Ämnesövergripande undervisning i SO

25  Download (0)

Full text

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Ämnesövergripande undervisning i SO

Interdisciplinary Teaching in Social Science

Fanny Borgman

Sofia Lundh

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng.

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng.

Ange datum för slutseminarium t.ex. 2021-01-11

Examinator: Irene Andersson Handledare: Laid Bouakaz

(2)

Förord

Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena? Detta är frågeställningen för denna kunskapsöversikt. För att besvara frågan har vi använt oss av vetenskapliga texter och relevant litteratur. Vi har delat upp sökprocessen lika och analysen av texterna mellan oss. Därefter har vi redovisat vårt resultat och gjort gemensamma sammanställningar av källorna. De övriga delarna har vi fördelat jämnt mellan oss för att sedan gemensamt strukturera och komplettera innehållet utifrån utkasten. Fanny har haft huvudansvar för inledningen och Sofia har haft huvudansvar för metoden. Källorna som presenteras i kunskapsöversikten har delats lika mellan skribenterna. Däremot har Fanny haft ett övergripande ansvar för referenser som berör Mård (2020) och Sofia har haft ett övergripande ansvar för referenser som berör Blanck (2014). Vi har kontinuerligt arbetat med utkast och bearbetning. Under hela processen har vi tillsammans diskuterat olika frågor och förslag för att slutligen nå en kunskapsöversikt med en tydlig röd tråd. Vi vill även tacka vår handledare, Laid Bouakaz, för givande feedback och stöttning genom hela processen.

(3)

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning.

Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

Nyckelord: Grundskola, likvärdighet, SO-undervisning, SO-ämnena, mellanstadiet, ämnesintegrerad undervisning, ämnesövergripande undervisning, ämnesöverskridande undervisning.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.2 Begrepp 6

Likvärdighet och en skola för alla 6

SO-ämnena 7

Ämnesövergripande 7

2. Syfte och frågeställning 8

2.1 Syfte 8 2.2 Frågeställning 8 3. Metod 9 3.1 Sökprocess 9 3.2 Sökord 10 3.3 Avgränsningar 10 4. Resultat 11

4.1 Presentation och analys av källor 11

4.2 Ämnesövergripande undervisning ur ett historiskt perspektiv 14

4.3 Ämnesövergripande undervisning i praktiken 15

4.4 Lärarens roll i en ämnesövergripande undervisning 16

4.5 Utmaningar och möjligheter 18

5. Diskussion och slutsats 21

(5)

1. Inledning

Skolan har en central roll i vårt samhälle. Enligt skollagen ska Sveriges utbildning vara likvärdig för alla elever. Varje enskild elev förväntas nå de nationella målen efter avslutad skolgång. Alla elever besitter olika förmågor och förutsättningar för att nå de nationella målen (Wigerfelt, 2009). För att bidra till en ökad gemenskap kan ämnesövergripande pedagogik appliceras på undervisningen. Metoden kan skapa en mångfald och variation av didaktik. Eleverna ges således en möjlighet att utveckla sina förmågor på ett nyanserat sätt (Skolverket, 2018).

Enligt Skolverket (2011) ska skolan vara likvärdig och inkludera alla elever. Undervisning och lärsituationer ska anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov. Precis som den svenska skolans styrdokument arbetar Förenta nationernas konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen, aktivt med att främja alla elevers lika värde i skolan.

Konventionen innebär att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter och att barnets behov alltid ska sättas primärt. Barnkonventionen ska skydda alla barn och blev svensk lag år 2020 (UNICEF Sverige, 2009).

Vårt uppdrag som lärare är att inkludera alla elever i vår undervisning. En förutsättning för att skapa en givande undervisning i SO-ämnena är kunskaper för att möjliggöra likvärdiga lärmiljöer i undervisningen. I en likvärdig skola bör alla elever få känna att skolan anpassas efter dem. Det kan vara svårt att skapa en inkluderande och likvärdig undervisning. Vi kommer därför i detta arbete att undersöka vad forskning säger om ämnesövergripande arbete inom de olika SO-ämnena och hur man kan integrera olika ämnen för att skapa en tydlig och konkret undervisning.

I grundskolan är det numera hårdare krav på att ge och mäta kunskap i varje enskilt SO-ämne. En studie visar dock att det även vid en ämnesspecifik undervisning görs naturliga ämnesövergripande kopplingar av eleverna som manar till att det lyfts in perspektiv från övriga SO-ämnen. (Skolverket, 2020 s 1).

Under genomförda kurser i den verksamhetsförlagda utbildningen har vi som studenter upplevt att vissa elever med lätthet kan försvinna från lärarens uppmärksamhet när hen ska applicera de olika ämnenas kursplaner på undervisningen. Undervisningen kan således bli

(6)

otydlig och sakna struktur. Som en konsekvens av detta får elever svårigheter att se samband mellan de olika ämnena och verkligheten. Detta kan skapa problem hos eleverna när det gäller lärande och kunskapsinhämtning. Ett problem som i sin tur kan leda till att eleverna mister intresset och nyfikenheten för skolans verksamhet. Franck (2013) lyfter ovannämnda resonemang i boken Samhällsämnenas didaktik 4–6. Som blivande lärare vill vi applicera nya tankar och idéer för att öka intresset och begripligheten hos eleverna. Vi tror att en nyckel till det kan vara att arbeta ämnesövergripande. Därför vill vi lyfta denna fråga och analysera forskningen kring detta. I ett klassrum är alla elever likvärdiga och de lär tillsammans. Det är därför av stor vikt att de går samma väg för att uppnå samma mål. Att mista elevers intresse eller göra undervisningen oförståelig är inte en lösning för att nå undervisningens mål. Vi vill nyttja och lyfta forskning för att bemästra ny kunskap samt förståelse för hur lärare skapar goda förutsättningar för att bedriva ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena.

