God klassrumsmiljö - vad är det i bildämnet?

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Bild och

lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

God klassrumsmiljö - vad är det i

bildämnet?

A good classroom environment - what is it in visual arts education?

Isabelle Liljekvist Bergh

Ludvig Lindholm Persson

Ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9, 270 hp

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Datum för slutseminarium (2021-02-22)

Examinator: Anneli Einarsson Handledare: Elin Låby

Förord

Produktionen av denna text är både delad och uppdelad. Inledning, metod, syfte, frågeställning och diskussion har vi skrivit tillsammans i samråd med varandra. Därför upplever vi att vi båda bidragit lika mycket till de texterna. Presentation av källorna samt resultatet är uppdelat mellan oss båda baserat på de artiklar den individuella författaren ansvarat för under skrivprocessen. De uppdelade skrivdelarna har lästs igenom av den andre och ändringar har gjorts efter önskemål.

Ludvigs artiklar:

○ Fletcher, J., Everatt, J., Mackey, J., & Fickel, L. H. (2020). Digital Technologies and Innovative Learning Environments in Schooling: A New Zealand Experience.

○ Gültekin, T.(2012). A Student-Oriented Checklist to Understand The Creative Learning Level of Primary School Grade II Visual Art Class For Special Education Methods.

○ Ma, Z., Jingjing, G., & Yi Man Li, R. (2021). Research on Innovative Teaching Mode of Art Education in the Age of Convergence of Media.

○ Roskos, K., & Neuman, S. B. (2011). The Classroom Environment.

○ Susi, F. D. (1989). The Physical Environment of Art Classrooms: A Basis for Effective Discipline.

Isabelles artiklar:

○ Al-Ghamdi, A. (2017). Building a Positive Environment in Classrooms through Feedback and Praise.

○ Kulinski, A. R. (2018). Awakening the Creative Problem Solver.

○ MacSuga-Gage, A., S., Simonsen, B., & Briere, D., E. (2012). Effective Teaching Practices that Promote a Positive Classroom Environment.

Sammandrag

Detta är en kunskapsöversikt som redogör om olika metoder för att nå vad en god klassrumsmiljö är och vad det innebär. Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningarna Vad skapar en god klassrumsmiljö för bild? och Vilka faktorer påverkar dynamiken mellan lärare och elever? I vår sökprocess

har vi använt oss av databaserna Eric, ERC samt Swepub. Utifrån en bred pedagogisk utgångspunkt har vi analyserat forskning kring vad det innebär att ha en god klassrumsmiljö, och vilken betydelse den kan ha för bildundervisning i högstadiet. Baserat på frågeställningarna har det möjliggjorts att ta del av olika sätt att behandla och arbeta för en god klassrumsmiljö samt faktorer som påverkar dynamiken mellan lärare och elever. Forskningen berör ämnen som lärarens roll, innovativa lösningar, strategier, miljö och design. Vårt jobb är att angripa frågeställningarna från flera olika håll, för möjligheten att få en variation på att forskningen gett resultat. Bild är det ämne som är i vårt fokus, men många av strategierna och lösningarna går att applicera på mer än bara bildämnet.

Nyckelord: Bild, Dynamik, Elev, Inlärning, Inlärningsmiljö, Klassrum, Klassrumshantering, Klassrumsmiljö, Lärare, Relationer

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Vad är en god klassrumsmiljö? 1

2. Syfte och frågeställning 4

3. Metod 5

4. Presentation av källorna 8

4.1 Metoddiskussion 10

5. Resultat 12

5.1 God klassrumsmiljö 12

5.2 Lärarens roll för en god klassrumsmiljö 14

5.3 Elevers individualitet 15

5.4 Digital lärmiljö 17

6. Diskussion 19

6.1 Generell klassrumsmiljö i relation till bildämnet 19

6.2 Bildämnet kontra god klassrumsmiljö 20

6.3 Avslutning 21

1. Inledning

Att bildämnet är ett ämne i svenska skolan som tillsynes inte får lika mycket uppmärksamhet i dagens forskningsarena om utbildning och undervisning är något som kan sägas vara allmänt känt inom lärarutbildningen och läraryrket. Klassrumsmiljö däremot är ett forskningsområde som har utforskats på ett högre plan. Att då sammanställa dessa två olika forskningsområden till en kontext som kan gynna bildlärare är något som inspirerade oss till detta område. Skolverket (2019) betonar i dagens aktuella läroplan (Lgr11) vikten av bildämnets undervisning där olika metoder och lärmiljöer används för att elever ska nå sin fulla potential. Att skapa en god lärmiljö för eleverna inkluderar olika faktorer, vilket är anledningen till att diskussioner som kommer att uppkomma i den här kunskapsöversikt är till för att hjälpa och vägleda lärare inom bild till en god lärmiljö.

I början av bildlärarutbildningen så fick vi en uppgift där man fick bygga en modell av ett fysiskt bild klassrum där man var tvungen av att inkuldera faktorer som påverkar undervisningen såsom rörlighet, tillgänglighet och resonans. En viktig inspirationskälla till detta projekt var vår kursbok av Granskog (2007), specifikt om ett kapitel där klassrummets scenografi är en central del som var skriven av Jedeskog (2007, s.124). Ytterligare en bok som legat till inspiration för denna kunskapsöversikt är De Nobile, Lyons & Arthur-Kelly’s bok från 2017 som utforskar hur allt i ett klassrum påverkar elevers upptagningsförmåga såväl som deras kunskaps inom ämnet. De tar även upp hur den omgivande miljön påverkar eleverna och tillgängligheten i klassrummet.

1.1 Vad är en god klassrumsmiljö?

Skolverket (2020) beskriver hur lärmiljön omfattar både undervisningen och den fysiska miljön. De fortsätter med att hänvisa till skolinspektionen granskning som visat på att studieron i ett klassrum påverkas av tre faktorer. Den första är tydliga lektionsstrukturer, den andra är ett tydligt fokus på undervisningen och den tredje är en trygg och stödjande lärmiljö som ger goda förutsättningar för eleverna att följa med i undervisningen. Skolverket (2020) skriver också att granskningen visat att det är större chans att elever sitter tysta och inte vet vad de ska göra än att de sitter och stör genom prat och stök.

man som lärare kan arbeta med några aspekter för god lärmiljö. Den första är organiserandet av undervisningen. Den andra är den fysiska miljön, både hur det är möblerat samt hur eleverna kan förflytta sig. Möbleringen i ett klassrum är en viktig del för att eleverna ska få förutsättningar att arbeta på olika sätt. Vill man uppmuntra till samtal och diskussioner bör eleverna sitta i en cirkel eller en halvcirkel. Det viktigaste skriver Skolverket (2020) är att alla eleverna kan se läraren när hen ger instruktioner eller håller i en genomgång. En annan del av den fysiska miljön är att det ska vara enkelt för eleverna att förflytta sig i klassrummet mellan de platser som är viktiga. Skolverket (2020) skriver ett exempel om platsen där man förvarar pennor eller annat material, då är det bra om man lägger ut det på flera platser i klassrummet så att inte alla elever behöver gå till samma ställe. (Skolverket har använt sig av begreppet lärmiljö och vi var valt att tolka in det som klassrumsmiljö)

Kempe (2018) har tittat på en forskningsstudie från Norge som behandlat ledarskap i skolan. Hon sammanfattar resultatet i forskningsstudien och menar att den visat att lärare som skapar ett positivt inlärningsklimat är mer framgångsrika. Kempe (2018) skriver att forskarna från den norska studien kommit fram till att det finns tre faktorer som utmärker gott ledarskap. Den första är att det ska vara ett positivt klimat i klassrummet där lärare och elever känner varandra väl, den andra är att läraren ska organisera arbetet effektivt så att så mycket tid som möjligt går till lärandet och den tredje är att själva inlärningen ska fokusera på att utveckla elevernas förmåga att tänka. Forskarna kallar de tre faktorerna emotionellt stöd, klassrumsorganisation och inlärningsstöd (Kempe, 2018).

