Heder som motiv - En scoping review om hedersrelaterat våld

Examensarbete i Socialt arbete Malmö universitet

61–90 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

05/2020

Heder som motiv

En scoping review om hedersrelaterat våld

Emma Elofsson

Ellinor Svensson

2

Honor as a motive

A scoping review about honor-related violence

Emma Elofsson

Ellinor Svensson

Elofsson, E & Svensson, E. Honor as a motive. A scoping review about honor-related violence. Degree project in Social work 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2020. This is a scoping review about honor-related violence based on nine articles published by researchers and one report from a Swedish authority, and the aim of this study was to examine how the subject was described in existing literature. We did a concept analysis of the reviewed literature and these concepts where analyzed in relation to symbolic interactionism and intersectional theories. Honor-related violence is a phenomenon that during the 21st century has been acknowledged globally and is known to especially affect women. The result of the scoping review showed that the factors that are most claimed to result in honor-related violence differ. From a cultural point of view advocates claim that the honor is collective and it is also the most significant in a person’s life, thus when someone in the collective acts against what is subscribed to subsidise honor the whole collective is affected and the one who stripped the collective of its honor needs to be punished. The universal, also known as structural, point of view claims that honor-related violence is part of patriarchal structures and thus can be positioned as part of gender-based violence against women, where the aim of the violence is to maintain male dominance. However, this point of view does not explain why also women can be perpetrators in the name of honor, and neither does it explain why men can become victim of honor-related violence and honor-killings. The violence that is exerted is above all consisting of mental abuse such as symbolic violence and threats of different degrees. Physical abuse also occurs and in the most extreme cases an honor-killing takes place. The result also showed gaps in existing knowledge where more research should be done regarding boys and young men as victims of honor-related violence and women as perpetrators of honor-related violence.

Keywords: Honor-related violence, honor-based violence, honor killings, honor,

3

FÖRORD

Detta examensarbete blev inte vad vi från början hade tänkt oss. Detta på grund av pandemin covid-19 som drabbade Sverige och världen under våren 2020 och påverkade allt i livet. Trots detta lyckades vi slutföra arbetet, och det finns ett antal personer som gjort detta möjligt som vi skulle vilja tacka. Först och främst vill vi tacka vår handledare Malin Lindroth som på bästa sätt tagit tillvara på våra idéer och hjälpt oss framåt i skrivandet. Vi skulle även vilja tacka kocken som bistått oss med lunchlådor så att vi fått energi till att fortsätta framåt. Vi vill även tacka nära och kära för allt stöd när det har varit motigt. Slutligen skulle vi vilja rikta det största tacket till varandra. Tack för alla skratt och fina stunder under skrivandets gång, och tack för att vi tillsammans slutförde detta examensarbete som förde oss ännu ett steg närmare en socionomexamen.

4

Innehållsförteckning

2.1 Framväxten av nya begrepp ...8

2.2 Begreppet heder ...8

2.3 Drabbar både flickor och pojkar ...9

2.4 Tre perspektiv på hedersrelaterat våld ...9

2.5 Handlingsplan från regeringen...10

2.6 Den svenska fegheten...10

2.7 Socialt arbete och hedersrelaterat våld ...11

3. Teori ...12 3.1 Intersektionalitet...12 3.1.1 Kön...13 3.1.2 Sexualitet...13 3.1.3 Klass...14 3.1.4 Etnicitet ...14 3.1.5 Den Andra ...14 3.2 Symbolisk interaktionism ...14 3.2.1 Roller...15 3.2.2 Spegeljaget ...15 3.3 Val av teorier...16 4. Metod ...16 4.1 Design ...16 4.1.1 Steg för en översiktsstudie ...17

4.2 Urval och genomförande...18

4.3 Analys och presentation av resultat ...20

4.4 Avgränsningar ...20

4.5 Etiska överväganden ...20

4.6 Arbetsfördelning ...21

5. Resultat och analys...21

5.1 Heder som begrepp och hur det beskrivs i litteraturen ...21

5.1.1 Våldsutövarens syn på heder...22

5.1.2 Namus ...22

5.1.3 Namuslu, namussuz adam och namussuz kadin ...23

5

5.1.5 Rädsla...24

5.1.6 Hedern som föränderlig ...25

5.1.7 Analys ...26

5.2 Infallsvinklar på hedersrelaterat våld ...27

5.2.1 Heder och kultur...27

5.2.2 Ett patriarkalt maskineri och mäns våld mot kvinnor ...28

5.2.3 En misslyckad konceptualisering...29

5.2.4 Analys ...30

5.3 Statiska könsroller...31

5.3.1 Madonna eller hora ...31

5.3.2 Manlig kontra kvinnlig kyskhet ...32

5.3.3 Analys ...32 5.4 Olika typer av våld ...33 5.4.1 Psykiskt våld ...34 5.4.2 Fysiskt våld ...36 5.4.3 Kontroll ...37 5.4.4 Analys ...37 6. Avslutande diskussion ...39 6.1 Metoddiskussion ...39 6.2 Resultatdiskussion...39 7. Referenser ...43

6

1.PROBLEMFORMULERING

Hedersrelaterat våld är ett ämne som har blivit alltmer uppmärksammat under 00-talet, och det sociala arbetet har i samband med detta präglats av utvecklingsarbete som ämnar förebygga och verka mot detta fenomen. Mikael Lorentzon påtalar i sin licentiatavhandling - Multikulturella visioner. Hedersrelaterat våld och socialt

arbete i medierna - att de uppmärksammade hedersmorden på Pela Atroshi och

Fadime Sahindal kan anknytas till detta utvecklingsarbete och den fokus som lagts på att tillskansa sig kunskap och arbetsmetoder relaterade till ämnet (Lorentzon, 2008). Ett exempel på detta utvecklingsarbete är Saraprojektet, som fortlöpte under 3 års tid och präglades av ett övergripande syfte som var att hitta strategier för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i Huddinge kommun. Utöver detta låg fokus även på att öka kompetensen bland personal inom individ- och familjeomsorgen (Björktomta, 2008). Hedersrelaterat våld är ett ämne som på senare tid blivit alltmer uppmärksammat och problematiserat inom det sociala arbetet i Sverige, varför detta är högst relevant att fördjupa sig i och därmed belysa ytterligare.

Hedersrelaterade värderingar och normer återfinns i samhällen som är baserade på en kollektivistisk ideologi, där individens främsta värde anses bestå av att vara en del av kollektivet (Svedberg et al. 2013). Således utgår denna ideologi inte från ett individualistiskt perspektiv, och det är kollektivets bästa som står i fokus; om individens egna önskningar eller värderingar kommer i konflikt med kollektivets är det således individen som förväntas foga sig. Det är dock väsentligt att påtala att hedersrelaterade normer inte praktiseras i alla kollektivistiska samhällen (ibid.). Hedersrelaterat våld har som motiv att återupprätta förlorad heder, och tenderar att utövas förebyggande för att på så vis undvika hedersförlust (Björktomta, 2008) - det hedersrelaterade våldet ämnar således upprätthålla de hedersrelaterade normerna (Svedberg et al. 2013). Dock råder det delade meningar om hur begreppet heder ska konceptualiseras samt vilken relation hedern har till det hedersrelaterade våldet (NCK, 2011) - något som vi menar kan medföra att en har svårt att skapa sig en förståelse för det hedersrelaterade våldet och dess kontext. Vidare har hedersrelaterat våld beskrivits som en del av ett institutionaliserat, patriarkalt förtryck av kvinnor som sanktioneras av ett kollektiv (Björktomta, 2008); och det

är framförallt flickor och unga kvinnor som blir utsatta för det hedersrelaterade

våldet i en sådan grad att samhället får vetskap om det. Dock framhävs det som ett faktum att även pojkar och unga män lever utsatta för hedersrelaterat våld, och att kunskapsläget här är snävare och förtrycket och utövandet av våldet kan se annorlunda ut (Svedberg et al. 2013).

