åsikter varit avgörande, då det är viktigt att fokusera på vad användaren värderar och hur de resonerar (Stiftelsen Svensk
Industridesign, 2019). Vid diskussion med målgruppen kring en användbar produkt vid arbete eller vid pauser lyfter samtliga deltagare fram att företaget förlorar ekonomiskt om anställda tar en extra paus under arbetstid och använder produkten. Vid diskussion kring hur användaren ska lära sig använda produkten tyckte deltagare A, B och D att den ska vara enkel att använda. Därför nämnde deltagare D att instruktioner och informationsblad är önskvärt att ha på väggarna som förklarar hur produkten ska användas och uppmuntra anställda till rörlighet.
Deltagare A, B och C anser inte att produkten ska vara fast på ett ställe utan att den ska vara flyttbar, så att den t.ex. kan flyttas till mötesrum. Deltagare A uttrycker önskemål om att produkten ska förmedla glädje genom färg och ha låg vikt. Medan deltagare D nämnde att denne helst ville röra på överkroppen, speciellt axlar och armar, ville de övriga tre deltagarna att produktlösningen skulle fokusera på underkroppen. Enligt deltagare A finns risk att användaren inte kan utföra sina
Figur 23. Illustrationer av de fyra modellen som presenterades ovan.
1. 2.
4.
. 3.
29
arbetsuppgifter ifall denne rör på överkroppen. Efter en lång diskussion kring detta bestämdes att produkten ska användas samtidigt som arbetat sker.
• Gummibandet: Samtliga deltagare reagerade på att det inte går att arbeta samtidigt som gummibandet används.
• Mini plattform: Deltagare B, C och D nämnde att den minskar koncentrationen och att det kan bli svårt att arbeta samtidigt som en rörlig plattform används. • Fotstöd: Deltagare A, B och C tyckte att den hade en tilltalande form men
ansåg samtidigt att det skulle bli svårt att flytta på den runt kontoret. Deltagare A, B och D uppskattade att den hade flera vinklar som kunde användas som fotstöd.
• Vikbart fotstöd: Samtliga deltagare ansåg att det var en praktisk lösning och kunde tänka sig använda produkten i sin vardag. Deltagare A, B och C uppskattade att den blir kompakt när den är hopvikt och såg inga eventuella svårigheter att flytta runt den på kontoret.
Deltagare B valde att testa modell tre och fyra under en vecka och valde efter det att vidareutveckla modell fyra. Resultatet av testet presenteras i avsnitt 4.5. Vald
slutmodell.
4.5.3. Resultat från moodboard
Moodboarden är baserad på form och färger som Henkel Norden AB använder i sin verksamhet och sina produkter. Anledningen till detta är att designresultatet skulle
Figur 24. Modell 3 och 4 gjordes i digital format för att kunna visa de till samtliga deltagare. Till vänster visas modell 3 och till höger modell 4.
30
passa in på deras kontor. Moodboarden användes som inspiration för framtagning av skissmodeller, färgval samt vid utformning av det slutliga konceptförslaget. De röda cirklarna i figuren nedan visar var fokus legat vid vidareutvecklingen gällande färg och form. Se figur 25:
4.5.4. Analys från designlösning
Med hjälp av detta steg i designprocessen kunde det kreativa och praktiska arbetet genomföras och det fysiska lösningsförslaget tas fram. Kravspecifikationen och funktionsanalysen gjorde det tydligt vilka egenskaper som lösningsförslaget förväntades ha. Omvandling av idéer och ord till en fysisk modell gav chansen att förbättra prototyperna och att fatta beslut kring form och funktion. Tre av deltagarna kunna inte testa prototypen p.g.a. tjänsteresa. Dock hade deltagare B, som testade prototyperna, längst kontorsmiljöerfarenhet i gruppen och kunde ge användbar
feedback. Samtliga deltagare fick se skisserna på de fyra modellerna som visas ovan i figur 24. Utifrån skisserna kunna de diskutera kring modellerna och jobba vidare i designprocessen.