För att få svar på vår problemformulering kommer vi att rikta in oss på olika metoder och analysera vad forskning säger om konsekvenserna av de valda arbetssätten. Som lärare är det viktigt att känna till hur undervisningen blir tillgänglig och likvärdig för alla elever. Den planeras och genomförs för eleverna och bör därför anpassas efter dem. Som framtida lärare ska vi alltid se till barnets bästa och göra deras skolgång så begriplig vi kan. Därför bör lärare inom professionen känna till vad forskning säger och handla utifrån det.

Tillsammans ska vi bidra till ett starkare samhälle och för att lyckas med detta krävs det en bra grund i skolan. En grund som innefattar att undervisningen knyts samman så att kunskapen enklare når alla elever. Vår ambition är att den forskning vi presenterar kan stödja och hjälpa oss i vårt framtida uppdrag som lärare.

1.2 Begrepp

Arbetet kommer att innefatta flertalet begrepp. I följande avsnitt presenteras ett fåtal begrepp som är centrala och återkommande genom arbetet.

Likvärdighet och en skola för alla

Alla elever i den svenska skolan har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Det är skolans skyldighet att tillgodose alla elevers individuella behov och möta deras unika

förutsättningar. Alla elever ska ha samma chans att uppnå skolans lärandemål. Skollagen presenterar att skolan aktivt ska arbeta för att främja elevers rättigheter. Ingen elev ska

(7)

diskrimineras utifrån könstillhörighet, ursprung, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. Den svenska skolan ska vara en skola som är inkluderande för alla elever (Skolverket, 2011).

SO-ämnena

SO är ett sammansatt begrepp som innefattar ämnena samhällskunskap, religion, geografi och historia. SO-ämnena har ett brett innehåll och gemensamt syfte att utveckla elevers kunskaper om etiska förhållningssätt, levnadsvillkor och samhällets struktur (Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr, 2017).

Ämnesövergripande

Som lärare kan undervisningen organiseras på olika sätt. Ett ämnesövergripande arbetssätt innebär att elever får möjlighet att kombinera och arbeta med olika ämnen under samma lektion. Ämnesövergripande metoder kan inkludera många lärandemål i samma

lektionsinnehåll. Ämnesövergripande undervisning kan ge eleverna en bred grund att utgå från i deras progression mot att nå de aktuella lärandemålen (Näsström & Olovsson, 2018). I kunskapsöversikten används även liknande begrepp med samma definition. Exempel på begrepp är tematisk undervisning, ämnesintegrering och ämnesövergripande lektioner.

(8)

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur lärare kan skapa en likvärdig undervisning med hjälp av ämnesövergripande arbetsmetoder. En undervisning där kunskapen görs begriplig och innehållet skapar ett sammanhang för alla elever.

Kunskapsöversikten inkluderar att se över vad forskning säger om ämnesövergripande undervisning samt konsekvenser av detta. Målet är att kunna använda vårt resultat som en handbok i SO-ämnena för att göra undervisningen nåbar för alla elever.

2.2 Frågeställning

(9)

3. Metod

3.1 Sökprocess

För att göra en kunskapsöversikt och besvara frågeställningen kommer detta arbete att presentera, undersöka och jämföra vetenskapliga texter med utgångspunkt i relevant forskning. I boken Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete (Friberg, 2006) diskuterar författaren olika typer av texter och att det finns texter som är mer relevanta än andra. Boken innehar metoder, strukturer och guider för hur man ska genomföra

litteraturbaserade examensarbeten. Denna bok har varit till stor nytta och hjälp i vår sökprocess. Våra källor är inom ramen för vetenskapliga artiklar och avhandlingar. För att successivt arbeta oss igenom denna process har vi använt oss av de fem steg som

presenteras; planering, val av informationskällor, tekniskt sökande och sökanalys, litteraturval och lokalisering (Friberg, 2006). Sökprocessen inleddes i Libsearch för att sedan kompletteras med sökningar i övriga databaser, SubPub och ERIC. Syftet var att finna vetenskapliga texter. Exempel på vetenskapliga texter som ligger till grund för kunskapsöversikten är avhandlingar, vetenskapliga tidskrifter och rapporter. För att få granskade vetenskapliga texter begränsades sökningarna till “peer-review”.

I början av sökprocessen arbetade vi tillsammans för att gemensamt genomföra de första sökningarna. Vi använde oss då mestadels av Libsearch för att få fram den forskning vi sökte. Vårt fokus var att finna källor som utgår från den svenska skolans verksamhet och Libsearch var den databas som förhöll sig till det. Sökorden i början var undervisning SO, ämnesövergripande undervisning och ämnesintegrering. Att anpassa sökningarna efter vår frågeställning bland annat med sökordet tematisk undervisning, visade sig inte vara givande för oss. Tematisk undervisning på Libsearch gav oss 17 träffar där ingen gick att anknyta till vår frågeställning. Vi fortsatte att göra sökningar för att hitta relevanta forskningar och med tiden hittade vi vad vi sökte. Vårt hinder i början var att hitta rätt sökord, men vi testade oss fram och hittade till slut relevanta källor. Vi använde mycket tid på att strukturera våra sökningar och funna källor i en mall. Vi sparade även alla träffar som vi ansåg skulle bli relevanta för kunskapsöversikten. Vi utgick från Fribergs (2006) tankar och skapade ett arbetsdokument där vi antecknade allt som uppstod under vår sökprocess. I sökprocessen var nästa steg att plocka ut vald forskning kopplad till vår kunskapsöversikt. I detta moment delade vi upp urvalsprocessen och inläsningen av texterna. Vi valde relevanta

(10)

källor som vi sedan fördelade jämnt mellan oss. Efter värdering och kritisk granskning av källornas innehåll presenterade vi materialet för varandra och gjorde en komplett

sammanställning av våra funna källor. För att uppnå en transparens av källorna har samtliga värderats utifrån Malmö Universitets mall för värdering av källor.

