Hur lärare, elever och vårdnadshavare använder läroboken i geografiundervisningen

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur lärare, elever och vårdnadshavare

använder läroboken i

geografiundervisningen

How teachers, students and custodians use the textbook in

geography education

Katarina Agneta Skowron

Lärarexamen 210hp

Geografi, miljö och lärande 2010-01-14

Examinator: Malin Ideland Handledare: Johan Nelson

(2)
(3)

Sammanfattning

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner.

Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela

undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan. Vårdnadshavare använder läroboken främst för förhör samt diskussion av innehållet.

Nyckelord: användning, elever, geografi, lärare, lärarhandledning, lärobok, planering, undervisning, vårdnadshavare.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5

1. INLEDNING ... 9

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10

2.1 Syfte... 10

2.2 Frågeställningar ... 10

3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 11

3.1 Skollagen och läroplanen om tillgång till läromedel... 11

3.2 Kursplanen för geografiämnet ... 11

3.3 Elevers lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv... 11

3.4 Lärares undervisningsplanering utifrån lärobok och lärarhandledning... 12

3.5 Lärares användning av läroboken i undervisningen ... 13

3.6 Lärares yrkeserfarenhet och dess inflytande på läroboksanvändningen i undervisningen ... 14

3.7 Fördelar och nackdelar med att använda läroboken i undervisningen ... 15

3.8 Elevers användning av läroboken i undervisningen ... 16

3.9 Lärobokens roll i undervisningen... 17

4. METOD... 19 4.1 Urval ... 19 4.2 Val av metod... 20 4.3 Genomförandet ... 22 4.4 Databearbetning... 24 4.5 Tillförlitlighet ... 24 4.6 Etik ... 24 5. RESULTAT... 25

(6)

5.1 Hur används läroboken och lärarhandledningen i lärares planering och

genomförande av geografiundervisningen?... 25

5.1.1 Läroboken och lärarhandledningen i lärares planering av geografiundervisningen ... 25

5.1.2 Lärares användning av geografiläroboken i geografiundervisningen ... 27

5.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under lektionen och hemma? ... 29

5.2.1 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under lektionen?... 29

5.2.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken i hemmet?... 30

5.3 Hur använder elever läroboken på lektionerna? ... 30

5.4 Hur använder elever och vårdnadshavare läroboken hemma? ... 33

5.4.1 Hur använder elever läroboken hemma? ... 33

5.4.2 Hur använder vårdnadshavare läroboken hemma?... 35

5.4.3 Vårdnadshavares tankar kring användning av geografiläroboken ... 36

6. DISKUSSION ... 38

6.1 Hur används läroboken och lärarhandledningen i lärares planering och genomförande av geografiundervisningen?... 38

6.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under lektionen och hemma? ... 40

6.3 Hur använder elever läroboken på lektionerna? ... 40

6.4 Hur använder elever och vårdnadshavare läroboken hemma? ... 41

6.5 Framtida forskning ... 42 6.6 Slutsats... 42 KÄLLFÖRTECKNING ... 45 BILAGA 1 ... 48 BILAGA 2 ... 52 BILAGA 3 ... 53 BILAGA 4 ... 54 BILAGA 5 ... 57 BILAGA 6 ... 58 BILAGA 7 ... 61

(7)

BILAGA 8 ... 62 BILAGA 9 ... 63

(8)

(9)

1. Inledning

Mitt val av ämne för den här uppsatsen grundas i att jag under min egen tid i skolan samt under den verksamhetsförlagda tiden har upplevt att läroboken ofta ses som den stora källan till kunskap i undervisningen samt det viktigaste hjälpmedlet. Mycket av undervisningen kretsade kring lärobokens innehåll och upplägg.

På lärarutbildningen lär vi studenter oss att inta ett kritiskt förhållningssätt till läroboken och fånga elever samt deras behov och intressen på bästa möjliga sätt. Samtidigt skiljer sig bilden ute i den dagliga verksamheten.

Mina upplevelser av lärobokens användning har väckt intresset kring lärares planering och genomförande av geografiundervisningen med hjälp av läroboken samt hur elever använder den. Vårdnadshavares användning är även av intresse eftersom de påverkar barnens inställning och användning av läroboken. Mitt val av ämne för uppsatsen grundas dessutom i att man som lärare behöver ha kunskap och förståelse för hur geografiläroboken och lärarhandledningen påverkar och utformar undervisningen. Utan denna kunskap är det lätt att förkasta ett läromedel utifrån en pågående trend inom ämnesdidaktiken. Detta kan leda till förändrade förutsättningar för undervisningen och elevers lärande. Dessutom är det viktigt att man som lärare har förståelse för kollegors, elevers och vårdnadshavares inställning och användning av läroboken för att kunna bedriva en för eleverna givande undervisning. Viktigt är även att känna till fördelar och nackdelar med lärobokens användning i undervisningen för att kunna erbjuda eleverna de bästa möjliga lärandesituationerna och material.

(10)

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen samt få mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Detta gjordes för att se hur modern didaktik påverkar geografiläroboksanvändningen.

2.2 Frågeställningar

– Hur används läroboken och lärarhandledningen i lärares planering och genomförande av geografiundervisningen?

– Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under lektionen och hemma? – Hur använder elever läroboken på lektionerna?

(11)

3. Litteraturgenomgång

Litteraturgenomgången bygger på nuvarande styrdokument och den sociokulturella teorin som genomsyrar styrdokumenten. Dessutom presenteras forskning kring läroboksanvändningen för planering och genomförande av undervisning.

3.1 Skollagen och läroplanen om tillgång till läromedel

I skollagen 4 kap. 4 § (Utbildningsdepartementet, 1985:1100) står det att elever ska ha tillgång till en avgiftsfri skolgång samt tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg, och andra hjälpmedel utan kostnad, som behövs för en tidsenlig utbildning. Dessutom ska elever ha tillgång till läromedel som ”täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna” (Petterson, 1997:4). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 säger att rektor ansvarar för att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper (...)” (Skolverket, 2009:17).

3.2 Kursplanen för geografiämnet

Geografiämnets kursplan (Skolverket, 2000) ämnar utveckla elevers kunskap, förståelse och handlingsberedskap rörande människan och omgivningen. Dessutom ska elever kunna se och bedöma olika handlingsalternativ samt erhålla verktyg för analys av ett ansvarstagande gentemot en hållbar utveckling.

Kunskap inom ämnet kan tillägnas genom iakttagelse, prövning, utforskning och skapande. Egna ståndpunkter kan framföras genom övningar i tal och skrift. I dialog med andra utmanas tankemönster, fördomar och föreställningar (Skolverket, 2000).

3.3 Elevers lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv

De nuvarande läroplanerna och kursplanerna kännetecknas av det sociokulturella perspektivet vilket betonar lärandet utifrån ett socialt sammanhang (Skolverket, 2002). Lev Vygotskij betonar i sin sociokulturella teoriatt individens kognition är

(12)

lärande och utveckling utifrån erfarenheter och sociala interaktioner. Lärande styr utveckling och språket stimulerar den kognitiva utvecklingen (Evenshaug & Hallen, 2001).

Vygotskij menar att lärande och utveckling alltid har ett eget rum och sammanhang där det sker lärande aktiviteter. Detta innebär att utveckling, till exempel läsfärdigheter, är möjligt om det finns hjälpmedel som till exempel alfabet, läroböcker och lärare. Därför är lärandemiljön och lärandesituationer viktiga för att stimulera elever till ett aktivt lärande. Läraren har en betydande roll som aktiv vägledare i elevens kunskapssökande samt organisatör av en lärandemiljö (Strandberg, 2006).

Skolan är ett viktigt läranderum för elever enligt Vygotskij. I läranderummet bör elever ha tillgång till interaktioner, aktiviteter, verktyg, möjligheter till utveckling och

kreativitet. Dock är skolan inte det enda läranderum för elevers lärande. Enligt

Vygotskij är lärande situerad och socialt. Detta innebär att elevers omgivning påverkar elevers lärande. Lärande sker i sociala samspel med lärare, elever, vårdnadshavare och andra människor. Därför har hemmiljön och vårdnadshavares inställning en stor påverkan på elevens motivation till lärandet (Strandberg, 2006).

