“Vi är viktiga för förskolan!” - En uppsats om hur vikarien upplever och hanterar sin roll i förskolan

Lärande och Samhälle Barn unga samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

“Vi är viktiga för förskolan!”

- En uppsats om hur vikarien upplever

och hanterar sin roll i förskolan

“We are important for the preschool!”

- An essay on how the substitute teacher experiences

and handles her role in preschool

Kajsa Pålsson

Nina Hansson

Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Robert Nilsson Mohammadi Datum för slutseminarium: 2019-06-03 Handledare: Robin Ekelund

Abstract

Fokus i media ligger på stora barngrupper, bristen på utbildad personal samt den ordinarie personalens arbetssituation inom förskolan. Vår upplevelse från den verksamhetsförlagda utbildningen har gjort oss nyfikna på hur vikarien upplever sin roll och plats i förskolans verksamhet med tanke på de diskussioner som förs i media. Syftet med denna studie är att undersöka hur vikarien upplever och hanterar sin roll och situation i förskolan.

Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer via videosamtal och som analysverktyg har vi utgått från fenomenologisk teoribildning som har en filosofisk inriktning. Denna teori lämpar sig väl för att få inblick i hur människor upplever sin vardag. Analysarbetet har baserats på både ljudinspelning samt transkribering av intervjuer.

Resultatet i uppsatsen visar att vikarierna upplevde sin roll i förskolan som viktig då deras närvaro möjliggör att verksamheten kan fortsätta fungera samt avlastar den ordinarie personalen. Vikarierna upplevde att de blev bemötta på olika sätt inom förskolans verksamhet, detta visade sig till stor del vara på grund av att vikarierna inte vistades på samma förskola en längre tid, även utbildning, arbetsbelastning och vikarieomsättning visade sig ha betydelse. Resultatet visar även att vikarierna har en uppfattning av hur arbetssysslor ska utföras medan ordinarie personal kan ha en annan uppfattning. Vikarierna upplevde att de saknar information som skulle kunna underlätta deras arbete. Resultatet visar att vikarierna i hög utsträckning använde sig av olika strategier för att hantera och orientera sig i förskolans verksamhet. De strategier som vi fann har vi valt att kalla “Den vetgirige vikarien”, “Vikarien som barnvakt”, “Den handlingskraftiga vikarien” och “Den passiva vikarien”.

Nyckelord: Fenomenologi, förskola, intervju, upplevelser, vikarier

Förord

Denna resa har varit både givande och spännande men hade aldrig blivit möjlig utan andras omtanke och hjälpsamhet. Därför vill vi passa på att tacka vår handledare Robin Ekelund för ett fantastiskt stöd och handledning längst vägen. Tack till alla vikarier som visat

engagemang och valt att delta i vår studie. Tack till våra älskade familjemedlemmar som stöttat upp, haft förståelse och funnits till hands när vi inte hunnit med de vardagliga sysslorna. Tack!

Under processens gång av examensarbetet har vi tagit ett gemensamt ansvar och samarbetat mot samma målsättning. Vi har tillsammans diskuterat, kommit fram till lösningar och stöttat varandra. Vi satte upp en plan och tydliga riktlinjer för arbetet, för att på så vis få en

övergripande bild av processens gång. Alla intervjuer och transkriberingar har genomförts tillsammans. För att effektivisera arbetet har vi delat upp vissa bitar och jobbat från var sin dator men har hela tiden haft en dialog kring innehållet. Detta gör att vi båda har varit lika delaktiga i alla delar av examensarbetet. Vi har haft samma ambition och målsättning, vilket gjort att de förväntningar vi haft på varandra har infriats.

Malmö, Maj 2019

Kajsa Pålsson och Nina Hansson

Innehållsförteckning

1 Inledning och bakgrund………..s 7

1.1 Syfte och frågeställning………..s 8 1.2 Textens upplägg………..s 8

2 Tidigare studier………....s 9

2.1 Arbetsmiljö och arbetssituation………..s 9 2.2 Hälsa och strategier……….s 11 2.3 Sammanfattning………...s 13

3 Fenomenologi teoribildning………...….s 14

3.1 Fenomenologi……….s 14 3.2 Vardagsvärlden………...s 15 3.3 Typifiering………..s 15 3.4 Orientering och linjer....………..s 16 3.5 Sammanfattning………..s 18 _{​ 4 Kvalitativ intervjustudie……….…….s 19} 4.1 Urval…. ……….………...…..s 20 4.2 Forskningsetiska överväganden………..……....s 20 4.3 Genomförande……….……....s 21 4.4 Analysmetod………...….s 23

5 Analys och resultat……….….s 25

5.1 Vikariens roll………..…s 25

5.1.1 Den viktiga och tvetydiga rollen………..…….…._​s 26

5.1.2 Vikarien som välkommet inslag eller nödvändigt ont……….…..…..._​s 27

5.1.3 Sammanfattning……….………...…._​s 29 5.2 Vikariens arbetssituation……….…...s 29

5.2.1 Vikarien den informationslösa………..…..._​s 30

5.2.2 Vikariens livspussel………..…._​s 31

5.2.3 Sammanfattning………..._​s 32 5.3 Vikariens strategier………...……...s 33

5.3.1 Den vetgiriga vikarien………..._​.s 33

5.3.2 Vikarien som barnvakt………..…._​s 34

5.3.3 Den handlingskraftiga och den passiva vikarien………..._​s 35

5.3.4 Sammanfattning………..._​s 36

6 Diskussion………...s 38

6.1 Resultatdiskussion………...…....s 38

6.1.1 Hur upplever vikarien sin roll och situation i förskolan?..._​.s 38

6.1.2 Hur orienterar sig vikarien utifrån sin roll och situation i verksamheten?..._​s 40 6.2 Yrkesrelevans………....…..s 42 6.3 Metoddiskussion……....………..s 42 6.4 Vidare forskning………..s 44 7 Referenser………....….s 45 8 Bilaga……….s 48 6

1 Inledning och bakgrund

Det är en tidig morgon och solen har inte riktigt tittat fram ännu när förskolevikarien

“Susanne” öppna grinden till “Hallongårdens förskola”. På vägen in möts hon av en stressad mamma som precis lämnat sitt barn för dagen. Mamman rusar ut och verkar inte lägga märke till Susanne. Susanne går ner i den långa korridoren där avdelningarna ligger på rad. Susanne ser förvirrad och obekväm ut. Hon vet inte riktigt vart hon ska ta vägen då det är första gången hon befinner sig på förskolan. Susanne går fram och öppnar en av dörrarna och sticker in huvudet med ett leende på läpparna, “Ursäkta, är det någon som vet var jag ska vara idag?” säger Susanne. Inne i rummet är det livligt och högljutt vilket gör att ingen verkar höra eller se att Susanne är där. Hon går längre in i rummet för att försöka få kontakt med

pedagogerna. En av pedagogerna lägger då märke till Susanne och svarar lite kort att hon inte vet vart hon ska vara men att hon kan stanna på avdelningen så länge då det är ont om

personal. Susanne ser fundersam ut och frågar pedagogen om hur rutinerna ser ut och om det är något speciellt hon bör veta. Pedagogen verkar upptagen med en liten flicka som blivit av med sin napp och svarar inte Susanne som väljer att inte fråga igen.

Det är situationer som denna som under vår förskollärarutbildnings gång har väckt idén till denna uppsats. I vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med både tillfälliga vikarier och långtidsvikarier som är en naturlig del av den dagliga verksamheten ute på förskolor. Vi har uppmärksammat att vikarier tas emot på olika vis av ordinarie personal. Ute i verksamheten har vi upplevt att vikarier_​​mötts av många kommentarer, såväl positiva som negativa. Vissa ser det som positivt eftersom vikarier bidrar till personaltäthet. Andra verkar negativt inställda inför att behöva ha någon ny i arbetsgruppen att förhålla sig till. Fokus i media ligger på den ordinarie personalens arbetssituation, men våra upplevelser har gjort oss nyfikna på hur vikarier upplever sin roll och plats i förskolans verksamhet. Även dagens samhällsdebatter handlar till stor del om stora barngrupper samt bristen på förskollärare och

lärare inom förskola och skola. _{​Lärarnas tidning​ nr 6, 10 Maj (2019) skriver följande,}

“_{​Lärarkåren enas i protest. Nya siffror visar krisen​”. Artikeln handlar om att lärarkåren enats} i en manifestation för att protestera mot de besparingar som gjorts på förskola, skola och fritidshem. I artikeln framkommer även att förskollärare är de som är näst högst

representerade av alla yrkeskategorier när det kommer till sjukdom.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vikarien upplever och hanterar sin roll och situation i förskolan. För att synliggöra detta har vi valt att göra kvalitativa intervjuer och arbeta utifrån följande frågeställningar:

● Hur upplever vikarien sin roll och situation i verksamheten?

