SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Valet är ditt, men...
En studie om föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet.
The choice is yours, however...
A study regarding the parents’ role in relation to their child’s educational choices.
Camilla Ekmark
Ingelise Reed
Studie- och yrkesvägledarexamen 180h Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03
Examinator: Anders Hallqvist Handledare: Nils Andersson
3
Abstract
In today´s society, students are expected to have the understanding necessary to make informed career decisions that align both their interest and education with a rapidly evolving job market. Parents are an important figure in the child´s decision-making process. Therefore, it is useful to gain a better understanding of the parents´ perspective to better meet the needs and ambitions, of not only the students but the parents as well.
This qualitative study included six interviews with twelve parents of children attending grade 9. The results were analysed using Pierre Bourdieu´s key sociological concepts, capital, habitus and field. The questions we aim to answer are as follows: How do parents' reason when it comes to education? How do the parents' reason about their engagement and influence on the child in the decision-making process? Lastly, how can this be understood from the parents' educational background?
Regarding the educational choice, the results of the study indicated that parents are aware of the importance that their children need to make these choices independently. However, the study also showed that parents held firm beliefs as to what they considered a good choice for their child and would consequently attempt to influence their child's career and education decisions to meet their beliefs. As long as the child's choice was in accordance with the parents´ belief system, it resulted in the parents expressing confidence in the child´s decision-making abilities and felt little need to get involved.
4
Förord
Vi som har skrivit detta arbete studerar tredje och sista året på studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Universitet. Arbetet är ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng och har skrivits inom ramen för utbildningen. Båda författarna har bidragit likvärdigt i arbetet. I det inledande arbetet har vissa utkast till kapitel författats enskilt för att sedan via samråd och diskussion bearbetats till det slutgiltiga arbetet. Detta har vi gjort för att få en enhetlig röst och struktur i uppsatsens alla kapitel.
Med det sagt, vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Nils Andersson för att du under arbetets gång har varit ett stöd och utmanat oss med din kritiska blick och noggrannhet. Vi vill även tacka alla intervjupersoner som delade med sig av sina tankar och erfarenheter. Utan er hade studien aldrig kunnat genomföras.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ___________________________________________________________ 7 1.1 Syfte och frågeställning ____________________________________________ 8 1.2 Avgränsningar ____________________________________________________ 8 1.3 Disposition ______________________________________________________ 9 2. Tidigare forskning __________________________________________________ 10 2.1 Föräldrar är en påverkansfaktor vid val _______________________________ 10 2.2 Föräldrars kapital ________________________________________________ 11 2.3 Beteenden hos föräldrar ___________________________________________ 12 2.4 Integrera föräldrar i vägledning _____________________________________ 13 2.5 Sammanfattning och betydelse för studien _____________________________ 14 3. Pierre Bourdieus sociologi ____________________________________________ 16 3.1 Kapital _________________________________________________________ 16 3.2 Habitus ________________________________________________________ 17 3.3 Socialt fält ______________________________________________________ 19 3.4 Sammanfattning och tillämpning ____________________________________ 19 4. Metod ____________________________________________________________ 21 4.1 Metodval och diskussion om validitet och reliabilitet ____________________ 21 4.2 Urval __________________________________________________________ 22 4.3 Datainsamling ___________________________________________________ 23 4.4 Analysmetod ____________________________________________________ 24 4.5 Etiska ställningstaganden __________________________________________ 25 5. Resultat och analys __________________________________________________ 26 5.1 Ett fritt val ______________________________________________________ 26 5.1.1 Föräldrarna låter barnen själva få bestämma? _______________________ 26 5.1.2 Analys______________________________________________________ 30 5.2 Hur föräldrar värderar utbildning ____________________________________ 31 5.2.1 Föräldrars bakgrund genomsyrar åsikten av utbildning ________________ 31 5.2.2 Bred utbildning som en strategi __________________________________ 33 5.2.3 Analys______________________________________________________ 34
6
5.3 Positionering på fältet _____________________________________________ 35 5.3.1 Barnen presterar bra ___________________________________________ 35 5.3.2 Status och åsikter kopplat till utbildning ___________________________ 36 5.3.3 Analys______________________________________________________ 37 5.4 Avslutande analys och slutsatser ____________________________________ 38 6. Diskussion ________________________________________________________ 40 6.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 40 6.2 Teoridiskussion __________________________________________________ 41 6.3 Metoddiskussion _________________________________________________ 42 6.4 Betydelse för studie- och yrkesvägledning _____________________________ 43 6.5 Vidare forskning _________________________________________________ 44 7. Referenser _________________________________________________________ 45 Bilaga 1 missivbrev ___________________________________________________ 48 Bilaga 2 intervjuguide _________________________________________________ 49 Bilaga 3 Intergrative Framework for Adole-scent Career Counseling _____________ 50
7
1. Inledning
Myten om det fria valet och förväntan på unika karriärer i systemet är starkt rådande, samtidigt har grundläggande sociala förhållanden stor betydelse för individers val.
(Fransson och Lindh 2004, 61)
Traditionellt sett har forskare associerat karriärval med övergången mellan skola och arbete (Kanten, Kanten & Yeşiltaş 2016, 144). Men samhället har förändrats från det industriella till det senmoderna vilket har medfört förändrade villkor för individen (Gillberg 2010, 77). Idag menar forskare och professionellt praktiserade inom området att en karriär utvecklas genom en livslång process där individen behöver anpassa sig och fatta beslut i många olika stadier genom livet (Kanten, Kanten och Yeşiltaş 2016, 144). Dessutom ställs individen inför ett större eget ansvar för att planera och utforma sitt liv på egen hand (Gillberg 2010, 78). Det förväntas att individen ska ha förmåga att aktivt ta ställningstaganden samt inneha kompetens för att kunna agera självständigt (Fransson & Lindh 2004, 61).
Utvecklingen till att bli självständig genomsyrar hela uppväxten där skolan är en plats som ska ge dessa förutsättningar. Studie- och yrkesvägledning är ett sätt för att få individen att bli medveten om sig själv, olika valalternativ samt hur relationen mellan jaget och valalternativen ter sig (Skolverket 2013a, 12). Även läroplanerna (Gy11 2011, 5; Lgr11 2016, 7-8) påtalar att skolans uppgift är att ge förutsättningar för varje elev att utveckla sin unika egenart samt att ge eleverna utrymme till att pröva och utveckla sina förmågor och intressen.
Utöver skolan är även föräldrarnas stöd och engagemang av stor betydelse för individens utveckling (Skolverket 2012, 17). Dock är forskningen tudelad avseende föräldrarnas roll i samband med barnens valprocess. Viss forskning påvisar att de sociala mönster och värderingar vilka existerar inom familjen reproduceras i elevens karriärval (Skolverket 2012, 7, 17; Young 1994, 199). Hodkinson & Sparks (1997, 33) menar att individen inte kan agera som en fri agent på grund av att de är påverkade av de sociala kontexter som existerar runt omkring. Annan forskning påvisar å andra sidanatt föräldrar som är engagerade och upplever en förmåga att vara stödjande bidrar till att individen
8
litar på sin egen förmåga att genomföra ett bra val (Ginevra, Nota & Ferrari 2015, 11; Kracke 1997, 348). Vidare beskriverGinevra, Nota & Ferrari (2015, 11) att det är viktigt att inkludera både föräldrar och elever i karriärvalsprocessen, på grund av att elevens upplevelse av sina föräldrars stöd har en direkt korrelation till hur eleven upplever sin egen förmåga att fatta karriärbeslut.
Gymnasievalet är en av många valsituationer en individ ställs inför genom sin livstid (Skolverket 2012, 7). Denna period är av stor vikt för karriärbeslutsprocessen eftersom det är då ungdomar utvecklar tankar och beteenden som kommer att påverka framtida karriärval (Kanten, Kanten & Yeşiltaş 2016, 145). Genom att utgå från föräldrarnas perspektiv ämnar studien skapa en förståelse för hur de ser på sin roll i valprocessen. Utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv är detta viktigt för ett gott samarbete, då föräldrarna anses vara viktiga personer för barnet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att beskriva och analysera föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Frågeställningarna är följande:
• Hur resonerar föräldrarna om utbildning?