3.4 Lärares undervisningsplanering utifrån lärobok och

lärarhandledning

Thelin (1988) menar att läroboken är framträdande, styrande och en tradition i skolan. Såväl Thelin (1988) som Norman (2009) anser att läroboken utgör en stor hjälp vid planering av geografikursen och ses som en garanti för att det viktigaste tas upp i geografikursen och att läro- och kursplanernas mål uppnås.

Ur Wennbergs (1990) undersökning kan man utläsa att 60 % av lärarna i den svenska skolan utgår från läroboken vid planering av geografiundervisningen, trots att lärarna är medvetna om att geografikursen inte behöver baseras på lärobokens innehåll.

Stukat (1998) menar att ämnen med fast struktur, till exempel geografi, bidrar till att lärare tenderar att hålla sig till en lärobok i undervisningens planering och

(13)

läxor. För detta är läroboken och lärarhandledningen en stabil grund att utgå från. Thelin (1988) anser att brist på egna intressen, idéer eller obehörighet inom ämnet leder till större tendens att följa en lärobok. Vidare menar hon att dålig ekonomi på skolan är en annan faktor som kan bidra till att lärarna planerar och genomför undervisningen efter läroboken eftersom de inte får tillgång till olika material

Trots Thelin (1988) och Stukat (1998) påvisade faktorer för läroboksanvändningen visar den svenska nationella utvärderingen av grundskolan 2003 att lärobokens styrning av undervisningen minskat sedan undersökningen 1992. 2003 ansåg lärarna att läroboken styrde deras undervisning i en ganska (43 %) eller mycket liten (21 %) utsträckning. Endast 4 % uppgav att deras undervisning styrdes av läroboken i mycket stor

utsträckning. Istället angav de att det är de egna idéerna som styr undervisningen (Oscarsson & Svingby, 2005).

Hur använder lärare lärarhandledningen för planering av undervisningen? Enligt den norska undersökningen Reform 97 från 1997 använder lärare

lärarhandledningen i undervisningsplaneringen för val av aktiviteter och organisering av undervisningsinnehåll samt för råd om hur innehållet ska presenteras.

Lärarhandledningen ses därmed som ett stort hjälpmedel vid undervisningsplaneringen (Englund, 2006).

3.5 Lärares användning av läroboken i undervisningen

Korsell (2007) menar att läroboken ursprungligen är avsedd för undervisning och benämns därför primär pedagogisk text. Enligt Juhlin- Svensson (Korsell, 2007) finns det två riktningar av läroboksanvändningen i undervisningen. Den ena inriktningen säger att läroboken står i centrum av undervisningen och att andra läromedel används vid behov som hjälpmedel. Gustavsson (2007) menar att lärare som undervisar med läroboken i centrum följer läroboken kapitel efter kapitel samt låter eleverna arbeta enskilt med uppgifter baserade på läroboken. Denna inriktning kan även kopplas till den traditionella undervisningen där undervisningen enligt De Castell mfl. (1989) styrs och baseras på lärobokstexten. Lärare bestämmer formen och innehållet av undervisningen utifrån en läroboktext genom att introducera, förklara och diskutera den. Vad eleverna fokuserar kring i läroboken beror på vad läraren tar upp i undervisningen. Det som läraren tar upp anses som det viktigaste att lära och detta kommer senare att testas vid

(14)

något tillfälle (De Castell mfl, 1989). Gustavsson (2007) bekräftar att läroboken har en stor inverkan på bedömning av eleverna eftersom lärarna formulerar prov utifrån lärobokstexterna.

Den andra inriktningen enligt Juhlin- Svensson (Korsell, 2007) är att kunskapsmålen står i centrum av undervisningen och att läroboken används likadant och i lika stor utsträckning som andra läromedel. Korsell (2007) säger att lärare väljer ut olika

delområde och texter i läroboken och kompletterar dessa med andra läromedel för att få olika infallsvinklar på ett utvalt material samt för att bredda och underlätta elevernas inlärningsprocess. Läroboken intar då en roll som idébank. Enligt Svingby mfl. (1989) har lärobokens användning en stor betydelse för undervisningens innehåll och arbetssätt men eftersom lärobokstexter oftast förklarar sammanhang men inte analyserar medför detta att andra läromedel får användas för ett analyserande syfte.

Varför använder lärare läroboken? Korsell (2007) menar att hur och hur mycket läroboken används beror på lärarens osäkerhet inom ämnet och professionen samt hur väl läraren känner till lärobokens innehåll och upplägg. Lannvik Duregård (2006a) anser att lärarnas användning av läroboken ofta beror på en trygghet över att eleverna har tillgång till en bok med anpassade texter för elevernas kunskaper och nivå. En annan anledning till varför läroboken används av lärare i undervisningen är tidsbrist enligt Lannvik Duregård (2006a) och Kilborn (Lindell, 1990). Vidare menar Kilborn (Lindell, 1990) att lärare som undervisar i flera ämnen i en klass inte har tid att tillverka eget läromedel i alla ämnen och därför använder de läroboken i undervisningen. Enligt Norman (2009) används i dagens undervisning olika typer av läromedel som till

exempel internet och massmedier men trots det anser lärare att ett arbete efter läroboken ger en garanti att eleverna uppnår läro- och kursplanens mål.

3.6 Lärares yrkeserfarenhet och dess inflytande på

läroboksanvändningen i undervisningen

Korsell (2007) säger att lärare som har en yrkeserfarenhet längre än tio år tenderar att använda läroboken oftare i sin undervisning. Detta förklaras genom att det rådde andra teorier och förutsättningar när dessa lärare utbildades och började undervisa i skolan. Lannvik Duregård (2006a) menar att detta beror på att tidigare kursplaner betonade

(15)

metoder och innehåll samt att läroböckerna var en garanti för att uppnå dåvarande kursmål. Vidare menar Lannvik Duregård (2006b) att dessa lärare använder läroboken eftersom den underlättar urvalet av material och arbetssätt eftersom läroboksförfattarna redan har gjort detta. Hon påpekar även att en undervisning med utgångspunkt i

elevernas intresse kräver mer av läraren, både kunskapsmässigt inom ämnet och didaktiskt.

Korsell (2007) säger att nyexaminerade lärare eller lärare med få år i läraryrket har inställningen att inte använda läroboken i undervisningen. De ämnar istället använda så mycket lärartillverkat material som möjligt i undervisningen. En förklaring till denna inställning är lärarutbildningens inverkan på studenterna. Praktiken visar dock att brist på arbetstid leder till att även dessa lärare använder läroboken i sin undervisning. Dessutom menar Kilborn (Lindell 1990) att unga och oerfarna lärare kan ha svårare att frigöra sig från läroboken eftersom läroboken utgör ett stort stöd.

Skolverket har genomfört en undersökning som visar att obehöriga lärare tenderar att följa en lärobok i sin undervisning mer än behöriga lärare (Lannvik Duregård, 2006a). Detta kan förklaras genom Wennberg (1990) som anser att geografiläroboken är viktig för obehöriga lärare eftersom den ger dem en möjlighet att skapa sig en bild av

geografiämnet.

3.7 Fördelar och nackdelar med att använda läroboken i

undervisningen

Healey & Ilbery (1993) menar att ett noggrant genomtänkt sätt att använda läroboken i undervisningen kan ha fler fördelar än nackdelar. Lämpligast är det att använda

läroboken i grundkurser och att man blandar det med andra arbetssätt. Användning av läroboken utformar undervisningen. Den kan vara alltifrån en lärarstyrd

katederundervisning till en undervisning grundad på en av läraren guidad läsning i läroboken. Det är dock relativt vanligt att undervisningen i skolan baseras på lärobokstexterna. Lindell (1990) anser att fördelen med läroboken är att den hjälper eleverna att strukturera informationen samt att den ökar den sociala jämställdheten genom att alla elever får tillgång till en pålitlig kunskapskälla. Healey & Ilbery (1993) säger att användandet av läroboken medför även fördelen att mycket information samlas

(16)

och bearbetas på ett och samma ställe jämfört med vad som är möjligt av läraren att behandla under lektionstid. Läroboksanvändningen bidrar även till att eleverna blir mindre beroende av läraren och kan arbeta mer självständigt utifrån läroboken vilket ökar deras självförtroende. Ornstein (1994) menar att läroboken är ett bra redskap för undervisning under förutsättning att den inte ses som den enda källan till kunskap och att den inte blir till kursplanen för kursen.