● Hur orienterar_{​ ​sig vikarien utifrån sin roll och situation i verksamheten?}

Som analysredskap har vi valt att använda fenomenologisk teoribildning. Denna teori går ut på att förstå hur individen erfar, konstruerar och förstår sin verklighet i det sociala samspelet.

1.2 Textens upplägg

Denna uppsats är uppdelad i sex olika kapitel. Det första kapitlet innefattar inledning där studiens syfte och frågeställning presenteras. I det andra kapitlet ges en bild av tidigare forskning på området. Det tredje kapitlet läggs vald teori fram samt begreppsdefinitioner. I kapitel fyra presenteras metod och urval, genomförande, etiska överväganden och uppsatsens analysmetod. I det femte kapitlet redogörs analys och resultat för att i sjätte kapitlet övergå till en diskussion om resultat, yrkesrelevans, metod och vidare forskning.

2 Tidigare

_​

_​

studier

Detta kapitel kommer att presentera tidigare studier som kan kopplas till vårt examensarbetes innehåll. Forskningen har vikariers arbetsvillkor, arbetsmiljö eller hälsa i fokus. Alla de presenterade studierna är relevanta för vår studie trots att de inte har kopplingar till förskolan eller skola, detta för att de undersöker vikariens arbetssituation. Först presenteras studier som knyter an till vikariernas arbetsmiljö och arbetssituation. Sedan kommer studier som knyter an till vikariers hälsa och strategier att presenteras.

2.1 Arbetsmiljö och arbetssituation

Alfonssons (2012) studie fokuserade på att undersöka anställningsformen för vad han kallar behovsanställda och hur denna anställningsform påverkar relationen till den fast anställda personalen samt vilka grupper som riskerar att ha en behovsanställning. Studien undersökte vilka möjligheter den behovsanställda har att hantera de krav som ställs på dem från fast anställd personal och utifrån den relation som skapas. Dataanalys, djupintervjuer och enkäter har använts som metodval. Analysen i studien visade att de som löper störst risk att ha

behovsanställning är ungdomar och kvinnor i arbetarklassyrken. De som intervjuades i studien visade sig ha en låg autonomin i sitt arbete och att arbetsformen begränsade deras möjligheter till att planera sin lediga tid. De arbetsmiljöproblem som visade sig i studien var att de behovsanställda hade svårt att få erkännande för det arbete som de utför. De

behovsanställda hamnade ofta utanför gemenskapen, samt att de kände sig kontrollerade av chefer och fast personal. Alfonsson (2012) fann tre strategier, inkluderingsstrategier, kontrollskapande strategier och meningsskapande strategier, hos de behovsanställda för att hantera dessa arbetsmiljöproblem. Alfonsson (2012) menar att då dessa strategierna är av individuell karaktär och att problemens orsak är strukturell lyckas de behovsanställda sällan

lösa problemen. De problem som de behovsanställda hade berodde till stor del på

anställningsformen som i sin tur påverkade de behovsanställdas relation till fast personal. Även de behovsanställdas möjligheter att hantera krav från fast personal påverkades.

Precis som Alfonssons (2012) studie undersökte Duggleby och Badali (2007) hur vikarier konstruerade sina roller i institutionella sammanhang, samt hur vikarierna ramade in sina yrkeserfarenheter. Data samlades in med hjälp av intervjuer från sju vikarier och analyserades med socialkonstruktivistiskt perspektiv. Duggleby och Badali (2007) resultat visade att deltagarna såg sitt arbete som positivt men att det även fanns spänningar i deras

professionella arbetsliv. Vikarierna är en integrerad del av utbildningssystemet och en del av lärarföreningar men trots det inkluderades de inte i yrkesverksamheten. Resultatet visade även att vikarierna i studien tenderade att vara skilda från sina arbetskamrater, de kände aldrig att de var en del av arbetslaget. Detta visade sig vara på grund av att vikarierna inte var i skolan en längre tid. Det framkom att vikarierna inte vågade tacka nej till arbete som

erbjuds, med risk för att inte bli tillfrågad igen. Vikarierna erbjuds sällan långtidsanställning då de ansågs mer värdefulla som vikarier. Duggleby och Badali (2007) menar att de offentligt finansierade skolorna är hierarkiska institutioner där vikarierna har en låg position.

Vikarierna utvecklade inte säkra identiteter som lärare på grund av bristande stöd från skolpersonal.

Även Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) studie undersökte vilka möjligheter vikarier har inom ramen för sin anställning. Studien grundade sig i att det fanns få studier kring vikarier i skolan, trots att vikariers position är en viktig del av verksamhetens vardag, samt att fokus har legat på grundskolan. Detta ledde till att Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) valde att undersöka vikarier för förskollärare i Sverige och Australien. De ville utforska skillnader i kvalitet, föreskrifter och utbildning i samband med vikarier mellan dessa länder. Studien visade att både Sverige och Australien är engagerad i att förbättra kvaliteten på utbildningen i

tidig barndom, däremot har de implanterat olika standarder och sätt att arbeta med vikarier. Studien visade att den största skillnaden mellan länderna är organisationen och reglerna för vikarier som arbetar i förskolan. I Australien var det krav på att vikarier ska ha en

kandidatexamen för mindre barn. Det var även skyldiga att bevisa hur de bedömer och genomför läroplanen. Detta för att säkerställa standarden inom förskolan. Motsatt från Australien behövde inte vikarier i Sverige förskoleutbildningskunskaper. Däremot krävde många kommuner erfarenhet av barn eller körkort. I Australien sågs vikarier som ansvarig för planeringen av dagen till skillnad från Sverige där vikarier sågs som en uppsättning extra händer för att hjälpa till med arbetet tillsammans med de andra lärarna. Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) menar att skillnaden i positioneringen av vikarier kan ligga till grund för den struktur som fann i hur förskollärare arbetade i Sverige och Australien. I Australien arbetade förskollärarna isolerad därmed fick vikarier allt ansvar när förskolläraren är frånvarande. I Sverige arbetar förskollärarna tillsammans med vikarier som ett team. Därmed blev inte vikarierna ensamma med ansvaret och tillsynen av barnen. En annan viktig skillnad var att i Sverige var det kommunerna som tillhandahöll tjänster och kontroller av förskolan. I Australien låg tjänster på statlig nivå där kontroller av förskollärare var högt reglerade och kontrollerade.

2.2 Hälsa och strategier

Vikariers arbetssituation kan kopplas till psykisk ohälsa, vilket Waenerlund, Virtanen och Hammarström (2011) studie syftade till. De undersökte om tillfällig anställning var relaterad till psykisk ångest och hur vikarierna utvärderar sin egen hälsa. Urvalsgruppen följdes under flera års tid. Analysen baserades på omfattande frågeformulär och som huvudsakligen användes för att samla in data. Waenerlund, Virtanen och Hammarström (2011) fann att vikarier hade en högre risk för psykologisk ångest samt en icke-optimal självbedömd hälsa. Efter en justering av hög arbetsbelastning och arbetssäkerhet, sjönk resultatet för icke-optimal

självvärderande hälsa. Dock syntes ingen förändring på psykisk ohälsa. Resultatet för studien indikerade på att en låg inkomst och arbetssäkerhet till viss del kunde associeras med tillfällig sysselsättning och hälsotillstånd.

Waenerlund, Virtanen och Hammarströms (2011) studie fokuserade på kopplingen mellan psykisk ohälsa och tillfällig anställning. Vorells (2012) studie däremot undersökte huruvida vad de kallar substitutlärare använde sig av strategier som lindrade deras stressproblem som de upplevde i sitt yrke. Studien visade att det fanns två tydliga kategorier av strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Gränsstyrning som övergripande kategori bestod av flera underkategorier (både problem-centrerad och undvikande-centrerad) denna kategorin beskrivs som att vikarier strävar efter att införa kontroll över sitt inflytande i arbetet. Den andra kategorin, kunskapsförvärv ses som en problemorienterad strategi. Denna strategi bestod av att substitutlärare skaffade sig kunskaper om väsentliga delar av sitt arbete. Resultaten av studien visade att substitutlärare använde både problem-centrerade och undvikande-centrerade strategier samtidigt, men en högre frekvens av problem-centrerade tillvägagångssätt såg bland substitutlärare. Vorell (2012) frågade de som intervjuades om de kunde beskriva allmänhetens intryck av vikarier. Det som framkom var en nedlåtande attityd gentemot vikarier. Vorell (2012) menar att om en vikarie tror att denna inte kan påverka sin arbetssituation, verkar det rimligt för vikarier att skapa gränser som kan förhindra att

oönskade perceptioner sipprar in i jaget. Med sin studie ville Vorell (2012) ge en bild av hur vikarier hanterar stressproblem och därmed kunde forskare förbereda näst generation av vikarier med gynnsamma hanteringsstrategier. Genom att förse vikarierier med

arbetsrelaterad kunskap redan från början uppmuntras vikarier att engagera sig i problembaserade hanteringsstrategier istället för undvikande strategier.