• Hur resonerar föräldrarna om sitt inflytande och sin delaktighet i samband med gymnasievalet?
• Hur kan föräldrarnas resonemang förstås utifrån deras utbildningsbakgrund?
1.2 Avgränsningar
På grund av studiens omfattning har vi valt att begränsa undersökningsområdet till en kommun i Sverige. Detta medför att samtliga föräldrar befinner sig i samma upptagningsområde för gymnasieutbildning och har samma förutsättningar och information avseende skolor och program. Hade vi intervjuat personer från olika kommuner hade det funnits olika normer och praxis för hur man ska tänka vid gymnasievalet.
9
Vi har även valt att avgränsa studien genom att inte använda perspektivet klass. Det är ett intressant perspektiv att applicera på studien, då mycket av den tidigare forskningen utgår från klassindelning. Dock anser vi att av metodologiska skäl samt studiens omfattning att en avgränsning behövdes. Vi belyser studien utifrån utbildningsbakgrund och anser att det är tillräckligt för att få en förståelse för föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet oaktad klasstillhörighet.
1.3 Disposition
Första kapitlet är en inledning till problemområdet för studien med dess syfte och frågeställningar. Kapitlet innehåller även studiens avgränsningar, där klass av metodologiska skäl inte kommer att avhandlas. I andra kapitlet presenteras tidigare forskning relaterat till ungdomars val- och karriärprocess i förhållande till föräldrars utbildningsbakgrund, beteende och värderingar. Kapitlet beskriver även hur denna forskning kan bidra till att förstå föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Vidare följer det tredje kapitlet som förklarar de sociologiska begrepp som används. Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och socialt fält förklaras djupare samt hur de kan bidra till analysen av det empiriska materialet. I kapitel fyra återfinns en redogörelse för övergripande metod, urval, datainsamling och analysmetod vilket ligger till grund för studien. En diskussion förs om olika överväganden för att säkerhetsställa reliabilitet och validitet i studien. I det femte kapitlet presenteras resultat och analys av de intervjuer som genomförts med föräldrar till barn i årskurs 9. Analysen sker fortlöpande i kapitlet med en avslutande helhetsanalys vilket utgår från de teoretiska begreppen. Slutligen, i kapitel sju diskuteras studiens slutsatser utifrån den tidigare forskningen. Kritiska diskussioner avseende resultatet, teoretiska begrepp och metod återfinns också. Kapitlet innehåller även en diskussion om studiens betydelse för studie- och yrkesvägledning och avslutas med förslag på vidare forskning.
10
2. Tidigare forskning
Nedan presenteras delar av den tidigare forskning som finns gällande ungdomars val- och karriärprocess i förhållande till föräldrars utbildningsbakgrund, beteende och värderingar. Kapitlet inleds med en kort redogörelse för att föräldrar är en påverkansfaktor vid val. Därefter presenteras studier om föräldrars kapital och klasstillhörighet i samspel med karriärvalsprocessen samt betydelsen av beteenden, attityder och värderingar hos föräldrar. Sedan presenteras forskning beträffande integrering av föräldrar i vägledning. Kapitlet avslutas med en sammanfattning samt vilken betydelse den tidigare forskningen har till denna studie.
2.1 Föräldrar är en påverkansfaktor vid val
Det finns relativt omfattande forskning kring elevers gymnasieval och ett flertal studier framhåller att föräldrar, syskon och kamrater spelar en stor roll i valprocessen (Skolverket 2013a, 12). Lovén (2000, 118-120) finner i sin studie att föräldrar är viktiga att prata med inför gymnasievalet samt att deras åsikter är betydelsefulla. Eleverna själva uttryckte en självständighet. Dock framkom det motsägelsefulla budskap som ändock tyder på att föräldrarna påverkat dem. Liknande resultat återfinns i Dresch & Lovéns studie (2010, 45), som konstaterar att ungdomar påverkas av sina föräldrar. Dessutom visar en kanadensisk studie att föräldrar är den största påverkansfaktorn i beslutsprocessen till att påbörja en teknisk utbildning (Babin, Grant & Sawal 2010, 3). Ovanstående studier utgår från ungdomarnas perspektiv att föräldrar påverkar vid valprocessen. Det blir därför intressant att undersöka föräldrarnas perspektiv och sätta denna studie i relation till ungdomarnas uppfattningar. Young (1994, 196-197) menar att även om majoriteten av föräldrar inte vill påverka sina barn samt anser att karriärvalet präglas av en rättighet att välja fritt, har de föreställningar om vad som är acceptabla val. De vill att barnen ska genomföra val överensstämmande med det acceptabla. Utifrån detta blir det även
11
intressant ur ett tidsperspektiv för att se om föreställningarna fortsätter att leva vidare, 25 år senare.
2.2 Föräldrars kapital
Ett annat perspektiv på forskningsområdet är studier avseende samspelet mellan föräldrarnas kapital och barnets val av vidare studier. Studier påvisar att valet till gymnasieskolan reproducerar social klasssamt att föräldrars utbildningsbakgrund är den faktor som har störst betydelse för elevens gymnasieval. Medelklassföräldrar har möjlighet att utnyttja sin utbildningsbakgrund och erfarenhet för att hjälpa barnen. Det innebär att föräldrar som saknar högre utbildning riskerar att ha mindre resurser att hantera allt vad valfrihet innefattar (Skolverket 2012, 17; Skolverket 2013a, 12).
Samspelet mellan föräldrarnas kapital kopplat till ungdomars vidare studier lyfts även fram i Snee & Devines studie (2014). Genom att fokusera på socialt kapital analyserar författarna empirin för att förstå hur individernas val och beslut för vidare studier ser ut i lägre medelklass och arbetarklass (Snee & Devine 2014, 999). Resultatet visar att individer tillhörande lägre medelklass eller arbetarklass som studerar ändå reproducerar sin klasstillhörighet. De har inte tillräckligt värdefulla resurser för att kunna etablera sig i medelklassen, vilket beror på att föräldrarna inte kan förmedla tillräckligt med resurser till barnet (Snee & Devine 2014, 1010). Dock menar Brooks (2003, 284) att det finns nyanser inom den lägre medelklassen. Det finns bland annat skillnader kring kunskap om högre utbildning och föräldrarnas delaktighet i beslutsprocessen. Det beror exempelvis på att en del föräldrar kommer i kontakt med högutbildade i arbetet och skaffar sig kunskap från dem. En del föräldrar får även motivation och drivkraft att engagera sig i barnets beslutprocess för att lärare uttrycker att barnet har förmåga och kapacitet att lyckas. På så sätt lyckas somliga föräldrar skapa fördelaktiga strategier för sina barn även om de initialt inte innehar kapitalet för det (Brooks 2003, 287, 289).
Ida Lidegran (2009, 12) riktar sin uppmärksamhet till individer tillhörande högre medelklass och undersöker i sin doktorsavhandling hur utbildningskapitalet alstras, fördelas och förmedlas. En del i studien syftar till att undersöka hur hemmet bidrar till att alstra och förmedla utbildningskapitalet (Lidegran 2009, 14). Resultatet visar att föräldrar som stod nära utbildningssystemet och har varit beroende av utbildning för sin karriär
12
förmedlade en tillit till utbildningssystemet samt att långa utbildningsvägar är värt det i slutändan. En av strategierna högre medelklassen har är att satsa på breda utbildningar och inte lägga allt på ett kort. (Lidegran 2009, 236). Därtill menar Snee & Devine (2014, 999) att föräldrar från högre medelklass mobiliserar ekonomiska, kulturella och sociala resurser för att hjälpa barnet att uppnå en egen medelklassposition.
Studierna påvisar att föräldrarnas kapital kan vara av betydelse för ungdomarna och deras valprocess, där Brooks (2003, 284) menar att det finns flera olika nyanser även om kapitalet är detsamma. Även Kracke (1997, 346) är intresserad av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Men till skillnad från de andra studierna intresserar han sig för relationen mellan olika beteenden från föräldrarna och barnens karriärvalsprocess i familjer med olika utbildningsbakgrund. Resultatet av studien visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund inte hade någon effekt på beteendet gentemot individens karriärvalsprocess (Kracke 1997, 347). Då vi ämnar förstå föräldrarnas resonemang utifrån kapital blir ovanstående resultat intressant att återkoppla till för att se hur intervjupersonernas resonemang förhåller sig till ovanstående resultat.