Healey & Ilbery (1993) anser att nackdelarna med att använda en lärobok i

undervisningen är att eleverna endast kommer i kontakt med en eller några författares åsikter och deras synvinkel på det arbetsområde som behandlas. Dessutom får eleverna inte träna sig i att välja ut och sortera den information de behöver för respektive

arbetsområde eftersom det har författarna redan gjort. Användning av läroboken kan även medföra att eleverna reproducerar författarnas åsikter och syn på området istället för att de själv intar ett kritiskt och undersökande perspektiv för att bilda sig sin egen åsikt. En undervisning baserad på en lärobok är dessutom bara genomförbar om läroboken är uppdaterad med de senaste rönen. Lindell (1990) menar dessutom att läroboken tar upp en begränsad mängd stoff, vilket verkar hämmande för eleverna. Språket är ganska ihopdraget och för ämnesspecifikt vilket medför att elevernas

förutsättningar inte beaktas. Om lärarna dessutom låter läroboken styra undervisningen i en större utsträckning begränsar de sig själva i inhämtning av nytt stoff. Kritiker menar vidare att läroböcker är ytligt skrivna med texter som är alldeles förkortade utan någon bredd eller djup samt att de täcker för många områden. Detta fenomen kallar de för ”omnämnande” (mentioning). Vidare menar de att läroböckerna hämmar elevernas tänkande eftersom elevernas tankeprocesser inte sätts igång då läroböckerna inte inbjuder till problemlösningar. Många lärare fokuserar dessutom undervisningen på att finna ett svar på frågor i läroboken istället för att utveckla olika tankeprocesser

(Ornstein, 1994).

3.8 Elevers användning av läroboken i undervisningen

Lindell (1990) menar att de vanligaste arbetssätten som elever använder läroboken i undervisning är för tystläsning och skrivande. Eleverna använder läroboken ofta vid eget arbete, diskussion kring bilder, läxor samt vid läsning och besvarande av frågor till texten. Englund (2006) och Wikman (2004) bekräftar att läroboken är vanligt

(17)

läroplanerna från 1994 har en modern inlärningssyn. Eleverna har en aktiv roll i sitt kunskapsbyggande. Därför läggs mycket fokus på att eleverna själva ska söka och behandla kunskap genom enskilt arbete. För att detta ska ske måste dock eleverna först tillägna sig baskunskaper.

Nilsson (1997) beskriver en geografilektion i år 5 i en svensk skola där eleverna arbetar med blindkartor och enskild läsning i läroboken. Inlärningen kontrolleras med hjälp av olika frågor i läroboken, övningsböcker eller stenciler. Läsning som sker grundas i att hitta svar på frågorna och inte i att lära sig och förstå det lästa materialet. Eleverna läser först frågorna och sedan läser de texten. Elevernas skrivande utgår från lärobokstexten och elevtexterna utgör en reproduktion av lärobokstexterna. När arbetsområdet är bearbetat, genomförs ett prov för att kontrollera vad eleverna minns av det lästa. Proven är även reproducerande, faktaorienterade och fragmentariska.

De Castell mfl. (1989) påpekar att hur och vad eleverna lär av en lärobokstext beror på hur den används. Vid användning av läroboken för att lösa uppgifter enligt instruktion kan elevernas läsning och tolkning av texten begränsas eftersom eleverna fokuserar på instruktionerna.

3.9 Lärobokens roll i undervisningen

I en undersökning genomförd av Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) och Research i augusti 2001 framgick att 80 % av skolledarna anser att läroböcker är nödvändiga i skolan eftersom den ger eleverna baskunskaper, skapar sammanhang och en överblick. 73 % av skolledarna menar att läroboken underlättar individualiseringen i undervisningen samt medför bättre studieteknik (Isaksson, 2001).

Isakson (2001) menar att tillgången på läroböcker minskar. Läroböckerna är ofta slitna och eleverna får inte längre egna exemplar som de kan behålla. Denna problematik kan anknytas till Petterson (1997) påstående om att brist på egna läroböcker hindrar

eleverna från att tillämpa en god studieteknik och effektiv undervisning eftersom att eleverna inte kan kommentera, göra anteckningar eller stryka under det viktigaste i texten vilket är förutsättningar för ett aktivt läsande. Petterson (1997) menar vidare att läroboken har en roll som ett redskap för lärande och en avsaknad av detta redskap medför andra villkor för undervisningen och elevernas lärande.

(18)

Isaksson (2001) menar att läroboken utgör ett bra hjälpmedel för elever med

inlärningsproblem eftersom läroboken är strukturerad vilket inger eleverna och lärarna en trygghet. Peterson (1997) menar att läroboken även har en roll som en garanti för ett professionellt arbetsmaterial och som ska ge eleverna en bra grundutbildning.

Ytterligare en roll som läroboken har är enligt Lindell (1990) att ge fasthet och

sammanhang i undervisningen på grund av att den täcker viktiga delar av ett ämne eller område. Läroboken har en disciplinerande roll enligt Englund (2006) eftersom den förhindrar kaos i klassrummet därför att alla elever är sysselsatta med samma

grunduppgifter. Hon menar vidare att läroboken hjälper elever att förstå vad skolarbete och skolkunskap innebär samt att läsa läxor. Läroboken har även en utvärderande roll som underlättar för lärare att kontrollera elevernas grundläggande kunskaper eftersom grundkunskaperna genom läroboksanvändningen bör vara likadana för alla elever. Korsell (2009) diskuterar läromedlens roll för elevers lärande. Hon förhåller sig kritiskt till olika läromedel och lyfter upp betydelsen av läroboken, det traditionella läromedlet. Korsell (2009) funderar över varför läromedel som datorer, tidskrifter, skönlitteratur och facklitteratur har högre status än läroboken. Detta försöker hon förklara genom att en läroboksstyrdundervisning anses i dagens skola som pedagogiskt inkorrekt. Istället anses temaundervisning och ämnesintegration, där eget material tillverkas, pedagogiskt korrekt. Vidare menar Korsell (2009) att man måste tänka på konsekvenserna för lärandet när man väljer läromedel och att man inte kan avfärda läroböcker okritiskt. Istället bör man relatera sitt val av läromedel till innehåll, undervisning och lärande.

(19)

4. Metod

4.1 Urval

Jag valde att genomföra min undersökning med SO- och geografilärare, elever och vårdnadshavare i två femteklasser, på två skolor i två kommuner i södra Sverige. Totalt deltog 18 lärare, 26 elever och 27 vårdnadshavare i undersökningen.

Informationsinsamlingen genomfördes under oktober och november 2009. Den ena skolan, Skola A, ligger i en liten, monokulturell kommun medan den andra skolan, Skola B, ligger i en mångkulturell storstadskommun. Eleverna i den lilla kommunen har en ganska homogen bakgrund gällande etnicitet och vårdnadshavares utbildning medan eleverna i storstadskommunen består av många olika nationaliteter och har

vårdnadshavare med mycket skiftande utbildningsbakgrund. I undersökningen hade lärarna olika lärarutbildning som bland annat klasslärare och lärare med inriktning mot de tidigare åren. Yrkeserfarenhetens längd varierade mellan 3 och 33 år.

Valet av skolor baserades på att jag hade kontakt med några lärare på båda skolorna vilket underlättade genomförandet av intervjuer och enkätundersökningen med lärare och elever. Dessutom underlättades utdelning av enkäter till vårdnadshavarna. Eftersom eleverna på skola A kände mig och var vana vid min närvaro i klassrummet

underlättades även genomförandet av observationerna. Jag kunde därmed observera elevernas naturliga beteende och användning av läroboken under lektionstid. Genom att genomföra undersökningen på två olika typer av skolor fick jag en bättre helhetsbild av läroboksanvändningen.

Alla undervisande lärare i SO och geografi i de lägre åldrarna och alla elever i två klasser i skolår 5 tillfrågades på de båda skolorna om de vill delta i en

enkätundersökning respektive intervjuer. Urvalet till elevintervjuer gjordes utifrån vårdnadshavarnas tillåtelse, svaren i elevenkäterna som visade elevernas intresse och lust för ämnet samt utifrån min egen erfarenhet av elevernas vilja och förmåga att berätta.

(20)

Alla vårdnadshavare till eleverna i de två deltagande klasserna fick hem enkäter att besvara. Val av en klass för observation gjordes utifrån att jag hade kontakt med en lärare och dennes klass vilket underlättade genomförandet av observationer.