4.6. Vald slutmodell
Totalt skapades tre fysiska prototyper. Dessa bestod av fotstödsmodellen, den vikbara modellen samt en vidareutveckling av den vikbara modellen. Test och utvärdering
31
utfördes av deltagare B. Det framkom att fotstödsmodellen var opraktiskt p.g.a. att den var stor och svår att förflytta om deltagaren samtidigt hade papper eller bärbar dator i handen. Dessutom var prototypen tung och opraktisk då den skapades med lera. Den vikbara modellen var enklare att hantera med händerna och att förflytta på kontoret. Figur 26 visar test av modellerna:
Slutligen valdes att gå vidare med modell fyra. Vidareutveckling krävdes för att göra modellen mer stabil med en starkare struktur och tålighet vid belastning. Flera vikningssätt provades ut för att undersöka vilket sätt som var enklast och minst tidskrävande.
I figuren markeras ändringen med ljusblå cirkel. Två extra plattor tillades modell fyra för att minska risken för att den skulle rasa vid belastning. Nedan visas
vidareutvecklingen av den hopvikbara modellen. Modellen är indelad i olika färger för var del, för att demonstrera samtliga delar i både utvikt och hopvikt läge.
Figur 27. Vidare utveckling av vald modell. Hopviksättet ändrades för att göra den mer stabil vid användning.
32
4.6.1. Form
Lösningsförslaget behövde vara i en storlek som passade under skrivbordet utan att sticka ut, för att minska synligheten vid användning. Slutligen bestämdes att modellen i sin hopvikta form skulle vara i en storlek som fick plats i en ryggsäck. För att kunna ta fram en form som enkelt gick att vika skapades en digital rendering och en fysisk prototyp i skala 1:5 för att testa olika vikningsformer, se figur 28. Dessutom användes den fysiska prototypen till att testa lösningsförslagets stabilitet. Detta testades genom att trycka med fingrarna mot modellen. Det nya förslaget visade sig ha en starkare struktur än den tidigare modellen.
4.6.2. Färg
Då det var viktigt att följa kravspecifikationen och moodboarden valdes det en diskret färg för att inte väcka uppmärksamhet på kontoret. Färgval gjordes med hjälp av den moodboard som presenterades tidigare i studien samt med inspiration från kontorets färger. En mörk färg skulle i detta fall passa in i kontoret samtidigt som den skulle kunna dölja fläckar eller smuts från skor.
Figur 28. Till vänster en digital prototyp av valt modell för att kunna se hur halv vikta modellen ser ut och till höger prototyp i skala 1:5. Den svarta delen i bild till höger är materialet som testas längre fram.
33
4.6.3. Materialval och materialtest
För att kunna hitta ett lämpligt material för produktionsläget utfördes ett materialtest. Materialet som valdes var gummi vilket täckte själva strukturen i hård plast. Gummi är ett flexibelt material och materialtestet visade att fötterna inte gled, utan fick ett bra grepp. Figuren nedan visar vald modell i skala 1:1 med en del av materialet gummi som testas under en vecka för att testa hållbarhet. Resultatet visas i avsnitt 4.5.3.1.
Resultat av materialval och materialtest.
4.6.3.1. Resultat från materialval och materialtest
Under en vecka testades materialet mjukgummi som täckte en plattform gjord av hård plast som föreställer varje platta av produkten. Testet gjordes genom att designern hade fötterna på 8 timmar per dag under arbetsvecka. Resultatet visade att materialet vara slittåligt och att estetiken inte ändrades särskilt mycket av användandet. Dessutom visade det sig att
Figur 30. Materialtest.
Figur 31. Till vänster visas material i dag ett och till höger visas dag sju.
34
materialet gav ett starkt grepp så att fötterna inte gled på produkten, samt att produkten inte gled på golvet. Testet utfördes på ett marmorgolv. Då resultatet visade sig vara positivt och p.g.a. tidsbegränsning utfördes inte fler tester med andra material. Figur 31 visar hur materialets yta ändrades efter sju dagar.
4.7. Det slutliga designförslaget
Produktförslaget som arbetet resulterati är Fold and Sit; en produkt som ger användaren möjligheten att variera sin sittposition genom att växla mellan tre olika fotpositioner. Detta bidrar till att musklerna i underkroppen stretchas samtidigt som belastning på
underkroppen sprids och minskar. Designförslagets form är designad så att användaren kan vika, transportera samt använda den i olika delar av kontoret. Figur 32, till höger, är en
illustration av hur produkten kan se ut vid användning.
Det vikbara fotstödet fungerar på följande sätt: Användaren kan ändra sin sittposition mellan tre olika lägen genom att flytta på fötterna, och på så sätt variera belastning i underkroppen. Figur 33 visar de tre olika positionerna:
När användaren vill byta plats i kontoret kan denne vika och transportera Fold and Sit. Produkten kan även förvaras i väskan eller i en ryggsäck. Den väger inte mer än 0,3 kg
Figur 32. Visar det slutliga designlösninget vid användning.