3.2 Sökord

I sökprocessen har vi kontinuerligt använt oss av svenska såväl som ett fåtal engelska sökord. De sökord vi valde att använda går att koppla till vår frågeställning och arbetets kunskapsöversikt. Följande sökord har vi bland annat använt oss av: ämnesintegrerad SO, ämnesintegrerad undervisning, ämnesövergripande SO, ämnesövergripande undervisning, SO mellanstadiet och interdisciplinary teaching. Det finns en del sökord som inte givit oss några användbara träffar, bland annat; SO, 4–6 och tematisk undervisning.

3.3 Avgränsningar

Kunskapsöversikten är avgränsad till SO-undervisning på mellanstadiet. För att få ett relevant urval av källorna har vi valt att avgränsa sökningarna till källor som publicerats på 2000-talet. Vi har valt bort källor som riktar in sig på yngre och äldre åldersgrupper än mellanstadiet. Källor som inte presenterar ämnesövergripande undervisning i SO-ämnena är också bortvalda. För att säkerställa att källan är vetenskaplig och granskad av forskare har vi även valt att till övervägande del använda oss av källor som är peer-reviewed. Utifrån vår frågeställning, våra sökord och avgränsningar är det källorna nedan som vi kommer presentera i vårt resultat.

(11)

4. Resultat

Resultatet består av en presentation av sammanställda källor. Detta avsnitt kommer att presentera forskningsresultat för att besvara arbetets frågeställning. Denna del kommer att lyfta relevant forskning för att på ett nyanserat sätt belysa olika perspektiv av

frågeställningen. Olika aspekter tillämpas och diverse argument presenteras. Vi kommer att redogöra för möjligheter och svårigheter när det gäller ämnesövergripande undervisning.

4.1 Presentation och analys av källor

Mårten Björkgren, Tom Gullberg och Charlotta Hilli arbetar vid Åbo Akademi. Författarna har alla tidigare varit ämneslärare i olika SO-ämnen innan de gått över till lärarutbildningen. Björkgren och Gullberg har även ägnat tid åt forskning om ämnesövergripande

undervisning. I artikeln “Mot en ämnesintegrativ helhetssyn - ett digitalt utvecklingsprojekt i finländska lärarutbildning” (2014) diskuteras deras ämnesintegrativa utvecklingsprojekt. Artikeln presenterar resultat och erfarenheter av projektet. Vi valde denna artikel då

författarna lyfter ett perspektiv av ämnesövergripande undervisning, samt lärarutbildningen. Vi kopplar vår kunskapsöversikt delvis till lärarutbildningen och hur man där lär ut

ämnesövergripande undervisning. Hur man förbereder inför läraryrket och vad man tar med sig ut i professionen.

I licentiatuppsatsen "När ämnen möts" (2014) presenterar författaren Sara Blanck en utvecklad analys av SO-ämnena och ämnesövergripande undervisning. Uppsatsen är publicerad vid Karlstad University Studies år 2014. På Karlstads universitets hemsida finns ett flertal publikationer med studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Blanck är doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Licentiatuppsatsen syftar till att undersöka hur SO-ämnena kan samverka i en bred undervisning som går parallellt med vårt nutida samhälle. Uppsatsen bygger på en genomförd studie i årskurs 7–9 som skildrar hur det ämnesövergripande undervisning kan fungera i praktiken. Vår kunskapsöversikt är avgränsad till mellanstadiet men vi har gjort avvägningen att referera till Blancks

forskningsunderlag och genomförda studie eftersom källan bidrar till en djupare förståelse för hur man kan arbeta med ämnesövergripande metoder i alla åldrar. Den övergripande frågeställningen lyder följande: ”Hur gestaltas samhällskunskap i ämnesintegrerad undervisning"

(12)

(Blanck, 2014 s14). Denna frågeställning passar väl in på vårt arbete då vårt syfte är att sammanställa vad forskningen säger om ämnesövergripande undervisning i SO.

I kapitlet “Spänningsfält mellan SO och fyra ämnen” som finns med i boken

Samhällsämnenas didaktik 4–6 (2013) presenterar läraren Ingrid Lindblad och doktoranden Silwa Claesson innebörden av ämnesövergripande undervisning. Boken är

populärvetenskaplig men författarna redovisar forskningsresultat från sina vetenskapliga studier. I kunskapsöversikten refererar vi till författarnas vetenskapliga sammanställningar som bygger på peer-reviewed artiklar och undersökningar. Olika synvinklar lyfts och

diskuteras med en empirisk studie som forskningsunderlag. Lindblad och Claesson bedriver forskning inom didaktik och hur teorier samspelar med verksamheten. Vi har gjort

avvägningen och anser att källan är betydelsefull för kunskapsöversikten.

Boken Samhällsämnenas didaktik 4–6 är skriven av författaren Olof Franck. Boken är ingen vetenskaplig källa men finns med som referens i kunskapsöversiktens inledning då Franck (2013) presenterar ett resonemang som vi, under vår VFU, fått se i verksamheten. Franck lyfter vikten av att skapa en god struktur i klassrummet och vi anser att denna källa är relevant i vårt resonemang gällande ämnesövergripande undervisning. Olof Franck är professor i ämnesdidaktik inom de samhällsorienterade ämnena och Franck bedriver forskning inom ramen för dessa ämnen. Franck har även författat läromedel och arbetat som ämnesexpert i arbetet med att formulera Skolverkets läroplaner.

Sara Irisdotter Aldenmyr är professor i pedagogik har tillsammans med Anna Henriksson Persson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads Universitet, skrivit den vetenskapliga artikeln "Lärare blir till i talet om demokrati i SO-undervisning" (2017) som är publicerad i tidskriften Nordidactica. Denna källa ligger till grund för en ökad förståelse för

SO-ämnenas historiska bakgrund. Denna artikel går att koppla till vårt arbete då författarna analyserar och problematiserar ämnesövergripande undervisning kopplat till olika aspekter.