Kempe (2018) som är lärare i grunden fortsätter med att ge sju förslag för att uppnå de tre faktorerna som finns med i ett gott ledarskap enligt forskningsstudien från Norge. Dessa förslag är:

1. Var generös med beröm och uppmärksamma framsteg. 2. Ge beröm offentligt och kritik i enrum (eller enskilt). 3. Var intresserad, visa att du bryr dig.

4. Skapa en vi-känsla, bästa klassen! 5. Visa att det är ok att göra fel ibland. 6. Om det blir fel- gör om och göra rätt.

7. Gör mer av det som går bra och undvik eller träna på det som inte fungerar.

Vad är en god klassrumsmiljö och vad det betyder för oss? Enligt oss så innehåller en god klassrumsmiljö olika aspekter men vilka dessa aspekter är var det delade infallsvinklar på. En aspekt som tittades mycket på var hur vi själva vill vara som framtida lärare och har då även tagit inspiration från våra respektive handledare under VFU:n.

Under vissa omständigheter och olika kontexter så kan ett högljutt klassrum vara en god klassrumsmiljö, dock så måste det alltid vara en kontrollerad miljö där läraren är auktoriteten. Ett exempel av detta kommer från en av våra VFU placeringar där bildläraren uppmuntrade eleverna att prata under lektionstid för att öka självförtroendet och dynamiken hos och mellan eleverna.

Något som det centrala innehållet nämner är att elever ska lära sig att prata om bilder vilket kan göras genom aktivt deltagande och samtal om bilder och dess bakgrund (Skolverket, 2019, s. 28).

En annan aspekt som påverkat våra olika syner på en god klassrumsmiljö är vår egna undervisning under VFU perioderna. En skillnad som kan ses i bådas undervisning är hur klassrummen har varit uppbyggda i bild samt i våra andra ämnen religion och svenska som andraspråk. Vår tolkning av god klassrumsmiljö knyts samman med källorna som nämnts ovan och detta är grunden vi utgått ifrån när vi gjort våra sökningar av källor.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att belysa och fördjupa vår kunskap om goda klassrumsmiljöer för bildämnet. Samt hur en lärare med hjälp av den fysiska klassrumsmiljön, uppmuntrande klassrumshantering och goda relationer kan skapa förutsättning för elevers lärande genom goda klassrumsmiljöer. Detta är för att utöka såväl vår egna kunskap och för att vi ser en begränsad forskningsområde som berör bild och det fysiska klassrummet i högstadiet.

För att göra detta kommer arbetet utgå från frågorna: ○ Vad skapar en god klassrumsmiljö i bildämnet?

3. Metod

Det första steget vi tog i vår sökprocess var att titta på kurslitteraturen som gav oss inspiration till arbetet. Då tittade vi på De Nobiles et al. (2017) bok skriven på engelska och Jedeskogs (2007) bokkapitel skrivet på svenska. Detta gav oss en rad begrepp på både engelska och svenska vilket vi såg som positivt när vi började vår sökprocess eftersom vi då kunde söka i sökbaser på olika språk. Några nyckelord vi hittade i böckerna var: learning environments, positive learning environments, effective learning environments, effective learning, fysisk klassrumsmiljö, klassrumsmiljö. Eftersom böckerna vi hittat inspiration ifrån inte behandlade bildämnet la vi därefter till fler sökord för att hitta källor som behandlade bild och bildklassrummet till exempel: visual art education, visual art classroom, bildklassrum och bild i skolan. Anledningen till varför vi la till visual art i de engelska sökningar var för att avgränsa till bild, vi upptäckte att om man bara sökte på art fick man även fram källor som behandlade teater och musik.

Det andra steget var att göra individuella sökningar. Innan vi sökte läste vi igenom Fribergs bok

Dags för uppsats för att få guidning i hur man ska tänka innan man söker. Vi använde oss av tre

sökmotorer för att få ett så brett resultat som möjligt, Friberg (2014, s.54) skriver att om man vill uppnå ett brett sökresultat så bör man inte enbart använda sig av en sökmotor. De vi valde var SwePub och ERIC och ERC. Vi valde dessa eftersom de var länkade i bibliotekets sökguide som akademiska sökmotorer. Vi sökte på varsitt håll där Isabelle började med att söka på effective learning environment på ERC som gav 833 träffar, 693 efter att ha valt att texterna skulle vara refereegranskade och på ERIC som gav 1000 träffar, 589 efter att ha valt refereegranskade. Därefter gjordes en sökning på Effective learning environment and visual art som gav 2 träffar både på ERC och ERIC. Isabelle testade även att söka på SwePub först effektiv lärmiljö som gav 0 träffar och sedan på bara lärmiljö som gav 79 träffar, 14 träffar efter att refereegranskning lagts till. Därefter gjorde hon en sökning på bildämnet som fick 29 träffar, 2 träffar efter att refereegranskning lagts till. Ludvig började med att söka på Visual art Education på ERC som gav 690 träffar, 536 träffar efter att refereegranskning lagt till och på ERIC som gav 585 träffar, 311 träffar efter refereegranskning. Ludvig testade också att söka på SwePub, där började Ludvig med att söka på klassrumsmiljö som gav 11 träffar, 2 träffar efter refereegranskning. Därefter sökte Ludvig på bildklassrum som gav 0 träffar medans bild klassrum gav 12 träffar, 1 träff efter refereegranskning. Därefter gjorde Ludvig en sökning på Bild i skolan som fick 172 träffar, 15 efter refereegranskning lagt till.

Efter att sökningarna utförts valde vi källor baserat på titel och abstract. Vi valde några källor var som vi sedan läste noga som vi sen berättade om för varandra. Därefter gjorde vi ett urval på de åtta källor vi tyckte var mest relevanta för våra frågeställningar “Vad är en effektiv lärmiljö för bild och hur kan lärare påverka elevers inlärning i bildämnet genom deras lärmiljö?”. Dessa sökningar gjordes i en period mellan den 13 november 2020 till den 13 februari 2021.

Efter opponering av vårt arbete insåg vi dels att vår ingång kring effektiva lärmiljöer kunde få en negativ konnotation och att vi behövde vara tydligare i hur vi gjorde våra urval. Det gick inte att bara välja på måfå. Frågeställningen skrevs om och nya sökningar utfördes. Innan vi gjorde nya sökningar kollade vi igenom om det fanns några av de källor vi tidigare valt som gick att återanvända även med den nya frågeställningen samt med nya kriterier för urvalet av källor vi kom fram till. Vi gick tillbaka till begreppen vi hade från våra inspirationskällor för att se om något av begreppen vi hittat då som vi inte sökt på tidigare som kunde funka med den nya frågeställningen “Vad skapar en god klassrumsmiljö i bildämnet?” Några begrepp vi valde var: positive learning environment, god lärmiljö, god klassrumsmiljö. Processen med sökningar gick till på samma sätt som vid tidigare sökningar men den största skillnaden i de nya sökningarna var hur vi gjorde urvalet. Vi började med att söka på positive learning environment som gav 626 träffar i ERC, 511 träffar efter att refereegranskning lagt till. Samma begrepp gav 741 träffar på ERIC, 441 träffar efter att refereegranskning lagt till. Vi försökte direktöversätta god klassrumsmiljö till good classroom environment och good classroom climate vilket gav 0 träffar både på ERC och ERIC. God klassrumsmiljö gav 1 träff på SwePub medan god lärmiljö gav 7, 1 efter att refereegranskning lagts till. De nya sökningarna gjordes i en period mellan 23 februari 2021 till den 3 maj 2021.

Som vid de tidigare urvalen tittade vi först på titeln och på abstracten, efter det tittade vi på vilken utbildningsnivå texten berörde samt var den var publicerad. Vi försökte avgränsa oss till grundskolan så mycket som möjligt samt välja källor som var publicerade i tidskrifter som har kopplingar till skolvärlden. De fem källor som vi behöll från vår första sökrunda var Kulinski (2018), Roskos & Neuman (2011), Ma, Jingj ing, & Yi Man Li (2021), Gültekin (2012) och Susi (1989). Alla dessa är publicerade i tidskrifter som har kopplingar till skolvärlden och alla förutom Ma, Jingjing, & Yi Man Li (2021) berör grundskolan. Anledningen till varför vi behöll Ma, Jingjing, & Yi Man Li (2021) som källa trots att den är berör högre studier än grundskolan är för att det digitala klassrummet har kanske precis sett dagens ljus, men i skuggan av Covid-19 är det märkbart att eleverna är aktiva om de får arbeta med digitala medier. Elever och lärare får en annorlunda syn på bildämnet, lärandet och lärare har en möjlighet att ge snabbare återkoppling. En god klassrumsmiljö behöver inte enbart vara

i skolan, det kan vara framför sin skärm, i och utanför skolan. De nya källorna vi valde ut var Al-Ghamdi (2017), Self (2009), MacSuga-Gage, Simonsen, & Donald (2013) och Fletcher, Everatt, Mackey & Fickel (2020). Alla de nya källorna var publicerade i tidskrifter som berör skolvärlden och alla förutom Al-Ghamdi (2017) berör grundskolan. Vi valde att ändå ta med Al-Ghamdi (2017) trots att den riktar sig till högre studier för att vi anser att källan är relevant för vår kunskapsöversikt. Studien tar upp vikten av effektiv återkoppling och hur lärare bör använda sig av det vilket är relevant även för grundskolelärare. Al-Ghamdi (2017) tar upp återkoppling och beröm, något som man använder sig av även i grundskolan.

4. Presentation av källorna

Al-Ghamdi (2017) beskriver i sin forskningsrapport Building a Positive Environment in Classrooms through

Feedback and Praise att det finns många viktiga pedagogiska faktorer som ska implementeras i ett

klassrum. De två pedagogiska faktorerna som rapporten fokuserar på är beröm och återkoppling. Syftet med rapporten enligt Al-Ghamdi är att ändra elevers negativa uppfattningar om beröm och återkoppling samtidigt som den ska ge lärare verktyg att använda dessa på ett sätt som främjar eleven. Detta genom att lista upp olika typer av beröm och återkoppling samt visar på hur beröm och återkoppling påverkar eleven. Rapporten tar även hänsyn till forskning som visar på både positiva och negativa effekter av beröm och återkoppling.

Fletcher, Everatt, Mackey och Fickel (2020) tar i deras forskningsartikel Digital Technologies and Innovative Learning Environments in Schooling: A New Zealand Experience upp den digitala utvecklingen i

skolan. Hur skola, lärare och elever kan påverka, samt påverkas av att arbeta mer digitalt i och utanför skolan. Vilka möjligheter det finns med att arbeta mer digitalt och hur olika resurser kan användas på bästa möjliga sätt. Hur planering av tekniska lösningar i ett klassrum måste planeras i största utsträckning för en integration mellan den fysiska miljön och det digitala klassrummet och hur den bäst samspelar med lärandet. Vidare belyser de huruvida det digitala lärandet kan främja elevers motivation eller om det finns eventuella hinder för lärandet.

Gültekin (2012) Presenterar i sin forskningsartikel A Student-Oriented Checklist to Understand The Creative Learning Level of Primary School Grade II Visual Art Class For Special Education Methods olika pedagogiska forskningsstudier hur grundskolan bör analyseras och dokumenteras inom beteendevetenskap, på en nivå som passar varje klass för att främja lärandet. Gültekin menar att det finns olika sammansättningar av elever i varje klass med olika behov och då behövs en anpassning för varje klass. Gültekins beteendeanalyser har gjorts i samband med flera lektioner för att kunna användas i en kontext. Gültekin tar upp hur beteende har olika former och hur det kan inspireras hos eleverna i syfte för att få fram positiv respons. Gültekin beskriver hur uppbyggnaden i ett bildklassrum spelar en viktig roll i den fysiska miljön och hur elever påverkas av det. Hur planeringen av klassrumsmiljön påverkar och fördelen med att ha flexibel inredning.

Kulinski (2018) förklarar i sin forskningsartikel Awakening the Creative Problem Solver hur hon efter sju år som mellanstadielärare insåg att hon och hennes klasser vaggats in i ett sömntillstånd. Detta var ett resultat av oinspirerande projekt som saknade individualitet. Kulinski beskriver sedan hur hon i ett försök att inspirera eller “väcka” sina elever igen började ge mer uppgifter som främjade val och

flexibilitet. Dessa uppgifter engagerade eleverna men de fastnade snabbt i en känsla av inte komma på ideer eller en känsla att inte vara en kreativ person. För att hjälpa till började Kulinski använda sig av Greenes koncept om vakenhet. I artikeln beskriver hon sedan hur man kan använda sig av detta koncept för att hjälpa sina elever att autentiskt engagera sig i och genomföra skaparprocessen, hur detta tillstånd av vakenhet kan bidra till elevers förståelse av sig själva och slutligen kan det hjälpa eleverna i andra ämnen än bild?

Ma, Jingjing, & Yi Man Li (2021) Vill i sin forskningsartikel Research on Innovative Teaching Mode of Art Education in the Age of Convergence of Media lyfta fram hur tillkomsten av sociala medier har genomgått en kvalitativ förändring som har effektiviteten för spridning och utbyte av information och hur detta gynnar lärandeprocessen. De gör en översikt av forskning om integration mellan lärande och utvecklingen av olika medier med perspektiv utifrån det pedagogiska sammanhanget och specifikt bildundervisning.

