Självständigt arbete i Historia och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad säger forskningen om hur lärare kan arbeta mot
att skapa en mer jämställd historieundervisning?
What does the research say about how teachers can work towards creating a
more equal history education?
Daniel Sinclaire &
Otto Arvidsson
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs Examinator: Cecilia Yngvéus 7-9/Gymnasieskolan, 240/300 högskolepoäng Handledare: John Berg Självständigt arbete i fördjupningsämnet
Slutseminarium: 2021-01-11 FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Förord
Denna SAG (självständigt arbete i fördjupningsämnet på grundnivå) har genomförts av både Otto Arvidsson och Daniel Sinclaire, på ämneslärarutbildningen med inriktning historia vid Malmö Universitet.
Vad gäller arbetsfördelningen har båda författarna tillsammans formulerat syftet, avgränsat dess forskningsområde, sökt litteratur och granskat texten. I huvudsak har detta arbete skrivits och bearbetats gemensamt. Däremot har Arvidsson främst jobbat med slutsatser och diskussion. Sinclaire har främst förankrat uppsatsens syfte i inledningen och dokumenterat litteratursökningen som framställs i metoddelen.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare John Berg, för att ha varit mycket hjälpsam med alla frågor vi har ställt kring SAG uppsatsen. Han har även hjälpt oss mycket genom att ge riktlinjer att följa i vår arbetsprocess. Vi vill även tacka Ann-Sofie Persson, Camilla Tilly med fler, som har varit villiga att granska och korrekturläsa vår text. Tack så mycket!
Abstrakt
Bakgrunden till denna kunskapsöversikt utgår från att historieämnet som diskuteras i denna uppsatsen kan uppfattas som ganska enkönad med ett påtagligt fokus på mannen i centrum, samtidigt som kvinnan ofta hamnar i ämnets periferi. Samtidigt uppmuntras framtida lärarstudenter att ta sig an detta fenomen, utan konkreta lösningar på hur. Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att redogöra för det nuvarande forskningsläget kring hur och varför lärare kan arbeta med att föra in mer kvinnliga aktörer i sin undervisning, för att skapa ett mer jämställt ämne. I vår litteratursökning har vi främst utgått från databaserna ERIC, ERC, DiVA och Libsearch för att få fram resultat. Dessa i sin tur har mestadels cirkulerat kring vetenskapliga artiklar från tidskrifter. Tendensen som framkommer via resultaten visar på en ganska samstämmig röst kring varför det kan vara viktigt att föra in mer kvinnliga aktörer och problematisera deras roll i historien. Ruth Tudors forskning som presenteras längre fram, diskuterar exempelvis att ett sådant förhållningssätt exempelvis skapar större delaktighet från fler elever i undervisningen. Dessutom ger ett antal forskare olika undervisningsförslag på hur detta arbete kan utföras i klassrummet. Allt ifrån att använda “teoretiska verktygslådan” till att arbeta med primärmaterial såsom självbiografier och historiska filmer analyserade utifrån Alison Bechdel-testet. Vidare försöker uppsatsen påvisa att det framöver kan behövas mer forskning i Sverige kring ämnet, då det inte finns mycket material att tillgå från den svenska skolverksamheten.
Nyckelord: Historia, Kvinnliga aktörer, Kvinnor, Kön, Metod, Skolverksamhet, Undervisning, Undervisningsförslag
Innehållsförteckning
Förord……….1
Abstrakt………..2
Innehållsförteckning………..…..3
1. Inledning……….4
2. Syfte och frågeställning………6
3. Metod………..7
3.1 Litteratursökning.………...7
3.2 Avgränsningar i urvalet.……….8
4. Resultat.……….10
4.1 Didaktisk diskussion………10
4.1.1 Brister i historiska läromedel.………..10
4.1.2 Ett perspektivskifte……….11
4.1.3 Kvinnor och den ”allmänna” historien.………...12
4.1.4 Den teoretiska verktygsväskan………13
4.2 Förslag till metodik………..13
4.2.1 Användandet av självbiografier………...13
4.2.2 Dokument och Primärmaterial..………..14
4.2.3 Alison Bechdel-testet och Historisk film..………...15
4.2.4 Historisk empati………..16
4.3 Pedagogiken………17
4.3.1 Lärarutbildningens ansvar..………..17
5. Slutsatser och diskussion....………19
5.1 Frågeställningar....………20
5.2 Undersökningens brister………..21
5.3 Framtida forskning………..22
Referenslista………..24
1. Inledning
Utgångspunkten för denna uppsats hör samman med det fenomen som diverse historiker sedan tidigare diskuterat: en övervägande manlig representation i historien vad gäller både forskningen av ämnet och undervisningen därav (Munktell 1987, s.13; Larsson 2019, s.260). Fokuset ligger oftast på männen och deras perspektiv, vilket kan leda till en missvisande bild då denna form av historieskildring inte ger rättvisa åt och dessutom utelämnar en omfattande mängd information som krävs, för att förstå det förflutna. Vad detta får för konsekvenser för varje enskild individ kan dessvärre inte helt klargöras. Det har visserligen på några håll dokumenterats, genom beprövad erfarenhet, att kvinnor bland annat blivit mer intresserade av ämnet när det väl diskuterats hur kvinnliga aktörer varit delaktiga i historiska förändringsprocesser (Ohlander 1993, s.145). Vidare går det att spekulera över det faktum att historia, som ofta har en identitetsskapande funktion i form av att förklara varje persons bakgrund, kan bli en utmaning då exempelvis kvinnor potentiellt inte känner lika stor personlig relevans kring ämnet. Visserligen påverkar allt som skett i det förgångna dem lika mycket, men om det alltid är mannen som står i centrum i berättelsen blir den potentiella frågan för kvinnan - vad är det egentligen jag ska lära mig utav denna sorts representation av historien?
Detta tänkbara dilemma är något som forskare redan bearbetat och diskuterat. Ann-Sofie Ohlander är ett sådant exempel, som under uppdrag av Statens Offentliga Utredningar analyserade läromedel i den svenska skolan. Av alla de slutsatser som hon framförde i denna rapport, går det att identifiera en kontinuerlig tendens. I läromedlen som analyserades, fick kvinnor i historien ett väldigt begränsat utrymme i förhållande till männen (2010, s.67). Med dagens samhällsdiskurs där jämställdhet alltmer betonas i olika sammanhang, kan detta uppfattas som orättvist. Huruvida lärare faktiskt använder sig av dessa läroböcker eller inte, är en annan fråga, men utgår man från att så är fallet kan detta få vidare konsekvenser för elevers och särskilt kvinnors historiemedvetande. Ohlander uttrycker bland annat att: “Historieundervisningen, om den följer de läromedel som här granskats, kan knappast bidra till att ge flickor positiva självbilder eller kvinnliga förebilder i
historien. Det är snarare tvärtom” (2010, s.73). Citatet förmedlar alltså att en undervisning präglad av ett övervägande enkönat material, får konsekvenser för kvinnors självbild och preliminärt ämnets relevans för dem. Rapporten diskuterar i huvudsak, att det är ett område som behöver vidare bearbetas (speciellt med tanke på att inga nya rapporter framkommit som ger intryck av att läget förändrats). Åtminstone om ämnet historia ska bli mer attraktivt för båda könen.
