Examensarbete
15 högskolepoäng, grund nivåVill ni gå ut?
En studie av elevers och lärares inställning till utomhusundervisning
Would you go out?
A study of students and teachers attitudes to outdoor education
Arja Blomhav
Lärarexamen 210 hp Examinator: Agneta Rehn Naturvetenskap och lärande 210 hp Handledare: Kerstin Sonesson 2011-11-09 Examinator: Ange examinator Handledare: Kerstin Sonesson Lärarutbildningen
3
Sammanfattning
Studien skall belysa vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till
utomhusundervisningen och på vilket sätt utomhusundervisningen kan öka elevernas
motivation till lärande. Jag har skickat ut enkäter till lärare och elever samt intervjuat 6 barn från en skola i Skåne för att ta reda på min undersökning. Undersökningen ledde fram till rätt lika svar både från lärare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen är att det är spännande och nytt för eleverna. Lärare har även talat om varför man inte bedriver
utomhusundervisning och det kan bero på att lärarna känner sig otrygga i undervisningssättet och vädret kan även vara ett hinder för utomhusundervisning.
Nyckelord: elever, enkäter, intervjuer, lärare motivation, utomhuspedagogik, utomhusundervisning, årskurs tre
5
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 7
2. Litteraturgenomgång ... 8
2.1 Definition av begreppet utomhuspedagogik ... 8
2.2 Utomhusundervisning ... 8
2.3 Fördelar med utomhusundervisning ... 9
2.4 Nackdelar med utomhusundervisning ... 12
2.5 Uterummets betydelse för elevernas motivation ... 13
3. Syfte och frågeställning ... 15
3.1 Syfte ... 15 3.2 Frågeställningar ... 15 4. Metod ... 16 4.1 Val av metoder ... 16 4.2 Enkät ... 16 4.3 Intervju ... 17 4.4 Urval ... 18 4.5 Genomförande ... 18 4.6 Pilotstudie ... 19
4.7 Validitet och reliabilitet ... 20
4.8 Etiska överväganden ... 20
4.9 Bearbetning av data ... 21
5. Resultat ... 22
5.1 Vilka inställningar till utomhusundervisningen finns bland ärare i åk 3-6 och elever i årskurs 3? ... 22
5.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever? ... 25
5.3 Vill ni vara ute? ... 26
6. Diskussion ... 28
6.1 Vilka inställningar till utomhusundervisning finns bland lärare i åk 3-6 och elever i åk 3? ... 28
6.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever? ... 29
6.3 Metoddiskussion ... 31
6.4 Tillförlitlighet ... 32
6.5 Förslag till förändringar i skolan ... 32
6 7. Referenser ... 33 Bilaga 1 ... 38 Bilaga 2 ... 39 Bilaga 3 ... 40 Bilaga 5 ... 42
7
1. Inledning
”Det jag hör glömmer jag. Det jag ser kommer jag ihåg. Det jag gör förstår jag” (Gärdenfors, 2010 sid.142).
Under min lärarutbildning har jag läst programmet naturvetenskap och lärande, inriktat mot förskolan och grundskolans tidigare år 210hp, vilket har bidragit till att vi har fått vara ute i naturen en stor del av vår utbildning. Vi har haft en hel del exkursioner och mycket
utomhusundervisning. När jag sedan har varit ute på praktik har utomhusundervisningen inte varit en stor del av undervisningen. Frågan jag ställer mig är varför?
Jag har fått ta del av att utomhusundervisningen och detta arbetssätt är mycket roligt och stimulerande. I vissa situationer har utomhusundervisningen gett en annan syn på saker, ibland kan det vara svårt att begripa saker när man sitter i samma klassrumsmiljö dagligen. Enligt Åkerblom (2005) har förskola och skola idag ansvar för att förmedla, vårda och vidareutveckla kunskaper. Olika förutsättningar och metoder kan användas för olika slags lärande. Var lärandet sker eller äger rum står dock inte angivet i läroplanerna, det är istället pedagogens uppgift och avgöra var han eller hon väljer att lösa sina uppdrag.
Under min utbildning har jag bedrivit en del utomhusundervisning under min praktik och resultatet av undervisning har blivit mycket varierande, en hel del bra undervisning och ibland mindre bra. Mina tankar kring utomhusundervisningen har följt med mig under utbildningen då mina tankar kring detta väckts. Vilken inställning har lärare och elever till
utomhusundervisning? Anser lärare att utomhusundervisning kan öka elevers motivation i skolarbetet, och i så fall på vilket sätt? Jag hoppas att min studie kan ge insyn i hur elever i årskurs tre och lärare tänker kring dessa frågor.
8
2. Litteraturgenomgång
2.1 Definition av begreppet utomhuspedagogik
Centrum för miljö- och utomhuspedagogik (2004) definierar begreppet utomhuspedagogik som ett förhållningssätt, där lärandet sker med hjälp av samspel mellan upplevelser och reflektioner. Utomhuspedagogik grundlägger sig på erfarenheter som uppstår i olika situationer. Lärandet förflyttas ut i den närliggande omgivningen där det sker ett växelspel mellan egna upplevelser, erfarenheter och litterärt bildande, där platsens betydelse för lärandet är centralt.
Nyhus-Braute och Bang (1997) menar att sinnena är det centrala i inlärningen och vid utomhusundervisningen möter eleverna variationer av sinnesuttryck ljud och dofter. Naturen talar till eleverna (Nyhus-Braute och Bang 1997). Strotz och Svenning (2004) påpekar vikten av att elever får uppleva naturvetenskapens mångfald. Via upplevelser skapas ett personligt och känslomässigt möte med momenten i undervisningen och elever får chansen att använda alla sina sinnen, vilket leder till att undervisning blir rolig och lättare att minnas.
2.2 Utomhusundervisning
Sczcepanski m.fl. (2006) skriver att skolan har som tradition att använda sig av skolböckerna. Enligt Sczepanski m.fl (2006) kan detta leda till att ”lärandet och verkligheten skiljs åt”. Detta leder till i sin tur att eleverna ofta inte ser varför de lär sig. Enligt Dahlgren m.fl. (2007) kan detta leda till att eleven får information utan sammanhang och eleven därför inte kan koppla ihop informationen till en helhet. Denna situation skulle kunna motverkas genom att använda sig av utomhusundervisning. Kent m.fl. (1997) menar att syftet med utomhusundervisningen är viktigt och att detta bör klargöras för eleverna så eleverna vet vad som förväntas av dem. Wagner (2004) anser att eleverna ska få uppleva så många meningsfulla aktiviteter i skolan som möjligt är det viktigt att eleverna förstår meningen med det eleverna gör. Enligt Kent m.fl. (1997) krävs det att läraren uppfyller följande krav vid utomhusundervisning
9 förberedelse med genomgång klargöra elevens roll i aktiviteten
hur efterarbetet ser ut samt hur detta följs upp på vilken nivå eleven ska presentera sina resultat hur feedbacken ska äga rum från läraren
Håkan Strotz och Stephan Svenning (2004) skriver i kapitlet ”Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen” i boken Utomhusdidaktik att undervisningen och upplevelsen utomhus bör ha som mål och syfte att engagera eleverna.
2.3 Fördelar med utomhusundervisning
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11), kan vi läsa under rättigheter och skyldigheter att ”skolan skall förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet”, ”och utveckla deras förmåga att kunna ta ett personligt ansvar” (Skolverket 2011, s.8). Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att de upplevelser som har störst betydelse är sådana man haft i barndomen. Det är därför det är viktigt att redan ta med barn ut ur klassrummet redan när de är yngre för att kunna bygga en positiv attityd och inställning. Det står i läroplanen att ”Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska
åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer” (Skolverket 2011 s.10).
Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att om barn får ta del av naturen skapar det positiva upplevelser i naturen, vilket bidrar till att eleverna även i framtiden vill ta del av naturen. Barns attityder formas genom deras handlingar, om barn då får delta i handlingar som är viktiga för vår miljö gör barnen även detta i framtiden. I Lgr 11 (Skolverket 2011) är det tydligt att ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor” (Skolverket 2011, s.9). Om eleverna inte har ett förhållande till naturen, kommer de heller inte ha så stor förståelse för att bevara den. Enligt Gärdenfors (2010) och Dahlgren och Szczepanski (2004) är det känsloladdade händelser och situationer påverkar lärandet som menar att det uppstår ett slags inre samtal som bidrar till underlättanden av lärande. Detta är en viktig utgångspunkt, att vi så tidigt som möjligt skall låta eleverna ta del
10
av vår miljö. Om elever får se saker och ting med egna ögon får de skapa en egen uppfattning om naturen, växter och djur, vilket bidrar till att varje barns erfarenheter och utvecklingen blir tydligare (Szczepanski m.fl., 2006). Piaget menar att när barn kopplar nya situationer med sin erfarenhet, sker det en inlärning och utveckling hos barnet (Evenshaug och Hallen, 2001). Harlen (2007) hänvisar att elever redan i tidig ålder måste få utrymme att få utforska
närmiljön och experimentera på egen hand. Experimenten kan gå ut på t.ex. blanda vatten och salt eller att blåsa såpbubblor. Harlen (2007) menar att det är vid dessa tillfällen barnen lägger sin föreställning om naturvetenskapen. Vilket innebär att hon påpekar hur viktigt det är att barn redan i tidig ålder få ta del av naturvetenskapen.
Vi lär oss inte genom direkta erfarenheter längre, utan genom skola, böcker och TV (Nyhus-Braute och Bang, 1997). För att få eleverna intresserade måste vi ta ut eleverna i naturen och få de att känna att de är en del av den. Nyhus-Braute och Bang (1997) menar att människors syn på naturen i de flesta fall beror på egna upplevelser. Har man inga egna direkta
upplevelser, då bryr man sig inte om naturen överhuvudtaget. Samtidigt kan vi läsa att Nordiska ministerrådet menar att bristande naturupplevelser leder i barndomen kan bidra att skapa en vuxenbefolkning utan intresse för bevarande av samhällets naturresurser (Nyhus-Braute och Bang, 1997). Utomhusverksamhet ökar intresset för kunskap om naturen vilket bidrar till miljöengagemang i framtiden (Drougge, 2001)
Nyhus-Braute och Bang (1997) anser att det idag är många föräldrar som inte hinner gå ut med sina barn efter skolan som sätter gärna på TV till barnen istället. Därför får barn en sämre kontakt med naturen och många gånger idag ser naturen främmande ut för eleverna. Eftersom det dessutom ofta saknas utomhusundervisning i skolan är det ännu viktigare för skolan att skapa denna förbindelse mellan natur och elever. Barn som inte är vana att vistas utomhus kan bli okoncentrerade och därmed förstöra för de andra klasskamraterna i gruppen (Szczepanski och Dahlgren, 2008).
Många elever har stort behov av att röra sig, om de inte får göra det kan det bidra till
okoncentration i klassrummet vilket i sin tur bidrar till att arbetsförmågan minskar, man kan då exempelvis få gå ut och springa en runda för att förbättra syreintaget. Enligt Birgitta Kimber (2008) tror många lärare att elever slösar tid från undervisningen på detta, men tvärtom detta gör att eleverna kan utnyttja tiden mer effektivt.
11
I Lgr 11 (Skolverket, 2011, s.9) står det att ”skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende”. Alla barn behöver tillgång till olika rum. Barn som av olika skäl har svårt att koncentrera sig i en inomhusmiljö, kan få uttryck för sin kreativitet och energi när rummet utvidgas och flyttas ut. Drougge (2001) menar att uterummet påverkar människans upplevelser starkare än vad den gör inomhus. Brügge m.fl (1999) anser att uterummet inte är begränsat av tak utan ger utrymme för barnens fantasi och kreativitet. Stensson (2007) skriver i boken Utomhuspedagogik och lägerskola att under de 25 åren han arbetat som lärare upplevde han att de mest verkningssättet att arbeta med för att stärka elevernas självkänsla, sociala förmåga och intresse för att lära var att aktivt arbeta med utomhuspedagogiken. Enligt Szczepanski (2007) är den grundläggande idén för
utomhuspedagogiken att skapa konkreta upplevelser i uterummet. Enligt Szczepanski och Dahlgrens (2008) undersökning anser lärare att tematiken, sammanhangen och
begreppsförståelsen blir tydligare när man kopplar lärandet till utomhusmiljön i t.ex. ämnet NO (naturorienterade ämnen).
En jämförande undersökning visar att barn som vistas mer utomhus har mindre sjukfrånvaro och kortare sjukperioder jämfört med barn som vistas i inomhusförskolor (Östgöta
Correspondenten, 1996). Detta stämmer överens med det som NCFF:S (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, 2011) visar:
undervisning utomhus förbättrar bland annat elevers inlärning, hälsa och värdegrund samt ökar deras ansvarstagande för natur och miljö
barn kommer ihåg 50 % av det de hör och ser och 80 % av det de upplever
det finns ett positivt samband mellan utomhusundervisning och minskade stressnivåer hos barn
barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö har färre sjukdagar, är friskare, leker mer variationsrikt, får bättre motorik och kan koncentrera sig bättre
(NCFF, 2011).
Även Winroth och Rydqvist (2008) skriver att elever eller barn som slipper vistas i trånga rum med många andra inte hellre blir sjuka lika ofta. NCFF:s,(2011) undersökning visar även att barn blir mindre stressade samtidigt som Dahlgren (2007) skriver att utomhuspedagogiken inbjuder till olika sinnesuttryck genom erfarenheter, upplevelser samt känslor. Grahn (2007) menar att barn som vistas ute i nära kontakt med djur, natur och växter har ett betydligt större
12
lugn och ett harmoniskt förhållningssätt i motsats till barn som inte vistas ute lika mycket. Dysthe (1996) berättar att läraren skapar en god lärandemiljö och engagemang hos eleverna när lärandet kopplas till elevernas verklighet och ämnets verklighet.
Enligt Nyhus-Braute och Bang (1997) kom en rapport från 1987, inneklima i barnehager som visade tydligt en mätning som gjordes i 50 norska förskolor att koldioxid halten var 3 gånger så hög än vad koldioxid halten borde vara. Luftkvaliteten har stor betydelse för barnens hälsa och deras arbetsförmåga. Detta visar att det är viktigt för barn att få vistas utomhus. Samma kvalité råder i skolor eftersom barnen spenderar mycket tid i klassrummet.
Forskning visar att vistelse på förskolan där Ur och Skur barn ofta är utomhus, ger positiva effekter på barnens hälsa, samt ökar den sociala och kunskapsförmågan inomhus (Stensson, 2007). Skolministern Jan Björklund (2011) talar även i positiva ordlag att ha mer idrott i skolan, men att han inte kan utlova fler timmar i ämnet. En lösning skulle vara att man kan använda sig av mer utomhusundervisning. Det står tydligt i läroplanen att ”eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer” (Skolverket 2011, s.15). Vid utomhusundervisning med en klass får eleven ytterligare kunskap genom de oförberedda händelser som sker runt om (Waite, 2007).
2.4 Nackdelar med utomhusundervisning
Bergholm (2009) berättar att lärare och elever kan känna sig otrygga när de kommer utanför sitt klassrum. Lärare känner sig osäkra på att eleverna tappar fokus när eleverna väl kommer ut. Lärare känner sig också osäkra att ha undervisning utomhus eftersom de känner att de har för lite kunskap inom området.
