Lek och lärande

(1)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 1 av 55

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Lek och lärande

Play and learning

Anne Merlöv

Lärarexamen 90 hp Lärarutbildning 90hp 2008-11-05 Examinator: Anna Henningsson Yousif

Handledare: Lisbeth Amhag

(2)

Lek och Lärande –Anne Merlöv

(3)

3 av 55

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten. Resultatet visar att de flesta lärarna tycker att lek är något lustfyllt och ofta förekommande och när det gäller lärandet så ser de flesta att lek och lärande hör ihop. De använder ofta leken i sin undervisning på diverse olika sätt t.ex. spel, inspiration från miljön utomhus och rörelse. Leken har en förmåga att minska i takt med elevernas stigande ålder. Min analys visar att stor del av lekandet syftar till som belöning eller paus från det verkliga lärandet. Men jag måste säga att förvånande stor del av leken var inkluderad i lärande syfte.

(4)

(5)

Förord

Jag skulle vilja passa på och tacka alla lärarna som gjorde det här arbetet möjligt och stort tack för all inspiration.

Min handledare vill jag ge ett stort tack för all hjälp hon gett mig. Jag vill även tacka min opponenet för konstruktiv och givande kritik.

Ett stort tack vill jag även rikta till min familj som ställt upp och stöttat mig genom hela arbetet. Anne Merlöv

(6)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 6 av 55 Innehåll Sammanfattning ... 3 Förord ... 5 1 Inledning ... 9 1.1 Syfte ... 10 1.2 Mål ... 10 1.3 Frågeställning ... 10 2 Teoretisk bakgrund ... 11 2.1 Lekteori ... 11 2.2 Vad är lek? ... 12 2.3 Leksignaler och lekregler ... 13 2.4 Vuxen lek ... 14 2.5 Lekutveckling och skolan ... 15 2.5.1 Fri lek ... 16 2.6 Olika sorters lek ... 16 2.7 Lekproblem ... 17 3 Metod ... 19 3.1 Intervju som forskningsmetod ... 19 3.2 Undersökningsgrupp/Tillvägagångssätt ... 20 3.3 Analysmetod ... 22 3.3.1 Ad hoc ... 22 3.3.2 Fenomenografi ... 22 3.4 Tillförlitlighet ... 23 3.5 Etiska överväganden ... 23 4 Resultat ... 24 4.1 Fråga 1 ‐ Vad uppfattar du som lek? ... 25 4.1.1 Identifiering av meningsbärare ... 26 4.1.2 Kategorisering och tema ... 26 4.1.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren ... 27 4.2 Fråga 1.1 ‐ Olika kategorier av lek. ... 27 4.2.1Identifiering av meningsbärare ... 28 4.2.2 Kategorisering och tema ... 29

Utvecklas, utökar, sociala: Utveckling ... 29

(7)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 7 av 55 4.3 Fråga 2 ‐ Hur är din syn på lärandet när det gäller leken? ... 30 4.3.1 Identifiering av meningsbärare ... 31 4.3.2 Kategorisering och tema ... 31 4.3.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren ... 32 4.4 Fråga 2.1‐ Förändras leken i åldersgrupperna, årskurserna 1‐3? ... 32 4.4.1 Identifiering av meningsbärare ... 34 4.4.2 Kategorisering och tema ... 35 4.4.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren ... 35 Fråga 3 ‐ Hur använder du leken i undervisningen? ... 36 4.5.1 Identifiering av meningsbärare ... 38 4.5.2 Kategorisering och tema ... 39 4.5.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren ... 40 4.6 Fråga 3.1 Används leken i något speciellt ämne? ... 40 4.6.1 Identifiering av meningsbärare ... 41 4.6.2 Kategorisering och tema ... 41 4.6.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren ... 42 4.7 Fråga 3.2 ‐ Hur ofta används leken? ... 42 4.7.1 Identifiering av meningsbärare ... 43 4.7.2 Kategorisering och tema ... 44 4.7.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren ... 45 5. Analys ... 46 5.1 Individuell analys ... 46 5.1.1 Lilla skolan åk 1 ... 46 5.1.2 Lilla skolan åk 2 ... 46 5.1.3 Lilla skolan åk 3 ... 47 5.1.4 Stora skolan åk 1 ... 47 5.1.5 Stora skolan åk 2 ... 47 5.1.6 Stora skolan åk 3 ... 47 5.2 Skillnader mellan skolorna ... 48 5.3 Vad är då lek? ... 49 5.4 Hur är då synen på lek kontra lärande? ... 50 5.5 Hur används då leken? ... 50 6 Diskussion ... 51 7 Referenser ... 55

(8)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 8 av 55 7.1 Litteratur ... 55 7.2 Internet ... 55

(9)

9 av 55

1 Inledning

Mitt intresse för leken som redskap för lärande har jag haft väldigt länge. Jag har själv arbetat på förskola, förskolleklass och fritids med då viss tillhörade klassrumsansvar. Min tanke är att man kan utveckla lekpedagogiken mer för att jag tror att det finns strörre vinster med leken än vad den kanske används som idag. Jag tycker mig ofta höra andra människor runt omkring mig prata om leken, men inte så mycket om det faktiska genomförandet i den pedagogiska verksamheten. Ofta hör jag med att lek är något som som hör till förskolan och inte så mycket till skolan. Trots försök att höja statusen på leken som ett redskap för lärande även i skolan så tror inte jag att den används så mycket, möjligtvis som timeout eller som något man får göra när ”arbetet” är klart. Jag hoppas att jag genom mina intervjuer får en tydligare bild av hur leken kan användas i skolan. Men många som frågat vad jag ska skriva om har svarat: - Jaha, då ska du göra en undersökning på förskolan. Leken har fortfarande inte den statusen den behöver för att kunna användas fullt ut anser jag. En anledning kan tänkas vara att schemat är så pressat att man inte vågar chansa utan man kör på så ”vet” man att eleverna lärt sig. Därför är jag intresserad av att göra intervjuer i skolan och se hur leken kan användas där.

Welén (2003) Redan Platon pratade om leken och om hur viktig den var för utbildningen. Det kan ses en skillnad i leken genom att det i bondesamhället ingick i vardagen tillsammans med både barn och vuxna för att sedan i industrialismen hamna utanför som en egen aktivitet. Denna utanföraktivitet har sedan följt med men det har gjorts försökt att kategorisera leken mer som t.ex. rollek och fantasilek. Detta utanförskap tror jag är en av anledningarna till att leken inte har så stor status då det är något som görs som liten eller på fritiden.

I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram Vygotskijs tankar om lek. Via leken så lär vi av och genom varandra. Det barn som inte kan ser och härmar de barn som kan för att sedan göra kunskapen tilll sin egen och på så sätt höja sig över det som från början var möjligt. Det pratas mycket om leken men hur ser det egentligen ut i klassrummen? Tidigare studier har visat att leken inte har fått den genomslagskraft som man önskade genom att man bland annat förde in förskoleklassen i skolan. I styrdokumenten under skolans uppdrag går det bland annat att läsa om hur viktig leken är för lärandet och styrdokumenten betonar speciellt vikten av lek gällande de tidigare åldrarna i skolan och i samband med lärande. Lärarboken (2007)

(10)

10 av 55

Under mål och riktlinjer nämns inte leken men det kan man tänka sig är att man kan använda leken som ett medel till att nå målet och inte vara själva målet. Till exempel står det under mål och riktlinjer att en del av skolans uppdrag är att vidarutveckla barnens nyfikenhet och att ta vara på barnens lust att finna kunskap. Här kan jag se en koppling till att använda sig av leken och att man använder leken som ett redskap för att nå målen i skolan och dess strävansmål. Ytterliggare en koppling till leken ser jag i skolans mål då den säger att ett av målen är att eleverna ska kunna använda många olika sätt att uttrycka sig på som till exempel drama, dans och musik med mera. Detta mål anser jag tydligt visar på att användning av leken är ett av redskapen för att eleverna ska nå detta mål. Lärarboken (2007)

I barnkonventionen under artikel 31 står det bland annat om barnens rätt till lek som ska vara anpassad efter deras ålder. Här nämns visserligen leken men inte som en del av skolväsendet eller som lärande redskap men ändå så lyfts leken upp och är så viktig att den står med i barnkonventionen. Lärarboken (2007)

Leken står med i våra styrdokument men hur används den egentligen och vad tycker lärarna? 1.1 Syfte

Mitt syfte är att se hur leken kan används som redskap för lärande. 1.2 Mål

Mitt mål är att undersöka hur leken kan användas i undervisningen i skolan. 1.3 Frågeställning

Dessa är mina frågeställningar:  Vad är lek för de här lärarna?  Hur är synen på lek kontra lärande?  Hur används leken?