MacSuga-Gage, Simonsen, & Donald (2012) listar i sin forskningsartikel Effective Teaching Practices

That Promote a Positive Classroom Environment upp tre huvudområden när det kommer till effektiva

undervisningsmetoder som uppmuntrar till en positivt klassrumsmiljö. Dessa tre är effektiva instruktioner, uppmuntrande klassrumshantering och skapandet av goda relationer. I artikeln beskriver MacSuga-Gage et al. olika strategier som lärare kan använda sig av för att implementera de olika huvudområdena i sin undervisningspraktik samt olika resurser som kan agera ett stöd för lärare. Artikeln utgår ifrån RtI-modellen som kan ses som en pyramid med tre nivåer. På nivå ett finns elever som presterar inom normalområdet för åldersgruppen och som inte riskerar att halka efter eller kommer behöva extra stödinsatser. På nivå två finns de elever som halkar efter sina jämnåriga klasskamrater där screening visar att de visar svag utveckling och behöver stödinsatser. På tredje och sista nivån finns elever som hamnat efter sina jämnåriga klasskamrater med ett eller två år där screening visar på att mycket liten utveckling skett och eleven behöver intensiva stödinsatser. MacSuga-Gage et al. avgränsar sin artikel till nivå ett när de diskuterar de olika huvudområdena.

Roskos & Neuman (2011) Förklarar i sin forskningsstudie The Classroom management om hur klassrumsmiljön ständigt upptar lärares tankar inför varje termin. Hur det kan skapas en klassrumsmiljö som gynnar lärandet och hur det i sig kan vara både en konst och vetenskap. De går in på hur det fysiska utrymmet behöver anpassas och vara flexibelt i förhållande till olika klasser och lektioner. Hur ett väldesignat klassrum utgör det första steget för att kunna tillhandahålla en miljö som skapar förutsättning för främjandet av inlärning.

Self (2009) uppmärksammar i sin forskningsartikel Build a Positive Classroom Environment: Avoid

Competition! hur vanligt det är att elever i grundskolan tävlar mot varandra, samt att detta ofta beror

på hur lärare uttrycker sig. Uttryck som “eleverna som får alla rätt på sitt glosprov får sluta tidigare” eller “bordet som är tystat får gå först till lunchen” är exempel på uttryck som lärare kan använda som leder till tävling. Tävling hör hemma i idrottssammanhang och inte i klassrummet menar Self. Artikeln beskriver en positiv klassrumsmiljö som en trygg och säker plats och när lärare oavsiktligt uppmanar till konkurrens mellan eleverna finns det en risk att tryggheten och säkerheten rubbas. Self ger i artikeln konkreta tips på hur lärare kan skapa positiva klassrumsmiljöer utan tävling vilket i sin tur leder till mer motiverade studenter.

Susi (1989) Tar i sin forskningsartikel The Physical Environment of Art Classrooms: A Basis for Effective Discipline upp om hur disciplin spelar in på den effektiva lärmiljön. Susi tar upp jämförelser mellan olika beteendemönster och hur dessa återspeglas i klassrumsmiljön. Hur olika beteenden kan undvikas och hur lärare genom den fysiska miljön kan få fram ett kunskapsutvecklande beteende hos eleverna. Susi belyser hur viktigt det är som lärare att anpassa miljön utifrån eleverna och hur stor påverkan lärare har genom att engagera sig i kursens upplägg. Susi har använt sig av begreppet disciplin, vi tolkar det som klassrumshantering och kommer att använda det istället för ordet disciplin i arbetet framöver.

4.1 Metoddiskussion

Denna kunskapsöversikt utgår från artiklar som har sin grund på den internationella arenan, då det svenska forskningsfältet inom vårt valda område inte var tillräckligt övergripande. Eftersom att källorna inte är baserade inom det svenska forskningsfältet är det inte fullt ut applicerbara på den svenska skolkontexten. Det innebär även att denna kunskapsöversikt inte är generaliserbar för alla klassrum i bildämnet, utan de måste anpassas efter grupp och individ.

Spannet för de artiklar som valdes ut sträcker sig från 1989 till 2021, vilket ger oss möjligheten att få en bredare bild av hur klassrummen kan och bör fungera enligt forskning. Bredden av årtal på artiklarna ger oss en idé och inblick i att konceptet med en god klassrumsmiljö inte är ett nytt begrepp inom forskarvärlden, utan har varit aktuellt under många år.

Sökresultatet visade på att forskning som behandlar klassrumsmiljön i bildämnet var begränsad, och därför har vi gjort ett urval där vi både inkluderar forskning som undersöker bild men även generell forskning om klassrumsmiljö. Detta valet var på grund av att efter en generell överblick över vad en god klassrumsmiljö kan vara så används den kunskap vi har fått genom vår utbildning och de relevanta artiklar vi använder oss av till att se mönster och kunna dra paralleller från det generella till det bildspecifika klassrummet.

5. Resultat

5.1 God klassrumsmiljö

Vad skapar en god klassrumsmiljö? Kathleen och Neuman (2011) menar i sin artikel att alla skolor har olika möjligheter till att skapa en bra miljö i klassrummet. Som nämnt i inledningen är det inte endast själva undervisningen som påverkar möjligheterna, utan allt från utrymme och placering av platser för eleverna till hur de sociala strukturerna bland eleverna fungerar. Författarna menar att klassrumsmiljön utgör en grund för social interaktion och informerar samt dokumenterar vad som pågår där. Klassrumsmiljön formar både lärare och elever om hur de kommer att tänka, känna, bete sig och hur det kommer att ha en bestående effekt på livet. Klassrumsmiljön kan fungera i båda riktningar, positivt som negativt. Målet för alla skolor är att skapa ett så funktionellt och positivt klassrumsklimat som möjligt och det diskuteras konstant om vad som utgör just en god klassrumsmiljö (Roskos & Neuman, 2011, s.1).

Det är en ständig utmaning för lärare att skapa klassrum som dels är funktionella med god ordning, men samtidigt tankeväckande och trevliga nog för en god inlärning. Begränsningar i form av utrymme, befintlig struktur och resurser ser olika ut på olika skolor. Roskos och Neuman (2011, s.1-3) menar att skapa, till skillnad från att dekorera, ett klassrum både är en konst och en vetenskap. Det rör sig om att maximera klassrummets potential för att främja inlärning hos eleverna. Att kunna skapa en klassrumsmiljö som är kompetent nog för att elevers inlärning ska främjas och där elever upptäcker användningsområde för sitt sinne, fantasi, material och tekniker kräver en kunskap om att skapa ett klassrum. Författarna menar att denna kunskap saknas på många skolor, eftersom det inte finns någon välformulerad kod eller mall för bästa metoder att göra detta för lärare runt om i världen. Däremot menar Roskos och Neuman (2011, s.1-3) att det idag finns en förväntning hos lärare att kunna skapa en god miljö som främjar lärandet hos eleverna. Med tanke på hur begränsningarna ser ut i alla olika klassrum, finns det för tillfället enbart en hållbar metod för att kunna rymma flera konfigurationer och det är flexibilitet. Eleverna måste kunna gå från att lyssna på läraren till att arbeta självständigt eller i grupper utan dröjsmål. Även om speciella utrymme på skolor kan utnyttjas för olika typer av aktiviteter, till exempel studierum, är den bästa metoden för ett klassrum fortfarande flexibilitet där utrymmet snabbt kan ändras om till specifika aktiviteter. Vidare menar författarna att ingen dimension i klassrummet är förmodligen mindre erkänd och använd än

väggarna. Väggar har en viktig roll i inlärningsmiljön som många lärare tar för givet. Väggar står för välfungerande element i ett klassrum som kan berätta en historia och lära ut om uppgifter, vad andra elever har skapat och redovisat för, om de utnyttjas korrekt av lärare (Roskos & Neuman, 2011, s. 2). Även MacSuga-Gage et al. (2012, s.15) påpekar vikten av klassrumsaktiviteter som skapar ordning, flexibilitet och tillägnandet av färdigheter och kunskap. Struktur och förutsägbarhet i klassrummet tas även upp i MacSuga-Gage et al. (2012, s.15) för att skapa en positiv klassrumsmiljö för eleverna. För ytterligare koppling till flexibilitet så konstaterar Kulinski (2018, s.43) att eleganta problem är ett instruktionsproblem som kan skapa ett flertal olika lösningar, vilket därmed förespråkar kreativt tänkande.

För att skapa en god klassrumsmiljö behövs flera dimensioner av prioriteringar som pedagogiska och beteendemässiga lösningar menar Susi (1989) i sin artikel. Elever har olika inställning till den fysiska klassrumsmiljön vilken påverkas av klassrummets design och karaktär. Bildlärare bör vara medvetna om elevers sätt att reagera olika på de fysiska variablerna som finns i ett klassrum eftersom den fysiska miljön utgör en grund för hur elever tar sin an instruktioner. Den fysiska miljön ska inte endast ses som en grundläggande struktur, utan som en resurs som kan förbättra lärares instruktioner och arbete med elevers inställning. Författaren redogör för studier utförda av Ekleberry, Steel och Weinstein som visar hur olika individer reagerar på olika klassrumsmiljöer samt att den estetiska utformningen av klassrummet är väsentlig för eleverna när de utför uppgifter. Susi (1989, s.1-4) redogör för hur elever som fått möjlighet att utföra samma uppgift i olika rum med benämning som “vackra rummet” och “fula rummet” agerat. Eleverna som befann sig i det vackra rummet beskrev känslor som välbehag och energi och önskade att fortsätta med uppgiften. De elever som befann sig i det “fula rummet” kände sig däremot färdiga med uppgiften betydligt fortare och uttryckte känslor som irritation och trötthet. Även den kommunikativa miljön är väsentlig för elevers skapande. Genom att använda klassrumsmiljön kan lärare signalera när det är dags för nya uppgifter eller annat undervisningsmoment för eleverna och samtidigt visa önskan om att förändra elevers inställning/förhållningssätt (Susi, 1989, s.1-6). Författaren redogör för att lärare som spenderade mer tid innan och under terminsstart för att planera klassrummets utrymme och elevflöde fick bättre resultat i elevernas prestation och inställning, exempelvis så tenderar elever som sitter längre fram i ett klassrum att vara mer engagerade och har en god inställning till att lära, medan elever i klassrummets bakre del inte visade samma engagemang. En effektiv lärare skapar och planerar miljöer som minimerar risken att ge upphov till förvirring och distraktioner och som främjar god inlärning (Susi, 1989, s.7-8).

5.2 Lärarens roll för en god klassrumsmiljö

Som tidigare nämnt i inledningen spelar läraren en stor roll för att det ska finnas en god klassrumsmiljö, dels genom planering och organisering samt genom att se till att trivseln är hög. Ett sätt som togs upp var att lärare ska vara generös med beröm. Al-Ghamdi (2017, s.37) argumenterar för att det finns ett behov av beröm och återkoppling för att främja lärande och för att skapa en positiv atmosfär i klassrummet. Författaren påpekar dock att lärare behöver vara medvetna om att det kan påverka inlärningsprocessen både positivt och negativt om det ges på fel sätt. Eleverna kan å ena sidan bli motiverade och bli inspirerade till att slutföra uppgifter men å andra sidan kan de också bli slarviga och/eller ovilliga att utföra nya uppgifter då de är nöjda med sina nuvarande prestationer. I båda fallen är det viktigt att lärare är medvetna om att vad de säger påverkar eleverna (Al-Ghamdi, 2017, s.37). Återkoppling är information eller en beskrivning som en lärare ger i syfte att förbättra elevers prestationer. Återkoppling hjälper eleverna på tre olika sätt. För det första gör det att eleverna kan bedöma sig själva. För det andra gör det så att eleverna känner till sin nivå i inlärningsprocessen. För det tredje kan det hjälpa dem att fylla i klyftan mellan var de är och var de behöver vara (Al-Ghamdi, 2017, s.38). Beröm kan definieras olika enligt författaren. Man kan säga att beröm är gynnsam interpersonell återkoppling man kan också säga att det betyder att berömma värdet av något eller uttrycka godkännande och/eller beundran. Beröm tillhandahålls efter att en uppgift slutförts (Al-Ghamdi, 2017, s.40). Beröm har ett tydligt inflytande på eleverna där det kan höja eller sänka motivationsnivån hos dem. Författaren argumenterar för att beröm är ett kraftfullt verktyg för att förbättra akademisk prestation och menar att det kan ge eleverna de rätta strategierna att använda för att utföra framgångsrika uppgifter (Al-Ghamdi, 2017, s.40). Även MacSuga-Gage et al. (2012, s.15-16) tar upp återkoppling som det mest framgångsrika sättet att följa upp elevers progression. Genom en planering där elever kan se en tydlig struktur och där man jobbar med mycket direkt återkoppling kan man öka elevernas självförtroende och motivation för att slutföra projekt.

Läraren spelar en stor roll för att det ska finnas en god klassrumsmiljö, vilket kan ses i ovanstående argument. Där ett argument är att ett positivt klassrumsklimat är viktigt för en god klassrumsmiljö. En viktig del i att skapa ett positivt klassrumsklimat för eleverna är att undvika tävling och skapa en dynamisk grupp där det är tillåtet att göra misstag menar Self (2009, s.306I-306J). Genom att

uppmuntra till tävling i gruppen innebär det även att man sänker elevernas självförtroende och deras självinsikt om kunskap. Om elever inte litar på sin egna förmåga leder det till att man ger upp innan man ens börjat, det kan ibland vara en känsla av hopplöshet som infinner sig. Tävling som generellt är en negativ aspekt men för de individbaserade utvecklingsarbetet så kan tävling i vissa fall vara en motivation istället ett hinder (Self, 2009, s.306I-306J). Self (2009, s.306I) argumenterar dock för att tävling hör hemma i idrottssammanhang och inte i klassrummet. Fokus bör ligga på att forma en vi-känsla i klassen istället för en tävlingskänsla mellan klasskamrater, vilket kan genomföras genom att poängtera individuella elevers styrkor och progression. Alla elevers projekt bör hyllas för att skapa en positiv miljö i klassrummet (Self, 2009, s.306K). MacSuga-Gage et al. (2012, s.15)betonar även hur lärare kan följa elevers progression och inkludera deras framgångar i framtida undervisningsplanering för att eleverna ska känna sig delaktiga i planeringen. Elevernas inkludering kan stärka klassens vi-känsla tillsammans med läraren.

I inledningen tas tydliga lektionsstrukturer och vikten av att lärare aktivt arbetar med planering och organisering, vilket MacSuga-Gage et al. (2012, s.15) betonar i sin artikel där det framgår hur man som lärare planerar lektioner och engagerar eleverna till aktivt deltagande på ett produktivt och motiverande sätt. Aktivt deltagande kan utföras och planeras på olika sätt. Lärare utvärderar sin lektionsplanering före, under och efter lektionstid, för att på bästa sätt kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas förutsättningar (MacSuga-Gage et al., 2012, s.15). För att tillgodose elevernas utveckling så är kollegialt samarbete ett optimalt sätt för lärare att få tips och även återkoppling från kollegor på undervisningen. Detta kollegiala samarbete kan även agera som ett hjälpmedel för att samla information om elevers skolsituation utifall en åtgärdsplan behöver upprättas hävdar MacSuga-Gage et al. (2012, s.17). Slutligen argumenterar MacSuga-Gage et al. (2012, s.21) för att lärare alltid bör sträva efter att använda sig av produktiva samt användbara material och metoder för att främja aktivt deltagande i undervisningssituationer.

5.3 Elevers individualitet

I inledningen nämns det att man aktivt måste arbete med att få elever att prata i klassrummet vilket Kulinski (2018, s.42-43) bemöter på ett positivt sätt. Hennes artikel introducerar en problemslösningscykel där problem, faktasökning, analys och ideer kan generera ett flertal olika lösningar som varken är rätt eller fel. Denna typen av cykel kan öka elevers medvetande om konsekvenstänkande. Genom att ge elever uppgifter där det inte spelar någon roll om hur eller vad man ritar kan man få en bild av elevers erfarenheter och personlighetsdrag menar Kulinski (2018,

s.43-44). Uppgifter som dessa kan starta en process inom eleverna där de börjar skapa personlig identitet och personlig mening. För att eleverna själva ska kunna förstå uppgiftens mål kan man be dem att motivera sin val av till exempel material och redskap, vilket lärare då kan utnyttja till att ställa följdfrågor.

“Through the layering of ideas and materials, Karli conveyed her personality through communication of personality traits, likes, interests, qualities, abilities, lifestyle, and emotions. She made meaning through various combinations of symbols, metaphors, and materials” (Kuliniski, 2018, s.45).

Kulinski (2018, s.45-47) betonar vikten av att använda sig utav självreflektion och delning av information elever emellan för att de ska få en förståelse av varandra, och även få ett utvidgat perspektiv av olika tolkningar. Kreativa problemlösare är något som kommer med tiden genom att möta olika typer av reflektion och meningsskapande i alla livets aspekter.

För att lärare ska kunna uppnå det mål att skapa kreativa problemlösare av eleverna så krävs en god klassrum hantering, vilket även Susi (1989, s. 37) betonar i sin artikel. Genom en god klassrumshantering och att motivera elever till ett konsekvenstänkande är aspekter som främjar elevers lärande och deras spridning av information (Gültekin, 2012, s.379 ;Jingjing et al., 2021, s.275). Vidare menar Gültekin (2012) att bildämnet är en blandning av vetenskap och konst. I vetenskapligt perspektiv är undervisningen byggd på pedagogik och teorier om elevers utveckling. Det konstnärliga perspektivet skapas när lärare är engagerade i planering och implementerar element i undervisningen. Kombinationen av faktorer som personliga preferenser, värderingar och yrkeserfarenhet skapar expertis för inlärningen gentemot elever. Olika strategier för hantering av inställningen hos elever är ett virrvarr av olika tillvägagångssätt och många temporära lösningar skapar en förvirring hos elever men framförallt hos lärare som får svårt att upprätthålla en tillfällig lösning på lång sikt. En effektiv lärare skapar och planerar miljöer som minimerar risken att ge upphov till förvirring, distraktioner hos elever (Gültekin, 2012, s. 7-8).

För att elever ska få så goda förutsättningar som möjligt att kunna följa med i undervisningen så kräver det att eleverna aktivt ställer frågor när något uppstår som förvirrande eller obegripligt enligt Macsuga-Gage et al. (2012, s.15). När lärare skapar en dynamisk och välstrukturerade miljö för eleverna att arbeta i, så bidrar det till att eleverna kan utföra sina projekt med en nyskapande motivation. För att undervisningen ska bli så produktivt som möjligt är en viktig aspekt att lärare och elever har en kontinuerlig dialog över vad som fungerar och inte för att göra undervisningen så

individanpassad som möjligt. Hjälpmedel kan även vara en tillgång till eleverna för att kunna få det bästa förutsättningarna för undervisningen menar Macsuga-Gage et al. (2012, s.17). Att uppmuntra elevsamarbete är också en aspekt som Macsuga-Gage et al. (2012, s.17) betonar för att skapa en klassrumsmiljö som bidrar till skapande av aktivt deltagande. Användandet av direkt återkoppling och även kamratrespons är en bidragande faktor till aktivt deltagande för elever under lektionstid då det bland annat bidrar till en identitetsskapande aspekt för eleverna, när de får delta i ytterligare perspektiv på olika arbeten. Även Gültekin (2012, s.379) betonar vikten av positiv respons och att arbeta mot att nå de förutsättningar som eleverna behöver i det fysiska klassrummet. Den fysiska miljön och att använda sig av de nödvändiga hjälpmedlen som elever kan behöva för att nå sin optimala prestationsnivå är en aspekt som även Susi (1989, s.39) talar om.

5.4 Digital lärmiljö

Som redovisat i inledningen är den fysiska miljön oerhört viktig för främjandet av en god klassrumsmiljö. Däremot är behovet av digital teknik väsentligt för att skolan skall vara relevant till den samtid vi och eleverna lever i.

Den traditionella undervisningen riskerar att tappa effekt eftersom den inte kan uppfylla den moderna elevens krav om tillgänglighet och aktualitet, vilket nya medier har förutsättningar för. Därmed inriktar Yi Man Li et al.(2021, s) sig på konstlärare och hur användningen av elektroniska medier leder till bättre och mer kreativt arbete, snabbare integrering i realtid och bättre elevåterkoppling i sin artikel. Det är den samtida elevens livsstil och undervisningsmiljö som är grunden till skapandet av nya medier och plattformar.

Med tillkomsten av allt fler sociala medier har en förändring innehållande kvalitet och effektivitet tagit form i allt större utsträckning. Forskning om integration och utveckling av traditionella medier görs världen över och med inriktning på pedagogiska sammanhang menar Yi Man Li et al. (2021, s.). Äldre media som tidningar, tv och radio har kommit att bytas till mobiltelefoner och enkel tillgång till internet. Yi Man Li et al. (2020) menar att traditionell undervisning är känd för auktoritet och sitt djup, men innehållet är enstaka källor och tillåter inte kunskap från andra håll, vilket ny media har gjort möjligt. Yi Man Li et al. (2021,s.) ser mönster i att olika undervisningsmetoder, det vill säga traditionella och nya mediala metoder, borde sammanflätas och samarbeta med varandra genom att dra nytta av varandras olika fördelar. Fördelar med detta nya arbetssätt menar författarna är att med

ny typ av media är vi inte längre begränsade till endast papper, pennor och liknande material utan har även tillgång till videor och andra visuella uttrycksformer. Bilder, ljudfiler, och videor kan tillsammans göra klassrummet mer uttrycksfullt, mer originellt och lättare för många elever att acceptera genom den ständiga ökningen av digitala redskap i deras vardag. Att bruka nya medier på detta sätt svarar även på dagens elevs behov av tillgänglighet och att kunskap om att information finns att hitta snabbt (Yi Man Li et al. 2021, s.8- 11).

Även Fletcher et al. (2020) menar att dagens elever i grund- och gymnasieskola är engagerade i den digitala världen och att eleverna förväntar sig att digitala medier är tillgängliga inom skolan. Tekniken behöver ta mer plats i skolan för att förbereda eleverna för den framtid med exempelvis vidare studier och arbete som väntar dem. För att skolan skall vara relevant till samtiden och samhället behöver digitala medel implementeras och användas i undervisningen (Fletcher et al. 2020, s. 1). Införandet av digital teknik i klassrummet bör däremot planeras väl och vara genomtänkt menar Fletcher et al. (2020). Slumpmässiga tillägg av olika digitala medier och hjälpmedel bidrar sannolikt inte till en förbättrad inlärningsmiljö och lärande. Hur digital teknik kan användas i skolan för att stödja lärandemål bör undersökas innan en stor användning av teknik införs med antagandet att detta har en positiv inverkan på inlärningen. Däremot främjas klassrumsmiljön när elevernas behov och instruktioner stöds, och när det är relevant kan detta med fördel göras genom digital teknik (Fletcher et al. 2020). Författarna menar att elever som har tillgång till digital teknik under skolan presterar på en högre nivå eftersom eleverna finner de digitala aktiviteterna mer tilltalande. Som redovisat från Yi Man Lis et al. artikel ovan, fann även eleverna i denna artikel de visuella och auditiva medierna mer uttrycksfulla och engagerande vilket ledde till ökad motivation. I inledningen redovisades faktorer för ett gott ledarskap, däribland att organisera arbetet effektivt för att se till att lärandet får så mycket tid som möjligt samt att inlärningen ska fokusera på utvecklingen av förmågan att tänka hos eleven. Digital teknik kan förutom att fungera som ett bra verktyg för lärares planering även förbättra elevers självständighet och egna tankar i sin utbildning (Fletcher et al. 2020, s. 3-15).

Fletcher et al. (2020) menar att en sociokulturell teori kan användas för att förstå den samtida utveckling inom utbildning och klassrumsmiljö där digital teknik kan bidra med större möjligheter för att främja lärandet hos elever. En innovativ klassrumsmiljö där digital teknik är integrerad i undervisningen kan ge inlärningsmöjligheter där tekniska och digitala medel fungerar som stöd (Fletcher et al. 2020, s.6).

6. Diskussion

6.1 Generell klassrumsmiljö i relation till bildämnet

Macsuga-Gage et al. (2012) diskuterade aktivt deltagande, dock inte inom bildämnet. Aktivt deltagande medför sig att eleverna blir bekväma i gruppen och även i att yttra sig framför andra. Att skapa en klassdynamik som gör att det är högt i tak för elever är en viktig punkt inom bildämnet då det är ett otroligt kreativt och mångsidigt ämne. Inom bild finns oftast inget rätt eller fel svar utan allt handlar om ens tolkning av uppgiften, vilket gör att klassdynamik och aktivt deltagande är aspekter som måste finnas i bildklassrummet. Uppmuntrandet av aktivt deltagande kan göras genom exempelvis bildanalys och kamratrespons, som en typ av återkoppling, vilket även är två punkter som nämns i kursplanen för ämnet bild. Användandet av återkoppling är även något som Al-Ghamdi (2017) benämner såväl som beröm. Behovet av beröm och återkoppling är dels en stor del bildämnet men det är då även viktigt att ge återkoppling på ett korrekt sätt så att eleverna inte blir omotiverade till att fortsätta arbeta. När man arbetar med praktiska och kreativa ämnen är det extra viktigt med korrekt återkoppling då det annars kan hämma elevers kreativa tänkande, vilket leder till att de inte vågar prova igen. Återkoppling kan även agera som en tävlings komponent om det inte utförs på ett korrekt sätt exempelvis om återkopplingen utförs inför de andra i klassen. Att elever försöker tävla mot varandra i skolan är ganska naturligt även om läraren inte uppmuntrar till det menar Self (2009), detta främst i de kreativa och praktiska klassrummen. Elevers tävlingsinriktning kan göra att de, på en metakognitiv nivå, analyserar vem i klassen som ritat finast istället för att analysera sin egna process och egna projekt. Det finns en allmänt vanlig misstolkning om ämnet bild i skolan att man måste rita fint för att få bra betyg. Detta kan härstamma från när ämnet bild gick under namnet teckning.

Roskos et al. (2011) tar upp att det är klassrumsmiljön som formar lärare och elever, hur de tänker, känner sig, agerar och hur det har en bestående effekt på livet. Klassrumsmiljön kan ha både positiva och negativa riktningar och målet för alla skolor är att skapa så funktionella och positiva klassrumsmiljöer som möjligt, men att det fortfarande diskuteras om vad som utgör en god klassrumsmiljö. Begränsningar som utrymme och resurser är olika från skola till skola men att alla skolor strävar efter samma mål. Det rör sig om att maximera klassrummens potential för att främja

lärandemiljön och inlärningen hos eleverna. För närvarande i bildklassrummen finns det bara en fungerande metod för att rymma olika konfigurationer och det är flexibiliteten (Roskos et al. 2011). Fletcher et al. (2020) tar upp hur en lösning kan vara införandet av digitala läromedel i klassrumsmiljön för att få bort en delar av begränsningarna som till exempel utrymme.

Den digitala tekniken kan förutom att vara en lösning på utrymme fungera som ett bra verktyg för lärares planering även förbättra elevers självständighet och egna tankar i sin utbildning (Fletcher et al. 2020).

6.2 Bildämnet kontra god klassrumsmiljö

Kulinski (2018) menar på i sin artikel att en god klassrumsmiljö kan uppnås om man lyckas få sina elever till att bli kreativa problemlösare, vilket kan göras genom att skapa en så kallad problemlösningsprocess. Denna process innebär att eleverna får ägna sig åt problem, faktasökning, analys, idégenerering såväl som kamratrespons. Genom att göra sina elever medvetna om deras utvecklingsprocess och få dem att motivera sina tankar om projekt så engagerar man dem i och till att prata i klassrummet. Man kan använda sig utav öppna instruktionsproblem med flertal olika lösningar som eleverna ska bemöta, vilket då kräver att eleverna använder sig utav flexibilitet såväl som motivering till sina val. Personliga erfarenheter kan bidra till att främja eleverna i bildämnet. Detta kan vi se om och när de blir tilldelade uppgifter där de ska visa sin personlighet eller när de ska visa ett ‘connective thinking’ där de demonstrerar hur de tänker i relation till ett annat koncept eller kontext.

En aspekt som Yi Man Li et al. (2021) tar upp är hur bildlärare och användningen av olika digitala medier kan användas för att gynna elevens delaktighet i skolan, och genom att kunna flytta klassrummet till en digital plattform kan lektionerna innebära snabbare integrering i realtid och att eleverna får bättre elevåterkoppling. Yi Man Li et al. (2021) menar att fördelar som att kunna använda sig av t.ex ritplattor istället för papper och pennor gör att vi går mot en mer utvecklande lärandemiljö där lektionen inte nödvändigtvis är platsbunden och att bildläraren fortfarande behåller sin översikt på lektionen. Fletcher et al. (2020) menar att de elever som har tillgång till digital teknik och läromedel presterar bättre eftersom att eleverna finner de digitala aktiviteterna mer tilltalande. Fletcher et al. (2020) och Yi Man Li et al. (2021) tar båda upp om hur elever som har tillgång till digitala plattformar känner sig mer engagerade vilket resulterar i ökad motivation hos eleverna.