Som blivande historielärare informeras vi bland annat om att vi ska försöka nyansera historieundervisningen. I lärarutbildningen analyseras ofta styrdokumenten som den svenska skolorganisationen är menad att utforma sin verksamhet kring. En av de aspekter som tas upp utifrån dessa i exempelvis gymnasieskolans ämnesplan för historia, som elever bland annat ska utveckla under sin skolgång, är: “Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv” (Skolverket 2011, s.1). Vad detta utdrag från styrdokumenten kan tolkas som, är att eleverna inte bara ska utveckla en kännedom om det förflutna och de historiska förändringsprocesserna utifrån ett perspektiv. Tvärtom ska de ha möjlighet att göra så utifrån olika infallsvinklar och tolkningar rörande aktörer av båda könen och bådas uppfattningar om sin tid med mera. Vi medvetandegörs ständigt under vår utbildning, om det upplevda dilemmat som diskuterats ovan. Enligt vår erfarenhet i vår egen utbildning erbjuds dock inte några konkreta praktiska lösningar på hur man som framtida lärare kan skapa en mer jämställd undervisning. Samtidigt är det vår intention att verkligen försöka implementera det vi lär oss i vår utbildning, i kommande lärarpraxis. Det är mot denna bakgrund som denna uppsats kommer att fokusera på kvinnors representation inom ämnet historia. Vidare kommer det nuvarande kunskapsläget kring området och hur detta kan anpassas till den konkreta undervisningssituationen presenteras.
2. Syfte och Frågeställning
Det huvudsakliga syftet med denna forskningsöversikt är att vi tillsammans ska utreda hur blivande lärare kan arbeta för att skapa en mer jämställd historieundervisning.
Vi har därmed valt att försöka utreda vad tidigare forskning förmedlar kring vilket sätt skolverksamheten kan föra in kvinnliga aktörer i historieundervisningen. Detta för att motverka en enkönad bild av ämnet, kopplat till exempelvis läromedel eller lektionsplanering. Detta bör betraktas som vårt huvudsakliga problemområde. Därefter kan det vara lämpligt att även belysa om forskningen har något ytterligare att uttrycka om varför det är viktigt att arbeta mot ett sådant mål. Beroende på olika attityder, kan målen potentiellt uppfattas som en utmaning för läraryrket och historieämnet. Det nuvarande kunskapsläget kan potentiellt förmedla svar på vilka konkreta följder ett jämställt historieperspektiv1 får jämfört med möjliga konsekvenser av ett vidare mansdominerat historiskt narrativ. Kort sagt är detta mer menat att vara en följdfråga eller ett bihang till huvudfrågan. För att förtydliga skillnaden mellan dessa två fokusområden så är att det första mer koncentrerat på HUR, medan det senare snarare inriktar sig på VARFÖR. Allt detta kan följaktligen sammanfattas till två frågeställningar, som vi kommer att försöka besvara:
• Vad säger tidigare forskning om hur lärare kan arbeta mot att skapa en mer jämställd historieundervisning genom att föra in mer kvinnliga aktörer i ämnet? • Vad säger forskningen om eventuella konsekvenser av att motverka ett enkönat
historiskt narrativ?
1Både läroplanen för gymnasie- och grundskolan anger begreppet “jämställdhet” tre respektive fyra gånger i sitt dokument. Utifrån hur vi tolkat formuleringarna, så ges dock ingen riktig tydlig förklaring till vad författarna av styrdokumenten faktiskt lägger för innebörd i denna term. Däremot förmedlar båda läroplanerna att skolans verksamhet ska präglas av bland annat “allsidighet” (Skolverket Gy11, s.2; Skolverket Lgr11, s.1-2). Det är genom detta begreppet som vi har tolkat termen: “jämställt historieperspektiv”. Resultatet blir potentiellt ett varierande och mångsidigt ämne, där endast ett perspektiv blir motverkat. I våran text innebär därmed jämställdhet kopplat till allsidighet, att läraren i sin undervisning lyfter fram fler kvinnliga aktörer, så att det sker en mer lika representation i förhållande till manliga aktörer i historieämnet.
3. Metod
3.1 Litteratursökning
Vid urvalet av databaser har vi främst använt de förslag som kommit från Malmö Universitets organisation. Visserligen har vi ställt frågor till de ansvariga på kursen och experterna på universitetsbiblioteket, om det har funnits informationskällor utöver dessa som kunnat användas, vilket de avrått oss från. Dels med motivationen att det försvårar litteratursökningen, men vidare är de databaser som redan angetts som förslag tillförlitliga och är inriktade på det område som denna forskningsöversikt är inriktad på, vilket är ämnesdidaktik. Den främsta (dessutom den som gett mest resultat) databasen som bearbetats har varit sökmotorn Libsearch. Men även ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete) har använts. Utifrån tidigare erfarenheter av att ha hittat användbart material där, har vi även sökt källor via DiVA. Dock har inte själva sökresultaten därifrån använts, då dessa mestadels varit studentuppsatser. De har alltså inte varit doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser, vilket bland annat har varit ett av kraven för användandet av andra uppsatser i SAG-arbeten. Däremot har denna databas visat sig användbar i form av sekundärsökning. Utifrån ett par uppsatser har det via referenserna varit möjligt att hitta vidare källor, såsom rapporter och fysiska böcker på universitetets bibliotek.
Vad gäller sökorden var det vid första anblicken svårt att hitta källor som skulle kunna vara användbara för uppsatsens syfte. Eftersom enstaka ord eller formuleringar inte gett särskilt många sökresultat eller kanske alltför brett utbud, har vi allteftersom, behövt göra kombinationer av sökord och avgränsningar för att hitta forskning. Den övervägande majoriteten av sökningar har gjorts på engelska, för att öka antalet matchningar, då det inte funnits vidare mycket material att tillgå på svenska. Den enda gången en sökning gjordes på svenska, som ledde till resultat, var via databasen DiVA med sökningen: “Genusperspektiv i historieundervisningen”. Eftersom dessa uppsatser inte fått användas i sig, har endast deras referenser använts för fortsatt sökning. Dessa i sin tur har emellertid gett svenska resultat.
Överlag kan sökorden enklast delas in i tre kategorier, även om de kombinerats flitigt genom hela sökprocessen via bland annat Boolesk söklogik2 och främst genom operatorn “OR”. Den första kategorin inriktar sig främst mot uppslagsordet “Gender”, som i olika böjningsformer och synonymer ersatts eller använts i kombination med ord såsom “Female” samt “Women”. Den andra mer ämnesinriktade kategorin, med samma principer, har kretsat kring bland annat “History” och “Past”. Tredje och sista kategorin har riktats mot det didaktiska området med begrepp såsom “Education”, “Teaching”, “Material” samt “Method”. Det bör även tilläggas att samtliga kombinationer och formuleringar har använts i samtliga databaser som angetts tidigare. För mer detaljerad information kring den exakta processen gällande de källor som slutligen valdes ut, se bilaga 1.