(11)

11 av 55

2 Teoretisk bakgrund

Jag skulle vilja knyta an till litteraturen genom att se närmare på vad den säger om lek och lärande och se om det finns olika definitioner på lek.

2.1 Lekteori

En av de tyngsta författarna som jag vilar denna uppsats på är Winnicott (1995). Hans tankar om lek ligger till grund för mycket när det gäller leken. Han menar att alla måste leka, barn som vuxna och att det är i detta område som vi är kreativa och skapar och genom att vara kreativa så kan vi hitta vårt ”själv”. Han benämner detta bland annat i arbete med psykoterapi där han säger att om man som terapeut kommer i kontakt med en patient som inte kan leka så är det där utgångspunkten måste vara med att först börja lära patienten att leka för att kunna gå vidare.

Winnicotts (1995) menar att det finns ett tänkt utrymme som börjar mellan barnet och den/de som tar hand om det. Detta utrymme kan variera starkt efter förhållandet till

omhändertagaren/na. Detta utrymme finns varken inuti eller utanför utan i ett gränsområde där allt är möjligt och att det är i detta område med förtroende som leken börjar. För att påverka det som finns utanför så behöver barnet agera och inte bara reagera. Han menar genom att agera eller handla som han benämmner det leker man.

Winnicotts (1995) har utvecklat en lekteori som börjar redan hos det lilla spädbarnet. Det lilla spädbarnet som tillsammans med vårdnadshavaren skapar ett utrymme byggt på förtroende. I början så är barnets syn subjektivt för att sedan i samspel med vårdnadshavaren gå över till att bli objektivt. Nästa steg i lekteorin är att barnet leker ensam fast den är med andra men att förtroendepersonen hela tiden finns närvarande och kan komma till undsättning när så behövs. Sedan börjar leken med att leka tillsammans det startar med att vårdnadshavaren leker helt på barnets vilkor för att så småning om sätta egna gränser och introducera egna lekar. Detta leder slutligen fram till förmågan att kunna leka tillsammans. Det är i denna tillsammans lek som ett större utbyte kan ske.

Winnicotts (1995) menar att tanken med leken kan man se i hur uppslukad barnet är av leken och där det inte är innehållet som är det väsentliga utan just denna uppsluppenhet detta kopplar han sen till koncentration. Detta lekområde som barnet är i när det leker är inte så lätt för barnet att lämna när helst någon så önskar likadant gäller om man gör intrång på barnets lekområde det görs inte helt självklart och inte utan protester.

(12)

12 av 55 I själva leken finns alltid en del som kan bli skrämmande. Winnicotts (1995) menar att de ordnade lekar som finns visar på ett försök att förhindra det som kan skrämmas i leken. När barn leker behöver det därför alltid finnas vuxna som barnen litar på och har förtroende för när de leker. Med det inte sagt att de måste vara med i själva leken utan de ska vara

tillgängliga om något uppstår. Om de vuxna måste vara med i leken för att leda den då uteblir det skapande som är så viktigt med leken.

2.2 Vad är lek?

Winnicott (1995) beskriver leken som en ”universiell förteelse” vilken han även kopplar samman med hälsa. Han menar att leken kan ha en självläkande effekt likställd med en terapisession. Barnet lär sig mest genom lek när det får komma på saker själv och inte när någon talar om det för det . För det är i den egna leken som man gör kunskapen till sin egen och inte bara något man säger som låter fint men som man inte medvetet tagit till sig. Han skriver vidare att man använt ordet lek lite för oförsiktigt för allt är inte lek enligt honom. Det svåra med leken är att den hela tiden balanserar mellan ett subjektivt och ett objektivt synsätt. I Knutsdotter Olofssons (1992) beskivs lek som en mental inställning och det som görs ska man inte ta på riktigt utan det är lek fast att man leker ”på riktigt”. Det kan jämföras med djurungar som leker/slås de visar alla signaler men alla är ändå med på att det är lek. Hon menar att lek alltid föregås med leksignaler. Leken är som ett fält av oändliga möjligheter där allt kan prövas och verifieras. Vid lek så förvandlas verkligheten till det som så önskas. Sett på leken utifrån är den meningsfull men det är då leksignalerna inte förstås som det blir problem. Sett på leken inifrån så är leken mer ett förhållnigssätt som ger sig i uttrck i en definierad känsla. Denna känsla är oberoende om man leker krig eller häst en positiv känsla. Detta medvetande tillstånd som leken skapar verkar vara speciellt hälsosamt. Som exempel kan ges på barn som blir avbrutna när de leker då de ofta reagerar med att bli irriterade och aggresiva.

Knutsdotter Olofssons (1992) skriver att det är ens egna inre föreställningar som kontrollerar leken. Vid lek så lämnar man verkligheten och inget annat finns. Leken utmärks av full koncentaration och dedikation. I leken så lämnar men sitt eget jag och kan bli och göra vad som helst. I detta tillstånd försvinner tiden man känner inte om man är hungrig eller trött. Vid lek försvinner individen in i en annan värld där leken i sig är vinsten, individen går då ifrån sin självmedvetenhet. Här kan man som pedagog störa om man går in i leken utifrån sett och kommenterar den för vad som då händer är att barnen störs och återtar sin självmedvetenhet.

(13)

13 av 55 Berg (1992) menar han att när någon leker så hänrycker leken en. Om detta tillstånd inte skulle infinna sig så annser han inte att det är fråga om någon lek. Detta tankesätt är även synligt hos Winnicott (1995) och Knutsdotter Olofssons (1992) med deras andra ord som koncentaration och hängivelse.

Öhman (1996) skriver att genom leken får barn en möjlighet att upptäcka och pröva sina inre möjligheter. Lek är väldigt svår definierat. Alla har vi lekt och alla kan vi också sägas har vår egen definition på vad lek är, men att enas om något är mycket svårt. Diverse teoretiker har försökt förklara leken via begrepp. Författaren delar uppfattningen med Winnicott och Knutsdotter Oloffson. Speciellt men tanke på hur viktigt det är att leka tidigt med sina barn och att detta endast är möjligt om barnet är tryggt och att det bygger på ömsesidighet och turtagande.

Öhman (1996) skriver att när barn leker provar det på olika sätt att hantera livet på och vad som passar dem. De provar också sina kunskaper i jakt på mer kunskap. Några av de förmågor som utvecklas med hjälp av leken är kommunikation, kreativitet, koncentration, känslor, kunskap och kompetens. Genom leken så stärker barnen sin självkänsla.

2.3 Leksignaler och lekregler

Knutsdotter Olofssons (1992) menar att när barn leker så tar de influenser från sina

erfarenheter men omvandla dem så att de passar leken detta sker i en mycket kretiv process. Fantasin kan väckas av t.ex. leksaker som får deras fantasi att flöda ännu mer. För att kunna vara med i en lek så behöver man sätta sig in i den verklighet som finns i lekens värld. Man måste även kunna tolka leksignaler från andra och samtidigt själv göra sig förståd med sina egna leksignaler. Tydligheten i dessa leksignaler kan starkt variera barn emellan, för vissa går det väldigt lätt men inte för andra.