2.3 Sammanfattning

I detta kapitel har vi presenterat studier som kan kopplas till vikariers arbetsmiljö,

arbetsvillkor och hälsa. Resultat från tidigare studier som ses som intressant ur vår uppsats syfte är den behovsanställdes arbetsform, att vikarien aldrig känner sig som en del av arbetslaget, vikarien ses som en uppsättning extra händer, att vikarien inte får vara med och styra arbetet och på så vis får en låg autonomi. Andra intressanta resultat visade att vikarien i Sverige inte hade krav på utbildning, men inte heller samma ansvar som i Australien vilket i sin tur påverkade strukturen som fanns i hur de arbetar. Det blir även intressant för vår del att titta på hur vikarier utvecklar strategier för att hantera stress och oro i arbetet.

Det har visat sig svårt att finna tidigare studier kring hur vikarien upplever sin roll i förskolans verksamhet. Den enda studie som vi fann om vikariens roll var Duggleby och Badalis (2007) artikel, deras studie gjordes i Kanada och vi är intresserade av vikarien i Sverige. Dessutom har de undersökt vikarien i skolan och inte i förskolan vilket är i den miljön vi undersöker vikariens roll i vår uppsats. Vi hoppas att vår uppsats ska bidra till detta forskningsfält genom att undersöka hur vikarier upplever och hanterar sin roll i förskolans verksamhet.

3 Fenomenologisk teoribildning

I detta kapitel presenteras den teori och de centrala begrepp som blir verktyg i den kommande analysen. Vi kommer att utgå från fenomenologisk teoribildning som har en filosofisk

inriktning. Vi kommer även att använda oss av queer-fenomenologi.

3.1 Fenomenologi

Fenomenologi är en filosofisk riktning som enligt Gunnarsson Payne och Öhlander (2017) fått inflytande på kultur- och samhällsvetenskapligt tänkande. Under 1900-talet växte den moderna fenomenologin fram. Vid den tiden dominerade positivismen som sociologen Auguste Comte kom att kalla den. Den kunskap som söktes skulle vara både tillgänglig och verklig för sinne och förnuft. Kunskapen skulle bland annat vara nyttig, reducera komplexa företeelser, bygga på logiskt beprövade iakttagelser, kunna förbättra samhället och på så vis bli positiv (Patel & Davidson 2011). Detta ställde sig fenomenologin kritisk till detta. Den moderna fenomenologins grundlades av Edmund Husserl, från honom kom fenomenologins grundläggande tanke att vår vardagliga kunskap om omvärlden grundas i hur den framträder för oss, inte hur den faktiskt är. Två begrepp som kommer från Husserl är livsvärden och den naturliga inställningen. Dessa och flera andra begrepp har sedan utvecklats av andra, bland annat av Alfred Schütz (Gunnarsson Payne och Öhlander 2017) som vi kommer att utgå från i denna uppsats. Fenomenologernas utgångspunkt är individens upplevelse av verkligheten. Huruvida denna kunskap uppfattas som korrekt för andra läggs det inte någon vikt vid (Gunnarsson Payne och Öhlander 2017).

3.2

_​

_​

Vardagsvärlden

Livsvärlden_{​ ​är världen så som det enskilda subjektet själv upplever den. En viktig aspekt av} livsvärlden är vardagslivets värld_{​ ​(Gunnarsson Payne & Öhlander, 2017). Vardagslivets värld} är enligt Schütz (2002) i vilken människan lever och agerar bland sina medmänniskor.

Vardagslivets värld är den intersubjektiva värld som fanns långt innan vi föddes. Denna värld har våra förfäder levt och tolkat, nu är den given för våra upplevelser och tolkningar. Det betyder att de tolkningar som vi gör av vardagslivets värld baseras på olika lager. Dessa lager består av kunskaper som till exempel våra egna tidigare erfarenheter men även de som vi har blivit förmedlade genom föräldrar eller lärare (ibid). Dessa kunskaper kallas common sense kunskaper (Gunnarsson Payne & Öhlander, 2017). Med dessa kunskaper kan människan förstå världen som ordnad och använda dessa för att orientera sig bland sina medmänniskor (Schütz 2002).

Schütz (2002) skriver att använda sig utav dessa_{​ ​common sense kunskaper​ ​för att leva och} orientera sig i vardagslivets värld kallas för den naturliga inställningen. Den naturliga inställningen är inte den enskilde individens privata värld utan en intersubjektiv värld gemensam för alla. Denna värld styrs inte av teoretiska intressen utan i allra högsta grad av människans praktiska intressen (ibid).

3.3 Typifiering

Våra common sense kunskaper utgörs av typifieringar dessa gör att vi ser likheter hos olika fenomen och objekt. Detta medför att vi kan känna igen tillvaron och urskilja typer så som “tax”, “vind” eller “sol” menar Schütz (2002). Våra common sense kunskaper och

typifieringar möter motstånd i vardagslivets värld. Människan måste därför vara beredd att förändra dessa typifieringar för att förverkliga sina syften bland sina medmänniskor. Vad som framstår som intressant eller relevant för människan avgör hur dennes typifieringar kan bli mer detaljerade eller generella. Detta gäller även för relationer med andra människor (ibid).

När vi inte känner en person behandlar och uppfattar vi den andre personen enligt våra typifieringar menar Schütz (2002). Ett exempel på detta kan vara när jag går till kassan i en matbutik, jag tar för givet att den person som sitter i kassan är kassörska/kassör och till denna person betalar jag mina matvaror. Jag har redan en klar bild av vad en kassör är vilket gör att jag på förhand “vet” vilken typ av person jag pratar med och anpassar därefter mitt handlande efter det. På så sätt styr typifieringen vår interaktion med andra. Schütz (2002) menar att om det visar sig att den andre säger eller gör något som går emot min typifiering kan min typifieringen modifieras. Dock krävs det att vi är fysiskt och känslomässigt nära den andre för att vi ska vara mottagliga för modifieringar. Våra uppfattningar och mönster är lättare att upprätthålla om vi inte möter personen. Detta är för att vi inte konfronteras med handlingar som motsäger vår typifiering. Även om vi möter människor varje dag krävs det att den andra människan intresserar oss för att modifieringar ska ske (ibid).

3.4 Orientering och linjer

Sarah Ahmed har i det hon kallar queer-fenomenologi kombinerat fenomenologi och queerteori (Gunnarsson Payne & Öhlander 2017). Till skillnad från den traditionella fenomenologin fokuserar Ahmed mer på strukturers begränsande inverkan och styrande. Ahmed (2006) skriver själv att hennes tankar som presenteras inte är fenomenologiska fullt ut. Men Gunnarsson Payne och Öhlander (2017) skriver att Ahmed utgår från den

fenomenologiska tanken att vår uppfattning och relation till omvärlden tar sin utgångspunkt i våra kroppar. Som vi beskrev tidigare orienterar sig människan i vardagslivets värld med sina

common sense kunskaper och att detta sätt att orientera sig kallas för den naturliga

inställningen. På samma sätt kan vi se att Ahmed (2006) beskriver hur människan orienterar sig och hon använder sig av två begrepp: orientering och linjer. Med orientering menar Ahmed att våra kroppar är orienterade i både tid och rum vilket betyder att kropparna är riktade åt ett visst håll och placerade i en viss position. Andra människor och objekt finns då i vårt synfält och närhet, dessa finns inom räckhåll även om vi inte alltid kan se det med blotta ögat. När någon har intagit en viss orientering innebär detta att uppmärksamheten riktas åt ett specifikt håll och en utsträckning i rummet. Ahmed (2006) använder även begreppet