4.2 Val av metod

För att undersöka min första frågeställning valde jag att använda enkät, intervju och observation som metod. Jag valde dessa tre metoder som ett komplement till varandra. Jag valde att dela ut enkäter eftersom jag ville samla in en större mängd data samt undersöka flera lärares användning av läroboken och lärarhandledningen och deras tankar kring elevernas användning av läroboken. Fördelen med enkät är att man kan nå ut till flera personer i förhållande till tiden samt att svarspersonerna får mer betänketid att svara på frågor jämfört med till exempel vid en intervju. En enkätundersökning kan bestå av fasta frågor där svarsalternativ finns att tillgå eller öppna frågor som kräver att man formulerar sin egen åsikt. Enkäten kan även bestå av två delar, en del som

beskriver bakgrunden och en som ger svar på det som undersöks. Detta ger möjlighet till analys av sambandet mellan det som undersöks och bakgrundsfaktorer (Johansson & Svedner, 2006). Detta är någonting som jag har använt mig av i min undersökning. Enkäter samlar in information kvantitativt (Trost, 2005). Nackdelen med enkät som metod är att man inte kan ställa följdfrågor. Detta kan medföra att viktiga synpunkter inte kommer med i undersökningen. Dessutom är enkäten en mindre passande metod för att undersöka förhållningssätt och synsätt (Johansson & Svedner, 2006). Därför valde jag att även intervjua lärare och elever.

Intervjuer ger en kvalitativ informationsinsamling samt fördjupning inom lärares användning och tankar kring läroboken och lärarhandledningen. Kvalitativa intervjuer hjälper att förstå den intervjuades värderingar, attityder, förkunskaper, intresse

(Johansson och Svedner, 2006). Nackdelen med att använda sig av intervjun är att man inte når ut till lika många vilket kan begränsa insamlingen av data. En annan nackdel kan vara att man som intervjuare fokuserar på nästa fråga istället för att koncentrera på det som den intervjuade berättar. För att minska felkällor är det viktigt att man vid intervjuer tänker på att man som intervjuare kan påverka den intervjuade. Detta kan ske direkt eller indirekt genom formulering av frågor, förväntningar, värderingar samt kroppsspråk och kan därmed påverka svaren man erhåller. En förtroendefull relation ökar chansen för att få ärliga svar (Johansson och Svedner, 2006).

(21)

Observationer genomfördes eftersom att jag ville få ett exempel på hur lärarna och eleverna egentligen använder läroboken i undervisningen och för att jämföra det som svarspersonerna uppgav med det som faktiskt skedde i undervisningen. Kylén (1978) menar att man uppfattar ett händelseförlopp genom att vara närvarande och att

formulering av frågor för observation hjälper betraktaren att anteckna sådant som bidrar till att frågeställningar besvaras. Fördelen med observation som metod är just att

observatören befinner sig i en undervisningssituation och kan själv se på nära håll hur det fungerar och lägga märke till detaljer. Nackdelen med metoden är att observatören kan inneha förväntningar, splittrad uppmärksamhet samt partiskhet (Kylén, 1978). Eftersom jag bara observerade en klass och en lärare kan jag inte generalisera läroboksanvändningen. Syftet var att ge ett exempel på hur det kan gå till.

För att besvara första frågeställning om hur läroboken och lärarhandledningen används i lärares planering och genomförande av geografiundervisningen, använde jag i

lärarenkäten frågor om hur, varför, hur ofta samt vilka faktorer det är som styr lärares läroboksanvändning i planering och undervisning för att få veta hur det ser ut enligt lärarna (4-13, bilaga 1). Dessutom ställdes bakgrundsfrågor som hjälp att förstå lärarnas handlingar bättre. Intervjufrågorna (1-11, bilaga 2) repeterade och kompletterade

enkätfrågorna och syftade till att få en bredare och djupare kunskap kring ämnet. Observationspunkterna 1-3 (bilaga 3) tydliggjorde lärarens användning av läroboken i undervisningen.

För att besvara andra frågeställning om hur lärare vill att eleverna ska använda

läroboken under lektionen och hemma, användes enkäter och intervjuer. Enkätfråga 17 (bilaga 1) ämnade undersöka lärarnas orientering i elevers läroboksanvändning medan med intervjufrågorna 14 och 15 (bilaga 2) ville jag jämföra lärares önskan om elevers läroboksanvändning med elevernas faktiska läroboksanvändande.

För att besvara tredje frågeställningen om hur elever använder läroboken på lektionerna, valde jag att använda enkäter, intervjuer och observationer som metod.

I elevenkäten (bilaga 4) ställde jag frågorna 2-7 för att eleverna noggrant skulle beskriva hur och varför de använder läroboken på lektionerna. Genom frågorna 12-15 ville jag undersöka elevernas inställning till läroboken. Intervjufrågor (bilaga 5) formulerade jag

(22)

för att skaffa mig kunskap om hur eleverna använder läroboken och vad de tycker och tänker om den. Observationsfrågorna 4-5 (se bilaga 3) fungerade som hjälpfrågor för observationsundersökning av hur eleverna egentligen använder läroboken på

lektionerna.

För att besvara fjärde frågeställningen om hur elever och vårdnadshavare använder läroboken hemma, användes enkäter och intervjuer som metod.

Elevenkätfrågorna 9-11 (bilaga 4) ställdes eftersom jag ville veta om, hur och varför eleverna använder läroboken i hemmet samt jämföra med användningen på lektionerna. Intervjufrågan 7 (bilaga 5) ställdes för att få konkret information om elevernas

läroboksanvändning i hemmet. Fråga 9 ställdes för att få eleverna att reflektera och jämföra sin läroboksanvändning på lektionerna och i hemmet. Genom frågorna 3-6 i vårdnadshavarenkäten (bilaga 6) ville jag undersöka om, hur och varför

vårdnadshavarna använder geografiläroboken. Resterande frågor i enkäten formulerades för att jag ville få en bakgrundsbild av deras uppfattning av läroboken i förhållande till andra hjälpmedel.

Jag frågade både lärare och vårdnadshavare i respektive enkät vad de tror att eleverna tycker om läroboken för att sedan jämföra det med elevernas svar. Jag ville genom detta få reda på om läroboken är givande som hjälpmedel för eleverna.

4.3 Genomförandet

Mötet med lärare och elever skedde personligen och syftet med undersökningen beskrevs både muntligt och skriftligt. Jag förklarade att enkäter, intervjuer och

observationer kommer att användas samt förhörde mig om lärarnas intresse för att delta i undersökningen. Mötet med vårdnadshavare skedde skriftligt i brevform där

information om undersökningens syfte förklarades. Dessutom skickades ett formulär med för godkännande av elevernas deltagande i min undersökning.

Enkäterna delades ut till samtliga undervisande lärare i SO- eller geografiämnet i de tidigare åren samt till elever och vårdnadshavare i två femteklasser på de båda skolorna. Samtliga fick en veckas tid på sig för att besvara enkäterna. Detta ansåg jag som en rimlig tid för att de deltagande skulle kunna besvara enkäterna noggrant.

(23)

Totalt tillfrågades 15 lärare och 14 deltog i enkätundersökningen. Totalt tillfrågades 45 elever och vårdnadshavare till dessa. 26 elever och 27 vårdnadshavare deltog totalt. Bortfallet på elevenkäterna blev 19 elever och på vårdnadshavarenkäterna fanns det 18 bortfall. En lärare återlämnade inte enkäten.

Intervjuer genomfördes med 4 lärare och 8 elever. De deltagande kunde förbereda sig till intervjun eftersom intervjufrågor utdelats tidigare. Deltagarna fick denna möjlighet eftersom att jag ville att de skulle tänka igenom sin användning av läroboken.

Lärarintervjuerna genomfördes i ett grupprum på skolorna efter arbetstid. De första två lärarintervjuerna spelades in men detta fortsatte inte eftersom jag upplevde att jag inte fokuserade lika mycket på att ställa följdfrågor. I kvalitativa intervjuer är dock detta vanligt förekommande. Övriga intervjuer antecknade jag. Elevintervjuerna genomfördes under tiden för elevernas eget arbete. Detta gjordes för att garantera att eleverna inte besvarade frågorna snabbt för att sedan få lov att gå ut på rast eller gå hem, vilket kunde ha hänt om intervjuerna hade förlagts till rasten eller efter skoltid.