I tidskriften Nordidactica presenteras Nina Mårds artikel “Samhällslära i ämnesintegrerad undervisning – En fallstudie av finländska klasslärares praktik” (2020). Mård arbetar vid Karlstad universitet och diskuterar den ämnesövergripande undervisningen både i allmänhet och med finländska lärare i fokus. Då vi valt att utgå från undervisningen i Sverige har vi läst och plockat ut de delar ur hennes text som matchar vår

(13)

kunskapsöversikt. Vi har refererat till Mård när vi bland annat förklarat begreppet ämnesövergripande undervisning, när vi definierar vad det är och vilka möjligheter det skapar.

Tord Göran Olovsson är en återkommande referens i vår kunskapsöversikt. Olovsson arbetar på Umeå universitet och forskar om ämnesövergripande undervisning i den svenska skolan, SO 4–6. Olovsson diskuterar ämnesövergripande undervisning generellt som vi använt för att jämföra med andra källor. Olovsson riktar även in sig på betyg och vad undervisningen har för potentiella möjligheter och svårigheter för bedömning och betyg. Den vetenskapliga artikeln “Ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen i svensk grundskola – vad säger lärarna?” (2020) är skriven av Olovsson.

Frågeställningarna i hans forskning matchar vår i denna kunskapsöversikt och har därför varit till stor hjälp för att besvara vår fråga. Olovsson har även diskuterat tidigare forskning och hur ämnesövergripande undervisningen fungerar i praktiken. Denna artikel har varit givande i vårt resultat då vi kunnat diskutera konsekvenserna av ämnesövergripande undervisning och lyft det ur ett annat perspektiv. Olovsson är även ena författaren i artikeln “Ämnesövergripande undervisning och betyg i årskurs 4–6 i svensk grundskola i SO- och NO-ämnena” (2018). Studien är genomförd tillsammans med Gunilla Näsström som också arbetar vid den pedagogiska instituten på Umeå Universitet. De presenterar tillsammans en studie om ämnesövergripande undervisning och betyg. Syftet var att undersöka den ämnesövergripande undervisningen på mellanstadiet, diskutera

konsekvenser av olika undervisningsformer och hur bedömningen påverkas, vilket matchar vår kunskapsöversikt. För att få ett resultat på detta genomförde författarna en enkät som besvarades av rektorer.

Den vetenskapliga artikeln “Ämnesintegrering och ämnesspecialisering: SO-undervisning i Sverige 1980–2014” (2014) är skriven av Johan Samuelsson och publicerad via Karlstads universitet. Denna fokuserar på historien och bakgrunden med ämnesövergripande

undervisning och hur den har utvecklats för att sedan bli bortprioriterad i styrdokumenten. SO-ämnenas syfte diskuteras utifrån en ämnesövergripande eller ämnesuppdelad

undervisning. Detta har varit givande för vår kunskapsöversikt för att lyfta för- och nackdelar och se undervisningen ur flera perspektiv.

I vår kunskapsöversikt har vi diskuterat betydelsen av att skapa en meningsfull undervisning. I ”Collaboration in the Middle: Teachers in Interdisciplinary Planning”

(14)

(2019) diskuteras detta med utgångspunkt från ämnesövergripande undervisning. Artikeln är framställd av Gary Senn, Deborah McMurtrie och Bridget Coleman vid South Carolina Universitet, och ger oss en bredare och internationell syn på undervisningsmetoden. Jesper Sjöström är biträdande professor i utbildningsvetenskap vid fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet. Sjöström har författat artikeln “Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen” (2018) som är publicerad i tidskriften Studier i læreruddannelse og -profession. Artikeln är givande för vår kunskapsöversikt då Sjöström (2018) resonerar kring hur man kan applicera didaktisk forskningsöverbyggnad i lärarutbildningen för att skapa en undervisning som är begriplig för eleverna.

I artikeln “På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet” (2014) undersöker Martin Stolare vid Karlstads universitet lärarens val av undervisning. Vi anser att denna är givande för vår kunskapsöversikt då den förhåller sig till våra avgränsningar, svenska skolan och mellanstadiet, samt diskuterar den

ämnesövergripande undervisningen med utgångspunkt i historieämnet. Stolare genomförde intervjuer med klasslärare som tillhörde en forskningscirkel.

Artikeln “En likvärdig skola?” (2009) är skriven av Berit Wigerfelt. Artikeln är publicerad i Educare- Vetenskapliga tidskrifter. Wigerfelt arbetar vid Malmö universitet och är filosofie doktor i etnologi och docent i internationell migration och etniska relationer. Den

presenterade artikeln handlar om likvärdig utbildning. Wigerfelt skriver att alla elever har olika förutsättningar att nå de nationella målen. Källan går hand i hand med

kunskapsöversiktens syfte då Wigerfelt presenterar en studie, gjord i Malmö, som speglar att alla elever är olika och att undervisningen ska göras begriplig och skapa ett sammanhang för alla elever.

4.2 Ämnesövergripande undervisning ur ett historiskt

perspektiv

I detta avsnitt kommer bakgrunden till ämnesövergripande undervisning att presenteras för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Tanken om ämnesövergripande undervisning uppkom för cirka hundra år sedan i en motreaktion till att läroplanerna var starkt

vetenskapscentrerade (Blanck, 2014). Sedan mitten av 1900-talet när grundskolan infördes har ämnesövergripande undervisning använts för att stärka elevernas förståelse och bygga

(15)

upp ett samband (Olovsson, 2020). I läroplanen som verkställdes år 1962 presenterades ämnet SO som en ämnesövergripande helhet. Från år 1962 har SO präglats av ett

meningsskapande och en ämnesövergripande grundtanke (Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr, 2017). Under 1970-talet uppstod debatter om huruvida det skulle finnas fyra olika ämnen eller om de skulle integreras i ett SO-ämne. En bakomliggande orsak till debatterna var att flertalet lärare tillämpade en alternativ pedagogik som grundade sig i inte minst John Deweys tankar. Pedagogen Maria Montessori bidrog under 1970-talet med diverse alternativ till de undervisningsmetoder som presenterades i rådande läroplaner. Olika influenser och idéer skapade olika metoder för att arbeta tematiskt och

