Examensarbete i fördjupningsämnet
Historia och Lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Illuminationer
1900-talets kvinnor & män i historieämnets läroböcker
Illuminations
Women & men during the 20th century in history textbooks
Lina Möllerström
Handledare: Magnus Persson Examinator: Lars Pålsson Syll
1
Förord
Tack, mina fina små flickor, för att jag fått lägga värdefull tid med er på denna under-sökning. Ett bidrag till att framtidens flickor och pojkar ska få en mer jämställd och jämlik undervisning i historia.
2
Abstract
Under de senaste åren har flera undersökningar påvisat att det, i strid med skolans styr-dokument, råder stor ojämställdhet i de läroböcker som används på högstadiet. Genus-forskningen konstaterar att skolan konserverar normer och föreställningar om hur kvin-nor och män ska vara, verka och se ut. I ett försök att råda bot på detta sågs skolans vär-degrund och skolplaner över, vilket resulterade i bl a en ny läroplan år 2011 (lgr11). Denna uppsats analyserar huruvida fem nytryckta läroböcker lever upp till de nya kra-ven avseende jämställdhet mellan kvinnor och män, genom att analysera bilderna under 1900-talet. Genom att räkna, och kategorisera in bilder i fem specificerade grupper, kunde en kvantitativ bildanalys med genusteoretiskt perspektiv företas. Den visade att inte mycket hänt ur jämställdhetssynpunkt i läroböckerna, den nya läroplanen till trots. Kvinnor förekommer på 19 av 100 bilder, vilket är långt från det gängse kravet på ett spann mellan 40/60 procent. Kategoriseringen gav att män oftast återges som yrkes-verksamma eller politiskt aktiva, med monopol på den kulturella sfären. Kvinnor åter-ges främst i hemmet eller som modeller för skönhetsideal. Men det finns ljuspunkter: det är kvinnorna som introducerar den nya tekniken i hemmet, och det är den enskilda kvinnokampen som ger t ex rösträtt och rätt till abort. Folkvalda kvinnliga statsöverhu-vuden lyser med sin frånvaro. Stereotyper sätter normen, det finns inga, eller mycket få, bilder som visar på att det funnits avvikelser. Av andelen namngivna personer är 14,7 % kvinnor. Den ställda hypotesen om att antalet kvinnor borde vara fler under perioden efter andra världskriget, än före, visade sig vara korrekt, om ock med endast 4,1 procen-tenheters differens.
Sökord: bildanalys, föreställningar, genus, historia, jämställdhet, kvinnor, lgr11,
3
Innehåll
1. Inledning ... 4
2. Syfte & frågeställningar ... 6
3. Genusteori ... 7
3.1 Makten över normerna ... 7
3.2 Genusteori vid bildanalys ... 8
4. Tidigare forskning ... 10
4.1 Lärobokens betydelse för kunskapsinlärning ... 10
4.2 Bildens betydelse för kunskapsinlärning ... 11
4.3 Kvinnor och män i läroböckerna ... 12
5. Metod ... 14
5.1 Kategorisering & Periodisering ... 15
5.2 Definitioner & källor ... 18
6. 1900-talets kvinnor & män ... 19
6.1 1900-talets första hälft (1900-1945) ... 19
6.2 1900-talets andra hälft (1945-1989) ... 21
6. 3 Männen & kvinnornas bildvärld ... 23
6.4 Vem är värd att bli ihågkommen? ... 24
6.4.1 Världskrigens tid (1900-1945) ... 24
6.4.2 Kalla kriget (1945-1989) ... 27
6.4.3 Män, förbrytare och nobelpristagare ... 30
6.4.4 Den regisserade kvinnan... 31
6.4.5 De mest namnkunniga ... 32
6.5 Hypotensen bevisas ... 34
7. Slutsats ... 35
8. Litteraturlista & Källor ... 37
8.1 Internet ... 39
8.2 Källor ... 39
4
1. Inledning
Dagens Nyheter undersökte 2015 hur jämställda dagens läroböcker i historia är. Resul-tatet slog ner som en bomb. De hade analyserat de fyra mest använda läroböckerna för högstadiet, skrivna i enlighet med den nya läroplanens krav, och fann att endast 13 % av alla namngivna personer var kvinnor. Andelen minskade dessutom under 1900-talet.1 Något som fick utbildningsminister Gustav Fridolin att ilskna till och kalla in ansvariga utgivare från de större läromedelsförlagen för att få till en förändring.2 Lika stor bestört-ning väcktes i forskarvärlden. Kritiken lät inte vänta på sig. Professor Dick Harrison kallade det ett historiskt misstag. Inte minst då läroböckernas bild är förlegad och inte speglar den senaste forskningen, där det visats att källorna kryllar av kvinnor som agerat och påverkat historiens utveckling.3
För att undersöka om läroplanen efterlevdes i läroböckernas innehåll gjordes några stat-liga utredningar av delegationen för jämställdhet (DEJA) 2010. Man tittade då på i vil-ken omfattning kvinnor, respektive män, förekom på bild och nämndes vid namn, i samtliga skolämnen.4 Skolverket undersökte hur illustrationerna återger kön och sexuell läggning. De konstaterade att det i illustrationerna fanns en överrepresentation av pojkar och män, förmedlande en manlig norm.5 Även skolinspektionen har kunnat konstatera detsamma.6
När den nya läroplanen för grundskolan infördes 2011, hade det skett en del förändring-ar i innehåll och skrivningförändring-ar mot tidigförändring-are läroplaner, för att komma bort från ovan nämnda problem.7 En av de saker som nu betonades än mer var att utbildningen ska främja, och förmedla, jämställdhet mellan kvinnor och män. En tanke som genomsyrar såväl värdegrund som enskilda ämnens kunskapsmål. I ämnet historia återkommer vik-ten av att belysa kvinnor, män och barns levnadsvillkor och hur dessa påverkat
1
Delin, Mikael (2015): Kvinnorna saknas i skolans historieböcker, Dagens Nyheter (DN), 2015-01-15.
2
Se t ex Kopito, Eva & Hammar, Ditte (2016): ”Fridolin: Läromedelförlagen har en uppgift att göra”, SVT Kulturnyheterna, publi-cerad artikel den 18 november 2016, uppdaterad 161118. Undersökt den 24 januari 2018, https://www.svt.se/kultur/bok/gustav-fridolin-2
3 Harrison, Dick (2015): ”Ett historiskt misstag”, Neo 2. 4
T ex Ohlander, Ann-Sofie (2010): Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan. SOU 2010:33, Stockholm, 80 s, samt Ohlander, Ann-Sofie (2010): Kvinnor, män och
jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. SOU 2010:10, Stockholm, 75 s.
5
Skolverket (2006): I enlighet med skolans värdegrund?, s 14-17. Skolverket, Stockholm, 64 s.
6 Skolinspektionen (2011): ”Innehåll i och användning av läromedel i kemi i årskurs 4 och 5”, Kvalitetsgranskning, Rapport 2011:1,
34 s.
5
ens gång.8 På så vis trodde man sig kunna styra upp och unifiera förmedlingen av histo-ria i grundskolan.
I dagens undervisning utgör läroboken fortfarande en väsentlig grund av den kunskap som förmedlas.9 De områden som läroboken behandlar blir därför lätt det rättesnöre man följer när undervisningens planering läggs upp. Inte minst som nyexaminerad lä-rare. Det finns inom lärarkåren en inneboende tilltro, följer man lärobokens upplägg lever man även upp till läroplanens krav.10 Därför undersöker denna uppsats hur några populära läroböcker i historia för högstadiet valt att förhålla sig till läroplanens krav avseende jämställdhet. Genom att analysera vilka bilder de valt att illustrera sina texter med, är förhoppningen att fylla lite av den forskningslucka som råder avseende när kvinnor och män förekommer på bild, vad de gör och vem de är.
8 Skolverket (2011): s 196-205
9
Se t ex Skolverket (2006): s 25 eller Stridsman, Sofia (2016): Skolvärlden, 29.12.2016, nedladdat den 29 dec 2016.
6
2. Syfte & frågeställningar
Läroböcker i historia har sin beskärda del av bilder. Oftast mer än en på varje sida. Det kan vara kartor, ruiner, bilder från populärkulturen, konst, arkitektur, statistik och så bilder på människor. Bildens betydelse för inlärning är fundamental.11 Denna uppsats undersöker vad bilderna förmedlar avseende jämställdhet och normer. Detta genom att göra en kvantitativ, avseende antal bilder, och en kvalitativ undersökning av de bilder som återger män och kvinnor under 1900-talet.
Denna period har valts för att det är då kvinnorna får bl a rösträtt, möjlighet till för-värvsarbete och tillgång till den öppna arbetsmarknaden. Men inte minst för att forsk-ningen visar på att kvinnorna tar steget in samhället, och därmed historiens ljus, i tider av ofred.12 Krig kan även innebära en befrielsepotential och social kraft, som öppnar dörrar till nya sociala sfärer för vanliga människor.13 Något som i sanning kan sägas ha präglat det förregående seklet. Eller för att citera Aleksijevitj: ”under andra världskriget fick världen bevittna ett kvinnligt genombrott”, med drygt 1,2 miljoner kvinnliga solda-ter.14 Med detta sagt, läggs grunden till uppsatsens hypotes: att andelen avbildade kvin-nor i högstadiets läroböcker i historia kommer att öka desto närmare vår egen tid vi kommer. Hypotesen prövas genom att följande frågor undersöks:
Vad gör kvinnorna och männen på bilderna? Vid genomgången av bilderna visade det
sig att de kan delas in i fem sysselsättningsområden: 1) i hemmet, 2) som förvärvs-arbetande, 3) inom politik och ledarskap, 4) inom naturvetenskap och teknik, 5) inom konst och kultur. Mer om dessa återfinnes nedan under metodkapitlet. Dessa kategorier används för samtliga frågeställningar. Genom att besvara Vad ges även förutsättningar att beskriva Hur, ur ett genusteoretiskt perspektiv. När förekommer kvinnor och män på bild? För att kunna se en eventuell förändring över tiden delades 1900-talet in i två peri-oder: 1900-1945 och 1945-1989. Detta kan sägas skildra världskrigens tid och perioden för kalla kriget. Detta är en tydlig indelning som många läroböcker följer, varför den befanns lämplig. Vem förekommer på bild? Här undersöktes vilka personer som åter-getts med porträtt och namn i bildtexten.
11 Mer går att läsa om detta i kapitel fyra nedan. 12
Uppsjön av forskning inom detta område är stor, här är bara några få exempel: Lindegren, Jan (1984): ”Knäktänkornas land” i Ohlander, A-S (2005): Kvinnors arbete, 91s, s11, eller Norrhem, Svante ”Kvinna i stormaktstidens svenska välde”, s 65, i von Schwerin, A (2014): Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott, 192 s, eller Hirdman, Yvonne (1992): ”Vad är
kvinnohisto-ria?” s 20 ff. se även t ex Spodek, Howard (2006): The world’s history, tredje utgåvan, Prentice Hall, New Jersey, t ex s 646-763,
Hedenstierna-Jonson, Charlotte et al (2017): “A female Viking warrior confirmed by genomics”, American journal of physical
anthropology. Publicerad 8 September 2017.
13
Larsdotter, Anna (2016): Kvinnor i strid, s 14 ff.
7
3. Genusteori
Genusteori är det verktyg som används i denna uppsats för att undersöka om det före-ligger några kvinnliga, respektve manliga, stereotyper i de undersökta läroböckerna. Genusteorin bygger på socialt skapade och konstruerade normer kring vad som är man-ligt och kvinnman-ligt, och sammanfaller därmed inte nödvändigtvis med de biologiska kö-nen. Män och kvinnor är olika, inte bara genom biologiska betingelser, utan också ge-nom normer; föreställningar i samhället om hur vi förväntas se ut, vara, agera och verka.15 Då de inte är medfödda, utan något som vi fostras in i och influeras till, är det inte statiska, utan förändras över tid och rum. De går att förändra.16 Därför är det oer-hört viktigt att kunna identifiera och belysa, likt uppsatsens titel illumination, de stereo-typer som förmedlas av skolans läroböcker. Först därefter kan arbetet börja med att ge en mer nyanserad bild av kvinnor och män.
Stereotyperna begränsar normöverträdelser. Samhället har svårt för att acceptera och bemöta avvikelser, vilket leder till fördomar och mobbing. Något som sker även i sko-lan, där könsmönstren återskapas och förstärks. Inte bara genom läroböckernas bilder och texter, utan även genom personalens bemötande av, och förväntningar på, pojkarna och flickorna.17 Genom att i skolans förmedling och pedagogiska hjälpmedel erbjuda en variation av text och bilder på kvinnor och män i olika situationer, med olika arbeten, uppgifter och mål, kan man uppnå den jämställdhet som eftersträvas inte bara i skolans styrdokument och läroplaner, utan även i samhället i stort.
3.1 Makten över normerna
Tankarna kring att analysera och belysa samhällen och historien ur det konstruerade könets aspekter formulerades i slutet av 1980-talet av Joan W Scott.18 Scott och Gerda Lerner kunde visa på att makten och upprätthållandet av normer hör ihop, då det är den som innehar makten är den som definierar normen.19 Genusteorin blev ett verktyg att belysa maskulinitet i olika samhällen och epoker. Begreppet genuskontraktet, skapat av Yvonne Hirdman, belyser det stereotypa förhållandet mellan män och kvinnors
15
Wedin, Eva-Karin (2011): Jämställdhetsarbete i förskola och skola, Norstedts juridik, Vällingby, s 50.
16
Vilket t ex pappaledigheten är ett strålande exempel på, för att inte nämna kvinnlig rösträtt och folkvalda kvinnliga statschefer. Alla är förändringar som vi sett ske under 1900-talet, oftast genom statlig styrning.
17
Wedin, Eva-Karin (2011): s 13.
18 Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996): Fråga det förflutna. Studentlitteratur, Lund, s 127. 19
Scott, Joan W (1985): ”Is gender a useful category of historical analyses?”, paper, American Historical Association, New York City, 2 december 1985, och Lerner, Gerda (1986): The Creation of Patriarchy, New York, Oxford University Press, 318 s.
8
ionella roller och ansvarsområden, där mannen står för värvet och kvinnan för hem och barn, där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Men också att vi alla skapar ge-nusordningen.20 Genusforskningen visar att gränsöverskridande män löper större risker än dito kvinnor. En pojkflicka värderas högre än en flickpojke. Detsamma gäller när normerna överskrids inom yrken (se t ex kapitel 3.2).21 Värderingar som genomsyrar de bilder vi möts av i text och bild.22
Uppluckarandet av makthierarkin innebär inte bara att kvinnor får mer makt och ges större utrymme, det innebär också att makt måste byta plats. Inte bara den universella makten, utan även makten över olika mindre områden, i t ex den privata sfären. Vägen mot ett jämställt samhälle är långt ifrån problemfri, även om hindren definierats.
3.2 Genusteori vid bildanalys
Genusteorin har tillämpats inom många områden, bland annat humaniora. Forskningen visar att det förekommer stora skillnader mellan män och kvinnor. De avbildas på dia-metralt olika sätt och med skilda ansvar. Män återges ofta i maktsituationer, med kon-troll på läget. Blicken är riktad ut ur bild, mot något som är viktigare än betraktaren. Tankarna är upptagna. Män avbildas gärna ur grodperspektivet, underifrån, varför att på så vis verka större och mäktigare. Män står, medan kvinnor sitter. Män är allvarliga, kvinnor ler mot betraktaren. Om perspektivet var att göra mannen stor, förminskas kvinnan genom att avbildas uppifrån. Mannen förmedlas aktiv, kvinnan passiv.23 Man-nen återges ofta ensam, kvinnan som en pendang till manMan-nen, hans hustru eller hjälp-reda. Mannen gör, kvinnan är. Mannen är en hjälte, allvarlig, koncentrerad, yrkesman, aktiv i bilden och framstår som kompetent och framgångsrik. För kvinnor är hem, om-sorg och barn sällan långt borta.24
Forskningen inom media visar att hårda nyheter om t ex politik, krig, ekonomi förknip-pas med män, mjuka om familj, relationer, mode mm med kvinnor.25 Medan män
20 Hirdman, Yvonne (1988): "Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning", Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, s
49-63.
21
Se t ex Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari (red) (2003): Manlighetens många ansikten – fäder, feminister, frisörer och andra
män. Liber AB, Malmö, 270 s, t ex s 98 ff eller Connell, Raewyn (2009): Om genus. Daidalos AB, Göteborg, 220s, s 105 ff.
22
Se t ex Lorentzen, Jörgen (2004): Maskulinitet. Blikk på mannen gjennom litteratur og film. Spartacus Forlag AS, Oslo, 189 s, eller Wallin Wictorin, Margareta s s 123-142, i Angelfors, Christina & Schömer, Eva (red) (2009): En bok om genus. Nyfikenhet,
nytänkande, nytta, s 125. Växjö University Press, Göteborg, 234 s.
23 Subenko, Göran (red) (2015): Medier & Genus. Mediekompass. Uppsala Nya tidning, s13 ff. 39 s. 24
Wallin Wictorin, Margareta , s 123-142
9
ges i alla åldrar och i sin yrkesroll, aktiva med framåtanda, är kvinnorna skönhetsideal under 30 år inom omvårdnad, kärleksliv och utseendeindustrin.26 Medier konserverar stereotyper, trots att en medvetenhet om genus har väckts.27
Vid granskningen av skolans läroböcker har man kunnat konstatera att män och pojkar dominerar. Är texten könsneutralt skriven, utgörs de konkreta exemplen i bild och text av män. Kvinnornas erfarenheter är osynliga eller framställs som avvikande, ett tillägg. Det finns t o m historiska epoker där kvinnor inte verkar ha förekommit. Den manliga normen är dominerande, och framställs stereotypt med fokus på våld, död, och ödeläg-gelse.28 Inom samhällskunskap tillåts kvinnan vara mer normöverskridande, medan mannen återges inom traditionellt manliga yrken.29 Läroböckerna förmedlar med andra ord vare sig kvantitativ – eller kvalitativ - jämställdhet.
Genusteorin blir därmed ett verktyg att använda i denna uppsats för att illuminera, be-lysa och uppbe-lysa om, de normer och stereotyper som förmedlas i de undersökta historie-läroböckerna för högstadiet avseende 1900-talets kvinnor och män.
26 Wallin Wictorin, Margareta, s 123-142. 27 Subenko, Göran, s 13 ff.
28
Skolverkets rapport 2006:285 samt Ohlander, Ann-Sofie (2010): SOU 2010:10 och SOU 2010:33
29
10
4. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras vad tidigare forskning kommit fram till avseende lärobokens betydelse i undervisningen, bildens betydelse för kunskapsinläring samt hur kvinnor och män framställts i läroböcker.
4.1 Lärobokens betydelse för kunskapsinlärning
Läroboken är det i särklass mest använda läromedlet i skolan idag. Oftast är det peda-gogen som väljer vilka böcker som skall köpas in.30 Pedagoger som inte alltid är vana vid, eller har tid, att närmare granska dess innehåll.31 Utbudet är enormt, varför det inte alltid är lätt att välja. Norska undersökningar visar att bokens illustrationer spelar stor, eller mycket stor, roll vid valet av läroböcker, varför det är intressant att analysera just bilderna.32 Någon utbildning i hur vi ska välja, när vi väl står där, har vi inte fått. Att vara kritisk vid valet av lärobok är viktigt, inte minst avseende t ex faktamässig grund och jämställdhetssynpunkt.33
Lärobokens utformning och urval styrs av läroplanen, men även utifrån vad samhället anser vara en gemensam kunskapsgrund som vi alla ska stå på efter genomgången skol-gång.34 Den konkretiserar kunskapsmålen och dess upplägg följs vid planeringen.35 En-ligt didaktikprofessor Staffan Selander och läromedelsforskare Gudrun Skjelbred behål-ler den sin starka ställning i undervisningen på grund av tradition, dess faktamässiga innehåll och statusställning samt för att den underlättar vid planeringen av arbetet och ”utgör ett kontrakt mellan lärare och elever och föräldrar om förväntad kunskap”.36
Flera internationella studier visar på lärobokens betydelse för pedagoger, elever och
30 Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 22 och 70. 31
Stridsman, Sofia (2016): Skolvärlden
32
Bueie, Agneta (2002): ”Laerebokvalg, enformaliser tog systematisk process? En studie av valg av laereboeker for norskfaget i
den videregående skolen”, Hoegkolen Vestfold, Raport 11, s 47.
33 Se t ex Läromedelsförfattares förening (1991): Lärobok om läroböcker eller Lärarförbundet (2000): Genuspraktika, båda med
övningar att använda för att utvärdera läroböcker.
34
Englund, Boel (1997): Educational text s offers of a shared meaning. Historical changes and some problematic aspects of modern
educational texts i Selander, Stefan (ed): Textbooks and educational media, collected papers 1991-95 IARTEM. Alt refererad till i
Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 25.
35 Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 23 och Juhlin- Svensson, Ann-Christin (2000): Nya redskap för lärande. Studier
av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan.
36 Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 90.Torvatn, Anne Charlotte (2004): Tekststrukturens innvirkning på
leseforstel-sen. En studie av fire laereboktekster for ungdomstrinnet og sju elevers lesing av dem. Hoegskolen i Hedmark Rapport nr. 13, citat
11
föräldrar, då den innebär trygghet att följa, inte minst när frånvaro ska läsas ikapp.37 Den är med andra ord en väsentlig förutsättning för effektiv inlärning.38
Då lärobokens omfång är begränsat, tvingas det fram ett val av vilka fakta som skall ingå.39 Den följer en genom åren väl beprövad struktur i förhållande till kursmålen, vil-ket åberopats av såväl historiker som genusforskare innebära risk för konservering av läroböcker, skolan och de normer som förmedlas.40 Den speglar även det politiska de-batt som rådde då den skrevs, vilket Janne Holmén kunde visa med sin avhandling, då USA gavs större utrymme än Sovjet under kalla kriget. Detta trots att läroboksförfattare förväntas vara objektiva och neutrala.41
4.2 Bildens betydelse för kunskapsinlärning
När endast ett visst antal sidor finns att tillgå, tvingas prioriteringar fram. Ofta har detta skett på illustrationernas bekostnad, då de åtminstone historiskt sett varit dyra att trycka och av tradition inte setts som likvärdig texten.42 Framstegen inom hjärnforskningen har dock lett fram till ny kunskap om bildens pedagogiska betydelse, inte minst för minnet, varför uppsatsen fokuserar på att studera läroböckernas illustrationer.43 Forskningen visar att vi reagerar mer direkt och intuitivt på bilder än på verbalt eller skrivet språk, då hjärnan under mycket längre tid övats i att tolka omgivningen i bilder än att beskriva den med ord.44 En bild hjälper läsaren att tolka och förstå texten.45 På så vis blir bilden och den informerande texten ett samspel, en symbios. Forskningen visar dessutom att vi minns bilder längre än text.46 De kan även få oss att minnas tidigare inlärd kunskap.47 Professorerna i sociologi och utbildningsvetenskap, Marie Carlsson respektive Kerstin von Brömsen, betonar vikten av att problematisera och diskutera bilder i
37 Chambliss, Marilyn J & Calfee Robert C (1998): Textbooks for learning: nurturing children’s minds. Blackwell, Oxford, 316 s, i
Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 23 f & s 90, samt Bueie, Agneta Anderson (2002): s 52 ff.
38 ”the Keel report” (2001:17) citerad i Crawford, K (2002), alt Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 22 ff. 39 Gomez, Elsa (2008): Faktaboken som en pedagogisk resurs, s 24 ff. Studentlitteratur, 128 s.
40 Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): citat s 24, samt Carlsson, Marie & von Brömssen, Kerstin (red) (2011): Kritisk
läsning av pedagogiska texter. Genus, etnicitet och andra kategoriseringar, Studentlitteratur, Lund, 306 s, s 13 och 29, Holmén,
Janne (2006): Den politiska läroboken. Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska böcker under kalla
kriget, avhandling Uppsala Universitet, 383 s, framförallt s 271-337 och Wedin, Eva-Karin (2011): s 13.
41 Holmén, Janne (2006):s 271-337.
42 Bateman, Allan (2014) i Häggström, Margareta & Örtegren, Hans (red) (2017): Visuell kunskap för multimodalt lärande, citat s
161.
43
Harper, Douglas (2002): Talking about pictures: a case of photo elicitation. Visual studies 17 (1), s 13-26.
44
Häggström, Margareta & Örtegren, Hans (red) (2017): s14 och Harper, Douglas (2002): s 13-26.
45 Selander, Stefan & Skjelbred, Dagrun (2004): s 44 och Bateman, Allan (2014), i Häggström, Margareta & Örtegren, Hans (red)
(2017): citat s 161.
46 Levin, J R & Mayer, R E (1993): Understanding illustrations in text. i B. K. Britton, A. Woodward, & M. R. Binkley (Eds.),
Learning from textbooks: Theory and practice, Hillsdale, USA, s 95-11.
12
en, för att på så vis undvika att fördomar befästs och förs vidare. Att verkligen se bilden och föra en dialog om vilka identiteter som skapas, ges erkännande eller tystas. Inte minst då skolans material anses representera samhällets normer.48
4.3 Kvinnor och män i läroböckerna
Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund? kunde 2006 konstatera att kvinnohistorien framstår som ett ”historisk tillägg” i de läroböcker i historia som man granskade. Kvinnans roll är i familjen, som mannens hustru.49 Man kunde även fast-ställa att könsperspektiv främst förekom i bild och bildtext, men upprepades sällan i sammanfattning och elevfrågor. Skolverket menade att ”även om kvinnors liv inte pre-senteras i texterna så kan de vara presenterade i illustrationer”. Saknades gjorde kvin-nans kamp och framgångar, vilket befäster den kvinnliga underordningen. Bilden som förmedlas av mannen är våldsam. Osäkra, hemlängtande, arbetande män ges inget ut-rymme. Slutsatsen var att det blir svårt för flickor att identifiera sig som en grupp som haft betydelse genom historien, då kvinnans insatser osynliggörs av läroböckerna. Lik-som att den bild Lik-som förmedlas av mannen befäster sidor Lik-som skolans värdegrund arbe-tar för att tona ner.50
År 2010 publicerades Delegationen för Jämställdhets, DEJA, undersökning av hur jäm-ställda grundskolans ämnesläroböcker är. Mindre än 3,7 % av de undersökta läroböck-erna i historia ägnades åt kvinnor. I vissa böcker förmedlades historiska skeenden som om kvinnor över huvud taget inte funnits. Ibland ingick kvinnan i rubriken men ej i det underliggande stycket. Därtill konstaterades att kvinnan inte är en del av historien utan en och-historia.51 Namnräkningen gav att knappt sex av hundra namngivna personer var kvinnor. Ann-Sofie Ohlander kunde fastslå att tvärt emot vad hon själv väntat sig, så minskade t o m antalet nämnda kvinnor ju längre fram i tiden man kom. Detta resultat står i motsats till undersökningens hypotes, med förhoppning om att det skett en föränd-ring, i och med den nya läroplanens införande.52
48
Carlsson, Marie & von Brömsen, Kerstin (red) (2011): s 16 ff.
49 Larsson, Håkan & Rosén, Maria (2006): En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s 17. 50
Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006): En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker, Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, s 15-17, citat s 15.
51
T ex ”franska revolutionen och kvinnorna”.
13
Ovan nämnda Carlsson och von Brömsen kunde konstatera att det används texter som förmedlar ”föreställningar, normer och värden som står i strid med läroplanen och andra styrdokument”.53 Något som även Eilard kunde fastställa i sin avhandling där grundsko-lans läsebokstexter analyserades: de förmedlade en bild där fadern var familjeförsörjare, modern husmoder, barnen lydiga och kärnfamiljslyckan strålade fram till reformen 1969, varefter en mer socialrealistisk bild framträdde, med en mer jämställd och demo-kratisk familj.54 Den norm som allom förmedlas blir den borgerlige, vite mannens.55
53 Carlsson, Marie & von Brömsen, Kerstin (red) (2011): s 16 ff. Citat från s 17. 54
Eilard, Angerd (2008): Modern, Svensk och jämställd, 490 s.
14
5. Metod
Första steget i undersökningen är rent kvantitativ, då förekomsten av bilder som före-ställer endast män eller endast kvinnor räknas empiriskt. Detta är en metod som även skolverket använt sig av i sina jämställdhetsundersökningar.56 De bilder som endast innehåller enbart kvinnor eller enbart män har ett klart fokus på vad de vill förmedla, ett tydligt budskap. De blir även enklare att tolka, då man slipper diskutera könen i förhål-lande till varandra på respektive bild. På så vis undviks alla analyser kring om kvinnan finns med på bilden för att framhäva mannen, eller vilket av könen som står i centrum och vilket som är mest perifert. Den diskussionen har redan förts av många, och överlåts med varm hand till vidare forskning.
För att kunna besvara de i syftet ställda frågorna har bilderna delats in i fem kategorier. Dessa kommer att användas i samtliga frågeställningar för att de ska kunna bli jämför-bara. Då kvinnor och män förekommer i olika sammanhang sorteras de in i kategorierna nedan, varje kön för sig. I diskussionen gällande genus och kön kommer det att endast se till män och kvinnor, då tidsramarna inom detta arbete är för snäva för att se till fler, intressanta grupper att belysa. Kategorierna blir även till hjälp för att kvalitativt kunna jämföra och analysera bilderna. Uppsatsen undersöker i vilka situationer kvinnor och män återges på bild och om det finns några signifikanta skillnader. En diskursanalys om jämställdhet och genus är inte fokus i denna uppsats, då tidsramarna i ett examensarbete är för snäva.
Då bilderna i de undersökta läroböckerna gåtts igenom gjordes en procentuell fördel-ning för varje genus för att se hur de förhåller sig gentemot varnadra. Detta fanns mer intressant än att se hur varje yrkeskategori fördelar sig mellan könen. Resultatet presen-teras i form av diagram. Detta förfaringssätt används genomgående vid presentationen av resultatet. Bilderna sorteras in i de ovan nämnda önskade perioderna 1900-1945 och 1945-1989, för att på så vis kunna besvara frågan när de förekommer.
Vid studiet av vilka som förekommer på bild och med namn i bildtexten ingår ett litet annat urval av bilder, då det förekommer illustrationer där både män och kvinnor ingår. Fokus i denna grupp ligger dock på vem läromedlen väljer att belysa med namn och ansikte i bild. I denna grupp ingår även de fall där namn förekommer i bildtexten, även
56
15
om de ej återges på bilden, t ex konstnärer vars verk representeras eller hänvisningar till andra aktörer i samband med skeendet som återges. Även män och kvinnor som före-kommer på bild, utan att närmare anges än t ex ”Tsarfamiljen” eller ”Kronprins Franz Ferdinand med hustru”57 har inkluderats.58 Anledningen är att även få med de anonymi-serade kvinnorna och männen i statistiken.
Genom att jämföra antalet avbildade kvinnor och antalet namngivna kvinnor på bild i respektive tidsperiod, kan hypotesens riktighet fastställas. Nedan följer en presentation av hur bilderna kategoriserats samt vilken tolkning av olika begrepp som använts i denna uppsats.
5.1 Kategorisering & Periodisering
Utöver den historiskt traditionella, biologiska och kultu-rella könsindelningen, är materialet analyserat utifrån
yr-kesgrupper. På så vis besvaras frågan om vem som finns
med på bilderna. Valet av metod - kategoriseringen – gör att bilder som skulle kunna ha gett ett annat resultat ur jämställdhets- och jämlikhetsaspekt faller bort. Följande fem kategorier användes:
Hemmets härd. Denna kategori omfattar allt som rör
om-sorg kring familjen samt produktion och framställning av mat till det egna hushållet. Hit räknas även de som är i behov av sjukvård, då de under denna period ej kan för-väntas kunna förvärvsarbeta. Liksom vad som utförs på eventuell fritid. Bilderna om återges under kategorierna är valda för att ge exempel på hur det kan se ut i läroböcker-na. Av layoutmässiga skäl prioriterades svartvita bilder ur källmaterialet.
57
Noterbart är att endast en av källorna uppger hennes namn i bildtexten, även om hon är frekvent förekommande på bild.
58 Detta då namnen torde gå att finna med en enkel slagning på nätet.
Figur 1: Den nya uppfinningen tvättma-skinen introduceras i hemmen på 1940-talet. 1900-talet är en tid då många maskiner uppfinns för att underlätta hushållsarbetet och därmed ge husmo-dern mer tid till bl a arbete och fritid Bilden är något beskuren, hämtad från Molund, M (2011), s 47.
16
Förvärvsarbete, har i enlighet med NE
defini-erats som arbete vilket utförs mot betalning. Dock med snävare ramar, mer som muskelkraft i t ex jordbruket eller arbete i fabriker vid lö-pande bandet, icke-akademiskt eller kulturellt arbete. Hit räknas även inkallade soldater, då de har ett kontrakt med staten. Undantag göres dock för officerare inom tyska armén under andra världskriget, då dessa även ses som re-presentanter för nazismen (se nedan).
Politik & ledarskap. En grupp som får stor plats är olika typer av politiskt engagerade
människor, inte alltid tillhörande någon särskild -ism, utan ibland ideologiskt drivna kämpar. Det innebär att här kommer att förekomma såväl kvinnor som kämpar för röst-rätt, såväl som presidenter, kungligheter och anarkister. Liksom åhörarna runtom tala-ren, eller människor i protesttåg. Hit räknas även andra världskrigets tyska militära le-dare, då de tillskrev sig nazismens ideologier. På samma sätt även de som döms till dö-den eller fängslas p g a sina ideologiska ställningstagandö-den.
Figur 2: "Bananer var en efterlängtade varor som
återigen anlände till Sverige efter kriget.". Källorna
återger åtskilliga bilder av soldater i fält, väntan-des, stridanväntan-des, skadade eller döda. Spänningen och den heroiska bilden av kriget ersätts därför här av två lastare. Bilden och citatet är hämtade från Nilsson et al (2013), sida 300.
Figur 3. De två bilderna föreställer Kata Dalström (ovan) och August Palm, båda socialister i agitationstagen. De båda bilderna återges i samma lärobok, bredvid varandra. Noterbart är att Dalström är fotograferad, en närbild, som återger få åhörare, hennes uttryck är lugnt och sansat. Palm är en illustration, återgiven bakifrån, kraftfullt agiterande för massorna. Bilderna hämtade ur Molund, M (2011), s 27. N B: ingen av dem nämns i lärobokens register.