Lärare som inte har tillgång till en närmiljö vid skolan måste ordna transport till sig och sina elever till en lämplig plats, vilket kostar pengar och tar tid och eftersom det tar tid att
transportera sig anser lärarna att det tar tid från elevernas lektioner där eleverna bör ägna sig åt själva lärandet (Brügge, Glantz och Svenning, 1999).
En annan nackdel är att elever inte alltid har kläder på sig som är anpassade till att vara ute längre stunder (Bergholm, 2009). Ansvaret ligger delvis på föräldrarna., men en del föräldrar
13
förstår dock inte varför deras barn ska vara utomhus och ha undervisning, samt vad de lär sig av det. Elevers attityder kan skapa problem då utevistelsen kan upplevas som kall, blöt och besvärlig (Nyhus-Braute och Bang, 1997).
”Vi borde kunna skapa bättre möjligheter för elever och lärare att på ett konkret, påtagligt, nära och spontant sätt anknyta undervisningen till upplevelser av den levande verkligheten utanför klassrummet, som enligt Öquist kan angripas från olika synvinklar. All
skolverksamhet och undervisning mm skulle sålunda kunna bli mer meningsfull och därmed också bidra till bredare och djupare kunskaper” (Strotz och Svenning, 2004, s.31).
2.5 Uterummets betydelse för elevernas motivation
Professorn i pedagogik Imsen (2006) menar att motivation är en central faktor i allt lärande, och att undervisningen måste väcka nyfikenhet och intresse hos eleven och gärna vara lite spännande. Brügge m.fl. (2007) menar att när utomhusmiljön kombineras med inomhusmiljön skapas möjligheten till nyfikenheten hos eleverna vilket bidrar till ökad motivation. Enligt psykologen Jearome Bruner uppnår man ökad motivation genom att skapa nyfikenhet hos eleverna (Gärdenfors, 2010).
Szczepanski (2007) menar att lärandet ute sker genom ett samspel mellan lärmiljön,
aktiviteten, det sociala samspelet, den individuella och sociala utvecklingen och hälsan. En god hälsa främjar lärandet, förmågan att minnas samt motivationen hos eleverna. Genom att lära ute kan elevernas motivation, förståelse och förvåning över sin omvärld öka
(Hammerman m.fl. 2001). Gärdenfors (2010) hänvisar att praktisk erfarenhet engagerar och motiverar elever vilket leder till att elever lär sig betydligt lättare och snabbare. Som lärare måste du själv vara engagerad i ämnet, så att eleverna blir engagerade och tycker det är intressant. Lärarna måste variera lektionerna och ha en positiv inställning till allt (Gibbons, 2009). Harlen (2007) menar att det är vid praktiska tillfällen lägger barnen sin föreställning till naturvetenskapen. Vilket innebär att hon påpekar hur viktigt det är att barn redan i tidig ålder få ta del av naturvetenskapen.
De upplevelserna eleverna varit med om utomhus ökar motivationen och förståelsen för natur, miljö, kultur och samhälle (Brügge m.fl, 1999). Gärdenfors (2010) skriver att desto fler sinnen man involverar i undervisningen bidrar till ökad motivation. Om elevens nyfikenhet och
14
frågor får utgöra grunden för motivation kan bättre förutsättningar för lärande skapas (Strotz & Svenning, 2004). Brügge m.fl. (1999) menar genom utomhusundervisning är det viktigt att vara flexibel och anpassningsbar i professionen med både planering och genomförande. Lärare och elever kan då få en motiverad grupp.
Ekberg och Erberth (2000) skriver att om vi låter våra elever få vara med och planera kan det leda till att eleverna blir mer ansvarsfulla och känna mer delaktighet i undervisningen.
Hassmén, Hassmén och Plate (2003) anser att känslan att vara delaktig är en grund för att alla barn skall vilja delta. Sandberg (2008) skriver att uteundervisning får eleverna känna sig mer delaktiga och att eleverna känner större frihet när de har undervisning utomhus.
Ekberg och Erberth (2000) hänvisar till Skolkommitten 1996, där det påpekas att elever ständigt inser hur elevinflytande har ett samband med delaktighet och motivation.
Skolkommitten menar att om elever får vara med och bestämma ökar detta aktiviteten som sedan ökar motivationen hos eleverna (Ekberg och Erberth, 2000). Det är detta som vi framtida lärare bör ta till sig för att skapa de bästa förutsättningarna för våra elever. Elevers motivation kan höjas av lärare som stödjer elevernas självbestämmande (Haagensen, 2007). Så fort nya regler tillkommer och det blir allt för mycket ordning så hämmas elevernas kreativitet och lust att lära (Bergström, 2010).
15
3. Syfte och frågeställning
3.1 Syfte
Studien syftar till att undersöka vad elever i årskurs tre och grundskollärare har för inställning till utomhusundervisning och på vilket sätt utomhusundervisning skulle kunna öka elevers motivation inom NO (naturorienterade ämnen).
3.2 Frågeställningar
Vilka inställningar till utomhusundervisningen finns bland lärare i åk 3-6 och elever i åk 3?
Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?
16
4. Metod
Jag har skickat ut enkäter till 25 elever och 5 lärare samt valt 6 elever för vidare intervjuer. Detta gjorde jag i en skola i en större stad i sydvästra Skåne. Valet av just denna skola berodde på att jag tillbringat en stor del av min tid på skolan. Detta var en fördel eftersom kontakterna redan var etablerade med personal och elever.
4.1 Val av metoder
Jag har använt mig av två olika metoder för att få svar på mina forskningsfrågor. Den ena metoden är enkätundersökning och den andra är intervjuer. Observation är en användbar metod i undersökningssyftet där man är ute efter hur människor reagerar/agerar i olika
situationer (Johansson och Svedner, 2006). Detta passade inte min frågeställning eftersom jag var ute efter lärares och elevers inställning, därför valdes denna metod bort.
4.2 Enkät
Enkätundersökningen som gjordes till eleverna (Bilaga 1) var för att få en översikt om barns inställning till utomhusundervisning. Forskningsfrågan är formulerad så att syftet är att ta reda på hur elever och lärares inställning är till utomhusundervisning. Enkäter och personliga intervjuer kan samexistera och kan komplettera varandra. Enkäten kan vara som en
introduktion, samtidigt som den kartlägger grundläggande förhållanden. Först kan enkäten baseras på ett slumpmässigt urval, sen kan det bli till ytterligare ett urval (Svenning, 2003). Enkäterna till lärarna (Bilaga 2), där lärarna arbetar på samma skola som eleverna . Jag skickade först ut ett mejl (Bilaga 3) till fem lärare på skolan som känner till mig, och alla lärare valde att delta i min undersökning som tillfrågades. Tre enkäter fick jag skickat till min mejl, och två enkäter hämtade jag på skolan. I en stor population måste vi göra ett urval eftersom det är dyrt och tidskrävande att utföra en undersökning av en hel population.
Urvalsundersökningar kan ge noggrannare resultat än totalundersökning på grund av mängden av både enheter och information; med för många enheter minskar koncentrationen och vi blir för trötta (Holme & Solvang, 1997). Samtidigt är det viktigt för hur enkäten läggs upp och ser ut, eftersom vi är beroende av mottagarens välvilja för att få in resultaten. Om enkäten inte ser bra ut och är slarvigt formulerad är sannolikheten mycket mindre att mottagaren lägger ner tid
17
på enkäten enligt Belson,(Holme och Solvang, 1997). En nackdel med en enkätundersökning är att man missar hur personen använder kroppsspråket och annat som kan förmedlas av sinnena (Svenning, 2003). Vanligt förekommande kvalitativa metoderna är observationer, intervjuer, text- och bildanalyser (Widerberg, 2002). Intervjuer enligt Widerberg (2002) är att forskaren samtalar för att få fram andras uppgifter, berättelser och förståelse. Till skillnad från de kvantitativa metoderna så använder man sig inte av siffror eller tal i kvalitativa metoder (Backman, 2008; Holme och Solvang, 1997).
4.3 Intervju
Intervjuer användes för att ge mig en djupare syn till elevers inställning till
utomhusundervisning (Bilaga 4). Denna metod användes för att ge svar på hur eleverna ser på utomhusundervisning. Eleverna som intervjuades går i årskurs 3. Varje intervju pågick i ungefär tio minuter, och alla elever intervjuades i samma lokal. Kvalitativ intervjumetod användes för att få mer utförliga och personliga svar från informanterna och dessutom ges möjlighet att ställa följdfrågor (Johansson och Svedner, 2006). Enligt Johansson och Svedner (2006) kan man använda sig av den strukturerade intervjutekniken, vilket innebär att man redan har frågorna förutbestämda inför intervjun och följer detta schema. Fördelen med den strukturerade intervjutekniken är att man får svar på det som frågats och det blir lättare att kategorisera svaren eftersom samma frågor ställs till de intervjuade. Intervjuer har fördel gentemot kvantitativa studier, eftersom frågorna lämnar större utrymme för svaren. Den intervjuade personen kan med sina egna ord förklara hur hon/han tänker och känner sig och inte bunden till alternativsvar som vid en enkätundersökning (Patel och Davidsson, 2003). Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer får vi en djupare och mer utvecklande svar i jämförelse med om jag hade använt mig av bara enkätundersökningar. (Patel och Davidsson, 2003). Under varje intervjutillfälle valde jag att använda mig utav diktafon. Dalén (2007) rekommenderar att använda någon form av tekniskt hjälpmedel eftersom det kan vara svårt att uppfatta barnen direkt.
18
4.4 Urval
Undersökning utfördes på en årskurs 1–9 skola i sydvästra Skåne. Klassen som undersöktes är en åk 3 och i klassen går det 25 barn. Alla barn som har deltagit i undersökningen är 9-10 år gamla. Före enkäten och intervjutillfällena besökte jag skolan för att söka tillstånd både för att lämna ut enkäterna och föräldrarnas tillåtelse att intervjua barnen (Bilaga 5). Klassen åk 3 som skulle delta i enkätundersökningen var redan bestämt i förväg, det vill säga ett icke slumpmässigt urval. Däremot bestämdes vilka som skulle intervjuas efter
enkätundersökningen. Lärarna på skolan känner jag till sedan innan och därför frågade jag 5 stycken slumpmässiga lärare om de ville delta i en undersökning om utomhusundervisning.
4.5 Genomförande
Före enkäten och intervjutillfällena besökte jag skolan för att söka tillstånd både för att lämna ut enkäterna och föräldrarnas tillåtelse att intervjua barnen (Bilaga 5). Som tur var fick jag delta i klassens föräldramöte där jag berättade om min studie och de föräldrar som var där skrev under så jag snabbt kunde samla på mig vilka elever jag fick intervjua. Under tillfället jag besökte skolan passade jag på att hälsa på barnen. Jag känner barnen sedan tidigare eftersom jag har varit vikarie i denna klass under ett års tid. Vid senare tillfälle besökte jag skolan för att dela ut enkäterna till eleverna. Jag var på plats under enkätundersökningen vilket bidrog till att jag kunde samla in svaren direkt.
Eleverna har först besvarat en enkät och sedan valde jag ut 6 elever för vidare intervjuer. Jag utgick ifrån sista frågan i enkätundersökningen, var är det roligast att lära sig nya saker? Jag valde 4 elever som valt utomhus och 2 inomhus. Detta gjordes eftersom jag var ute efter inställningen både för och nackdelar med utomhusundervisningen. De fyra eleverna som ansåg det var roligt att lära utomhus fick också förklara varför. Detta kopplades till motivationen för lärandet. Om barn anser att något är roligt bidrar det till att motivationen ökar anser jag. Trost (2005) skriver att man i förväg skall begränsa ett litet antal för intervjuer, eftersom det inte handlar om antalet intervjuer utan kvaliteten på intervjuerna.
Intervjuerna genomförde jag enskilt med varje barn i ett klassrum bredvid för att få ärliga svar, än vad jag trodde att jag skulle fått om jag intervjuat barnen gruppvis. Fördelen med att
19
intervjua barn enskilt är att det är lättare att få fram vad barnet själv anser eftersom barnen inte kan påverka varandras svar, vilket de kan när de får sitta i grupp. Platsen för intervjun har stor betydelse för att barnet ska kunna koncentrera sig och känna sig trygg. Platser som personalrum och omklädningsrum är inte ett bra ställe för intervju eftersom de inte är en del av barnets vardag (Doverborg och Samuelsson, 2000).
Jag mejlade till fem lärare på skolan om de ville delta i min undersökning, och alla ville delta. Lärarna som deltog hade inte Naturvetenskap som huvudämne utan 2 stycken var klasslärare och undervisade i alla ämnen, en matematiklärare, en svensk lärare och en
hemkunskapslärare. Enkäten delade jag ut på skolan till lärarna. De kunde antingen mejla in svaren till mig, eller att jag hämtade enkäten. Tre lärare mejlade in enkäten och två enkäter fick jag hämta på skolan.
4.6 Pilotstudie
"Att genomföra intervjuer är ett hantverk. Det innebär följaktligen att man kan träna upp sin intervjuförmåga" (Widerberg, 2002). Widerberg (2002) menar att man bör göra några provintervjuer och sedan gå igenom vad som gick bra eller dåligt. Jag bestämde mig för att göra en pilotstudie där jag skulle testa mina intervjufrågor för att undersöka om de fungerade. Jag intervjuade en pojke som inte gick på samma skola, utan var i samma ålder som de elever som skulle intervjuas.
Jag kom fram till att det var bra att fråga Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet? Det var ett mjukt sätt att tala till en elev och han kunde verkligen tänka efter. Jag kom också fram till att ibland var det inte så lätt att ställa följdfrågor, men detta hade jag i huvudet vid senare intervjuer som resulterade i mer tydliga svar. En viktig sak jag fick ta del av var att diktafonen var mycket spännande för pojken och han ville titta på den. Så vid senare intervjuer med de andra eleverna bad jag dem sätta på diktafonen.
20
4.7 Validitet och reliabilitet
För att resultatet ska få hög validitet, eller giltighet, vid en kvalitativ studie är det viktigt att se till att undersökningen verkligen ger svar på vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till utomhusundervisning (Kvale, 1997). Johansson och Svedner (2006) anser att man skall ha samma förutsättningar för alla intervjuer om reliabilitet ska råda. Under intervjuerna har jag ställt exakt samma frågor i samma ordning till alla barn. Dock inte exakt likadant eftersom alla barn förmodligen svarat olika på enkäten som ligger till grund för vidare intervju. Vid intervjuerna ska jag använda mig av en diktafon. Detta gör att man som intervjuare enkelt kan gå tillbaka och lyssna av, så transkriberingen blir trovärdig och giltig.
4.8 Etiska överväganden
Det finns fyra huvudkrav som understryks när det gäller etiskt övervägande. Inom de forskningsetiska principerna är ett av de fyra huvudkraven informationskravet som innebär att man skall informera syftet med sin undersökning (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har varit mycket noga med att prata med rektorn och läraren om vem jag är och syftet med min undersökning. Det andra huvudkravet är samtyckeskravet som helt enkelt innebär att de medverkande har rätten till att välja om de vill medverka eller inte medverka. Jag har skrivit ut ett brev till föräldrarna och frågat om deras barn får vara med och ta del av min intervju. Det tredje huvudkravet enligt de forskningsetiska principerna är att om deltagare inte vill vara med längre så får de lov att avbryta sin medverkan mitt i en intervju om så behövs (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom jag intervjuade elever i en årskurs 3 var det viktigt för mig att berätta att om de inte ville svara på en fråga behövde eleverna inte det.
21
4.9 Bearbetning av data
Innan jag började analysera min datainsamling hade jag gått igenom alla enkätsvar
(lärare/elever) och transkriberat alla intervjuer med barnen. Lärarenkäterna började jag sortera och kategorisera med hjälp av mina huvudfrågeställningar. Systematiskt började jag med första frågan, Hur ofta bedriver du utomhusundervisning? Enkäterna hade jag på papper så jag började skriva ner alla svar från lärare under samma fråga. Likaså gjorde jag med den andra frågan, Vad anser du om utomhusundervisning? Därefter satte jag igång med
kategorisering. Jag hade oftast 3 kategorier som var bra, mindre bra, annat. Samma sak gjorde jag på resterande frågor.
Elevenkäterna var lättast att sammanställa där kollade jag igenom vad alla barn svarat och skrev ned antal många som var positiva och antal många som var negativa och mittemellan inställda till utomhusundervisning.
Elevintervjuerna hade jag skrivit ner på papper, och utgick ifrån mina huvudfrågeställningar. Du svarade att du tycker det är tråkigt/mittemellan/roligt att vara inomhus? Eleverna som hade svarat inomhus skrevs under samma underrubrik (inomhus). Och eleverna som svarade utomhus skrevs under samma underrubrik(utomhus). Jag kom fram till att många elevsvar var väldigt lika, men om det var ett annorlunda svar kategoriserades den i annat. Därefter fick jag tolka svaret, vart det passade in. Efter varje intervju satte jag mig ner och bearbetade mitt insamlade material. Detta gjorde jag för att jag hade intervjun färskt i minnet.
22
5. Resultat
I resultatdelen utgår jag från mina frågeställningar, vilka inställningar till
utomhusundervisningen finns bland ärare i åk 3-6 och elever i årskurs 3? Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?
5.1 Vilka inställningar till utomhusundervisningen finns
bland ärare i åk 3-6 och elever i årskurs 3?
Lärare:
De fem lärarna i min undersökning har positiva inställningar till utomhusundervisningen. Alla fem lärare ser många fördelar med utomhusundervisning. Alla lärarna påpekar att genom utomhusundervisningen kan eleverna lära sig med hjälp av sina sinnen och att eleverna kan arbeta konkret. Informanterna säger att man skall bedriva utomhusundervisning men samtidigt kan fyra av de fem lärarna se en viss problematik med detta arbetssätt. Tre av lärarna svarar att de inte använder sig så mycket av utomhusundervisning förutom när de är iväg på utflykter.
Lärarna svarade att det är lätt att se saker på ett konkret sätt och att det är lättare för elever att verklighetsanknyta olika begrepp när man är utomhus. Samtidigt gör man något annat än att bara lära sig inomhus. Det kan skapa nyfikenhet och lust att lära för eleven. Samtidigt påpekar fyra av fem lärare att det är väldigt bra att vara ute för eleverna får röra på sig och ny kunskap lättare tas in. Verklighetsanknytning är också bra eftersom eleverna kan koppla sina
upplevelser till teorin vid senare lektionstillfälle. Det ges även chans till att komma ihåg saker eftersom man använder sig av alla sina sinnen vid utomhusundervisning.
Alla fem lärare skriver också om hälsoaspekten. Utomhusundervisningen stimulerar barn till att vara ute att röra på sig och variation i skolgården så att man inte enbart är stängd i ett klassrum och ser samma fyra väggar dag ut och dag in.
23
”När man får se elevernas aha-upplevelser, det är en sådan skillnad när ett barn får se något i verkligheten än att bara se det i en bok. Det blir en sådan nyfikenhet hos eleverna som ger de en sådan drivkraft att de sedan vill söka mer om saken de har sett”.
En viktig sak att poängtera är att alla lärare som svarade på enkäten tycker det är bra med utomhusundervisning men det som får tre av fem lärare att avstå från att bedriva
utomhusundervisning är att de inte känner sig trygg i arbetssättet. Tre av lärarna poängterar att det är lättare att ha koll på eleverna i ett klassrum än vad det är utomhus. Två av lärarna är vana vid det traditionella undervisningssättet. Samtliga lärare skriver att de inte har använt sig av utomhusundervisningen speciellt mycket eftersom det inte är många andra lärare på skolan som gör det. Det är svårt när man inte är trygg i något och man inte riktigt vet hur man skall göra. Det hade varit en lättare uppgift om alla lärarna hade jobbat tillsammans när det gäller utomhusundervisning då hade de kunnat stötta varandra.
Andra anledningar till att avstå från att bedriva utomhusundervisningen är:
De har inte tillräckliga resurser för att gå ut med eleverna, eftersom det inte räcker med bara en lärare när man är ute.
Det tar längre tid att planera utomhuslektionerna eftersom lärarna inte känner sig säkra.
Inomhusundervisningen fungerar fortfarande så lärarna ser ingen anledning till att variera.
När klassen är utomhus så fokuserar eleverna på andra saker än vad de ska fokusera sig på.
Undervisning är mycket väderberoende och kan vara ett problem. När det regnar, kan flera elever vägra att gå ut.
Lärarna berättade om schematekniska problem, problem med transporter till lämpliga exkursionsplatser och dåligt med exkursionsplatser runt skolan.
24
Elever:
Resultaten utgår från enkätundersökningen jag inledde med eleverna. Utifrån svaren jag fick av eleverna samlade jag enkäterna i två högar. En hög med positiv inställning till
utomhusundervisningen och en hög med negativ inställning till utomhusundervisning. 20 elever var positivt inställda till utomhusundervisning och 5 elever var negativt inställda till utomhusundervisningen. Jag valde ut fyra positivt inställda elever till utomhusundervisning samt två negativa elever för vidare intervju. Vilket bidrog till att eleverna fått olika frågor beroende på enkätsvar.
Fyra elever anger att de tycker det är roligt att vara utomhus, för att det känns annorlunda än att lära sig inomhus. Tre av de fyra eleverna poängterar att de får känna frisk luft utomhus och att när man sitter länge i klassrummet kan man ibland inte koncentrera sig.
Du svarade att du hellre vill vara utomhus och lära dig? Vad är det som får dig att känna sådär?
”För det känns som om jag är inomhus hela tiden, både i skolan och hemma jag tycker om att vara ute och så slipper man hela tiden sitta stilla och lyssna på fröken.”
Två av de intervjuade eleverna känner sig instängda i klassrummet när de sitter där varje dag från måndag till fredag. De tycker att det är roligare att komma ut och se saker i verkligheten. En elev berättar att han hade sett en fågel utomhus och sedan hade han när han kom hem kollat i en fågelbok.
Fyra elever talar också om under intervjun att de tyckte det var jobbigt att vara i ett klassrum hela dagen, och när man var ute känner man sig fri, det kan man koppla till ytan i
klassrummet.
Två elever pratade också om att när det var sol utomhus var det tråkigt att sitta i klassrummet och arbeta utan man kunde göra annat roligare utomhus.
25
Du svarade att du hellre vill vara inomhus och lära dig? Vad är det som får dig att känna sådär?
En elev pratar om att det är svårare att skriva när man är utomhus och svårare att ha nära till böcker, penna och papper. Och eftersom det är svårare att skriva ner saker blir det också svårare att komma ihåg saker. Eleven pratar också om att han hatar gummistövlar och vill inte ut när det regnar. Ytterligare nackdelar de två eleverna berättar om:
”Vädret kan vara dåligt och då är det tråkigt att vara utomhus. Det kan vara svårt att höra allt läraren säger. När man är ute hela dagen har man långt till toalett och andra
lokaler.”
5.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka
elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?
Lärare:
Alla lärarna anser att utomhusundervisningen kan öka motivationen hos eleverna på olika sett dels för att:
Uteundervisning kan upplevas som rolig för eleverna vilket bidrar till att motivationen ökar.
Mer frihet och att man inte är instängd på samma sätt kan bidra till att motivationen ökar
Genom att vara ute och ha en varierad undervisning kan bidra till att motivationen ökar.
Eftersom alla barn lär sig på olika sätt kan detta vara ett arbetssätt som kan motivera andra elever än de som har det lättare teoretiskt.
26
Elever:
Du tycker det är roligare att lära sig nya saker utomhus vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på detta sätt?
”Vi får inte ofta vara ute mer än på rasterna därför kan det bli mer spännande när man är utomhus och gör något annat. Det är roligare för då får man gå ut och kolla i naturen och se det på riktigt. Man känner sig mer fri”
Du tycker det är roligare att lära sig nya saker inomhus vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på detta sätt?
”Känner mig mest trygg inomhus. Jag gillar att vara inomhus därför lär jag mig mest inomhus. Man känner sig bekväm inomhus för man har sin plats och sina saker”
5.3 Vill ni vara ute?
Lärare:
Lärarnas enkätsvar kan tyda på att de anser att utomhusundervisning är ett bra arbetssätt för att aktivera alla elever för lärandet. Eleverna får utgå från sina egna erfarenheter i den
fastsatta undervisningen och aktivera alla sina sinnen genom att vara ute. Samtidigt kan vädret vara en faktor som hindrar eller försvårar uteundervisning på samma vis brist på resurs av lärare när man är ute. En anledning till att stanna inne som fyra av fem lärarna anger är att alla elever fokuserar sig på andra saker när man är utomhus än det man ska fokusera sig på. Lärarna skriver också att det är mycket planering som krävs för att ha utomhusundervisning. Lärarna har kommit fram till att de tycker utomhusundervisning är bra men att det krävs mycket tid, planering och personal. Detta är en problematik som gör att de stannar kvar i klassrummet.
27
Analys:
Det som främst hindrar lärarna till utomhusundervisning är vädret, resurserna och tiden inför planeringen. Istället för att se något positivt med utomhusundervisningen hittar man ett antal bekymmer som problematiserar undervisningssättet. Studien har gjorts på en skola är
trafikerad och kan därför ha påverkat till dessa svar. Många lärare bedriver inte utomhusundervisning men anser det som ett bra undervisningssätt.
Elever:
Eleverna i enkätundersökningen och de fyra positivt inställda till utomhusundervisning som intervjuats talar mycket för utomhusundervisning. De är inte vana vid att få
utomhusundervisning därför har många valt att svara att det är roligare att lära sig utomhus. Det är nytt och spännande för eleverna. Intressant är att en elev och fyra av de fem lärarna talar om växelspelet att både arbeta inne och ute. Eleverna anser också att vädret kan vara en hindrande faktor till att gå ut. Eleverna vill gå ut och anser att det är roligare och nytt och att man inte känner sig i instängd bakom fyra väggar som i ett klassrum.
Analys:
I enkät undersökningen som gjordes för barnen var det 20 av 25 elever som ansåg att de tyckte det var roligast att lära sig utomhus. De andra fem eleverna som svarade inomhus kan bero på olika faktorer, en anledning kan vara att de inte brukar vara ute ofta och känner sig därför osäkra på att vara ute i miljön. De barn som anser att utomhusundervisningen är
mycket roligare och valde utomhusundervisning istället för inomhus undervisning kan bero på olika saker. De barn som ansåg det var roligare att vara utomhus kanske idrottar på fritiden brukar vara ute ofta och känner sig säkra utomhus, medan de elever som valde att de tycker det är lättare att lära sig inomhus, ofta är inomhus och t.ex. spelar data spel osv. När eleverna har svarat på frågan om de vill ha fler lektioner utomhus har nästintill alla svarat ja, vilket kan betyda att många elever saknar detta och kan tycka det är nytt och spännande och därför varit så attraktivt att svara utomhusundervisning.
28
6. Diskussion
Syftet med min studie var att få inblick i lärare och elevers inställning i årskurs tre är till utomhusundervisning och om lärare anser att utomhusundervisning kan öka elevernas
motivation till skolarbetet, och i så fall på vilket sätt?Frågeställningarna har besvarats och jag har fått djupare insyn i hur lärare och elever i årskurs tre tänker kring utomhusundervisningen.
Jag utgår ifrån mina frågeställningar som underrubriker.
6.1 Vilka inställningar till utomhusundervisning finns
bland lärare i åk 3-6 och elever i åk 3?
Barnen i min studie ser framemot uteundervisning och eleverna inte ofta få ta del av det beroende på olika anledningar. En anledning kan vara att lärarna inte känner sig tillräckligt trygga i rollen därför blir det svårare för lärarna att planera undervisningen vilket stämmer överens med Bergholm (2009). Både lärare och elever här använder vädret som negativt i utomhusundervisning. Elever och lärare känner att det inte kul att vara ute i regnet till exempel. Författarna Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att ju tidigare man tar ut barnen är det lättare att bygga en positiv attityd och inställning. En positiv känsla för naturen byggs upp med ett antal naturupplevelser i olika väder (Nyhus-Braute och Bang, 1997). Har man varit ute mycket som barn i olika väder kommer detta inte heller att vara någon problematik. Barn gör inte som vuxna säger utan barn gör som vuxna gör. Gibbons (2009) skriver att lärarna måste variera lektionerna och ha en positiv inställning till det vi gör. Det är också viktigt att bedriva utomhusundervisning. Här är en viktig del att lärarna måste vara positivt inställda till utomhus undervisningen beroende väder, kommer läraren in med glädje och berättar att de ska vara ute i regnet speglas detta också av till barnen. Utomhusundervisningen ökar intresset för kunskap om naturen vilket bidrar till miljöengagemang i framtiden
(Drougge, 2001).
Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att många föräldrar inte hinner gå ut med sina barn längre efter skoltid vilket gör att naturen ser främmande ut för eleverna, vilket kan bidra till negativ inställning till naturen.
29
Flera lärare som svarade att om man går ut med barnen är det lätt hänt att barnen fokuserar på andra saker än vad eleverna ska fokusera sig på. Här är allt träning som gäller. Om man inte vågar ta ut eleverna ofta, blir det automatiskt att eleverna blir stirriga så fort de kommer ut. Är barnen ofta ute har det mycket mer lugn i kroppen (Grahn, 2007). Intressant här att lärarna inte klagat på att de inte har tillgång till en närmiljö vid skolan, och att det tar tid att skaffa transport och att det kostar pengar (Brügge m.fl. 1999).
Fyra elever i min undersökning talar mycket om att man känner sig mer fri utomhus och att man kan koncentrera sig bättre eftersom det är mycket friskare luft utomhus. I rapporten 1987 gjordes luftkvalité mätningar i 50 norska förskolor vilket visade att luftkvalitén var mycket dålig, det vill säga att om luftkvalitén är så dålig och försämrar barns arbetsförmåga är det ännu viktigare för barn att få chansen till att vistas utomhus (Nyhus-Braute och Bang 1997). Birgitta Kimber (2009) skriver också att arbetsförmågan påverkas negativt om man inte får frisk luft.
6.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka
elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?
Både eleverna och lärarna talar om att en varierad undervisning kan bidra till att motivationen ökar. Professorn i pedagogik, Imsen (2006) menar att motivation är en central faktor i allt lärande, och att undervisningen måste väcka nyfikenhet och intresse hos eleven och dessutom vara lite spännande. Dysthe (1996) berättar också att läraren skapar en god lärandemiljö och engagemang hos eleverna när lärandet kopplas till elevernas verklighet och ämnets verklighet.Eleverna säger med egna ord att det är mer spännande att vara ute. Därför anser jag att ha en varierad undervisning inomhus och utomhus bidrar till att motivationen ökar. Hammerman m.fl. (2001) menar att om eleverna lär ute kan elevernas motivation, förståelse och förundran över sin omvärld öka. Eleverna talar om upplevelsen att få vara utomhus, samtidigt som lärarna också skriver att man får använda sig av alla sina sinnen att få vara utomhus kan bidra till ökad motivation. Gärdenfors (2010) skriver att desto fler sinnen man involverar i
undervisningen bidrar till ökad motivation. Szczepanski (2006) skriver att om elever får se saker och ting med egna ögon får eleverna skapa en egen uppfattning om naturen, växter och djur, vilket bidrar till att varje barns erfarenheter och utvecklingen blir tydligare.
30
Både elever och lärare nämner att det som är positivt med uteundervisning är att de får
använda sina sinnen och se saker konkret, alltså utgå ifrån sina upplevelser. Att utgå ifrån sina erfarenheter skriver Stensson (2007), Nyhus-Braute och Bang (1997) Dahlgren och
Szczepanski, (2004) och Szczepanski (2007) är en central del för själva lärandet. att via upplevelser skapar eleverna ett personligt och känsligt moment där alla elever får chans att använda sina sinnen, vilket leder till att undervisningen blir rolig och lättare att minnas. Med andra ord kan man säga att uteundervisning också bidrar till ökad motivation hos eleverna.
De fem lärarna skriver också om att uteundervisning kan ge möjligheter att koppla elevernas erfarenheter till teorin vid senare tillfälle. Brügge m.fl. (1999) skriver att ett växelspel mellan bok och upplevelser ger bästa förutsättningen för ett optimalt lärande. En elev berättade under intervjun att han hade sett en fågel ute som han senare försökte hitta hemma i boken. Pojkens berättelse stämmer med Brügge m.fl. (1999) menar att när uterummet kombineras med innerummet skapas möjligheten till nyfikenheten hos eleverna vilket bidrar till ökad
motivation. Szczepanskis och Dahlgrens undersökning (2008) påpekar att sammanhangen och begreppsförståelsen blir tydligare när man kopplar lärandet till utomhusmiljön i t.ex. ämnet NO (naturorienterade ämnen) vilket kan bidra till ökad motivation.
I min undersökning visade det sig att 20 av 25 elever svarat att de vill ha mer utomhusundervisning. Detta svar borde motivera lärarna till mer uteundervisning.
Skolkommitten 1996, menar att om elever får vara med och bestämma ökar detta aktiviteten som sedan ökar motivationen hos eleverna till skolämnena (Ekberg och Erberth, 2000). Undersökningen visar att det är många elever som svarat att de känner sig mer fria utomhus och Sandberg (2008) menar att utomhusundervisning får eleverna känna sig mer delaktiga och eleverna känner större frihet än när eleverna är inomhus. Brügge m.fl. (1999) skriver att uterummet inte är begränsat av tak utan ger utrymme för barnens fantasi och kreativitet Det finns en samständighet mellan elever i årskurs tre och lärarna om uteundervisning. Både elever och lärare ansåg att vädret kan hindra utomhsundervisning. Båda grupperna anser fördelar med att arbeta konkret och varierande. Det barnen svarade bygger på deras egna erfarenheter som Helldén (1997) menar har betydelse för deras förståelse. Drougge (2001) skriver om barnens erfarenhet är att får vara med och ta del av naturen bidrar det till att
31
motivationen och förståelsen för natur, miljö, kultur och samhälle (Brügge m.fl., 1999; Nyhus-Braute och Bang 1997).
6.3 Metoddiskussion
Enkäten fungerade som ett bra stöd för mig eftersom jag gav enkäten till hela klassen fick jag vid senare tillfälle kolla igenom urvalsenkäten och se vad alla elever hade svarat. Jag valde fyra elever som var positiva till utomhusundervisningen och valde två stycken som var mindre positiva till utomhusundervisningen för vidare intervju. Jag valde detta eftersom jag ville ta reda på både för och nackdelar, men eftersom jag också var ute efter frågan jag ställde till eleverna var är det roligast att lära sig nya saker? Ville jag ta del av varför fler elever valde utomhus och intervjuade därför fyra elever som valde utomhus. Jag kom fram till att eleverna ansåg det var roligare och mer spännande eftersom man inte gör det så ofta. Och enligt mig så anser jag om eleverna tycker något är spännande och roligt bidrar det till ökad motivation för lärandet, därför tyckte jag det var spännande att intervjua fler elever som var positiva till utomhusundervisningen.
Valet av intervju med eleverna var en bra informationssamling eftersom intervjun hade öppna frågor var det lätt att samtala kring frågorna som handlar om utomhusundervisningen.
Valet jag gjorde med enkäterna till lärarna anser jag vara bra eftersom mina frågor var
kopplade till mina frågeställningar och fick fram svar som jag var ute efter. Jag anser att det är lättare att skicka ut en enkät till lärarna för att de är mer erfarna och kan förklara sig skriftligt på ett mycket bättre sätt än vad eleverna kan. Och skulle det ha uppstått en fråga kring min enkät hade lärarna mitt telefonnummer så de kunde vända sig till mig för ytterligare frågor. Diktafonen var till stor hjälp eftersom man kunde lätt gå tillbaka för att kolla vad eleverna hade sagt. Dock var en nackdel att vissa elever talade väldigt tyst och det var svårt att höra, men till hjälp hade jag minnesantecknat lite delar under vår intervju så man kunde snabbt komma ihåg vad eleven hade sagt. Det var en fördel att ha med diktafonen för man kunde gå tillbaka och lyssna flera gånger på samtalet med eleven.
32
6.4 Tillförlitlighet
Jag anser att man inte kan generalisera min studie eftersom jag utgått ifrån en klass på 25 elever i årskurs 3, men jag tycker studien ger en bra inblick i hur inställningen är till
utomhusundervisning. De resultaten jag kommit fram till kan även hittas i litteratur, vilket gör studien mer tillförlitlig.
6.5 Förslag till förändringar i skolan
Både min studie och litteratur visar tydligt att varierad undervisning kan bidra till ökad motivation hos elever. Därmed anser jag att det är viktigt för skolorna att variera lektionerna.
6.6 Förslag till vidare forskning
Eftersom jag inte använt mig av genusperspektiv i min studie, hade det varit roligt att se hur killarna respektive tjejerna ställer sig till utomhusundervisning.
33
7. Referenser
Backman, Jarl.(2008). Rapporter och uppsatser, Lund, Studentlitteratur.
Bergholm, Camilla.(2009). För- och nackdelar med utomhuspedagogik.
http://www.oru.se/Funktioner/Sokresultat/?q=F%C3%B6r+och+nackdelar+med+utomhusped
agogik Tillgänglig på internet: 2011-08-25
Bergström, Matti. (2010). Kreativt kaos: tema: hjärna & lärande. Pedagogiska Magasinet, (2), 44-47.
Björklund, Jan (2011) Skolidrott http://www.colting.se/pdf/bt/bt_skolidrott.pdf Tillgänglig: 2011-09-28
Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Brügge, Britta, Glantz, Matz., & Svenning, S. (1999). Planera för friluftsliv. I Brügge, Britta., Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. (s.206-229) Stockholm: Liber.
Centrum för miljö och utomhuspedagogik. CMU (2004). Definition av
utomhuspedagogik. http://www.liu.se/esi/cmu/welcome.html Tillgänglig: 2011-10-23
Dahlgren, Lars-Owe (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I Dahlgren, Lars- Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Sczepanski, Andreas (red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Lund, Studentlitteratur. s. 39-53.
Dahlgren, Lars-Owe. Och Szczepanski, Anders. (2004) Rum för lärande- några reflektioner om utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, Iann., Wickman, Per-Olof. Och
Wohlin,Ammi.(red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. s.9-23.
34
Doverborg Elisabet & Pramling Samuelsson Ingrid (2000) Att förstå barnas tankar- Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Drougge, Susanne (2001). I ur och skur i skolan: en beskrivning av och riktlinjer för I ur och skur i skolan med integrerat fritidshem. Stockholm: Friluftsfrämjandet.
Dysthe, Olga (1996) Det fler stämmiga klassrummet- att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjörn Hallen, Dag. (2001). Barn och ungdomspsykologi, Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren och Fallgren.
Grahn, Patrik. (2007). Barnet och naturen. I Dahlgren, Lars-Owe., Sjölander, Sverre., Strid, Jan-Paul och Szczepanski, A (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. s. 55-104.
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur.
Haagensen, Bodil. (2007). Dialogpedagogik och motivation: en fallstudie i svenska på universitetsnivå. Diss. Vasa: Univ.,
Hammerman, Donald R, Hammerman, William M & Hammerman, Elizabeth L (2001). Teaching in the outdoors. 5. ed. Danville, Ill.: Interstate Publishers.
35
Harlen, Wynne (2007) Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber AB.
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologisk. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kent, Martin. & Gilbertson, D, David. Hunt, O, David (1997). Fieldwork in Geography Teaching: a critical review of the literature and approaches. Journal of Geography in Higher Education. Vol.21, No. 3, 313-332. Carfax Publishing Ltd. UK.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kimber, Birgitta (2008). Lyckas som lärare: förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerup
NCFF (2011) Utomhuspedagogik http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Utomhuspedagogik/ Tillgänglig: 2011-09-01
Nyhus Braute, Jorunn & Bang, Christofer (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget
Patel, Runa. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
36
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
www.skolverket.se Tillgänglig:2011-09-01
Stensson, Lennart (2007). Utomhuspedagogik och lägerskola. Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Lärarutbildningen, Umeå universitet
Strotz, Håkan och Svenning, Stephan. (2004): Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I Lundegård Iann., Wickman, Per-Olf. och Wohlin, Ammi. (red.)
Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. s. 25-46.
Svenning, Conny (2003). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på nätet. Eslöv: Lorentz Förlag.
Szczepanski, Anders. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Lars Owe Dahlgren; Sverre Sjölander; Jan Paul Strid & Anders Szczepanski, (red)
Utomhuspedagogik som kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. s 9-38.
Szczepanski Anders och Dahlgren Lars Owe (2008). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. I Szcezpanski Anders. Handlingsburen kunskap – Lärares
uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Linköping
Szczepanski, Anders, Malmer, K, Nelson, N och Dahlgren, Lars Owe. (2006).
Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv: En interventionsstudie bland lärare i grundskolan. Didaktisk Tidskrift. Vol. 16, No. 4, 90-106. Jönköping University Press.
Teknisk hygienisk forum: Inneklima i barnehager, 1987 i Nyhus Braute, Jorunn & Bang, Christofer (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget
37
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. www.vr.se Tillgänglig på internet: 2011-09-15
Wagner, Ulla. (2004) Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen Stockholm: Bonnier utbildning.
Waite, Sue. (2007). ’Memories are made of this’: some reflections on outdoor learning and recall. Education 3-13. Vol.35, No. 4, 333-347. University of Plymouth. UK.
Widerberg, Karin. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Winroth, Jan och Rydqvist,Lars-Göran.(2008) Hälsa och Hälsopromotion. Sisu idrottsböcker och författarna.
Åkerblom, Petter (2005). Lära av trädgård: pedagogiska, historiska och kommunikativa förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2005: http://epsilon.slu.se/200577.pdf Tillgänglig på Internet 2011-10-10
38
Bilaga 1
Elevenkät
Undersökning undervisning
Namn:______________________ Är du? Kille TjejKryssa för det alternativ som du tycker passar bäst din egen åsikt. 1 .Vad tycker du om att ha lektioner utomhus?
Tråkigt Mittemellan Roligt
2. Vill du ha fler lektioner utomhus ? Ja
Nej Vet ej
3.Vad tycker du om att ha lektioner inomhus? Tråkigt
Mittemellan Roligt
4. Var har du helst lektion, inomhus eller utomhus? Inomhus
Utomhus. Vet ej
5. Var är det roligast att lära sig nya saker? Inomhus
Utomhus Vet ej
39
Bilaga 2
Lärarenkät
1.Vad tycker du om utomhusundervisning?
2.Hur ofta bedriver du utomhusundervisning (gäller även utflykter)?
3.Vad kan få dig att bedriva en utomhusundervisning?
4.Vad kan få dig att avstå från att bedriva en utomhusundervisning?
5.Anser du att utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lärande? Varför/Varför inte?
40
Bilaga 3
Hejsan!
Jag heter Arja Blomhav och läser min sista termin på lärarprogrammet, med inriktning Naturvetenskap och lärande 210hp vid Malmö högskola. Under denna termin skriver jag mitt examensarbete som handlar om utomhusundervisning. Jag vore oerhört tacksam om framför allt Du vill medverka i denna studie.
Syftet med undersökningen är att ta reda på Din inställning till utomhusundervisning, fördelar och nackdelar samt om och hur Du tror uteundervisning kan höja motivationen för lärande och
skolarbete hos eleverna.
Jag ber Dig därför svara på några frågor och skriva ned Dina åsikter och tankar. Frågeformuläret finns som bilaga i kuvertet. Svaret kan Du mejla till mig, eller skriva ner på frågeformuläret och lämna till mig då jag besöker skolan den 29 september 2011.
Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt samt svarsmaterialet kommer att behandlas
konfidentiellt och endast av mig. Om Du som deltar i studien är intresserad kan Du få ta del av det slutliga arbetet då det är klart.
Har du några frågor angående detta kan du kontakta mig via telefon eller e-post. Med vänliga hälsningar.
Arja : xxxxxxxxxx Mejl: xxxxxxxxx
41
Bilaga 4
Elev intervju:
Hur ofta brukar du få ha utomhuslektioner?
Du svarade att du tycker det är tråkigt/mittemellan/roligt att vara inomhus? Vill du förklara för mig vad det som gör att du känner på det sättet?
Du svarade att du tycker det är tråkigt/mittemellan/roligt vara utomhus? Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?
När du svarade om du hellre hade velat vara inomhus eller utomhus valde du inomhus /utomhus
Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?
Du svarade på om du ville ha mer lektioner utomhus valde du ja/nej/vet ej? Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?
När du svarade på frågan om du tycker om att arbeta inomhus valde du ja/nej? Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?
När du svarade på frågan om du tycker det är roligare att lära sig nya saker utomhus valde du ja/nej/vet ej Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på detta sätt?
42
Bilaga 5
Godkännande av intervju
Hej!
Mitt namn är Arja Blomhav och jag studerar till lärare och går min sista termin på Malmö högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka inställningen till
utomhusundervisning hos elever och lärare. Därför önskar jag intervjua ditt barn. Intervjun kommer att spelas in och sedan skrivas ut ordagrant i pappersform.
Barnen kommer att vara anonyma i texten vilket innebär att inga personnamn eller namn på skolor kommer att uppges i mitt examensarbete. Materialet kommer endast användas för mitt arbete.
Jag ber Er skriva under blanketten om du godkänner att ditt barn kan delta i intervjun. Ditt barn kommer även att tillfrågas och ge klartecken till intervjun innan jag ställer frågorna.