35
och har mjuka kanter vilket gör den enkel att hantera. Hopvikt är produkten några centimeter större än ett A4 papper på bredden, och har en tjocklek på 420 millimeter. Se figur 34:
4.7.1. Produktvärdering
Tillsammans med deltagare B, C och D testades och utvärderades det framtagna produktförslaget mot den kravspecifikation och funktionsanalys som gjorts, samt mot deras önskemål och förväntningar. Separata utvärderingar utfördes tillsammans med deltagarna. De fick se och testa prototypen på modellen i skala 1:1.
Samtliga deltagare ansåg att produkten hjälpte till att påminna dem om att ändra sittposition, då de tyckte att det blir svårt och obekvämt att hålla positionen på ett visst sätt under en längre period. Deltagare B och C var mest nöjda med att kunna vika produkten och ta med den till en annan plats. Deltagare D gillade att produkten var ljudlös och är smidig men tyckte att den blev alltför grov hopvikt för att kunna lägga den i en väska.
Generellt upplevdes produkten följa deltagarnas behov och önskemål. Önskemål framkom om att i framtiden ta fram modeller med fler än tre olika positioner för fötterna. Deltagare D nämnde att denne på en tidigare arbetsplats använt ett fotstöd, men att detta endast kunde användas i en position. Deltagare tyckte att det var en fördel att kunna använda produkten i tre olika positioner samt att det var smidigt att kunna vika ihop den. Det hade varit till stor fördel om deltagare A kunnat testa prototypen, då
36
denne har mer än 20 års arbetslivserfarenhet på kontorsmiljö och därmed kunnat ge betydelsefulla synpunkter. Tyvärr kunde denna deltagare dock inte medverka vid detta tillfälle. Produkten ansågs täcka de krav som behövs för att minska de biverkningar som ett ökat stillasittande generar i kroppen, då enkla rörelser förbättrar
blodcirkulationen i kroppen samt leder till muskelavslappning.
5. Slutsats
Studiens syfte var att besvara frågeställningen ”Hur går det att genom en co-design
tillämpad designprocess ta fram en produkt som bidrar till mer varierande
sittpositioner, och därmed minska hälsofarligt stillasittande?”. Målet med studien var
att ta fram en ergonomisk designlösning som minskar inaktiviteten och kroppsbesvär med hjälp av rörelse, samtidigt som den inte är ansträngande att använda och inte minskar användarens koncentration på arbetsuppgifter. Studien visar att det finns möjligheter att skapa en mer varierad sittposition på kontoret med hjälp av
produktdesign. Även fast det är komplicerat att hitta en designlösning som bidrar till förbättring hos alla människor så har designern i detta fall, genom co-designprocessen Say, Do and Make kunna ta fram en designlösning som hjälper målgruppen till denna studie att förbättra sin sittposition.
Det kan dock konstateras att designlösningen inte garanterat förbättrar hälsan då den fokuserar på underkroppen och inte påverkar överkroppen. Däremot har
designlösningen utformats på så sätt att alla kan använda den på kontoret för att ändra sin sittposition i underkroppen. Designlösningen är tänkt att användas under ett skrivbord med fötterna på den i olika fotpositioner utifrån sittandets ergonomi. Engström (15, 2002) påpekade att de mekaniska principerna av människans skelett visar att fötternas placering kan ha en inverkan på höfterna.
En begränsning med denna produkt är att den är statisk, vilket innebär att användare aktivt måste byta sittposition. Användandet av produkten garanterar mot denna bakgrund inte en mer varierad sittposition om användaren inte brukar den på det sätt som är tänkt. Under metoddelen hade det varit önskvärt att samtliga deltagare hade kunnat testa det slutliga designförslaget, för att samla in så mycket feedback som möjligt. Det var också en utmaning att hitta luckor för möten i deltagarnas kalendrar.
37
Då denna studien handlade om att förbättra deras arbetsmiljö tyckte de dock att det var intressant att delta och hitta en lösning. De samtyckte till att delta och samarbeta vilket kräver en personlig motivation och detta beteende kan relateras till Locus of Control.
Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studien är att stillasittande bidrar till olika kroppsbesvär hos människor vilket innebär att en enskild produkt inte kan hjälpa alla. Det finns individuella skillnader i vilka delar av kroppen en person behöver röra på för att minska sina kroppsbesvär.
Anledningen till att intervjumetoden valdes var att få ett praktiskt perspektiv från yrkesverksamma som behandlar problematiken med stillasittande för kontorsarbetare. Att använda sig av kvalitativ intervjumetod är fördelaktigt i och med att man får verklighetsförankrade svar. En annan faktor som kan noteras från intervjuerna är att problematiken med stillasittandet ofta är väldigt individuellt, då vissa individer påverkas mer än andra.
Slutsatserna visar att det går att ta fram en lösning som bidrar till varierade
sittpositioner. Resultatet kan appliceras på kontorsarbetare och andra yrkesverksamma eller studenter som sitter längre stunder under dagen.
6. Diskussion
I detta kapitel diskuteras kunskapsbidrag, studiens utformning och vad resultatet demonstrerar samt hur väl syftet är uppnått och eventuella möjligheter att vidareutveckla studien.
6.1. Studiens resultat och utformning
Mitt kunskapsbidrag är att samarbetet med deltagarna genom co-designmetoden Say, Do and Make gav mig en tydlig uppfattning om hur målgruppens arbetsdag ser ut, hur de drabbas av stillasittande och hur de agerar för att förändra situationen. Samarbetet underlättade möjligheten till fördjupning kring problemområdet och att ta fram en anpassad designlösning. Dessutom anser jag att det finns ett behov att minska stillasittande för just denna målgrupp. Intervjuerna med sjukgymnasterna fördjupade min kunskap om hur stillasittandet påverkar människor mentalt och fysiskt samt hur
38
det påverkar människan prestanda på arbetsplatsen. Då hade resultatet blivit annorlunda. Nedan beskrivs lösningen i jämförelse med den fakta som tidigare presenterats:
• Erikssons modell visar hur en förbättrad sittställning ska se ut för
människan framför skrivbordet. Detta har tydligt respekterats då lösningen ger användaren den korrekta kroppsformen vid användning som Eriksson visar i sin modell.
• Den psykologiska fenomen Locus of Control kan relateras till deltagarnas beteende under studiens gång då samtliga personer som tillfrågades valde att delta och visade en hög grad av motivation och engagemang inför att ta fram en lösning till stillasittandet.
• Kontorsmiljön var en viktig faktor för denna studie då produkten ska användas i en kontorsmiljö. Det var viktigt att designlösningen var
utformad så att den kunde passa in i olika typer av kontor, t.ex. att den var bärbar, eller att den inte behövde fästas vid golvet eller väggen. Det var även viktigt att den skulle få plats under de flesta typer av skrivbord och på så sätt inte kräva någon förändring i kontorets uppbyggnad, så som flytta på skrivbord eller möblera om.
• Fysisk rörelse är en viktig faktor, specifikt för människor som jobbar på kontoret. I teorierna nämns en variation av rörelser som t.ex. att stå upp och arbeta eller att utföra ständiga underöverkroppsrörelser under arbetet. Lösningen som presenteras i denna studie möjliggör inte rörelser i den omfattningen, eftersom det är viktigt att användaren håller kvar sitt fokus och koncentration på arbetet vid användning av designlösningen.
Lösningen ger användaren möjligheten att ändra sin sittposition i underkroppen i tre olika sätt utan att påverka överkroppen.
39
• Under processens gång följdes steg för steg de normer Say, Do and Make-metoden har. Tyvärr hade endast deltagare B möjlighet att testa de två fysiska prototyperna under en vecka, då övriga deltagare var på tjänsteresa. Det hade varit önskvärt att få åsikter från samtliga deltagare och denna omständighet kan ha påverkat slutresultat för designlösningen.
Metodgenomförandet kunde bli mer komplett om samtliga deltagare hade testat prototypen.