17
Naturvetenskap & Teknik. Denna grupp
omfat-tar uppfinnare, ingenjörer och naturveomfat-tare, uttalat aktiva eller kända inom sin yrkesgrupp eller i en situation där man aktivt utför ett tekniskt eller naturvetenskapligt arbete.
Kultur & kändisskap. Till kulturvetenskapen
har jag valt att räkna författare, konstnärer, musi-ker och verksamma inom filmen. Det lite luddiga begreppet kändisskap valdes för att kunna få in t ex idrottare, då detta inte alltid är professionellt arbete, samt akademiker som t ex ekonomen Keynes, då han var ganska ensam inom sitt om-råde att återges med bild och namn. Här platsar även Charles Lindbergh och Ivar Kreuger, välbe-kanta namn för sin tid. Till denna kategori räknas även fiktiva personer som t ex Musse Pigg och James Bond.
Som en ram runt ovan nämnda frågeställningar ligger tidsperspektivet. För att kunna se, i enlighet med hypotesen, om andelen kvinnor ökar med tiden, befanns det naturligt att dela in 1900-talet i
två perioder: Världskrigens tid (1900-talets första hälft fram till krigsslutet) och Kalla kriget (perioden från krigsslutet fram till murens fall 1989). På så vis ges en tydlig vat-tendelare, med två lika långa tidsperioder, a 45 år. En indelning som tydligt förekommer i samtliga undersökta läroböcker, även om innehållet varierar något. Detta främst under Kalla kriget, då en del valt att behandla kampen för mänskliga rättigheter och kolonier-nas frigörelse här, medan andra tar det i separata kapitel. För att begränsa undersök-ningens omfattning följs det innehåll som respektive lärobok valt att behandla inom ovan nämnda kapiteltitlar vid bildräkningen.
Figur 4. Denna bild återkommer i flera av de undersökta källorna, varför den får representera kategorin naturve-tenskap och teknik. Kvinnorna på bilden håller på att programmera en av NASAs första datorer, vilket däre-mot INTE framgår i någon av läroböckernas bildtexter. Bilden hämtad ur Nilsson et al (2013), s 265.
Figur 5. Selma Lagerlöf, nobelpristagare i litteratur, får gestalta kulturen och kändisskapet. Få kvinnor finns represen-terade inom denna kategori, Lagerlöf återkommer dock mer än en gång. Denna bild är hämtad ur Nilsson et al (2013), s 290, och återges här något beskuren.
18
5.2 Definitioner & källor
Denna uppsats använder statistiska centralbyråns (SCB) definition av jämställdhet, som uppnås då könsfördelningen faller inom spannet 40-60 procent. En definition som bl a använts av skolverket vid undersökningen av hur skolans värdegrund efterlevs i läro-böckerna.59 Lärarförbundet hävdar att ”ett jämställt undervisningsmaterial karaktäriseras av en kvantitativ jämvikt mellan kön samt en kvalitativ jämvikt där kön inte framställs stereotypt, mytiskt eller görs till objekt.”60 En definition som nyttjas vid den kvalitativa analysen av bilderna. Bedömningen av kön sker utifrån den klädsel personen på bilden bär i sin tidsenliga kontext.
Till grund för analysen ligger sex läroböcker i historia för högstadiet. Samtliga är ut-givna efter den nya läroplanens införande 2011 och säger sig leva upp till de nya krav som ställs i densamma.61 De sex böckerna kommer att bedömas som en helhet och inte var för sig, för att undvika recension av enskilda läroböcker. Samtliga är skrivna av män.62
59 Berge, Britt-Marie och Widding, Göran (2006): 36 s. 60
Lärarförbundet (2004): s 28.
61 Detta sker i de undersökta läroböckernas inledning eller på omslagets baksida. 62
Jag har endast funnit en lärobok där det ingår en kvinnlig författare: Epos 1B. Den är skriven för gymnasiet och kunde därför ej ingå i denna studie. Medförfattare i Epos 1B är professor Ann-Sofie Ohlander.
19
6. 1900-talets kvinnor & män
I denna uppsats förs diskussion och resultat tillsammans, under detta kapitel. Läsningen blir trevligare på så vis. De analyserade frågorna besvaras var för sig, och kapitlet avslu-tas med en övergripande diskussion. Bilder som endast innehöll män eller kvinnor upp-gick till 288 stycken. Av dessa ägnas 18 procent åt att skildra kvinnor. Även om det är marginellt bättre än de resultat som den statliga utredningen presenterade 2010, så är det fortfarande mycket långt till de av staten definierade jämställdhetskraven på en fördel-ning inom 40-60 %. Listan på personer återgivna med bild och namn presenteras i ap-pendix. Stapeltitlarna i diagrammen nedan har av grafiska skäl förkortats, kategoribe-skrivningarna gäller ändock.
6.1 1900-talets första hälft (1900-1945)
Första halvan av 1900-talet präglas i de undersökta läroböckerna i historia för högsta-diet av rösträttskamp, levnadsvillkor, mellankrigstid och två världskrig. Bilder innehål-lande enbart kvinnor under perioden är 28 stycken, att jämföra med 141 stycken på män.63 Detta ger att utav totalt 169 bilder, så är 16,6 % vigda åt kvinnor, vilket är
myck-et långt från de ur jämställdhmyck-etssynpunkt önskade 40-60 procenten. Dmyck-et är dock en
högre andel än de av Ohlander år 2010 granskade läroböckerna, där endast 3,7 % av bilderna ägnades åt kvinnor.64 Det är dessutom marginellt bättre resultat än Dagens Ny-heter granskning (13 %). Så, åtminstone sett till endast 1900-talets första hälft, skönjes en procentuell ökning av återgivna kvinnor i de undersökta källorna.
Kategoriseringen av bilder på män, respektive kvinnor, fördelade sig i enlighet med diagrammet i figur sex nedan. Notera att fördelningen över kategorierna är gjord inom respektive genus, och ej mellan könen inom varje grupp. Det som då framträder, se fi-gur sex, är att nära hälften (48 %) av alla de män som porträtteras under 1900-talets första hälft är politiskt aktiva eller statsöverhuvuden. De är agitatorer, kungligheter, statschefer eller har genom sitt politiska engagemang ledande roller inom militären. Därefter följer alla de bilder som skildrar soldater i skyttegravar eller i drabbning (39 %). Men även några få bilder på gulaschbaroner, affärsbiträden och arbetssökande, kö-ande män i depressionens USA inom gruppen Förvärv.
63 Det säger dock inget om antalet avbildade män respektive kvinnor på varje bild. En sådan sammanräkning skulle ge helt andra
resultat och är en intressant studie i sig.
20
Figur 6. Diagrammet ovan visar hur andelen män, respektive kvinnor, återgivna på bild förhåller sig inom de olika sökta kategorierna under perioden för världskrigen. På så vis kan det bl a noteras att män, såväl som kvinnor, främst avbildas inom det politiska området.
Muskelarbetande män avbildas i grupp, på fältet eller vid löpande band. Den enda di-rekta akademiker som återges är ekonomen Keynes, ensam på bild och namngiven. Samma form av porträttering ges alla andra stora uppfinnare t ex Ian Flemming, i en-samt majestät, ofta beundrandes sin gärning. De senare inräknade i kategorin Naturve-tenskap och teknik, vilken fördelar sig lika med gruppen Kultur och kändisskap (4 %), där Walt Disney -med Musse Pigg i knät - eller olympier återfinnes. I de fall där män avbildas i Hemmet, är det nästan uteslutande som sjuka eller skadade, i behov av vård. Kvinnornas dominerande porträtteringsmiljö är i Hemmet, men även inom Politiken (36 % vardera). De testar ny teknik i hemmet: diskmaskin, dammsugare och radio. På friti-den får hon paradoxalt nog ensam symbolisera synfriti-den i Mölle då bilfriti-den återger enbart kvinnor och inga män.65 När kvinnan förvärvsarbetar gör hon det som tvätterska, affärs-biträde eller sjuksköterska. Kvinnorna fick ta de inkallade männens arbeten under tid av ofred, för at hålla samhället igång. Detta skildras endast av en enda bild, i en av läro-böckerna. På så vis osynliggörs en hel historisk epok och ett viktigt steg i
65 Molund (2011): Historia B, s 47. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Hemmet Förvärv Politik Naturvetenskap & Teknik
Kultur & Kändisskap
Procentuell fördelning inom yrkesgrupperna
åren 1900-1945
21
sens inträde i offentligheten och yrkeslivet. Inte en enda bild visar kvinnor vid traktorn, eller med vapen i hand, delaktiga i kriget.66 Politiskt arbetar hon för kvinnlig rösträtt, barns rättigheter och fred på jorden. Inom naturvetenskap göra hon sig ej besvär, enda kvinnliga förebilden inom detta område är Marie Curie, porträtterad med sina e-kolvar.67 De enda kulturpersonligheter som ges utrymme är Selma Lagerlöf, löperskan ”Nora-Anna” och modernisten Tamara de Lempicka, vars självporträtt även återkom-mer i en av läroböckernas tidslinje vid kapitlets slut, varför hon får så stor genomslags-kraft.68 Man bör ha i åtanke att det finns tre bilder som avbildar män i kultursamman-hang, fem av kvinnor, men då det totala antalet bilder är så pass mycket färre på kvin-nor, får antalet i kategorin större inflytande.
6.2 1900-talets andra hälft (1945-1989)
Kapitlen efter andra världskrigets slut karakteriseras av efterkrigstiden, kalla kriget, mänskliga rättigheter och i viss mån koloniernas frigörelse. Totalt har 119 bilder stude-rats, 24 av dem återgav kvinnor (20,2 %). Bilden av mannen domineras av politiskt ak-tiva eller ledande, vita män i medelåldern, se figur sju nedan. Undantagen är få.69 För-värvsarbete i form av soldater i oroshärdar världen över fortsätter; vita män med vapen i hand i t ex Sydostasien och Afrika.70 Men även soldater som vaktar gränsen i Korea71 eller från FNL.72 Arbetet utförs fortfarande övervägande i bilindustrin, oftast Ford eller Volkswagen, vid löpande band som med tiden blir allt mer automatiserade.73 Några las-tar bananer efter kriget,74 säljer Coca Cola i Kenya75 eller skördar bomull i Kamerun. Musiker, idrottare och enstaka författare utgör kulturen och kändisskapet. De män som förekommer inom naturvetenskap och teknik har intagit rymden.76 Hemmet presenteras t ex av män i ett tält på en soptipp i Manila, eller som affischansikte för pappaledighet.
66
Att jämföra med t ex Spodek, Howard eller Larsdotter, Anna (2016):Kvinnor i strid, Historiska Media, Falun, 300 s, som båda uppvisar flertalet bilder inom dessa områden.
67 Nilsson, E et al (2013): s 285 68 T ex Nilsson, E et al (2013): s 294
69 T ex Mahatma Gandhi, Martin Luther King, Nelson Mandela och Mao. Det förekommer även några få bilder på män som är
politiskt aktiva i proster eller i insamling till förmån för FNL.
70
T ex Hildingson & Hildingson (2013): s 70.
71
Nilsson et al, s 261.
72 Molund (2011): Historia B, s 93. 73
Exempel på kontrollrum återfinnes i Molund (2011): Historia B, s 56.
74 Nilsson et al (20113): s 300. 75
Molund (2011): Historia B, s 66.
22
Figur 7. Diagrammet visar hur andelen män, respektive kvinnor, återgivna på bild förhåller sig inom de olika sökta kategorierna under perioden för Kalla kriget. På så vis kan det bl a noteras att de flesta män som återges är politiker medan den högsta andelen bilder på kvinnor förekommer inom förvärvet.
Under 1900-talets senare del har kvinnorna gått ut i arbete. De syr i konfektionsindu-strin,77 guidar på museum, är egna företagare samt affischansikten för kläder och godis. En poster med fyra upplagor av Twiggy ger stort genomslag, då antalet bilder på kvin-nor under 1900-talets andra hälft endast är 21 stycken. Det förs ingen diskussion om hur de skönhetsideal som hon förmedlade styr – och stör – flickor och kvinnor än idag. Nå-got som måste göras om vi vill se en förändring av normerna.78 I hemmet provar kvin-nan tekniska nymodigheter som Tv:n, eller arbetar på risfälten under fallande bomber. Politiskt aktiverar hon sig för rätten till abort och prevention, och mänskliga rättigheter. Men vi ser även de första aktiva folkvalda kvinnorna i riksdag och regering. Inom Na-turvetenskap och teknik ser vi dem flytta sladdar i datorns barndom79 och som marin-biolog (porträtt).80 Inga kvinnor återfinnes inom kulturen. Att jämföra med de fjorton bilder som återger manliga artister och idrottare.
77
Nilsson et al (20113): s 304.
78 Subenko, Göran (red): s 5 ff. 79 Se t ex Molund (2011): Historia B, s 52. 80 Se t ex Molund (2011): Historia B, s 129. 0 10 20 30 40 50 60 70
Hemmet Förvärv Politik Naturvetenskap & Teknik
Kultur
Procentuell fördelning inom yrkesgrupperna åren 1945-1989
23
6. 3 Männen & kvinnornas bildvärld
Analysen ger att överrepresentationen av män i läroböckernas bilder, som skolverket och skolinspektionen tidigare konstaterat, fortfarande lever kvar i och med att de upptar 84 % av bilderna. Den vite, medelålders mannen är alltjämt den förmedlade normen.81 Den av Berge och Widding efterlyste arbetande mannen finns, om ock ej under samtliga undersökta perioder. Arbetet utförs främst vid 1900-talets början, sedan söks det under mellankrigstiden, för att uppnås vid det löpande bandet. Variationen på yrken är liten.82 Akademiker är synnerligen frånvarande på bilderna.83 Det är även oftast män som slåss för mänskliga rättigheter. Kvinnorna demonstrerar för rätten till abort. En kamp som vanns, dock illustrerad med en närbild på en kvinnobakdel i tajta, mycket korta 80-talsshorts, med ett ark p-piller nedstucket i bakfickan.84 Ett tecken på att kvinnokamp lönar sig,85 vilket Berge och Widding inte kunde se i tidigare läroböcker. Den saknade, hemlängtande, rädde mannen som efterlystes i skolverkets rapport, är fortfarande osyn-lig.86 Krigsskadade, drabbade av spanska sjukan, i behov av vård, är intressant nog end-ast män. Förvisso är andelen kvinnor i hemmet stor under 1900-talets första hälft, men det förändras i bilderna liksom i historien, och det kan därför inte sägas att det förmed-las en norm där kvinnas roll är i familjen, som mannens hustru, vilket Skolverket kon-staterade 2006.87
Bilderna förmedlar att det är mannen som intagit rymden.88 Ny teknik, däremot, presen-teras intressant nog av alla läroböcker med kvinnor på bild: diskmaskinen, dammsuga-ren och flyttande av sladdar på en tidig dator.89 Att det är programmering som pågår framgår dock inte i någon av läroböckerna. Varför nämns det inte att det var arbetslag av kvinnor som skötte ENIACs programmering? Ej heller kvinnors betydelse inom ma-tematiken, naturvetenskapen, rymdfarten och astronomin.90 Det är snarare så att läro-böckernas bilder fortsätter fokusera på kvinnokroppen, synden och sexualiteten, något
81
Skolverket (2006) och Skolinspektionen (2011) 34 s.
82 De få yrkesgrupper som förekommer på bild, utöver inom krigsmakten och politiken, är krigsfotograf, fabriksarbetare, jordens
brukare, läkare och uppfinnare.
83 Något som bör beaktas, om det önskas fler män till högre utbildningar. Universitetskanslerämbetet, UKÄ (2016): Kvinnor och
män i högskolan, Rapport 2016:16, 127 s.
84
Det dubbla budskapet i bilden är värt en uppsats i sig och kan ses på ytterligare ett tecken på den diskussion som ständigt måste föras i klassrummet om vilket budskap bilder förmedlar.
85 Främst i Molund, M (2011) Historia B dock. Här tycks finnas ett arbetssätt som syftar till att belysa män, kvinnor och barns
vardag. Ett rikt, varierat bildliv, från varierande skikt i samhället och perioder. Berömvärt!
86
Berge, B-M & Widding, G (2006), s 16 ff.
87
Larsson, Håkan & Rosén, Maria (2006): s 17.
88
Tiken Laika är möjligen ett undantag.
89 Molund, M (2011): Historia B, s 47. 90
Exempel skulle t ex kunna hämtas ur Molund. Kvinnliga astronomer vars upptäckter fått stor betydelse är t ex Henrietta Swan Lewitt, en av kvinnorna i forskargruppen som gick under öknamnet ”Pickerings Harem” vid Harvard. Som rörligt media skulle man kunna använda filmen ”Hidden Figures” från 2016 som handlar om de kvinnliga matematikerna och ingenjörerna vid NASAs rymdprogram.
24
som även konstaterats inom genusforskningen av bl a Wallén Wictorin, Larsson och Rosén.91
6.4 Vem är värd att bli ihågkommen?
Uppsatsen har analyserat vilka personer som återgivets med porträtt och namn. Även de fall där konstnärens eller politikerns namn förekommer i bildtexten, men porträttet ej med på bilden, ingår. Det gör även de bilder som återkommer i tidslinjer i kapitlens slut, utan bildtext, då läromedelsförfattarna tycks utgå från att eleven redan känner till personerna, varför jag tillåtit mig göra detsamma. Antalet analyserade bilder ökar då fokus flyttas från kön till person, detta då t ex en talare kan stå inför en folkmassa bestå-ende av såväl kvinnor som män, eller kvinnliga statschefer stå bredvid en man etcetera. Om man ser till antalet gånger som namn figurerar i bildtexter, så upptar kvinnorna 15,6 % (55 av totalt 353 stycken). Detta är en ökning mot de sex procent som noterades av Ohlander 2010, och lite bättre än de 13 % som redovisades i Dagens Nyheters gransk-ning 2015.92 Den nya läroplanen kan ha gett effekt, åtminstone i kapitlen som berör 1900-talet, i de undersökta källorna. Det är dock fortfarande ljusår från en jämställd lärobok i enlighet med SCB:s krav på 40 - 60 %.
6.4.1 Världskrigens tid (1900-1945)
Den kategori där högst andel personer återges med ansikte och namn är inom politiken, vilket kanske inte var helt oväntat, med tanke på att det är den kategori med flest bilder för både män och kvinnor (se ovan). Näst högst andel återfinnes inom kultursfären. Detta gäller för såväl kvinnor som män, se figur åtta nedan. Denna kanon om vad som prioriteras i läroböckerna är värd att notera, liksom den förvånande låga andelen inom förvärvet. Här förekommer t ex en brittisk veteran, 110-årige Harry Patch från första världskrigets skyttegravar93 och ”Mussolinis chaufför”.94 Journalisten Ernest Heming-way avbildas intervjuandes soldater under spanska inbördeskriget.95 De kvinnliga
91
Wallin Wictorin, Margareta (2009): s 123-142 och Larsson, Håkan & Rosén, Maria (2006): s 17.
92 Delin, Mikael (2015): Kvinnorna saknas i skolans historieböcker. 93
Almgren, B et al, s 369
94 Hans yrke var chaufför. Han blev dock avrättad och hängd upp och ner, till allmän beskådan, tillsammans med Mussolini själv
och ”hans älskarinna” Molund, M, Historia A, s 153. Henne har jag dock valt att räkna inom kategorin kvinnor och politik.
25
svarigheterna är sjuksköterskan Irena Sendler, som räddade barn undan nazisterna i Warszawaghettot,96 och änglamakerskan Hilda Nilsson (återkommer på
Figur 8. Diagrammet visar hur kvinnor, och män, som är återgivna med bild och namn, procentuellt fördelas inom de olika kategorierna under 1900-talets första hälft. Notera den fortsatt höga andelen män och kvinnor inom politiken.
bild två gånger i samma bok, därav genomslaget).97 Konstateras kan även att vanliga kvinnor och män göra sig ej besvär. De som avbildas i hemmets sfär förblir anonyma, historielösa, ansikten.
Inom kategorin Naturvetenskap och teknik är Alfred Nobel den mest återkommande vetenskapsmannen, därefter kommer Marie Curie. Därefter tycks inte råda någon kanon om vilka som bör kännas till, förekommer gör t ex Pasteur, Röntgen och Johansson.98 Dock återges inte Albert Einstein. Samma glädje att visa upp olika personer – läs män - finner vi i kategorin Kultur och kändisskap. Här figurerar olika konstnärers verk, d v s de nämns endast vid namn under sin målning (t ex Carl Larsson, Paul Nash, Diego Ri-vera) eller fotografi (Dorothea Lange). Den enda som lyckas sticka ut här är Tamara de Lempicka, vars självporträtt återges inte bara i samband med brödtexten utan även i den avslutande tidsaxeln. Författare röner större lycka att få synas med bild (t ex Sebastian
96 Nilsson, E et al (2013): s 247 97 Molund, M, Historia B, s 49 98 Se t ex Molund, M (2011): Historia B, s 23. 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Hemmet Förvärv Politik Naturvetenskap & Teknik
Kultur
Fördelning (%) namngivna män och kvinnor på bild
26
Haffner, Aleksandr Solzjenitsyn och Selma Lagerlöf).99 Här förekommer sin tids stora kändisar; flygaren Charles Lindbergh och tändstickskungen Ivar Kreuger. Underhållare som Charlie Chaplin och Carl Gerhard figurerar, liksom de fiktiva personer som Uncle Sam. Notera att det inte finns en enda motsvarighet till detta bland de återgivna kvin-norna under 1900-talets första hälft. Ingen ”Rosie the riveter” eller Marlene Dietrich, bara för att nämna några intressanta kvinnor. Inte minst då de kunnat leda till många diskussioner om historiebruk, -medvetande, mytbildning och propaganda, vilka alla är mål som tydligt utpekas i läroplanen.100 Bland idrottspersonligheterna finner vi svenska Nora-Anna101 och Jesse Owens.102 Det råder med andra ord ingen kanon i läroböckerna om vilka som bör kunna tänkas representera sin tid inom vare sig kategorin Naturveten-skap och Teknik eller Kultur och kändisNaturveten-skap.
Mest spännande är dock den där höga stapeln som så tydligt indikerar vilken grupp människor vi bör känna till i 1900-talets historia: ledarna, politikerna, statsöver-huvudena – listan över dem alla är lång (se Appendix I). I läroböckerna tycks en kon-sensus kring vilka som bör kännas igen på bild: t ex Lenin, Stalin, Hitler och Mao men även Gavrilo Princip, Franz Ferdinand och ”hans hustru”. Mer förvånande är det att det nästan verkar förekomma en tävling läroböckerna emellan om vem som lyckas identifi-era flest av krigsförbrytarna på bilden från Nürnbergrättegångarna.103 Man bör med fog fråga sig om detta rabblande verkligen är nödvändigt. Noterbart är att Kata Dahlström och August Palm ges en halvsida, med bild och bildtext, i läroboken men ingen av dem förekommer i dess register.
De politiskt aktiva kvinnorna är nästan uteslutande svenska: det är t ex socialistagitatorn Kata Dalström och RFSU-grundaren Elise Ottesen-Jensen.104 I detta sammanhang bör nämnas att det förekommer en bild föreställande ”Franklin D Roosevelt med fru och dotter, omgivna av väljare” i en av böckerna.105 På bild återgivna kvinnor - och barn - avbildas fortfarande som en anonym ”och-historia”, något Ohlander konstaterade redan 2010.106 Ett annat exempel på detta är: ”Sarajevo 28 juni 1914, kronprins Franz Fer-dinand och hans hustru är på väg till sin bil. Några minuter senare är de döda.”107 På den
99 T ex Nilsson, E et al (2013): s 290 100
Lgr 2011, s 195-207.
101
T ex Nilsson, E et al (2013): s 294. Nora-Anna tog VM-medaljer i löpning.
102
Bilden är från OS i Berlin 1936.
103 Nilsson, E et al (2013): s 248. 104
Molund, M (2011): Historia B, s 27 och 49.
105 Nilsson, E et al (2013): s 217 106
Ohlander, A-S (2010): Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia, 75 s.
27
efterföljande sidan återkommer ett tidningsuppslag med porträtt på kronprins-paret och deras tre barn, hustrun och barnen fortfarande namnlösa.108 Samma öde går ”tsarfamil-jen” och Emmeline Pankhursts döttrar till mötes.109 Medan blodbesudlade anarkister namnges, och därmed minns av historien, blir de kvinnor och barn som mördas å ämbe-tets vägar anonymiserade, marginaliserade, och glömda.
6.4.2 Kalla kriget (1945-1989)
Andelen namngivna kvinnor och män ökar här under 1900-talets andra hälft: för män-nen med åtta procentenheter, för kvinnorna det dubbla. Inte helt oväntat återfinnes även här störst andel namn inom kategorin Politik och ledarskap, se diagrammet i figur nio. Här nämns kalla krigets ledare (t ex Kennedy, Stalin, Castro och Gorbatjov).
Figur 9. Fördelningen av namnkunniga män och kvinnor inom de fem undersökta kategorierna under Kalla kriget. Högst andel återkommer inom politiken, några arbetande namngivna män återfinnes knappt ej på bild i läroböcker-na. Än värre är det för kvinnorna, då det inte finns en enda kvinnlig musiker, författare, konstnär eller idrottare som läroböckerna finner värda att förmedla eleverna.
Svenska politiker som syns är bl a Erlander och Palme, men även Raoul Wallenberg, Hammarsköld och Wennerström. Återgivna är även frihetskämpar som Luther King,
108
Läser man i Molunds brödtext framkommer hustruns namn där, dock.
109 Molund, M (2013): Historia A, s 144. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Hemmet Förvärv PolitikNaturvetenskap & TeknikKultur
Andelen (%) namngivna män och kvinnor inom respektive kategori
28
Gandhi och Mandela. De europeiska kungahusen som så rikt florerade på bild under 1900-talets första hälft är nu helt borta. Endast en publicerad kung återfinnes: Carl XVI Gustav.110
Den enda förvärvsarbetande mannen som namn-gives och förekommer på bild är den yrkeskrimi-nelle Clark Olofsson. På samma sätt återfinnes endast en man som kan härledas till kategorin Hemmet; det är tyngdlyftaren Lennart ”Hoa Hoa” Dahlgren som gör reklam för pappaledig-het. Naturvetenskapen och teknikens representan-ter är de män som nått rymden, t ex Armstrong och Gagarin.111 Då är utbudet större bland de Kulturutövande männen: t ex författarna Boris Pasternak och Ian Flemming. Däremot får konst-närerna ge plats för musikutövarna: Beatles, Hendrix, Lennon och Presley. 112 Bland de kända idrottarna syns Björn Borg och OS-medaljörerna Smith och Carlos som gör tecknet för Black Po-wer under prisutdelningen 1968.113 Elvis Presley är ett fenomen som ej anses behöva presenteras närmare än med namnet. Han flankeras av två kråmande, tjusiga anonyma kvinnor.114 Detta är en av få bilder där attraktion och dragningskraft står i centrum, där kvinnans roll blir utsmyck-ande och båda könen objektifieras.115
110
Även Elisabeth II av Storbritannien, se nedan.
111
Molund, M (2011): Historia B, s 70.
112
Reutersvärd är den enda konstnär som omtalas, se Molund, M (2011): Historia B, s 118.
113 Hildingson & Hildingson, s 422. Jag finner att deras idrottsliga prestation väger tyngre än deras politiska yttrande, utan det ena
hade det andra inte kunnat bli så uppmärksammat, varför jag valt att placera dem i denna kategori och inte inom politiken.
114 Molund, Historia B (2011): s 108. I bildtexten står endast ”Elvis Presley”, kort och gott, ingen närmare beskrivning tycks
behö-vas.
115 Lärarförbundet (2004): s 28, eller Wallin Wictorin, M (2009), s 123-142.
Figur 11. Denna bild, något klippt, av Rosa Parks är hämtad ur Almgren, B et al s 508. Den ska föreställa händelsen när Parks vägrade ge efter för rasdiskrimi-neringslagarna och ge plats åt en vit man. Skulle du känna igen Rosa Parks på andra bilder om du bara hade denna som referens? Situationen kommer i centrum, fokus tas bort från Rosa Parks. Figur 10. Detta är den bild av Rosa Parks som Hil-dingson och HilHil-dingson valde att publicera i sin Le-vande Historia SOL 4000, s 418.
29
Kalla krigets namnkunniga kvinnor syns främst på den politiska arenan; Karin Kock116 och Karin Söder. Rosa Parks är den enda som förekommer i samtliga läroböcker, totalt sex gånger, dock har man valt att återge henne på lite olika sätt (se figur 10 och 11). 117
Många är kvinnorna som aktivt kämpat vid sina mäns sidor, som Loretta Scott King, 118 andras politiska av-tryck är mindre, t ex Raisa Gorbatjovs.119 Ändå ges hon större utrymme än t ex Eleanor Roosevelt, som var politiskt aktiv i över tre decennier, bl a för barns rättigheter. Ur genusperspektiv blir det intressant att terroristen Ulrike Meinhof återges med en bild, medan hennes manlige kollega Andreas Bader på samma sida återges med två. Hans bilder är typiska polisbilder (framifrån och i profil), medan hon återges uppgiven på väg ut från rättegången, ångerfull och nedbruten.120
Samma maktperspektiv framträder i den enda bilden på Margaret Thatcher, se bild 12, där hon återges bakom Reagan. Att jämföra med alla andra bilder på politiker som är återgivna rakt framifrån, sida vid sida (om ej avbildade i ensamt majestät) ibland ur grodperspektiv, som jämlikar. Hon ser trött ut ur bild, han ser självsäkert framåt. Därtill kommer det sedan antiken välbekanta värdeperspektivet: längst avbildad står högst i rang.121 Även för två politiska giganter går kön före makt, den valda bilden följer gängse normer.122 Det enda andra kvinnliga statsöverhuvud som förekommer på bild är Elisabeth II. Intressant nog är båda britter. Båda återges bredvid en man; drottningen bredvid sin prinsgemål som tydligen ej är värd att nämna vid namn i bildtexten. Att jämföra med Rosa Parks, se t ex figur 10 och 11, som i tre fall av fyra avbildas bredvid en man. Den totala saknaden av de första demokratiskt valda kvinnliga statscheferna kommer att kritiseras senare. Thatcher förekommer inte i lärobokens register, trots
116 Molund, M (2011): Historia B, s 60.
117 Det är inte första gången Almgren et al väljer denna form av återgivning av historiska skeenden och personer (andra exempel är
skottet i Sarajevo, Lenin i en svensk tågvagn eller general Montgomery i en pansarvagn). Detta förfaringssätt bör ifrågasättas: Är inte poängen med ett porträtt av en känd person att man lär sig hur denne ser ut för att sedan känna igen hen på andra bilder, i andra sammanhang? Hela denna förståelse torde falla med den metod Almgren et al använder sig av.
118 Molund, M (2011): Historia B, s 80. 119
Nilsson, E et al (2013): s 277.
120 Subenko, Göran (2005), s 5 ff. Bilderna förekommer i Molund, M (2011): Historia B, s 97. 121
Se t ex Gombrich , E H (1999): Konstens historia, Albbert Bonniers Förlag, Hong Kong, s 97.
122 Se t ex Subenko, Göran (red) (2015): s 13 ff eller Wallin Wictorin, Margareta s 123-142.
Figur 12. Margaret Thatcher och Ronald Reagan, fotograferade vid ett möte. Notera att hon står bakom honom, dessutom kortare till växten, vilket ger ett värdeper-spektiv som använts sedan pyramidernas tid för att visa vem som står högst i rang. Bilden, med bildtext, är hämtad ur Almgren, B et al (2013), s 77.
30
den. Ett problem Ohlander uppmärksammade i sin granskning av läroböcker i historia redan 2010.123
Inte en enda läromedelsförfattare finner någon kvinnlig musiker, författare, idrottare
eller konstnär under hela perioden för kalla kriget värd att nämna. Detta till skillnad mot alla manliga dito, som figurerar i så rik mängd. De förvärvsarbetande kvinnorna repre-senteras av modellen Twiggy124 (se kommentar tidigare) samt modedesignern Mary Quant,125 vilket riskerar förstärka den rådande normen där kvinnor oftast återges inom mode och skönhetsindustrin.126 Den enda återgivna naturvetaren är marinbiologen Rachel Carson.127 Det står inget om den första kvinnan i rymden, Valentina Teresjkova, den första helt kvinnligt bemannade rymdfärden. Den kvinna som placerats i kategorin ”hemmet” är Phan Thi Kim Phuc, som idag föreläser om sina upplevelser från kriget i Vietnam.128
Obalansen som råder kring vilka politiskt aktiva kvinnor som är värda att nämna är in-tressant. Den ger insikt om att det inte råder någon kanon om viktiga kvinnliga politiska aktörer. Det kan även tolkas som att den nya läroplanen gett effekt och att de första, trevande stegen är tagna mot en mer jämställd fördelning av porträtterade historiska personer.
6.4.3 Män, förbrytare och nobelpristagare
Undersökningen finner att två av läroböckerna har illustrationer på hur anarkister skju-ter politiska ledare (en rysk generalguvernör och en amerikansk president). Intressant nog väljer båda läroböckerna att återge mördarens för- och efternamn, medan den dödes efternamn får vara nog. Samma diskrepans kan man finna mellan könen; kvinnor åter-ges alltid med för och efternamn, Marie Curie t o m med sitt namn som ogift, medan manliga politiska ledare ganska ofta endast tillåts stå med efternamn. Även detta torde ge budskap till läsaren om rangordning och osynliga hierarkier.
123
Ohlander, Ann-Sofie (2010): SOU 2010:10. Samma fenomen drabbar Kata Dahström och Hjalmar Gullberg i Molund, M (2011), s 27.
124
Molund, M (2011): Historia B, s 140.
125 Nilsson, E et al (2013): s 274. 126
Se t ex Wallin Wictorin, M (2009), s 123-143 eller Subenko, G (2005), s 5 ff.
127 Molund, M (2011): Historia B, s 129. Carson är känd för sin bok Tyst vår där hon kritiserar bruket av DDT. 128
Hon fångades på bild när hon naken, gråtande, springer från hembyn som bombats med napalm. Bilden spreds snabbt över världen.