3.2 Avgränsningar i urvalet
Valet av material som inkluderats i uppsatsen har främst kretsat kring vetenskapliga artiklar, tidskrifter, böcker och rapporter. I valprocessen inkluderades texter från en global kontext, där forskningen inhämtats allt ifrån den Nordamerikanska kontinenten till diverse olika europeiska länder. Framförallt har vi gjort detta eftersom det inte finns särskilt mycket forskning kring hur lärare arbetar mot en jämställd historieundervisning överlag, men även då det finns ännu mindre material att tillgå från den svenska skolverksamheten. Hur detta ska tolkas är osäkert, men det finns en viss antydan till att det antingen inte finns särskilt mycket intresse för ämnesområdet. Eller så finns det potentiellt en lärarkår som besitter en tyst kunskap om hur man som historielärare bäst kan motverka ett enkönat historiskt narrativ. Med bristen av forskning i åtanke, bör det även nämnas att vad gäller urvalet har vi inte begränsat oss vad gäller forskningens ålder. Visserligen återfinns mer forskning från 2000-talet i denna uppsats, men även sådan som framställts under sent 1980-tal har använts. Å ena sidan kan detta ses som en svaghet, i den mån att det kan uppfattas som inaktuell information. Men å andra sidan finns det generellt inte mycket forskning att tillgå, som är särskilt ny kring området. Dessutom bör det tilläggas att vi mestadels har sökt förslag till undervisningstips, oavsett hur gamla de än må vara, eftersom de fortfarande kan vara
2Boolesk sökning går ut på att leta efter material genom mer än ett uppslagsord i diverse databaser. Detta görs via olika sökoperatorer (såsom OR, NOT eller AND) som kombinerar och skapar samband mellan de olika synonymerna samt sökorden (Östlundh 2006, s.59-60).
användbara. Detta gäller även forskning riktad mot olika stadier, då det finns resultat som potentiellt kan modifieras och tillämpas i högre utbildning.
Vad gäller material som exkluderats har vi efter bästa förmåga försökt att sålla bort resultat via peer review, vilket är ett tekniskt redskap som diverse databaser erbjuder som granskar den vetenskapliga statusen på diverse källor (Östlundh 2006, s.66). Utöver att ha använt detta tekniska hjälpmedel för att kontrollera att texterna blivit förhandsgranskade, har vi själva fått läsa abstrakten och kolla strukturen på materialet för att se till så att källorna var vad de utgav sig för att vara. Fokuset i sökprocessen har legat på att välja material som direkt kunnat kopplas till skolverksamheten. När vi väl funnit ett brett sortiment av artiklar kopplat till detta område, var därefter frågan vilka texter som skulle väljas bort med tanke på bland annat platsbrist. Därmed har de texter som stuckit ut mest värderats högre och är de som återfinns i uppsatsen. Källorna var exempelvis väldigt precisa och inte alltför generella kring ämnet. Dessutom innehöll de enligt oss väldigt tydliga och deskriptiva lektionsplaneringar som var användbara att presentera i resultatet. Texterna som däremot inte innehöll sådana detaljerade instruktioner men ändå var användbara i sammanhanget hamnade i slutändan även i uppsatsen. Detta var forskningsresultat kopplade till planeringsstadiet där det diskuterades vad lärare bör ha i åtanke kring hur de utformar sin undervisning och ansågs därmed relevanta i sammanhanget. Dessa är de resultat som inkluderats i avdelningen vid namn “Didaktisk diskussion”. Att majoriteten av de texterna som vi fann inte var tydliga kring om de var testade i klassrum eller inte, var en annan aspekt som låg till grund för urvalet. Även om det inte alltid framgick om källorna var forskningsstudier eller helt teoretiska, ansåg vi dem vara användbara med tanke på att de åtminstone ger förslag på hur utmaningen med att göra ämnet mer jämställt kan uppnås. Något som vidare kan ligga till grund för kommande studier inom området och lärarpraxis.
4. Resultat
Uppdelningen av avdelningsrubrikerna nedan har gjorts på grund av följande principer: 4.1. består av ett par källor som mer kan tolkas diskutera vad lärare i allmänhet bör ha i åtanke kring hur de kan planera att göra ämnet mer jämställt och förmedlar inte precis konkreta undervisningsförslag som avsnittet därefter gör. Denna avdelning är mer introducerande till följande delen 4.2, som i sin tur inkluderar ett flertal informativa och detaljerade förslag på hur lärare eventuellt kan föra in mer kvinnliga aktörer i ämnet. 4.3 Skiljer sig från de andra delarna genom att flytta fokuset från lärarens egna ansvar i klassrummet, till att diskutera lärarutbildningen och hur denna bemöter jämställdhetsaspekten kring historieämnet i sin verksamhet kring att förbereda blivande lärare.
4.1 Didaktisk diskussion
4.1.1 Brister i historiska läromedel
Professorerna Izabela Skórzynska, Edyta Glowacka-Sobiech och Iwona Chmura-Rutkowska rapporterar i sin forskning att det finns ett huvudsakligt fokus kring de manliga aktörerna i historiska läromedel. Därmed anser att lärare bör försöka upplysa mer om kvinnors deltagande under de historiska epokerna i sin undervisning (2017, s.140).
Rapporten redovisar att i varje kursbok i historia som studerats, är omkring 90% av alla aktörer män. Samma tendens kan urskiljas oavsett vilken historisk period det än handlar om, från antiken fram till 1900-talet (Skórzynska et al. 2017, s.140-141). Forskningsrapporten fortsätter med att uttrycka, att det inte heller nödvändigtvis handlar om de mest välkända manliga historiska aktörerna. Tvärtom beskriver den historieskrivande författaren en allmän manlig historia med ett manligt perspektiv. Kvinnorna får undantagsvis plats i form av mytologiska gudinnor eller kvinnliga härskare (Skórzynska et al. 2017, s.141). Andra kvinnliga aktörer framställs som osynliga eller obetydliga personer i den historiska berättelsen (Skórzyńska et al. 2017, s.136-154).
Skórzynska tillsammans med sina forskarkollegor hävdar i sin rapport att det finns en bristande jämlikhet i skolans historiska läromedel, där en stor frånvaro av kvinnliga
aktörer (betydelsefulla eller inte), existerar vilket enligt dem är oacceptabelt. Kvinnor skall inte bara omnämnas att de är monarker eller mytologiska gudinnor utan även få en likvärdig plats med icke-berömda historiska män. Sammanfattningsvis uppmanas lärare att upplysa mer om kvinnors involvering i historien, om läromedlet är tydligt mansdominerat.
4.1.2 Ett perspektivskifte
Att kvinnor riskerar att bli utelämnade i skolans läromedel är inget nytt koncept. Delfín Ortega-Sánchez forskning, understryker bland annat att kvinnors roll och perspektiv i skolmaterial samt läroplaner är bristfällig (2019, s.1). Ett exempel på kvinnors frånvaro i ämnet historia är hur deras roll som betydelsefulla aktörer och viktiga centralfigurer har utelämnats upprepade gånger, särskilt under tidig historia. Detta har tenderat att skapa en bild av att kvinnor inte har haft en väsentlig betydelse alls under historiens gång, trots att de representerat den ena halvan av mänskligheten. Detta har orsakat något som kan uppfattas som en vilseledande och stereotypisk bild av kvinnor, vilken i sin tur kan härledas till en större patriarkalisk modell för könsroller och den sociala struktur som kan anses existera i samhället. Enligt Ortega-Sánchez, som är doktorand i didaktik inom samhällsvetenskap, bör man ha kapaciteten att kunna bryta den stereotypiska och enformiga framställningen av social konstruktion. Detta skall göras med hjälp av vad han anser vara en didaktisk innovation för utbildning av kommande generationers goda medborgare med ett bredare synsätt av könsrepresentation (2019, s.1-2). Det kan uppnås via att lärarutbildningen i historia och samhällsvetenskap försöker ändra slutändamålet i sin undervisningen genom att kritiskt ifrågasätta de historiska berättelserna och anpassade narrativ i sin historieundervisning. Ortega-Sánchez anser dock att det inte är nödvändigt att man gör en ändring i sitt berättande genom att lägga till historiskt material och citat som är kopplat till kända kvinnliga aktörer. Han menar att läraren istället ska försöka få en ökad närvaro av kvinnor i sin lektionsplanering genom en slutdiskussion präglad av ett jämlikt och inkluderande deltagande av alla i klassen (2019, s.8). Där skall läraren försöka anpassa diskussionen så att det historiska materialet kan ses utifrån båda av könens perspektiv. Jämförande diskussion måste bli lärarpraxis för att få en spridning och bredare förståelse bland elever för de båda könens påverkan i historien (Ortega-Sánchez 2019, s.1-12.).