reorientering vilket hon menar är när kroppen orienterar om sig. Då kroppen är vilse, är reorientering möjlig om kroppen som sträcker sig ut i rummet får fäste. Begreppet desorientering används när kroppen är vilse och har förlorat sitt stöd vilket är en vanlig känsla som kommer och går. Desorientering kan uppstå när människan är fullt fokuserad på någonting som kroppen är riktad mot och någon avbryter fokuset genom att exempelvis påkalla uppmärksamhet. I ögonblicket där kroppen byter riktning flyttas personen ur den värld där fokus låg. Människors upprepade rörelser och repetitioner av händelser åt ett särskilt håll bildar linjer. Hon förklarar det som ett spår av tidigare resor, som fotspår som skapar upptrampade stigar men att dessa stigar kan försvinna om vi slutar att trampa upp stigen. Dessa stigar (linjer) är alltså effekten av tidigare handlingar och pekar ut en riktning som individen känner att den måste följa. Ahmed (2006) menar att de kroppar som har en orientering som följer bestämda linjer kan känna sig mer avslappnade när de rör sig, dessa kroppar kan utan motstånd sträcka sig ut i rummet. De kroppar som inte kan sträcka sig obehindrat ut i rummet och inte befinner sig i linje känner sig inte avslappnade och bekväma. Dessa kroppar stoppade och detta leder till desorientering. Att ha en annan hudfärg eller sexuell läggning än hetrosexuell kan begränsa kroppars möjlighet att röra sig fritt och känna sig bekväma._​​Vissa kroppar kommer att vara mer hemma än andra i en värld som är

orienterad kring exempelvis vithet (ibid).

3.5 Sammanfattning

I detta kapitel har fenomenologins samt queer-fenomenologins utgångspunkter och några av dess begrepp presenterats._​

​

sammanhang. Denna kunskap är av praktisk och kunskapsteoretisk betydelse för forskare. Svårigheten att använda fenomenologi ligger i att som forskare bortse från sina

förgivettaganden och typifieringar (ibid). Vi som forskare bör med tanke på denna svårighet låta intervjupersonernas verklighetsbild komma fram utan att själv lägga egen tolkning utifrån vår egna verklighetsbild. I vår analys kommer vi att utgå från fenomenologins grundläggande tanke att vikariens vardagliga kunskap om omvärlden grundas på hur den framträder för henne, inte hur den faktiskt är. Vi kommer att ha fokus på vikariens vardagliga kunskap om sin roll i förskolans verksamhet och hur denna framträder för vikarien. Att vi valt att utgå från Alfred Schütz tolkning av fenomenologin är för att fokus ligger på hur individer lever och förstår vardagsvärlden samt hur individers typifieringar byggs upp av

intersubjektiva processer. Detta menar vi lämpar sig väl då vikarien verkar i förskolan som är en social miljö. Vi har även valt att använda Sara Ahmeds queer-fenomenologi då den går in på hur alla människor inte har samma möjligheter att känna sig bekväma i alla situationer eller rum. Ahmed använder sig av begreppet queer men vi har valt att kalla det avvikande detta för att vår uppsats istället för sexuell orientering fokuserar på vikariens orientering inom förskolans verksamhet.

4. Kvalitativ intervjustudie

I detta kapitel kommer vi att presentera vårt val av metod för uppsatsen. Även de

forskningsetiska ställningstaganden som vi har tagit kommer att presenteras och därefter följer en genomgång av urvalet för studien.

Vi har utgått från uppsatsens syfte, frågeställningar och teoretiska ramverk när vi valt forskningsmetod. Syftet för studien är att undersöka hur vikarien upplever och hanterar sin roll och situation i förskolan. Gunnarsson Payne och Öhlander (2017) menar att intervjuer och med fördel kan användas när forskaren försöker få syn på_{​ ​typifieringar och tolkningar} som görs av människorna i det undersökta fältet. I semistrukturerade intervjuer används ett fåtal öppna frågor som gör det möjligt för den intervjuade att påverka intervjuns innehåll. Genom semistrukturerade intervjuer måste forskaren vara lyhörd och ställa följdfrågor. Intervjun blir ett öppet samtal, en mellanmänsklig kommunikation och på så vis hamnar intervjuarens roll i bakgrunden (Alvehus, 2013). Vi ansåg därför att kvalitativa

semistrukturerade intervjuer skulle oss bästa möjliga inblick i vikariernas upplevelser kring sin roll. Vi valde att göra intervjuerna via videosamtal. Ryen (2013) skriver om

onlineforskning och hur användningen av internet har spritt sig till forskningens område. Ryen lyfter fördelar men också dilemman med att använda sig utav internet. Trots att hennes kapitel om onlineforskning främst fokuserar på e-post-intervjuer har vi haft nytta av hennes resonemang.

Gunnarsson Payne och Öhlander (2017) menar att observation kan kombineras med

intervjuer när forskaren använder fenomenologisk teoribildning som analysverktyg. Vi valde att inte göra observationer i denna studien, för vi ansåg det svårt att fånga vikariernas

upplevelser genom observation.

4.1 Urval

Informanterna valdes utefter_{​ ​självselkestionsurval, vilket innebär att de deltagande} personerna själva fick anmäla sitt intresse till studien (Larsen 2009). För att nå ut till så många vikarier som möjligt på ett effektivt sätt valde vi att lägga ut en intresseanmälan via ett digitalt forum för personer verksamma inom förskolan. Detta gav oss en större geografisk spännvidd på de deltagande informanterna. Denna geografiska spännvidd skulle på så vis kunna ge oss mer kunskap om och en bild över vikariens roll även i andra delar av Sverige. Däremot kunde vi inte veta eller ta förgivet att vikarierna som anmälde sig till studien hade samma upplevelser av sin tjänst som övriga vikarier i samma kommun. Larsen (2009) menar att ett självselektionsurval inte går att generalisera, då informanterna inte nödvändigtvis representerar befolkningen. Fem vikarier intervjuades för att få tillräckligt mycket material att analysera. Fler än fem intervjuer hade blivit problematiskt att genomföra och transkribera. Thomsson (2010) menar att mellan fem och tio intervjuer kan vara en lagom mängd och därmed möjlig att hantera inom en begränsad tid som en C-uppsats möjliggör. Att begränsa antalet intervjupersoner möjliggör att forskaren hinner komma in i frågeställningen och därmed utvecklar en kunskap där varje intervju bidrar till nya tankar.

4.2 Forskningsetiska överväganden

Under arbetet med uppsatsen har vi strävat efter att förhålla oss till ett gott etiskt

förhållningssätt genom att utgå från vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). De viktigaste principerna är: “informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet” (Larsen, 2009, s. 14). Alla deltagare informerades om uppsatsens syfte, vilken information som skulle samlas in och att deras deltagande var frivilligt. Deltagarna informerades om att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst. Alla deltagares samtycke till studien samlades in, deltagarna förblir anonyma och det insamlade materialet används

endast för forskningsändamål. Ryen (2013) menar att forskaren lägger vikt vid att läsaren inte ska känna igen lokalitet eller identitet. Detta är någon som hela tiden funnits med i arbetet med uppsatsen. Valet av att intervjua via videosamtal övervägdes noga då det krävs en internetuppkoppling. Dock ansåg vi att videosamtal var det enda sättet att genomföra

intervjuer med en större geografisk spännvidd. Det ljudinspelade materialet från intervjuerna förvarades på ett sådan sätt att endast vi hade tillgång till det. Materialet kom därefter att förstöras efter arbetets slut. Vi valde att använda en icke uppkopplad utrustning vid ljudinspelningen för att på så sätt kunna säkerhetsställa att materialet inte kunde nyttjas av andra. De deltagande vikarierna informerades om att de gärna fick återkomma till oss om de hade frågor eller funderingar.

4.3 Genomförande

Fem intervjuer genomfördes via videosamtal detta underlättade kontakten med vikarierna eftersom dessa arbetade i olika kommuner runtom i Sverige. Ryen (2013) skriver att

onlineintervjuer är både tids- och kostnadsbesparande samt har få geografiska begränsningar vilket kan ses som en fördel. De begränsningar som lyfts är att tillgången till internet varierar och förmågan att kommunicera eller interagera online varierar. Vid personliga intervjuer är kommunikationen både icke verbal och verbal vilket ger en möjlighet att skapa den trygghet som gör att samtalet fungerar bra (ibid). Valet av videosamtal möjliggör verbal

kommunikation men även ickeverbal kommunikation. Detta var viktigt för oss då vi ville föra ett samtal där den intervjuade kände sig trygg och avslappnad, på så sätt ökade möjligheterna att få god data att analysera. Vi valde att ljudinspela intervjuerna för att kunna återgå till materialet ett flertal gånger. Genom att återgå till materialet hade vi också möjlighet att upptäcka nya saker som gått oss förbi. Alvehus (2013) menar att en ljudinspelad intervju kan få den intervjuade att känna sig trygg med att det som sägs kommer att uppfattas korrekt. Vi

valde att använda oss av ljudinspelningar istället för anteckningar då risken var att det viktiga inte hann skrivas ner och att det kunde vara svårt att vara en god lyssnare när

antecknar fördes (ibid). Patel och Davidsson (2011) menar att en nackdel med att ljudinspela intervjuerna_​​är att det tar lång tid att transkribera materialet. Vi ansåg att det var en viktig del av analysarbetet att transkribera för att på så vis kunna se mönster och strukturer i materialet.