ämnesövergripande i skolan. Under 1980-talet ökade oppositionen kring

ämnesövergripande och tematisk undervisning. Som en konsekvens av 1990-talets privatisering och decentralisering återgick undervisningen i SO till att vara fyra separata ämnen. Detta syns än idag då SO-ämnet är uppdelat och varje enskilt ämne har sin del i läroplanen. Den samtida grundtanken som presenteras i Lgr 11 grundar sig i att varje ämne ska stärkas och tilldelas lika mycket tid och resurser i verksamheten (Claesson & Lindblad, 2013). I den rådande läroplanen finns flertalet meningar som förespråkar att eleverna ska "uppfatta större kunskapsområden som en helhet" (Skolverket, 2011 s 16) och eleverna ska få "möjligheter att arbeta ämnesövergripande" (Skolverket, 2011 s 11). För att se hur dagens skolor förhåller sig till detta krävs det studier som analyserar hur

ämnesövergripande undervisning fungerar i praktiken (Olovsson, 2020).

4.3 Ämnesövergripande undervisning i praktiken

Samuelsson (2014) menar på att de fyra SO-ämnena mestadels setts som ett gemensamt ämne med ett samlat kunskapsområde. Ämnesövergripande undervisning är när två eller flera ämnen samverkar i ett undervisningssammanhang (Mård, 2020). Undervisningen kan ge kunskaper och perspektiv om sig själv som sen går att koppla ihop med andra

människor. Vi lever i en komplex värld som aldrig delas upp, forskning ställer sig frågan varför det ska göras i skolan då. Ämneskunskaperna är inte tillräckliga för att dela på ämnena. Därför bör de enskilda ämnena, enligt Olovsson, inte vara utgångspunkten i undervisningen (Olovsson, 2020).

Ämnesövergripande undervisning stimulerar fler elever och detta är ett gynnande arbetssätt även för elever som behöver särskilt stöd. Forskning visar att de som är positiva till

(16)

eleverna ska förstå samhället bör undervisningen kopplas till elevernas verklighet som inte innefattar uppdelningar. Detta är även centralt i våra styrdokument. När undervisningen förankras till eleverna själva, skapas en motivation hos eleverna. Ämnesintegrering bidrar till positiva följder i klassrummet och hos eleverna, men det har visats att elevers

prestationer inte påverkats av ämnesintegrerad undervisning (Näsström & Olovsson, 2018). Däremot underlättar ämnesövergripande undervisning i SO vid bedömning då elevers förmågor utvecklas och bedöms på ett mer nyanserat sätt (Skolverket, 2018).

Sjöström (2018) diskuterar didaktiken för blivande lärare på lärarutbildningen. Blivande lärare i professionen förutsätter att det finns didaktisk forskningsöverbyggnad i

utbildningen.Det kan handla om att skapa en ämnesövergripande undervisning där innehållet blir begripligt och förståeligt för eleverna (Sjöström, 2018).Det är

lärarutbildningen som kan förändra strukturen och vilken undervisning som ska vara primär. Ämnesövergripande undervisning är komplext och kan appliceras på dagens samhälle. Samhället går inte att koppla till endast ett ämne och därför bör de olika ämnena som frågan i sig berör integreras. I undervisningen fokuserar läraren på att skapa en helhetsförståelse och det görs genom att samverka olika ämnesperspektiv i en gemensam undervisning. För att nå denna undervisning ska den dock ge svar på de didaktiska frågorna och ha en gemensam syn på kunskapen i den aktuella undervisningen. Det krävs att

ämnena har en tydlig och meningsfull sammankoppling för att skapa en helhetsförståelse. Ett hinder med ämnesövergripande undervisning är att komma överens om vad begreppet betyder och hur det fungerar i praktiken (Björkgren et al., 2014).

4.4 Lärarens roll i en ämnesövergripande undervisning

För att nå en givande ämnesintegrering enligt forskning ska skolämnena behållas som de är. Detta förutsätter att lärare besitter goda ämneskunskaper. Ämnesintegrering har visat sig bidra till en ökad medvetenhet och lärarnas förståelse för skolans uppdrag (Mård, 2020).

I den rådande läroplanen (Skolverket, 2011 s 11) presenteras det att varje elev ska ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Det är således varje skola och lärares uppgift att eleverna får ta del av ämnesintegration och ämnesövergripande undervisning (Blanck, 2014). Lgr 11 innehåller revideringar som resulterar i att enskilda ämnen får stort utrymme och är synliga i ämnesspecifika kursplaner. Samtliga SO-ämne har däremot ett gemensamt syfte att berika elevernas kunskap om etiska förhållningssätt, levnadsvillkor och samhällets

(17)

struktur. SO-ämnena har ett brett innehåll som går att koppla till lärarens

ämnesövergripande uppdrag (Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr, 2016).

Blanck (2014) diskuterar ämnesövergripande undervisning och menar att några skolor i Sverige arbetar ämnesövergripande men att det även finns många skolor som skiljer på de enskilda ämnena. År 2013 utförde Skolinspektionen en studie i syfte att observera hur olika skolor arbetar med ämnesövergripande SO-undervisning på högstadiet. Blanck presenterar att studiens resultat påvisade att många skolor hade flertalet brister när det gäller

ämnesövergripande undervisning. Studien visade att hälften av testskolorna bör utveckla sitt arbete med ämnesintegrering (Blanck, 2014). Olovssons (2020) forskning tyder på att ämnesövergripande undervisning varken är bättre eller sämre. Dock bidrar den

ämnesövergripande undervisningen till ytterligare och fördjupade kunskaper som inte blir lika tillgängliga vid undervisning av enskilda ämnen. Ämnesövergripande undervisning ökar dessutom elevdelaktigheten och det skapas djupare diskussioner ur olika perspektiv

(Olovsson, 2020).