I samklang med Winnicott (1995) så menar Knutsdotter Olofssons (1992) att de tidiga

lekreglerna och förmågan att leka får barnen tidigt genom att de leker med en vuxen som visar vägen. Sedan så utvecklas lekreglerna i samvaro med barnets kompisar. Dessa lekregler även inkluderar de vuxna som är med i leken. Om de vuxna inte följer lekreglerna så blir de till lekförstörare och de blir de om de helt om de exempelvis börjar moralisera lekandet eller kanske helt kör över barnen och betämmer helt själv plötsligt över leken. Reaktionen från barnen blir då ofta jag vill leka själv eller måste du vara med. En liknande reaktion kan det bli till exempel genom att vissa pedagoger envisas med att starta saker utan att ta hänsyn till att

(14)

14 av 55 nu leker barnen. Vad är egentligen viktigast kanske är det bättre att vänta någon minut till eller kanske förbereda barnen så att de själva kan avsluta leken så de får ett slut?

Berg (1992) skriver att leken är en ursprunglig del av våra handlingar. Han ser en risk i leken när pedagoger går in och ska ha aktiviterer efter som då stör barnen i deras lek. Om leken är till för att uppnå ett speciellt mål blir leken ett medel som kan anvädnas för att nå ett mål. Detta tycker inte Winnicott är den sanna leken för den förenar både mål och medel.

Knutsdotter Olofssons (1992) visar på att eftersom barnen börjar på förskollan så tidigt är det därför speciellt viktigt att pedagogerna leker med barnen. De behöver bli tränade och lärda i lekens konst det är inte något som bara kommer av sig själv. Leken är ett sätt för barnen att bygga upp sitt självförtroende. Sedan behöver leken utvecklas till att bli allt mer komplicerad. 2.4 Vuxen lek

Knutsdotter Olofssons (1992) skriver att när vi leker som vuxna är den inte alltid synlig. Det finns inte så mycket om vuxen lek men det kan ge sig uttryck som dagdrömmar och ens fantasier eller alla de inre samtal som kan förekomma med sig själv där vi skäller ut folk eller drömmer om något för det är just den koncentarationen som vi faktiskt ägnar det som är samma koncentaration i leken detta gäller även harmonin.

I Knutsdotter Olofssons (1992) är leken sammanknuten men konsten och vår kultur just genom det medvetandetillstånd som uppstår i lek detta tillstånd kan liknas vid det som uppstår i konstutövande. Belöningarna blir de samma. Den som leker kan bland annat bearbeta

känslor och yttrycka sig på olka sätt genom leken. Vi kan till exempel vara helt slutkörda men efter exempelvis dansgrupppen så mår vi oftast helt annorlunda. Vi känner oss mer glada. Vi har då återhämtat oss i lekens medvetandetillstånd. I denna lekvärld där allt kan förvandlas är allt möjligt. Det gäller bara att komma på det.

Berg (1992) visar en koppling mellan sport och lek som vuxna men hänvisar det samtidigt bara till avkoppling. Utifrån leken sport så visar det också på att de vuxnas lek spårat ut och blivit för aggressiv då till exempel polisen måste organisera sig och vara med för att försöka förhindra eller mildra bråk mellan supportrar. Leken kanske då blivit för aggresvi och kanske skulle stoppas. Men sen menar han att för att bygga upp ett samhälle och kultur så är leken en av byggstenarna för att göra detta möjligt.

(15)

15 av 55 2.5 Lekutveckling och skolan

Knutsdotter Olofssons (1992) visar på att barns lek utvecklas. När barnen går i förskolan leker de med hela kroppen i olika rolllekar, för att sedan i skolåldern mer gå över till att leka genom saker/figurer. Leken har nu utvecklats till att mer likna fantasisamtal eller helt enkelt till att bli en inre tankeverksamhet. Ungefär samtidigt som barnen börjar skolan så har de en så stor kontroll på världen att de kan leka samma lektema under långa perioder till och med dagar. Genom att titta på teater så leker åskådarna med i någon annans lek. Om det finns presentationskrav med i leken så är det svårt att tillåta sig själv att gå in i leken helt och fullt. Knutsdotter Olofssons (1992) visar att pedagoger har en förmåga att samla barn som blir för röriga till att sätta sig ner vid något bord och påbörja en aktivitet där. Genom detta får många barn för mycket intryck utifrån där de egentligen behöver leken för att bearbeta sina intryck, detta leder till en inre tomhet. När dessa barn sedan börjar skolan görs det försök att lösa detta problem med ännu fler bilder vilka i sin tur ofta rubbar förmågan att skapa sig egna inre bilder. På något sätt så verkar det ibland som att man glömt att barnen behöver reflektera och gå igenom saker genom lek eller med hjälp av något annat. Det måste skapas en balans mellan de intryck som man får från omvärlden till de som ens inre skapar om omvärlden. Barn bombaderas ständigt av information och vuxna måste hjälpa barnen att hantera detta genom lek så att barnen kan göra kunskapen till sin egen. Det hjälper inte att börja skolan tidigare utan det som behövs är att utveckla en varierande lekpedagogik gällande både förskola och skola.

I Sandén (2005) har hon bland annat Winnicotts tankar om lek men tar det vidare så till väga att hon skriver att om förskola/skola ställer för höga krav på barnen kan detta leda till att de känner sig misslyckade. Genom att använda sig av lek kan barnet lära sig hantera sin starka och mindre starka sidor och på så sätt på sikt stärka sin självkänsla.

En sak som Knutsdotter Olofssons (1992) nämner i negativ mening angående Winnicotts teorier är det faktum att han inte berättar hur lekområdet ska växa och bli större. Det enda han säger är att man behöver bygga det på förtroende. Det finns även likheter med Winnicotts tankar, till exempel hans lekvärld som han benämner för det tredje rummet. Detta kan jämföras med Knutsdotter Olofssons benämning lekområdet.

Öhman (1996) skriver att som pedagog ansvarar man bland annat för att skapa en trygg leksituation, visa leksignaler, ge en ram för leken, visa respekt för leken genom att inte störa

(16)

16 av 55 och avbryta leken mer än nödvändigt samt att erbjuda material och gemensamma lekar som leder till gememsamma upplevelser och självklart ger utrymme och tid för leken.

2.5.1 Fri lek

Öhman (1996) använder en term som är mycket omdiskuterad och ofta missförståd, den fria leken. Fri lek kan ses om ett uppsamlingsord för aktiviter som barn själv får välja och genom att de får välja fritt så ökar deras självkännedom. Hon skriver vidare att egentligen så går de inte att forcera fram lek så därför kan all lek benämnas som fri lek. För om barnen inte vill leka så kommer de att protestera. Men barn leker bara om det finns möjligheter till det för det krävs både tid och plats, någonstans att leka på och den tid som behövs för att de ska gå in i sin djupa koncentration utan att veta att snart blir vi avbrutna med till exempel sångstund. Ibland kan pedagog i sin vilja att lära ut och visa saker glömma att värdesätta leken

tillräckligt, och vad som då ofta händer som svar på detta är att barn hela tiden byter aktivtet. Barnen har inte ro utan väljer endast aktiviter som man kan bli avbruten i utan att det är hela världen. Ett annat vanligt missförstånd med den fria leken är att vuxna inte ska vara med och att den vuxne bara finns tillhands om det blir problem. Men pedagoger kan hjälpa barnen att utvidga och fördjupa leken. Men det kan såklart ibland vara svårt att balansera på linjen mellan att vara för ledande eller för tillbakadragen. Det är bra för barnen att välja själv vad de vill göra men det bygger på att barnen är trygga och att de vet vad de behöver, annars så stärks inte den egen utvecklingen utan lekens utveckling stannar och det blir endast en maktkamp där starkast vinner. Barnen börjar istället vakta sina saker och försöker att hävda sin makt.

2.6 Olika sorters lek

Öhman (1996) skriver vidare att det finns olika lekstilar och lekar. Som exempel på lekstilar kan ges realisten och dramatikern. Realisten är den som är intresserad och nyfiken på det som finns i verkligheten medans dramatikern väljer att låta fantasin ta plats och leker att till

exempel nu kommer draken och äter upp all vår mat. Vad de har gemensamt är att oavsett lekstil så behöver individen för att kunna leka använda det som Winnicott (1995) säger är det tredje rummet. Det är där leken äger rum och utvecklas och det är vårt jobb som vuxna och pedagoger att lotsa barnen till denna plats. Som exempel på olika sorters lek kan ges rollek, dramalek, bråklek och medielek.

