Malmö högskola
Lärande och Samhälle
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng. Grundnivå.
Makt i relation till elevers inflytande i
undervisningen
Power in relation to student´s influence in education
Sara Brandt
Sofia Christensson
Lärarexamen 210 hp Barndoms- och ungdomsvetenskap
2013-11-14
Handledare: Johan Dahlbeck Examinator: Jonas Qvarsebo T7:1
2
Förord
Vi som har skrivit detta examensarbete har tidigare erfarenheter inom förskolan sen några år tillbaka. Under dessa tre och ett halvt år på lärarutbildningen har vi lärt känna varandra och även tidigare skrivit arbete ihop. Vi har båda behörighet inom förskolan och grundskolans tidigare år och har praktik i skolan den sista terminen. Eftersom vi har vår verksamhetsförlagda tid i skolan känns det mest naturligt att göra vår undersökning på en av våra praktikplatser. Under vår utbildning har vi båda varit nyfikna och intresserade över elevers inflytande och makt i undervisningen och vilken syn lärare och elever har på det.
I våras började vi skriva en projektskiss för att underlätta inför vårt examensarbete kommande termin. Vi började titta på tidigare forskning och vilken metod som skulle gynna vår undersökning bäst. Vi tog även kontakt med de två lärare som skulle ingå i vår undersökning för att få klartecken över att undersökningen kan genomföras på skolan när höstterminen började. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer tillsammans med två lärare och tjugo elever i årskurs fyra. Intervjuerna spelades in med diktafon för att inte missa något viktigt som vi kunnat göra genom bara att anteckna. Efter transkribering av vårt material valde vi ut de delar som vi tyckte var mest relevant till vår undersökning. Vi har under tidens gång hjälpts åt att skriva och har även kunnat dela upp materialet för att underlätta arbetet. Det har även varit ett sätt för oss att kunna läsa igenom varandras texter och ge synpunkter för att få en ännu mer korrekt text.
Vi vill tacka de två lärarna som valde att ställa upp i vår undersökning och avsatte tid till oss och våra frågeställningar. Vi vill även passa på att tacka alla elever som valde att bli intervjuade av oss och dela med sig av sina tankar och funderingar. Vi tackar också vår handledare Johan Dahlbeck som har funnits där för oss och gett respons på vårt arbete under tidens gång och gett oss ett bra stöd. Stort tack till våra klasskamrater som har varit uppmuntrande och hjälpt oss under arbetets gång. Till slut vill vi också tacka varandra för ett bra samarbete under hela arbetet.
3
Abstract
Brandt, Sara & Christensson, Sofia (2013). Makt i relation till elevers inflytande i undervisningen. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola
Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i
undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och
makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i
undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har
varit relevant för vår undersökning.
Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i
undervisningen, i den valda skolan. Materialet som vi har samlat in har sedan transkriberats och analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar.
Resultatet i vår undersökning visar att de flesta elever är nöjda med det inflytande som de redan har. Lärarna i studien har som ambition att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen, men menar att de sociala konstruktionerna i klasserna, elevernas ålder och mognad samt tidsåtgången förhindrar lärarna att göra eleverna mer delaktiga.
4
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstract ... 3
Inledning ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Historisk bakgrund ... 8
Fördelning av makten i skolan... 9
Inflytande i de olika ämnena ... 9
Forskning om demokratiska arbetsformer ... 10
Grupparbete och temaarbete som arbetsform ... 11
Elevinflytande... 12
Elevdemokrati... 12
Är klassråd till för eleverna? ... 13
Begreppet som format studien ... 15
Metod ... 16
Urvalsgrupp ... 17
Genomförande ... 17
Etiska överväganden ... 18
Resultat och analys ... 20
Intervju med lärarna ... 20
Samspel mellan läraren och eleverna ... 20
Inflytande från tidig ålder ... 21
Skillnad i ämnena ... 22
Intervju med eleverna ... 22
Elevers förhållningssätt till inflytande ... 22
Elevers inflytande i de olika ämnena ... 23
Inflytande eller makt i undervisningen? ... 24
Balans i undervisningen ... 25
Delaktighet i ämnena ... 26
Kan elever ha inflytande i undervisningen med hjälp av sina intressen och erfarenheter? ... 28
Utvärdering i skoldagboken... 29
Klassråd och elevråd ... 30
5
Är inflytande bra eller dåligt? ... 32
Diskussion ... 33
Fokus på ämnen ... 33
Elevers intressen och erfarenheter ... 33
Dagsmål ... 34
Vad hade vi kunnat göra annorlunda vid materialinsamlingen ... 35
Referenslista ... 37
Bilaga 1 ... 39
Bilaga 2 ... 41
6
Inledning
Enligt Statens offentliga utredning Inflytande på riktigt- om elevers rätt till inflytande, delaktighet
och ansvar (SOU 1996:22) tror lärare och skolor att eleverna har större delaktighet och inflytande
än vad de faktiskt har. Eleverna själva anser i många fall att de har för lite påverkan över sin egen undervisning. Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ska skolan sträva efter att alla elever ges möjlighet att kunna påverka sin undervisning och få chans att ha inflytande över de beslut som fattas. Utifrån våra egna erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid har vi upplevt att det finns brister hos lärare och deras sätt att ta tillvara på elevers inflytande i undervisningen.
Elevinflytande är ett ämne som är väldigt aktuellt just nu och betyder även väldigt olika för var och en. För att elever ska ha chans till inflytande i undervisningen bör ämnet tas mer på allvar och kopplas till en tydligare bild av vad det innebär. John Dewey har genomsyrat stora delar av den historiska bakgrund om elevinflytande som vi har tagit del av. Selberg (2001) hänvisar till Deweys dialektiska analyser som menar att han ser lärandet som en del av livet, då individen utvecklas genom att samspela tillsammans med sin omvärld. Undervisningsmetodiken anser han ska komma från elevens miljö som finns utanför skolan, i hemmet och i leken.
Litteraturen vi har tagit del av gör ofta paralleller mellan elevinflytande i undervisningen kopplat till ett maktperspektiv. Persson (1994) menar att maktutövandet börjar redan med skolplikten och att skolans verksamhet oavkortat går till att utöva makt. Författaren menar även att läraren äger rätten att påverka och på det viset övervinner läraren rätten att tala i klassrummet.
Något som har genomsyrat hela vår lärarutbildning är elevers intresse och erfarenheter och vilken plats den har i undervisningen. Fast (2008) menar att om läraren kopplar elevens erfarenheter och intressen till undervisningen kan det även bidra till att eleven blir mer motiverad till att lära sig. Motivation är en viktig faktor för att eleven ska lära sig och om elever haft mer inflytande i undervisningen hade det kanske kunnat bidra till fler motiverade elever i skolan?
I vår undersökning fick vi en bild av att eleverna har olika mycket inflytande beroende på vilket undervisningsämne de har. Vi blev intresserade av att veta mer om hur det kan förhålla sig så, då alla ämnen har samma läroplan att utgå ifrån. Kan det bero på att lärare har för lite kompetens inom detta område och inte vågar ta steget till en undervisning där eleverna påverkar mer?
7
Lärarna i studien vill gärna sätta samman elevgrupperna för att skapa en så harmonisk grupp som möjligt. Elever som inte ”trivs” tillsammans placeras därför inte i samma grupp. Vi har funderat på om det är en fördel för eleverna eller för läraren när två eller flera elever som har en negativ
inställning blir placerade i samma grupp. Som Ferm (1993) uttrycker det: ”Elevers inflytande i skolan beror främst på vilken inställning man som lärare har till dem och till kunskap och inlärning” (s.73).
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elevers inflytande och makt tas tillvara på i undervisningen och hur lärarna arbetar för att främja elevdemokrati. Syftet är dessutom att få en större förståelse för hur eleverna upplever sitt inflytande i undervisningen. Vi har valt att lägga mer fokus på hur elevers inflytande och makt ser ut i de olika undervisningsämnena samt hur elevers erfarenheter och intressen tas tillvara på i undervisningen.
Genom att intervjua två lärare i årskurs fyra ska vi få en större förståelse kring vår första
frågeställning. Med utgångspunkt i vår andra frågeställning har vi valt att intervjua eleverna för att få in deras perspektiv, det vill säga hur de tänker kring deras inflytande och makt i klassrummet.
Hur arbetar lärarna i studien för att ge elever mer inflytande och makt i undervisningen?
8
Historisk bakgrund
I följande avsnitt som vi har valt att kalla historisk bakgrund kommer ni att få ta del av tidigare forskning, handböcker, Statens offentliga utredningar samt delar av John Deweys teoretiska perspektiv.
Selberg (2001) hävdar att det har gjorts flera olika studier kring elevers inflytande i skolan och hur eleverna har uppfattat sina möjligheter till att medverka i skolans vardag. Sigurd Åstrand började redan år 1928 att prata om elevinflytande och skoluppfostran i sin doktorsavhandling
Förtroendemetoder. Denna metod stödjer att det sker en dialog mellan lärare och elever. Han anser
att det är viktigt att eleverna klarar sig på egen hand och kan reda ut uppgifter och lägger betoning på att det finns en brist och feghet hos lärare vad gäller deras förtroende för elever.
Tham (1998) lägger betoning på att ordet elevinflytande har plats i kommunala skolplaner och enskilda skolors arbetsplaner. I läroplanen från år 1994 var det mer betoning på elevers inflytande än vad det tidigare hade varit. Nu skulle elevinflytande både bestå av arbetet i skolan, skolans miljö och skolans mer formella beslutsprocesser.
Den amerikanska filosofen och pedagogen John Dewey gjorde dialektiska analyser inom det sociala och emotionella området och ser samspelet och verkligheten kopplat till eleven och läroplanen. I hans undervisningsmetodik ska eleverna själva få pröva sig fram och undervisningen utgår från barnets miljö så som hemmet och från leken. Undervisningen bör ligga på en nivå där läraren kan möta eleven och ge honom/henne möjlighet till att växa ännu mer i sin utveckling. Selberg (2001) menar även att miljön spelar stor roll för elevers arbete för inflytande i skolan. Även lärarna spelar en stor roll för elevers delaktighet och eleverna behöver mycket stöd och är beroende av en god kommunikation sinsemellan.
Selberg (2001) har åtta olika steg/arbetsmoment där författaren menar att om de följs kan skolan nå en nivå där elevers delaktighet och inflytande faktiskt är väldigt hög. Detta kräver dock att eleverna är delaktiga under alla steg. Eleven reflekterar så väl med lärare som med klasskamrater och
diskuterar om nya erfarenheter. Målen behöver även konkretiseras och se om de har uppfyllts. I många fall är det mest steg fem och steg sju som uppfylls i skolorna och då kan inte elevers
inflytande och delaktighet i undervisningen uppnås på samma sätt. Steg fem är den nivå där eleven genomför sitt planerade arbete och väljer tillvägagångssätt för sitt arbete. Steg sju är den nivå då eleven redovisar sitt resultat och kan reflektera över tankar och nya frågeställningar som kan dyka upp under redovisningen.
9
Fördelning av makten i skolan
Persson (1994) argumenterar för hur maktutövandet ser ut i skolan, framförallt mellan lärare och elever. Makt utövas överallt, i de flesta sociala situationer men författaren gör skillnad på att inte alla relationer är maktutövande. Makt utövas i relationen mellan två eller flera individer där någon av individerna försöker påverka den andres handlande. Det kan göras mer eller mindre medvetet. Relationen så som den ser ut i skolan, mellan lärare och elever kallar Persson (1994) för en trög maktrelation där läraren har styrdokument och etiska förhållningssätt att anpassa sig till. I och med det har inte läraren möjligheten att påverka eleverna på vilket sätt som han/hon önskar. Läraren behöver hålla sig inom de ramar som är bestämda för yrkesrollen och som vilar på skolans och samhällets bestämmelser. Läraren blir även påverkad av elevernas förhållningssätt, om de är motiverade och engagerade, eller om de är passiva och ointresserade.
SOU (1996) menar att i och med de förändringar som skett i läraryrket och att dess traditioner har sviktat så är det inte alltid lika givet hur lärare ska uppträda. Det står inget om det i de styrdokument som lärare har att förhålla sig till. Med denna förändring har även förhållandet mellan lärare och elever utvecklats. Vuxna har inte längre ett självklart anseende just för att de är vuxna. Detsamma gäller även för kunskaperna som finns i klassrummet, läraren är inte nödvändigtvis den som kan mest utan många elever är sakkunniga inom specifika områden. Med denna förändring är det den vuxna eller läraren som måste göra sig förtjänt av sin auktoritet och arbeta för att få behålla det anseendet.
Inflytande i de olika ämnena
I SOU (1996) talas det mycket om att elever borde ha mer inflytande och delaktighet i undervisningen än vad de har och det är då lärare måste ta ställning till vad egentligen
elevinflytande är och tala om för eleverna vilka rättigheter de har. Det visar sig att elever tycker de har olika inflytande i de olika ämnena. I de praktiska och de estetiska ämnena tycker eleverna att de har större påverkan än vad de har i andra ämnen. Det visar sig att två tredjedelar tycker de får medverka i ämnet slöjd, där de själva får ta ansvar och lösa problem utan att bli påverkade av andras resultat. Selberg (2001) hänvisar till Bennett som menar att de elever som har en formell lärare utvecklar bättre kunskaper i matematik och läsning. De elever som har en informell lärare anses bli bättre inom andra områden. Bennett påstår att de informella lärarna vill integrera olika ämnen i undervisningen och även låta eleverna själva bestämma arbetsform, så som individuellt eller i grupp. De formella lärarna väljer att undervisa i ämnena, då det blir var och ett ämne för sig. Läraren tillåter inte heller att eleverna får röra på sig eller att eleverna får prata under lektionen.
10
I Boken om pedagogerna (Forssell 2011) tolkar Sundgren de olika instinkter som Dewey har skrivit om. Den första instinkten är den sociala, den andra är instinkten att konstruera/tillverka något. Den tredje är den undersökande instinkten och den fjärde är den konstnärliga. Den andra instinkten att tillverka, att vilja göra något kopplar Sundgren samman med ämnet slöjd då barn är intresserade av att göra saker och att se resultat. Forssell (2011) hänvisar till Deweys idé om att barnen är beroende av de ”naturliga” instinkterna som ovan är beskrivna för att barnet ska kunna utvecklas och växa. Korpela (2004) menar att det tydligt står i styrdokumenten och läroplaner att eleverna ska ha
inflytande över sin skolgång. Han hävdar att alla tänker olika kring vad elevinflytande är och att det därför är viktigt att skolan utgår från vad styrdokumenten säger. Som utgångspunkt i
undervisningen kan läraren använda sig av Barnkonventionen och belysa vilka rättigheter eleverna faktiskt har.
I en undersökning från SOU (1996) visar det sig att det finns en anknytning mellan elevernas tolkning av vad elevinflytande är och skolans inställning till inflytande. Eleverna tycker att de har mindre påverkan i undervisningen om de anser att läraren och ämnets innehåll är ointressant. Det är också i de situationer som eleverna känner att de vill medverka och påverka undervisningen ännu mer. Forsberg (2000) hävdar att de elever som bedömer att de har mer inflytande i undervisningen är de elever som oftast trivs bra tillsammans med lärarna och andra i skolan. Hon menar att det flesta elever är nöjda med undervisningen och tycker lärarna lyssnar och kan ändra på
undervisningen utefter elevens önskemål.
SOU (1996) hänvisar till Forsbergs (1996) forskningsrapport där hon skriver att det är många elever som inte har några förväntningar på att försöka göra någon förändring i klassrummet och upplever inte det som meningsfullt. Det hon menar är att eleverna tänker att det är läraren som är den
kompetenta men eleverna kan också komma med goda idéer. Dock får eleverna oftast som svar -att det kanske vi kan göra senare. Resultatet blir då oftast att eleverna aldrig får det inflytande som de önskar. Om eleverna ska utveckla sin kunskap krävs det att de är delaktiga i sin egen skolgång.
Forskning om demokratiska arbetsformer
I SOU (1996) skriver skolverket om lärarnas synpunkter på elevinflytande i undervisningen.
Resultatet visar att lärarna inte anser att elevernas påverkan i undervisningen är betydelsefull. Dock ser elevernas och lärarnas påståenden ofta annorlunda ut, då lärarna tycker att eleverna har mer inflytande än vad eleverna själva tycker. Som Tham (1998) tar upp är inflytande ett mångtydigt begrepp och betyder olika saker för olika människor. En del elever ser idag skolan som en tråkig plats att ta sig till, men om lärare, rektorer och elever skulle se möjligheterna med elevinflytande i
11
klassrummet hade det kanske ökat motivationen hos eleverna att gå till skolan. Det är ju trots allt deras skolarbete de utför under dagarna och Tham (1998) funderar över varför eleverna själva inte kan få bestämma över sitt eget upplägg.
Selberg (2001) menar att motivation, dialog och aktivitet är viktigt för att människor ska kunna lära sig och utvecklas. Lärande är något som sker ständigt i livet. I skolan är det viktigt att se till
elevernas förkunskaper, intressen och erfarenheter för att skapa delaktighet för eleverna i
undervisningen. Jacobsen, Christiansen & Jespersen (2004) menar att får eleverna vara med och ta beslut kring undervisningen kan detta bidra till att elevernas självständighet ökar och samtidigt göra det till en plats som eleverna vill vara på.
Forssell (2011) hänvisar till Deweys fokus på demokrati och utbildning och menar att skolan och undervisningen bör knytas an till barns och ungdomars motivation och intressen. Om eleverna får mer plats i skolan och får lov att uttrycka sina naturliga impulser och fysiska rörlighet kan det bidra till att eleven lär sig och trivs bättre i skolan. Undervisningen behöver beröra elevernas känsloliv för att nå fram till eleverna och det kan bara ske genom att skolan använder sig av demokratins
grundläggande principer om friheter och tankefrihet. Skolan behöver forma eleverna till
självständiga individer med kunskap om att kunna reflektera och ”genom samordnad aktivitet och målinriktad verksamhet skall barn och ungdomar formas till dugliga samhällsmedlemmar och goda demokrater” (s.115). Ferm (1993) menar att elevinflytandet behöver vara på riktigt och när eleverna har beslutat något har läraren ingen rätt att ändra detta utan klassens samtycke. Då finns det risk att eleverna tappar respekten för sin lärare.
Grupparbete och temaarbete som arbetsform
När eleverna ska påbörja ett grupparbete eller temaarbete är det viktigt att de har en klar bild av vad syftet är och hur resultatet ska se ut. Även hur eleverna ska redovisa och utvärdera sitt arbete behöver tydliggöras. Det är viktigt att grupparbete i skolan tränas steg för steg för att eleverna ska träna sig på att samarbeta i grupp. Det behöver vara uppgifter som är anpassade till att utföra i grupp (Arfwedson & Arfwedson 1992).
Ferm (1993) menar att för att elevinflytande ska kunna ske behöver det finnas organiserade former för medbestämmande. Effekten kan annars bli att det blir alldeles för högljutt och inte leder
någonstans. När läraren väljer att använda sig av metoden grupparbete är det viktigt att tänka på att dela in eleverna i inte allt för stora grupper för att få det att fungera. Det kan annars uppstå
kommunikationsproblem och sysslorna kan bli svåra att dela upp i gruppen (Arfwedson & Arfwedson 1992).
12
Elevinflytande
Delander & Thalén (2008) definierar begreppet inflytande som en påverkan. Det handlar om att någon vill påverka något speciellt, eller ta ett visst beslut. I skolan har eleven rättighet till inflytande, det är dock ingen plikt eller skyldighet. SOU (1996) hävdar att elever har rätt till inflytande eftersom deras delaktighet i undervisningen har en positiv påverkan i förhållande till deras lärande. Att ha inflytande och delaktighet innebär att eleven har rätt till att både bli sedd och respekterad.
För att eleven ska kunna utveckla sin kunskap, är det viktigt att han/hon är delaktig i det som sker under hela den pågående processen. Delander & Thalén (2008) menar att eleven ska ha rätten att få uttrycka sina intressen och läraren ska visa att han/hon uppmärksammar dem. När eleverna delar med sig av sina intressen måste de uppleva det som meningsfullt, att läraren tar tillvara på det och även kan ändra på sitt beslut i förhållande till elevens intressen. Elevens påverkan kan även vara ett intresse som kan vara intressant att ta upp över hela skolan och då har skolan en skyldighet att överväga och ta ett beslut och även meddela och motivera vilket beslut de övervägt, till de elever som är inblandade. Inflytande kan pågå under olika tidsperioder, antingen är det en kort tidsperiod eller under en längre period. Eleven kan påverka under en kort period genom att få ett snabbt svar men det finns även mer komplicerade frågeställningar som kräver längre tid.
Almgren (2006) skriver om elevinflytande som ett relativt svenskt fenomen där speciellt intresset från staten är starkt. Elevinflytandet kan vara formenligt i de olika organ som finns i skolan, så som: klassråd och elevråd, eller ses som ett mindre formaliserat inflytande i utbildningen. Lärarna spelar en betydande roll för elevers inflytande och det är de som skapar möjligheterna och bidrar till elevdeltagande i undervisningen.
Cronert & Kessel (2010) menar att en viktig förutsättning för elevers inflytande är att eleverna har rätten och möjligheten att säga sitt och få ett svar av sina lärare. Precis som vilken arbetsplats som helst är det också viktigt att eleverna i skolan får ta del av de beslut som fattas och vara en del i processen. Det kan skapa intressanta diskussioner och ger även eleverna en chans att lyfta fram sina åsikter, synpunkter och idéer.
Elevdemokrati
Tham (1998) menar att skolan har som uppgift att ge eleverna en demokratisk fostran. Denna demokratiska fostran är något som eleven inte kan tillämpa på egen hand. SOU (1996) påstår att elevers inflytande är en viktig bit som ingår i den demokratiska fostran vilket innebär att elever
13
visar respekt för andra och inte gör det individuellt utan tillsammans med andra. Lelinge (2011) menar att elevers inflytande också har att göra med delaktighet som dessutom kan förstås som en viktig aspekt för elevers lärande. Detta innebär att eleverna ska ha lärdom om att kunna byta åsikter och perspektiv men också kunna visa medkänsla för andra i olika situationer. Skolan ska arbeta med demokrati och göra eleverna uppmärksamma på demokratins betydelse. Ferm (1998) hävdar att det är skolan som har som uppdrag att erbjuda alla chansen att öva upp sig i demokrati och var och en har som ansvar att försöka ta till sig informationen.
Är klassråd till för eleverna?
Lelinge (2011) menar att klassrådet är en arena för demokrati och att det är ett socialt samtal där elever kan mötas för att delge sina åsikter och yttringar. Klassråd är något som lyfts fram i styrdokumenten där elever tillsammans med lärarna skall sträva efter att diskutera fram idéer om skolmiljöns inre och yttre miljö. Utefter styrdokumenten finns det en formell norm kring hur klassrådet ska se ut. Alla elever har en plats i klassrummet att utgå ifrån, så som ordförande, sekreterare och övriga elever i klassen anses vara aktörer. Läraren anses i detta fall också vara en aktör då klassrådet anses i huvudsak vara elevernas forum. Eleverna får även träna upp sig i att ta demokratiska beslut i andra råd som ingår i skolans verksamhet så som elevråd, miljöråd, matråd med mera.
I en studie som skolverket har arbetat med Ung i demokratin- gymnasieelevers kunskaper och
attityder i demokrati- och samhällsfrågor (rapport 210) framgår det att de flesta skolor använder sig
av elevråd. Detta har dock föga betydelse för elevers påverkan på verksamheten och dess
undervisning. Det visar sig att eleverna inte anser att elevrådet är betydande och tror inte att dess befogenheter och kunskaper är viktiga för deras undervisning. I många fall handlar elevråden mest om skolans miljö, så som: skolgården, uppehållsrummen samt miljön i korridorerna. Den allmänna uppfattningen från elever och lärare i skolverkets studie är att elevrådet tenderar att ta upp sådana frågor som ligger utanför skolans huvuduppgifter. Eleverna skulle i högre grad vilja ha inflytande och få påverka sin egen arbetssituation samt sin undervisning. Inflytandet handlar mest om arbetssättet och arbetets redovisning. Själva innehållet, stoffet, anser sig eleverna inte ha något inflytande över.
14
I Läroplanen för grundskolan (Lgr11) poängteras det tydligt vilka rättigheter och skyldigheter skolan har vad gäller elevers ansvar och inflytande. Här står bland annat:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar (s.4).
15
Begreppet som format studien
Ett begrepp som vi fann aktuellt för vår studie och undersökning är makt. Maktperspektivet mellan lärare och elever och hur det framträder i undervisningen samt vad det innebär för elevers
inflytande. Vanligtvis definieras inflytande i relation till makt och Forsberg (2000) framhåller att makt oftast handlar om möjligheten att kunna påverka. Både inflytande och makt kan ses som något som en individ eller grupp vanligtvis har mer eller mindre av. Genom att ta fasta på den påverkan som elever använder i sina sociala relationer kan det användas med hjälp av inflytandebegreppet som ett analytiskt tankeredskap. Eleverna präglas dagligen av sina sociala relationer i skolan och i undervisningen och Forsberg (2000) menar att det kan debatteras om hur maktbemängda de relationerna är. Hon menar att det inte är betydande att fråga om eleverna har inflytande i undervisningen eller inte utan menar att makt och inflytande kommer till uttryck i sociala möten mellan lärare och elever i påverkan till andra organ i skolan så som i arbetsmetoder och innehållet i undervisningen. Med det, kan det förstås att författaren inte vill skriva fram elever som passiva och underlägsna offer som underkastas av lärarna utan vill framställa eleverna som medproducenter i relationen.
Almgren (2006) menar att i flera studier som hon har tagit del av, betraktar lärarna elevinflytande som en fråga om makt. De är ofta positiva till ökat elevinflytande men det kan finnas en oro att om lärarna ger mer makt till eleverna så minskar automatiskt lärarnas makt. Även tidsåtgången kan vara en oro som lärarna i Almgrens studie oroar sig för. Ger lärarna ökad tid till elevinflytande förlorar de automatisk tid från något annat i undervisningen. Även hur målen med elevinflytande ska uppfyllas och hur tiden ska disponeras till detta oroar lärarna. Trots att litteraturen vi presenterat i
historisk bakgrund talar för att ökat elevinflytande leder till motiverade elever, samt att relationen
mellan lärare och elever stärks med elevinflytande, menar Almgren (2006) att det inte är självklart att relationen mellan lärare och elever utvecklas med hjälp av elevinflytande och ökad makt. Det är inte säkert att just för att makten fördelas mellan elever och lärare så skapas bättre och starkare relationer. Författaren menar att lärare borde kunna lyssna och ta tillvara på elevernas åsikter utan att eleverna utövar inflytande över undervisningen och dess utformning.
16
Metod
I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med lärare och elever. Vi har valt denna metod eftersom vi tror att de frågor vi ställer kan besvaras tydligast genom intervjuer. Eliasson (2010) hävdar att det genom kvalitativa metoder är lättare att kunna gå in på djupet och analysera materialet. Dessutom underlättar det om man behöver samla in mer material under tidens gång. Metoden är väldigt flexibel och går också att kombinera tillsammans med andra metoder, både kvalitativa och kvantitativa. I kvalitativa undersökningar så kan den som
intervjuar/observerar välja vilken nivå han eller hon ska lägga sig på. Eliasson (2010) anser att efter intervjun är transkriberad och utskriven kan den som blivit intervjuad få ta del av materialet för att kunna avhålla sig från felaktig tolkning Att intervjua både elever och lärare kan vara ett sätt för oss att få ett bredare perspektiv på hur inflytande och delaktighet tas tillvara i undervisningen.
Vi ansåg att kvalitativa intervjuer skulle vara den yppersta metoden för att få fram ett så utförligt material som möjligt. Aspán (2005) hänvisar till Davies som menar att intervjuer är en bra metod för att dela med sig kunskap och utveckla en förståelse sinsemellan. Hon menar att genom att använda sig utav denna metod bidrar det till ett aktivt meningsskapande. Ahrne & Svensson (2011) hävdar att genom att använda sig av intervjuer kan den som bli intervjuad dela med sig av sina erfarenheter och sina upplevelser de har. De menar även att kvalitativa intervjuer är en bra metod då den går förhållandevis snabbt att utföra och att man får ett brett material.
Kvalitativa intervjuer kan gå till på olika sätt, de kan vara styrda eller ostrukturerade. Detta är något som man behöver bestämma innan intervjuerna startar. I den ostrukturerade intervjun utgår man från ett visst antal frågor på ett formulär och intervjuaren försöker att inte styra alltför mycket över samtalet utan vill att den som intervjuas ska kunna tala fritt men ska ändå kunna vara beredd att ställa följdfrågor och hålla intervjun inom det valda ämnet (Larsen 2009). Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med två lärare för att få ett mindre styrt samtal. Eliasson (2010) menar att ostrukturerade intervjuer leder till ett öppnare samtal där det är lättare att diskutera och hoppa mellan olika ämnen. Ostrukturerade intervjuer går även att dela upp i semi- eller halv strukturerade intervjuer. Efter Eliassons (2010) definition har vi då använt oss av semi eller halvstrukturerade intervjuer som är något mera styrda än den ostrukturerade intervjun. Då har den som intervjuar fler frågor att förhålla sig till, vilket kan leda till ett bredare material. För reliabiliteten och validiteten i en ostrukturerad intervju är det viktigt att den som intervjuar inte tar för stor plats och låter den som intervjuar få tala fritt.
17
Vi försökte att göra samtalet så avslappnat som möjligt genom att inte styra det för mycket. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer även då vi intervjuat eleverna i klassen, detta skedde gruppvis. Enligt Larsen (2009) kan det vara ett tillvägagångssätt för att få de som intervjuas att känna sig mer bekväma under samtalet och att de kan diskutera sinsemellan. Vi tyckte detta var en bra metod för eleverna vi har intervjuat, då det annars kan vara svårt att intervjua barn. Bland annat eftersom det krävs att den som intervjuar är väl förberedd med frågor som är anpassade till elever och som får de att känna sig bekväma i situationen.
Urvalsgrupp
Skolan som vi har valt att göra vår undersökning på finns i en kommun som ligger en bit utanför Malmö. Skolan innehar årskurser från förskoleklass och upp till femte klass. Kommunen och dess invånare har ökat de senare åren och den består till största delen av villaområden. I den valda skolan går det till stor del elever med svenska som förstaspråk. I årskursen går det totalt trettiofyra elever som är uppdelade i två klasser och vi har intervjuat elever från båda klasserna.
Vi har haft en parintervju med klassens båda lärare som har arbetat åtta respektive tio år i
grundskolan. Den lärare som har arbetat i grundskolan i åtta år är en kvinna som vi har valt att kalla för Anna. Hon har matematik som huvudämne samt naturvetenskap och svenska som sidoämne. Den lärare som har arbetat tio år i skolan är en man som vi har valt att kalla för Anders, han har svenska och samhällsorienterade ämnen som huvudämne samt musik som sidoämne. Då vi inte har tittat på elevinflytande ur ett genusperspektiv så har det ingen betydelse för vår studie om det är utskrivet om läraren i intervjun är man eller kvinna. I intervjuerna med eleverna har vi inte skrivit ut om det är en pojke eller flicka som pratar då det inte är relevant för vår undersökning.
Genomförande
Vi förberedde intervjufrågor till lärarna och eleverna som vi utgick från under vårt samtal (se bilaga ett). Intervjun tillsammans med lärarna tog en timme och fem minuter och under intervjun satt vi i personalrummet på skolan. Under intervjun var det vuxna som gick ut och in i personalrummet och vi blev lite påverkade av det. Vi började ställa frågor kring deras bakgrund och vi tror att det gav en mjukare öppning i samtalet och vi tyckte samtalet/intervjun flöt på naturligt och vi fick utförliga svar på våra frågor. Samtalet var väldigt avslappnat och deras kroppsspråk visade på att de var tillfreds under hela intervjun. Lärarna var väldigt positiva till att medverka i intervjun eftersom de tycker att detta område är mycket intressant att diskutera kring. Skolan har tidigare diskuterat mycket kring dessa frågor och lärarna menar att det är ett aktuellt ämne.
18
Lärarna har tidigare inte arbetat tillsammans och tyckte att vår intervju kunde leda till att de får lära känna varandra bättre. Under själva intervjun använde vi oss av en diktafon för att inte missa något viktigt som vi hade kunnat göra om vi bara hade antecknat. Eliasson (2010) menar att det kan vara en fördel att spela in intervjun då det gör det lättare att citera den intervjuade på ett korrekt sätt. Det ger också en möjlighet att gå tillbaka till inspelningen flera gånger, om det behövs. Efter att ha transkriberat intervjun med lärarna omfattade den totalt femton A4-sidor brödtext. Vi satte oss ner tillsammans och läste igenom arbetet och plockade ut de delar som vi tyckte var relevanta för vår studie.
Efter vi fått godkänt från elevernas föräldrar/målsmän kunde vi påbörja intervjuerna. I intervjun med eleverna använde vi oss av en konstruerad historia om klass 4C (se bilaga två). Vi gjorde vår undersökning med eleverna på skolan under en dag och berättade för klassen om vårt arbete och hur vi skulle komma att gå tillväga under dagen.Under tiden de hade sina ordinarie lektioner tog vi ut fyra stycken elever åt gången för att intervjua eleverna i grupp. Vi satt i ett grupprum och valde att småprata med eleverna innan vi påbörjade intervjun. Det var frågor som handlade om vilken lektion de hade och vad de tyckte om ämnet. Vi valde att göra så för att eleverna skulle känna sig mer avslappnade och trygga. För att eleverna lättare skulle kunna relatera till våra frågeställningar hade vi valt att skriva ihop en konstruerad historia. Den konstruerade historien handlar om klass 4C där eleverna ska börja med ett nytt tema. Läraren i historien har redan bestämt grupper och hur själva redovisningen ska utföras. Efter att ha läst historien för eleverna fortsatte vi intervjun med att ställa frågorna.
Delaktigheten i intervjuerna skiljde sig åt i de olika grupperna, därmed blev det olika längd på gruppintervjuerna. Vi intervjuade sammanlagt fem grupper med totalt tjugo elever. Intervjuerna spelades in på diktafon och tog en timme och trettio minuter totalt och efter transkriberingen omfattade det tjugonio A4-sidor brödtext. Materialet vi fick efter att ha transkriberat intervjun läste vi igenom och markerade sedan vilka delar som vi ansåg vara speciellt intressanta.
Etiska överväganden
Innan vi kunde påbörja vår undersökning behövde vi få godkännande från elevernas
föräldrar/målsmän. Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002) hävdar att de personer som kommer att intervjuas ska informeras om vad materialet kommer att användas till och även vem som kommer att få tillgång till det. I detta fall handlar det om att vi skulle få ett godkännande från föräldrar/målsman. Eleverna fick en blankett med sig hem några veckor innan vi tänkte komma ut och genomföra vår undersökning. På blanketten kunde föräldrarna kryssa i ett svar angående om
19
deras barn fick delta i intervjuerna eller inte. På blanketten framgick det även att ingen personlig information om eleven så som namn, klass, skola eller kommun kommer att synas i arbetet (se bilaga tre). Samtliga respondenter i undersökningen kommer alltså att vara helt anonyma.
20
Resultat och analys
Intervju med lärarna
I följande kapitel kommer ni få ta del av en redovisning av det material vi fått fram i vår studie. Resultatet bygger på vår undersökning från skolan där vi intervjuat de två lärarna, Anna och Anders samt tjugo elever från de två klasserna, i årskurs fyra.
Samspel mellan läraren och eleverna
Vi diskuterade utifrån frågor om grupparbete och Anna och Anders berättar att nu i början av terminen har de valt att själva göra grupperna eftersom det har varit mycket konflikter bland eleverna. De har gjort det för att minska den negativa inställningen som finns mellan eleverna i klassen. Anders anser även att det är ett bra alternativ för de elever som inte är så pratsamma av sig att vara i samma grupp för att de då måste visa lite initiativ. När eleverna har kommit mer till ro och hittat sin plats i klassen kan han låta eleverna få påverka mer med vem eller vilka de vill arbeta. Båda lärarna är dock rädda för att vissa elever inte blir valda vilket de vet kan förekomma i båda klasserna och menar att det är inget som får ske. Dock tycker de att eleverna själva kan få vara med och bestämma hur redovisningarna ska gå till.
Anna berättar att hon är väldigt öppen med att eleverna får komma med egna förslag gällande metod och arbetssätt, hon menar att undervisningen till stor del handlar om metoder. Även om eleverna själva kan komma med egna förslag är det lärarens ansvar att lära eleverna på olika sätt. Hon tycker att det är viktigt att det kommer förslag från både läraren och eleverna. De ska få vara med och påverka och bestämma samtidigt som läraren är där och vägleder dem. Anna brukar också berätta för eleverna när de har inflytande i undervisningen. Det anser hon vara viktigt för att de ska få en uppfattning om och även förstå när de har fått vara med och påverka. Det handlar om att vara tydlig och lyfta fram det på rätt sätt menar hon.
Anna nämner att skolinspektionen varit på skolan för ett tag sedan och att det togs upp frågor om just inflytande i undervisningen, hur viktigt det är att berätta för eleverna när de är med och bestämmer något. Anna berättar att hon inte är rädd för att låta eleverna ha inflytande i
undervisningen. Hon tror att läraren får med sig eleverna lättare och undervisningen blir roligare och eleverna blir mer motiverade. Hon tycker det är positivt eftersom hon sett en förändring hos vissa elever som tidigare i årskurs tre inte tyckte om matematik men som nu anser det vara roligare när de fått vara med och bestämma mer. Anna tillägger att eleverna fått rösta fram om de ska ha
21
dagsmål eller veckomål i matematiken. Eleverna röstade på att ha dagsmål och hon tycker att eleverna är mer motiverade och koncentrerade under lektionen.
Anders berättar att han tror det är viktigt för eleverna att det finns olika alternativ vad gäller hur uppgifter i undervisningsämnena kan utföras. Om det inte finns några förslag eller alternativ i relation till uppgiften är det väldigt många elever som har svårt för att komma igång och ingenting blir gjort. Anders tillägger att eleverna kan få välja i stunden hur de ska gå tillväga med en uppgift. Eleverna kan få inflytande över om de till exempel vill ha tillgång till datorerna eller om de vill sitta i ett annat rum och arbeta. Anders menar att det är en form av inflytande när eleverna få vara med och påverka direkt, ett spontant inflytande som han uttrycker det.
Utvärdering är något som Anna och Anders anser att de använder sig av i undervisningen.Eleverna har en skoldagbok där de veckovis får göra sin utvärdering. På måndagen får eleverna skriva ner ett mål som de vill arbeta med under veckan och som de utvärderar i skoldagboken i slutet av veckan. Det är något som de börjar med redan från årskurs ett. I dagboken brukar eleverna även få skriva vad de tycker har varit roligt eller intressant under veckan samt om det finns något som de skulle vilja lära sig mer om. Lärarna menar även att de brukar utvärdera efter avslutat arbete, både eleverna och lärarna. Detta gäller speciellt om de har påbörjat något nytt arbetsområde.
Inflytande från tidig ålder
Anders menar att det är en mognadsfråga, när eleverna är redo att få inflytande. Det är något som borde byggas upp med åren, så att eleverna kan påverka det som de är mogna för. Samtidigt menar de båda att elevinflytande är något som man borde börja med från tidig ålder. När vi ställer frågan till lärarna om när de anser att man kan börja med elevinflytande svarar Anna såhär:
Från allra första början, absolut. I den utsträckningen att man måste bygga upp det hela. Alltså det de kan påverka, det de är mogna för. Det kan vara olika från grupp till grupp också. Men absolut, någonting klarar de alltid av från första början.
Anders menar att det handlar om att begränsa eleverna, att man inte kan släppa eleverna helt fria. De behöver alternativ. Anna och Anders brukar tala om för eleverna om vad de ska lära sig och att det finns olika alternativ för eleverna att uppnå målet och det är lärarens jobb att visa eleverna de olika möjligheterna. Anna tror att man får med sig fler elever om man ger dem inflytande och gör eleverna mer delaktiga i undervisningen. Ju tidigare desto bättre. Anna och Anders ser
elevinflytande som en trappa, där elevernas inflytande i undervisningen succesivt kan öka genom åren.
22
Skillnad i ämnena
Anna tycker definitivt att det är lättare att ge eleverna inflytande i de naturvetenskapliga ämnena än vad det är i matematiken. Hon har svårt att förklara varför hon tycker så. Matematiken har oftast tydligare läromedel, vilket samtidigt inte är något som hon tycker ska få styra undervisningen. Anna byter gärna ut delar av matematikboken för att ta in något som hon anser passar bättre. Dock menar hon att eleverna kan få välja ordningen som de gör uppgifterna i matematiken. Anders menar att i hans ämnen så är det definitivt lättare att ge eleverna inflytande i musikämnet. Han anser att det till och med är ganska lätt då om de till exempel vill spela eller sjunga någon speciell låt så kan de i alla fall testa om det går. Eleverna kan även själva välja vilka instrument de vill spela.
I svenskämnet ser Anders efter vad eleverna behöver träna på individuellt och tillägger att det är någon form av inflytande. I de samhällsorienterade ämnena kan eleverna arbeta lite olika, då de tidigare fått fylla i en enkät hur de ville arbeta och hur de ville redovisa arbetet. Sedan
sammanställdes elevernas svar och han ansåg att det blev en rimlig bredd på arbetet.
Klassråd hålls vanligen en halvtimme varje vecka i varje klass. Anna och Anders menar att det är elevernas forum och de ska ha möjlighet att ta upp det som de själva tycker är viktigt. Lärarna menar att det ofta är väldigt rastorienterat, till exempel kan det handla om att de behövs nya bollar som eleverna kan använda på rasterna. Det brukar utses en ordförande och en sekreterare som då alltid ska vara någon av eleverna. Elevråd är något som hålls en gång i månaden och det är också något som eleverna själva håller i. De får även där utse en ordförande och en sekreterare som är någon av de äldre eleverna på skolan. Detta är något som väljs av eleverna genom ett
röstningsförfarande. Det menar lärarna är någon form av inflytande, att de får välja sina egna representanter.
Intervju med eleverna
Utifrån den påhittade historien om klass 4 C (se bilaga två) fick eleverna berätta vad de tyckte om historien. Vi hade nedskrivna frågor till eleverna som vi hade som stöd för att veta vad vi skulle utgå ifrån. Men under samtalets gång blev det en bra diskussion med eleverna och våra
frågeställningar blev besvarade utan att vi använde oss av våra förutbestämda frågor i särskilt hög utsträckning.
Elevers förhållningssätt till inflytande
Efter att ha läst upp historien för eleverna började vi varje gång med att ställa frågan ” Vad tyckte ni om historien?”. Eleverna svarade olika på denna fråga, några tyckte att det var orättvist att Pelle inte
23
fick byta grupp, några hade svårt att relatera till historien och några elever kunde känna igen sig. De flesta elever kände igen sig i Pelle, att de blir indelade i grupper och inte brukar kunna byta till en annan grupp efteråt. Eleverna menade att läraren påstår att det blir för många i den ena gruppen och att den andra gruppen då får mer jobb att göra. En del elever kände igen sig i att de kunde få olika alternativ att välja mellan när de arbetar med ett tema, både under genomförandet och under redovisningen. De hade oftast olika områden som de fick arbeta med och redovisade det för varandra för att ta del av varandras kunskaper.
Något som eleverna var överens om var att de ansåg att grupparbete var en bra arbetsform, då de kan stödja varandra i arbetet och på så vis få ta del av ny kunskap.
Elevers inflytande i de olika ämnena
Eleverna i studien gav uttryck för att de var nöjda med vilket inflytande de har i undervisningen idag. Många elever ansåg att de hade fått vara med och bestämma i matematiken om de skulle ha dagsmål eller veckomål. Hela gruppen på trettiofyra elever hade varit överens om att de ville ha dagsmål, vilket eleverna var nöjda med idag. Eleverna påstod att de flesta nu jobbade på bra i klassrummet eftersom de vill hinna med målet de har under dagen.
Även i ämnet slöjd uttryckte en del elever att de fick vara med och bestämma. De får olika alternativ att välja mellan och oftast får eleverna igenom sitt önskemål. Idrott var ett ämne som många elever tyckte bäst om i undervisningen, då de fick röra på sig och även kunna komma med förslag på aktiviteter till undervisningen. I idrottsämnet brukar även eleverna få önska en lek om det är någon som fyller år. Många elever ansåg att de fick vara med och bestämma vilket elevens val de ville ha. De berättade att de har olika alternativ de får välja mellan och att de sedan får något de har önskat. Överlag verkade eleverna vara nöjda med elevens val.
I frågan om klassråd kunde alla elever svara på vilken dag de har klassråd på och vad det brukar handla om. Eleverna berättade även om andra råd de har på skolan så som; elevråd, kamratråd och miljöråd. De flesta frågor som tas upp på klassrådet verkade handla mycket om rasterna och då framför allt om vilket material som eleverna tyckte skulle inhandlas till skolgården. Under intervjun påstod några elever att de har önskat att de ska få ha klassens timme på klassrådet. Det var något som eleverna sade att de önskat sedan i början av terminen men som lärarna svarat att de inte har haft tid till än. Eleverna hoppades att de ska få klassens timme senare under terminen.
24
Inflytande eller makt i undervisningen?
Utifrån våra frågeställningar har vi kunnat analysera lärarnas och elevernas svar. I följande avsnitt kommer ni få ta del av de områden som varit aktuella för vår studie och som vi valt att lägga mer fokus på. Vi har valt att väva ihop lärarna och elevernas svar tillsammans med den forskning som vi har tagit del av för att få fram en grund till vår analys.
Det framgick i intervjuerna med Anna och Anders att de vanligtvis delar in eleverna i grupper när de ska arbeta två eller flera. Detta var även något som eleverna lyfte fram och tyckte stämde in i hur deras klass brukar göra under grupparbeten. I historien som vi läste för eleverna framgick det att i den påhittade klassen så var det läraren som hade delat in eleverna i grupper. Där fick inte Pelle möjlighet att byta grupp då det hade blivit för många elever i den gruppen. Vi frågade eleverna i intervjuerna om de kunde känna igen sig från deras egen klass och de kunde de flesta då de menade att läraren sköter indelningarna.
Anders och Anna berättade i intervjun att anledningen till att de har valt att dela in eleverna i de grupperna är för att det har varit en del osämja i klassen och alla elever kan inte samarbeta med varandra. Det är något som har pågått sedan lågstadiet och lärarna menar att det har underlättat klassrumsmiljön om lärarna själva har gjort gruppindelningarna. Arfwedson & Arfwedson (1992) menar att utifrån deras erfarenhet, kan det vara bra att elever som har en negativ inställning till varandra hamnar i samma grupp när eleverna ska ha grupparbete. Tanken med detta är att lärarna vill att eleverna ska kunna lära känna varandra bättre och på så sätt förbättra arbetsklimatet. Jacobsen, Christiansen & Jespersen (2004) menar att konflikter och olikheter finns i alla klassrum. Alla elever är olika och har olika historier, erfarenheter och intressen. I en god klassrumsmiljö krävs det att alla elevers olikheter tolereras och accepteras. Försöker läraren att motverka olikheter i klassen, kan det motsatta hända: att grupperna bland eleverna förstärks och klassrumsklimatet blir ännu sämre. Författarna skriver att: ”Det gäller att utveckla en klasskultur där olikheter är legitima, och där det finns säkra normer för att envar har rätt att vara på sitt sätt och arbeta på sitt sätt” (s.22). Arfwedson & Arfwedson (1992) hävdar att om eleverna får välja grupper själva kan det bidra till att flera av eleverna blir missnöjda och att gruppindelningarna blir ojämna. Det kan även på ett negativt sätt spegla klassens sociala struktur och vissa av grupperna är då på förväg dömda att misslyckas. Det är nästintill omöjligt att hitta former och gruppinstallationer som passar alla elever.
Flera av eleverna i undersökningen menade att det inte går att vara för många elever i en grupp och därför kan det vara svårt att byta efter sitt eget intresseområde. Arfwedson & Arfwedson (1992)
25
menar att intresseområdet egentligen borde vara något som gruppindelningarna behöver utgå från för att göra det motiverande och utvecklande för eleverna i deras arbete.Persson (1994) framhåller att motivation och engagemang är viktigt för de elever som har svårigheter att finna drivkraft att gå till skolan och utföra sitt arbete. Författaren menar att sorteringen i skolan ofta sker utan elevernas intresse och medgivande och leder i värsta fall till dåliga omdömen, skolk och svaga betyg längre fram. Sorteringen blir på det viset ett slags maktutövningsinstrument då det syftar till att påverka elevernas handlande genom en sammankoppling av elevernas bedrifter och hur de sorteras. Dewey (1991) förespråkar en utbildning där individens intresse och aktivitet tas tillvara och där lärarna med sin kompetens stöttar eleverna och för dem målinriktat framåt. Detta synsätt lägger stor fokus på lärarens kompetens och pedagogiska kunskaper gentemot eleverna. Jacobsen, Christiansen & Jespersen (2004) menar att lärarna behöver anpassa elevernas uppgifter och samarbete efter klassens sociala utvecklingsnivå. Lärarna behöver även göra eleverna trygga och låta eleverna lära känna varandra och tänka på att det sociala samspelet utvecklas i faser. Även klassens sociala klimat har stor betydelse för elevers inlärning och utveckling i undervisningen. Speciellt med tanke på att de upplever detta varje dag i skolan. Det är viktigt att eleverna får chans att vara sig själva och med det får utveckla nya kompetenser. I en välfungerande klassrumsmiljö krävs det att det finns en grundläggande ömsesidig acceptans. De enskilda eleverna behöver känna att de har rätt att vara där och detta behöver läraren bekräfta och främja i klassrummet.
Balans i undervisningen
Anna och Anders menade att det var lättare att göra eleverna mer delaktiga under genomförandet och redovisningen av arbetet i skolan. Där kan eleverna få önska hur de vill gå tillväga för att lära sig samt ge förslag på hur de vill redovisa. De försöker ta till sig elevernas förslag men att det inte alltid går att tillgodose allas önskemål. Eleverna ansåg att de fick påverka mer om hur de vill utföra sitt arbete och även hur redovisningarna skulle gå till än över själva indelningarna. Arfwedson & Arfwedson (1992) menar att resultatet av elevernas arbete ska kunna användas på ett bra sätt och läras ut till de andra eleverna för att eleverna ska känna att uppgiften är viktig och betydelsefull. Anna och Anders påstår att det är viktigt att hitta en balans i undervisningen där både elever och lärare är med och påverkar arbetssättet. De anser att det är deras uppgift att hjälpa eleverna att komma framåt och komma med nya idéer kring hur de vill arbeta. Forssell (2011) hänvisar till Sundgren som skriver om Dewey och om hans tankar om elevers erfarenheter och känslor. Forssell (2011) skriver: ”Elevernas erfarenheter och känslor skall alltså vara utgångspunkt för pedagogiken,
26
men undervisningen måste styras och ledas för att åstadkomma en god symbolisk representation av omvärlden och för att socialisera eleverna till goda samhällsmedlemmar” (s.110).
Det framgick även i intervjuerna med eleverna att de tycker att undervisningen blir roligare om de får vara med och bestämma. Enligt SOU (1996) så visar det sig att eleverna tycker att det är viktigt att de får påverka sin undervisning. Detta intresse ökar ju äldre eleverna blir. Eleverna skulle vilja vara med och bestämma mer kring hur lektionerna ser ut, hur ämnena är uppstyrda och även vilken skola som de går på. Det är dock bara var fjärde elev som anser sig kunna påverka hur lärarna styr undervisningen och vilka ämnen som tas upp. I valet av läromedel anser eleverna att de har ännu mindre att säga till om.
Eleverna i undersökningen uppskattade när de fick vara med och ta ett beslut om huruvida de skulle ha dagsmål eller veckomål. Eleverna röstade på att ha dagsmål och har uppsatta mål som de ska nå efter avslutad dag och om eleverna inte hinner med målen under lektionen får de ta med sig arbetet hem för att göra det klart till nästa dag. Efter röstningen verkade fler elever tycka att
matematikundervisningen blivit roligare. Både eleverna och lärarna tycker att dagsmål fungerar bra och eleverna påpekar att det är bra att ha mål under dagen, eftersom de då undkommer läxor. Flera av eleverna påpekade att koncentrationen i klassrummet ökade och fler blev motiverade. Jacobsen, Christiansen & Jespersen (2004) att det är ett sätt att få eleverna att ta ansvar och det kan i sin tur leda till att lärarna får mer självständiga elever. Kraven bör vara väsentliga och inspirerande för att eleverna ska uppnå målen.
Delaktighet i ämnena
Något som vi har funnit intressant i så väl material från intervjuerna och från genomgång av litteratur är att inflytandet i de olika ämnena skiljer sig åt. Litteraturen vi tagit del av (SOU 1996) menar att inflytandet i till exempel slöjd och de estetiska ämnena tenderar att vara högre än i matematik, svenska och naturvetenskap. Det visar sig att två tredjedelar tycker att de får påverka mer i ämnet slöjd, där de själva får ta ansvar och lösa problem utan att bli påverkade av andras resultat. Både slöjden och de estetiska ämnena följer samma läroplan vilket gör att man kan fråga vad det då är som gör det lättare att få eleverna delaktiga i just dessa ämnen? Anna i
undersökningen menade att det var lättare att ge eleverna inflytande i naturvetenskapen än i matematiken, något som hon inte kunde utveckla men trodde att det berodde på att matematiken oftare är styrd av ett läromedel
I Boken om pedagogerna (2011) skrivs John Deweys pedagogiska tankar fram i sammanhanget. Forssell (2011) menar att Dewey var kritisk till klassrummets uppställning och sociala ordning och
27
att i skolan fostras barnen i en slags passivt läroboks dominerad miljö. Hanteringen av eleverna ska gå så smidigt som möjligt utan tanke på den enskilde individen. Fokus läggs på läraren och
läroboken istället för på eleven. Samtidigt menade Anna i undersökningen att hon inte ville göra sig allt för beroende av läromedlet utan vill ha möjligheten att ta in annat material att arbeta med i undervisningen. Tham (1998) menar att lärare tycker att läroboken ger stöd i planeringen och ger möjlighet till ett säkert arbete. Hon hävdar att om läroboken är det enda som har plats i planeringen kommer elevers inflytande över planeringen att minska.
Anders som har musik som sidoämne menade att det är mycket lättare att låta eleverna få inflytande i musiken än i svenskan och de samhällsorienterade ämnena. Han berättar att eleverna kan få ta med sig en låt som de vill spela under lektionen och eleverna får även spela vilket instrument de vill. I frågeställningen om elevernas favoritämnen blev svaren ganska spridda, men majoriteten hade idrott, slöjd och även elevens val som favoritämnen. I boken om pedagogerna av Forssell (2011) skriver Sundgren att Dewey menar att barn tycker om att göra saker när de får se resultat. Detta är kopplat till de estetiska och praktiska ämnena, då eleverna får konstruera något samt använda sina konstnärliga sidor. Korpela (2004) menar att: ”När eleverna får utveckla sin kreativitet och sin sociala förmåga får de bättre förutsättningar att lära sig. Motivationen ökar när man får möjlighet att lyckas med någonting, och med större självkänsla klarar man också bättre motgångar” (s.24). Eleverna med idrott som bästa ämne fick som följdfråga om de får vara med och bestämma på idrotten. Svaren blev även där lite spridda då några elever tyckte att de inte fick bestämma till exempel aktiviteter på idrotten medan några elever tyckte att de kunde få bestämma någon lek ibland. I början av terminen fick de även ange önskemål på aktiviteter till idrotten och idrottsläraren skulle försöka tillgodose så många av förslagen som möjligt i undervisningen.
I svenskan menar Anders att det ofta brukar handla om att se till vad eleverna behöver träna på och det kan vara väldigt individuellt. På svenskan kan man dock ge eleverna valmöjligheten att få välja var de vill sitta och arbeta, som exempelvis i biblioteket där det kan vara lite lugnare. Det menar Anders, kan vara en form av inflytande. Forssell (2011) hänvisar till Dewey som menar att i det sedvanliga klassrummet ofta ges lite utrymme för eleverna att arbeta på. Klassrummet saknar ofta de behövliga områden där eleverna kan konstruera och skapa. När eleverna i studien ska skriva en berättelse i svenskan kan eleverna få olika historier att välja mellan. Dock får eleverna ofta
instruktioner om att det ska vara en tydlig början och ett slut. Anna och Anders påpekar att de tycker att eleverna kan behöva begränsade alternativ att välja mellan när de får skrivuppgifter eftersom det annars kan vara svårare att starta ett arbete om de har fritt val. Forsberg (2000) hävdar
28
att de flesta elever som har inflytande i undervisningen tycker bäst om när läraren har bestämt vad de ska arbeta med och hur de ska gå tillväga.
Elevens val tyckte eleverna var ett ämne som de fick vara med och påverka i. Framförallt
uppskattade de att de får lov att önska vad de vill arbeta med. Dock ansåg en del elever att de inte brukar få sitt förstahandsval men de verkar vara nöjda över beslutet ändå. Även Anna och Anders höll med om att eleverna får vara med och ha inflytande i just elevens val. Enligt SOU (1996) menar de att eleven har rätt till att själv få välja det ämne som han/hon vill fördjupa sig i. Elevens val utgör åtta procent av elevens tid i grundskolan. Föreskrifterna om elevens val är dock få men enligt SOU (1996) menar man att skolstyrelsen ska försöka ge eleverna möjlighet att tillgodose alla elevers behov utifrån de föreskrifter som finns. Några elever menade att elevens val blir roligt då de själva får välja utifrån sitt intresse. De ansåg att det blir ett roligt ämne när de har det en gång i veckan och inte blir som andra ämnen, så som matematik och svenskan. I intervjun med Anna och Anders framgick det att skolan diskuterar mycket om hur skolan ska göra elevens val så
demokratiskt som möjligt. I Läroplanen för grundskolan (2011) ges det inga direktiv kring hur elevens val ska vara utformat i skolan.
Kan elever ha inflytande i undervisningen med hjälp av sina
intressen och erfarenheter?
Vi frågade eleverna vad de brukar hitta på under rasterna respektive på fritiden. Svaren blev ganska spridda med till exempel, leka i dungen, gunga, spela fotboll eller prata med kompisar. Anledningen till att vi tog upp frågan var för att få en förståelse om lärarna använder sig av elevernas intressen, erfarenheter och populärkultur i undervisningen. Dewey (1999) menar att det är viktigt att involvera barnens fritidssysselsättningar och lekar i skolarbetet. Detta gör eleverna engagerade och nyfikna och de kan ge en djupare relation till skolarbetet. Han skriver såhär:
Ibland tar man kanske till lek, spel och konstruktiva sysselsättningar enbart av dessa skäl, med betoning på befrielse från det tunga och hårda skolarbetet. Det finns dock ingen anledning att bara använda dem som angenäma tidsfördriv. Studier av själslivet har klargjort det grundläggande värdet av den medfödda benägenheten att utforska, hantera verktyg och material, att bygga och att ge uttryck för leklust etc. När övningar som bygger på dessa behov utgör en del av det ordinarie skolarbetet blir hela eleven engagerad (Dewey 1999:241).
Anders berättar att han tydligt känner igen sig sedan han läste på lärarhögskolan om hur lärare ska göra för att ta tillvara på elevers erfarenheter och intressen i undervisningen. Fast (2008) menar att genom att försöka skapa sig kunskap om populärkulturen kan läraren ta tillvara på elevernas erfarenheter utanför skolan i undervisningen. Det kan även bidra till att läraren får en mer positiv
29
inställning kring barnens populärkultur. Torstenson-Ed (2003) framhåller vikten av interaktion mellan elevernas livsvärld och skolans värld. Ofta är de skilda åt och vuxna och lärare vet inte vad eleverna har för sig på exempelvis rasterna, på skolgården eller i matsalen. Författaren framhåller att i arbetet som pedagog är det viktigt att väva samman dessa två världar för att skapa ett
sammanhang för eleven.
Anders tycker att det är viktigt att ta tillvara på elevers intressen i undervisningen men det är svårt att genomföra det i praktiken. Alla elever har olika intresse och det blir svårt att genomföra det individuellt menar Anna. Hon anser att det kan vara en uppgift som fungerar i
svenskundervisningen då eleverna kan få en skrivuppgift där de utgår från sitt intresse. Fast (2008) hävdar att det är viktigt att eleverna får skriva om det de är intresserade av och även det eleven har sina tankar kring.
Anna anser också att det i matematiken är en orimlighet att tillgodose alla elever om hon hade utgått från exempelvis fotbollen. Hon menar att hon inte hade fått med sig alla, utan endast ett fåtal som har fotboll som intresse. Anders tror nog att musiken i detta fall kan vara ett lättare ämne att ge eleverna inflytande i, om eleverna är intresserade av en viss låt eller artist. I idrotten kan eleverna komma med önskemål och även få hålla i lektioner men i de andra ämnena kan det bli svårt. Han tror dock att lärare ibland tänker för stort och att en väldigt liten sak hade kunnat uppskattas hos eleverna.
Dewey (1991) menar att barnen lever i en värld som är begränsad och beroende av personliga kontakter. Barnet kommer ofta inte i kontakt med de saker som ligger utanför skola, familjens eller vännernas intressen. När eleverna sedan börjar skolan menar Dewey (1991) att ämnena ofta är väldigt uppdelade och skiljer sig ofta åt och detta är inte något som barnet har erfarenhet av. De upplever inte saker och ting uppdelade på det viset som ämnena ofta är i skolan.
Utvärdering i skoldagboken
Anna och Anders anser att utvärdering är viktigt och försöker alltid att göra det efter ett avslutat temaarbete. Antingen utvärderar lärarna själva eller tillsammans med eleverna. Alexandersson & Kroksmark (1984) anser att som lärare är det självklart att man ska utvärdera sitt arbete och att man kan göra det med hjälp av frågor som: Är detta bra? Vad lär sig eleverna av detta? Går
verksamheten som jag hade tänkt mig? osv. Utvärdering kan göras med olika metoder, så som kvantitativa eller kvalitativa. Kvantitativa utvärderingar kan göras med hjälp av prov, enkäter eller tester medan kvalitativa kan bestå av intervjuer.
30
I lärarintervjun framkommer det att Anna ska utvärdera hur eleverna tycker dagsmålen har fungerat i undervisningen och detta kommer hon att göra i mitten av terminen. Alexandersson & Kroksmark (1984) menar att utvärdering inte bara är en kontroll av verksamheten utan också ett stöd för kommande utveckling och förbättring av verksamheten. Eleverna har även en skoldagbok där de skriver upp ett nytt mål för varje vecka som de sedan utvärderar på fredagen. Anna och Anders tillägger att eleverna också kan få skriva ner hur de tycker veckan har varit och om det är något de tycker har varit extra kul eller om de har önskemål kring något specifikt ämne.
Tham (1998) anser att elevernas personligheter och viljor inte har tillräckligt stor plats i skolan idag och att de inte får tillräckligt utrymme till att dela med sig av sina tankar. Tanken med
skoldagboken är även att eleverna ska kunna ta den med sig hem och visa för föräldrarna. Korpela (2004) menar att skoldagbok eller kontaktbok som han kallar det för, är ett bra sätt för eleven att kunna utvecklas i skolan. Det ger även föräldrarna en insyn i elevens skolarbete och kan hjälpa sitt barn att reflektera och värdera sig själv och sitt arbete.
Det är viktigt att eleverna får fundera över sin skolgång, sin plats i olika sammanhang, kompisrelationer, med mera. På så vis blir hon/han medveten om sina starka och svaga sidor och kan tillsammans med föräldrarna planera och diskutera eventuella önskemål om stöd. Kontaktboken blir ett bra verktyg för eleven att se sig själv, värdera sig själv (Korpela 2004:49).
Efter att eleverna utvärderat berättade Anders att han oftast skriver en kommentar i deras
skoldagbok för att ge eleverna respons. Tham (1998) hänvisar till Anna Wallin, en lärare som har erfarenhet av att arbeta med skolloggar. Hon menar att genom att eleverna skriver loggbok får hon som lärare en bättre kontakt med eleverna och de får även en chans att kunna påverka sin
undervisning. Anna och Anders påpekar att de vill lära eleverna att de ska kunna skriva mål som de sedan kan utvärdera.
Många elever i vår studie påstod att de lär sig något nytt varje vecka, ett fåtal menade att de inte går att lära sig något nytt varje vecka. Eleverna berättar att det ibland kan vara svårt att komma på ett nytt mål för varje vecka, men då brukar lärarna hjälpa dem att komma på ett mål.
Klassråd och elevråd
Under intervjun belyste Anna och Anders vikten av att ha klassråd varje vecka. De menar att det är viktigt att eleverna får vara delaktiga och medbestämmande. Även eleverna pratade positivt om klassråd, där de ansåg att de fick tid och plats för att komma med förslag och vara med och påverka. Delander & Thalén (2008) menar att utifrån olika studier som har gjorts om klassråd visar det sig att få skolor har fått klassråd att fungera på längre sikt. Det visar sig att en del elever inte upplever klassråden så betydelsefulla som de hade önskat.