Olovsson (2020) presenterar att ämnesövergripande undervisning kan medföra en

utmaning för läraren när det kommer till bedömning. Det kan bli problematiskt att bedöma eleverna utifrån de enskilda ämnenas kunskapskrav när undervisningen skett överskridande. Ämnesintegrerad undervisning kan göra det svårare att sätta betyg på elever i årskurs 6. Däremot kan lärare sätta ett sammanfattande betyg för alla olika delar om det är så att undervisningen till största del varit ämnesövergripande. Även i en uppdelad undervisning finns det utmaningar med bedömning i SO-ämnena. Bedömningsproblematiken ser olika ut och har inverkan på vilken undervisningsform som används. Det finns specifika

ämnesdelar såsom hållbar utveckling och genusfrågor som förhåller sig till mer än ett SO-ämne. Genom att samverka dessa tillämpas en fördjupad undervisning med olika

perspektiv. Olovsson (2020) forskning visar på att en ämnesövergripande SO-undervisning ger eleverna en helhetsförståelse. Det skapar ett samband mellan kunskaper och samhället. Att undervisa ämnesövergripande ger även läraren en möjlighet att bedöma eleverna utifrån flera kunskapskrav i mer än ett ämne på en uppgift (Olovsson, 2020).

Innan införandet av ämnesövergripande pedagogik bör läraren reflektera över elevernas förutsättningar kopplat till undervisningens utformning. Det är således betydelsefullt att den undervisande läraren kan resonera kring när det är lämpligt med ämnesövergripande

(18)

undervisning istället för ämnesspecifik undervisning. Vissa förmågor kan utvecklas sämre medan andra förmågor kan utvecklas bättre om eleverna får ta sig an kunskap i en

undervisningssituation där olika ämnen samspelar (Blanck, 2014). SO-ämnena handlar inte bara om att inta faktakunskaper utan även att synliggöra för eleverna att de olika

undervisningsämnena i SO samverkar. Lärare hävdar att det i Lgr11 blir svårare att undervisa ämnesövergripande, men att all undervisning inte behöver vara det (Olovsson, 2020). I mellanstadiet genomförs ofta en ämnesövergripande undervisning med koppling till närmiljön. Det är vid 10–12 års ålder som eleverna kan börja tänka abstrakt, vilket är grundläggande i SO-ämnena (Stolare, 2014). Stolare har genomfört intervjuer med lärare som anser att geografi och historia ofta hamnar i fokus medan samhällskunskap och religion hamnar i bakgrunden. I intervjuerna framkommer även att de försöker skapa en ämnesövergripande undervisningen där de fyra SO-ämnena integreras. När det kommer till historieundervisningen vill verksamma lärare koppla ihop nutiden med dåtiden.

Undervisningen ska sträva efter att skapa en förståelse hos eleverna (Stolare, 2014).

Senn et al. (2019) skriver i den engelska vetenskapliga artikeln “Collaboration in the Middle: Teachers in Interdisciplinary Planning” att mellanstadielärare bör skapa en meningsfull undervisning för eleverna. Även i denna artikel är ståndpunkten bakgrunden av

ämnesintegrering. Forskarnadiskuterar att införa en integrerad läroplan för att göra den relevant och meningsfull för eleverna, både i och utanför skolan. Det skapar en icke komplicerad undervisning med en helhetsinlärning. I diskussionen om en

ämnesövergripande undervisning lyfts det kollegiala samarbetet mellan lärare. I skolor eller undervisningsgrupper med olika lärare i SO-ämnena är även denna del viktig för att nå en integrering. Lärarnas kollegiala arbete mynnar ut i allt som ska uppnås för en

ämnesövergripande undervisning (Senn et al., 2019).

4.5 Utmaningar och möjligheter

Ämnesövergripande undervisning har gjorts under flera år. På 1980-talet fanns det många som förespråkade att undervisning i samtliga ämnen skulle ske i ett gemensamt SO-block. Ett argument var att den ämnesövergripande undervisningen främjar ett djupare meningsskapande (Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr, 2017). Diskussionen om SO-ämnena har pågått under en längre tid. Det finns argument som talar för

ämnesövergripande såväl som ämnesuppdelad undervisning. Ett argument för att de fyra ämnena ska separeras är att de ska tilldelas en högre status och inte riskera att hamna i

(19)

bakgrunden i en integrerad SO-undervisning. Däremot menar de som förespråkar en ämnesövergripande undervisning att ämnet ska spegla en helhetssyn som går att applicera på omvärlden (Claesson & Lindblad, 2013).

Blanck (2014) menar att studier och forskning om ämnesövergripande undervisning är knapp men det finns många argument som talar för en ämnesövergripande undervisning. John Dewey var en av många förespråkare som menade att undervisningen skulle innefatta en verklighetsförankring och tydlig elevaktivitet. Med utvecklingspsykologiska och

inlärningspsykologiska tankar som grund motiveras ämnesövergripande undervisning som betydelsefull då en integration av skolämnen bidrar till en nyanserad förståelse av kunskap. Det finns olika faktorer som kan påverka hur resultatet av ämnesövergripande undervisning blir. Skolans mentalitet, struktur och organisation påverkar arbetet med ämnesövergripande undervisning (Blanck, 2014).

Dagens samhälle influeras av både globalisering och av individualisering. Ett av den svenska skolans övergripande mål är att fostra goda samhällsmedborgare. Det är därför viktigt att eleverna får goda kunskaper att utgå från. Blanck (2014) presenterar att filosofiprofessorn Sören Klausen (2011) menar att en undervisning som präglas av ämnesövergripande inslag och samspel kan sammanflätas med det nutida samhällets förväntningar på utbildning och goda medborgare. Ytterligare ett argument för

ämnesövergripande undervisning är att ett samspel mellan olika ämnen ökar effektiviteten hos både lärare och elever (Blanck, 2014).

Att undervisa ämnesövergripande har olika nivåer. Ämnesintegrering kan även finnas i en ämnesindelad undervisning. Dessa arbetssätt är inte motsatsen till varandra, utan de skapar en möjlighet att reflektera över vilken undervisning som blir meningsfull i olika

sammanhang. En varierad undervisning i SO har visats bidra till en förståelse.