Slutsatsen är att Ortega-Sánchez anser att man bör kunna utveckla sin historieundervisning bättre genom att ha en viktig slutdiskussion efter varje historielektion, där hela klassen är deltagande. Att det inte behövs läggas till något extra material med ett specifikt fokus på kvinnliga aktörer, utan istället skall eleverna (både pojkar och flickor) berätta om sina personliga intryck av det historiska material som läraren har presenterat under lektionen. Läraren skall på detta vis uppnå ett bredare perspektiv, där både flickor och pojkar möjligen visar en differens i sina intryck, utifrån vilket kön de innehar själva. Något eleverna i sin tur kan lära sig av genom att de får höra olika synvinklar, beroende på kön.
4.1.3 Kvinnor och den “Allmänna” historien
Kring diskussionen om hur lärare borde undervisa mer om ”kvinnans historia”, så bör följande fråga has i åtanke: Vad är det man egentligen vill att eleverna ska lära sig i ämnet (Tudor 2002, s.29)? Ruth Tudor, som har arbetat deltid som gymnasielärare vid Whitefield Fishponds community school, uttrycker att det handlar om att lära ut de “delar” av kvinnans historia som anses viktiga, genom att urskilja dem från den “andra” allmänna historien. Att läraren särskilt ska behandla kvinnans historia, genom att ta upp utmärkande exempel som “kvinnors rösträtt”, “kvinnor i historiska krig” och “kvinnor under den industriella revolutionen” (2002, s.30). Med detta skall läraren försöka placera kvinnor i en större historisk kontext och därmed försöka integrera dem in i det historiska ämnet effektivare. Hon anser att en sådan metod skulle skapa en viktigare plats för kvinnans historia i skolan. Alla eller många elever skulle kunna relatera till och känna sig delaktiga i undervisningen genom att ställa viktiga frågor om kvinnors unika berättelser, upplevelser samt perspektiv. Något som annars riskerar att “försvinna” inom det som ibland betraktas som de traditionella historiska berättelserna (Tudor 2002, s.29-33).
Sammanfattningsvis, anser Tudor att det är bättre att fokusera på att behandla kvinnans historia som en enskild ämneskategori. Att det på så vis skulle uppmärksammas tydligare hos elever och inte försvinna bort i resten av den “allmänna” historien.
4.1.4 Den teoretiska verktygsväskan
Professor Joyce Goodman uttrycker i sin artikel: The gendered politics of historical writing in
History of Education, att man som lärare bör utmanas mer att synliggöra kvinnor i historia.
Detta skall åstadkommas genom att använda sig av den “teoretiska verktygsväskan” som kort handlar om historiska “begrepp”, som är tänkta att vara hjälpmedel för läraren i sin historieundervisning (2012, s.11-12). Lärare uppmanas att ifrågasätta de historiska traditionella begreppen för att kunna uppnå en djupare förståelse av maktförhållandet mellan män och kvinnor i den historiska berättelsen. Den “teoretiska verktygsväskan” kan, i Goodmans exempel, handla om att granska den historiskt utsatta “arbetarklassen”, under den industriella revolutionen i 1800-talets Europa, där skildringen enkelt kan tendera att fokusera på ett manligt perspektiv (2012, s.12). Berättelsen har en fallenhet att kopplas till just män och pojkar som drabbades av hårda arbetsvillkor, istället för de lika utsatta kvinnorna. De senare riskerar alltså att hamna i skymundan inom historiebeskrivningen (2012, s.18). Ett sätt att sammanfatta målet genom Goodmans text i hur man som lärare kan arbeta med historieämnet, är att ta fram den dolda historien om kvinnors historiska ställning. Detta kan vara ett sätt för eleverna att lära sig om både de historiska begreppen och den sociala maktstrukturen som repeterats under världshistorien på samma gång. Vidare kan det väcka ett större initiativ hos eleverna själva att undersöka mer om hur kvinnornas sociala roller har genomgått en förändrad process, under samhällsutvecklingen, hela vägen fram till "moderniseringen" (Goodman, 2012, s.11-24).
Goodman, i sin analys, anser alltså att lärare borde lägga mer intresse på att lyfta fram kvinnor i historien, med hjälp av metoder som den “teoretiska verktygsväskan”. Att ifall man som lärare vanligtvis följer de grundläggande riktlinjerna, som exempelvis uppkommer i läroplanen, så riskerar eleverna att inte få kunskap om den maktbalans som styrt män och kvinnor genom historien. Genom att införa mer av kvinnors roll i sin undervisning så stärker man elevernas förståelse om den sociala maktstruktur som präglar samhället och de sociala könsroller som länge varit dominanta.
4.2 Förslag till metodik
Ett förslag som framkommer, via en artikel formulerad av Shari Steelsmith, om hur lärare kan ge mer utrymme till kvinnliga aktörer, fokuserar på vikten av arbetet med självbiografier. Dels för att de erbjuder berättelser om riktiga människor och deras liv. För det andra kan biografierna, enligt hennes forskning, skapa motberättelser i form av att göra motstånd mot uppfattningen att kvinnor skulle vara passiva objekt för historiska förändringsprocesser, istället för aktörer som varit en aktiv del av och medskapare inom dem. Visserligen är detta faktum inte särskilt annorlunda jämfört med om man exempelvis istället lyfter fram självbiografier av män inom minoritetsgrupper i sin undervisning. Poängen som hon vill få fram via sin forskning är att aktivt lyfta fram just kvinnors röster, genom att göra dem till mer än ett tillägg för männen, till aktörer i sin egen rätt (1990, s.19). Metoden för Steelsmiths undersökning som framkommer är att undervisningsmaterialet ska ha prövats i klassrumssituationer, för elever i lägre årskurser. Bland annat ska läraren börja med att ge eleverna historisk bakgrundsfakta, som är nödvändig för att förstå aktörernas samtid, varefter självbiografierna jämförs med denna information. Därefter kan eleverna involveras mer i undervisningen genom att få arbeta med olika sorters aktiviteter som kan vidare fördjupa kunskapen om kvinnliga aktörer. Några av de förslag som anges bland många är exempelvis: analysera musik, rollspel samt diskursanalys av begrepp (Steelsmith 1990, s.19-22).