I Högskoleförordningen (1993:100) står det att “för socionomexamen ska studenten visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”. Vidare konstateras det i Socialtjänstlagens (2001:453) portalparagraf 1 § att “Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor”. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 11 § ska socialtjänsten även “särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation”. Till denna grupp räknas de som blir eller har blivit utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck. Den licentiatavhandling av Mikael Lorentzon som nämns i inledningen lyfter forskning avseende hedersrelaterat våld, och utifrån denna forskning menar Lorentzon att reaktioner inom verksamheter som bedriver socialt arbete - såsom socialtjänsten - karakteriseras som passiva, fördömande och

7 präglade av en oförmåga inför hedersrelaterade ärenden (Lorentzon, 2008). Det finns inte några enkla lösningar på hedersrelaterat våld och det beskrivs hur yrkesverksamma navigerar mellan osäkra etiska hållpunkter samtidigt som arbetet ska vara förenligt med den tolerans och jämställdhet som tenderar att prägla ett mångkulturellt liberalt samhälle (ibid.). Det framgick även av Saraprojektet att hedersrelaterat våld är en problematik som genererar mycket ångest och oro bland yrkesverksamma som kommer i kontakt med utsatta (Björktomta, 2008). Således är detta ämne väsentligt att belysa och problematisera; då det kan bidra till att hedersrelaterat våld som begrepp blir än mer förtydligat för yrkesverksamma inom socialt arbete - och inte minst än mer synliggjort.

1.1 Syfte

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur hedersrelaterat våld beskrivs i existerande litteratur. Begreppet hedersrelaterat våld är ett begrepp som främst tenderar att anknyta till sub-begreppet heder - varför vi ämnar utgå från detta begrepp som ett slags nav för att bilda oss en uppfattning om fenomenet. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det finns olika aspekter av våldet beskrivna och i så fall vilka dessa aspekter är.

1.2 Frågeställningar

• Vilka aspekter av hedersrelaterat våld tas upp i existerande litteratur? • Hur beskrivs begreppet heder i den hedersrelaterade kontexten? • Vilka olika typer av våld kan hedersrelaterat våld ta sig uttryck i?

8

2.BAKGRUND

Under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet skedde tre uppmärksammade mord i Sverige. Offren var tre unga kvinnor som hette Pela, Sara och Fadime. Anledningen till att morden var uppmärksammade är att det var kvinnornas egna familjer som dödade dem. Pela sköts ihjäl av sin farbror i Kurdistan (Svenska Dagbladet, 2003), Sara ströps till döds av sin bror och sin kusin och Fadime sköts ihjäl av sin pappa (Svenska Dagbladet, 2002). I detta kapitel kommer vi att presentera den bakgrundsfakta om ämnet hedersrelaterat våld som vi anser relevant för att skapa en uppfattning om ämnet. Kapitlet baseras på information från diverse forskningsrapporter och annan för ämnet relevant litteratur.

2.1 Framväxten av nya begrepp

Dessa tre mord ledde till framväxten av nya begrepp, så kallade hedersmord och hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld handlar om att den våldsutsatta hotas och förtrycks med syftet att begränsa en ung persons rätt att själv välja sin partner (NCK, 2010). Ett annat kännetecken för hedersrelaterat våld är att det ofta utövas kollektivt, det vill säga att det är mer än en förövare, ofta inom den närmsta familjen. I fokus är ofta kontroll av flickors eller kvinnors sexualitet samt att de inte har rätt att själva välja sin partner, utan det är familjen som bestämmer vem hon ska gifta sig med (Socialstyrelsen, 2013). Denna kontroll kan anknytas till föreställningar avseende kvinnans förmåga att fatta självständiga beslut - de besitter inte denna förmåga, utan det gör männen (Schlytter, 2004). Männen ses i sin tur som personer som andra kan lita på, och personer som anses värdera sin heder över allt annat. Då kvinnorna anses sakna förmågan att fatta självständiga beslut och männen anses vara pålitliga och väktare av hedern, behöver dessa gå in i kvinnornas ställe och förvalta deras heder och åt dem (ibid.). Det hedersrelaterade våldet kännetecknas av ett brett spektrum och kan spaltas upp som ett kontinuum i en horisontell skala (Björktomta, 2008). På denna skala utgör den ena ytterligheten kontroll i sin mildaste grad av den våldsutsatta, och skalan fortlöper sedan tills den når den andra ytterligheten - hedersmord. Längs skalan återfinns således de mellanliggande graderna av det hedersrelaterade våldet, och här återfinns begrepp såsom förtryck, hot, misshandel och självmord (ibid.).

2.2 Begreppet heder

Begreppet heder; som är ständigt närvarande i ämnet hedersrelaterat våld; är ofta debatterat och det råder ingen konsensus inom forskningen gällande vad det innebär eller vad hederns relation är till våldet. Heder, i relation till hederskulturen, definieras av FN som del av en traditionell familjeideologi. De handlingar som sedan utförs i hederns namn, det hedersrelaterade våldet, definieras av FN som kulturellt betingade och dessa utförs av och inom familjen (NCK, 2011). Svedberg et al. (2013) lyfter i sin bok forskning där heder som begrepp beskrivs ha olika betydelser beroende på kontext, och i ett antal icke-västliga samhällen anknyts heder till en hederskod. Denna kod utgör en uppsättning av normer som deklarerar vad som tillför respektive avlägsnar heder - således ses heder som ett ting och detta kan både vinnas och förloras (Svedberg et al. 2013). En obefläckad heder genererar att en är berättigad respekt av samhället, och i denna kontext utgörs samhället av de grupperingar av människor som lever efter samma hederskod - samhället utgörs av hedersgruppen. Hedern är även kollektiv på så vis att den är kopplad till familjen i helhet; om en av familjemedlemmarna bryter mot hederskoden förlorar denne sin

9 heder och även familjens heder som helhet befläckas. En förlorad heder behöver återupprättas - detta för att en befläckad eller förlorad heder medför att hedersgruppen anser en vara värd förakt och den sociala och politiska statusen sjunker. Således präglas hederskoden även av normer som anger hur en hedersförlust bör hanteras för att hedern ska återupprättas. Att återupprätta hedern innebär sanktioner mot den som anses ha vanärat familjen och dess heder; sanktioner som kan ta sig olika uttryck såsom hot, misshandel, utfrysning, dödshot och i extrema fall mord (ibid.).

Att hederskulturen som beskrivs ovan tenderar att återfinnas i icke-västliga samhällen beskrivs här bero på att en i denna sorts samhällen är beroende av hedern - det är denna som genererar att en kan värna om sina egna intressen och nå hög status (Svedberg et al. 2013). Ens rykte väger tyngst, och detta bärs upp av ens familj - staten ses i dessa samhällen snarare som en motståndare varför familjerna behöver besitta styrka och heder för att nå högt upp i samhällsskikten (ibid.). Som tidigare påtalat anses kvinnorna inte besitta förmågan att fatta självständiga beslut och på egen hand förvalta sin heder, varför det är männens uppgift att ta sig an detta (Schlytter, 2004). Detta påtalas även i boken av Svedberg et al. (2013) som även belyser att mannens heder på många ställen i världen är starkt kopplad till kvinnors sexualitet och sexuella beteenden (Svedberg et al. 2013). Oavsett vilken koppling kvinnan har till mannen - det vill säga huruvida hon är exempelvis hustru, dotter eller kusin - kan hon genom hur hon beter sig utifrån en sexuell aspekt dra skam över mannen och kollektivet. I och med detta behöver kvinnans beteende kontrolleras, framförallt hennes sexualitet. Denna kontroll utövas av hennes familj fram tills att hon, som oskuld, har gift sig med sin make - därefter överlämnas ansvaret för upprätthållandet av hedern till honom (ibid.).