Samhällskunskap och religionskunskap försvinner lätt från fokuset vid ämnesintegrering. För att utveckla undervisningen i alla SO-ämnen kan det vara gynnande att arbeta med dessa som egna ämnen (Näsström & Olovsson, 2018).

Den nationella utvärderingen av skolans undervisning, NU 2003, analyserar ämnesuppdelad och ämnesövergripande undervisning i SO-ämnena. Resultatet grundas på en genomförd studie som är gjord för att jämföra ämnesindelad och ämnesövergripande undervisning.

(20)

Resultatet av utvärderingen påvisade att elevers intresse för undervisningen var högre när den byggde på en ämnesövergripande grund. Däremot visar utvärderingen att elevernas prestation och resultat är likvärdig oavsett om den är ämnesuppdelad eller

ämnesövergripande. I licentiatuppsatsen “När ämnen möts” (2014) presenterar Blanck en studie där resultatet tyder på att ämnesövergripande undervisning kan gynna

begreppsförståelse ökar om det finns ett samspel mellan olika skolämnen (Blanck, 2014). Ämnesövergripande undervisning i SO-ämnena i årskurs 4–6 sker naturligt (Mård, 2020). Olovsson (2020) förhåller sig till forskning som visar på att det finns en ambition för att undervisa SO ämnesövergripande i mellanstadiet. Innehållet i kursplanerna och

kunskaperna är nya för eleverna, vilket gör att lärarna kopplar ihop de olika delarna till ett och skapar en röd tråd mellan historia, samhällskunskap, geografi och religion. Detta arbetssätt öppnar även upp för många olika metoder i undervisningen, för att få en

tillgänglig lärmiljö för alla elever. Klasslärare i de yngre åldrarna gör gärna ämnesperspektiv till en helhet, vilket gör att en ämnesövergripande undervisning inte upplevs som

utmanande. Forskning visar dock på att ämneskunskaperna inte blir centrala i en ämnesintegrerad undervisning (Mård, 2020).

Syftet med detta avsnitt är att presentera relevant forskning som lyfter fördelar såväl som nackdelar med ämnesövergripande undervisning. Den övervägande fördelen är helheten och den nyanserade förståelsen eleverna får som följd av ämnesövergripande undervisning. En nackdel är den problematik som kan uppstå vid bedömning och betygsättning. Det finns således ingen forskning bland kunskapsöversikten källor som visar att

(21)

5. Diskussion och slutsats

Syftet med kunskapsöversikten var att studera vad forskningen säger om en likvärdig undervisning i SO med ämnesövergripande som arbetssätt. Ambitionen var att få en ökad förståelse för arbetets frågeställning och ta del av kunskap som är relevant i vårt framtida arbete. Ämnesövergripande undervisning väcker många åsikter och i detta avsnitt

presenteras en diskussion utifrån våra sammanställda källor följt av arbetets slutsats.

I läroplanen (Skolverket, 2011) beskrivs att undervisningen ska skapa en överblick och ett sammanhang för eleverna. “I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa

övergripande perspektiv” (Skolverket, 2011). Detta är grunden för ämnesövergripande undervisning enligt majoriteten av de källor vi använt i vårt resultat. Mård (2020) och Blancks (2014) forskningsresultat menar att ämnesintegrering har visat sig bidra till en ökad medvetenhet för skolans uppdrag. En ämnesövergripande undervisning speglar en

helhetssyn. I den rådande läroplanen är SO-ämnet uppdelat och varje enskilt ämne har sin egen kursplan. Den samtida grundtanken som presenteras i Lgr 11 grundar sig i att varje ämne ska stärkas och tilldelas lika mycket resurser (Claesson & Lindblad, 2013). SO-ämnena har ett brett innehåll som går att koppla till lärarens ämnesövergripande uppdrag (Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr, 2017).

Inom professionen är det av stor tyngd att förhålla sin undervisning till styrdokumenten, samt till eleverna i undervisningsgruppen. Näsström & Olovsson (2018) menar på att ämnesintegrering stimulerar fler elever och är ett givande arbetssätt. Undervisningen ska kopplas till elevernas verklighet för att skapa en motivation hos eleverna. Ämnesintegrering bidrar till positiva följder i klassrummet och hos eleverna. Därför blir den

ämnesövergripande undervisningen även fördelaktig för de elever som är i behov av särskilt stöd. Som SO-lärare på mellanstadiet kan det underlätta med ämnesövergripande

undervisning då de fyra SO-ämnena kan ses som ett gemensamt ämne med ett samlat kunskapsområde (Samuelsson, 2014). Även Blanck (2014) menar att ämnesövergripande undervisning kan resultera i positiva effekter. Utifrån Blancks (2014) studie om

ämnesövergripande undervisning kan man se att ett gott samspelet mellan ämnen medför att en ökad effektivitet hos såväl lärare som elever. Med utvecklingspsykologiska idéer som ståndpunkt kan man se att ämnesövergripande undervisning blir betydelsefull då den bidrar till en nyanserad förståelse av kunskap (Blanck, 2014).

(22)

Olovsson (2020) diskuterar, utifrån sina forskningsresultat, bedömningsproblematiken med en ämnesintegrerad undervisning. När en lärare enbart undervisar överskridande kan det skapas svårigheter att bedöma elever i enskilda ämnen. Detta har främst visat sig vid betygssättning i årskurs 6. Däremot kan läraren då välja att sätta ett sammanfattande betyg. Forskning visar dock att en ämnesövergripande SO-undervisning ger eleverna en

helhetsförståelse. Att undervisa ämnesövergripande kan ge läraren möjlighet att bedöma eleverna utifrån flera kunskapskrav i mer än ett ämne på en uppgift. Forskning tyder på att ämnesövergripande undervisningen varken är bättre eller sämre, utan det finns utmaningar och möjligheter med alla olika typer av undervisning. När vi läst vad verksamma lärare tycker om ämnesövergripande undervisning har vi refererat till Olovsson och på så sätt skapar vi en bild av undervisningen utifrån vad han lyfter (Olovsson, 2020). Genom att analysera ytterligare forskning hade en bredare och mer objektiv syn på ämnesövergripande undervisning i SO skapats. Avslutningsvis finns det inte mycket forskning om

ämnesövergripande undervisning i SO-ämnet (Blanck, 2014). Trots det knappa forskningsunderlaget presenterar Mård (2020) att det finns studier, exempelvis

“Samhällslära i ämnesintegrerad undervisning – En fallstudie av finländska klasslärares praktik”, som tyder på att såväl elever som lärare gynnas av en tydlig ämnesintegrering.