6.2. Hur väl är syftet uppnått?
En del av syftet med studien var att hitta ett sätt att minska stillasittande och undersöka hur man kan ändra på det. Denna del av syftet är uppnått genom intervjuerna med fysioterapeut X och Y. Frågeställningen var hur studien kunde ta fram en produkt som bidrog till en mer varierad sittposition. Även detta uppnåddes, även om det endast handlade om positionen på underkroppen. Det hade varit bra att ta fram en lösning som ändrar hela kroppens sittposition eller överdelen av kroppen, då det visade sig att kroppsbesvär p.g.a. stillasittande arbete även drabbar nacke, rygg och axlar. Men ändå till sist valde jag att göra bara underkroppen. Storleken kn vara stpr för att få plats i en ryggsäck eller under visa skrivbord. Det hade också varit möjligt att ta fram en produkt i form av en miniplattform (se illustration 2 i figur 15) som nämndes under avsnitt
4.4.1 Resultat av konceptualisering, just för att kunna öka rörelsen hos kontorsarbetare
medan de jobbar. Om man tar hänsyn till ett bredare perspektiv kan produkten användas i t.ex. en skola, universitet eller utomhus av studenter eller människor som drabbas av stillasittande på flygplatser eller tågstationer.
6.3. Vidareutveckling av studien
Det finns flertal studier som behandlar stillasittandets påverkan på personer och undersöker möjligheten att minska kroppsbesvär på olika sätt. Denna studie kan användas som referens för att hitta ytterligare lösningförslag som minskar
stillasittandet på kontoret. Designlösningen är hopvikbar och kan placeras i exempelvis en handväska, vilket existerande produkter som beskrivs under marknadsanalysen inte kan. Vikten är minimal, vilket gör det lätt för användaren att transportera produkten
40
runt på kontoret. Efter produktutvärderingen med deltagarna diskuterades några idéer som gick att vidareutveckla om studien hade fortsatt. Dessa idéer presenteras nedan:
• Det hade varit relevant att ställa fler specifika frågor till sjukgymnasterna, istället för att låta dem styra en så pass stor del av intervjun. Dessutom hade det kunnat skapas en modell av kartong istället för lera, för att sedan låta deltagarna testa protyperna under en längre period.
• En bredare modell hade kunnat tas fram för att ge användaren möjlighet att ha benen mer särade istället för att ha dem så nära varandra som med den
befintliga produkten.
• En möjlighet skulle vara att ta fram en produkt som erbjuder fler än tre olika benpositioner och på så sätt möjliggör ännu mer variation i sittpositionen. • Det skulle kunna göras fler materialtester för att hitta material som har bättre
grepp.
7. Källförteckning
Litteratur
Andersson, Dan. 2015. Fysisk Aktivitet: Vägen till bättre hälsa och ett rikare liv. Dola Förlag.
Bhamra, Tracy. & Lofthouse, Vicky. 2007. Design for sustainability: a practical
approach. Aldershot: Gower.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber Christensen, Lars. 2010. Marknadsundersökning: en handbok. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dalen, Monica. 2008. Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Halse, Joachim. 2010. Rehearsing the future. Köpenhamn: The Danish Design School Press.
Engström, Bengt. 2002. Ergonomi, sittande & rullstolar: en bok om principer baserad
41
Eweson, Sara & Zegarra Willquist, Stina. 2018. Ergonomi. Första upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Johansson, Bengt & Skiöld, Gitten. 2000. Idrott och hälsa [Faktabok]. 3. uppl. Solna: Esselte studium.
Kylén, Jan-Axel. 2008. Att utvärdera: organisation, verksamhet, personal. 1. uppl. Stockholm: Liber
Reich, John W. & Infurna, Frank J. 2016. Perceived control: theory, research, and
practice in the first 50 years. New York, NY: Oxford University Press.
Sanders, Elizabeth B.-N. & Stappers, Pieter Jan. 2012. Convivial toolbox: generative
research for the front end of design. Amsterdam: BIS Publishers.
Still, Brian. 2017. Fundamentals of User-Centered Design: A Practical Approach [Elektronisk resurs]. CRC Press.
Internetkällor
Core. 2011. An Overview of the Influence of Physical Office Environments towards
Employees.
https://core.ac.uk/download/pdf/82638800.pdf (Hämtad 2019-07-5).
MJSSM. 2015. Office Sitting Made Less Sedentary. A Future-Forward Approach to
Reducing Physical Inactivity at Work.
http://www.mjssm.me/clanci/MJSSM_Sept_2015_Chia.pdf.(Hämtad 2019-03-25).
Henkel Norden. 2019. Välkommen till Henkel Norden! Henkel.
https://www.henkel.se. (Hämtad 2019-03-20).
Human Resource Online. 2019. The most 5 most popular types of office layouts.
https://www.humanresourcesonline.net/the-5-most-popular-types-of-office-layouts-which-one-is-yours/. (Hämtad 2019-10-10).