4.2.2 Dokument & Primärmaterial
Forskning, som påminner lite om de undervisningsförslag som presenteras ovan, kan kopplas till de olika inläggen som framkommer via diverse forskare i den akademiska tidskriften OAH Magazine of History 2005. I denna samling återfinns artiklar som diskuterar forskning kopplade till läroböcker som försöker hjälpa elever att belysa särskilt kvinnors historia ur olika perspektiv (DuBois, s.8). Detta synsätt påminner på så sätt om Tudors forskning (2002) som framgått tidigare, där lösningen skulle vara att urskilja och fokusera på kvinnors historia som ett separat narrativ. Utöver detta finns även lektionsplaneringar inkluderade i samma tidskrift. I den första av planeringarna är fokuset lagt på att urskilja kvinnor som under 1890-talet och 1920-talet i USA aktivt motarbetade könsroller. Elevernas uppgift är att analysera och förstå hur könsroller påverkar individens levnadsvillkor, utifrån gamla dokument som beskrev dessa normer (Rockwell 2005, s.32-40). Andra lektionsplaner inriktar sig mot Lowellsystemet i 1800-talets USA och framförallt
kring kvinnors inifrånperspektiv i fabrikerna. Anledningen till att Sheila Kirschbaum, som är författaren till detta avsnitt, tycker att denna del av historien är särskilt intressant, har att göra med det faktum att det blir svårt att redogöra för denna del av historien som involverar industrialismen och att samtidigt undvika kvinnornas roll i det hela. Man måste få med deras egna perspektiv. Detta, enligt Kirschbaum, görs mest effektivt genom att bland annat ta del av artefakter och primärmaterial via brev samt dokument skrivna av kvinnorna själva. Det föreslås även att rollspel kan vara en metod, vars upplägg kan genomarbetas via historisk empati (2005, s.42-46). Det tredje och sista upplägget som presenteras är, kort sagt, inriktat på att lyfta fram framträdande kvinnliga aktörer genom historien. Exemplet som lyfts fram är Harriet Tubman, från det amerikanska inbördeskriget, som agerade sjuksköterska och spion åt nordstaterna. Vad eleverna ska tänkas kunna göra under denna delen, är att bland annat jämföra de olika könens roll i ett krig, genom både rollspel och analyserande av primärmaterial (Chism 2005, s.47-51).
Återigen påminner alla dessa förslag om Tudors forskning, som framförallt betonar vikten av att belysa kvinnor jämsides männen, eftersom deras perspektiv oftast blir bihanget till vad som skulle kunna betraktas som “den allmänna historien”, där män blir fokuset. Vad som även framkommer i artiklarna ovan, som liknar förslagen som Steelsmith anger, är att jobba mycket med primärmaterial då detta kan uppfattas lyfta kvinnors egna röster på ett effektivt sätt. Det är inte bekräftat om dessa lektionsplaneringar är klassrumstestade eller inte. Dock så utesluter det inte att de har blivit det. Dessutom har följande konkreta förslag potential att kunna användas på varierande åldrar hos elever.
4.2.3 Alison Bechdel-testet och Historisk film
En annan forskning som fokuserar på hur lärare aktivt kan arbeta med att införa kvinnliga aktörer i sin historieundervisningen, är den som Cicely Scheiner-Fisher och William Russell III framställer i artikeln vid namn Using Historical Films to Promote Gender Equity in the History Curriculum. Dessa professorer, från ett universitet i Florida, anser att film är en metod som
kan vara effektiv för att uppnå en mer jämställd undervisning. Professorerna beskriver att filmens effekt på elever är: “They learn to value the diversity of perspective and appreciate that there is not just one narrative, not one perspective, not one history” (2012, s.221).
av ett perspektiv, utan flera. Det som Scheiner-Fisher och Russell hänvisar till i andra forskares undersökningar är också förmågan att vara en del i att utveckla elevernas historiemedvetande. Dock problematiserar de även metoden i sin forskning. Precis som med mycket annat i lärarens yrke, så krävs det alltid ett aktivt val av material, vilket även filmen är ett exempel på (Scheiner-Fisher & Russell 2012, s.222). Alla filmer, oavsett om de är historiska eller inte, är inte “effektiva” om man som lärare vill lyfta fram kvinnor i historien. Som det bland annat förs fram är kvinnans roll i många filmer endast begränsad till att vara en passiv sidokaraktär. Lärarna kan i sin urvalsprocess bemöta detta utifrån en teori vid namn “Alison Bechdel-testet”, vilken handlar om att lyfta fram kvinnor som aktörer i sin egen rätt och inte som ett bihang till manliga huvudkaraktärer. Testet utgår från följande tre principer: 1. Det finns mer än en namngiven kvinnlig karaktär med i filmen, 2. Dessa kvinnliga aktörer konverserar med varandra, 3. Dessa kvinnliga karaktärer talar till varandra om annat än just män (Scheiner-Fisher & Russell 2012, s.222). Det framgår emellertid inte vilken årskurs artikeln direkt inriktar sig på, men eftersom de själva analyserar betydelsen av att välja filmer lämpliga för åldersgrupp, beroende på om det är en R-rated eller en PG-13 film, tyder detta på att deras forskning kan tolkas vara anpassningsbar för olika årskurser. Vidare ger författarna ett utbud av filmer som kan analyseras utefter Alison Bechdel-testet, som förslag inför undervisningen. Detta inkluderar bland annat filmer såsom: Cold Mountain, Elizabeth och The Diary of Anne Frank (Scheiner-Fisher & Russell 2012, s.223-224).
Vad som går att uttyda ur deras forskningsmaterial är, att utöver den vanliga undervisningen med föreläsningar om historiska fakta med mera, kan denna kompletteras med tekniken via filmen. Detta för att uppnå en jämställd representation i historieämnet, genom att lyfta fram kvinnor som aktörer på ett tydligare sätt jämsides med männen. Dock lägger både Scheiner-Fisher och Russell, i sitt resonemang, väldigt mycket ansvar på den enskilde lärarens roll, att i sin verksamhet välja ut filmer som är ålderslämpliga och som uppfyller Alison Bechdel-testet.
4.2.4 Historisk empati
Nästa studie som kan vara värd att nämna i sammanhanget, kommer ifrån lärarna Sarah Bair, Lisa Williams och Meghan Fralinger. Allihop undervisar på olika skolstadier, från
grundskola till högskola och har vidare lagt fram ett förslag som kan kopplas till de tidigare omnämnda forskningarna. Idéerna som framkommer i deras artikel Integrating Women’s History into an Early American History Course: Three Lesson Ideas från 2008 var ursprungligen
ämnad för årskurs åtta, vilket ger en antydan till att undersökningen varit testad (s.174). För att få fram sin poäng har de tillsammans presenterat tre lektionsplaner för att visa på hur detta potentiellt ska kunna uppnås. Kortfattat är temat till en början, centrerat kring migrationen till Nordamerika och då framförallt kolonin Jamestown. Första lektionen kretsar kring att eleverna ska få tillfälle att “bli historiker” genom att diskutera frågor kring exempelvis vems röster som får företräde i historien, varför dessa röster kan skilja sig åt och vad som räknas som historia. Huvudsakligen menar författarna att eleverna helt enkelt ska lära sig betrakta kvinnor som en central del i ämnet och inse att det som belyses i det historiska narrativet, är ett aktivt urval. Den andra lektionen är mer inriktad på att eleverna ska träna sig på historisk empati, i form av att studera olika anledningar till varför just kvinnor emigrerade över Atlanten, via exempelvis något som kallas “karaktärskort”, en form av självbiografi. Om dessa aktörer är fiktiva eller inte framgår dock inte. Den tredje lektionen är även denna ämnad att träna elever på historisk empati. Här är istället fokuset på det amerikanska inbördeskriget, där eleverna vidare får ta del av och sätta sig in i hur kvinnorna på båda sidorna av kriget upplevde denna förändringsprocess. Exempelvis genom att läsa utdrag ur en dagbok, skapa diagram med olika perspektiv över konflikten och därefter själva skapa någon form av en vidare berättelse, genom att formulera brev ifrån kvinnornas synvinkel av kriget (Bair et al. 2008, s.174-177).