Öhman (1996) skriver att det har även visat sig att många pedagoger vissar sin uppskattning för lekar som flickor ofta leker som generellt är lite tystare i motsatts till pojkars generellt sätt ofta lite högljudare lekar. Vad detta gör är att istället för att utveckla lekarna så får man

(17)

17 av 55 flickor som vill vara mer tillaggs och leka ännu duktigare, det vill säga tystare, och som får pojkarna att känna sig misslyckade. Genom att istället ta vara på alla lekar och visa att de är okej leder det till en högre tolerans för olikheter och en ökad förståelse för andra och leken liksom barnen själva kan utvecklas vidare istället.

2.7 Lekproblem

Knutsdotter Olofssons (1992) visar att vid lek så uppstår det en balans men om denna balans störs så upphör leken. Med detta inte sagt att alla lekar är harmoniska. Leken innehåller ofta motsater som båda är sanna, som exempel kan nämnas att lek kan vara både glädje och sorg, men de följer vissa regler och när dessa regler kommer i konflikt så upphör leken. Det kan även vara andra störande moment som t.ex att någon blir rädd på riktigt. När någon blivit rädd på riktigt så har leken kommit för nära verkligheten, den som barnet försöker handskas med. Andra störande moment kan vara maktkamp, övergrepp, översitteri och ojämlikhet. Men sedan finns det andra lekregler man har för att behålla harmonin i leken, de kan sägas vara samförstånd, ömsesidighet och turtagande.

Öhman (1996) skriver att när vuxna inte är med i leken säger vi också omedvetet att leken inte är viktig. Det finns barn som inte blir valda lekkamrater och hos dessa barn är risken stor att den fria leken är med och påverkar barnets självblid på ett negativt sätt. Men det går inte så bra för det barn som under upprepade gånger tillåts att avvisa andra barn ur leken. Det lär sig att det är bäst att hävda sig och den lekglädje som kan upplevas när man leker tillsammans kommer inte. Likadant är det men de barn som har en dragning mot att ständigt byta aktivitet. Vi behöver hjälpa till så att barnets röriga världsuppfattnig kan få något att vila på, hjälpa dem att göra det mindre rörigt. Likadant att visa och hjälpa de barn som inte riktigt har de rätta leksignaler men som gärna vill leka. Om barnen inte lär sig de rätta leksignalerna och ständigt blir bemöta med missnöje eller att man blir ignorerad riskerar att få en negativ självblid. En annan sak är att inte ingripa i barns konflikter förrän det är försent. Vad barnen då lär sig är att de inte har verktygen själva för att lösa konflikter som uppstår.

Öhman (1996) skriver vidare att ibland finns det barn som inte leker, förutsättningarna finns men detta till trots så uteblir leken. De flesta leker dock fast det kan vara svårt att identifera och det kan vara väldigt korta stunder. I de fall där barnen inte leker måste det ses närmare på det individuella barnets behov. Är det verkligen tillgodosett? Det första är att se till så att barnet verkligen är tryggt och sedan försöka hitta sådant som roar barnet för att sedan arbeta vidare på leksignaler och samspel så att leken kan utvecklas vidare till att inkludera andra.

(18)

18 av 55 Det samma gäller när barn leker i grupp. Är barnen trygga så finns det tillräckligt med gemensam lek upplevelser. En sak som kan leda till att barnen känner sig tryggare i gruppen kan vara genom att starta med organsierarade lekar så att baren lär sig i en situation som de är trygga i då de vet vad som ska hända för att sedan arbeta sig vidare därifrån.

Folkman och Svedin (2003) skriver att det kan finnas många olika anledningar till att barn inte leker. De har ofta lite kunskaper om hur lek går till. En anledning kan vara att barnet som liten inte fått lära sig av sina vårdnadshavare byggstenarna. En annan anledning är kanske att barn inte leker med andra barn utan endast med vuxna. Vuxna har lätt att anpassa sig till vad barnet vill så när barnet sen ska leka med andra barn går det inte alls för då har barnet kanske inte lärt sig att ta med sig andras ideer i leken. Ytterliggare ett exempel kan vara att barnet vill ha vuxnas uppmärksammhet, vill ständigt vara i centrum och inträffar inte det så ser barnet till att bli det oavsett om det blir positivt eller i negativ bemärkelse till exempel kan barnet i fråga slå kompisen bredvid enbart i syfte till att få den vuxnes uppmärksamhet. Dessa barn kan oftast leka men endast om barnet samtidigt har en vuxens uppmärksamhet. Detta bidrar till att barnet som kompis blir mycket oberäkneligt. Som ett annat exempel kan nämnas de barn som kan öppningssignalerna för lek men sen när den faktiska leken ska börja så kan de inte

komma vidare. De vet inte längre vad de ska göra och tyvärr är resultatet ofta då att de barn som var intresserade av lek går sin väg. Sen har vi de barn som har instabila hemförhållanden som får utlopp för det som händer i hemmet utanför, till exempel om man som barn är utstatt för förtryck hemma kan resultatet bli att barnet inte är så snäll mot sina kompisar. Eller om barnet står mitt mellan två bråkande föräldrar då finns det en tendens till att försöka

kontrollera andra hela tiden och då finns det inte vilja eller lust kvar för att orka leka. Det är viktigt att barnet tidigt kommer in i leken annars är risken stor att det hinder som fanns bara blir större och större och man får då barn som är mycket lätta att såra och som missförstås.

(19)

19 av 55

3 Metod

Jag har valt att se närmare på hur lek uppfattas av lärare och på hur leken kan användas

generellt i skolan. Men hänsyn till detta så ville jag genomföra arbetet med hjälp av intervjuer. Jag valde då att bedriva denna studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med koppling till litteraturen. Intervjuerna kommer jag att basera på Steinar Kvales bok om Den kvalitativa forskningsintervjun (1997). Jag kommer även att använda mig av Judith Bells bok

Introduktions till forskningsmetodik (2007). Anledningen till att jag valde kvalitaiva intervjuer var att jag ville få djupare svar på mina frågor eftersom leken är ett sådant ämne som jag uppfattar att många pratar om men sedan hur det verkligen ligger till vet jag inte. Med hjälp av kvalitativa intervjuer i samtalsform tror jag mig komma närmare verkligheten.

Mängden frågor och följdfrågar har jag valt då jag inte vill att intervjun skulle ta för lång tid för risken är i så fall att det skulle vara för svårt att få intervjuobjekt att ställa upp under sin arbetsdag.

De intervjuade kommer att vara sex stycken lärare. Intervjuerna kommer att bedrivas på två skolor där jag intervjuar en lärare från åk 1, en från åk 2 och en från åk 3 på vardera skola. 3.1 Intervju som forskningsmetod

Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Jag grundar intervjuerna som jag tidigare nämnt på bland annat på Kvale (1997). Han menar att en forskningsintervju vilar på ett samtal ur vardagen men att det är ett ”professionellt samtal”. Genom intervju kan en intervjuare som förbereder sig noggrant och som verkligen lyssnar till det som intervjupersonen säger få tillgång till beprövade kunskaper.

Vidare skriver Kvale (1997) att det inte är något konstigt då intervjun både har struktur och syfte. Han menar också att en intervju aldrig kan vara på lika villkor då det är den

intervjuande som kontrollerar interaktionen. Kritik mot denna forskningsmetod är att den kan vara för subjektiv, den vilar för mycket på de intervjuade. Kvale (1997) själv anser att så inte är fallet utan han menar att styrkan är att man kan ge en mångfacetterad bild av världen. Vidare skriver han att syftet med en kvalitativ intervju är att få detaljerade beskrivningar av det liv som den intervjuade lever med den avsikten att sedan göra en tolkning av den intervjuades mening.

För att få en annan syn på intervjuer valde jag att även se närmare på Bell (2007). Här kan man läsa om intervjuers för- och nackdelar. Hon menar att en fördel är att man med intervjuer

(20)

20 av 55 har en stor flexibilitet speciellt i en jämförelse med enkäter. Man får ett bredare svar i

förhållande till enkäter eftersom man nu även ser kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall med mera. Några av nackdelarna är att denna metod kan vara ganska tidskrävande och hon tycker att det är en väldigt subjektiv metod, med tillhörande risker med det. Man kan även få problem med att analysera svaren men även det att frågorna tar väldigt lång tid att formulera men man kan få ett väldigt gediget material. Några saker att tänka på vid intervju är att ställa öppna frågor, inte lägga in värderingar och att inte ställa många frågor på samma gång utan att i lugn och ro låta den intervjuade svara på frågorna.

Jag väljer medvetet öppna frågor som jag vet inte blir lika lätta att analysera men jag anser ändå att det ger ett bättre och närmare resultat om de intervjuade inte känner sig så styrda. Jag anser även att denna metod lätt blir subjektiv men att en medvetenhet om det och en väl förberedd interjvu ändå uppväger detta.

Frågorna jag ställde i samtalsform var följande: 1 Vad uppfattar du som lek?

1.1 Olika kategorier av lek?

2 Hur är din syn på lärandet när det gäller leken?

2.1 Förändras lekanden i åldersgrupperna, årkurserna 1-3? 3 Hur använder du leken i undervisningen?

3.1 Används leken i något speciellt ämne? 3.2 Hur ofta används leken?

Frågorna valdes med hänsyn till mitt syfte och mål. Jag hoppas att med hjälp av dessa kunna besvara mina frågor.

3.2 Undersökningsgrupp/Tillvägagångssätt

Då jag tänkt genomföra kvalitativa intervjuer så hade jag tänkt att intervjuva slumpmässigt utvalda lärare på två olika skolor i Sverige. Det kommer att bli sex intervjuer uppdelat på två skolor i en större stad. Jag kommer att träffa de intervjuade personligen för en intervju. Intervjuerna kommer att äga rum på de respektive skolorna.

(21)

21 av 55

Skolorna valdes efter att det var en stor (f-9) och en liten (f-3) och att de var villiga att ställa upp. Jag kontaktade respektive rektor och frågade om de var intresserade av att jag kom ut och gjorde intervjuer. De gav mig sedan telefonnummer som jag kunde ringa för att intervjua någon ur de berörda årskurserna. Det vill säga rektorerna valde i sin tur vilka lärare de ansåg troliga att vilja intervjuas men även troligtvis vilka de ville skulle bli intervjuade. Därefter tog jag kontakt med de olika lärarna och frågade dem om de kunde tänka sig att delta in denna undersökning. Alla de tillfrågade svarade ja på den frågan. Jag önskar göra en jämförelse mellan årskurserna och mellan de olika skolorna för att se om det finns någon skillnad om det är en stor eller en liten skola. Den stora skolan har klasser ända upp till åk 9 medan den lilla endast har till åk 3.

Alla intervjuerna på respektive skola kommer att ske på samma dag, alla på eftermiddagen med en dags skillnad mellan skolorna. Intervjuerna kommer att spelas in med en

videokamera, dock med kameraobjektivet stängt. Intervjuerna kommer att ske anonymt. Intervjuerna beräknas ta ca 30 min. Intervjuerna kommer därefter att transkriberas för att sedan analyseras.

När jag kom till den första och den stora skolan frågade jag om det var något de undrade över och berättade kort igen varför jag var där. De hade alla skrivit ut frågorna till intervjun som de fått och var väl förberedda med svar. På den mindre skolan var det tvärt om. De kom inte ihåg frågorna samt att en var sjuk så en annan lärare var vänlig nog att hoppa in. Denna lärare hade inte möjligheten att förbereda sig men jag tänkte att det inte gjorde så mycket efter som dennes kolleger inte heller hade förberett sig.

Jag valde att lägga fokus på de yngre åldrarna därför att jag tror att det är där som leken används mest för det är då barnen kommer från förskolan och förskoleklass, där man mer utalat använder sig av leken jämfört med de högre åldarana. Det är också mot de yngre åldrarna som styrdokumeneten hänvisar till som extra viktigt att använda sig av lek. Jag valde även lågstadiet som en avgränsning med tanke på att förskoleklassen flyttat till skolan och dess försök att påverka skolan och då vill jag se hur man i de närmsta årskurserna kan tänkas arbeta med leken. Fast att flyttningen av förskoleklassen fick inte den effekt som man var ute efter i skolan. Skolan påverkade förskoleklassen istället vilket var ganska givet tycker ialla falla jag men tanke på status och på hur många personer som ska påverka respektive bli påverkade av.

(22)

22 av 55 3.3 Analysmetod

I min analys kommer jag att använda mig av både ad hoc metoden och fenomenografi.

3.3.1 Ad hoc

Jag tänkte först enbart välja att analysera enligt ad hoc. Denna metod är även en av de mest använda enligt Kvale (1997). Han skriver att genom att använda sig av ad hoc metoden så finns det inte en fast metod utan man kan fritt välja bland de som passar i just det tillfället. På detta sätt kan den som forskar starta med att läsa intervjuerna för att få ett mer övergripande intryck, sedan kan man återvända till speciella delar, använda särskillda uttryck till att göra en mer ingående tolkning, göra om vissa delar av intervjun till berättelser med mera. På detta sätt så kan man kanske senare se kopplingar och strukturer som påverkar resultatet.

3.3.2 Fenomenografi

Jag har dock valt att komplettera med fenomenografi för att det är en kvalitativ

forskningsmetod som vänder sig i första hand till pedagogiken. Denna metod utvecklades vid det pedagogiska institutet i Göteborg. Genom fenomenografin försöker man hitta olika variationer. Utgångspunkten är då att det endast finns ett begränsad mängd uppfattningar. Forskaren önskar därefter ta redan på hur många uppfattingar det finns och sedan se till hur dessa uppfattningar ser ut. I fenomenografiska studier görs intervjuer som sedan analyseras med hjälp av kategorisering. Genom detta görs försök i att hitta likheter och skillnader gällande uppfattningar.

”Poängen är alltså att försöka se människors olika förståelse för saker och ting.”

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenomenografi) 6 nov.

Det är just detta jag vill göra när det gäller leken.

Kvale (1997) Fenomenografin önskar visa på de saker som kommer fram under forskningen men även på vilket sätt det kommer fram. Det försöker även lyfta fram det som annars är svårt att se.

”Fenomenologi är studiet av strukturen, och variationerna i strukturen, hos det medvetande, för vilket varje ting, händelse eller person framträder” Kvale (1997) s54.

Utefter fenomenografi som är en kvalitativ metod börja jag med att med att transkribera intervjuerna för att därefter kunna läsa de olika intervjuerna för att få ett helhetsintryck. När det är gjort går jag mer in på detalj i varje intervju och försöker se ut de meningsbärande texterna för att sedan kategorisera dem och hitta ett tema. Efter detta jämför jag intervjuerna

(23)

23 av 55 med varandra och identifierar de olika temans gällande alla intervjuer men även de enskilda intervjuerna. För att på detta sätt blir likheter och skillnader tydligt inom och mellan de olika skolorna.

3.4 Tillförlitlighet

I Kvale (1997) står det bland annat läsa att genom att använda sig av intervjuer så finns det risk att intervjuaren styr de intervjuade i den riktning som de önskar både medvetet men även omedvetet. Ett annat problem är även den kategorisering som intervjuvaren gör av svaren då dessa kan se olika ut beroende på vem som utför kategoriseringen. Kvale (1997) skriver vidare att när det gäller tillförlitligheten i intervjuerna så skiljer de sig åt som så att lärarna på den stora skolan var väl förberedda med anteckningar jämfört med den lilla skolan inte visste vilka frågorna var. Vad konsekevenserna blir av detta kan jag bara spekulera om. En annan faktor på den lilla skolan var att en av lärarna som jag skulle intervjuat var sjuk men att en annan lärare ställde upp. Denna lärare hade ju då inte en chans att förbereda sig inför intervjufrågorna men då dess kolleger inte gjort det heller så tror jag inte att det gjorde så mycket skillnad mellan dessa kolleger.

Litteraturen fick begränsas då det fanns så mycket material. Jag valde bland annat en nationell författare som haft stot inflyttande, Winnicott( 1995) och en svensk Knutsdotter Olofsson(1992) som haft stor påverkan därefter valdes litterartur som syftade till mina frågeställningar och resultat.

3.5 Etiska överväganden

Jag har kontaktat rektorn för de olika skolorna först för att få samtycke till intervjuerna. I det samtalet förklarade jag syfte och sa vilka frågor jag kommer att ställa. Därefter så kontaktade jag de lärare som rektorn valde åt mig för att få deras samtycke och informera dem om syftet och vilka frågor jag skulle ställa detta för att minska risken för att missförstånd skulle

uppkomma senare. Detta också för att ge skolorna en chans att ge eventuella begränsningar i redovisningen av mitt arbete som man kan se att Bell (2007)tar upp. Jag både pratade med dem och mailade dem. Intervjuerna kommer att vara anonyma men jag kommer att spela in dem fast med kameraobjektivet stängt. Jag kommer endast att nämna att skolan är stor eller liten och att den ligger i en större stad i Sverige för att säkerställa anonymiteten så att

deltagarna ska känna sig mer fria. Bell (2007) skriver om ett problem med anonymiteten är att de lärare som blir intervjuade på samma skola vet om att de andra också blir intervjuade så här finns en brist fast detta är de medvetna om. Detta gäller givetvis även respektive rektor.

(24)

24 av 55 Rektorerna var noga med att poängtera att detta var valfritt för deras lärare och jag poängterade att jag höll med.

4 Resultat

Jag har gjort sex intervjuer, de var uppdelade på två skolor mellan årskurserna 1-3. De olika skolorna skilde sig även åt på det viset att jag medvetet valt en stor och en liten skola för att se om det fanns några skillnader där emellan.

Följande frågor är ställda som tidigare nämnt samtalsform: 1 Vad uppfattar du som lek?

1.2 Olika kategorier av lek?

2 Hur är din syn på lärandet när det gäller leken?

2.2 Förändras lekanden i åldersgrupperna, årkursena 1-3? 3 Hur använder du leken i undervisningen?

3.1 Används leken i något speciellt ämne? 3.2 Hur ofta används leken?

Resultatet kommer att redovisas på följande sätt:

Först redovisas alla svar från den enskilda intervjuerna.

Efter det så redovisas identifierade meningsbärare per intervju i en samlad tabell.

Därefter kategoriserar jag samtliga meningsbärare jag identifierat från samtliga respondenter och anger sedan ett tema. En kategori med tema och meningsbärare redovisas på detta sätt: Meningsbärare 1, meningsbärare 2, meningsbärare 3: Tema

(25)

25 av 55

Efter identifiering av teman kommer jag i tabellform jämföra i vilken utsträckning olika tema förekommer i de olika intervjusvaren. Genom detta kan man tydligare se till skillnader och likheter inom och mellan de olika skolorna.

Fråga: Exempel

Lilla skolan Stora skolan

Teman Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Tema 1 x X Tema 2 X X Osv.. 4.1 Fråga 1 ‐ Vad uppfattar du som lek? Lilla skolan

Åk 1 – Lek för mig är samvaro mellan barnen. Lek är väl också att känna att man kan ha roligt tillsammans. Det kan ju vara något man varit med om som kommer in i leken som har jättestor betydelse för barnet.

Åk 2- Lek för mig är något man känner är lustfyllt, utan krav på viss aktivitet, det är väl mer frilek då. Det är svårt att definiera egentligen men för mig är leken lustfylld, det är lusten som driver fram det.

Åk 3-Det är något som styrs av fantasin. Nästan det mesta barn håller på med.

Stora skolan

Åk 1- Lek är en social aktivitet som man gör för att ha roligt. Åk 2-Lek är allt som är lekfullt och roligt.

Åk 3-Jag tycker att det är svårt att definiera vad lek är. Upplevelser kanske, barn bearbetar ju det sen genom leken. Lek är väldigt naturligt för barnen men tyvärr så mister många vuxna det sen.

(26)

26 av 55

4.1.1 Identifiering av meningsbärare

Fråga 1: Vad uppfattar du som lek?

Meningsbärare Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3

Samvaro x

Roligt x x x

Något man varit med om x

Tillsammans x Lustfylld x Utan krav x Frilek x Svårt x x Fantasi x

Allt barn håller på med x

Social aktivitet x

Lekfullt x

Naturligt x

Upplevelser x

Mister som vuxen x

4.1.2 Kategorisering och tema

Nedan följer identifierade meningsbärare kategoriserat och med tema i fetstil: Roligt, lustfylld och lekfullt: Lust

Samvaro, tillsammans, social aktivitet: Samvaro

Allt barn håller på med, naturligt,fantasi, frilek, utan krav: Fri lek Upplevelser, något man varit med om: Upplevelser

(27)

27 av 55 Mister som vuxen: Leken minskar

4.1.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren

Fråga 1: Vad uppfattar du som lek?

Lilla skolan Stora skolan Teman Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Lust x x x x Samvaro x x Fri lek x x x Upplevelser x x Svårt x x Leken minskar x 4.2 Fråga 1.1 ‐ Olika kategorier av lek. Lilla skolan

Åk 1- Samtal som ställer frågan vad ska vi göra sedan börjar de bara leka. Fri lek sen så tycker jag att det finns många olika sorters lekar t ex fantasilek är en lätt lek för dem därför att det är regler som kommer till under tiden. Även där har man samarbetet barnen i mellan och sen har vi olika rollekar.

Åk 2-Allt från frilek, traditionella lekar, lekar med dockor, bilar, ute och springa. Lek kan även vara saker man lär sig på mer traditionellt sätt i skolan. Genom att leka in kunskapen istället på ett lustfyllt sätt det blir ju mer styrd lek. Det finns många olika typer av lekar men oavsett lek så finns det mer eller mindre uttalade regler. Bredvidleken brukar de ju ha passerat när de kommer hit men det förekommer att de inte utvecklat se sociala delarna riktigt.

(28)

28 av 55 Åk 3- De små barnen börjar ju med att härma och följa efter. Sen utvecklas leken till att de blir t.ex. rollekar, fantasilekar, ja spring i benen.

Stora skolan

Åk 1- Lek för barnen kan vara ensamlek, två och två, grupplek och fantasilek. Lek för vuxna är sport, lek för ungdomar är dataspel. I vilken ålder vi än befinner oss i så leker vi. När de är små så leker de själva sen utökar man leken hela tiden, att vara två eller att vara tillsammans i leken.

Åk 2- Många med ex. bredvidlek, rollek, olika spel, idrott, låtsas lekar.

Åk 3- Rollspelslekar, fantasilekar och många samarbetslekar som är mer uppstyrda. De kanske inte är så spontana men det finns olika ändamål med alla lekar.

4.2.1Identifiering av meningsbärare

Fråga 1.1: Olika kategorier av lek?

Meningsbärare Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Fri lek x x Samarbete _x _x Regler _x _x Rollekar _x _x _x _x Många olika _x _x _x Styrd lek x x Sociala x Traditionella lekar x Leka in kunskapen x Fantasilek x x x x Utvecklas x x

Leker i alla åldrar x

(29)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 29 av 55 Grupplek x Låtsaslekar x Spel x Idrott x Bredvid lek x 4.2.2 Kategorisering och tema

Utvecklas, utökar, sociala: Utveckling

Många olika, fantasi, låtsas lekar, frilek, brevid lek, rollekar: Frilek Samarbete, grupplek: Samarbete

Många olika, styrd lek, leka in kunskapen, traditionella lekar, spel, idrott: Styrd lek Regler: Regler

Leker i alla åldrar: Leker i alla åldrar

Fråga 1.1: Olika kategorier av lek?

Teman Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Utveckling x x x Fri lek x x x x x x Samarbete x x x Styrd lek x x x Regler x x

(30)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 30 av 55 4.3 Fråga 2 ‐ Hur är din syn på lärandet när det gäller leken? Lilla skolan

Åk 1-Jätteviktig att använda kroppen vid inlärning för jag märker att det är lättare för barnen att lära sig då. Det är viktigt att man får med så många olika sätt som möjligt att lära på och där tycker jag att leken är fantastisk. Barnen får då lättare en helhets bild och ser mer nyttan. Men i leken är det viktigt att man samtidigt talar om vad det är man tränar.

Åk 2-Det finns en stor vinning i leken och jag tror att man kan nå minst lika goda resultat genom lek, det är ju något lustfyllt. Skolan har tagit till sig mycket av förskolans sätt att tänka. Just i lek kan man se olika sätt som barnen lär sig på och att det inte bara finns ett skolsätt som är det rätta och det tycker jag är positivt.

Åk 3- När man leker så är man nöjd och då mår man gott och då har man det bra. Man kan då leka någonting att man lär sig samtidigt och då tror jag att det fastnar lättare, man har lättare för att förstå vad det handlar om. Lek är någonting väldigt positivt i lärandet just för den positiva känslan.

Stora skolan

Åk 1-Leken och lärandet går hand i hand men först så måste barnen vara trygga i sig själv, i sin miljö, i skolan och i mig som lärare. Sen kan man börja med lärandet och det gör man bäst genom lek. Att hela tiden blanda in leken i alla ämnen och i allt man gör. Då är det genast mycket lättare att fånga dem för då är det roligare. Filmer, lekar ute på gräsmattan, allting har en mening när man når barnen genom leken.

Åk 2-I en leksituation så utvecklar barnen sig socialt, sin fantasi, kreativitet men också motoriskt. Kunskapsmässigt beror det på vad det handlar om om det gäller till exempel abstarkt tänkande är leken väldigt viktig men även i olika leksituationer, begreppsbildning, jaguppfattning, självuppfattning, självförtroende, självkänsla och hela den biten är leken viktig.

Åk 3-Otroligt viktigt i de yngre åldrarna att leka fram allting. Jag tror inte vi nått de resultat vi gör om vi inte använt leken integrerat i allt vi gör för då hade vi missat många barn som verkligen behöver leka. De lär sig lättare och blir mer motiverade när de har roligt och

lustfyllt. De tänker inte på att det är en lärande situation men de lär sig ändå. Extra viktigt när det gäller abstrakt tänkande för då måste man leka in det annars så når man dem inte.

(31)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 31 av 55 4.3.1 Identifiering av meningsbärare

Fråga 2: Hur är din syn på leken när det gäller lärandet?

Meningsbärare Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Viktigt x x x Använda kroppen x Olika sätt x x Tränar vad x Lustfyllt x x Positivt x Ha det bra x Lättare förståelse x Trygghet x Lär genom lek x Roligt x x

Lek i alla ämnen x x

Utveckling x

Självkänsla x

Leka fram x

Abstrakt tänkande x x

4.3.2 Kategorisering och tema

Lustfyllt, positivt, roligt: Lust Trygghet, ha det bra: Trygg

Viktigt Olika sätt Tränar vad Lek i alla ämnen, lär genom lek, leka fram, lättare förståelse, utveckling: Lär genom lek

Abstrakt tänkande: Abstrakt tänkande Självkänsla: Självkänsla

(32)

32 av 55 Använda kroppen: Rörelse

Fråga 2: Hur är din syn på leken när det gäller lärandet?

Teman Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Lust x x x x Trygg x x Lär genom lek x x x x x x Abstrakt tänkande x x Självkänsla x Rörelse x 4.4 Fråga 2.1‐ Förändras leken i åldersgrupperna, årskurserna 1‐3? Lilla skolan

Åk 1-I ettan så kan jag märka att barnen är trötta och då tar jag ofta in leken och vi leker lekar både traditionella lekar och många olika. De behöver lite avbrott och då leker vi. Men sen i tvåan, trean då tycker de att leken är roligare om vi gör den mer som en tävlan. Så det blir lite annurlonda lekar. Fast ibland blir tävlingsmomentet för mycket och då säger jag bara nu leker vi bara. Det brukar bli om man nu kallar det för lek att jag tar in spel men även vanliga

nöjespel som kan öva turtagande. Jag tycker att det är viktigt att leken är med hela tiden på lite olika sätt. Man anpassar leken hela tiden. I tvån och trean så brukar jag lägga till med lite mer känslor i leken för då börjar oftast några bli förpubertala och ha lite svårt med att

(33)

33 av 55

Åk 2- Tyvärr så tror jag att man leker mer ju yngre barnen är. Men stor del beror nog även på pedagogen. Den fria leken att fritt prova sig fram minskar fast när de blir äldre så ändras den leken till en annan där de får experimentera själva istället. Det blir mindre fri lek men man försöker göra det på ett lekfullt sätt även i de äldre åldrarna.

Åk 3-Ja, ettorna vill mer springa efter varandra och gömma sig för att sedan utvecklas vidare i tvåan och trean till att de vill röra vid varandra och de vet inte riktigt hur utan provar sig fram i leken. Ibland blir det sparkar och då får vi prata om det, det är den lekformen. Sen har vi fantasi och rolllekarna fast pojkarna spelar mest fotboll, de stannar lätt i den leken. Pojkar och flickor leker olika men det leker samma med t.ex. med sina små gubbar av olika slag som de alla har fast som de leker lite olika med.

Stora skolan

Åk 1- Barnen utvecklas ju hela tiden och precis som man utvecklar svenskämnet eller något annat ämne i skolan så måste man utveckla leken. Det når ju så småningom fram till

ungdomars datorspels lek och från datorspelsleken så leder det vidare till vuxenleken sport. Det kommer naturligt om man tar mina handdockor till exempel så kan man ju börja med att prata med barnen genom en handdocka men i tredjeklassen så kan de ju utveckla det till en dockteater. Vissa saker finns kvar fast vi tittar inte riktigt på det på samma sätt så det beror lite på vad det är frågan om. Man kan använda många saker men på olika sätt.

Åk 2- Ja men det är också en skillnad på leken i undervisningensituationen och leken ute på gården. Där ser man olika utvecklingar. När det gäller undervisningsituationer är det mycket plockmaterial och så som man använder sig av och vi gör bilbanor och i ettan gjorde vi stora planchser med gator och mönster, och de fick använda sig av de få bokstäver vi lärt oss. När det gäller barnens lek ute så ser man då i början med en ny grupp är att det nästan alltid någon som går själv eller i mindre grupper, men vid ett vist skede så är det så härligt. Då samlas gärna klassen mer så som en hel grupp. Den utvecklingen kan man ju också se. Leken är fortfarande en stor del av undervisningen från årskurs 1 till 3. Det behöver ju inte vara så att leken lär dig utan tvärtom då du använder dina nyfunna kunskaper till att kunna göra en lek som du inte hade kunnat göra tidigare utan den kunskapen, så då det är en växelverkan mellan lek och kunskap.

Åk 3- Vi lekte mest i ettan. Men det går lite i vågor. Så fort det blir för abstrakt, då använder vi leken mer igen oavsett ålder. Leken i ettan gick mycket ut på att forma gruppen genom t.ex

(34)

34 av 55

samarbetsövningar och gruppstärkande övningar för att få en lärande situationer sen. Men vi leker fortfarande och jag inspirerar gärna. För mig är det helt naturligt att det ska vara lekfullt.

4.4.1 Identifiering av meningsbärare

Fråga 2.1: Förändras leken i åldersgrupperna, årskurserna 1-3?

Meningsbärare Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Lek för trötthet x Anpassar x Traditionella Lekar x Känslor x Tävling x Spel x Mindre lek x x Ändras x Frilek x Pedagogen x Utvecklas x x x Spring lek x Figur lek x Flickor/pojkar x

Röra vid varandra x

Datorspel x Sport x Alla leker x Olika sätt x Lek i undervisningen x Lek på gården x Material x Grupp x

(35)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 35 av 55 Växelverkan x Lek i vågor x Forma gruppen x Lekfullt x Naturligt x 4.4.2 Kategorisering och tema

Anpassar, utvecklas, lek i vågor, växelverkan, ändras: Utvecklas Froma gruppen, grupp: Gruppbildning

Traditionella lekar, känslor, spel, sport, dataspel, flickor/pojkar, tävling, spel, material, lek i undervisningen, olika sätt: Styrd lek

Frilek, spring lek, figur lek, lek på gården, lekfullt, naturligt, olika sätt, röra vid varandra: Fri

lek

Alla leker: Alla leker

Mindre lek, lek för trötthet: Mindre lek Pedagogen: Pedagogen styr

Fråga 2.1: Förändras leken i åldersgrupperna, årskurserna 1-3?

Teman Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 1 Åk 2 Åk 3

Utvecklas x x x x x x

Gruppbildning x x

(36)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 36 av 55 Fri lek x x x x x Alla leker x Mindre lek x x Pedagogen styr x Fråga 3 ‐ Hur använder du leken i undervisningen? Lilla skolan

Åk 1-Jag försöker att ta med leken så ofta så möjligt. T.ex vid start av nytt tema säg

stenåldern. Att nu tar vi tillbaka klockan och berättar med inlevelse vad som kan hända då och introducerar på så sätt temat genom en historia. Sen kan man se på vad som fanns på den här tiden och spela spel, drama. Vi kan gå ut och plocka flinta stenarna som de faktiskt hade på stenåldern och så får de gärna leka lite, jag försöker liksom ta upp lite om vad man hade för lekar på den tiden. Jag knyter nog an leken ganska mycket i min undervisning.

Åk 2- Jag försöker vara mycket ute, det är lättare att få lekformen ute. Vi har rörelse som profil så vi gör rätt mycket ute, allt från traditionella lekar i rörelsesyfte till att öva matte ute. Memory, tio kompisar, kortlek, spelar olika spel, affär. Svenska t.ex idag ska vi skriva brev till varandra och börja med att skriva en fråga och skicka det till en kompis och så jobbar vi efter det. Det tycker det är kul och de tänker inte på att de skriver utan på det roliga att hitta på en fråga till kompisarna. Det blir som en lek och så vi får se vad som kommer tillbaka. Jag vet att de lär men de tycker att de leker. Så länge de tycker att det är roligt och det är lusten som driver så lär de sig mycket lättare.

Åk 3- Spel, mattelekar, jag tänker inte på vad som är lek och vad som är det ena eller andra men man kan leka tio kompisar. Om jag säger 7 så ska du säga 3, det är ju en slags lek. Man kan ställa upp dem på led på en rad och se vem som är längst och kortast och det är ju en slags lek. Det kan ju inte vara så våldsamt här innem, det är ju så. Spela olika slags spel och klossar och sånt laborativt material. Fast de bygger ju med dem och då kan jag säga – Lek inte med klossarna! De har så mycket fantasi. Men så där rörelselekar och sånt blir det tyvärr inte så mycket av här inne.

(37)

37 av 55

Stora skolan

Åk 1- Mycket musik, rim och ramsor och fingersagor. Räknar vi så kan jag ju ställa mig på golvet och hoppa, man måste nog vara lite tokig som lärare för att man måste nog ha mycket fantasi och kunna bjuda på sig själv väldigt mycket. Man kan inte vara för stel. Det är mycket sånt jag håller på med och det kan jag göra i en sexa men det spelar inte mig någon roll. Men jag vrider och vänder på det så det passar dem. Man får hela tiden vara öppen för vad som passar en etta till vad som passar en sexa . Jag möter dem på sitt sätt men hela tiden finns det med leken som en värdefull ingrediens i allt man gör.

Åk 2 -Bingo, pausgympa, räknesagor, vem vill bli miljonär och att använda kroppen för att forma bokstäver tillsammans, i drama och också charader, memory, spel som man gör själv, bilbanan, ja jag lägger faktiskt också in frilek. Då går vi ner till förskoleklassen och då får man roa sig kungligt med playmobil och spökborgen, dockevagnarna. Leken fyller ju också bara en rolig funktion. Det måste ju inte alltid vara att man ska lära sig något t.ex. mer som avslappnig. Ibland är det skönt att gå ner ett plan och att det inte alltid är så mycket skola. Jag arbetar med växelverkan.

Jag arbetar mycket med arbetsschema och då arbetar man mycket med olika svårighetsgrader där man då kan välja på material som jag dukar fram. Det finns då inlagda moment som är lite mer lekfulla och inte så ansträngande. Det blir lite mer avkopplande att man kan välja det om man känner. Men det är viktigt att individualisera även uppåt i åldrarna.

Åk 3- Genom samarbetsövningar, kroppsstärkande övningar, namnlekar, rim och ramsor och sånger för att minnesträningen skulle befästas. Olika rörelselekar för de klarar inte av att sitta stilla så länge och så att de kan koncentera sig igen efter leken. Stavning också och det använder vi nu i trean också. Och då använder man också minneslekar och rim och ramsor - hur stavas det egentligen? Begreppslekar i matematik, mattespel, mattesagor,

repetitionsloopar gör jag ju i alla ämnen. Vi har lekt affär, tiokompislekar är väldigt viktigt, tändsticksaskar som de fick lägga saker i och skaka och öppna ena sidan och var där då fyra så skulle de säga hur många det var i den andra. Även pärlband som man gömmer så har man tio från början och så håller man för och så ska de säga hur många som är kvar under

fingrarna.

När vi började med klockan så gjorde vi en stor klocka på golvet av tejp så satte vi ut alla siffror och så fick barnen agera visare.

(38)

38 av 55 som t.ex. hämtalekar och hämtadikter.

För engelskan har jag en apa som heter Micky. Han trär jag på handen och det är han som håller i lektionen.

4.5.1 Identifiering av meningsbärare

Fråga 3: Hur använder du leken i undervisningen?

Meningsbärare Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Ofta x Mycket x Spel x x x x Drama x x x Ute x x Rörelse x x Traditonella lekar x Affär x x Tio Kompisar x x x Roligt x x Lär genom lek x Lite rörelse x Fantasi x x Matte lekar x x Styrd lek x Musik x

Rim och ramsor x x

Fingersagor x

Bjuda på sig själv x

Anpassar x

Värdefull x

(39)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 39 av 55 Pausgympa x Räknesagor x Frågesport x Charader x Frilek x Växelverkan x Avslapning x Individuallisering x Samarbetsövningar x Kroppsstärkande övningar x Namn lekar x Sång x Repetiotionsloopar x Hämt lekar x Hämt dikter x Handdockor x Viktigt x 4.5.2 Kategorisering och tema

Traditionella lekar, sång, musik spel, tiokompisar, styrd lek ,mattelekar, hämt lekar, hämta dikter, affär, handdockor, rim och ramsor, drama, namn lekar, spel, fråge sport, charader, repetitionsloopar, räknesagor, bingo, samarbets övninga: Styrd lek

Avslappning, fantasi, frilek: Fri lek Viktigt, värdefull, ofta, mycket: Viktigt

Pausgympa, kroppsstärkande övningar, rörelse, ute: Rörelse Lite rörelse: Lite rörelse

Växelverkan, individualisering lär genom lek, anpassar, roligt: Lär genom lek Bjuda på sig sjäv: Pedagogen styr

(40)

Lek och Lärande –Anne Merlöv 40 av 55 4.5.3 Förekomst av tema i de olika intervjusvaren

Fråga 3: Hur använder du leken i undervisningen?

Lilla skolan Stora skolan Teman Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Styrd lek x x x x x x Fri lek x x x Viktigt x x x Rörelse x x x Lite rörelse x Lär genom lek x x x Pedagogen styr x 4.6 Fråga 3.1 Används leken i något speciellt ämne? Lilla skolan

Åk 1- Ja, jag tror att jag leker mest när det är matte och svenska, för att i matte är det så många begrepp man kan använda, väldigt mycket lek i de tematiska begreppen. Likadant i svenskan. Jag tycker att det finns ganska många roliga spel som man kan göra tillsammans med barnen men även genom lek öva sig i att våga tala.

Åk 2- Ja, idrott känns ju på något vis som om det ligger nära tillhands. Men matte för min del använder jag det mycket, jag försöker i svenska med jag kan ibland tycka det är svårare. Åk 3 - Ja, idrotten de är ju lek. Och sedan så har man ju rasterna där man då får ut och springa av sig och leka och då blir det ju den spontana leken. Och sen så har vi ju vissa stunder då vi har skolans val då vi bestämmer att nu idag när hela skolan har gympa är det hinderbana, en annan dag är det lekar. Och då är det också vi vuxna som håller i en lek för barnen. Nu har ju jag dem inte i idrott men där leker de.