Observationerna genomfördes på skolan A. Observationerna gjordes under fyra lektioner av hur en lärare använde läroboken, vilka instruktioner eleverna fick för att använda läroboken och hur eleverna använde den. Observationerna som genomfördes bygger på så kallade kritiska händelser, vilket innebär att man utifrån sina

frågeställningar formulerar observationspunkter som används under observationerna för registrering av händelser (Johansson & Svedner, 2006). En mall användes (bilaga 7) för att få en struktur på det insamlade materialet utifrån mina ställda observationspunkter (bilaga 3). Under observationstillfället satt jag längst fram i ett av klassrummets hörn eftersom att jag ville se elevernas ansiktsuttryck men jag deltog inte i någon aktivitet utan gjorde endast iakttagelser och anteckningar av händelserna i klassrummet utifrån mina observationspunkter. Jag försökte under observationstillfället att göra mig så osynlig som möjligt genom att till exempel undvika ögonkontakt med eleverna och läraren. Detta gjordes för att inte inverka på observationens resultat genom att till exempel bekräfta ett agerande eller dylikt. I beaktelse måste dock tas att lärarens medvetenhet om att denne observeras under lektionerna kan ha inverkat på dennes handlingar och därmed påverkat resultatet.

(24)

Den geografilärobok som användes i undervisningen under undersökningen heter Upptäck Europa Geografi (Bengtsson & Hedin, 2007). Boken beskriver Europas länder utförligt med hjälp av kartor samt geografisk basfakta. Olika tematiska avsnitt återfinns som till exempel berg, vulkaner, energikällor och handel. Dessutom finns

ordförklaringar och enkla diagram på nedre delen av sidorna.

4.4 Databearbetning

Databearbetningen utgick från de frågeställningarna som formulerats i kapitlet 2. Syfte och frågeställningar. Insamlad data från enkäterna bearbetades statistiskt och

presenteras i text och tabeller som förlagts i resultatdelen. Intervjuerna och

observationerna bearbetades kvalitativt. Intervjuerna renskrevs och samtliga lärares svar samlades under respektive intervjufråga för att sedan jämföras. Syftet var att ordna och göra materialet överskådligt för vidare bearbetning och slutsats. Observationerna

sammanställdes enligt den använda mallen och efter de uppställda observationsfrågorna.

4.5 Tillförlitlighet

En kort pilotstudie av elevenkäter genomfördes för att öka reliabiliteten. Eftersom en pilotstudie var ganska tidskrävande, diskuterades lärarenkäten med några av de senare deltagande lärarna i undersökningen utifrån hur de upplevde frågorna och deras

begriplighet. Lärarna fick även komma med synpunkter. Detta bidrog till vetskapen om hur frågorna tolkats samt för omformulering av frågorna.

Vid alla intervjuer ställdes passande följdfrågor som medförde att svaren utvecklades ännu mer för en ökad förståelse och fördjupning.

4.6 Etik

Alla deltagare informerades om undersökningens syfte genom utdelat brev samt i den mån det gick även muntligt. Alla fick dessutom ut enkäter och intervjufrågor för att kunna ta ställning till om de ville deltaga eller inte. Till lärare utdelades ett brev (bilaga 8), intervjufrågor (bilaga 2) och enkäter (bilaga 1) vid första mötet.

Vårdnadshavare fick ut ett brev (bilaga 9), elevenkät (bilaga 4), vårdnadshavarenkät (bilaga 6) samt intervjufrågor för eleverna (bilaga 5). Detta gjordes för att

vårdnadshavarna skulle få en komplett information om undersökningen samt för att de skulle lämna ett godkännande till att deras barn deltog i undersökningen.

(25)

Eleverna fick själva bestämma om sitt deltagande, efter att deras vårdnadshavare gav tillstånd. Vid presentationen av resultatet garanterades deltagarna fullständig

anonymitet.

5. Resultat

Resultatet redovisas utifrån frågeställningarna i kapitlet 2. Syfte och frågeställningar.

5.1 Hur används läroboken och lärarhandledningen i lärares

planering och genomförande av geografiundervisningen?

5.1.1 Läroboken och lärarhandledningen i lärares planering av geografiundervisningen

Enkätundersökningen visar att de deltagande lärarnas planering av

geografiundervisningen främst styrs av geografiämnets kursplan. Detta uppger alla 14 deltagande lärare. Dessutom uppger tio lärare att deras planering av

geografiundervisningen styrs av läroplanen och elevernas behov. Nästan hälften av de tillfrågade lärarna använder läroboken och eget intresse i planeringen av

geografiundervisningen (tabell 1).

Tabell 1. Vad är det som styr lärares planering av geografiundervisningen? (En lärare kan ange flera svar)

Antal lärare (14) Kursplanen i geografi

Läroplan (Lpo94) Elevernas behov

Lärarens tycke om elevernas framtida behov Elevernas efterfrågan Läroboken Eget intresse Skolans handlingsplan 14 10 10 7 7 6 6 4

(26)

Flera lärare svarar att deras planering inte bara bestäms av en faktor utan många olika faktorer samtidigt. Dessa lärare uppger att vissa delar av undervisningens upplägg följer läroboken.

Lärarna som använder läroboken i planeringen förklarar detta med att den hjälper dem att arbeta mot läroplanens och kursplanens mål utan att lägga för mycket tid på att leta fakta och material motsvarande elevernas nivå. En lärare säger att om man väljer att inte använda läroboken i undervisningen ”så tar man sig vatten över huvudet”. Lärarna får dessutom en överblick av arbetsområdet samt behöver inte oroa sig för att eleverna ska gå miste om lärobokens arbetsområden samt förståelse inför nästa avsnitt. Det är dessutom ett genomtänkt upplägg med uppgifter och fakta på en lagom nivå för

eleverna. Orsaken till att planeringen inte styrs av läroboken, som några lärare menar, är att en del områden är inaktuella samt skapar inte något intresse hos eleverna.

Hälften av lärarna använder lärarhandlingen vid planeringen av geografiundervisningen. Detta gör de för att förstå hur läroboken är upplagd, hämta tips och uppslag till enskilda moment i undervisningen samt för inhämtning av fakta.

Lärarna uppger att ämnesinnehåll, måluppfyllelse utifrån styrdokument och relevans för elevers intresse och behov är de viktigaste faktorer vid deras planering av

geografiundervisning med hjälp av geografiläroboken. Lärobokens struktur har minst betydelse (tabell 2).

Tabell 2. Vad är viktigt vid lärares planering av geografiundervisningen med hjälp av geografiläroboken? (En lärare kan ange flera svar)

Antal lärare (14) Måluppfyllelse utifrån styrdokument

Ämnesinnehåll

Relevans för elevers intresse och behov En helhetsbild av kunskapsområdet Att läroboken är lättläst för eleverna Lärobokens struktur 9 9 8 6 4 2

(27)

I intervjuerna framgår det att det bara är en lärare som inte använder läroboken i sin planering. Läraren använder endast lärarhandledningen som en idébank för övningar eller lektionsuppslag. De andra intervjuade lärarna använder både läroboken och lärarhandledning i sin planering av undervisningen eftersom att det ger dem olika tips på hur lektioner kan läggas upp samt tillgång till fakta kring ett arbetsområde. Dock svarar de äldre lärarna att lärarhandledningen används sällan eftersom de tycker att de kan sitt ämne på grund av sin långa yrkeserfarenhet. En lärare motiverar lärobokens användning i planeringen med att fakta finns lättillgänglig och att boken är pålitlig eftersom det är pedagoger som har skrivit den. En annan fördel är att det är ett stort hjälpmedel vid tidsbrist. Dessutom känner lärarna sig trygga eftersom den följer läroplanen (Lpo94). Nackdelen som lärarna ser med att planera efter läroboken och lärarhandledningen är att elevernas frågor inte kommer med samt att risken ökar att man blir styrd och alldeles för begränsad. Samtliga lärare använder också andra material för planeringen av undervisningen som till exempel tidningsartiklar, utflykter, storyline, andra böcker, kartböcker och film. De menar att det finns en stor fördel med variationen samt att information från olika källor medför större pålitlighet och att undervisningen inte blir lika enformig.

5.1.2 Lärares användning av geografiläroboken i geografiundervisningen Enkätundervisningen visar att 11 av 14 lärare använder läroboken i

geografiundervisningen. Hur ofta det sker beror på vilket arbetsområde som bearbetas. Samtliga lärare tycker att läroboken som används i undervisningen är bra eftersom den tar upp information på en lagom nivå för eleverna, är lättläst och lättförståelig samt innehåller bra förklaringar med passande bilder. Dock anser de att läroboken är ganska förenklad vilket medför att det blir för avskalat samt att det inte förekommer något omkringberättande vilket innebär att läraren måste själv fylla i med mer.