Resultaten som framgår här liknar de andra studierna, i den mån de inte helt och hållet vill särskilja kvinnan från en generell historieskrivning. I stället kan det tolkas som att dessa lärare vill integrera kvinnliga aktörer, in i det redan existerande narrativet och utifrån röster som annars kanske inte får företräde i berättelsen. Något som bland annat framkommer via deras idé i lektion ett, där eleverna genom analyserande frågor, får chansen att inse att historia är en konstruktion som kan förändras i takt med att nya röster och perspektiv kommer in
4.3 Pedagogiken
En forskning som skiljer sig från de tidigare nämnda och som kanske borde få lite utrymme, är den som presenteras av Margaret Smith Crocco. Till skillnad från de andra studierna som presenterats diskuterar hon mer ingående hur utmaningen med att behandla kvinnors historia mer i undervisningen, är själva lärarutbildningarnas ansvar. Detta menar hon är en av många anledningar till bristen av jämställd representation i ämnet (2011, s.18-19). För att få fram material till sin undersökning informerar hon, via sin artikel, att hon gjort eftersökningar i en lärarutbildning på Columbia university i USA. Först genom att intervjua kurslärare kring hur de bemötte könsaspekten i deras egen undervisning. Därefter analyserade hon det mest använda läromedlet för kursen, som hon fokuserade på, för att analysera representationen däri. Sist gjordes en enkätundersökning bland ett flertal studenter, från ett par olika lärarkurser. Resultaten var blandade och gav mer eller mindre intrycket av att utbildningen som diverse elever fick och som lärare gav ut, inte var likvärdig. I den bemärkelsen att alla inte fick tillgång till lika mycket kunskap i kvinnlig historia och att representationen av aktörer samt deras perspektiv var minimal (Crocco 2011, s.19-21). Förslagen som Crocco angett som lösningar på utmaningen är, förutom konkreta förslag på områden som kan användas för att särskilt belysa kvinnliga aktörer, ett par råd till lärarutbildningar överlag. Dessa förslag går mer eller mindre ut på: 1. Mer fokus överlag på ämnet i kurserna. 2. Hjälpa framtida lärare att skapa lektionsplaneringar som aktivt bemöter könsaspekten. 3. Tydligare föra fram de alltmer växande källorna kring området som hjälpmaterial. 4. Undersöka studier av American Historical Association (Vilket då kan tolkas som att lärarutbildningar allmänt ska hålla koll på senaste forskningen och resultat). 5. Fokus på förmågor och kunskaper som framtida lärare behöver för att ta sig an ämnet. 6. Studera samt analysera läromedel (2011, s.21-22).
Alltså läggs mycket vikt i hennes resonemang kring att lärarutbildningarna först och främst är en del av utmaningen, med att införliva kvinnliga aktörer och deras perspektiv in i ämnet. Det krävs alltså, enligt hennes forskning, mycket mer arbete och konkret metodik som hjälper framtida lärare att ta sig an det hela. Nu är detta visserligen en studie från USA, men med tanke på tidigare forskningsresultat kan det tilläggas att “problematiken” är mer global. Man kan kort hänvisa till det faktum att ett enkönat historiskt narrativ präglar ämnet även här i Sverige, vilket visade sig i bland annat Ohlanders rapport för Sverige, kring läromedel, som säkerligen präglar själva undervisningen.
5. Slutsatser och diskussion
Vad beträffar materialet som presenterats i resultatet vore det intressant att kort presentera en jämförelse dem emellan. För det första ger de ingen entydig bild av hur man som lärare exempelvis kan uppnå ett mer jämställt ämne. Det finns exempelvis ingen klar majoritet av forskarna som förespråkar att det mest effektiva sättet vore att särskilt betona kvinnors roll i historien, i förhållande till dem som mer vill se en tydligare integration av kvinnliga aktörer i ämnet. Visserligen är dock resonemanget som exempelvis Goodman och Ortega-Sánchez bedriver, öppet för tolkning där man exempelvis skulle kunna finna stöd för båda ståndpunkterna. Gällande de förslag till metodiken kring hur man som lärare faktiskt kan arbeta med att föra in mer kvinnliga aktörer i ämnet skiljer även källorna åt, vilket vi försökt exemplifiera genom att dela in dem i olika avsnittsrubriker. Vidare är Croccos text bland annat den text som skiljer sig mest från de andra, då hon lyfter fokuset från den enskilde läraren till dem som utbildar kommande generationer till yrket. Dock finns det några av forskarna som är lika varandra i sitt tankesätt. Ett flertal av dem betonar vikten av att arbeta med primärmaterial trots att de anger olika förslag till fokusområde, såsom Kirschbaum med kvinnorna involverade i Lowellsystemet och Bair et al. som vid ett tillfälle fokuserar primärt på amerikanska inbördeskriget.
Alla texterna är artiklar från vetenskapliga tidskrifter, ändå skiljer sig de ändå åt i sin utformning. Den enda text där vi kan se att forskarna tydligt skriver fram teorin som deras forskning baseras på är Scheiner-Fisher och Russells analys av historiska filmer genom Alison Bechdel-testet. Dessutom är Crocco den enda som ger intryck av att beskriva någon form av forskningsstudie, då hon tydligt presenterar vilket underlag hon diskuterar sina förslag på. Vad anledningen till att de andra forskningarna inte gör detsamma, är vi osäkra på. En möjlig teori är att flera av texterna baseras på beprövad erfarenhet, såsom Steelsmith som faktiskt antyder att hennes forskning har testats i klassrummet. Men utöver denna källa tolkar vi åtminstone resten av forskarnas diskussioner, som att de endast teoretiskt diskuterar möjligheter till att: försöka göra historieämnet mer jämställt. Med detta sagt, även om de flesta av resultaten endast vore teoretiska består de ändå av en varierande mängd förslag till metodik som lärare kan tänkas använda för att försöka uppnå en mer jämställd historieundervisning. Därmed värderar vi källorna som användbara, då de
undervisning och därefter prova i vårt yrke. Därefter kan man ju fråga sig om källorna lyckats besvara våra frågeställningar?
5.1 Frågeställningar
Vad säger tidigare forskning om hur lärare kan arbeta mot att skapa en mer jämställd historieundervisning, genom att föra in mer kvinnliga aktörer i ämnet?
I resultatet, kring vad tidigare forskning uttrycker sig om hur lärare kan arbeta med att skapa en mer jämställd historieundervisning genom att lägga mer fokus på kvinnliga aktörer i ämnet, har det framkommit ett flertal olika förslag på metoder som lärare kan utgå från. Primärmaterial är enligt tidigare forskning, ett sätt att direkt kunna lyfta upp kvinnor i historien. Sådana kan vara dokument eller självbiografier som är skrivna av kvinnor, vilket bland annat Steelsmith och Rockwell föreslagit. Sedan finns det andra forskare som Skórzynska med flera, som diskuterat hur man exempelvis ska bearbeta läroböcker och andra läromedel tillsammans med eleverna, för att få fram en mer jämlik undervisning med fler kvinnliga aktörer. Det sista är bland annat något som även lyfts fram av Steelsmith, med fler. Andra metoder som framgått av det material vi funnit, kan vara hur man använder film eller rollspel i sin undervisning, som redskap för att utveckla elevers historiemedvetande och uppnå en mer röstfylld upplevelse, med mer än ett perspektiv inom hela historiens narrativ. Dock kan det vara väsentligt att nämna, att inte alla historiska filmer är rekommenderade som bra hjälpmedel till att se en jämställd representation, baserat på Scheiner-Fisher och Russells diskussion. Däremot finns hjälpmedel som exempelvis “Alison Bechdel-testet”, för att bättre avgöra vad som anses vara lämpligt inom dess praktiska användning.
Vad säger forskningen om eventuella konsekvenser av att motverka ett enkönat historiskt narrativ?
Vad som kommit fram kring denna fråga, via det material vi funnit, är att det än idag brister i representationen av kvinnliga aktörer i både läromedel och undervisningen om kvinnors historia vilket bland annat Ortega-Sánchez, Skórzynska med flera tagit upp var för sig, i sin forskning. Denna tendens har de vidare förklarat kan motverkas, genom att lärare ifrågasätter historieberättelser, med att aktivt fokusera på hur man kan föra fram de röster som annars inte fått ta plats. Detta kan ske på olika sätt genom metoder, som
forskaren Goodman benämner, den ”teoretiska verktygsväskan”. Teorin skapar grundläggande riktlinjer kring hur läraren kan dekonstruera olika historiska begrepp i sin undervisning. Poängen som de flesta verkar föra fram som besvarar frågeställningen, kan exempelvis kopplas till allt ifrån att uppnå ett bredare perspektiv, vilket Ortega-Sánchez poängterar, till Ruth Tudor, som menar att fler elever ska kunna känna sig mer delaktiga och kunna relatera till ämnet. Något som kan uppfattas som en röd tråd i de flesta av resultaten är att de anser det viktigt att lyfta fram kvinnliga aktörer, just för att påvisa att de inte är något bihang till mannen, utan aktörer i sin egen rätt samt att de faktiskt existerar överhuvudtaget igenom alla historiska förändringsprocesser. Eller kopplat till ett ordspråk, som Margaret Crocco betonar i sin artikel, som menar att kvinnor “hold up half the sky” (Crocco 2011, s.18). Vilket översatt på svenska blir, att kvinnorna håller uppe halva himlen, vilket kan tolkas som att hon vill poängtera att deras röster är lika mycket värda som männens. Vilket då ska prägla undervisningen och ämnet i sig. Som vi redan nämnt tolkar vi de flesta av resultaten som texter av en mer teoretisk karaktär. Därmed förmedlas det inte tydligt att de tilltänkta konsekvenserna av alla diskussionerna och förslagen har den effekt de eftersträvar. En möjlig anledning till detta är kanske att inte alla idéerna är klassrumstestade? Eller så baserar möjligtvis författarna till de diverse artiklarna sina förslag på deras egna erfarenheter inom yrket och därigenom antyder att deras idéer är effektiva som exempelvis Steelsmith samt Bair et al. Sedan har vi i inledningen även hänvisat till Ohlander som själv upplevt att när hon erbjudit ett ökat utbud av kvinnlig närvaro i historieundervisningen, har detta åtminstone fått mer kvinnor att intressera sig för ämnet. Något som innebär att den forskning vi funnit, inte nödvändigtvis skulle vara oanvändbar, orealistisk eller uppnå effekten den eftersträvar. Framöver skulle det därmed vara lämpligt att kanske just fokusera på att undersöka konsekvensen av alla de förslag som framkommer i uppsatsen och därefter dokumentera resultatet.
5.2 Undersökningens brister
Några ord kanske bör nämnas kring en aspekt som legat till grund för avgränsningen för denna forskningsöversikt. Detta handlar om faktumet att vi undersöker hur framtida lärare kan arbeta med att integrera kvinnor in i vad som kan tolkas som en mansdominerad arena.
Exempelvis utelämnas vidare aspekter såsom icke-binära könsroller. Med tanke på platsbrist, har vi fokuserat enbart på kvinnor som en enhetlig grupp. I vidare studier hade detta möjligtvis kunnat problematiserats.
Att detta skrivs under en pandemi, där hela arbetetsprocessen har skett genom digital kontakt, är något man inte har kunnat råda på. Detta har i viss mån påverkat arbetets utveckling, på grund av svårigheter med vår kommunikation. Annat som även bör nämnas är att vi inte har kunnat hitta många svenska källor som helt fungerat att användas i denna uppsats, då många av de resultat vi har funnit inte varit tillåtna att användas, såsom studentuppsatser. De resultat som varit mest användbara har varit engelska, sydamerikanska, amerikanska och polska källor. Därmed har uppsatsen därför en mer internationell koppling, än att vara specifikt för Sverige.
Mycket av materialet kan potentiellt anses irrelevant, med tanke på att den inte är helt “ny”. En del av forskningen i denna översikt är äldre i det att den är från 1990-talet och framåt. Under arbetets gång har vi dock fått råd av bland annat forskare, som Emma Lundin, som föreslagit att inte helt sortera ut lite äldre källor, om vi är beredda att försvara deras användning, vilket vi är. Visserligen är vissa resultat lite äldre och kan säkerligen uppfattas som inaktuella av diverse läsare. Något som vi redan upplevt via kritik i diskussioner genom handledningsgruppen med andra studenter. Men som det redan omnämnts i “Metod”, är området inte helt innehållsrikt på undervisningsförslag. Hade nyare material funnits hade vi givetvis använt det, då det kanske varit mer aktuellt för dagsläget. Som historiker är vi emellertid inte heller säkra på hur kritisk man bör vara, mot användandet av äldre källor, med tanke på att vårt framtida yrke, mer eller mindre, handlar om att lära oss och våra elever av det förflutna.
5.3 Framtida forskning
När vi började med denna forskningsöversikt hade ingen av oss någon aning om vilket slags material vi skulle få tag i eller hur stort utbud av källor som vi skulle lyckas finna kring området. Dock har vi lyckats finna en ansenlig mängd material, som haft både ett didaktiskt och metodiskt fokus på uppsatsens frågeställning. Något som märktes ganska snabbt, är att det inte funnits särskilt mycket svenskt material att tillgå. Med tanke på detta faktum, kan det vara lämpligt att göra mer efterforskningar i vår egen nation. Dels för att göra det mer kontextbundet till vår kultur och samtidigt hjälpa den svenska lärarkåren, framförallt
historielärare, vidare i hur man konkret kan skapa en mer jämställd historieundervisning. Inför framtida examensarbete, hade det därför varit lämpligt att bege sig ut i skolverksamheten och testa ett par idéer som har framkommit i det forskningsmaterial vi funnit, med syfte att samla egen empiri. Med andra ord, kanske själv göra en undersökning hur man som historielärare kan lyfta fram mer kvinnliga aktörer i sin undervisning, på ett mer effektivt sätt. Exempelvis genom att låta elever ta del av och analysera historiska filmer utvalda genom Alison Bechdel-testet.
Referenslista
Bair, S., Williams, L., & Fralinger, M. (2008). Integrating Women’s History into an Early American History Course: Three Lesson Ideas. Social Studies, 99(4), 174–180.
Chism, K. (2005). Harriet Tubman: Spy, Veteran, and Widow. OAH Magazine of History, 19(2), 47–51.