2.3 Beteenden hos föräldrar
Skolverkets fallstudie (2013b, 11) syftar till att ge en ökad kunskap om barns villkor inför gymnasievalet. Studien påvisar, utifrån ungdomars berättelser, att föräldrar kan ha olika betydelse för gymnasievalet beroende på deras attityder till skola och utbildning samt vilka möjligheter de har att sätta sig in i valprocessen (Skolverket 2013b, 120). Hur ungdomar uppfattar engagemang och stöd från sina föräldrar visar sig vara av stor betydelse för ungdomars upplevda självförmåga i karriärvalet (Ginevra, Nota & Ferrari 2015, 3).
Keller & Whiston (2008, 200) studerar relationen mellan specifika föräldrabeteenden och karriärutvecklingen för ungdomar. Mer specifikt undersöker de olika beteendenhos föräldrarna som påverkar barnets karriärmognad och självförmåga för karriärbeslut1. CDMSE handlar om i vilken utsträckning individen tror att denne framgångsrikt kan fullfölja de uppgifter som är nödvändiga för ett effektivt karriärbeslut. Föräldrarnas beteende definierades till specifika handlingar vilket enkelt kunde identifieras och
13
kvantifieras (Keller & Whiston 2008, 203). Även Ginevra, Nota & Ferrari (2015, 5) har genomfört en kvantitativ studie med föräldrar och ungdomar för att bättre förstå hur ungdomar och deras föräldrar upplever föräldrars stöd i karriärvalet och hur de påverkar ungdomarnas val. Resultaten av studierna visar att när barn upplever att föräldrar visar intresse, är engagerade samt stöttar barnen i deras valprocess upplever de en mer utvecklad självförmåga i sin karriärutveckling (Ginevra, Nota & Ferrari 2015, 11; Keller & Whiston 2008, 210) Även Krackes (1997, 348) studie indikerar att en relation som är barncentrerad, stödjande samt ömsesidig kan relateras till en mer aktiv utforskning av möjliga karriärvägar. Det förefaller att barnen behöver veta att föräldrarna är intresserade av dem som individer, tro på deras förmåga, lita på att de tar bra beslut och är stolta över dem. Det innebär att barn med högt CDMSE och karriärmognad har föräldrar som respekterar dem avseende deras behov, åsikter och mål (Keller & Whiston 2008, 211).
Resultaten från studierna kommer till största del från kvantitativa data samt ett barnperspektiv. Detta gör det intressant att genom resonemang och förståelse, som en kvalitativ studie medför, jämföra resultaten med vår studie. Det går att anta att ett barn med god självförmåga genomför ett val som är relativt konfliktfritt i familjen. Genom att undersöka hur gymnasievalet diskuterades och uppfattades går det att identifiera hur föräldrarnas roll såg ut, oaktat hur de rakt ut säger att de agerade. Exempelvis om föräldrarna uttrycker att de litar på barnet men upplever att det blev en konflikt avseende valet, kanske föräldrarna inte litar fullt ut på sitt barn ändå.
2.4 Integrera föräldrar i vägledning
Middleton & Loughead (1993, 161) presenterar ett övergripande innehåll om föräldrarnas roll i barnens karriärutveckling. Föräldrarnas påverkan på barnet kan ses som positivt och stärkande och betraktas mer i termer som stödjande. Föräldrars påverkan kan även vara negativ och resultera i olika krav utifrån acceptabla alternativ (Middleton & Loughead 1993, 163). Ginevra, Nota & Ferrari (2015, 11) skriver att det är viktigt att inkludera både föräldrar och elever i karriärvalsprocessen, på grund av att elevens upplevelse av sina föräldrars stöd har en direkt korrelation till hur eleven upplever sin egen förmåga att fatta karriärval. Young (1994, 196) presenterar genom sin forskning olika förslag på hur föräldrar kan spela en aktiv roll i barnets karriärutveckling och att det är viktigt för
14
vägledare att förstå föräldrarnas synsätt i vad de anser vara den bästa hjälpen för barnet. Föräldrar kan exempelvis ha starka intentioner avseende barnets karriärutveckling som inte stämmer överens med barnets intressen och preferenser. (Young 1994, 196). Ett sätt att komma åt den konflikten är att låta föräldrarna beskriva sina intentioner för att på så sätt själva bli medvetna om sin roll gentemot barnet (Young 1994, 197-198). Det är även viktigt att föräldrarna och barnet blir medvetna om varandras perspektiv, vilket vägledaren kan hjälpa till med i samtal med båda parter (Young 1994, 201).
Även Middleton & Loughead (1993, 164) menar att det inte går att bortse från föräldrarnas influenser på barnet och har utifrån det skapat en modell som vägledaren kan använda för att integrera föräldrarnas stöd och inflytande i barnets karriärvalsprocess (se bilaga 3 för en överblick). Modellen beskriver hur vägledaren ska få fram vilken roll barnet uppfattar att föräldrarna har i karriärvalsprocessen, vilket sedan resulterar i tre olika handlingsvägar för vägledaren att fortsätta arbetet utifrån (Middleton & Loughead 1993, 164-170).
2.5 Sammanfattning och betydelse för studien
Den tidigare forskningen avseende föräldrars roll i samband med val- och karriärprocesser är omfattande och innehåller flera olika aspekter, vilket tyder på en komplexitet inom ämnet. Forskningen visar att föräldrar påverkar sina barn, genom att bland annat att förmedla en bild av vad som anses vara acceptabla alternativ. En del studier menar att föräldrarnas kapital är en faktor för barnets val- och karriärprocess, där utbildningsbakgrund är en den viktigaste faktorn. Föräldrar med högt utbildningskapital använder utbildning som en strategi för att på så sätt skapa förutsättningar för sina barn till att skaffa sig fördelaktigt kapital i samhället. Forskningen visar dessutom att individer med mindre kapital ändock kan mobilisera tillräcklig med resurser för att skapa fördelaktiga strategier till sina barn. Allt är inte beroende på vilken klasstillhörighet familjen innehar, utan det beror på vilka resurser de kan mobilisera i val- och karriärprocessen.
Ett annat perspektiv på den tidigare forskningen intresserar sig för föräldrarnas beteende gentemot barnets förmåga till att utforska och själv fatta beslut i val- och karriärprocessen. Studierna visar att föräldrar som visar tillit, är stödjande och
15
intresserade samt engagerade i barnet skapar förutsättningar för att barnet ska tro på sin egen förmåga i processen.
Studierna som presenterats angränsar till problemområdet. Dock har vi inte funnit forskning som explicit studerar föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet i en svensk kontext. Följande studie kommer således vara ett bidrag i kunskapsgapet, dels med att anta ett föräldraperspektiv och dels genom tillförseln av kvalitativa resonemang inom ett forskningsområde som till stor del utgörs av kvantitativa data. Forskningsöversikten kommer främst användas för att jämföra resultat med denna studie och avsnittet med att integrera föräldrar i vägledning kommer att användas för att diskutera den här studiens betydelse till studie- och yrkesvägledarprofessionen.
16
3. Pierre Bourdieus sociologi
Pierre Bourdieu, en fransk sociolog, utvecklade sina centrala begrepp i slutet på 60-talet och under de efterföljande decennierna utfördeBourdieu en mängd arbeten och finslipade och utvecklade terminologin. Begreppen används för att förklara och belysa den sociala och kulturella reproduktionen i samhället och de maktförhållanden som existerar (Broady 1990, 161-162).
Det är svårt att definiera begreppen ett och ett, utan det är relationen mellan begreppen som har störst betydelse. Tillsammans bildar de ett verktyg eller forskningsredskap vilket kan användas att förklara det observerbara i vårt samhälle (Broady 1990, 169). Forskningsredskapet används även för att synliggöra normer om hur olika situationer bör hanteras. Dessa handlingar kan vara irrationella och svåra att förstå för de utomstående, men om man sätter sig in i individens situation blir handlingen logisk (Bourdieu 1999, 37).
Vidare i detta kapitel presenteras begreppen kapital, habitus och socialt fält, vilka sedan kommer användas i studien för att beskriva och analysera föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning samt hur begreppen kommer att tillämpas i studien.
3.1 Kapital
Det övergripande begreppet kapital kan översättas till värden, tillgångar eller resurser inom ett område som anses värdefulla i sammanhanget. Kapital synliggör relationen mellan existerande tillgångar och hur dessa tillgångar värderas (Broady 1990, 171, 181). Bourdieu anser att materiella egendomar, exempelvis inkomst och förmögenhet enbart är en form av kapital dvs. ett ekonomiskt kapital. Vidare menar han att det finns fler sätt att skaffa sig resurser på förutom det materiella, och beskriver ytterligare tre former av kapital (Giddens & Sutton 2014, 324).
17
Enligt Broady (1990, 171) är det symboliska kapitalet det mest grundläggande begreppet i Bourdieus sociologi. Symboliskt kapital, ett mycket allmänt begrepp, kan vara en handling, titel eller likande (Broady 1990, 172). Symboliskt kapital refererar till prestige, status eller anseende när det uppfattas som värdefullt av de aktörer som kan tillskriva dem värde (Bourdieu 1999, 97). Kulturellt kapital är en typ av symboliskt kapital och härstammar, framför allt, från utbildningsväsendet (Broady 1990, 173). Bourdieu hänvisar det kulturella kapitalet till informationskapital och ett rikt kulturellt kapital betyder att en individ är välinformerad. Elever som besitter ett rikt kulturellt kapital har tillgångar till information, vilket de kan använda sig av för att välja bland de möjligheter som utbildningsväsendet och arbetsmarknaden erbjuder. Kulturellt kapital är föränderligt och en individ kan öka sitt kulturella kapital via utbildning eller byta det kulturella kapitalet mot ett högre ekonomiskt kapital (Broady 1990, 177).
Det sociala kapitalet avser tillgångar i form av släktrelationer och andra personliga kontakter vilket ger en individ tillgångar och resurser (Broady 1990, 172). Till skillnad från andra typer av kapital går det inte att lagra i form av materiella resurser, texter eller titlar. Det existerar endast i de relationer vilket förenar individer med varandra. Bourdieu menar även att varje individ på egen hand kan tillförskaffa sig olika kapital, vilket sedan gynnar hela gruppen, exempelvis familjen (Broady 1990, 179; Broady 1998, 15).
Kapitalet, kulturellt eller ekonomiskt, skapar ett system av preferenser där aktörerna inriktar sina val till att exempelvis föredra kultur över ekonomiskt kapital (Bourdieu 1999, 38). Kapital ska inte betraktas som en statisk resurs. Det är föränderligt och ska istället betraktas som ett föremål för maktkamp. Grupper använder och utvecklar strategier för att bevara eller öka sitt kapital (Bourdieu 1999, 31). Vi kommer att diskutera detta ytterligare i följande avsnitt.
3.2 Habitus
Habitus beskrivs som ett system av dispositioner. Dispositioner är allt som skapat individens syn på sin sociala värld, vilket styr deras föreställningar och praktiker. Det är ett kollektiv av erfarenheter, minnen, sätt att röra på sig eller hur man talar och gör saker och dessa ligger inkorporerade som en del av människan (Broady 1998, 17). Människor använder dispositioner för att orientera sig i den sociala världen (Broady 1998, 16).
18
Habitus med dess dispositioner kan ge en inblick eller förklaring till varför människor hanterar sitt kapital på olika sätt. Dispositionerna bestämmer hur människor tänker, agerar, uppfattar och värderar sin sociala miljö och är djupt rotade inom individen (Broady 1991, 228). Människor ärver sitt habitus och är formade av de bestämda villkor som existerar i den sociala miljön (Broady 1990, 228). Exempelvis om ett barn föds i en familj där utbildning, dvs. kulturellt kapital är högt värderat, ärver barnet ett habitus som reproducerar den värderingen (Broady 1990, 229).
Det givna habitus bestämmer de strategier aktörer väljer att använda i relation till de aktuella omständigheterna, som i sin tur skapar ett bestämt spelrum eller handlingsutrymme (Broady 1991, 230). Dessa strategier kan vara anpassade till ett mål utan att det behöver finnas en medvetenhet till någon specifik riktning (Broady 1998, 16). Dock betyder inte detta att människor saknar fri vilja eller förmåga till aktivt handlande, däremot att habitus har skapat människors viljor och handlingsförmågor. Det är människors förmåga att spela spelet vilket konstruerar det sociala fältet (Broady 1991, 230–231). Att det finns lika många habitus som människor betyder dock inte att begreppet är begränsat till enbart individen. Grupper kan dela habitus och dispositioner vilket förenar eller skiljer människor (Broady 1990, 231).
Habitus bildar ett slags praktiskt sinne vilket människan använder som en guide i sitt agerande i en given situation. Det praktiska sinnet bildar ett system av preferenser. Detta system av preferenser använder individen för att göra vissa överväganden i samband med ett val (Bourdieu 1999, 37). Ju fler valmöjligheter vilket presenteras för individen desto större betydelse har det praktiska sinnet för individen. Tidigare erfarenheter hjälper individen att förutse vad som kan hända och hur denne bör agera (Bourdieu 1999, 38).
Habitus och kapital ligger nära varandra. Om en individs habitus är erkänt som värdefullt kan det konverterats till kapital. Strategier kan användas till att konvertera kapital, exempelvis när småföretagarens dotter läser till lärare konverteras det ekonomiska kapitalet till ett kulturellt kapital. Aktören använder en viss art av kapital för att skaffas sig ett kapital vilket anses mer legitimt utan att det tidigare kapitalet behöver gå förlorat (Broady 1998, 19). Relationen mellan kapitalarter är i konstant förändring och det pågår en ständig kamp över värdet av olika tillgångar och resurser. Förutom konvertering förekommer olika reproduktionsstrategier där aktörerna omedvetet strävar efter att bevara eller öka sitt nedärvda kapital och på så sätt upprätthålla eller förbättra sin position på det sociala fältet (Broady 1998, 19).
19
3.3 Socialt fält
Vi är allafödda i en social miljö, vilket innebär att individens handlingar måste förstås utifrån den sociala kontexten eller det fält individen kommer ifrån (Hodkinson & Sparks 1997, 33). Ett socialt fält är ett system och inom detta system finns det specifika institutioner och aktörer exempelvis skola, lärare och föräldrar. Dessa har en relation till varandra samtidigt som de strider om något gemensamt. I samma sociala fält erkänner alla aktörer värdet av samma symboliska kapital. Genom specifika strategier försöker de öka sitt eget kapital och med det förbättra sin position inom fältet (Broady 1990, 270). Oberoende av om aktörer intar en dominerande eller underordnad position på fältet väljer individen de mest säkra och etablerade möjligheterna. Aktörerna har olika strategier vilket beror på den position de intar på fältet (Bourdieu 1999, 58). Varje aktör konstruerar sin egen väg i överensstämmelse med deras uppfattning om vilka möjligheter som existerar i enlighet med deras habitus (Bourdieu 1999, 59).
Ett socialt fält är till viss del ett slutet system med sina egna konsekvenser och egna arter av symbolisk kapital. Dock går det inte att studera skolan som ett särskilt fält på grund av att det finns många aktörer som bidrar till att skapa rådande föreställningar om skolans problem och möjligheter (Broady 1998, 21; Giddens & Sutton 2014, 577). För att nå den bredare aspekten kommer vi att framöver hänvisa till utbildningsfältet, vilket existerar inom det större arbetsmarknadsfältet.
3.4 Sammanfattning och tillämpning
Begreppen kapital, habitus och socialt fält kommer att användas för att beskriva och analysera föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Begreppen är inte menade att användas enskilt, utan det är relationerna mellan begreppen som har störst betydelse. Vidare är de ämnade att förklara och åskådliggöra den sociala och kulturella reproduktionen i samhället.
I detta arbete avser vi använda Bourdieus begrepp som ett verktyg för att öka förståelsen om hur föräldrar tänker och agerar i samband med sitt barns gymnasieval. Genom att synliggöra relationerna mellan fältet dvs. utbildningsfältet, kapital och habitus kan vi förstå hur föräldrarna ser att gymnasievalet bör utföras på bästa sätt och på så sätt
20
ge studie- och yrkesvägledare verktyg att bemöta föräldrars behov då de är viktiga personer i elevens liv.
Enligt Broady (1991, 169) använder Bourdieu många olika typer av kapital när han studerade olika fenomen. Vi har tolkat att symboliskt kapital innehåller flera olika former av kapital exempelvis utbildningskapital och kulturellt kapital. Intresse för utbildning och studier kan ses som ett sätt att värdesätta delar i det symboliska kapitalet. Kapital skapar ett system av preferenser vilket aktörerna använder för att positionera sig på fältet (Bourdieu 1999, 41). Vi kommer att använda kapital för att undersöka vilka resurser föräldrarna anser vara värdefulla samt vilka strategier de använder i samband med gymnasievalet. Med strategier ämnar vi synliggöra hur föräldrarna agerar för att bevara eller öka sitt kapital. Detta för att ge oss en djupare förståelse kring föräldrarnas resonemang och vad de värdesätter i samband med utbildning.
Habitusbegreppet är tätt sammanknutet med kapital och strategier. Genom att använda habitus kan vi få en förståelse för föräldrarnas handlingsutrymme utifrån föräldrarnas erfarenheter och preferenser vilket navigeras av det praktiska sinnet. Habitus ärvs vidare, vilket är av intresse för att se om föräldrarna uppfattar att barnen har samma preferenser avseende utbildning.
Det sociala fältet är viktigt för att synliggöra och skapa en relationell förståelse av den sociala världen. I vår studie blir fältet arenan i vilket gymnasievalet äger rum. På så sätt kommer föräldrarnas perspektiv av utbildning och val in i ett sammanhang, där deras åsikter sätts i relation till de andra aktörer och institutioner inom fältet. Utan fältet hade innebörden av valet varit svårt att förstå. Då mindre fält kan existera inom större fält (Broady 1990, 273) ser vi i vår undersökning att det sociala fältet är utbildningsystemet vilket existerar inom det större arbetsmarknadsfältet.
21
4. Metod
Nedan följer en redogörelse för tillvägagångsättet i studien. Kapitlet inleds med en redogörelse och argumentation för valet av metod i relation till begreppen validitet och reliabilitet. Därefter följer redogörelser för urvalsprocessen, hur data samlades in samt hur analysen av det empiriska materialet genomfördes. Avslutningsvis diskuteras förhållningsättet till de etiska riktlinjerna.
4.1 Metodval och diskussion om validitet och reliabilitet
Syftet med studien var att beskriva och analysera föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Då studien utgick från resonemang och förståelse användes en kvalitativ intervjumetod. Kvale & Brinkmann (2014, 143) menar att en kvalitativ metod lämpar sig bäst när syftet med studien är att undersöka hur något ter sig eller upplevs snarare än hur mycket av något. Metoden har möjliggjort en djupare förståelse avseende undersökningsområdet samt att risken för bortfall har minimerats, eftersom få individer tenderar att utebli från ett inbokat möte (Larsen 2018, 36). Det finns även nackdelar med användandet av en kvalitativ metod. Resultatet av undersökning kan endast förstås utifrån undersökningsgruppen, det går inte att generalisera (Larsen 2018, 37).Diskussionen om för- och nackdelarna med en kvalitativ metod kan kopplas till begreppen validitet och reliabilitet. Begreppen kan vara svåra att diskutera eftersom de härstammar från mätbar kunskap. Samtidigt menar Kvale & Brinkmann (2014, 295) att begreppen går att anpassa och tolka och därmed göra dem användbara i kvalitativ forskning. Validitet innebär att det som undersöks är relevant för problemformuleringen samt att tolkningarna är trovärdiga. Det innebär att resultaten är välgrundade och står sig vid en kritisk granskning (Kvale & Brinkmann 2014, 296; Thomsson 2010, 32). Reliabilitet syftar till studiens tillförlitlighet, vilket vid en kvalitativ metod innebär ett medvetet förhållningsätt vid bland annat intervju och transkribering. Exempelvis kan omedvetna reflekterande frågor påverka reliabiliteten negativt. (Kvale & Brinkmann
22
2014, 214, 295). En fördel med kvalitativ metod, vilket anses stärka validiteten, är att processen medger ett flexibelt arbetssätt (Larsen 2018, 130). Metoden medgav att vi hade möjlighet att ställa fördjupande- och följdfrågor samt be om förklaringar där det behövdes för att säkerhetsställa att vi uppfattat intervjupersonerna rätt.
Kritik riktad mot reliabiliteten vid kvalitativa intervjuer är att resultatet kan anses ogiltigt eftersom intervjupersonernas redogörelser kan vara oärliga (Kvale & Brinkmann 2014, 301). Larsen (2018, 176) beskriver det som intervjueffekten och innebär att intervjupersonerna kan bli påverkade av intervjuaren och svara utifrån en föreställning om vad intervjuaren vill höra. För att minska intervjueffekten och påverkan på intervjupersonerna användes öppna frågor för att främja deras uppfattningar i samtalet. Ambitionen var att låta dem berätta utan att våra föreställningar kom till uttryck. Ytterligare en nackdel med kvalitativ metod är att empirin tolkas genom författarens ögon och erfarenheter. Thomson (2010, 32, 37) menar att ifrågasättande och ett teoretiskt förhållningsätt till studien ökar validiteten. För att öka validiteten i studien har analysen av empirin inledningsvis skett enskilt, för att sedan tillsammans kritiskt granska de olika tolkningarna och sammanföra dem till en enhetlig bild utifrån studiens teoretiska ramverk. Trots de omtalade nackdelarna med kvalitativ metod anses ändock metoden som mest ändamålsenlig för att svara upp mot syftet, vilket var att nå förståelse.
4.2 Urval
I urvalsprocessen valdes intervjupersoner ut från ett icke- sannolikhetsurval, vilket kan användas då studien inte hade för avsikt att generalisera resultatet (Larsen 2018, 125). Det inledande urvalet var ett godtyckligt urval, det vill säga att gruppen valdes utifrån att de ansågs vara bäst lämpade för att besvara studiens syfte och frågeställningar (Larsen 2018, 125). Vi hade för avsikt att intervjua föräldrar till barn som gick i årskurs 9, där båda föräldrarna var delaktiga i barnets vardag. Med det som grund kontaktade vi individer inom det egna kontaktnätet för hänvisning vidare till studiens målgrupp. Därefter tillämpades ett urval genom självselektion, där intervjupersonerna själva fick bestämma om de ville delta i studien eller inte (Larsen 2018, 125). Föräldrarna som i slutändan var intresserade att delta i studien delgavs en skriftlig information avseende syftet samt forskningsetiska principer (se bilaga 1). Bokning av tid och plats bestämdes
23
därefter. Totalt genomfördes sex intervjutillfällen där både pappan och mamman deltog, således har 12 individer intervjuats. Intervjupersonerna benämns med fiktiva namn, där varje föräldrapar tilldelades namn utifrån A-E. En kort presentation om dem finns i tabellen nedan.
Tabell 1. Presentation av intervjupersonerna
Intervjuperson Yrke Högsta
utbildningsnivå Barnets gymnasieval
Anna Lärare Universitet, 3 år
Teknikprogrammet Adam Systemutvecklare,
egen företagare Universitet, 5 år Becky Lärare Universitet, 2 år i
hemlandet Naturvenskaps-programmet Ben Lärare Universitet, 4 år i
hemlandet Cecilia Sjuksköterska Universitet, 3 år
Ekonomi-programmet Charlie Installatör i
hemteknologi Gymnasium Denise Ekonomiassistent Gymnasium
Samhällsvetenskaps-programmet
David Grävmaskinist, egen
företagare Grundskola Emma Kommunvägledare Universitet, 3 år
Ekonomi-programmet Erik Ägare till IT
konsultbolag Gymnasium Freja Politiker och
administrativt stöd Universitet, 3 år Samhällsvetenskaps-programmet
Fabian Drifttekniker Yrkeshögskola, 2 år
4.3 Datainsamling
Det empiriska materialet samlades in genom ljudinspelade intervjuer. Fyra av intervjuerna genomfördes i familjens hem och två intervjuer genomfördes i ett grupprum i ett bibliotek.
Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (se bilaga 2). Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med en flexibel intervjuguide (Larsen 2018, 139). Det
24
medgav att intervjupersonerna fick tala fritt, men vi hade ändock en viss kontroll. Det innebar att vi hade frågor utifrån syfte och frågeställningar men att det fanns en flexibilitet i ordningsföljden samt möjlighet att ställa följdfrågor. Utrymmet för följdfrågor menar Kvale & Brinkmann (2014, 148) ökar chanserna för nya infallsvinklar på ämnet. Intervjuerna hölls av båda författarna, där en ledde intervjun och den andra kunde då lyssna mer aktivt och ställa fördjupande frågor vid behov. Intervjuerna strukturerades enligt Kvale & Brinkmanns (2014, 170) rekommendationer och inleddes med en orientering avseende syftet, användning av materialet och om de forskningsetiska principerna. Därefter ställdes enklare frågor som utbildningsbakgrund och yrke. Enligt Larsen (2018, 142) ger detta en mjuk start av intervjun vilket syftar till att intervjupersonerna ska känna sig trygga.Därefter såg intervjuerna olika ut, beroende på intervjupersonerna. En del pratade relativt fritt om ämnet medan andra krävde mer deltagande från intervjuarnas håll. Intervjuerna avslutades sedan med en uppföljning där studien mer i detalj kunde diskuteras samt att intervjupersonerna fick möjlighet att ställa frågor.
4.4 Analysmetod
Efter intervjuerna transkriberades de med viss reducering. Det innebar att information som inte var relevant för studien sammanfattades i kortare sekvenser istället för att skrivas ut ordagrant (Larsen 2018, 160-161). Analysen av empirin har utgått från ett induktivt arbetssätt. Det innebar att vi inte utgick från ett speciellt teoretiskt perspektiv för att testa våra idéer, utan vi sökte efter mönster i empirin och formulerade sedan tänkbara förklaringar till mönstren (Kvale & Brinkmann 2014, 238). Analysen inleddes med att läsa igenom alla transkriberingar som sedan kodades och kategoriserades i olika teman relevanta för studien (Kvale & Brinkmann 2014, 241; Nylén 2005, 21). Detta genomfördes med att markera uttalanden i transkriberingarna med olika färger samt att vi upprättade en matris för att få en visuell överblick av innehållet (Larsen 2018, 164). Därefter övergick analysen i att identifiera mönster och samband mellan kategorierna och intervjuerna (Larsen, 2018, 164; Nylén 2005, 21). I den avslutade delen av analysen applicerades teoretiska begrepp som kunde förklara de olika teman och relationen dem emellan (Larsen 2018, 160). Analysen genomfördes som delanalyser (Larsen 2018, 161)
25
då materialet delades upp i olika teman. Dessutom genomfördes analysen som en helhetsanalys (Larsen 2018, 160) genom att totalintrycken av intervjuerna även jämfördes. Genom att se till helhetsintrycket identifierades de större dragen, vilket hjälpte till att strukturera resultatkapitlet, vilket utgår från Nyléns (2005, 70) framställningsstrategi “den sammanhållna fallbeskrivningen”.
4.5 Etiska ställningstaganden
Genomgående i arbetet följdes Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7-8) uppfylldes genom att innan intervjutillfället skriftligen lämna ut en förhandsinformation (se bilaga 1). Intervjupersonerna informerades om syftet med undersökningen, att deltagandet var frivilligt samt att de när som helst kunde välja att avbryta. I förhandsinformationen framgick även information om att intervjuerna endast användes till denna studie. Med det uppfyllde vi även nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 14). Informationen förmedlades även muntligt i samband med att intervjun skulle påbörjas. Samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9-10) uppfylldes genom att intervjuerna bokades efter att intervjupersonerna tagit del av förhandsinformationen. I och med det visste dem att undersökningen var frivillig och de valde själva att gå vidare och boka in ett möte. De var även införstådda i att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan genom informationsbrevet, innan deltagandet. Frivilligheten och rätten att avbryta förtydligades igen i samband med intervjuerna. Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, 12-13) innebär att uppgifter om intervjupersonerna ska förvaras och hanteras på ett sätt vilket medför att det inte ska gå att identifiera dem. Detta genomfördes dels med att informera om att inga namn eller platser skulle användas i studien, vilket vi har varit noga med att inte skriva ut. Alla dokument och filer var skyddade med lösenord som endast vi hade tillgång till, samt att omedelbart vid transkriberingen avkodades namn och platser i syfte att skydda intervjupersonernas identitet.
26
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer resultat och analys presenteras. Empirin utgår från sex parintervjuer som genomförts med föräldrar till ungdomar som går i årskurs 9. Varje avsnitt inleds med en introduktion, följt av en presentation av resultatet. Avsnittet avslutas med en analys där resultatet sättas i relation till Bourdieus teoretiska begrepp för att skapa en förståelse för föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Kapitlet avslutas med en helhetsanalys innehållandes slutsatser.
Vi är medvetna om att resultatets teman inte har distinkta åtskillnader, utan kan uppfattas som relationella till varandra. Vi anser dock att för att förstå föräldrarnas olika resonemang var det nödvändigt att göra på detta sätt. Analysen är det som bidrar till en åtskillnad i hur resultatet kan förstås.
5.1 Ett fritt val
I detta avsnitt avhandlas föräldrarnas resonemang avseende deras uppfattningar om hur de förhåller sig till sitt barns gymnasieval. Vissa uppfattningar var medvetna resonemang från föräldrarna medan andra var omedvetna. Avsnittet ämnar svara på frågan “hur resonerar föräldrar om sitt inflytande och sin delaktighet i samband med gymnasievalet”.
5.1.1 Föräldrarna låter barnen själva få bestämma?
I samband med intervjuerna var några föräldrar inledningsvis snabba med att uttala att deras barn själva skulle bestämma vilket gymnasieprogram de skulle gå. Anna menar att grundinställningen till hela gymnasieprocessen har präglats av självständighet och att barnet ska välja själv. Cecilia beskriver att hon tidigt hade bestämt att inte påverka sonen i gymnasievalet och Charlie håller med.
Han var ganska bestämd i sin åsikt. Man vet ju allt i den åldern. Det går inte att styra honom varken politiskt eller andra val. Jag kan tycka det är jättebra. Nej så vi har inte styrt. (Charlie)
27
Självbestämmanderätten åtföljs av argument att föräldrarna har förtroende för barnet och att valet de genomfört är ett bra val. Överlag upplevde föräldrarna att barnen hade koll på läget gällande det praktiska samtidigt som barnen var självständiga och trygga i sig själva. Detta innebar att föräldrarna upplevde attde inte aktivt behövde engagera sig i processen utan kände sig trygga i att barnet klarade mycket själv. Charlie beskriver hur sonen är mycket tryggare än han själv var.
Han är ju så trygg i sig själv. Lite har blivit det sedan han började träna. Han har gjort massa grejer som jag inte gjort. Tycker om att utmana sig själv. Tycker om att hålla föredrag för andra. Måste bli bättre på detta säger han. Då blir man trygg i honom. (Charlie)
Även Erik berättar om hur sonens trygghet har minskat oron och påverkan inför valet. Han förklarar att deras son är lugn och trygg i sig själv och väljer efter sitt eget intresse. De upplever att om sonen inte varit så lugn hade de haft anledning att vara mer oroliga. Att barnen hade koll på läget var något Emma upplevde. Hon berättade att hon vände sig mycket till sin son för att ställa frågor om hur gymnasievalet fungerade. Anna förklarade att hon inte vill lägga sig i vad hennes son väljer och att hon i grund och botten litar på honom att han gör ett bra val.
Men alltså min grundtanke är så här att jag litar så mycket på honom att han kan göra ett klokt val för sig. Så känner jag verkligen å jag vill egentligen inte vara en som lägger mig i detta. (Anna)
David och Denise har förtroende för sin dotter då de anser att hon har koll på läget och väljer överensstämmande med föräldrarnas uppfattningar om ett “bra val”.
Hon har ju styrt det så klockrent så man har ju varit med på nån skola och tittat och lite så, det är ju det. /.../Det har inte varit någon tveksamhet. Hade hon kommit med några konstiga eller skumma linjer hade man kanske reagerat alltså så. Men i och med att hon har ju tänkt i rätt banor så det har liksom aldrig. (David)
Till skillnad från de andra familjerna handlade trygghet och förtroende i Ben och Beckys fall inte om att sonen har förmåga att göra ett självständigt val. Förtroendet till sonen fanns gällande det praktiska kring gymnasievalet men förtroende till hans val innebar att de litade på att han skulle följa råden föräldrarna gav honom. De berättade att han var en “snäll pojke” som lyssnade på sina föräldrar och skulle vara en förebild för sina syskon och således välja ett högskoleförberedande program. Tilliten byggde på en lojalitet till familjen snarare än att han betroddes med att själv ta ansvar för sin framtid.
28
Åsikterna om att barnen ska genomföra ett självständigt val är tätt sammanknutet med vilket intresse för studier barnen har. Flera föräldrar beskriver under intervjun att det är viktigt att göra något som är roligt, att just intresset är det absolut viktigaste. Denise och Emma vidareutvecklar resonemanget om intresse och menar att deras barn har ett intresse för studier, vilket medför att ett högskoleförberedande program är det bästa alternativet. Nedan följer Emmas resonemang.
Men sen åter igen så är det beroende på intresse. /.../ Man måste ju hela tiden utgå från den individen man är. Högskoleförberedande i all ära, ja när det gäller vår son för han är en sån person. Och eftersom han är det som person tycker jag det är viktigt, men om han inte hade varit intresserad av det som person och vart mer praktisk lagd. Återigen utifrån det den man är. (Emma)
Ett annat sätt att orientera sig i gymnasievalet har varit att diskutera intresse genom att utgå från favoritämnen och dess betyg. Freja hade inledningsvis en uppfattning av vad sonen ansåg var roligt och intressant, vilket fick henne att först introducera naturvetenskapsprogrammet. När intresset för studier inom historia och religion visade sig, ändrade Freja sig och följde sonens intresse.
Vi har även tittat på betygen. Vad har gått bra, vad tycker han är roligt och intressant. Vad har han tyckt va kul. Jag trodde ju att han skulle tycka naturvetenskapliga ämnen är kul för det har jag alltid tyckt. Men det var mer religion och historia som han har kommit hem och bubblat över. Då tror jag att jag började putta alternativ inom det området. (Freja)
Charlie berättar att han upplever att det skulle bli stora konflikter om man som förälder försöker styra sitt barn i en riktning där barnet inte har visat något intresse.
Jag tror konflikten kan bli ganska stor om man styr sitt barn till en utbildning som de är osäkra på, man (barnet) måste ju ändå var den som pluggar själv. Jag kan ju inte hjälpa han med det. Det måste ju komma från han. Har man då lett in ett barn på något som är fel så blir det inte så bra. (Charlie)
I flera intervjuer samtalades det även om andra intressen, än just studier, men det ansågs inte speciellt värdefullt utan ska ses som en hobby. David har åsikter om intressen som
inte är relaterade till studier och menar att det kan man göra på sidan av. Det viktigaste är
att ta vara på studieintresset. Även Freja uttrycker sig liknande. I följande citat pratar hon om hur deras yngre barn har andra intressen än studieinriktade. Ändock, menar Freja att det är bättre att läsa något teoretisk för att sen gå enstaka kurser riktat mot intresset.
Jag har sagt att då får du välja det bredaste och så får man välja in det mindre sakerna sen. Och då vill jag helst att man läser det som är mer teoretisk så kan man gå en kurs sen där har jag vart mer. (Freja)
29
I intervjuerna framkom det att majoriteten av föräldrarna ansåg att gymnasievalet var barnens egna beslut att fatta och att de hade förtroende för att de skulle fatta ett bra val. Flera resonerade även om att deras barn hade ett intresse av olika ämnen som uppmuntrades som en viktig aspekt i valprocessen att ta hänsyn till. Det visade sig även i flera av intervjuerna att så länge barnets val överensstämde med föräldrarnas preferenser av ett bra val, spelade de inte någon roll vad barnet valde.
Vid några intervjuer framkom det dock att barnen hade övervägt en annan riktning än vad föräldrarna ansåg vara ett bra valalternativ. Det väckte en stark reaktion och de kände ett starkt behov av att avstyra den inriktningen. Cecilia berättar om hur det kändes när hennes son övervägde en annan inriktning.
Det enda som jag har gjort det var det sista. Han kom hem nån gång och sa: ja då får jag väl gå omvårdnadsprogrammet. Och då kände jag det är fel värld. (Cecilia)
Även Anna berättade om hennes reaktion när hon konfronterades med möjligheten att deras son skulle välja en inriktning hon inte ansåg skulle passa in med hans personlighet och egenskaper.
Så känner jag verkligen å jag vill egentligen inte vara en som lägger mig i detta. Jag kan säga vad jag tycker å så, men så fick han ju då rekommendationen då från skolan, att gå ljud och bild. Och då kände jag att jag vissnade lite inombords. (Anna)
Intervjuerna visade att i de fall barnet valde utanför vad föräldrarna ansåg vara ett bra val var det svårt för föräldrarna hålla tillbaka sina åsikter och låta barnet välja själv. Anna och Adam diskuterar om deras son verkligen har fått ett fritt val.
Anna: Men jag måste säga, att våran grundinställning är verkligen att han ska bestämma själv.
Adam: Ja, fast om man ska rannsaka sig själv så är det inte så enkelt egentligen. Anna: Nej det är inte så enkelt när han väljer fel [skrattar]. Egentligen vill vi ju sitta här och säga "Ja vad roligt att du har valt det. Ja men vi stödjer dig i allt." Det är bara att han kom hem och sa han fel sak [skrattar]. Ja men du förstår. Hade han sagt samhäll eller ekonomi, men jag vet inte, det var bara en sån här yrkesutbildning med.
30
5.1.2 Analys
Majoriteten av föräldrarna uttryckte att de inte ville påverka sina barn samt att gymnasievalet var barnens beslut att fatta. För att förstå detta ställningstagande behöver vi sätta in det i en kontext vilket utgörs av det sociala fält de ingår i. I den här studien utgår vi från utbildningsfältet. Inom utbildningsfältet finns det regler och normer som de olika aktörerna behöver förhålla sig till (Broady 1990, 270). Samhällets utveckling har kommit att präglas av eget ansvar och självständighet (Fransson & Lindh 2004, 61; Gillberg 2010 77-78), vilket även genomsyrar utbildningsfältet då det inte är neutralt till resten av samhället (Giddens & Sutton 2014, 577). Institutioner som Skolverket ställer vissa krav på fältet, exempelvis att gymnasievalet ska ske utifrån barnet själv och att påverkan från andra aktörer, exempelvis föräldrarna ska minimeras. Det är den allmängiltiga normen i utbildningsfältet och således en norm som förväntas att efterlevas. Genom att föräldrarna uttrycker att barnet ska välja självständigt men har åsikter om vad som anses vara ett bra val går det att tolka att föräldrarna inte har anpassat sig till normen, rådande på fältet. De uttalar en sak men agerar annorlunda.
Ben och Beckys resonemang om det fria valet skiljer sig från de andra intervjupersonerna. Det kan tolkas som att de inte har en fullständig uppfattning om normen på det svenska utbildningsfältet, då de inte har vuxit upp med det. De kan förstås utifrån deras resonemang om sonens ansvar till familjen i samband med gymnasievalet. Ben och Becky har ett resonemang kring gymnasievalet utifrån deras habitus (Broady 1998, 16).