Många lärare tror inte på ett enda arbetssätt eftersom man måste tillgodose alla elevers behov vilket innebär att olika material och arbetssätt behövs i undervisningen. En lärare påpekar även att läroboken används i undervisningen eftersom ”man behöver lite andrum ibland”.

(28)

Enkätundersökningen visar att tio lärare använder geografiläroboken för gemensam läsning i helklass, för samtal kring kartor och bilder och som läxbok (textläsning). Hälften av lärarna använder läroboken för bearbetning av uppgifter och mindre än hälften för introduktion av ett nytt arbetsområde (tabell 3).

Tabell 3. Hur använder lärare geografiläroboken i undervisningen? (En lärare kan ange flera svar)

Antal lärare (14) Gemensam högläsning i helklass

Läxbok (textläsning) För samtal kring kartor För samtal kring bilder Uppslagsbok

Läxbok/bearbetning av uppgifter i boken För introduktion av ett nytt arbetsområde

10 10 10 10 9 7 5

Utifrån observationerna och de intervjuade lärare kan det utläsas att läroboken i undervisningen används för gemensam läsning av texterna för att alla elever oavsett nivå ska följa med i undervisningen. Därefter kan eleverna arbeta individuellt, i par eller i en större grupp. Arbetet kan bestå i att fylla i uppgifter i övningsböcker, svara på frågor utdelade av läraren eller i läroboken samt ett eget arbete efter egna eller lärarens arbetsordning. Läraren ger konkreta instruktioner, både muntligt och skriftligt, för hur eleverna ska arbeta med läroboken. Enligt lärarna vill eleverna gärna arbeta med läroboken eftersom den är lätt att följa på grund av upplägget och språket samt att de är vana vid arbetssättet på lektionerna.

Utifrån genomförda observationer kan det utläsas att den observerade läraren varierar introduktionen av ett nytt arbetsområde genom att ibland använda läroboken. Läraren samtalar ibland med eleverna allmänt om det aktuella arbetsområdet och låter elevernas erfarenheter, kunskap och intresse utgöra introduktionen. Därefter vänder läraren sig till läroboken och ger instruktioner för arbete med den. Vid ett tillfälle frågar en elev läraren vad denne ska skriva och då säger läraren ”det räcker att du skriver (...)” och pekar på ett avsnitt i en elevs lärobok varefter eleven börjar skriva det som läraren pekat

(29)

på. Vid andra tillfällen utgår läraren direkt från lärobokens upplägg men använder även elevernas erfarenheter för att berätta om det nya arbetsområdet. Under lektionerna samtalar läraren med eleverna om bilderna och illustrationerna i läroboken. Lärobokens kartor används inte ofta utan istället sker samtal med eleverna kring stora kartan framme vid tavlan.

5.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under

lektionen och hemma?

5.2.1 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under lektionen? Intervjuerna visar att samtliga lärare vill att eleverna under lektionstid ska läsa lärobokens texter samt besvara lärobokens eller av läraren utdelade frågor i en

arbetsordning eftersom att bearbetning av texten med hjälp av frågor befäster det man läser. Dessutom ska eleverna träna sig i att hitta svar i en text. På så vis fungerar läroboken även som en uppslagsbok. Läsningen kan ske gemensamt eller individuellt, vilket avgörs av läraren vid tillfället. Dessutom ska eleverna formulera egna frågor som de ställer i slutet av arbetsområdet för att skapa förståelse för den lästa lärobokstexten. Enkätundersökningen visar att åtta lärare har uppfattningen att läroboken är intressant för eleverna medan två lärare tror att eleverna tycker att läroboken är tråkig. Fem lärare har uppfattningen att eleverna finner läroboken lättläst medan två lärare tror att den är svårläst (tabell 4).

(30)

Tabell 4. Vilken uppfattning har lärare om vad eleverna tycker om geografiläroboken? (En lärare kan ange flera svar)

Antal lärare (14) Intressant Lättläst Lätt att förstå Spännande Berörande Ointressant Svårläst Tråkig Svår att förstå Ej berörande 8 5 4 4 3 2 2 2 1 1

5.2.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken i hemmet?

Hur eleverna ska arbeta med läroboken i hemmet varierar mellan lärarna samt beror på uppgifterna enligt intervjuerna. En lärare säger att det inte finns någon bestämd läxa varje vecka utan läxan består i att eleverna ska göra klart det de inte hunnit med under lektionstiden under veckan. Läraren menar att eleverna ska fortsätta att arbete på samma sätt i hemmet som på lektionerna. En fördjupning i texten är önskvärd från lärarens sida. De andra lärarna vill att eleverna ska läsa lärobokstexterna för sig själv och för någon vuxen, lära sig innehållet, hitta passande fakta till det egna arbetet, bli förhörda och samtala om texten med någon vuxen. Dessutom ska de formulera egna frågor utifrån lärobokstexterna. Observationerna bekräftar detta genom lärarens uttalande ”glöm inte att läsa på texten i boken och kunna det till nästa gång”.

5.3 Hur använder elever läroboken på lektionerna?

Samtliga elever i enkätundersökningen använder en geografilärobok på lektionerna. Tio elever uppger att de alltid använder läroboken på lektionerna. 13 elever uppger att det sker ofta medan tre elever svarar att de använder läroboken enstaka gånger. Majoriteten elever uppger att det är läraren som bestämmer att de ska använda en geografilärobok i undervisningen men de får påverka hur användningen ska ske. Samtliga elever säger samtidigt att de får instruktioner från läraren om hur de ska

(31)

använda geografiläroboken. Enligt eleverna används läroboken på lektionerna främst för att lösa uppgifter som läraren delat ut. Därefter används den för att lösa uppgifter i läroboken följt av gemensam textläsning och uppslagsbok (tabell 5)

Tabell 5. Hur använder elever geografiläroboken på lektionerna? (En elev kan ange flera svar)

Antal elever (26) För att lösa uppgifter som lärare delat ut

För att lösa uppgifter i läroboken För gemensam läsning av text i klassen Som uppslagsbok

För individuell läsning av text Annat (grupparbete) 15 11 10 10 7 1

Elevernas läroboksanvändning skiljer sig från lärarnas bild av hur läroboken används. Lärarna anser att läroboken främst används för läsning av olika slag medan eleverna använder den för att lösa uppgifter.

Samtliga intervjuade elever berättar att läromedel som används i undervisningen är läroboken, faktaböcker och kartböcker. Datorn används som hjälpmedel under

förutsättning att de frågar läraren om lov. Samtliga intervjuade elever säger att de anser sig få reda på tillräckligt mycket om geografiämnet genom att använda läroboken.

Enligt observationerna och intervjuerna används läroboken på lektionerna för att formulera egna texter utifrån lärobokstexterna, för att besvara lärarens frågor samt för textläsning. Några av eleverna diskuterar innehållet med varandra eftersom de tycker det är tråkigt att läsa hela texter själv och bara besvara frågor.

I intervjuerna framgår att flera elever först läser igenom hela texten för att skapa sig en bild av innehållet och sedan tittar de på frågorna och återvänder till läroboken för att finna svar. En elev tittar inte i läroboken när denne formulerar sin text eftersom eleven ”inte vill riskera att skriva av”. Vissa elever däremot går direkt på frågorna och besvarar dem. Därefter läser de texterna i sin helhet och då sker det oftast hemma.

(32)

En av de intervjuade eleverna berättar om sin teknik för användning av läroboken. Eleven tittar först på frågan som läraren delat ut och letar sedan upp rubriken i texten som berör frågan och läser sedan det stycket för att sedan skriva ner svaret på frågan. När eleven läser texten i läroboken brukar eleven först läsa några meningar eller ord för att skapa sig en bild av vad stycket handlar om och sedan läser eleven hela texten. En annan elev berättar att denne brukar läsa lärobokstexten och sedan diskutera den med en kompis för att innehållet ska fastna bättre. Ytterligare en annan elev

omformulerar lärobokstexten till egna meningar vid det egna arbetet.