Crocco, M. (2011). Teaching About Women in World History. Social Studies, 102(1), 18–24.
DuBois, E. (2005). “Through Women’s Eyes”: The Challenges of Integrating Women’s History and U.S. History in the Writing of a College Textbook. OAH Magazine of History, 19(2), 7–9.
Goodman, J. (2012). The gendered politics of historical writing in History of Education.
History of Education, 41(1), 9–24.
Kirschbaum, S. (2005). “Mill Girls” and Labor Movements: Integrating Women’s History into Early Industrialization Studies. OAH Magazine of History, 19(2), 42–46.
Larsson, A.H. (2019). Kvinnor i historieundervisningen: en självklarhet i behov av bättre villkor. I Larsson, A.H. (Red.), Kvinnans plats i historien (s. 260-289). Stockholm: Dialogos Förlag.
Munktell I.-M. (1987). Forntidens och medeltidens kvinnor. I Kyle, G (Red.), Handbok i
Ohlander, A.-S. (1993). Verklighetsexperterna: Kvinnor som politiska förebilder. I Sjöstedt, L. (Red.), Kvinnornas historia. den osynliga historien (s. 139-150). Stockholm:
Forskningsrådsnämnden (FRN).
Ohlander, A.-S. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze.
Ortega-Sánchez, D. (2019).Teaching Gender in the History Classroom: An Investigation into the Initial Training of Primary Education Teachers. Education Sciences, 9, 1-12.
Rockwell, M.R. (2005). Gender Transformations: The Gilded Age and the Roaring Twenties. OAH Magazine of History, 19(2), 31–40.
Scheiner-Fisher, C., & Russell III, W. (2012). Using Historical Films to Promote Gender Equity in the History Curriculum. Social Studies, 103(6), 221–225.
Skolverket. (2011). Ämne - Historia: Gy11. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26courseCode%3DHISHIS01a1%26tos %3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_HISHIS01a1 [Hämtat 2020-11-11]
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan: Gy11. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp %2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgy&sv.url=12.6011fe501629fd150a2714f#anchor_1 [Hämtat 2021-01-12]
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr11. Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan- och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet [Hämtat 2021-01-12]
Skórzyńska, I., Glowacka-Sobiech, E. & Chmura-Rutkowska, I. (2017). The critical orientation in research on historical school narrative and its relation with the history of women. Journal for Critical Education Policy Studies (JCEPS), 15(1), 136–154.
Steelsmith, S. (1990). How Would You Like to Hear Only Half a Story? Ideas for Using Biographies of Historical Women in the Classroom. Feminist Teacher, 5(1), 19–23.
Tudor, R. (2002). Teaching the history of women in Europe in the twentieth-century.
Teaching History, 107, 29-33
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats : vägledning för
Bilaga 1
Följande källor är inte alfabetiskt ordnade, utan efter datumen när de hämtats. Med urval menas antalet valda källor av träffarna på varje sökning. + Tecknet signalerar olika sökfält. Notera Östlundhs kapitel i Fribergs antologi från referenslistan finns inte med då den inte ingick i litteratursökningen, utan var förberedande för att skriva SAG-arbete.
Datum Databaser Sökord Filter Urval Titlar
11/11/20
20 Skolverket Ämne - Historia - 1
Skolverket. (2011). Ämne - Historia:
Gy11. Stockholm: Skolverket
12/11/20 20 Referens från professor på Malmö Universitet - Vetenskapligt förankrad 1
Ohlander, A.-S. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze.
12/11/20 20 ERIC Teaching history + Women OR Female OR Woman OR females + Gender Peer review 1 Ortega-Sánchez, D. (2019).Teaching Gender in the History Classroom: An Investigation into the Initial Training of Primary Education Teachers.
Education Sciences, 9, 1-12.
12/11/20
20 Libsearch
Teaching history +
Women history Peer review 1
Tudor, R. (2002). Teaching the history of women in Europe in the twentieth-century. Teaching History, 107, 29-33 12/11/20 20 Libsearch Teaching history + Women history + Gender roles Peer review 1
Skórzyńska, I., Glowacka-Sobiech, E. & Chmura-Rutkowska, I. (2017). The critical orientation in research on historical school narrative and its relation with the history of women.
Journal for Critical Education Policy Studies (JCEPS), 15(1), 136–154.
12/11/20
20 Libsearch
Gender + History
education Peer review 5
Goodman, J. (2012). The gendered politics of historical writing in History of Education. History of
Education, 41(1), 9–24.
12/11/20 20
ERIC Women perspective + History education
Peer review 1 Steelsmith, S. (1990). How Would You Like to Hear Only Half a Story?
Ideas for Using Biographies of Historical Women in the Classroom.
Feminist Teacher, 5(1), 19–23.
12/11/20
20 ERC
Teaching history +
Women perspective Peer review 4
DuBois, E. (2005). “Through Women’s Eyes”: The Challenges of Integrating Women’s History and U.S. History in the Writing of a College Textbook. OAH Magazine of History, 19(2), 7–9.
Rockwell, M.R. (2005). Gender Transformations: The Gilded Age and the Roaring Twenties. OAH
Magazine of History, 19(2), 31–40.
Kirschbaum Sheila. (2005). “Mill Girls” and Labor Movements: Integrating Women’s History into Early Industrialization Studies. OAH
Magazine of History, 19(2), 42–46.
Chism, K. (2005). Harriet Tubman: Spy, Veteran, and Widow. OAH
Magazine of History, 19(2), 47–51.
12/11/20
20 ERIC Gender history Peer review 1
Scheiner-Fisher, C., & Russell III, W. (2012). Using Historical Films to Promote Gender Equity in the History Curriculum. Social Studies, 103(6), 221–225.
12/11/20
20 ERC
Teaching gender
history Peer review 1
Crocco, M. (2011). Teaching About Women in World History. Social
Studies, 102(1), 18–24. 17/11/20 20 DiVA, Fysiskt lån från Orkanen-biblioteket Genusperspektiv i historieundervisninge n Vetenskapligt förankrad 4 Ohlander, A.-S. (1993).
Verklighetsexperterna: Kvinnor som politiska förebilder. I Sjöstedt, L. (Red.), Kvinnornas historia. den osynliga
historien (s. 139-150). Stockholm:
19/11/20
20 Libsearch
Women + History +
Education Peer review 2
Bair, S., Williams, L., & Fralinger, M. (2008). Integrating Women’s History into an Early American History Course: Three Lesson Ideas. Social
Studies, 99(4), 174–180.
12/01/20
21 Skolverket Läroplan - 2
Skolverket. (2011). Läroplan för
gymnasieskolan: Gy11. Stockholm:
Skolverket
Skolverket. (2011). Läroplan för
grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr11. Stockholm: Skolverket 13/01/20 21 Fysiskt lån från Orkanen-biblioteket
“Kvinnor i historien” Vetenskapligt förankrad 1
Larsson, A.H. (2019). Kvinnor i historieundervisningen: en
självklarhet i behov av bättre villkor. I Larsson, A.H. (Red.), Kvinnans plats i
historien (s. 260-289). Stockholm: Dialogos Förlag 13/01/20 21 Fysiskt lån från Orkanen-biblioteket (Resultat av sekundärsökning på plats på bibliotek) Vetenskapligt förankrad 1
Munktell I.-M. (1987). Forntidens och medeltidens kvinnor. I Kyle, G (Red.), Handbok i svensk kvinnohistoria (s. 13-33). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