De andra föräldrarna i intervjuerna uttrycker en förståelse för valfrihetsnormen i utbildningsfältet. Dock har deras erfarenheter format ett habitus som leder till att valfrihetsnormen inte alltid är i centrum för deras handlingar. Föräldrarnas habitus tillsammans med deras kapital, eller uppfattning om värdefullt kapital, skapar ett handlingsutrymme de orienterar sig utifrån(Broady 1991, 230). Inom handlingsutrymmet finns de utbildningsval som anses vara ett bra val för barnet. Om barnet kliver utanför detta handlingsutrymme kan det skapa en konflikt, vilket Anna och Cecilia upplevde i samband med att deras barn funderade på att välja något som de inte upplevde som bra. Vi har anledning att återkomma till detta och fördjupar analysen ytterligare i kommande teman.
Om barnet agerar enligt föräldrarnas handlingsutrymme framträder en bild av tillit till barnet. Det innebär att barnets habitus, dvs. hur de agerar och tänker stämmer överens
31
med föräldrarnas habitus. Det kan förklaras med att människor ärver sitt habitus (Broady 1990, 228). Barnens agerande överensstämmer med föräldrarnas preferenser vilket skapar en trygghet hos föräldern och ett beteende av att inte behöva ha en framträdande roll och aktivt engagera sig i valprocessen.
Uttalanden om det självständiga valet är tätt sammanknutet med barnets intresse för studier. Intresse för studier kan tolkas som ett intresse för ett kulturellt kapital. På utbildningsfältet anses kulturellt kapital högt värderat (Broady 1990, 177) således anser föräldrarna att intresset är bra till kontexten. Intressen ej riktade mot studier var inte lika högt värderade och sågs istället som en hobby.
5.2 Hur föräldrar värderar utbildning
Följande avsnitt kommer avhandla intervjupersonernas åsikter om barnens gymnasieval i relation till deras egna erfarenheter inom utbildningssystemet. Avsnittet behandlar även hur intervjupersonerna resonerar om utbildning som en strategi för att skapa sig ett fördelaktigt kapital inför framtiden. Avsnittet ämnar besvara frågan “Hur resonerar föräldrarna om utbildning”.
5.2.1 Föräldrars bakgrund genomsyrar åsikten av utbildning
Föräldrarna har varierande utbildningsbakgrund. I alla familjer förutom en har minst en av föräldrarna en högskoleutbildning. I intervjuerna går det att se att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar in som faktor i barnets val. Dessutom går det att koppla föräldrarnas livserfarenheter och yrkesbakgrund till deras åsikter om utbildning. Ben beskriver att studier är allt för dem. De äger inte mycket och har inte tillgång till mycket pengar och ser därför att studier är vägen till ett bättre liv.
Jag alltid säger till mina barn ni har ingen. Bara studera. Vi har inga pengar, ingen affär, ingen. Måste studera för att leva bra. (Ben)
Adam reflekterar över Annas åsikter kring sonens val av program och berättar att det är kanske på grund av att Anna hade ångrat sitt eget gymnasieval och att det tog många år innan hon studerade vidare.
32
Yrkesbakgrund hade också en betydelse på föräldrars åsikter kring gymnasievalet. Här berättar Cecilia kring sina erfarenheter i sitt yrke som sjuksköterska och hennes reaktion när sonen nämnde att han kanske skulle välja vård och omsorg:
För jag har varit där själv och jag jobbar med alldeles för många människor som hamnar hos oss och kommer inte längre. För det är så snävt. Man måste komplettera med så himla mycket för att komma vidare. För att kunna söka det en vill sen. Han har inte den breda basen riktigt. (Cecilia)
Emma är också påverkad av erfarenheter kring sitt arbete, då hon tidigare har arbetat med individer som har haft en mer omständlig väg vidare i utbildningssystemet. Hon berättar att en högskoleförberedande utbildning är viktig, då det blir svårare att läsa in ämnen senare i livet. Fabian har liknande erfarenhet som Emma. På grund av arbetsbrist behövde han bilda om sig och där var den högskoleförberedande utbildningen viktig för honom. Han menar att det är lättare och en lägre tröskel till vidare studier om man har en högskoleförberedande examen med sig.
Nej, jag läste högskoleförberedande nu var det ju på slutet av 80-talet så jag gick en experimentlinje som de gjorde där de blandade tekniskt med den praktiska delen. Det var ju fördelen att jag hade allt jag behövde för att börja plugga. Annars hade det tagit ytterligare ett halvt år innan jag kunde börja. Då blir det ett mycket större steg. Det är ett stort steg att sluta jobba i två år i alla fall. (Fabian)
Erik har positiva erfarenheter med sig från sin utbildning och sitt yrke. Han menar att när man studerar något intressant blir det lättare att bli framgångsrik. Själv började han jobba efter gymnasiet inom ett område han var intresserad av och idag äger han ett framgångsrikt företag inom samma område. Eriks erfarenheter av att arbeta med sitt brinnande intresse kopplar han till sin framgång.
Jag driver IT konsultbolag. Har jobbat med teknik hela mitt liv. Det är det jag kanske brunnit för hela mitt liv. /.../ Är du intresserad av någonting så är det ganska lätt att bli duktigt på det. (Erik)
Studie- och yrkeserfarenheter tillsammans med livserfarenheter påverkar hur föräldrar tänker och agerar när det kommer till sitt barns gymnasieval. Även om de, som tidigare nämnt, inte vill ha inflytande på barnets gymnasieval genomsyrar diskussionerna en ståndpunkt att de vill att barnen ska ta hänsyn till deras åsikter och erfarenheter när de själva ska välja.
33
5.2.2 Bred utbildning som en strategi
Majoriteten av föräldrarna var överens om att en högskoleförberedande utbildning är en så kallad bred utbildning och att den typen av utbildning öppnar dörrar för fler möjligheter och positionerar barnet bättre i yrkeslivet. Flera av föräldrarna tycker att barnen är för unga för att veta vad de vill jobba med som vuxna och därför är en bred utbildning att föredra så att barnet kan ändra sig. Här kan vi läsa hur Emma resonerar kring den breda utbildningen och hur viktigt det är att inte begränsa sig.
Sen tycker jag att det är viktigt att på tidigt stadium inte stänga dörrar och begränsa sig längre fram. Så en så bred utbildning som möjligt å så gärna att man har högskolebehörigheten för att det är så mycket lättare om man har den innan. Ja har ju sett dom som har kämpat så hårt sen med det. /.../ Sen finns det bra möjligheter men oavsett att man gör något man är intresserad av men så brett så möjligt så att man inte stänger några dörrar. (Emma)
Att positionera sig väl inom den framtida arbetsmarknaden är viktigt för Erik. Han diskuterar vikten av en bred kompetens, där vissa områden är att föredra, då det är inom dessa områden det kommer att finnas jobb i framtiden.
Vi har snackat ganska mycket om framtidsutsikter, vad det finns för möjligheter med de olika delarna, teknik är ju ett spår som kommer växa, det kommer vara extremt lätt att få jobb vad man än nästan väljer. Sen tycker man inte det är det roligaste som finns, ska man inte välja det. Tittar man på de samhälleliga spåren då, kan man ju skaffa sig en ganska bred kompetens å även om man inte jobbar med tekniken kan man finnas som rådgivare där. (Erik)
Föräldrarna anser att det inte går att veta vad man vill jobba med i framtiden när man är 15–16 år och därför är det viktigt med högskolebehörighet då det underlättar om barnet vill ändra sig i framtiden. Fabian och Ben berättar:
Och jag tycker det viktigaste att så klart ska det vara kul men också att han får högskoleförberedande. Och så kan han läsa vad han vill sen och att han inte står där och ska behöva läsa in fem ämnen innan han kan börja. Då blir det ett så stort steg. (Fabian)
Därför att han nu kan inte bestämma vad ska jag bli. Men när han säger att jag ska bli… Okej vi kan säga. Men du måste studera nu och gå på gymnasium och sen ska bli äldre kan tänka mer och du kan bestämma. Men nu... det är svårt att veta nu. Han kan inte bestämma studera där eller där. Därför att han är bara 15 eller 16 år. (Ben)
I ett fall uttryckte sig en förälder annorlunda och kunde reflektera att det berodde på hennes vänners erfarenheter. Freja berättade att hennes inställning hade förändrats till ett mer pragmatiskt förhållningssätt. Hon beskriver att det viktigaste är att ta sig igenom gymnasiet och få en examen. Vad du sen läser är inte så viktigt.