2.3 Drabbar både flickor och pojkar

Flickor och kvinnor drabbas i större utsträckning av hedersrelaterat våld, men även pojkar och män drabbas. Socialstyrelsen skriver i sitt utbildningsmaterial “Vänd dem inte ryggen” från 2013 om en undersökning gjord av ungdomsstyrelsen 2009. Enligt den uppgav 5 % av flickor och pojkar i åldern 16–25 att de var begränsade i sitt val av partner (Socialstyrelsen, 2013). Svedberg et al. (2013) skriver att det hedersrelaterade våld och förtryck som pojkar och män drabbas av skiljer sig från det som flickor och kvinnor utsätts för (Svedberg et al. 2013). Då idéer och tankar kring det manliga könet skiljer sig från de kring det kvinnliga könet, menar Svedberg et al. (2013) att våldet och förtrycket inte är kännbart på samma sätt för pojkar som det är för flickor. Det existerar inga krav på att männen ska ingå äktenskap som oskulder, vilket således medför att männen inte riskerar att orsaka en hedersförlust genom att involvera sig med det motsatta könet. Däremot påtalar författarna att förtrycket mot pojkar och unga män kan ta sig uttryck i att de förväntas övervaka och straffa sina systrar vid olydnad och arrangerade giftermål, Det påtalas även att de riskerar att utsättas för fysiskt våld eller mord om de visar sig vara homosexuella, bi- eller transpersoner samt om de är tillsammans med en flicka mot hennes föräldrars vilja. Författarna lyfter även att existerande kunskap gällande pojkars och unga mäns utsatthet för hedersrelaterat våld är begränsad (ibid.).

2.4 Tre perspektiv på hedersrelaterat våld

I sin rapport från 2010 skriver Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) om tre perspektiv som det hedersrelaterade våldet kan ses utifrån. Dessa tre är det kulturella perspektivet, könsperspektivet och det intersektionella perspektivet

10 (NCK, 2010). Enligt det kulturella perspektivet ses hedersrelaterat våld som en icke-västerländsk kultur med fokus på patriarkala värderingar. Forskare menar utifrån detta perspektiv att normer gällande heder behöver uppmärksammas för att de utsatta ska kunna tilldelas adekvat stöd från samhället. Könsperspektivet utgår från kvinnors utsatthet för mäns våld, och här tolkas den utsatthet som invandrarkvinnor kan hamna i som likställd med den generella synen på mäns våld mot kvinnor. Det hedersrelaterade våldet anses således vara ett resultat av att mannen strukturellt är överordnad kvinnan. Inom det intersektionella perspektivet ligger fokus på maktbegreppet och sambandet mellan kön, klass och etnicitet. Detta perspektiv menar således att hedersrelaterat våld inte enbart kan förstås utifrån kultur eller kön, utan att det bygger på fler faktorer som tillsammans skapar olika könsmaktsordningar (ibid.).

2.5 Handlingsplan från regeringen

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet publicerade år 2010 en rapport om hedersrelaterat våld och förtryck. Rapporten är en forskningsöversikt och beskriver den forskning som fram till dess gjorts på området (NCK, 2010). Enligt rapporten satsade regeringen mellan år 2003 och år 2007 ca 180 miljoner kronor på att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige (NCK, 2010). Denna satsning på kartläggning genererade att regeringen under 2007 arbetade fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Regeringen, 2008). Denna handlingsplan omfattar en rad åtgärder och beskriver huvuddragen i hur arbetet för att bekämpa hedersrelaterat våld skulle bedrivas under mandatperioden. I handlingsplanen ingår bland annat ett stärkt förebyggande arbete, ökad samverkan och ökad kunskap. För att uppnå ett starkt förebyggande arbete ämnade regeringen bland annat att ge Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet uppdraget att framarbeta metoder för att upptäcka våldsutsatthet hos kvinnor och barn. Dessa metoder innebar att inkludera frågor om erfarenhet av våld i anamnesen i hälso- och sjukvården (ibid.). År 2010 utvecklades uppdraget till att även innefatta utvecklandet av en handledning för hälso- och sjukvården gällande hur stöd ska ges till flickor och kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld (NCK 2011). Vidare ville regeringen utveckla och öka samverkan kring våldsutsatta genom att tillsätta medel till de kommuner som utvecklat modeller för samarbete mellan myndigheter och ideella organisationer (Regeringen, 2008). Dessa medel skulle gå till att utvärdera modellerna samt utveckla dem. För att uppnå en ökad kunskap ville regeringen inrätta ett forskningsprogram som omfattade bland annat hedersrelaterat våld. De gav också Forum för levande historia uppdraget att genomföra en undersökning bland lärare till elever i årskurs 6–9 för att ta reda på vilken kännedom de hade kring hedersrelaterat våld och förtryck av barn, då särskilt unga kvinnor och flickor. Detta bedömdes av regeringen 2007 vara angeläget (ibid.).

2.6 Den svenska fegheten

Begreppet hedersrelaterat våld är omdiskuterat och väcker frågor om et t “vi och dem”. Diskussionerna berör saker som normalt och avvikande beteende, “svenskhet” och integration. Frågorna handlar också om hur en ska diskutera detta utan att stigmatisera etniska grupper som särskilt utsatta grupper i samhället (NCK 2010). Mikael Kurkiala, som är filosofie doktor i kulturantropologi, menar att det hela handlar om en svensk feghet där det finns en önskan att tona ner kulturskillnader och välja att inte se den verklighet som många flickor med invandrarbakgrund lever i (Kurkiala, 2002). Han menar vidare att det finns en

11 motvillighet bland debattörer att säga att hedersrelaterat våld är kulturellt rotat då detta tenderar att utnyttjas av rasister. Det farliga i detta är att hedersrelaterat våld och hedersmord istället likställs med och tillskrivs samma orsaksförklaring som när en man misshandlar sin fru, vilket inte är jämförbart. Detta eftersom en man som misshandlar sin fru inte har människor runt omkring som uppmuntrar honom att begå brottet såsom många förövare har när det kommer till hedersrelaterat våld. Istället för att förneka att hedersrelaterat våld existerar bör invandrarmän och kvinnor istället ta avstånd från hederskulturen då förnekandet av den kulturella identiteten kan leda till att rasismen ökar (ibid.).

2.7 Socialt arbete och hedersrelaterat våld

När det kommer till socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld visar undersökningar att detta ofta är bristfälligt (Socialstyrelsen, 2013). Det kan handla om avsaknad av genomförandeplaner, bristande dokumentation samt att personalen saknar tillräcklig kunskap om hedersrelaterat våld och hur detta tar sig i uttryck. Regeringen har pekat ut gruppen kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld som särskilt utsatt och sårbar och menar på att kunskapen om denna grupp bland personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver förbättras. I arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck är det av stor vikt att de som möter utsatta har kunskap om ämnet. För att få rätt stöd och hjälp är ett första steg att den professionella får vetskap om våldet. Det kan vara svårt för de utsatta att ta initiativ till att berätta vad de varit med om på grund av rädsla relaterad till hot, men även på grund av känslor av skuld och skam. En bra början för den professionella att få vetskap om våldet är att våga ställa frågan. Det är också viktigt med ett bra bemötande samt att vara lyhörd och förstående (ibid.). Sedan 2017 ingår det i examensbeskrivningen för socionomutbildningen i Högskoleförordningen (1993:100) att ”för socionomexamen ska studenten visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”. Det är alltså idag lagstadgat att en vid socionomexamen ska ha kunskap om våld i nära relationer, i vilket hedersrelaterat våld ingår.

Saraprojektet, som bedrevs mellan år 2004–2007, hade som huvudsakligt syfte att utröna strategier som verkar förebyggande mot hedersrelaterat våld (Björktomta, 2008). Av detta projekt framkom att avsaknaden av en enhetlig definition av begreppet hedersrelaterat våld samt hur detta kan komma att se ut resulterat i att yrkesverksamma utgick från sina egna, personliga erfarenheter och värderingar vid genomförandet av bedömningar. Det påtalades även att det rådde en stark rädsla för att göra fel vilket kunde generera att yrkesverksamma inte använde sig av de instrument och aktioner de egentligen var skyldiga att ta till. Den yrkesgrupp som under projektets gång uttryckte störst oro var socialsekreterarna, varför denna målgrupp fokuserades ytterligare och bedömdes behöva mer stöd i sin kontakt med de utsatta och deras familjer. Det framhölls även att handläggare borde tilldelas stöd i själva utredningsarbetet för att kunna göra bedömningar som var applicerbara på den faktiskt rådande situationen och inte enbart baserades på socialsekreterarens egna erfarenheter - att tillföra stöd till denna målgrupp skulle enligt författaren generera tryggare och lugnare arbetsformer (ibid.). I ett utbildningsmaterial framtaget av Socialstyrelsen - “Vänd dem inte ryggen” - som publicerades år 2013 uppmärksammades att brist på kunskap kan resultera i att professionella ingriper antingen för lite eller för mycket (Socialstyrelsen, 2013). Vidare påtalades att det finns en rad insatser från socialtjänsten som kan vara aktuella för de som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Exempel på dessa är ekonomiskt bistånd,

12 placering av barn och unga under 18 år, skyddat boende för vuxna och råd och stöd kring situationen (ibid.).