Med utgångspunkt i kunskapsöversiktens källor har vi som blivande lärare fått möjligheten att ta del av intressant forskning som bidragit till en ökad förståelse för ämnesövergripande undervisning. Tack vare detta arbete har vi utvecklat vår kompetens och vårt engagemang för att skapa en likvärdig skola har ökat. Vi ser att ämnesövergripande undervisning i SO-ämnet som en fördelaktig undervisningsmetod eftersom eleverna får ta del av kunskaper på ett nyanserat sätt. Vi ser även att ämnesövergripande undervisning kan möjliggöra för en enklare inkludering och delaktighet i skolans verksamhet.

I kunskapsöversiktens inledning ställdes frågan “Vad säger forskningen om

ämnesövergripande undervisning i SO?”. Svaret på frågeställningen är komplex och i detta arbete presenteras ett urval av forskning som menar att ämnesövergripande undervisning i SO-ämnet kan resultera i en ökad förståelse hos eleverna. Det finns många argument som menar att ämnesövergripande undervisning är fördelaktig och positiv för elevernas kunskapsutveckling. Det finns således även argument som talar för en ämnesuppdelad undervisning då de enskilda ämnena ska ges lika mycket resurser och tid. Den

(23)

ämnesövergripande undervisningen kan bidra till att vissa delar av SO-ämnena hamnar i bakgrunden.

Under arbetets gång har vår förståelse för vikten av ämnesövergripande pedagogik ökat. En framåtblickande vision och fördjupning av kunskapsöversikten kan undersökas i vårt examensarbete. En tänkbar frågeställning kan vara; Hur arbetar verksamma lärare med ämnesövergripande undervisning? För att besvara frågan och uppnå en djupare förståelse kan man exempelvis genomföra studien med intervjuer. Empiriska undersökningar och verksamhetsbesök kan göras för att fördjupa forskningen om ämnesövergripande undervisning. Hur kan vi som blivande lärare tillämpa den forskning som finns inom ämnesövergripande undervisning för att bidra till en likvärdig undervisning?

Fortsättningsvis vill vi utveckla vår och andras förståelse för hur ämnesövergripande undervisning kan skapa en helhet i skolan. För att utveckla den befintliga forskning som finns idag skulle det vara intressant att genomföra fördjupade studier för att undersöka om ämnesövergripande undervisning är fördelaktig för alla elever.

(24)

6. Referenser

Björkgren, M., Gullberg, T. & Hilli, C. (2014). Mot en ämnesintegrativ helhetssyn – ett digitalt utvecklingsprojekt i finländsk lärarutbildning. [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2014:1, 170-187). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33308

Blanck, S. (2014). När ämnen möts- En analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning. [Elektronisk resurs]. Karlstad University Studies (2014:45, 1-208). Hämtad från

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:736641/FULLTEXT02.pdf

Claesson, S. & Lindblad, I. (2013). Spänningsfält mellan SO och fyra ämnen. I Franck, O. Samhällsämnenas didaktik-årskurs 4-6. (2013). Studentlitteratur AB.

Franck, O. (2013) Samhällsämnenas didaktik-årskurs 4-6. Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (red.) (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Henriksson Persson A. & Irisdotter Aldenmyr, S. (2017). Lärare blir till i talet om demokrati i SO- undervisning. [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2017:2,75-99). Hämtad från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1098777/FULLTEXT01.pdf

Mård, N. (2020). Samhällslära i ämnesintegrerad undervisning – En fallstudie av finländska klasslärares praktik. [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2020:1, 88-114). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76747

Olovsson, T.G. (2020). Ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen i svensk grundskola – vad säger lärarna? [Elektronisk resurs]. Acta Didactica Norden. (14:3, 1-24). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175238

Olovsson, T.G. & Näsström, G. (2018). Ämnesövergripande undervisning och betyg i årskurs 4-6 i svensk grundskola i SO- och NO-ämnena. [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2018:4, 88-117). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70710

(25)

Samuelsson, J. (2014). Ämnesintegrering och ämnesspecialisering: SO-undervisning i Sverige 1980-2014. [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2014:1, 85-118). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33319

Senn, G., McMurtrie, D., & Coleman, B. (2019) Collaboration in the Middle: Teachers in Interdisciplinary Planning. [Elektronisk resurs] Current Issues in Middle Level Education: Vol. 24 : Iss. 1 , Article 6. Hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1204875.pdf

Sjöström, J. (2018). Didaktik i integrativa lärarprofessionämnen. [Elektronisk resurs]. Studier i læreruddannelse og -profession. (3:1, 94-119). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-3049

Skolverket, (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Introduktion - didaktiska perspektiv på hållbar utveckling. Hämtad från http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1201271/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2020). Ämnesövergripande perspektiv även i uppdelad SO-undervisning. Hämtad från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/amnesovergripande-perspektiv-aven-i-uppdelad-so-undervisning Stolare, M. (2014). På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet. Acta Didactica Norge. Hämtad från https://doi.org/10.5617/adno.1101 UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm.

Wigerfelt, B. (2009). En likvärdig skola? [Elektronisk resurs]. Educare - Vetenskapliga skrifter. (2-3, s 41-71). Hämtad från

Figure

Updating...

References

Related subjects :