Fletcher et al. (2020) varnar dock för att införandet av digital teknik i skolan inte ska vara något som görs slumpmässigt utan behöver noga övervägas och planeras så att det främjar lärmiljön och lärandemålen. Susi (1989) redogör att lärare som spenderade mer tid innan och under terminsstart för att planera klassrummets utrymme och elevflöde fick bättre resultat i elevernas prestation och inställning, exempelvis så tenderar elever som sitter längre fram i ett klassrum att vara mer engagerade och har en god inställning till att lära, medan elever i klassrummets bakre del inte visade samma engagemang. Susi (1989) menar att den fysiska miljön ska inte endast ses som en grundläggande struktur, utan som en resurs som kan förbättra lärares instruktioner och arbete med elevers inställning. Även Gültekin (2012) betonar hur viktigt det är att ge positiv respons för att skapa de förutsättningar som eleverna behöver i det fysiska klassrummet. Detta för att kunna använda sig av nödvändiga hjälpmedel i den fysiska miljön för att eleverna ska kunna nå en så god prestationsnivå som möjligt.

6.3 Slutsats

Den här kunskapsöversikten har visat på hur forskning inom bildämnet i Sverige är bristfällig och hur man skulle kunna använda sig utav internationell forskning för att ge sina elever så goda förutsättningar som möjligt. Det har tagits upp flertalet olika aspekter och metoder för hur man kan skapa en god klassrumsmiljö i denna översikt, däremot skulle man kunna forska mer om hur en god klassrumsmiljö ser ut i Sverige och vilka aspekter som är aktuella och drivande i svensk bildundervisning. Betydelsen av smittspridningen av Covid-19 har gjort att svensk skola varit tvungna att få elever och lärare att arbeta digitalt på distans i bildämnet. Hur har det fungerat och finns det något som tyder på att eleverna är lika engagerade och motiverade i den digitala lärmiljön som i den fysiska klassrumsmiljön? Några källor menar på att klassrumsmiljön måste vara flexibel, och varför inte utgå från en teknisk lösning som redan använts. Ett förslag på forskning att se över den fysiska lärmiljön i bildämnet om det finns något att ta med sig från hur det har fungerat över pandemin med en förhålla sig till en god digital klassrumsmiljö kontra den goda fysiska klassrumsmiljön i bildämnet i form av en intervjustudie. Både lärare och elever bör intervjuas samt att man tar ut statistik för att se om det finns några stora skillnader på betygen innan och under pandemin.

Våra frågor Vad skapar en god klassrumsmiljö i bildämnet? och Vilka faktorer påverkar dynamiken mellan

lärare och elever? besvarades med denna översikt eftersom vårt resultat visade vilka faktorer som är

Som vårt resultat visade så är klassdynamik, klassrumshantering och elevers delaktighet viktiga faktorer till att skapa en god klassrumsmiljö. Resultatet visar att faktorer som återkoppling och beröm påverkar dynamiken mellan lärare och elever och elevers kreativa utveckling i bildämnet. Utöver de faktorer som påverkar dynamiken mellan lärare och elever visar resultatet på ytterligare faktorer som skapar en god klassrumsmiljö i bildämnet som flexibilitet, möblering och en god planering av läraren. Kunskapsöversikten har systematiskt gått igenom olika akademiska källor som redogör för de olika aspekterna som anses vara viktiga i skapandet av en god klassrumsmiljö. Däremot var inte alla källor direkt kopplade till bild, men som sedan redogjordes i relation till deras relevans till bildämnet. Även om en del av dessa källor inte är direkt kopplade till bildämnet så skapade de en god grund till att basera en studie och motivera fortsatt forskning inom ämnet och basera studier i Sverige. Som sökresultaten visat finns det en del forskning om god klassrumsmiljö internationellt men inte nationellt. Vi tänker att bristen på forskning styrker att det behövs mer forskning inom området. Att använda sig av enbart internationellt forskning gör att det inte går att direkt överföra på svensk skolkontext. Vi hade velat se mer forskning och/eller studier om klassdynamik, klassrumshantering och elevers delaktighet i svenska klassrumsmiljöer för bildämnet.

Källförteckning

Al-Ghamdi, A. (2017). Building a Positive Environment in Classrooms through Feedback and Praise.

English Language Teaching, 10(6), 37-43.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&A N=EJ1143458&login.asp&site=ehost-live&scope=site

De Nobile, J., Lyons, G., & Arthur-Kelly, M. (2017). Positive learning environments: creating and maintaining

productive classrooms. South Melbourne: Cengage Learning.

Fletcher, J., Everatt, J., Mackey, J., & Fickel, L. H. (2020). Digital Technologies and Innovative Learning Environments in Schooling: A New Zealand Experience. New Zealand Journal of Educational

Studies, 55(1), 91–112.https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s40841-020-00156-2

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Granström, K. (red.) (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Gültekin, T.(2012). A Student-Oriented Checklist to Understand The Creative Learning Level of Primary School Grade II Visual Art Class For Special Education Methods. Procedia - Social and

Behavioral Sciences, 55(5), 373 – 382.https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2012.09.515

Jedeskog, G. (2007). Klassrummets scenografi. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i

klassrummet (s.109-123). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Kempe, M. (14 januari 2018). 7 tips för ett positivt elevbemötande.

https://www.lr.se/inspiration/lasa/bloggar/mia-kempe/2018-01-14-7-tips-for-ett-positivt-elevbemo tande

Kulinski, A. R. (2018). Awakening the Creative Problem Solver. Art Education, 71(5), 42-47. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1080/00043125.2018.1482165

Ma, Z., Jingjing, G., & Yi Man Li, R. (2021). Research on Innovative Teaching Mode of Art Education in the Age of Convergence of Media.

International Journal of Emerging Technologies inLearning, 16(2), 272-284.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ehh&A N=148328242&site=ehost-live&scope=site

MacSuga-Gage, A., S., Simonsen, B., & Briere, D., E. (2012). Effective Teaching Practices that Promote a Positive Classroom Environment. Beyond Behavior, 22(1), 14-22.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&A N=EJ1006541&login.asp&site=ehost-live&scope=site

Roskos, K., & Neuman, S. B. (2011). The Classroom Environment. Reading Teacher, 65 (2), 110-114. https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ehh&A N=66819888&site=ehost-live score=site

Self, N., S. (2009). Build a Positive Classroom Environment: Avoid Competition! Childhood Education, 85(5), 306I-306L.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&A N=EJ848620&login.asp&site=ehost-live&scope=site

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (6:e upplagan). [Stockholm]: Skolverket.

Skolverket. (13 oktober 2020). Organisera undervisningen och den fysiska lärmiljön för bättre studiero.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-stud iero/organisera-undervisningen-och-den-fysiska-larmiljon-for-battre-studiero

Susi, F. D. (1989). The Physical Environment of Art Classrooms: A Basis for Effective Discipline.