År 2019 presenterade Socialstyrelsen en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld samt barnäktenskap och tvångsäktenskap, och denna kartläggning innefattar även beskrivningar av upplevda problem bland yrkesverksamma inom socialt arbete (Socialstyrelsen, 2019). Även här uppmärksammas behovet av en kunskapsutveckling om hedersrelaterat våld, samt att förutsättningarna för att kunna erbjuda adekvat stöd är i behov av förbättring. Intervjuer som genomförts med yrkesverksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, specifika organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld samt från den ideella sektorn genererade en övergripande bild av brister i arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kvinnojourer påtalar här att kommunerna tenderar att använda sig av exempelvis vandrarhem istället för skyddade boenden när utsatta tilldelas insatser, vilket inte medför någon säkerhet eller psykosocialt stöd. Yrkesverksamma från kvinnojourer uttrycker även att föreställningar som innebär att det är specifika personer som utsätts och att det är specifika personer som utsätter genererar att personer som är i behov av hjälpt osynliggörs och faller mellan stolarna (ibid.). Myndigheternas varierande kunskapsläge fokuseras och bland annat påtalas att handläggare inom socialtjänsten i en del fall är ensamma om att fatta svåra beslut i hedersrelaterade ärenden (Socialstyrelsen, 2019). Vidare påtalas att de arbetar under tidsbrist, samt att olika förståelser av hedersrelaterat våld gör det problematiskt att avgöra huruvida ett ärende är hedersrelaterat eller inte. Egna föreställningar om hedersrelaterat våld påverkar hur insatser och stöd utformas i ärenden och därmed påverkas den utsattas möjlighet till erkännande och adekvata stödinsatser. Nivån av kunskap beskrivs som väldigt varierande och en informant beskriver det som ett “lotteri” för den hjälpsökande, där slumpen avgör huruvida denne tilldelas en socialsekreterare som är kompetent inom området eller inte. I andra fall beskrivs hur handläggarens beslut om exempelvis tvångsomhändertagande inte passerar chefer eller socialnämnden (ibid.). Sammantaget är kunskapsläget om hedersrelaterat våld - framförallt inom myndigheter - något som återkommande lyfts som problematiskt och i behov av utveckling. Det har gått 11 år mellan Saraprojektets rapportering från år 2008 och Socialstyrelsens kartläggning från år 2019 - trots detta är problemen som upplevs bland yrkesverksamma nästintill oförändrade i vissa aspekter. I synnerhet den aspekt att yrkesverksamma påtalar hur definitionen av hedersrelaterat våld samt individuella föreställningar om ämnet och hur detta tar sig uttryck genererar varierande förutsättningar i enskilda ärenden.

3. TEORI

I följande kapitel presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. De teorier som valts för denna uppsats är intersektionalitet och symbolisk interaktionism. Först presenteras teorierna och deras innebörd. Vidare presenteras varför dessa teorier upplevs relevanta för denna uppsats samt en motivation till valet av dessa teorier.

3.1 Intersektionalitet

Det intersektionella perspektivet är en teori vars namn kommer från det engelska ordet intersection, som betyder korsning eller skärningspunkt. Syftet med teorin är att belysa hur maktstrukturer och kategorier sammanvävs och inverkar på varandra

13 (Mattsson, 2015). Mattsson (2015) nämner kön, sexualitet, klass och etnicitet som centrala kategorier när en gör en intersektionell analys. I ett intersektionellt perspektiv är kopplingen mellan förståelse av kategorier och maktperspektiv viktigt. Länge har genusanalyser fokuserat på hur femininitet och maskulinitet konstruerats och hur förhållandet mellan kvinnor och män ser ut, medan sexualitet och maktrelationer glömts bort. Med hjälp av en intersektionell teori kan man visa att kön inte enbart konstrueras genom att kvinnor och män ställs inför varandra som olika. Vidare kan femininitet och maskulinitet härledas till olika ideal om klass och olika tankar om vad som är normal respektive onormal sexualitet. Dessa kan även härledas till olika uppfattningar och idéer som finns om svenska kvinnor och män och kvinnor och män med invandrarbakgrund. (ibid.)

3.1.1 Kön

En av kategorierna inom det intersektionella perspektivet är kön. Sedan 1970-talet har en feministisk och genusvetenskaplig teoriutveckling om kön pågått (Mattsson, 2015). Denna utveckling är ett försök till att förklara könsmaktsordningen i samhället samt göra konstruktionen av kön begriplig. Inom genusforskning menas att kön är något som konstrueras, fostras och socialiseras. Det är med andra ord inte något som är medfött och förutbestämt, utan något som mer eller mindre kan förändras under livets gång. Det är inte självklart hur män och kvinnor ”är” och hur de kommer att uppfattas, utan detta är något som är föränderligt. Hur en man eller kvinna uppfattas av andra och sig själv kan vara olika beroende på sammanhang. Den könsmaktsordning som finns i samhället kännetecknas av att män är överordnade medan kvinnor är i underläge. Kvinnor utesluts systematiskt från maktpositioner som istället männen får tillgång till. Forskare menar att det kan vara svårt att teoretisera, studera och belysa maskulinitet då denna ofta är norm jämfört med femininitet. Mannen har blivit könsneutral medan kvinnan lyfts fram som avvikande från normen. Inom forskningen kring kön och genus menar forskare att det finns två principer; manligheten som norm och isärhållandets princip. Med isärhållandets princip menas att könen ständigt hålls isär, kvinnor återfinns i vissa kontexter och män i andra. Principen går ut på att män och kvinnor inte blandas, utan kvinnor finns i det privata och har vissa specifika arbetsuppgifter medan män finns i det offentliga och har andra arbetsuppgifter. Det kan utifrån dessa principer antas att de är sammankopplade och stärker varandra, det vill säga manligheten som norm stärker isärhållandets princip genom att män tillskrivs större värde än kvinnor (ibid.).

3.1.2 Sexualitet

En annan kategori som ingår i ett intersektionellt perspektiv är sexualitet. Forskning om sexualitet är nära knuten till feministisk forskning. Målet med forskningen är att belysa och framställa teorier om sexualitet (Mattsson, 2015). Forskare inom detta område vill lyfta fram att sexualitet inte enbart handlar om reproduktion, utan snarare huvudsakligen om begär. I litteraturen beskrivs begär som varierat och något som lätt glöms bort. Det lyfts även fram att det inte handlar om ett begär mellan män och kvinnor som är oföränderligt, utan sexuellt begär är något som förändras beroende på sammanhang. Heteronormativiteten har stort utrymme inom sexualitetsforskning. Syftet med detta är att visa hur heterosexualitet är något som konstruerats som den ”rätta” sexualiteten (ibid.).

14

3.1.3 Klass

En ytterligare kategori inom det intersektionella perspektivet är klass. Detta begrepp har sedan 1980-talet gradvis fått mindre betydelse och så kallade klassanalyser görs inte lika frekvent längre (Mattsson, 2015). Traditionellt har begreppet syftat på vilka ekonomiska villkor grupper i samhället har, men i dagens samhälle är det inte lika lätt att sammankoppla ekonomiska villkor med exempelvis värderingar och normer. I litteraturen beskrivs forskare som gått tillbaka till klassbegreppet då de anser det vara relevant för samhällsstrukturen samt för att visa hur det hör tätt ihop med kön (ibid.).