Samtliga elever tycker att det är bra att de har en lärobok i sin undervisning. De skulle inte vilja vara utan en lärobok eftersom all information är ny och den är samlad i en bok som är skriven speciellt för barn vilket gör att den är lätt att förstå. Elevernas starka tilltro till läroboken kan utläsas till exempel utifrån en elevs uttalande: ”men det står ju i läroboken”. De flesta eleverna tycker att lärobokens innehåll är intressant och

lättförståeligt samt att det är lätt att förstå språket (tabell 6). Tabell 6. Vad tycker elever om geografiläroboken?

(En elev kan ange flera svar)

Antal elever (26) Intressant innehåll Lätt att förstå innehållet Lätt att förstå språket Ointressant innehåll Svårt att förstå innehållet Svårt att förstå språket Annat 17 16 15 3 0 0 0

(33)

5.4 Hur använder elever och vårdnadshavare läroboken hemma?

5.4.1 Hur använder elever läroboken hemma?

Enkätundersökningen visar att 23 elever använder läroboken hemma. Enkäten uppger att nio elever alltid använder geografiläroboken vid läxor. Sju elever använder

läroboken ofta och sju elever använder den enstaka gånger. Tre elever svarar att de aldrig använder geografiläroboken hemma. Eleverna brukar använda geografiläroboken i hemmet mest för att läsa texten själv eller med vårdnadshavarna samt blir förhörda av dem (tabell 7).

Tabell 7. Hur använder elever geografiläroboken hemma? (En elev kan ange flera svar)

Antal elever (26) Läser texten i läroboken själv

Läser texten i läroboken med föräldrar Förälder förhör läxan

Löser uppgifter som läraren delar ut Löser uppgifter i läroboken

Som uppslagsbok Annat 20 10 10 7 5 1 0

12 elever svarar att de själva bestämmer hur de ska använda läroboken hemma. Åtta elever anger att läraren bestämmer medan tre elever säger att det är vårdnadshavarna som bestämmer.

I intervjun berättar en elev att denne läser hela texten en gång för att sedan dela upp texten i stycken och läsa det flera gånger för att lära sig innehållet. Vid förhör skriver eleven ner det rätta svaret ”för att komma ihåg det lättare”. En elev arbetar på samma sätt i hemmet som på lektionerna eftersom eleven menar att det är det sättet som bidrar till att man uppnår geografikursens mål. Ytterligare en annan elev säger att

läroboksanvändningen styrs mycket av frågorna som läraren delar ut. Hur många gånger och hur eleven läser en text beror på hur svår den är men oftast läser eleven den rakt

(34)

igenom. Ibland tar eleven hjälp av sina vårdnadshavare som förklarar det eleven inte förstår, som till exempel svåra ord.

Ur intervjuerna framkommer det att eleverna brukar formulera egna frågor till

veckoförhören utifrån lärobokstexterna. Eleverna uppger att de i hemmet vanligast läser lärobokstexterna medan de utför det praktiska arbetet under lektionstid. Detta menar de beror på att de har mer tid i skolan än hemma att ägna åt skolarbete. Eleverna lär sig i skolan hur de ska använda läroboken och eftersom de känner sig trygga med det arbetssättet så använder eleverna det även i hemmet. En elev säger att eftersom kraven och uppgifterna är de samma ser eleven ingen ide i att använda en metod i skolan och en metod i hemmet för att lära sig utan eleven använder samma metod. I hemmet arbetar eleverna oftast själva medan de i skolan kan arbeta med en klasskamrat vid behov. Ur elevintervjuerna framkommer det att eleverna tror att läraren vill att de ska läsa och kunna texterna så mycket som möjligt samt att de ska bli förhörda.

Ur enkäterna framkommer det att eleverna vänder sig främst till personer i sin

omgivning för att lära om geografi. Därefter söker de information på internet, TV och i böcker (tabell 8).

Tabell 8. Vilka sätt förutom geografiläroboken använder elever för att lära sig mer om geografiämnet? (En elev kan ange flera svar)

Antal elever (26) Personer i elevens omgivning

Internet TV

Annat (böcker, resor, atlas) Vetenskapstidningar Dagstidningar 14 13 8 7 2 2

(35)

5.4.2 Hur använder vårdnadshavare läroboken hemma?

Enkätundersökning visar att 23 av 27 vårdnadshavare hjälper sina barn med läxorna. 15 vårdnadshavare använder geografiläroboken som hjälpmedel vid barnens

geografiläxa. Lika många använder internet som hjälpmedel och egna erfarenheter. Kartboken används mycket sällan.

Läroboken används av vårdnadshavarna eftersom den innehåller all information som barnen bör kunna, ger bra förklaringar på barnens nivå och är lättillgänglig.

Vissa vårdnadshavare anser dessutom att det är en tradition att använda en lärobok och barnen bör i dagens mediesamhälle även kunna använda sig av en lärobok för

informationsinhämtning. Anledningen till att vissa vårdnadshavare inte använder läroboken är att de vill lära barnen att leta information på internet. De vårdnadshavare som själva har goda kunskaper inom geografiämnet menar att deras barn inte har behov att använda andra kunskapskällor. Några föräldrar anger att de aldrig ens sett läroboken. Vårdnadshavarna använder geografiläroboken främst för läxförhör. Därefter används läroboken som diskussionsunderlag samt för att läsa texterna individuellt och

gemensamt med sina barn. Minst används läroboken för att lösa uppgifter som läraren delat ut (tabell 9).

Tabell 9. Hur använder vårdnadshavare geografiläroboken när de hjälper barnen med geografiläxan?(En vårdnadshavare kan ange flera svar)

Antal vårdnadshavare

(27) Förhör läxan

Diskuterar innehållet i den lästa texten Läser texten själv

Läser texten tillsammans med barnet Löser uppgifter som finns i boken

Använder läroboken för att lösa andra av läraren givna uppgifter

17 14 11 11 4 2

Vårdnadshavarna använder också läroboken för att själva följa med i undervisningen och för att på ett lätt sätt uppdatera sina egna kunskaper om ämnet. Läroboken ger bra

(36)

underlag för samtal och diskussioner vilket bidrar till bättre lärande hos eleven. Visa vårdnadshavare menar att det räcker att man använder läroboken eftersom läxor baseras på den samt att läroboken ger eleverna tillräckliga kunskaper. I huvudsak bestämmer barnets behov, egna erfarenheter och kännedom kring arbetsområdet hur läroboken används av vårdnadshavarna. Läraren har inget inflytande alls (tabell 10).

Tabell 10. Vad styr vårdnadshavares användning av geografiläroboken? (En vårdnadshavare kan ange flera svar)

Antal vårdnadshavare (27)

Barnets behov Egna erfarenheter

Kännedom kring givet arbetsområde Lärarens instruktioner

Tidsbrist Egna behov

Annat (barnets intresse) Tips från läraren 18 11 8 7 4 3 1 0

5.4.3 Vårdnadshavares tankar kring användning av geografiläroboken Vårdnadshavarna tycker att läroboken är strukturerad och lättförståelig samt väl

anpassad till barnens nivå. Dessutom hänger bilder och text ihop vilket ökar förståelsen. Samtliga vårdnadshavare anser att en lärobok i undervisningen är nödvändig eftersom allt inte går att lära via internet samt att barnen behöver en faktakälla som är anpassad efter barnens behov. Dessutom är läroboken pedagogiskt upplagd och alla barn har tillgång till samma grundkunskaper. En vårdnadshavare tycker att ”kunskaper fastnar bättre med en lärobok”. Nackdelarna är att en läroboks innehåll inte uppdateras lika ofta och att informationen ibland är så pass förenklad att den känns avskalad.

Vårdnadshavarna tror att barnen tycker att läroboken är lättläst, lättförståelig, samt ibland tråkig. Ingen tror att barnen tycker att läroboken är svårläst (tabell 11).

(37)

Tabell 11. Vad tror vårdnadshavare att barnet tycker om geografiläroboken? (En vårdnadshavare kan ange flera svar)

Antal vårdnadshavare (27) Lättläst Lätt att förstå Tråkig Ej berörande Berörande Intressant Spännande Svår att förstå Ointressant Svårläst 13 12 10 4 3 3 2 1 1 0

Resultatet visar att både lärarnas och vårdnadshavarnas tankar kring vad elever tycker om geografiläroboken stämmer överens med elevernas tankar. Samtliga menar att läroboken är lättläst och lättförståelig.