Intervjuerna genomfördes av oss båda för att lättare kunna komplettera varandra genom att flika in med passande följdfrågor. Vi använde oss av en intervjuguide där vi skrev ner de frågor som skulle ställas till vikarierna. Risker med detta är enligt Ryen (2013) att en guide kan bli för strukturerad och därmed göra att forskaren blir blind och inte fångar eller missförstår fenomen som i vårt fall vikarien förmedlar. Men om forskaren inte har med viktiga fenomen i sina frågor finns risken att de inte kommer fram. Därför valde vi att utgå från en intervjuguide för att inte missa eller missförstå det som vikarierna förmedlade. Intervjufrågorna konstruerades utifrån studiens syfte och frågeställningar där syftet med frågorna var att få en så sann bild av intervjupersonernas egna upplevelser av sin roll och situation i förskolan. Frågorna bestod av öppna frågor och utifrån vad intervjupersonerna svarade på dessa ställdes passande följdfrågor. Att använda sig av öppna frågor stämmer med vårt metodval, semistrukturerade intervjuer som Alvehus (2013) menar används för att ge den intervjuade möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Intervjuerna beräknades pågå i 30 minuter vardera. Efter den första intervjun som pågick kortare tid än vad vi förutspått fick vi formulera om frågorna när frågorna ställdes till intervjupersonerna. Detta gjordes genom att gör frågorna mer vardagsnära utan att förändra innebörden eftersom frågorna i sig gav oss möjlighet att besvara syftet med uppsatsen. Thomsson (2010) skriver att en analytisk fråga tar en omväg via en vardagsnära fråga för att anpassa frågan som en intervjufråga. Även Larsen (2009) beskriver förändring i frågorna som positiv då det möjliggör det för

intervjupersonerna att ta upp det som de anser är viktigt på så sätt synliggörs också fler förklaringssätt.

Ryen (2013) skriver att onlineforskning ställer andra krav på både forskaren och på

intervjupersonen än när intervjun sker ansikte mot ansikte. Tillgången till internet och teknisk kompetens är krav som måste uppfyllas. Vi var medvetna om risken med att göra

onlineintervjuer. Bland annat fanns en risk att tekniken inte skulle fungera vid intervjun. Även internetuppkopplingen skulle kunna visa sig inte var tillräcklig, vilket kunde leda till att vi eller den intervjuade inte hörde allt som sades. För att försöka förhindra dessa problem testade vi vår utrustning i förväg.

4.4 Analysmetod

Analysarbetet baserades på ljudinspelning samt transkribering av materialet. Redan under intervjuerna drog vi associationer till teori och till olika teman, på så sätt startade vår analytiska process redan där. Därefter sorterade vi materialet efter olika teman. Dessa tematiseringar fick vara öppna och kunde efterhand förändras, byta plats eller plockas bort. Alvehus (2013) och Ryen (2013) menar att det är viktigt att inte bestämma sig på ett tidigt stadium för en slutgiltig tematisering och att vända och vrida på materialet ses som en fördel. Genom att läsa och sortera materialet ett flertal gånger, övergick vi till att reducera och komprimera materialet. Detta gjordes för att inte få en stor mängd material som inte tillförde något av värde för uppsatsens syfte. Vi valde teman utifrån studiens syfte, att undersöka hur vikarien upplever sin roll i förskolan. Under varje tema valde vi att använda oss av

underkategorier för att få en djupare analys. Detta för att vi längre fram skulle kunna koppla materialet med de valda teoretiska begreppen. När materialet hade reducerats och

komprimerats valde vi att återigen gå igenom tematiseringarna och kategorierna för att kontrollera att materialet hade hamnat under rätt tema och kategori. En del av materialet passade in under mer än ett tema eller kategori, vilket gav oss en rejäl utmaning att se vart det passade bäst in. Detta dilemma som vi stod inför menar Ryen (2013) att forskare ofta ställs

inför, risken är att forskaren lägger ett material under ett tema där materialet endast ger en marginell mening.

5 Analys och resultat

För att besvara studiens syfte och frågeställningar kommer vi i detta kapitel att presentera vår empiri samt analysera denna med hjälp av den fenomenologiska teoribildningen och de valda begreppen, _{​typifiering, common sense. ​Vi kommer även att använda oss av Ahmeds}

queer-fenomenologi och hennes begrepp _{​orientering​ och ​linjer​, för att få syn på hur vikarien} orienterar och förhåller till sin roll i förskolans verksamhet. För att att få ett större djup i analysen av hur vikarien upplever sin roll i förskolan har vi valt att dela in detta kapitlet i tre teman, Vikariens roll, Vikariens arbetssituation och Vikariens strategier. Dessa tema har även underkategorier.

För att behålla de intervjuade personernas anonymitet valde vi att använda fingerade namn, Lisa, Maja, Anna, Malin och Sara. Vi valde även att inte skriva ut vilka kommuner vikarierna arbetar i. I vår analys kommer vissa vikarier att förekomma mer frekvent än andra detta är inte för att vi upplever att dessa inte är intressanta utan för att de citat som förekommer i analysen ger en tydligare bild av vikariens upplevelse. På så vis underlättat detta även för läsaren att följa med i analysen.

5.1

_{​ ​Vikariens roll}

Under detta tema kommer vi att presentera två kategorier som vi menar att vikarierna lyfte fram under intervjuerna. I kategorin, den viktiga och tvetydiga rollen kommer vi att fokusera på hur vikarierna såg på sin roll men även hur denna syn på rollen blev utmanad i förskolans verksamhet. I kategorin, vikarien som välkommet inslag eller ett nödvändigt ont kommer vi att lyfta fram hur vikarierna upplever att de blir bemötta av människor de möter inom förskolans verksamhet.

5.1.1 Den viktiga och tvetydiga rollen

Att vikariens roll fyller en viktig funktion för förskolans verksamhet och för personalens välbefinnande är något som återkom hos alla deltagande intervjupersoner, detta beskriver Malin i citatet nedan.

“[Vikariens roll] Är viktig för verksamheten, tänker jag….för att verksamheterna ska gå runt. För att man har kort om personal, då blir det ju dels ett stressat arbetsklimat [...] det är ju lättare, för har man det så varenda dag eller tre dagar i veckan, varje vecka, att det fattas personal blir ju ordinarie personal otroligt slitna. Viktigt att kunna fylla upp plats, att kunna hjälpa till, liksom stötta upp” (Malin 2019-04-26).

Malin berättade att vikariens roll är viktig för att förskolans verksamhet ska fungera. Hon berättade även att utan vikarien ökar ordinarie personalens stress. Vi kan även se att Malin lyfter personalbristen inom förskolan, vilket hon menar på längre sikt sliter på personalen. Precis som Malin beskriver även Maja att hon kan uppleva att det blir kaos på grund av personalbrist. Malin berättar att hon ser vikariens roll som någon som stöttar upp och fyller ut för ordinarie personal denna uppfattning delar även de andra intervjuade vikarierna. Utifrån det som intervjupersonerna berättade om vikariens roll tolkar vi det som att vikarierna försöker orientera sig och finna mening i sin roll med hjälp av sina common sense kunskaper och typifieringar. Utifrån att samtliga intervjupersoner uttryckte att rollen är viktig för förskolans verksamhet och personal, tolkar vi det som att alla vikarier ser på rollen enhetligt, det vill säga utifrån samma common sense kunskaper och att de har samma erfarenheter kring rollen. Precis som vi lyfte i teorikapitlet menar Schütz (2002) att människan lagrar tidigare kunskaper och erfarenheter från andra människor som hon sedan förfogar över och gör till sin egna egendom. Detta menar vi blir tydligt när vi analyserar empirin. De lager av kunskaper som vikarierna har om sin roll skulle kunna komma från all den information som media lyfter om bristen på personal inom förskolan som i sin tur leder till att personalen inom förskolan blir hårt belastade.

I våra intervjuer var det flera av vikarierna som upplever att de har en annan syn på sin roll som vikarie i förskolan än vad ordinarie personal har. I citatet nedan beskriver Anna detta.

“[Från bemanningen] Ligger kravet liksom på att man ska komma dit [till förskolan] och vara aktiv med barnen medans...förskolorna kan anse, att kommer jag in på ett

förskollärarvik så ska jag ha det ansvaret också...man vet inte vad som förväntas då” (Anna 2019-04-26).

Anna berättar att när hon som vikarie hoppar in på ett förskollärarvikariat ska vikariens ansvar motsvara en förskollärares ansvar. Samtidigt förklarar Anna att hon inte riktigt vet vad som förväntas av henne då. Sara beskriver att rollen får olika betydelse beroende på vart hon arbetar men att det även förekommer skillnader i synen på rollen inom samma förskola, då mellan avdelningarna. Utifrån det som vikarierna berättade tolkar vi att deras typifieringar av rollen möter motstånd då de personer som vikarien möter i förskolan inte utgår ifrån samma typifieringsschema. Det vill säga att vikarien redan har sin syn på sin roll som framstår som tydlig för henne medan den som vikarien möter har en annan syn. Vi tolkar att detta i sin tur leder till desorientering hos vikarien. Denna desorientering gör att Anna inte vet hur hon ska förhålla sig till sin roll som vikarie. I Majas intervju där följande citat är i från “Vissa ställen sitter man bara av tiden, på vissa passar man barn och torka bord, på vissa blir man

involverad i det pedagogiska” (Maja 2019-04-25). Tolkar vi det som att hon modifierar sin typifiering när hennes typifiering möter motstånd. Detta för att hon tar sig för de sysslor hon blir tilldelad, även om hon föreställt sig något annat.

5.1.2 Vikarien som välkommet inslag eller ett nödvändigt ont

Gemensamt för vikarierna som vi intervjuade var att de upplever att bemötandet från de personer som de möter i förskolan varierar på var de arbetar någonstans. Men varför

bemötandet varierar har vikarierna sina egna förklaringar till. Nedan beskriver Maja varför hon tror att hon blir bemött på olika sätt.

“ Det skulle jag säga är väldigt varierade också, beroende på vart jag är och vilken inställning pedagoger har och hur mycket pedagogerna har att göra, skulle jag säga är en bidragande faktor” (Maja 2019-04-25).

Maja berättar att bemötandet är olika när hon kommer ut och arbetar som vikarie i förskolan och att arbetsbelastningen är en bidragande orsak till detta. Maja säger även att inställningen hos pedagogerna har betydelse. Precis som Maja berättar Anna i citatet nedan att bemötandet blir olika beroende på var hon arbetar men Anna lyfter andra orsaker till detta än Maja.

“Ja, beror på vart man hamnar någonstans, [...] Utbildningen spelar jättestor roll i

bemötandet [...] om man kommit till en förskola där det är mycket vikarier på grund av att personalen är antingen sjuka eller vabbar ofta och sånt, så kan det vara lite irritation från föräldrarna att det inte är samma person” (Anna 2019-04-26).

Anna ger som citatet visar en annan orsak till att hon bli bemött olika. Hon menar att om vikarien har utbildningen spelar det en stor roll. Anna säger även att vårdnadshavarna bemöter henne olika beroende på hur stor vikarieomsättningen är på den aktuella förskolan. Nedan beskriver Sara varför hon blir bemött på olika sätt.

“Som en månadsvikarie får man en annan roll, dels med kollegorna men dels med barnen och föräldrarna, där man ses lite mer som en som faktiskt jobbar där. Medans som timvikarie_​​kan jag känna att föräldrar inte riktigt frågar en saker, [...] man blir sedd annorlunda kan jag tycka” (Sara 2019-04-25).

Sara i likhet med Anna och Maja beskriver att bemötandet varierar men Saras erfarenhet är att detta beror på tidsaspekten. Den avgör vilken roll hon får i förhållande till kollegor, barn och vårdnadshavare. Utifrån det som Sara beskriver, att när hon är timvikarie blir hon sedd annorlunda tolkar vi som att hon upplever sig som avvikande och inte i linje, detta för att hon uttrycker att hon blir sedd annorlunda beroende på om hon arbetar som timvikarie eller

månadsvikarie. Vi tolkar även att Anna och Maja inte är i linje, men vi kan dock inte utgå från att de känner sig som avvikande i sammanhanget då detta inte uttrycks i intervjun.

5.1.3 Sammanfattning

I detta avsnitt ser vi att vikarierna har en tydlig och enhetlig bild av sin roll, detta ger

vikariens livsvärld en legitimitet för det arbete som hon utför men denna bild möter motstånd i mötet med andra människor inom förskolans verksamhet. I intervjuerna framkommer det att vikarierna kan ha en bild av vilka sysslor de ska utföra medan ordinarie personal ibland har en annan. Några vikarier kunde modifiera sin typifiering, dock framkom det inte om de andra gjorde detta. När vikarien inte modifierar sin typifiering tolkar vi det som att detta leder till desorientering hos vikarien, då denna inte vet vad som förväntas av henne.

Alla vikarier upplever att de blir bemötta olika beroende på vilken förskola de arbetar på, någon uttrycker även att bemötandet kan variera inom samma förskola. Vikarierna har olika uppfattningar om orsakerna till att de bemöts olika där bland annat utbildning,

vikarieomsättning, arbetsbelastning och tidsaspekten har betydelse. Det som framkommer under analysen av intervjuerna tolkar vi som att vikarierna inte är i linje. Vi tolkar det även som att vissa kan känna sig avvikande i rollen.

5.2 Vikariens arbetssituation

Under den första delen av detta tema, vikarien den informationslöse kommer vi att fokusera på att vikarierna upplever att de får för lite eller ingen information, som skulle kunna

underlätta deras arbetssituation. I den andra kategorin vikariens livspussel kommer vi att lyfta hur vikarierna upplever att deras arbetssituation påverkar deras livspussel.

5.2.1 Vikarien den informationslöse

Samtliga intervjuade vikarier berättar att de saknar information, alla uttrycker också en önskan om att få mer information. I citatet nedan beskriver Malin att det saknas information men samtidigt menar hon att vilken form av information som saknas varierar.

“Ja, det fattas information tycker jag, men man kan diskutera vilken slags information man inte får, vilken sorts information man vill ha beror väl på vad man är för slags människa. Men för min del kan rutiner vara bra, jag vill veta. [...] jag skulle tro att det beror på att ingen tar ansvar för att skriva ner och så” (Malin 2019-04-26).

Malin uttrycker att hon vill ha information om rutiner i verksamheten. Detta tolkar vi som att Malin är mer bekväm och orienterad om hon får information om strukturer i verksamheten. Malin uttrycker också att hon tror att bristen på information beror på att ingen av ordinarie personal tar ansvar för att förmedla information. Detta tolkar vi som att Malins typifiering av ordinarie personal utmanas, men Malins typifiering verkar inte mottaglig för modifiering då hon anser att detta ansvar ligger på den ordinarie personalen. Även Lisa uttrycker saknaden av information kring rutiner vilket leder till att hon inte vet om hon ska vara inne eller ute. I citatet nedan berättar Sara att det är svårt för ordinarie personal att tänka på att berätta allting för vikarien.

“I den kommun där jag är, är information till vikarierna i princip icke existerande [...] det finns ingen pärm med information som man lätt kan gå och kolla. Många avdelningar har inte ens information kring barnen, vissa har kanske…..finns information är det bara om barns allergier. [...] Det är jättesvårt för ordinarie personal att hela tiden tänka på att det här måste vi säga om det här barnet eller det här barnet. Det saknas något att gå och titta i som vikarie, om det hade funnits så kan man ju kunnat ta mer eget ansvar. För trots bristen på information finns det en förväntan på oss som vikarier att veta saker” (Sara 2019-04-25).

Sara uttrycker att det fattas information och att hon gärna hade sett att det fanns en pärm att titta i. Vi tolkar det som att Saras typifiering verkar vara mottaglig för modifiering då hon

uttrycker en förståelse för den ordinarie personalens situation, hon är på så sätt intresserad av den ordinarie personalen. Sara uttrycker att det saknas tillgänglig information att gå till vilket skulle öka hennes autonomi. Vi tolkar det som att vikarierna inte har någon linje att följa och att information hade fått dem att känna sig mera avslappnade och bekväma. Sara beskriver att det finns en förväntan på henne som vikarie att veta saker trots bristen på information, detta tolkar vi som att det leder till att hon blir hindrad i sin roll och blir desorienterad.

5.2.2 Vikariens livspussel

Att vara vikarie upplever de intervjuade påverkar deras livspussel på ett eller annat sätt. Maja ser fördelarna med att arbeta som vikarie på olika förskolor.

“Fördelarna med att vara vikarie och att vara på olika ställen är att man får se olika typer av verksamheter och träffa olika pedagoger som jobbar på olika sätt [...]” (Maja

2019-04-25).

Även Sara berättar att hon ser fördelar med att arbeta på olika förskolor då hon får se olika verksamheter. Vi tolkar det som att vikarierna genom att vara på olika förskolor ökar sitt common sense kapital detta eftersom att Maja och Sara verkar intresserade och upplever det positivt att arbeta på olika förskolor. Lisa ser fördelar med att vara på olika förskolor för att hon får se mycket men menar att fördelen med att vara på samma förskola ökar kontakten till de som arbetar där. Anna berättar att hon önskar att vara på färre förskolor, detta för att slippa köra långt. Schütz (2002) menar att beroende på hur intressant något är för oss har betydelse för hur detaljerade våra typifieringar blir. Vi tolkar det som att de vikarier som är positiva till att vara på olika förskolor på så vis har lättare att detaljera sina typifieringar, än de som inte är positiva.

Några av vikarierna upplever en oro och stress kring att få ihop sitt livspussel, de nämner bland annat ekonomin. Malin uttrycker i citatet nedan en önskan om mer struktur för att undvika stress och oro.

“Jag vill ju helst ha lite struktur och veta när, men det är ju inte alltid så det funkar i förskolan…. så det kan ju vara en stress. Det är väl lite den oron eller stressen kanske, om man _​ska _​kalla det så, att jag vet ju inte när jag ska jobba nästa gång, det kan ju vara ur ett rent ekonomiskt perspektiv om jag vill jobba och behöver jobba. Jag är då rädd att inte vet när de ringer nästa gång” (Malin 2019-04-26).

Malin uttrycker att hon vill ha struktur och veta när hon ska jobba men uttrycker samtidigt att det inte är så det fungerar i förskolan. Hon uttrycker också en stress och oro sett ur ett

ekonomiskt perspektiv. Vi tolkar det som att Malin menar att det finns en meningsstruktur som kommer med rollen som vikarie och vilket innebär att hon inte alltid vet när hon ska jobba. Malin har trots att hon säger sig förstår meningsstrukturer svårt att orientera sig, vilket får konsekvenser i form av oro och stress för hennes livsvärld och vardagsvärld.

5.2.3 Sammanfattning

Alla vikarier berättar att de upplever att det saknas information när de arbetar men vilken form av information som saknas varierar från vikarie till vikarie. Den information som vikarierna saknade mest var information kring verksamhetens struktur. Vi tolkar det som att saknaden av information leder till att vikarierna inte är i linje, då vikarierna känner att de inte vet rutinerna på avdelningen eller vart de ska befinna sig och när. Vikarierna har olika

uppfattningar om varför de inte får information och på vem ansvaret ligger. Beroende på vem vikarien anser att ansvaret ligger hos gör vikarien mer eller mindre mottagliga för

modifiering av sina typifieringar. Om vikarien har svårt för att modifiera sin typifiering borde detta leda till desorientering eftersom vikarien då känner oro eller stress. Mer än hälften av vikarierna uttrycker det som positivt att arbeta på olika förskolor vilket vi tolkar som att dessa

vikarier har lättare för att modifiera sina typifieringar än de som upplever det som mindre positivt. Några av vikarierna berättar att de upplever stress och oro kring att inte veta när de ska jobba dessutom uttrycks en oro kring ekonomin. Denna stress och oro tolkar vi leder till att vikarierna har svårt att orientera sig vilket i sin tur påverkar deras livsvärld och

vardagsvärld.

5.3 Vikariens strategier

Under detta tema kommer vi att presentera tre kategorier som beskriver hur vikarierna har olika strategier för att orientera sig i förskolans verksamhet. I den första kategorin, den vetgirige vikarien berättar vikarierna att det är deras ansvar att ta reda på information. Detta kan upplevas som jobbigt för några av vikarierna medan andra inte gör det. I den andra kategorin, vikarien som barnvakt, kommer vi att lägga fokus på de vikarier som har som strategi att umgås med barnen när de försöker orientera sig. Den tredje kategorin innehåller, den handlingskraftiga och den passiva vikarien som beskriver hur vikarien är passiv eller handlingskraftig i olika situationer när hon försöker att orientera sig.

5.3.1 Den vetgiriga vikarien

Alla intervjupersonerna förutom en uttryckte att ansvaret låg på dem att ta reda på

information kring verksamheten men det var skillnad i hur bekväma vikarierna var med att ta reda på informationen själva. I citatet nedan berättar Sara om detta.

“Det har ju vatt att det ligger på mig att fråga och [...] vissa arbetslag känner jag mig mer bekväm att fråga. Det ligger på mig som vikarie att våga fråga, de viktiga sakerna [...] så det ligger ju på mig och det kan ju vara ganska tufft, man är ju bara människa och ibland glömmer man ju” (Sara 2019-04-25).

Sara berättar att ansvaret för att ta reda på information ligger på henne som vikarie. Detta tolkar vi som en strategi för att hamna i linje och blir på så vis reorienterad. Sara uttrycker att hon är mer eller mindre bekväm med att fråga sig fram, vilket hon upplever som ganska tufft. Ahmed (2006) menar att när någon har en bestämd linje att följa känner sig denne avslappnad och bekväm. Vi tolkar de som att Saras försök att hamna i linje inte lyckas, eftersom hon fortfarande känner sig obekväm. Anna berättar att även hon tar reda på information själv.

“Jag får ju ta reda på den själv, det har varit en förskola som stack fram papper med en gång när jag kom innanför dörren, läs det här först så pratar vi sen. Är man ny på stället och man vet med sig att vikarien är ny [...] så tycker jag att man ska förbereda en lite så att man får lite kött på benen och kan klara sig själv (Anna 2019-04-26).

Anna uttrycker att hon får ta reda på informationen själv men uttrycker samtidigt att om vikarien är ny så får personalen förbereda denne något så att vikarien kan agera självständigt. Vi tolkar det som att Anna inte har problem med att ta reda på information själv vilket verkar vara en fungerande strategi för henne att hamna i linje. Även i Lisas intervju kan vi tolka det som att hennes försök att hamna i linje lyckas eftersom hon uttrycker att hon är bekväm med att fråga efter information då hon vet vad hon ska fråga efter detta för att hon läser till förskollärare.

5.3.2 Vikarien som barnvakt

Det framkom i intervjuerna att två av vikarierna hade vars en anledning till att de väljer att vara med barnen. I citat från Saras intervju berättar hon att hon ägnar mycket tid med barnen och att det är vad som förväntas av henne för då kan ordinarie personal utföra andra

uppgifter.

“Man är ju ganska mycket med barnen som vikarie och att man också då tar sig tid att vara det. Sen bero ju det på från ställe till ställe men man förväntas vara mycket med barnen, medans ordinarie personalen kanske då fixar med sånt som kanske måste fixas” (Sara 2019-04-25).

Utifrån citatet tolkar vi att Saras typifiering av rollen stämmer överens med ordinarie personals. Vi tolkar att Sara är bekväm med att tillbringa mycket tid med barnen därför blir hon inte hindrad i sin roll och är därmed i linje och på så vis orienterad.

Precis som Sara använder Lisa sig av att umgås med barnen som strategi. Anledningen till detta är att Lisa inte vill vara den som bara står, vilket framkommer i citatet nedan.

“ Jag tycker att det kan kännas att man ändå på något vis är engagerad med barnen, för det har man även hört att ‘åh vad kul att det är någon som leker med barnen’ [...] Det är lätta att man är med barnen när man inte har något att göra [...] Jag tänker inte vara den som bara står, då engagerar jag mig med barnen istället” (Lisa 2019-04-25).

Lisa uttrycker att hon är engagerad med barnen för att hon har fått uppmuntrande

kommentarer när hon lekt med barnen. Detta tolkar vi som att Lisa försöker att hamna i linje genom att göra det som uppmuntras av andra och på så vis känner hon sig trygg i sin roll. Lisa berättar att när hon inte har något att göra väljer hon att vara med barnen, detta tolkar vi som att hon känner sig obekväm då hon inte vet vad som ska göras. Vi tolkar att Lisa vill undvika att känna sig avvikande och väljer därför en strategi där hon engagerar sig i något, i detta fall barnen.

5.3.3 Den handlingskraftiga och den passiva vikarien

I citat nedan berättar Lisa att hon tycker att yrket är roligt och att hon ser vad som behöver göras.

“Jag tycker att yrket är roligt så det blir automatiskt att jag, jag ser ju vad som behövs göras [...] Jag försöker att inte beblanda mig så mycket med dem [vårdnadshavarna] för oftast är man bara där ibland och då tänker jag att det är lättare att den ordinarie

personalen pratar med dem (Lisa 2019-04-25).

Vi tolkar det som att Lisa är bekväm och orienterad i sin roll eftersom hon i vissa fall är handlingskraftig. Men vi kan också tolka att Lisa känner sig obekväm i andra situationer i detta fallet i möte med vårdnadshavare, då hon lämnar över ansvaret till ordinarie personal. Vi tolkar detta som en strategi för att slippa känna sig avvikande i mötet med

vårdnadshavarna. Det framkom från fler av vikarierna att de väljer att inte möta

vårdnadshavarna när barnen ska hämtas eller lämnas, detta för att de inte känner barnen så väl, då de endast är i verksamheten ibland.

I citatet från Annas intervju berättar Anna om hur hon bemöter vårdnadshavare.

“Vet jag bara att jag ska hoppa runt och bara vara … liksom på olika ställen så

presenterar jag ju mig och är go och glad liksom. [...] tänker inte så mycket, det är bara att köra på (Anna 2019-04-26)”.

Eftersom att Anna beskriver sig som positivt inställd, go och glad samt tar eget initiativ tolkar vi det som att Anna inte känner sig avvikande i mötet med vårdnadshavare. Vi tolkar att Anna är bekväm i sin roll och vågar ta för sig. Vi ser det som en strategi hos Anna att vara go och glad och bara ge sig hän och på så vis tolkar vi det som att Anna känner sig orienterad och bekväm.

5.3.4 Sammanfattning

Alla de intervjuade vikarierna har olika strategier för att orientera sig i förskolans verksamhet eller för att inte uppfattas som avvikande. Det framkom att vissa vikarier var bekväma med sina strategier, andra uttryckte att de inte var bekväma men att de gjorde det som förväntades av dem. Anledningarna till detta är olika, det som blir synligt är att de vikarier som är

bekväma i sin roll som vikarie är även de som är bekväma i sina strategier. Utbildning nämns som en orsak till att vikarien är bekväm i sin roll men även att vikarien är positiv och glad för

att arbeta i verksamheten. Vi tolkar därför att hur bra dessa strategier fungerar påverkas av hur bekväma vikarierna är med sina strategier och i sin roll. Känner sig vikarien inte bekväm med sin strategi eller roll blir hon inte orienterad. Är vikarien bekväm med sin strategi och roll kommer hon att vara orienterad. Vi tolkar utifrån ett fenomenologiskt perspektiv att vikariernas strategier är en form av den naturliga inställningen för att kunna orientera sig och hantera sin livsvärld och vardagsvärld.

6 Diskussion

Detta kapitel har delats upp i fyra avsnitt. Vi inleder med att diskutera uppsatsens resultat i relation till den tidigare studier. I nästkommande avsnitt diskuterar vi hur resultatet förhåller sig till yrkespraktiken. I det tredje avsnittet kommer metoddiskussion att presenteras och i det fjärde och sista avsnittet ger vi förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Att undersöka hur vikarien upplever och hanterar sin roll och situation i förskolan är syftet med denna uppsats. För att uppnå detta syfte har två frågeställningar formulerats. Dessa är, hur upplever vikarien sin roll i verksamheten? Och hur_{​ ​orienterar​ ​sig vikarien utifrån sin roll} och situation i verksamheten? Resultatdiskussionen kommer att utgå från dessa

frågeställningar.

6.1.1 Hur upplever vikarien sin roll och situation i förskola?

Som vi tidigare beskrev i analys och resultatkapitlet såg vi att vikarierna hade en enhetlig bild av sin roll. De beskrev rollen som viktig för förskolans verksamhet eftersom vikarien fyller en plats när ordinarie personal inte är närvarande. Detta menar vi skapar en form av

legitimitet i vikariens livsvärld för det arbete som hon utför. Vikarien möjliggör för

verksamheten att fortsätta fungera och avlasta ordinarie personal. I vår uppsats framkom det att vikarier till viss del upplevde stress och oro. Denna oro handlade främst om att inte veta när de ska jobba nästa gång, någon nämner även en ekonomisk oro. Detta skiljer sig från Waenerlund, Virtanen och Hammarströms (2011) studie om psykisk ohälsa bland tillfälligt anställda där resultatet visade att var vanligt förekommande med psykisk ohälsa hos de

tillfälligt anställda. Det mest frekvent förekommande i intervjuerna med vikarierna var att de istället pratade om att deras roll i förskolan är viktig då den ordinarie personalen blir utsatt för stress på grund av personalbrist, vilket leder till att den ordinarie personalen blir sliten.

Trots att vikarierna i vår uppsats beskrev rollen utifrån en enhetlig bild, upplever vikarierna att de blir bemötta på olika sätt inom förskolans verksamhet. Duggleby och Badalis (2007) studie visade att deltagarna kände att de aldrig var en del av arbetslaget. Detta på grund av att vikarierna inte var i skolan en längre tid. I likhet med Duggleby och Badalis (2007) visar Alfonssons (2012) studie att anställningsformen påverkar relationen till fast personal vilket i sin tur även påverkar den behovsanställdas möjligheter att hantera krav från fast personal. Detta är även något som blir synligt i vår uppsats eftersom vikarierna uttrycker att

tidsaspekten har betydelse för hur de blir bemötta av ordinarie personal. Vikarierna beskrev även andra orsaker till att de blev bemött olika, såsom utbildning, arbetsbelastning och vikarieomsättning. Även om vikarierna upplevde bemötandet som varierande uttryckte mer än hälften av dem det som positivt att arbeta på olika förskolor.

I vår uppsats synliggörs att vikarierna har en typifiering av de arbetssysslor som ska utföras medan ordinarie personal kan ha en annan. Det kan vara allt från att endast vara engagerad med barnen, torka av bord till att delta i det pedagogiska arbetet. I likhet med Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) studie kunde vikarien som arbetar i Sverige ses som en uppsättning extra händer som finns där för att hjälpa till med arbetet tillsammans med de andra lärarna. I Australien var vikarierna dock även ansvariga för planeringen av dagen. Här såg vi skillnader i det som Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) studie kom fram till och resultatet i vår uppsats, att vikarierna som vi intervjuade både kunde ersätta den ordinarie personalen med dennes ansvarsuppgifter men vikarierna kunde även utföra enklare sysslor. I Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) studie framkom det att alla vikarier i Australien var utbildade i att arbeta med mindre barn, i Sverige fanns inga krav på utbildning. Dessa

skillnader menar Karlsson, Bigsten och Garvis (2018) påverkade positioneringen av vikarien och låg till grund för den struktur som fanns i hur vikarierna arbetar.

De vikarier som deltog i vår uppsats upplever att de saknar information. Den information som vikarierna främst efterlyste var information om verksamhetens struktur. Detta hade

underlättat för vikarierna att vara i linje och de hade känt sig orienterade i sitt arbete och blivit tryggare i sin roll som vikarie. En av vikarierna nämner att om det funnits tillgänglig information hade hennes autonomi ökat. Detta stämmer överens med Alfonssons (2012) studies resultat där de intervjuade inte tilläts att vara delaktiga och styra hur deras arbete utfördes vilket gav dem en låg autonomi. I vår uppsats framkommer det att vikarierna har skilda uppfattningar om varför de inte får information och på vem ansvaret ligger.

Att vikarien beskriver sin roll som viktig skapar en legitimitet för det arbete som vikarien utför även oro och stress över vikariernas ekonomi och att inte veta när de ska arbeta

påverkar vikariens livsvärld. När vikarierna inte har tillgång till information tolkar vi det som att de blir osäkra i sin roll, vilket i sin tur påverkar deras livsvärld.

6.1.2 Hur

_{​ ​orienterar sig vikarien utifrån sin roll och situation i verksamheten?}

I denna uppsats framkommer det att vikarien har olika strategier för att orientera sig i verksamheten utifrån sin roll som vikarie och sin situation i förskolans verksamhet. Vi såg fyra olika typer av strategier bland de intervjuade vikarierna. Vi valde att kalla dessa

strategier för, “Den vetgirige vikarien”, “Vikarien som barnvakt”, “Den handlingskraftiga och den passiva vikarien”.

Den första strategin som blev synlig för oss var att alla vikarier orienterade sig genom att aktivt söka information. Alla utom en av vikarierna uttryckte att ansvaret för att få