3.1.4 Etnicitet

Den sista kategorin inom det intersektionella perspektivet är etnicitet. Här är det inte kulturella olikheter eller kulturkrockar som är i centrum, utan fokus läggs på att undersöka hur skillnader skapas snarare än att undersöka om dessa skillnader finns (Mattsson, 2015). Forskare menar att etnicitet inte är något som är konstant, utan det är produkten av sociala processer och socialt samspel och därmed föränderligt. Det beskrivs även att etnicitet utifrån en annan infallsvinkel - som tenderar att osynliggöra många likheter - kan ses som essentialistisk, och utifrån denna förståelse är etnicitet statiskt och oföränderligt. Etnicitet bidrar följaktligen till de processer som skapar en känsla av samhörighet mellan och inom grupper, vilket också innebär en hierarkisk ordning mellan dessa. Med en etnisk grupp menas inte endast att tala samma språk eller ha samma kultur, utan även att de som ingår i gruppen tillsammans upplever känslor av utanförskap och marginalisering. Etnisk samhörighet finns inte bara på individ - och gruppnivå, utan det återfinns även på samhällsnivå. Det finns inte ett tydligt svar på vad begreppet etnicitet innebär, men det kan konstateras att det tenderar att sammankopplas med det som brukar nämnas som kultur, det vill säga språk, religion och tradition (ibid.).

3.1.5 Den Andra

Inom socialt arbete talas det ofta om föreställningen om den Andra. Rent allmänt kan den Andra benämnas som klient eller patient, eller så används mer utmärkande ord som fattig, kriminell eller missbrukare (Mattsson, 2015). När det gäller kvinnor med invandrarbakgrund tenderar de att benämnas som den etniska Andra där kvinnorna försöker förstå, men de har inte språket med sig, vilket leder till att avståndet mellan dem och myndigheter ökar. Föreställningen om den Andra ger också utrymme för sammankoppling av mäns våld i familjer med invandrarbakgrund med patriarkala familjer och hedersvåld, vilket ger mannen rollen som våldsam och förtryckande. Detta återfinns inte i det som benämns som den svenska kulturen, utan där är det snarare missbruk eller psykisk sjukdom som är förklaring till att en man är våld sam mot sina familjemedlemmar. Således konstrueras den svenska kulturen som att den inte innefattar förtryck av kvinnor och barn, medan så är fallet per automatik i andra kulturer (ibid.).

3.2 Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism är ett teoretiskt synsätt som först nämndes av sociologen Herbert Blumer. Han ansåg dock i efterhand att begreppet inte var helt passande men då hade det redan etablerats och kunde ej ändras (Trost & Levin, 2018). Ett annat viktigt namn inom symbolisk interaktionism är George Herbert Mead, som utvecklade teorin i sitt verk Mind, Self and Society. Detta verk beskriver hans teori om medvetandet och jagets uppkomst, den så kallade symboliska interaktionismen. Symbolisk interaktionism används som en utgångspunkt för analys och förklaring

15 av den sociala verkligheten. Den kan vara ett verktyg för att analysera verkligheten, men den kan också beskriva socialisationsprocessen, alltså hur människan blir mer social och lär sig hur hon ska handla i olika sammanhang. Enligt Blumer bygger symbolisk interaktionism på tre utgångspunkter. Dessa är hur människor handlar eller agerar mot objekt utifrån vilken mening objektet har, att objektets mening uppkommer i social interaktion och att meningen används och ändras genom utveckling av olika tolkningar. Kort kan symbolisk interaktionism beskrivas som ett verktyg för att undersöka mänskligt gruppliv och handlande (ibid.).

En av grunderna inom symbolisk interaktionism är social interaktion. Det kan handla om faktiskt tal, men även kroppsspråk och minspel ingår (Trost & Levin, 2018). En interaktion kan vara människor emellan, men människor interagerar även med sig själva genom att tänka, antingen medvetet eller omedvetet. Blumer menar dock att den sociala interaktionen alltför ofta tas för given och glöms bort av exempelvis psykologer. Han menar även att den sociala interaktionen kan bidra till förståelse av gemenskap och processer samt till att skapa människan genom en ständigt pågående förändringsprocess. Ordet symbol i symbolisk interaktionism syftar till de många tecken som ingår i social interaktion. Den vanligaste symbolen är det talade språket. En stor del av gester och ansiktsuttryck räknas också som symboler. Det kan vara ett uppsträckt långfinger eller ett leende. Kroppsspråk räknas inte som en symbol, då en symbol måste förstås på samma sätt av den som utförde det och den som är mottagare (ibid.).

3.2.1 Roller

Inom symbolisk interaktionism talas det även om roller som en del av interaktionen. Forskarna menar att människor lever i grupper, och i dessa grupper ser människor sig själva och andra som enheter och grupptillhörigheten är central (Trost & Levin, 2018). Det finns något som kallas rollteori som kopplas till idén om roller, och i denna teori finns fyra begrepp som är centrala. Dessa begrepp är position, förväntningar, roll och beteende. Med position menas att enheterna i en grupp har givna positioner, exempelvis att någon är fader och någon är moder. Positionerna förutsätter att det finns andra positioner, och de har alla någon slags relation till varandra. Med förväntningar menas att det finns vissa normer och regler kring hur en ska bete sig i en viss position. En del av dessa är tydliga, medan andra är mer diffusa och outtalade. När det gäller begreppet beteende kan det enkelt förklaras som att det handlar om vad människan gör eller inte gör eller vad den säger eller inte säger. Dock ska nämnas att om en människa i en viss position inte beter sig i linje med vad de med andra positioner anser rimligt kan förvirring uppstå. Det sista begreppet roll är något oklart, men brukar benämnas som att det står för de processer som finns kring positionerna och leder till ett visst beteende. Det talas även om förvärvade och tillskrivna roller. Med förvärvad avses de roller som en människa på något sätt arbetar sig fram till, exempelvis genom studier som leder till ett visst yrke. En tillskriven roll kan vara att någon förvärvat rollen som doktor. När denne sedan arbetat som doktor några år och haft rollen, är den fortfarande doktor och har då den tillskrivna rollen doktor. Ett annat begrepp inom teorin är autensitet, vilket handlar om människans relation till sig själv som social individ. Det kan beskrivas som till vilken grad människan uppfyller de förväntningar hon har på sig själv och hur pass sann individen är i olika situationer (ibid.).

3.2.2 Spegeljaget

Inom teorin symbolisk interaktionism har sociologen Cooley utvecklat teorin om spegeljaget. Denna teori beskriver hur människans jag formas när personen ser sig

16 själv genom andras ögon (Trost & Levin, 2018). Genom att sätta sig in andras situation ser människan deras uppfattning om sig själva, som en spegel. Detta bidrar till hur människan formar och förändrar sitt jag. Denna teori grundar sig på tre delar, dels människans föreställning om hur vi uppfattas av andra, dels föreställningen om andras värdering av oss och slutligen den självkänsla som uppstår ur nämna föreställningar. Denna självkänsla kan vara både positiv och negativ. Människans föreställning om sig själv är i konstant förändring och bygger på andras föreställningar. Dessa föreställningar övertas och skapar människans bild av sig själv. Det som formar självkänslan är de positiva eller negativa omdömen som jaget gör grundat på andras omdöme. Bilden av en människas jag blir generellt negativ om omdömena är övervägande negativa, liksom den blir positiv om omdömena är övervägande positiva (ibid.).

3.3 Val av teorier

De teorier som valts för denna uppsats är intersektionalitet och symbolisk interaktionism. Valet av intersektionalitet som teori kom från det faktum att teorin utgår från kategorier som bland andra kön, sexualitet och etnicitet samt att teorin ämnar utröna maktskillnader mellan individer med utgångspunkt i dessa kategorier och huruvida individen kan tillskrivas dessa (Mattsson, 2015). Således blev valet för oss självklart då dessa begrepp är centrala även inom hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld tenderar att beskrivas i litteraturen som ett fenomen som berör maktutövning, hierarkier och ojämlikhet mellan individer baserat på - framförallt - kön och sexualitet. Vidare tenderar begreppet etnicitet att belysas i diskussioner om hedersrelaterat våld då det ofta talas om kulturella traditioner och skillnader som en del av de faktorer som ger upphov till att det hedersrelaterade våldet utövas. Med hänvisning till detta bedömer vi det lämpligt att applicera den intersektionella teorin på fenomenet för att på så vis genomföra en intersektionell analys. När det gäller valet av symbolisk interaktionism som teori föreföll denna relevant för ämnet då det den fokuserar på är den sociala interaktionen och skapandet av jaget (Trost& Levin, 2018). Hedersrelaterat våld förklaras av många som en kausalitet av ett normbrytande beteende i relation till rådande normer och värderingar, samt att en tillskrivs en specifik roll och ett förväntat beteende baserat på hur ens kön är konstruerat i kontexten. Då symbolisk interaktionism fokuserar på hur jaget konstrueras i relation till omgivande kontext samt skapandet av olika roller bedöms det högst relevant att applicera denna teori på det ämne vi valt att avhandla, i ett försök att ytterligare tydliggöra varför hedersrelaterat våld fortsatt förekommer trots att det illegaliserats och uppmärksammats alltmer sedan 00-talet.

4. METOD

I detta kapitel beskrivs vilken metod som använts under arbetet med denna uppsats. Först presenteras metoden, sedan följer en beskrivning av hur vi gick tillväga när vi gjorde litteratursökningar, vilken analysmetod vi har använt oss av, vilka etiska överväganden vi gjort samt hur arbetsfördelningen sett ut under arbetet med uppsatsen.

4.1 Design

Denna studie är en scoping review av 9 artiklar och 1 rapport som alla handlar om olika aspekter av hedersrelaterat våld. Till en början ämnade vi att göra en systematisk litteraturstudie. Denna typ av studie kräver att det finns tillräckligt med

17 studier av god kvalitet. Den systematiska studien utgår från en tydligt formulerad fråga som besvaras genom att identifiera och analysera relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2015).

En systematisk översikt ska innehålla presentationer av alla inkluderade och exkluderade studier samt motivation till varför en valt att inkludera respektive exkludera (Forsberg & Wengström, 2015). Vid litteratursökningar upptäckte vi att litteraturen som finns om ämnet hedersrelaterat våld är baserade på olika metoder med både kvalitativa intervjustudier, kvantitativa studier och andra typer av artiklar. Dessa varierande sökresultat fick oss att ändra metod och istället göra en scoping review - översiktsstudie - på ämnet. Detta för att metoden passar uppsatsens breda syfte bättre. Med en scoping review menas att sökningen är bredare och kan inkludera så kallad “gråzonslitteratur”, det vill säga litteratur som vanligtvis inte ingår i en litteraturstudie. Det handlar kort sagt om att söka brett i adekvat data. Även om osäkerhet kring huruvida datan genomgått peer review finns kan den inkluderas i en scoping review (Friberg, 2017). Att en artikel genomgått peer review innebär att den publicerats i en vetenskaplig tidskrift (Östlundh, 2017). Det innebär även att den har granskats av två eller fler betydande forskare på området, en så kallad kollegial granskning. Syftet med granskningen är att försäkra att forskningen är god och förmedlar ny kunskap (Segesten, 2017). De tre vanligaste orsakerna till att göra en scoping review är att undersöka bredden av eller bristen på litteratur på området, att kartlägga evidensen på området samt att lägga en grund för vidare forskning (Peters et al., 2020).

Skillnaderna mellan metoderna systematisk litteraturstudie och scoping review är att en scoping review har en bred forskningsfråga medan en systematisk litteraturstudie ofta har en smalare och mer fokuserad forskningsfråga (Forsberg & Wengström, 2015). Vidare bestäms inklusions- och exklusionskriterier i förväg vid en systematisk litteraturstudie och under arbetets gång vid en scoping review. När en väljer artiklar till en scoping review styrs man inte av bestämda kriterier på artiklarnas kvalitet, medan en för en systematisk litteraturstudie har bestämda kriterier för kvalitet. Slutligen går en scoping review ut på att identifiera faktorer och områden för vidare forskning medan den systematiska litteraturstudiens slutsats besvarar forskningsfrågan (ibid.).

4.1.1 Steg för en översiktsstudie

Vid genomförandet av en scoping review, eller översiktsstudie, finns det olika steg att följa. Till att börja med bör en identifiera en forskningsfråga (Forsberg & Wengström, 2015). Forskningsfrågan i en scoping review är bred, öppen och utforskande. Syftet med en scoping review kan till exempel vara att identifiera ett problemområde som senare kan besvaras i en systematisk litteraturstudie. Nästa steg är att identifiera relevanta studier. En kan söka litteratur i databaser, vilket är fallet i denna uppsats. En kan också söka litteratur på webbsidor, tidskrifter och referenslistor. Vid litteratursökning för en scoping review kan en få en bild över hur många studier som finns inom ett valt område för att sedan bestämma urvalskriterier för en systematisk litteraturstudie. Det tredje steget för en scoping review är urvalet. Kriterierna för urvalet är ofta breda och en gör ingen bedömning av kvaliteten på artiklarna. Målet är aldrig att inkludera alla studier som finns tillgängliga, utan de som är lättillgängliga prioriteras. Efter urvalet av artiklar kommer steget sammanställning av data. Insamlade data kan sorteras och dokumenteras under arbetets gång och kan grupperas i en matris med rubriker som exempelvis, författare, publiceringsår, studietyp, syfte och metod. När sammanställningen är

18 klar är det dags att analysera, sammanfatta och rapportera resultat. I detta steg presenteras kvantitativa data först, och därefter kan en kvalitativ tematisk analys genomföras. Varje studies utfall sammanfattas och diskuteras. Här kan även förslag för fortsatt forskning presenteras. Ett sista steg kan vara att experter och forskare inom områden konsulteras med målet att hitta forskning som är opublicerad (ibid.) Steget konsultation är valfritt och kommer inte att göras i denna uppsats.

4.2 Urval och genomförande

Under arbetet med denna uppsats genomfördes en rad litteratursökningar för att hitta relevant data till resultatdelen. Dessa sökningar har gjorts i de tre databaserna Psycinfo, Sociological abstracts och Swepub.

Vid sökningarna på Psycinfo inledde vi med att göra en avancerad sökning med sökorden “honor-related violence AND “social work”. Vi fick då fram tre sökresultat varav det översta var artikeln Honor-based violence in Sweden - norms

of honor and chastity. Vid läsning av artikelns abstract fann vi den direkt intressant

samt relevant för uppsatsen och beslutade att använda oss av den. Vid läsning av de resterande två artiklarnas abstract fann vi att dessa inte var av relevans f ör uppsatsen varför vi beslutade att inte använda oss av dem. Nästa avancerade sökning på samma databas gjordes med sökorden “honor” AND “violence”. Då fick vi 453 sökresultat. För att avgränsa resultaten klickade vi i rutan “peer reviewed” eftersom vi sökte vetenskapliga artiklar som är peer reviewed. När detta gjorts kvarstod 276 sökresultat som vi gick igenom. Resultat nummer 18 var en artikel med namn Fear

of the loss of honor: implications of honor-based violence for the development of youth and their families. När vi läste artikelns abstract kom vi fram till att även

denna artikel kunde användas till uppsatsens resultat. Vid samma sökning var resultat nummer fem en artikel med namnet Different cultural understandings of

honor that inspire killing: an inquiry into the defendant's perspective. Denna artikel

har en annan utgångspunkt än tidigare artiklar då den beskriver förövarnas syn på det hedersrelaterade våldet. Vi fann denna utgångspunkt intressant och valde att använda oss av även denna artikel. Den tredje och sista avancerade sökningen i databasen Psycinfo innefattade sökorden “honor-related violence” AND “Sweden”. Vi valde att innefatta sökordet “Sweden” då vi ville få resultat på artiklar som handlade om hedersrelaterat våld i Sverige. Denna sökning genererade två resultat varav det ena var Honor-based violence in Sweden-norms of honor and chastity som vi redan beslutat att använda oss av. Ur databasen Psycinfo valdes slutligen 3 artiklar.

Sökningar har även gjorts i databasen Swepub. Där gjorde vi en vanlig sökning med sökordet “heder”. Denna sökning genererade 85 resultat. För att avgränsa resultaten klickade vi i “tidskriftsartikel” då vi sökte artiklar. Vi klickade även i rutan “fritt online” för att få fram de artiklar som vi har fri tillgång. Då kvarstod fyra resultat varav det översta var Om hon lever vill människor se mer och mer, en artikel vars abstract vi läste och fann relevant för uppsatsen. En ytterligare sökning i databasen gjordes med sökorden “hedersrelaterat våld”. Vi fick 58 sökresultat på denna sökning. Denna gång valde vi att bredda sökningen lite genom att inte endast fokusera på vetenskapliga artiklar. Detta gjorde att vi fann de rapporten Heder och

samhälle - Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar som var resultat nummer 9. Eftersom vår studie är en scoping review

kan även detta resultat ingå i vår studie varför vi valde att inkludera det. Slutligen valde vi 2 artiklar och rapporter från databasen Swepub.

19 Den tredje databasen vi gjort sökningar i är Sociological abstracts. Här genomfördes en rad sökningar varav den första var en vanlig sökning med sökordet “honor-based violence”. Denna sökning genererade 23 resultat där det första var den artikel vi fann två gånger vid sökningen i databasen Psycinfo - Honor-based

violence in Sweden-norms of honor and chastity. Det andra resultatet i denna

sökning var en artikel som heter Honor, collectivity and agnation: emerging risk

factors in ‘honor’-based violence. Denna artikel verkade vid en första anblick

intressant, men när vi läst artikelns abstract avskrev vi den då den handlar om risk-strategier vilket inte är något vi ämnar ta upp i vår uppsats. Nästa sökning vi gjorde i databasen Sociological abstracts var en avancerad sökning med sökorden “honor killings” AND “social work”. Den genererade 12 resultat varav det första var

Debating the role of custom, religion and law in “honour” crimes: implications for social work. Vid en närmare läsning av artikeln framgick det att den fokuserar på

hedersmord i Jordanien samt handlar om det rättsliga systemet, vilket inte är något som vi ämnar undersöka, varför vi valde att bortse från denna artikel. En ytterligare avancerad sökning med sökorden ”honor-based violence AND “social work” gjordes. Av denna sökning framkom två resultat varav det första är artikeln

Honor-based violence in Sweden-norms of honor and chastity som vi redan valt att

använda. Det andra resultatet var A review of the literature on honor-based

violence. Med hänvisning till att vår uppsats är en scoping review diskuterade vi

huruvida det är lämpligt att inkludera en tidigare utförd litteraturst udie och bestämde oss för att avfärda denna artikel.

Nästa avancerade sökning i databasen Sociological abstracts gjordes med sökorden “honor” AND “patriarchal” och genererade 116 resultat. När vi klickat i rutan för “peer reviewed” kvarstod 88 resultat varav det översta var An explanation of

honour-related killings of women in Europe through Bourdieu’s concept of symbolic violence and masculine domination som vi vid läsning av dess abstract

fann intressant och relevant för vår uppsats. Nästa sökning i databasen gjordes med enbart sökordet “honor” vilket generade 5 599 resultat. För att avgränsa resultaten till vetenskapliga artiklar klickade vi i rutan “peer reviewed” samt rutan “scholarly journals” vilket gav 4 378 resultat. Resultat nummer tre var Gender specific codes

and cultural change som vi vid en närmare anblick fann relevant. Vid genomgång

och läsning av litteratur för avsnittet “bakgrund” var det en författare vid namn Astrid Schlytter som återkom flera gånger. Vi valde därför att göra en sökning på hennes namn i databasen Sociological abstracts vilket gav 2 sökresultat. Det översta var en artikel vid namn Girls with honour-related problems in a comparative

perspective som vi valde att inkludera i vår uppsats. Nästa sökning i denna databas

gjordes med en avancerad sökning med sökorden “honor” AND “gender” med 780 sökresultat. För att skära ner på resultat klickade vi återigen i rutan “peer reviewed” och valde “scholarly journals” vilket gav oss 635 återstående sökresultat. Det översta var Gender specific honor codes and cultural change vilket var en artikel vi fann intressant. Vid nästa avancerade sökning ändrade vi sökordet “gender” vid föregående sökning till sökordet “experience” för att se om det fanns någon artikel som handlade om egenlevd erfarenhet relaterat till heder på något sätt. Sökorden var således “honor” AND “experience” vid denna sökning. Sökningen gav oss 663 resultat. Som tidigare valde vi att avgränsa resultaten genom att klicka i “peer reviewed” och “scholarly journals” vilket ledde till att 464 resultat kvarstod. Resultat nummer 4 var artikeln ‘Glad to have honour’, en artikel vi beslutade att använda i uppsatsen. Från denna sökning i databasen Sociological abstracts valdes 4 artiklar ut.

20 Ytterligare en avancerad sökning gjordes, med sökorden “honor” AND “killing”. Då vi märkt att många artiklar handlade om just hedersmord snarare än hedersvåld önskade vi utöka och se huruvida vi missat något vid tidigare sökningar. Denna sökning gav till en början 207 resultat, när vi hade valt “peer reviewed” och scholarly journals” återstod 162. Resultat nummer 8 var en artikel vi inte stött på innan, Creating and sustaining evidence for “failed multiculturalism”: the case of

“honor killing” in Germany, ytterligare en artikel vi fann relevant och intressant

för vår uppsats om hedersrelaterat våld. De artiklar som inte handlar om hedersvåld i Sverige belyser hedersvåld i andra västerländska stater som vi bedömer är likvärdiga med Sverige, varför vi menar att det är relevant att jämföra trots att artiklarna handlar om olika länder. En artikel valdes utifrån denna sökning i databasen Sociological abstracts.

4.3 Analys och presentation av resultat

Vid arbetet med en scoping review finns det många sätt att analysera och presentera datan. För många scoping review är det tillräckligt att räkna på frekvensen av begrepp eller egenskaper (Peters et al., 2020). Vi har i denna scoping review valt att fokusera på begrepp i våra valda artiklar och rapporter och således gjort en begreppsanalys. Vid läsning av artiklarna och rapporten antecknade vi vilka begrepp som var återkommande i flera delar av litteraturen, för att sedan utröna teman utifrån dessa begrepp. En begreppsanalys görs med avsikten att benämna upplevelser, erfarenheter och fenomen. För att förstå och förtydliga fenomen är begreppsanalys en bra metod för analys (Forsberg & Wengström, 2015). Vi har därefter under varje tema baserat på begrepp sökt efter skillnader och likheter i hur de presenteras i de olika artiklarna. Vidare har vi applicerat våra valda teorier på de olika temana för att få en djupare bild av dessa. De teman baserade på begrepp vi kom fram till var “Begreppet heder och hur det beskrivs i litteraturen”, “Infallsvinklar på hedersrelaterat våld”, “Statiska könsroller” och “Olika typer av våld”.

4.4 Avgränsningar

Vi har i denna uppsats valt att fokusera på det hedersrelaterade våld och förtryck som drabbar kvinnor. Vi är dock medvetna om att även män och pojkar drabbas i viss utsträckning, vilket nämns i avsnittet bakgrund. Detta val grundar sig på att den litteratur vi valt att inkludera i vårt resultat handlar om utsatta kvinnor, varför detta har blivit den grupp som även vi valt att fokusera. Majoriteten av existerande litteratur belyser det kvinnliga könets utsatthet och erfarenheter av hedersrelaterat våld, således anser vi inte att det är möjligt att applicera den information som vi tillskansat oss på ett annat kön än just det kvinnliga. Vi har också gjort avgränsningar när det gäller urvalet av artiklar till resultatdelen av uppsatsen. Vid urvalet fokuserade vi på de artiklar vi ansåg vara lättillgängliga och intressanta istället för att fokusera på artiklarnas kvalitet. Dessa avgränsningar och hur de gjordes beskrivs i avsnittet “Urval och genomförande”.

4.5 Etiska överväganden

Vid arbetet med denna uppsats har vi gjort en del forskningsetiska överväganden. Eftersom uppsatsen är en scoping review behövdes inget etisk godkännande, men det finns trots detta en del överväganden att göra (Forsberg & Wengström, 2015). Etiska överväganden är något som alltid måste göras vid vetenskapliga studier. När en gör en litteraturstudie, eller scoping review i detta fall, är det viktigt att

21 säkerställa att litteraturen som väljs har tillstånd från etisk kommitté eller att noggranna etiska överväganden har gjorts. Det är också viktigt att inte endast välja litteratur som stödjer forskarens egen åsikt (ibid.). För att säkerställa kvaliteten på artiklarna som valts till denna uppsats har vi valt vetenskapliga artiklar som är peer reviewed, vilket innebär att de är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och har genomgått en så kalla kollegial granskning, vilket innebär att andra betydande forskare på området har granskat artikeln (Segesten, 2017). När det kommer till användandet av så kallad gråzonslitteratur har vi valt att fokusera på forskningsrapporter som ligger nära i tid och är publicerade av svenska myndigheter.

4.6 Arbetsfördelning

Under arbetet med denna uppsats har vi båda arbetat aktivt och skrivit lika mycket. Vi har båda sökt litteratur i olika databaser samt läst abstracts för att hitta relevanta artiklar och rapporter. För att underlätta arbetet har vi delat upp det och fokuserat på olika delar i uppsatsen. Vi har till exempel delat upp artiklarna och läst och sammanfattat var för sig för att spara tid. Även resultatdelen har till viss del delats upp då vi fokuserat på olika delar vid skrivandet. Vi har sedan kunnat gå in och läsa det den andra skrivit för att kunna redigera samt lägga till de delar som vi ansett saknas. Diskussionsdelen i uppsatsen skrevs gemensamt för att våra gemensamma åsikter skulle framföras på ett bra och tydligt sätt. Vi har tillsammans läst igenom och reviderat slutresultatet av uppsatsen för att säkerställa att det språk vi använt oss av är konsekvent och likvärdigt på så vis att läsaren kan tillgodogöra sig informationen på bästa sätt.

5. RESULTAT OCH ANALYS

I följande kapitel presenteras resultatet samt analysen av vår scoping review. Resultatet bygger på 9 stycken vetenskapliga artiklar samt en rapport. Resultatet är indelat i fyra teman baserade på begrepp som vi kunnat utröna ur litteraturen som vår uppsats bygger på. Således har vi disponerat vårt resultat utifrån följande teman baserade på begrepp; heder som begrepp och hur det beskrivs i litt eraturen, infallsvinklar på hedersrelaterat våld, statiska könsroller och olika typer av våld. Vi har valt att fokusera på definition och beskrivning av begrepp såsom de beskrivs i litteraturen och presenterar detta som vårt resultat. Detta för att på bäst a sätt besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Efter varje tema har vi applicerat våra två valda teorier intersektionalitet och symbolisk interaktionism och analyserat temat utifrån dessa för att få en djupare förståelse av temat.

5.1 Heder som begrepp och hur det beskrivs i

litteraturen

Siv-Britt Björktomta skriver att begreppet heder handlar om moral, och att begreppet förstås olika i olika kulturer och sociala kontexter (Björktomta, 2019). Begreppet heder ses av många som ett privat, personligt och individuellt attribut (Doǧan, 2014). Detta är förenligt med den västerländska synen på begreppet – en persons heder är individuell och isolerad från den samhälleliga och sociala kontexten. Heder konceptualiseras på ett annat vis inom hederskulturen, och den kan här bibehållas eller förloras. I den kontext då heder ger upphov till våldsaktioner anses hedern vara mer värdefull än personens liv, och en förlorad heder likställs med ett förlorat liv (ibid.). Det centrala för hedersrelaterat våld är att det är hedern

22 som står i fokus, och det är hedern som beskrivs ge upphov till våldet (Björktomta, 2019). När begreppet heder kontextualiseras med hedersrelaterat våld beskrivs det att hedern är synonymt med familjens heder; denna kan befläckas, och det är enligt Björktomta ofta familjefaderns uppgift att upprätthålla familjehedern (ibid.)

5.1.1 Våldsutövarens syn på heder

Doǧan belyser i sin studie hedersrelaterat våld, med fokus på just heder, utifrån ett perspektiv som han själv påtalar har översetts i existerande empirisk litteratur och forskning (Doǧan, 2014). Doǧan undersöker hur gärningsmän som dömts för hedersmord ser på sina handlingar – om de är hederliga eller ohederliga - samt huruvida kulturellt betingade skyldigheter är en del av den kontext som mordet ägt rum i. Hedern, i den hedersrelaterade kontexten, är kollektiv och konstruerad utifrån könsspecifikationer. I en sådan här kontext karaktäriseras handlingar och beteende som antingen feminina eller maskulina – specifika beteenden tillskrivs antingen det manliga eller kvinnliga könet och dessa beteenden bör uttryckas enbart av det manliga eller kvinnliga könet. Vidare är männens och kollektivets heder beroende av att kvinnorna beter sig enligt vad som anses vara socialt acceptabelt; varför män bör övervaka sina kvinnliga släktingar för att undvika en hedersförlust. Vidare förväntas männen vara beredda att tillta nödvändiga åtgärder om de skulle misstänka eller få bekräftat att en kvinnlig släkting har agerat normbrytande (ibid.). Doǧan genomförde ett omfattande fältarbete i Turkiet och genomförde mellan juni och november år 2008 ett antal intervjuer med personer som dömts för hedersmord, och hans resultat bygger på intervjuer med 39 personer som vid intervjutillfället satt fängslade (Doǧan, 2014). Av deltagarna var 34 personer män och fem personer var kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade och berörde personlig information om den dömda, frågor relaterade till brottet samt hur den dömda såg på heder. Sharaf betyder heder på svenska, och utöver detta återfinns det ytterligare ett ord som relateras till heder – dock finns det ingen svensk översättning för detta – som är

namus. I intervjuerna fokuserade Doǧan på begreppen namus, namuslu och namussuz. Namuslu är ett begrepp som definieras av vilka karaktärsdrag en hederlig

man respektive kvinna bör inneha, varpå namussuz definieras av vilka beteenden som kan appliceras på en ohederlig man respektive kvinna (ibid.).

5.1.2 Namus

Att inneha namus innebar enligt nio av de manliga deltagarna i Doǧans studie att en ska vara rättvis och leva ett ärligt liv, vidare ska en skydda sig själv, sin familj och sin egendom mot alla hot (Doǧan, 2014). En ska även ansvara för kvinnorna i familjen, veta hur en ska föra sig socialt och inte våldta. Majoriteten av männen – inte alla – betonade även de aspekterna av heder som kan ge upphov till våldsyttringar. Det vill säga att heder; namus; är något heligt som är mer värdefullt för dem än livet själv. För dessa deltagare var en hedersförlust något som likställdes med en livsförlust – och den ideala mannen beskrivs leva för sin heder. Även två kvinnliga deltagare uttryckte meningen ”människor lever för heder”. En av kvinnorna som deltog i studien hade blivit våldtagen, och i ett försök att återupprätta sin heder hade hon mördat våldtäktsmannen – i intervjun berättade hon att hon önskade att våldtäktsmannen hade dödat henne efter våldtäkten, då hon nu levde ett liv där hennes heder hade fråntagits henne. Det påtalades även i intervjuerna att hedern är bräcklig, och den med för en tung börda och många plikter som är nödvändiga att upprätthålla för att skydda denna. Då ansvaret för familjehedern har ålagts de manliga släktingarna, upplever männen att de är satta i en svår och bräcklig position och de behöver skydda familjens heder till varje pris (ibid.).