Psycologhy Today. 2017. Locus of control.
https://www.psychologytoday.com/us/blog/moments-matter/201708/locus-control.
(Hämtad 2019-04-17).
Knowledge, Technology & Policy. 2006. Emotional Design; Application of a
Research-Based Design Approach.
42
NSW Council of Social Science. 2017. Principals of Co-design.
https://www.ncoss.org.au/sites/default/files/public/resources/Codesign%20principles.p df. (Hämtad 2019-03-20).
Lunds University Publications. 2018. Design as Reflection.
http://lup.lub.lu.se/record/1971026. (Hämtad 2019-05-10).
Stiftelsen Svensk Industridesign. 2019. Användarstudier och Analys.
http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/2-Designarbetet/Analys-och-anvandarstudier/. (Hämtad 2019-03-21).
Work While Walking. 2018. Humanscale FM500 Foot Machine Footrest Product
Review.
https://www.workwhilewalking.com/humanscale-fm500-foot-machine-footrest-reviews. (Hämtad 2019-03-25).
Work While Walking. 2016. Luxor Manual Adjustable Height Desk Review.
https://www.workwhilewalking.com/luxor-crank-standing-desk-workstation-reviews.
(Hämtad 2019-03-25).
8. Figurförteckning
Figur 1. Mirdavoud, A. 2019. Co-designprocess. [Illustration]. Figur 2. Meddey, A. 2019. Kroppsposition. [Illustration].
http://www.meddey.com/blog/importance-of-good-posture/
Figur 3, 5 och 6. Human Resources. 2019. The 5 most popular types of office layouts. [Illustration].
https://www.humanresourcesonline.net/the-5-most-popular-types-of-office-layouts-which-one-is-yours/
Figur 4. Wallpaper. Office Design: the latest trends in workspace architecture. [Illustration].
https://www.wallpaper.com/gallery/architecture/office-design-latest-trends-workspace-architecture
Figur 7. Andersson, D. 2015. Schematisk bild. [Illustration].
43
Figur 8. Stretch Physio. 2017. Posture tips for human chairs. [Illustration].
http://www.stretchphysio.co.uk/2017/02/17/posture-tips-for-human-chairs-and-sofa-bears/
Figur 9. Mirdavoud, A. 2019. Say, Do and Make. [Illustration]. Figur 10. Mirdavoud, A. 2019. Deltagartabell. [Tabell].
Figur 11. Sjukgymnast X. 2019. Kroppsbesvär. [Illustration]. Figur 12. Sjukgymnast Y. 2019. Kroppsrörelser. [Illustration]. Figur 13. Yates, M. 2016. Bildskärmshöjare. [Illustration].
https://www.bestproducts.com/home/decor/g1755/ergonomic-office-furniture-accessories/.
Figur 14. Yates, M. 2016. Stående skrivbord. [Illustration].
https://www.bestproducts.com/home/decor/g1755/ergonomic-office-furniture-accessories/.
Figur 15. Yates, M. 2016. Gungande fotstöd. [Illustration].
https://www.bestproducts.com/home/decor/g1755/ergonomic-office-furniture-accessories/.
Figur 16. Vault 50. 2018. Hängande fotstöd. [Illustration].
https://vault50.com/the-hovr-review-desk-exercises-while-you-work/
(Hämtad 2019-03-17).
Figur 17. Villbert, D. U.Å. Gummiband. [Illustration].
http://blog.spaweek.com/2017/01/10/5-ways-sneak-workout-desk/. (Hämtad
2019-04-10).
Figur 18. Mirdavoud, A. 2019. Brainstorming. [Illustration]. Figur 19. Mirdavoud, A. 2019. Kravspecifikation. [Tabell]. Figur 20. Mirdavoud, A. 2019. Funktionsanalys. [Tabell]. Figur 21. Mirdavoud, A. 2019. Illustrationer. [Illustration]. Figur 22. Mirdavoud, A. 2019. Modellt. [Illustration]. Figur 23. Mirdavoud, A. 2019. Moodboard. [Illustration]. Figur 24. Mirdavoud, A. 2019. Prototyptest. [Fotografi]. Figur 25. Mirdavoud, A. 2019. Vidareutveckling. [Illustration].
Figur 26. Mirdavoud, A. 2019. Digitalt och fysiskt modell. [Illustration och fotografi]. Figur 27. Mirdavoud, A. 2019. Färgval. [Illustration].