(38)

6. Diskussion

Det jag hade gjort annorlunda om jag skulle göra undersökningen igen är att jag hade genomfört en pilotstudie även med vårdnadshavare. Detta hade bidragit till att jag hade fått förståelse för hur de uppfattat enkäten, vilket kunde ha bidragit till eventuell omformulering av frågor eller fler följdfrågor. En pilotstudie är dock tidskrävande. Det är även viktigt att tänka på att om flera enkäter skickas hem vid olika tillfällen ökar risken för att tappa vårdnadshavarnas intresse för att delta i eller att seriöst besvara den riktiga enkäten.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen samt få mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Detta gjordes för att se hur modern didaktik påverkar geografiläroboksanvändningen.

6.1 Hur används läroboken och lärarhandledningen i lärares

planering och genomförande av geografiundervisningen?

Lärarens planering styrs av olika faktorer. Läroboken och lärarhandledningen är viktiga hjälpmedel vid planering. Lärarna har ett stort förtroende till att läroboken följer läro- och kursplanen vilket Thelin (1988), Norman (2009) och min undersökning visar. Såväl lärarna i min undersökning och i tidigare forskning litar på att läroboksförfattarna tolkar styrdokumenten samt att det de skriver är pålitligt eftersom att de oftast är

pedagoger. Min undersökning visar dessutom att vissa lärare anser att

geografiläroboken inte följer styrdokumentens mål fullt ut. Jag ställer mig då frågan vilka konsekvenser det medför för elevernas utbildning. Jag menar att eftersom dagens mål i läroplanerna och kursplanerna är tolkningsbara är det viktigt att lärare inte förlitar sig på att läroboksförfattarna har tolkat styrdokumentens mål. Istället bör lärarna själva bearbeta, tolka och omsätta styrdokumentens mål till den egna undervisningen och elevernas förutsättningar och behov.

(39)

Min undersökning visar att lärarhandledningens användning minskar med

yrkeserfarenheten medan geografiläroboksanvändningen i undervisning istället ökar. Lärare med en lång yrkeserfarenhet menar att de inte använder lärarhandledningen eftersom de under åren har utvecklat kunskap och metoder för att presentera ett stoff. Min undersökning visar även att lärare med få års erfarenhet sällan använder

geografiläroboken i undervisningen. Jag funderar över att skillnader i

geografiläroboksanvändningen mellan lärare med en lång yrkeserfarenhet och lärare med en kort yrkeserfarenhet grundas i deras utbildning, erfarenheter, tradition och inställning till geografiämnet. Jag menar att lärare med en kort yrkeserfarenhet är mer öppna för nya metoder, läromedel och stoff vilket kan anknytas till Korsells (2007) tankar om lärarutbildningens inverkan på nyutbildade lärare.

Nilssons (1997) undersökning visar en geografilektion där undervisningen har en traditionell utgångspunkt. Läroboken används för att lösa uppgifter, skriva reproducerande texter och förbereda sig till prov som är faktaorienterade. Min undersökning visar att geografiläroboken påverkar undervisningens innehåll men att lärare använder geografiläroboken på olika sätt samt tar del av andra läromedel vid behov. Lärarna i min undersökning påverkas av det sociokulturella perspektivet och varierar arbetssättet i sin undervisning och lägger stor vikt vid elevernas erfarenheter och det sociala samspelet. En jämförelse mellan dessa två undersökningar visar att undervisningen i grunden är samma men att lärarna idag är mer påverkade av modern didaktik vilket innebär att det sociala samspelet i klassrummet får en större plats i undervisningen än i Nilssons (1997) undersökning. Jag menar att användandet av geografiläroboken enligt moderna didaktik skapar mer lust och intresse för ämnet och lärande eftersom att eleverna får vara aktiva i sitt kunskapssökande.

Lärare i min undersökning menar att geografiläroboken ger bra grundkunskaper och texter anpassade efter elevernas nivå. Ornstein (1994) bekräftar vikten av läroboken som redskap men påpekar att läroboken inte ska vara den enda källan till kunskap. Jag menar att eftersom geografiläroboken innehåller mycket fakta, som även behövs aktualiseras med jämna mellan rum, är det nödvändigt att använda andra läromedel. Jag tänker att man även behöver belysa ett arbetsområde ur olika synvinklar med hjälp av olika källor för att eleverna ska skapa sig en egen åsikt och inte bara reproducera författarens åsikter, vilket Healey och Ilbery (1993) menar vara en risk om endast en

(40)

källa används. Geografiläroboken tillsammans med andra läromedel ger eleverna en breddare kunskap och bidrar till ett aktivt lärande, menar jag.

6.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under

lektionen och hemma?

Lärarna vill, enligt min undersökning, att eleverna ska använda geografiläroboken på lektioner enligt deras instruktioner. Jag tänker att instruktioner är en stor hjälp för elever som har svårt att komma igång men det kan även verka hämmande för elevers

kreativitet. Vygotskij menar att kreativitet utvecklas i samband med erfarenheter (Strandberg 2006). Därför menar jag att det är viktigt att eleverna får möjligheter att arbeta även efter eget intresse och erfarenheter i det egna arbetet. Det medför att fler områden utforskas som eleverna sedan kan dela med sig av vid olika tillfällen. Min undersökning visar att lärarna vill att elevernas hemarbete ska utgöras av att göra klart det skolarbetet som eleverna inte hinner med under lektionstid samt repetera det som bearbetats på lektionerna. Jag menar att alla elever inte befinner sig på samma nivå och arbetar inte i samma takt och på så vis får de en möjlighet att bearbeta materialet hemma. Snabba elever hindras inte i sin utveckling och sin kunskapsinhämtning

eftersom även de får en möjlighet till repetition och möjlighet till att bearbeta materialet djupare. För att däremot stimulera dessa snabba elever, anser jag, att man bör som lärare tillhandahålla annan litteratur och material för att eleverna ska kunna fördjupa sig vidare i ett arbetsområde om intresse finns. Risken kan annars vara att man tappar de snabba eleverna genom att all fokus läggs på dem som behöver extra tid.

6.3 Hur använder elever läroboken på lektionerna?

Samtliga elever i min undersökning uppger att de får påverka hur de ska använda geografiläroboken och att de får instruktioner av läraren för användning av

geografiläroboken. Det är positivt att eleverna känner att de får vara med och påverka sitt lärande, anser jag. De Castell mfl. (1989) påstår att instruktioner hämmar läsning och tolkning av en text vilket får mig att funderar över vilka konsekvenser elevers lärande får när de vid eget arbete först läser frågor och därefter lärobokstexten. Denna metod som eleverna i min undersökning använder är effektiv för att finna svar på frågor men medför att ingen vikt läggs vid det större sammanhanget som texten försöker

Figur

Tabell 1. Vad är det som styr lärares planering av geografiundervisningen?   (En lärare kan ange flera svar)

Tabell 1.

Vad är det som styr lärares planering av geografiundervisningen? (En lärare kan ange flera svar) p.25
Tabell 3. Hur använder lärare geografiläroboken i undervisningen?   (En lärare kan ange flera svar)

Tabell 3.

Hur använder lärare geografiläroboken i undervisningen? (En lärare kan ange flera svar) p.28
Tabell 4.  Vilken uppfattning har lärare om vad eleverna tycker   om geografiläroboken? (En lärare kan ange flera svar)

Tabell 4.

Vilken uppfattning har lärare om vad eleverna tycker om geografiläroboken? (En lärare kan ange flera svar) p.30
Tabell 6. Vad tycker elever om geografiläroboken?  (En elev kan ange flera svar)

Tabell 6.

Vad tycker elever om geografiläroboken? (En elev kan ange flera svar) p.32
Tabell 7.  Hur använder elever geografiläroboken hemma?  (En elev kan ange flera svar)

Tabell 7.

Hur använder elever geografiläroboken hemma? (En elev kan ange flera svar) p.33
Tabell 10. Vad styr vårdnadshavares användning av geografiläroboken?   (En vårdnadshavare kan ange flera svar)

Tabell 10.

Vad styr vårdnadshavares användning av geografiläroboken? (En vårdnadshavare kan ange flera svar) p.36
Tabell 11. Vad tror vårdnadshavare att barnet tycker om geografiläroboken?   (En vårdnadshavare kan ange flera svar)

Tabell 11.

Vad tror vårdnadshavare att barnet tycker om geografiläroboken? (En vårdnadshavare kan ange flera svar) p.37

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :