Pedagogers syn på barns fysiska aktivitet

Examensarbete

Pedagogers syn på barns fysiska aktivitet

Educationalists views on childrens physical activity

Chalotte Andersson

Annelie Jönsson

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-11-08

Examinator: Caroline Ljungberg

Handledare: Sara Berglund Lärarutbildningen

3

Abstract

Andersson Charlotte & Jönsson Annelie (2010). Pedagogers syn på barns fysiska aktivitet. Lärarutbildningen: Malmö högskola.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till

barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer

av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola. Observationer användes för att studera verksamheternas miljöer. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har varit fysisk aktivitet med rörelse, lek och samhällsförändring ur ett hälsoperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna på Blommans förskola och Lingonskolan inte har sett någon förändring med ökad övervikt och inaktivitet bland barn i de yngre åldrarna men de ser en tendens till inaktivitet när barnen blir äldre. Förskolans och skolans pedagoger anser att barns motoriska utveckling är viktig för lek och rörelseförmåga. Motorisk träning kan underlätta barns vistelse i förskolan och under skolgången då en god kroppsuppfattning kan påverka inlärningen positivt. Slutsatsen i arbetet är att barn i förskolan och skolan utövar mycket fysisk aktivitet men i olika former. Barns rörelse är viktigt för barns utveckling där pedagogerna har ett ansvar att främja barns fysiska aktivitet.

5

Förord

Under arbetets process har båda skribenterna varit deltagande och bearbetat och skrivit texten tillsammans. Under transkriberingen av intervjuerna delades de upp lika efter intervjuernas tid. Under arbetets gång har våra starka sidor hos var och en utnyttjats för att effektivisera arbetet. Det färdiga examensarbetet är ett resultat av två studenters teamwork. Vi vill tacka pedagogerna ”Ann, Nils, Lisa, Julia och Maria” som har ställt upp i undersökningen och varit åtkomliga under arbetets process som har underlättat vårt arbete.

6

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Definition av fysisk aktivitet ... 8

2 Tidigare forskning och teoretisk förankring ... 9

2.1 Samhällsförändring ur ett hälsoperspektiv ... 9

2.2 Fysisk aktivitet med rörelse och lek ... 10

3 Metod ... 12

3.1 Metodval ... 12

3.2 Intervju ... 13

3.3 Observation ... 13

3.4 Urval och genomförande ... 14

3.5 Etiska överväganden ... 15

4 Resultat och analys ... 16

4.1 Presentation av verksamheterna ... 16

4.1.1 Blommans förskola ... 16

4.1.2 Lingonskolan ... 16

4.2 Miljöns möjligheter och begränsningar ... 17

4.2.1 Blommans förskola ... 17

4.2.2 Lingonskolans skolgårdsmiljö ... 18

4.2.3 Summering ... 20

4.3 Oreglerad och reglerad rörelse ... 20

4.3.1 Blommans förskola ... 20

4.3.2 Lingonskolan ... 22

4.3.3 Summering ... 25

4.4 Rörelse och inlärning ... 26

4.4.1 Blommans förskola ... 26

4.4.2 Lingonskolan ... 27

4.4.3 Summering ... 29

4.5 Sammanfattning och slutsatser ... 29

5 Diskussion och kritisk reflektion ... 32

7

1 Inledning

Forskning visar att om man är fysiskt aktiv som barn finns det en stor möjlighet att man fortsätter att vara fysiskt aktiv som vuxen. Detta innebär att det är betydelsefullt att skapa en god attityd till fysisk aktivitet i tidig ålder, vilket gör att förskolan och skolan har en viktig roll för barns inställning till fysisk aktivitet. Ökad inaktivitet och övervikt bland barn och ungdomar har blivit ett problem i dagens samhälle. Regeringen 2001 har uppdagat problemet kring barns fysiska aktivitet och uppmanade folkhälsoinstitutet att satsa på att främja fysisk aktivitet i förskola och skola. Folkhälsoinstitutet startade ett projekt som kallades ”Sätt Sverige i rörelse” 2001 där syftet var att förändra människors inställning till fysisk aktivitet. I projektet rekommenderas bland annat 30 minuters fysisk aktivitet dagligen för att förebygga sjukdomar och minska inaktiviteten (Strandell & Bergendahl, 2002:8). På grund av detta har man sett en förändring i läroplaner för förskolan och skolan där man har lagt fokus på att erbjuda barn mer fysisk aktivitet under dagen. I läroplanen för förskolan (Lpfö98:6f) beskrivs lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Ett mål är att skapa förutsättningar för lek och aktivitet och ett annat mål är att barnen ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”(a.a:9). Forskning visar också att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, kognitiv utveckling, perception och koncentrationsförmåga. Bland annat har det visat sig att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på barns kunskapsinlärning (Ericsson, 2005:55). I läroplanen för skolan, (Lpo94:5) är ett avuppdragen att sträva efter att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet dagligen. Ingegerd Ericsson förklarar skolans ansvar i dagens hälsoproblem bland barn och ungdomar i följande citat ”larmrapporterna om för mycket stillasittande och dess konsekvenser med övervikt och ohälsa duggar tätt. Den minskande tiden för idrott & hälsa i skolan är en del i den allt intensivare debatten” (Ericsson, 2005:9). Ericsson menar att skolan blir mer teoretisk och mindre fysisk för barnen vilket bidrar till inaktivitet bland barn. Kunskapen om att fysisk aktivitet kan ha positiv påverkan för barns totala utveckling blir därför relevant för vårt problemområde och därför vill vi ta reda på hur Blommans förskola och Lingonskolans pedagoger tänker kring detta.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på barns fysiska aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan.

• Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet?

• Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? • Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barns fysiska

aktivitet?

• Hur skiljer sig förutsättningarna mellan Blommans förskola och Lingonskolan gällande fysisk aktivitet?

1.2 Definition av fysisk aktivitet

I denna undersökning avser vi med fysisk aktivitet ansträngande rörelser för barn med hela kroppen under förskole- och skoldagen. Raustorp (2000:57), verksam inom området för idrott och hälsa, definierar fysisk aktivitet som ”all kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur som resulterar i ökad energiåtgång”. Forskning rekommenderar 30 minuters daglig fysisk aktivitet för att förebygga sjukdomar och minska inaktiviteten bland barn och ungdomar i Sverige (Strandell & Bergendahl, 2002:8).

9

2 Tidigare forskning och teoretisk förankring

I början av kapitlet diskuteras vad forskare skriver om rörelse, lek, motorik och dess betydelse för barns utveckling i förskolan och skolan. Därefter presenteras forskning kring dagens samhällsförändring med en ökning av inaktiva barn och ungdomar som kan leda till ohälsa.

2.1 Samhällsförändring ur ett hälsoperspektiv

Tittar man några sekel tillbaka såg samhället annorlunda ut jämfört med idag. Vi har gått från ett jordbrukssamhälle med fysiskt arbete till att bli ett industrisamhälle vilket kan ha bidragit till att den fysiska aktiviteten har minskat. Jakobsson och Lundström (2008:15) presenterar forskares resultat kring fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. De menar att fysisk aktivitet förknippas med en god hälsa vilket gör att människor till exempel lever längre och att inaktivitet förknippas med ohälsa. Strävan efter en god hälsa har varit något centralt i människors liv sedan långt tillbaka i tiden oavsett kultur. Det finns forskning som visar att fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt och att den ökade inaktiviteten har blivit ett folkhälsoproblem. Den kunskapen menar Jakobsson och Lundström (a.a) är viktig att förmedla i samhället. De har också sett en förändring där idrottsundervisningen har minskat i skolan. De förklarar en viss oro i samhället om teoretiska gentemot praktiska ämnen och dess utrymme i skolans undervisning. Oron handlar om att de teoretiska ämnena inte får påverkas och minskas på grund av en ökning i de praktiska ämnena (a.a:55f).

Det hävdas allt oftare att övervikt har gått ner i åldrarna vilket har inneburit något negativt för barns fysiska utveckling i västvärlden (Evenshaug & Hallen 2001:75). År 2001 gav regeringen Folkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra det fysiska aktivitetsåret. Uppdraget kallades ”Sätt Sverige i rörelse” 2001 där syftet var ”att inleda ett långsiktigt arbete med att förändra inställningen i samhället till fysisk aktivitet och så småningom få en beteendeförändring i befolkningen” (Strandell & Bergendahl, 2002:4). Strandell och Bergendahl presenterar statens folkhälsoinstituts rapporter och menar att man måste arbeta med människors inställningar till fysisk aktivitet för att kunna påverka deras livsstil. De beskriver forskning som visar att inaktiviteten hos barn kan leda till att man även som vuxen

10

får problem med hälsan. Detta är anledningen till det långsiktiga arbetet med att försöka ändra inställningen till fysisk aktivitet bland människor i Sverige. Satsningar har gjorts i förskola och skola genom till exempel ändringar i läroplaner där regeringen försöker skapa fler möjligheter i vardagen för barnen att utöva fysisk aktivitet (a.a:5). Utgångspunkten idag har förändrats och fokus ligger numera på att skapa miljöer som främjar fysisk aktivitet snarare än att förebygga sjukdomar och riskfaktorer (Strandell & Bergendahl, 2002:4ff). Miljön kan både stärka och hämma utvecklingen och därför har både förskole- och skolmiljön stor betydelse för barns rörelseutveckling och pedagogernas roll är att främja miljöer som inbjuder till fysisk aktivitet (Evenshaug & Hallen, 2001:64). Ericsson (2005:125) anser att ”många skol- och förskolegårdar behöver rustas upp och förnyas så att de verkligen inbjuder och inspirerar till rörelselek och motorisk träning”. Hon menar att miljön varierar på olika verksamheter och att vissa förskolor och skolor har stora ytor som inbjuder barn till mer fysisk aktivitet och andra har det inte. Evenshaug och Hallen (2001:66) har sett en annan förändring i samhället inom utövandet av fysisk aktivitet hos pojkar och flickor. Idealen för pojkar inom idrott har alltid varit styrka och uthållighet medan flickornas är smidighet och rytm. Idealen inom fysisk aktivitet ser annorlunda ut idag där flickor utövar sporter som förr ansågs vara ”pojkaktiga”. Detta har inneburit att det har skett en ökning bland flickor som har blivit mer fysiskt aktiva (a.a).

2.2 Fysisk aktivitet med rörelse och lek

I litteratur om barns fysiska aktivitet i förskolan och skolan är rörelse och lek återkommande begrepp. Enligt Stenberg (2007:112f) är rörelse och lek viktiga faktorer för barns utveckling. Hon beskriver Kiphards teori inom psykomotorik på följande sätt:

Rörelsen utgör basen för en harmonisk personlighetsutveckling. Den är ett grundfenomen i det mänskliga livet – en förutsättning för en sund kroppsutveckling men också för den emotionella, kognitiva och sociala uppbyggnaden av erfarenhets- och handlingsstrategier. (Stenberg, 2007:12)

Stenberg hävdar att barn och ungdomars rörelseförmåga kan ha stor betydelse för deras självuppfattning och kan även påverka deras personlighetsutveckling och kroppsuppfattning. En central faktor i barns lek är rörelse och barn har ett behov av att vara fysikst aktiva och därför förknippar Stenberg (2007:113) leken med just rörelse. Hon säger också att lek

11

stimulerar barns motoriska utveckling och har stor betydelse för deras utvecklings- och inlärningsprocesser. Lek och fysisk aktivitet betonas mer och har fått allt större betydelse i dagens läroplaner för förskola och skola än tidigare (Evenshaug & Hallen, 2001:66f). Ericsson (2005:35) hävdar att barn med motoriska avvikelser inte följer den motoriska utvecklingsnivån och bristerna kan ge negativa konsekvenser för barn i förskola och skola. Barns avvikelser inom fysisk aktivitet kan leda till sämre motorisk utveckling hos barn som i sin tur kan påverka dem emotionellt och socialt. För barn som inte utvecklar en positiv bild av sig själv och en god kroppsuppfattning kan detta leda till att deras inlärningsprocess påverkas negativt och därför krävs en helhetssyn inom fysisk aktivitet hävdar Ericsson (2005:48). Hon förespråkar att erbjuda barn extra motorisk träning vid behov för att hjälpa barns motoriska utveckling som i sin tur påverkar inlärningen positivt. Hon menar att genom att använda kroppen kan man förstärka kunskapen via rörelser (a.a:55). Enligt Grindberg och Langlo Jagtöien (2000:15) bör pedagoger bli ”/…/ mer uppmärksamma på hur viktig en allsidig rörelseerfarenhet är för barnets totala utveckling”. De menar att pedagoger har ett ansvar för barns rörelseutveckling som behöver bli mer medveten.

Evenshaug och Hallen (2001:120) beskriver att barn som inte följer stadierna hamnar under utvecklingsnivån vilket innebär avvikelser inom fysisk aktivitet. Barns motoriska brister kan också innebära att de inte kan eller får vara med och leka, vilket kan påverka barnen i förskola och skola. Rörelseförmågan hos barn måste därför vara väl utvecklad för att inte försämra utvecklingen av barns lek (Stenberg, 2007:113).

12

3 Metod

I följande avsnitt kommer undersökningens metod som är intervjuer och observationer och även studiens tillvägagångssätt att beskrivas. I urval och genomförande presenteras pedagogerna och verksamheterna och motiverar valet av dessa. Därefter förklaras etiska överväganden som vi har tagit del av för att undersökningen skulle kunna utföras.

3.1 Metodval

Undersökningens tillvägagångssätt utgörs av kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med pedagogerna i förskolan och skolan samt observationer av verksamheternas miljö. Kvalitativ studie innebär att gå på djupet inom ett begränsat område, som i vår studie handlar om barns fysiska aktivitet. Det innebär också att få syn på olika fenomen inom ämnet och bearbeta och förstå verksamheten samt dess kultur (Patel & Davidson, 2003:102-103). Stukát (2005:32) menar att ”huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga”. Detta tillvägagångssätt kallas också för fenomenografi där Stukát tycker det är intressant att studera variationer i människors uppfattning om omvärlden. Fenomenografin beskriver hur något ter sig för människor istället för att beskriva hur något egentligen är. Stukát (2005:32) menar också att forskarens förförståelse som tankar och erfarenheter kommer att prägla tolkningen av resultatet i undersökningen, vilket vi var medvetna om under studiens gång. Detta innebär att vi har präglat texten och hur pedagogernas svar har tolkats, men strävan har varit att vara objektiv. Undersökningen består av ett mindre antal pedagoger från Blommans förskola och Lingonskolan. Meningen med färre antal pedagoger var att få mer tid till varje pedagog vid intervjuerna och kunna ställa fler frågor kring barns fysiska aktivitet. Det gjorde det också enklare att hinna kontakta pedagogerna när frågor dök upp som behövde klargöras. För att få variationer i pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet valdes pedagoger att intervjua från både förskola och skola som arbetar med olika åldrar.

13

3.2 Intervju

Valet att genomföra intervjuer var för att kunna synliggöra pedagogernas inställning till barns fysiska aktivitet och hur det främjas i verksamheterna. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering, vilket innebär att intervjupersonerna fick större utrymme att svara utifrån sig själv genom öppnare frågor (Patel & Davidsson, 2003:78). Pedagogerna som har intervjuats är fem stycken, två från förskolan och tre från skolan. Intervjuerna ägde rum vid fem tillfällen och varade mellan tjugofem till fyrtiofem minuter. Tanken med intervjuerna var att både intervjuarna och respondenterna skulle vara delaktiga och drivande i samtalen. Enligt Patel och Davidsson (a.a) är det främst intervjuarnas ansvar att skapa förutsättningar för att samtalet utvecklas. Vid samtliga intervjuer användes diktafon för att inte förlora viktig information utan få med hela samtalet för att få ett noggrant resultat i undersökningen. Ett annat syfte med diktafon var att båda kunde koncentrera sig på frågorna och ha ögonkontakt med den som blev intervjuad för att skapa ett bra samtal.

3.3 Observation

För att komplettera materialet från intervjuerna valde vi att observera miljön på Blommans förskola och Lingonskolan för att kunna beskriva hur verksamheterna ser ut. Observationerna innebär en möjlighet att se till exempel detaljer och annan relevant information för att få en helhetsbild i undersökningen. Observationernas utgångspunkt var vanlig osystematisk observation, vilket innebar att man var relativt osynlig och förde anteckningar (Stukát, 2005:50). Innan intervjuerna genomfördes observerades miljön för att ha underlag till intervjufrågorna och för att få en bild av varje verksamhet.

14

3.4 Urval och genomförande

Valet att undersöka både förskola och skola var för att kunna se likheter och skillnader i hur pedagogerna ser på barns fysiska aktivitet och hur det främjas i verksamheterna. Valet av just Blommans förskola och Lingonskolan är för att de ligger i samma område och för att barnen på förskolan går över till Lingonskolan vid sex års ålder. Undersökningen vill belysa pedagogernas inställning och hur verksamheternas förutsättningar till fysisk aktivitet ser ut och hur de främjas på en förskola och skola mitt inne i centrum. I undersökningen används fingerade namn till verksamheterna och pedagogerna. Förskolan kallas Blommans förskola och skolan för Lingonskolan. Vi valde att intervjua två pedagoger från förskolan och tre pedagoger från skolan för att tidigare relationer redan skapats vilket gjorde lättre för oss att ta kontakt och få pedagoger att ställa upp i undersökningen. Förskolans pedagoger kallas för Nils och Ann och skolans pedagoger för Julia, Lisa och Maria. Förskolans pedagoger är utbildade förskollärare och ingår i samma arbetslag. Ann arbetar på småbarnsavdelningen och har arbetat där i fem år. Nils har varit verksam på förskolan i 16 år och arbetar på avdelningen med barn i åldrarna 3-5 år. Julia är verksam på Lingonskolan och är utbildad förskollärare och arbetar i en förskoleklass, på fritids och har även en klass i årskurs ett i gymnastik. Hon har arbetat där i åtta år. Lisa är utbildad i svenska och SO för årskurserna 1-7 och har kompletterat engelska för årskurs 1-3. Även om hennes utbildning är 1-7 har hon alltid arbetat i årskurserna 1-3. Hon har varit lärare i 14 år på skolan. Maria har en kandidatexamen i Idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans tidigare år. Hon har även studerat SO, NO, matematik och svenska och har arbetat på skolan i snart tre år. Vårt syfte med att välja pedagoger med olika utbildningar var för att få en större bredd i empirin med olika inställningar till barns fysiska aktivitet. Som tidigare nämnts hade relationer med pedgogerna redan skapats innan, vilket innebar en trygghet i samtalen vid intervjuerna för båda parter. Vi var medvetna om att det kunde vara svårt att vara kritisk till vad de sade på grund av det men det var en fördel att vi kände varandra eftersom pedagogerna blev mer öppna och anförtrodde sig till oss vilket gjorde att samtalen flöt på bra. Samtidigt gjorde det arbetsprocessen enklare genom att vi kunde komma i kontakt med pedagogerna när något behövde klargöras.

Pedagogerna i undersökningen kontaktades via mail där syftet och etiska överväganden beskrevs. Vi började med att observera verksamheternas miljö innan intervjuerna av pedagogerna. Intervjuerna gjordes på deras arbetsplatser i enskilda rum. Samtalen spelades in

15

på diktafon som sedan transkriberades där vi delade upp intervjuerna tidsmässigt lika. Därefter sammanställdes intervjuerna och resultatet skrevs tillsammans.

3.5 Etiska överväganden

Vi har följt vetenskapsrådets etiska principer som Stukát beskriver (2005:130ff). Det första är informationskravet som innebär att pedagogerna informeras om studiens syfte och deras anonymitet i undersökningen. Samtyckeskravet är nästa krav och som innebär att pedagogerna som intervjuades hade rätt till att bestämma över sitt deltagande och avbryta sin medverkan i undersökningen. Vårt fokus låg på pedagogerna och deras uppfattningar och därför informerades de om samtyckeskravet. Fingerade namn på pedagoger och verksamheter har valts för att bevara deras anonymitet i studien, vilket går under konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet handlar om att empirin enbart är till för undersökningen och inte får användas till annat bruk.

16

4 Resultat och analys

I följande kapitel kommer undersökningens resultat att presenteras och analyseras. Relevanta begrepp i texten är barns fysiska aktivitet, rörelse, motorisk utveckling och miljö. I varje avsnitt presenteras empirin från intervjuerna och observationerna på förskolan och skolan och därefter kommer en summering. Senare under sammanfattning och slutsatser kommer likheter och skillnader mellan förskola och skola att redovisas.

4.1 Presentation av verksamheterna

4.1.1 Blommans förskola

Blommans förskola ligger inne i centrum i en storstad och består av tre avdelningar med sammanlagt 36 barn. Det finns två småbarnsavdelningar med barn som är 1-3 år gamla och en avdelning för barn i åldrarna 3-5 år. Förskolan ligger i ett lägenhetsområde och har ingen utegård, men det finns en lekplats utanför och även parker och andra lekplatser i området runt förskolan.

4.1.2 Lingonskolan

Lingonskolan ligger också i centrum i en storstad och tillhör samma område som Blommans förskola. Skolan är en grundskola med årskurserna f-6 och har cirka 340 elever. Skolgården är inhängnad och är omgiven av gator och bostäder. I närheten finns tillgång till parker och grönområden.

17

4.2 Miljöns möjligheter och begränsningar

4.2.1 Blommans förskola

Blommans förskola är långsmal där de två småbarnsavdelningarna har en gemensam ingång och i andra änden av förskolan har avdelningen med barn mellan 3-5 år sin ingång. Avdelningen för de äldre barnen består av fem rum. Rummen där barnen rör på sig mest är i

dockis och i byggrummet där de kan leka med till exempel dockor, leksakskök, leksaksdjur

och köra rally med bilar. I de andra rummen utövar barnen inte lika mycket fysisk aktivitet. I slutet av byggrummet kommer en lång korridor som inbjuder barnen till spring. Efter korridoren kommer ett av småbarnsavdelningarnas lekrum där det finns ett leksakskök, en soffa och en cd-spelare som barnen kan lyssna på musik och dansa till. I ett annat lekrum står en rutschkana och det är i dessa rum som barnen utövar fysisk aktivitet mest. På avdelningen finns ytterligare tre mindre rum där barnen inte rör på sig lika mycket.

Blommans förskola består av många mindre rum vilket Ann inte tycker ger barnen möjlighet till fysisk aktivitet i själva rummen utan snarare inbjuder till rörelse mellan rummen. I läroplanen för förskolan (Lpfö98:5) står det att ”förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet”, både inomhus och utomhus. Förskolans korridor lockar till mycket spring, men spring är inte alltid tillåtet för att det skapar hög ljudnivå vilket pedagogerna försöker undvika. Inomhus är barnen därför mer begränsade till att röra på sig och Ann önskar att de hade haft ett större rum med gymparedskap där barnen kunde utöva mer fysisk aktivitet. I förskolans läroplan (Lpfö98:7) beskrivs att ”utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö”. Barnen på förskolan går dagligen ut till olika lekplatser och rör sig runt i omgivningen där de får möjlighet att leka i naturen. Nils berättar att valet av lekplats beror på vad de vill erbjuda barnen när de är utomhus. Han nämner bland annat en lekplats i närheten där det finns en klätterställning och en stor gräsmatta där barnen har stora möjligheter att utöva fysisk aktivitet, till exempel springa, leka pjätt, klättra och hänga. Enligt Grindberg och Langlo Jagtoien (2000:16) är det ”i synnerhet väl lämpat för att tillåta fysisk aktivitet att komma till uttryck utomhus. På utelekplatsen finns det i regel flera anordningar som inspirerar till att klättra, hänga, rutscha och balansera /…/ springa, hoppa, gunga /…/”. De anser att förskolor har stora möjligheter att vara utomhus där barnen kan röra på sig mycket. Ann tycker att barnen är i rörelse mer eller mindre hela tiden på lekplatserna och att

18

de även får röra på sig när de går till och från lekplatsen. Evenshaug och Hallen (2001:64) beskriver att miljön har en viktig betydelse för barns rörelseutveckling i förskolan. De menar att ”miljöfaktorer kan stödja eller hämma utvecklingen av enkla rörelser /…/. Miljön kan även hindra eller försena en viss rörelse”. Enligt Ann och Nils är det pedagogernas roll att utforma verksamheten där lek och fysisk aktivitet erbjuds. Ann påpekar att:

Jag tror att det är mycket upp till oss pedagoger och hur vi bygger upp verksamheten och att man får in det som något naturligt hos barnen att man rör sig. Så jag tror att pedagogerna och omgivningen är viktigare än miljön.

Ann anser att utomhusvistelsen med barnen är viktig för att omgivningen ger barnen möjlighet att vara fysiskt aktiva. Hon menar att ansvaret ligger hos pedagogerna och att förskolans miljö spelar mindre roll för barns rörelse. Nils tycker också att miljön har mindre betydelse för hur mycket barnen rör sig på förskolan och säger att ”miljön spelar egentligen mindre roll /…/ jag tycker så att det handlar om vad du som pedagog, hur du är, i ditt sätt med barnen”. Han menar att pedagogerna ska utmana och stimulera barnen till fysisk aktivitet och lek. Ann berättar att trots att förskolan inte har någon utegård ser hon inte det som en begränsning vilket skulle innebära att barnen rörde på sig mindre utan snarare tvärtom. Hon ser det mer som en möjlighet för barnen till mer rörelse och för att de ska få vistas i en varierad omgivning. Hon förklarar att:

Man blir inte bekväm när man jobbar i stan kan jag tycka. Just för att vi alltid måste gå, vi har ingen egen gård så det blir mer naturligt. Ja inget man tänker på och inget som barnen tänker på heller.

Ann menar att pedagoger på en förskola med en egen gård kan bli bekväma av det och erbjuder inte barnen möjlighet till att vistas i en varierad omgivning och natur som Blommans förskola gör.

4.2.2 Lingonskolans skolgårdsmiljö

Lingonskolans skolgård är av asfalt och har utritade bollspelsplaner där barnen kan spela fotboll, basket och King out. Skolan har två klätterställningar och en stor sandlåda med gungor. Det finns inte så mycket grönt i form av gräs, buskar och träd på skolgården. Julia, Lisa och Maria tycker att det är tråkigt att största delen av skolgården är asfalterad. I en

19

idéskrift av Folkhälsoinstitutet (1996:71) beskrivs att många skolor har asfalterade ytor som inte inbjuder barnen till lek och rörelse. Pedagogerna önskar att skolgården hade mer varierat och kuperat underlag som till exempel gräs och kullar där barnen kan springa upp och ner och ha stockar att balansera på etc. Ericsson (2005:125) anser att kuperat underlag ger ”goda möjligheter att träna motoriska färdigheter på ett enkelt, lustfyllt och kreativt sätt”. Hon menar att skolan ska erbjuda skolgårdar som inbjuder barnen till mer fysisk aktivitet där de får träna sin motorik och får uppleva glädje av att röra sig. Hon beskriver att förutsättningarna ser annorlunda ut från skola till skola där hon önskar att fler skolgårdar skulle ha stora ytor vilket inbjuder till mer rörelse för elever (a.a). Pedagogerna på Lingonskolan tycker att skolgården ger barnen möjligheter och inbjuder till fysisk aktivitet. De tycker att det finns mycket att göra för barnen som till exempel flera planer för bollsporter, klätterställningar, utritade hagar och King out-planer.

Skolgården är i förändring och Maria sitter med i skolgårdsgruppen som har hand om utomhusmiljön. Tidigare var skolgården mer begränsad då de träd och buskar som finns på skolgården var inhägnade så att barnen inte kom i kontakt med dem. Stängslet har tagits bort och barnen kan nu klättra i träd och springa bland buskarna etc. Lisa, Julia och Maria tycker att natur och växtlighet är något bra för barnen och vill att de ska få möjlighet till kontakt med naturen. Maria berättar att de ska få en kulle med ett rör igenom och plantering av träd.

Skolgårdsgruppen vill skapa platser där nya lekar och olika aktiviteter kan skapas av barnen

så att de som inte utövar bollsporter har en egen yta att röra sig på. Maria anser att barnen skapar rum i rummet om det finns möjlighet till fria utrymmen. Skolgårdsmiljön kan påverka barns lek där nya rum kan skapa nya lekar. De vill ha en miljö som inte begränsar utan inspirerar barnens fantasi i lek och rörelse. Julia berättar att skolgården idag har inga fria ytor för de barn som enbart vill springa runt. Antingen får de en boll på sig eller springer de i vägen för pågående bollspel. Lisa menar att det är ”svårt det där med fysisk aktivitet och vad som lockar och vad som är roligt”. Hon berättar att aktiviteterna som eleverna utövar är väldigt varierande och dessa är beroende på säsong. Hon säger att King out och fotboll är väldigt populärt på Lingonskolan och är något som lockar barnen till fysisk aktivitet. Skolutvecklingen är en viktig fråga på Lingonskolan där skolgården ska inbjuda och ge möjlighet till lek och fysisk aktivitet.

20

4.2.3 Summering

Ann och Nils på Blommans förskola anser att miljön har mindre betydelse för hur fysiskt aktiva barnen är på förskolan och ser inga begränsningar med att de inte har en utegård. De menar att det är upp till pedagogerna att stimulera och erbjuda barnen möjligheter till fysisk aktivitet. För att erbjuda detta är förskolan utomhus varje dag där barnen har stora möjligheter att utöva fysisk aktivitet i omgivningen på lekplatser och i parker. Lingonskolans pedagoger tycker att skolgården inbjuder barnen till mycket fysisk aktivitet, men att den begränsar vissa barn. Barnen på skolan utövar främst fysisk aktivitet genom bollsporter där planerna täcker större delen av skolgårdsytan. Julia, Lisa och Maria vill att skolgården ska bli ännu bättre och mer inbjudande till fysisk aktivitet för alla barn. Lingonskolan anser att det är en viktig fråga hur skolgården ser ut och därför har de startat en grupp som är ansvarig för skolgårdsmiljön.

4.3 Oreglerad och reglerad rörelse

4.3.1 Blommans förskola

I läroplanen för förskolan (Lpfö98:9) är ett av målen att sträva mot att barnen ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förstår vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. Målet handlar om barns rörelseutveckling som är viktigt för utövandet av fysisk aktivitet. Barns hälsa har blivit mer aktuellt idag med tanke på folkhälsoproblemet med ökad övervikt och mer stillasittande. Nils och Ann beskriver sina tankar kring problemet. Nils säger:

Jag tycker inte det syns i förskolan, men jag tror att förskolan har samma aktiviteter. Man har en inomhusverksamhet och man har en utomhusverksamhet /…/ Det är hela tiden en fysisk aktivitet för barnen.

Anns mening om problemet är att:

De flesta barn är fysiska i förskoleåldern, att man rör sig av glädje, för att man vill /…/ så just i förskolan tycker jag att det är mycket rörelse av sig själv så jag tycker inte att man märker mycket med barnfetma och sådant i förskolor utan att det kommer senare.

Nils och Ann anser att barnen är mycket fysiskt aktiva i förskolan och att det är en anledning till att de inte ser en ökning inom övervikt och inaktivitet bland barn. Blommans förskola

21

erbjuder barn möjlighet till fysisk aktivitet varje dag främst utomhus. De pratar om att det finns en vilja att röra på sig hos barn när de går på förskolan. Ann menar att övervikt kan komma att bli ett problem i senare ålder. Jakobsson och Lundström (2008:57f) menar att ”fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och mentala hälsan och är för den växande individen livsnödvändigt”. De menar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på barns välbefinnande och därför måste barn få möjlighet att röra på sig. Stenberg (2007:113) anser att rörelse är en viktig faktor i barns lek och att barn behöver röra på sig och därför kopplar hon lek med rörelse. Ann och Nils anser att barns lek innehåller mycket rörelse och syftar främst på utomhuslekar. Nils berättar att utomhus leker barnen pjätt, har lekar där de jagar varandra och klättrar i klätterställningar vilket innefattar stora kroppsrörelser där barnen är mycket fysiskt aktiva. I läroplanen för förskolan (Lpfö98:6) beskrivs lekens betydelse för barns utveckling och under förskolans uppdrag står det att ”leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan”. Stenberg (2007:113) menar också att barn utvecklas i leken som stimulerar deras motoriska utveckling. Nils använder leken för att träna barns motorik genom att till exempel ge barnen övningar på ett lekfullt sätt under promenader. Nils kan till exempel säga att de ska hoppa på ett ben, gå baklänges, springa till ett träd etc. Pedagogerna använder sig av leken utomhus för att träna barns motorik där de lär sig grundläggande rörelser. Langlo Jagtoien m.fl (2002:23) beskriver att:

i barnets vardag är det viktigt att fungera fysiskt och sensomotoriskt, så att de kan vara en attraktiv lekkamrat vid alla typer av lek. Att bemästra grundläggande fysiska färdigheter är av stor betydelse med tanke på det enskilda barnets utveckling och förmåga att leka. (a.a)

De menar att barns utveckling inom grundläggande kroppsrörelser kan spela stor roll för deltagandet i olika typer av lekar. I en idéskrift från Folkhälsoinstitutet (1996:14ff) beskrivs att rörelse är en utgångspunkt till sociala sammanhang som till exempel i leken. Ann anser att:

fysisk aktivitet är all rörelse som barnen gör under dagen, jag tänker inte att det måste vara något organiserat utan allt är rörelse från man är ute och går till att man är på lekplats och klättrar.

Hon menar att mycket är upp till barnen själva hur mycket de rör sig i leken. Nils beskriver barns fysiska aktivitet i följande citat:

Barn rör sig kontinuerligt hela tiden oavsett aktivitet /…/ det är ingenting som bara har med själva den rörelsesituationen, om du kallar någon aktivitet rörelse. Utan jag tror att allting runtomkring också är en fysisk aktivitet.

22

Nils tycker att barnen utövar fysisk aktivitet på egen hand under dagen på förskolan. Langlo Jagtoien m.fl (2002:22) anser att ”alla barn måste få chansen till den subjektiva, berusande upplevelsen det kan innebära att bli totalt uppslukad av att vara i en situation just här och nu utan annat syfte än att just hålla på med något”. De menar att barnen ska få möjlighet till lek på barnens villkor utan påverkan från vuxna. Ann och Nils anser att barn har ett naturligt behov av att röra sig där den fria leken är väldigt viktig. Under vardagen på förskolan är barnen fysiskt aktiva i leken och pedagogerna låter barnen själv styra leken vilket innebär att rörelserna som barnen utövar är oreglerade.

4.3.2 Lingonskolan

I läroplanen (Lpo94:5) beskrivs skolans uppdrag som att ”skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Lisa anser att:

det är öppen för tolkning, vill man kan man tänka att rasten är fysisk aktivitet /…/ och då har vi fixat det ungefär. /…/ Och sen kan det vara att man har lite gympa, klassrumsgympa och sådant där, att det skulle uppfylla kravet men det är otroligt fritt för tolkning.

Lingonskolans personal har diskuterat strävansmålet om elevernas dagliga rörelse vilket Julia berättar och säger att även om ”alla barnen har cirka en timme, 50 minuter rörelse ute, men det är ingenting som säger att inte barn sitter och hänger på en bänk bara när de går ut”. Julia menar att man inte enbart kan räkna rasterna där barnen får möjlighet att utöva fysisk aktivitet eftersom alla barn inte rör sig lika mycket på rasterna. Jakobsson och Lundström (2008:56) anser att läroplanen inte definierar vad begreppet fysisk aktivitet innebär och menar att ”formuleringarna är vaga och fritt för enskilda lärares goda vilja att tolka och göra eller inte göra”. De anser att begreppet fysisk aktivitet behöver förklaras och vad man specifikt menar när det gäller barns rörelse i skolan. Enligt Jakobsson och Lundström (a.a:56ff) spenderar barn och ungdomar en stor del av sin vardag i förskola och skola och därför måste de ansvara för att skapa möjligheter som inbjuder till fysisk aktivitet. Forskning har visat att antalet fysiskt inaktiva har ökat vilket har lett till att övervikt och sjukdomar har blivit ett problem bland barn och ungdomar, vilket påverkar deras hälsa negativt. En grundtanke för projektet ”Sätt Sverige i rörelse” 2001 är att förskola och skola ska arbeta med barnens inställning till fysisk aktivitet som kan påverka den framtida livsstilen och hälsan. Detta är oerhört viktigt för

23

att kunna ändra människors beteende eftersom forskning visar att är man inaktiv som barn löper man stor risk som vuxen att drabbas av sjukdomar (Strandell & Bergendahl, 2002:4ff). Pedagogerna Lisa och Julia berättar om fall med barn där övervikt har varit ett problem. Lisa säger:

Man har alltid någon i varje klass som man är lite orolig över men det kan vara åt båda hållen/…/ jag hade en flicka i min förra klass som fick fettsnål kost i matsalen /…/Men annars kan jag inte säga att jag själv har sett att barnen är större just nu.

Lisa har inte sett någon större förändring under hennes 14 år på Lingonskolan där barn skulle vara mer överviktiga idag. Julia berättar att de har barn som är överviktiga som de hjälper om det har blivit ett hälsoproblem. Enstaka fall med detta problem har alltid funnits på skolan, men i övrigt ser hon ingen förändring med ökad övervikt bland barn utan det kan vara så att vissa barn är väldigt smala. Nordström mfl. (2004:119) beskriver barnombudsmannens rapport som visar att barn och ungdomar i Sverige har en mycket god hälsa och är bland de bästa i världen. De beskriver också att det inte finns tillräckligt med sparad information om barns hälsa i de yngre åldrarna i förskola och skola, men att pågående arbete görs från BVC, barnavårdscentalen, och skolhälsovården.

Strandell och Bergendahl (2002:8) beskriver att forskning rekommenderar 30 minuters daglig fysisk aktivitet där ”utgångspunkten är att 30 minuters vardaglig fysisk aktivitet kan förebygga ett brett spektrum av sjukdomar och att inaktivitet i Sverige är en av de viktigaste bakomliggande faktorerna till förtidig död och sjuklighet som kan förebyggas”. Pedagogerna resonerar olika när det handlar om hur fysiskt aktiva eleverna är varje dag på skolan. Julia anser att de yngre barnen i årskurs f-3 rör på sig tillräckligt varje dag, hon menar att ”får de bara komma ut så springer de konstant från det vi tar ut dem till vi tutar in dem”. Hon ser en skillnad på elever som går i årskurs 4-6 där de är mer stillasittande på rasterna. Hon förklarar att då ”är det liksom inte lika kul och springa och leka tagande längre, det kommer liksom med åldern där, så de rör ju sig inte lika mycket”. Samtidigt berättar hon att det finns äldre elever som spelar fotboll och är fysiskt aktiva och står inte bara och hänger. Maria anser att det är blandat när det handlar om hur mycket barnen rör sig på rasterna. Hon förklarar att:

Det är oftast de som är aktiva efter skoltid också som rör sig på rasterna. För att de har det i sig och de tycker det är kul. Sen finns det tyvärr de som då är mer stillasittande på rasterna.

Som idrottslärare har hon lagt märke till att elever som är aktiva efter skolan är de som också rör sig mest på skolgården.

24

Lisa däremot är mer tveksam till när det gäller 30 minuter fysisk aktivitet varje dag och säger ”nej, kanske inte dagligen, det hade nog varit bra med mer, sen är de duktiga på att själva röra på sig på rasterna”. Lisa har inte sett någon förändring med att barnen är mer stilla på skolgården nu än tidigare och tycker att de små barnen rör på sig mer eller mindre konstant, men samtidigt beskriver hon att det finns alltid en liten klick barn som är mer tänkande och går omkring och pratar. Hon har sett att de som sitter ner på bänkarna och hänger är oftast elever från årskurs 5-6. Lisa räknar inte enbart rasterna som tillfällen där skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Hon berättar att det hade varit bra med mer rörelse för eleverna i skolan. I läroplanen (Lpo94:10) är ett av målen att uppnå i grundskolan att barnen ”har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön”. Lisa, Julia och Maria kopplar begreppet hälsa till gymnastiken vilket deras elever har 1-2 gånger i veckan. Pedagogerna tycker att gymnastiken är ett självklart ämne då barnen utövar fysisk aktivitet och där man arbetar för att barnen ska få en god hälsa. För att eleverna ska få grundläggande kunskaper för en god hälsa menar Julia att ”man har inte bara gympa/…/utan man vill få dem medvetna om varför vi har det att det finns ett syfte med allt vi gör här.” Till exempel när de ska gå på promenad, pratar Julia med barnen vad syftet är med att gå vilket är att träna deras muskler som är bra för kroppen. Strandell och Bergendahl (2001:9) beskriver att Folkhälsoinstitutet har samarbetat med förskolor och skolor i Sverige där miljön och ämnet idrott och hälsa har varit viktiga ämnen för att främja barns fysiska aktivitet. De menar även att ”barnens fysiska aktivitet i skolan ska lägga grunden för ett aktivt och hälsofrämjande liv”. Bernerskog (2006:5) anser att det är upp till pedagogerna att främja och införa mer rörelse i skolan i och med larmrapporter kring överviktiga och inaktiva barn. På Lingonskolan har de något som kallas för

Skolgårdskul varje dag klockan tio. Syftet med skolgårdskul är att få barnen fysiskt aktiva och

erbjuda aktiviteter till dem som inte har något att göra på rasterna. Det är två fritidspedagoger som håller i aktiviteter på skolgården där alla elever har möjlighet att delta. Det är olika aktiviteter varje dag där de tar fram till exempel hopprep, hoppjerkor, styltor eller spelar basket, fotboll eller kubb. Detta gör att barns fysiska aktivitet blir mer reglerad i skolan. Enligt Evanshaug och Hallen (2001:67) är barns fysiska aktivitet på idrotten i skolan och annan organiserad idrott på vuxnas premisser och med deras utgångspunkter. De menar att idrotten inte ligger på barnens nivå. På idrottslektioner får barn möjlighet att vara fysiskt aktiva där pedagogerna planerar och sätter mål i vad barnen ska uppnå. Under lektionerna är det Maria som har ett syfte som ska utövas vid varje tillfälle. Eleverna har mindre delaktighet

25

av valet av aktivitet och idrottslärarna är de som bestämmer utövandet, vilket innebär att idrotten innehåller reglerad rörelse. Maria berättar att:

idrotten är 40 minuter per klass och det är alldeles för lite /…/ den fysiska aktiva delen kanske är en kvart. Det är alldeles för lite, man hinner inte göra någonting, de hinner knappt in och ska jag vara effektiv med barnen ska jag inte ropa upp utan bara sätta igång /…/ man måste ha en inledning, huvudaktiviteten och avslutning.

Maria anser att idrottslektionerna är för korta och känner att hon inte hinner med det hon skulle vilja. Hon tycker att det är viktigt att ha en struktur på lektionerna där hennes tre moment, inledning, huvudaktivitet och avslutning behöver finnas med eftersom hon arbetar med yngre barn. Det är viktigt att skapa en helhet där barnen kan känna igen sig vilket skapar trygghet. Maria vill utöka sina idrottstimmar men det finns inget utrymme för tillfället på Lingonskolan. Hon menar att detta krävs för att lektionerna ska bli mer innehållsrika och utgöra en mindre stressad miljö. Jakobsson och Lundström (2008:55f) och i en idéskrift av Folkhälsoinstitutet (1996:67) beskrivs att timmarna för idrottsundervisningen har minskat sedan början av 1990-talet vilket de tycker är oacceptabelt. Jakobsson och Lundström (2008:55) förklarar oron som finns om att idrottsämnet ska ta tid från de teoretiska ämnena vilket tros försämra elevernas prestationer, vilket de hävdar är en myt. De beskriver en studie som visar att trots att man ökade timmarna för idrotten och minskade teorin, presterade eleverna inte sämre i de teoretiska ämnena. En annan studie visar ”att de teoretiska prestationerna förbättras vid utökad fysisk aktivitet” (a.a). Resultatet pekar på att ökad idrottsundervisning har en positiv påverkan på elevernas prestationer och att de till och med kan förbättras.

4.3.3 Summering

Enligt Ann och Nils är barnen på Blommans förskola mycket fysiskt aktiva och rör på sig under större delen av dagen. Pedagogerna anser att lek innehåller mycket fysisk aktivitet och detta är viktigt för barns utveckling. Den typ av rörelser som utövas av barnen i förskolan är av egen vilja och är därför en oreglerad rörelse. I skolan blir barns fysiska aktivitet mer reglerad. Barnen utövar mest fysisk aktivitet på idrotten. Pedagogerna erbjuder också

26

röra sig fritt på rasterna om de vill, annars är det pedagoger som reglerar den fysiska aktiviteten för barnen under skoltiden.

4.4 Rörelse och inlärning

4.4.1 Blommans förskola

På Blommans förskola har man gympa med barnen en gång i veckan. De använder sig av till exempel Friskis och Svettis olika program med grovmotorisk träning och inlärning till musik. Definitionen av grovmotorik enligt Grindberg och Langlo Jagtoien (2000:31) är de stora kroppsrörelserna som barnen utövar till exempel gå, springa och klättra. Ann och Nils beskriver grovmotorikens betydelse för barn där deras syfte med träningen är för att barnen ska lära känna sin kropp och automatisera rörelser. De brukar använda samma program under en hel termin eftersom det kan ta tid för små barn att automatisera rörelserna. Ericsson (2005:34) förklarar att ”automatisering av rörelsemönster uppstår när rörelserna känns så säkra att de kan utföras med automatisk anpassning till omgivande faktorer, utan att särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt själva rörelseutförandet”. Hon beskriver också att man genom rörelse med kroppen kan förstärka informationen vid inlärning. ”Träning av motoriska färdigheter förefaller därför kunna utnyttjas som ett hjälpmedel vid kognitiv inlärning och minnesträning” (a.a:55). Ann upplever att fysisk aktivitet genom grovmotorisk träning påverkar inlärningsmöjligheterna hos barnen. Hon säger att:

Då behöver inte barnen tänka så mycket på sin kropp sen när de ska sitta still vid inlärning och även sen när de blir äldre. Att har de bra kroppskontroll och en bra fysik så går inlärningen lättare för då behöver du inte slösa någon energi på att tänka på hur du ska sitta och hur du ska hålla pennan, för då går allt sådant per automatik och då frigörs hjärnan mer till inlärning, till tanken.

Ann anser att det är viktigt att arbeta med motorisk träning i förskolan för att det hjälper barnen när de sedan kommer till skolan och kan koncentrera sig på tänkandet istället för kroppen. Detta tycker hon är mycket viktigt eftersom de arbetar med små barn där rörelserna måste automatiseras för att de ska få en god kroppsuppfattning. Ericsson (2005:47) anser att ”genom motorisk träning kan man förväntas påverka automatisering av grundläggande motoriska färdigheter. Brister i detta avseende kan tänkas störa koncentrationsförmågan i

27

olika kognitiva inlärningssituationer”. Hon menar att det finns ett samband mellan grovmotorisk träning, koncentrationsförmågan och kognitiv inlärning. Ann berättar att hon har arbetat i samma område i 17 år och de har alltid haft planerad rörelse och tränat motoriskt med barnen. Nils berättade inte mycket om hur grovmotorisk träning kan påverka inlärningen hos barn vilket kan bero på att det inte är han som håller i gympan och är därför inte lika insatt som Ann. Han relaterade däremot till sig själv och beskrev hur svårt det kan vara att koncentrera sig en längre tid för en vuxen och menade att det borde också vara likadant för barn.

4.4.2 Lingonskolan

Lingonskolans pedagoger har varit på en föreläsning som handlade om sambandet mellan koncentration och inlärning för barn i skolan. Föreläsaren berättade om barns förutsättningar om hur länge de kan koncentrera sig innan de tappar koncentrationen på lektionerna. Maria anser att man bör tänka på hur länge barn orkar koncentrera sig och ha det i åtanke i klassrummet. Hon menar att:

Fler skulle få en bättre koncentrationsförmåga om de bara hade fånga upp den energin och göra något annat än att sitta och skriva /…/ det tror jag hade varit bra en sådan paus, en hjärnpaus, att få ställa sig upp och göra något som tar två minuter och sen sätta sig och jobba igen.

Maria menar att barn behöver pauser då de får röra på sig under lektionerna för att förbättra koncentrationsförmågan. Pedagogerna på Lingonskolan har fått material om klassrumsgymnastik och detta tycker Maria ska användas för att det påverkar barns inlärning positivt. Lisa har en egen variant av klassrumsgymnastik som hon kallar Stolsgympa. Hon tänker på ”att röra kroppen för att orka lyssna och koncentrera sig, ja att man behöver båda”. Lisa menar att det behövs för att elevernas koncentrationsförmåga ska vara optimal vid inlärningen. Hon säger också att:

När jag känner att de fått sitta och lyssna för länge brukar vi ha något som kallas Stolsgympa. Då är det att jag eller någon annan i klassen, som sätter sig ner på en stol där alla ska göra som den andra.

Lisa förklarar att det kan vara rörelser som att låtsas vara en ballerina, klappa på sig själv eller hoppa lite så att de får en paus. Hon påpekar behovet av fysisk aktivitet för att få nytt syresatt

28

blod till hjärnan vilket ger barnen ny energi till inlärning. Lisa anser också att barn har olika förutsättningar för inlärning:

En del barn lär sig genom att läsa och en del lär sig genom att lyssna och en del genom att lära en sång och sen är det bra att också göra saker fysiskt.

Till exempel låter Lisa barnen använda kroppen vid inlärning. När barnen lärde sig månaderna skrev hon dem på lappar som hon delade ut till barnen och sedan skulle de springa och ställa sig i rätt ordning. Där fick de möjlighet att lära in kunskap kroppsligt. I läroplanen för grundskolan (Lpo94:7) står det att ”eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar”. Lisa tycker att det är viktigt att använda olika sinnen på lektionerna för att barnen har olika förutsättningar för inlärning. Vissa barn behöver vara fysiska för att stärka kunskapen som Lisa gjorde vid inlärningen av månaderna. Enligt Ericsson (2005:22) uppfattar människor omvärlden genom sinnesintryck. Sinnesintryck är en del av perceptionsförmågan som är en viktig del av den kognitiva utvecklingen hos barn. Ericsson och andra forskare skriver om motorikens betydelse för inlärning och pratar om tre begrepp, motorik, perception och kognition som påverkar varandra. Ericsson menar att skolan ska erbjuda extra motorisk träning för att kunna hjälpa barn med brister i motoriken, vilket kan ha positiv inverkan på koncentrationsförmågan som i sin tur kan förbättra elevernas skolprestationer (a.a:47). Lingonskolan erbjuder eleverna extra motorisk träning enligt Ericssons teori för de barn som har motoriska svårigheter. Förr hette det extra motorisk träning som de senare ändrade till

Stjärngympa för att barnen hade svårt att relatera till namnet och visste inte vad det betydde.

Eleverna som behöver gå på Stjärngympa tycker att det är speciellt och roligt att tillhöra gruppen. Maria säger att:

Deras klasskamrater blir avundsjuka och vill också gå på Stjärngympa /…/ det är faktiskt så att den här Stjärngympan har en väldigt hög status på skolan och det är jättebra /…/ För det är väldigt känsligt när man kanske behöver hjälp med någon fysisk grundform och att man utmärker sig på något sätt. Men det har gått jättebra, över förväntan.

Maria berättar att det låter speciellt och är ett positivt laddat ord och barnen känner sig inte utpekade av att gå på Stjärngympa. Ericsson (2005:55) nämner också att det finns väldigt lite forskning som visar att motorisk träning har en positiv påverkan på inlärning, men hon har sett sambandet i sina undersökningar.

29

4.4.3 Summering

Blommans förskola har motorisk träning för att automatisera barns rörelser. Pedagogerna menar att automatisering av rörelser innebär att barnen får en god kroppsuppfattning. Detta kan påverka deras koncentrationsförmåga på så vis att de inte behöver tänka på kroppen vid inlärning till exempel vid samlingar. Ett annat syfte är att förbereda barnen inför skolåren så de inte behöver koncentera sig på kroppen utan på tänkandet. Lingonskolans pedagoger tycker att fysisk aktivitet underlättar barns koncentrationsförmåga. De menar att rörelse har en positiv effekt på barns koncentration eftersom barnen inte kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. Genom att barnen får röra på kroppen kan de koncentrera sig på nytt vilket påverkar kunskapsinlärningen positivt.

4.5

Sammanfattning och slutsatser

Förskole- och skolmiljön kan både stärka och hämma barns rörelseutveckling. Det är därför viktigt hur pedagoger och verksamheter främjar fysisk aktivitet för barn. Barnen får möjlighet att utöva fysisk aktivitet främst utomhus både på Blommans förskola och på Lingonskolan. Åsikterna bland pedagogerna om miljöns betydelse är olika, där pedagogerna på förskolan anser att miljön spelar mindre roll för hur fysiskt aktiva barnen är. De menar att det är mer upp till pedagogerna och vad de erbjuder barnen. Förskolan har ingen egen utegård vilket inte påverkar barnen negativt eftersom möjligheterna att stimulera barnens behov av fysisk aktivitet ges i omgivningen via lekplatser och parker. Lingonskolans pedagoger tycker däremot att miljön har en stor betydelse för hur aktiva barnen är. På skolan är barnens fysiska aktivitet mer begränsad till skolgården vilket betyder att det läggs stor fokus på att skolgårdsmiljön ska inbjuda till fysisk aktivitet. En förändring av miljön är i bruk för att skolgården ska inspirera alla barn till rörelse. Förskolan och skolan har även olika förutsättningar i verksamheten där förskolan har större möjlighet att planera dagarna efter egen vilja och kan vara utomhus mer. I skolan spenderas mycket tid i klassrummet och pedagogerna har inte samma utrymme under dagen att erbjuda barnen fysisk aktivitet i olika miljöer än just skolgården.

30

Pedagogerna på Blommans förskola och Lingonskolan har inte sett någon förändring eller ökning där barn skulle vara mer överviktiga och inaktiva idag. Samtliga pedagoger tycker att barn är tillräckligt fysiskt aktiva i förskolan och skolan. Barn i förskoleåldern har en vilja och glädje av att röra på sig och rör sig kontinuerligt där pedagogerna förknippar lek med rörelse. I läroplanen för förskolan beskrivs lekens betydelse för barns utveckling och lärande där utrymme för lek ska erbjudas. Barn utvecklas i leken där den fria leken får en betydande roll för barns rörelser. Den fria leken har störst utrymme i förskolan där barnen är fysiskt aktiva på egen hand och blir en form av oreglerad rörelse. Barns rörelse blir mer reglerad i skolan då de främst utövar fysisk aktivitet på idrottslektionerna. På rasterna rör barnen på sig mycket men det är inget som garanterar att alla barn är fysiskt aktiva. Pedagogerna på Lingonskolan har diskuterat målet i läroplanen för skolan om att erbjuda elever daglig fysisk aktivitet. Skolan erbjuder barn detta dagligen i olika aktiviteter på rasterna genom Skolgårdskul och även i klassrummet. Skolan erbjuder barnen fysisk aktivitet där det är vuxnas utgångspunkter som ligger till grund för deras utövande.

Det behövs en helhetssyn på barns utveckling för att se sambandet mellan rörelse och kognitiv inlärning. Pedagogerna på Blommans förskola och Lingonskolan tycker att fysisk aktivitet och rörelse har en positiv påverkan på barns inlärning. Pedagogerna på förskolan syftar främst på barnens motorik och kroppsuppfattning och att de har regelbunden gympa där de tränar grovmotoriska rörelser. Har barnen en god kroppsuppfattning har de lättare att sitta stilla och koncentrera sig vid till exempel samlingar, vilket även är förberedande träning inför skolan. Läroplanen för förskolan beskriver att barn bland annat ska utveckla sin motorik, koordination och kroppsuppfattning vilket Blommans förskola arbetar med. Skolans pedagoger pratade mer om att de behövde införa mer rörelse i klassrummet för att barnen ska få ny energi och kunna koncentrera sig längre vilket i sin tur påverkar inlärningen positivt. Stolsgympa är ett exempel som används när barnen blir trötta och tappar koncentrationen på lektionerna. Kroppsrörelser används även som ett hjälpmedel i klassrummet för att stärka inlärningen. Barn lär in ny kunskap på olika sätt och behöver därför få möjlighet till olika uttrycksformer för att nå ut till alla elever. Barn med svårigheter inom motoriken kan få problem i förskolan och skolan och påverka barns lek och rörelse negativt. Därför ska dessa barn erbjudas stöd. Barnen på Lingonskolan som har brister inom motoriken erbjuds stöd med extra motorisk träning på Stjärngympan.

31

Forskingen visar att det har skett en förändring med en ökad övervikt och inaktivitet bland barn och ungdomar vilket inte framgår i vår undersökning. Vår slutsats är att barn är tillräckligt fysiskt aktiva i förskola och skola och samtliga pedagoger ser ingen ökad övervikt och inaktivitet bland barnen. Vi tycker att pedagogerna är medvetna om målen i läroplanerna och arbetar utifrån dem i verksamheterna. Barns fysiska aktivitet ser däremot olika ut i förskola och skola. Barnen rör på sig mer på egen hand i leken och är därför en form av oreglerad rörelse i förskolan. När barnen kommer till skolan är det främst på ämnet idrott och hälsa som barnen utövar fysisk aktivitet. Rörelsen blir vuxenstyrd och en form av reglerad rörelse. Miljön och omgivningen har stor betydelse för hur mycket barnen rör sig under vistelsen i verksamheterna. Vi anser att ansvaret ligger hos pedagogerna när det handlar om att främja fysisk aktivitet och att de kan påverka verksamheterna så att mer rörelse erbjuds. Man kan se ett samband mellan barns rörelseförmåga och inlärning och därför tycker vi att det är viktigt med motorisk träning för barn.

32

5 Diskussion och kritisk reflektion

Undersökningens syfte har besvarats där vi har tagit reda på pedagogers inställningar till barns fysiska aktivitet på en förskola och en skola. Vi har också fått en ökad kunskap i hur fysisk aktivitet kan främjas i förskola och skola.

Undersökningens forskningsmetod var kvalitativ i form av intervjuer som gav oss mycket empiriskt material. Vi valde att intervjua ett färre antal pedagoger vilket gjorde att vi kunde spendera längre tid med varje pedagog som resulterade i djupare svar på frågorna. Vi tycker att metodvalet av observationer skulle passa bra i undersökningen för att se hur miljön ser ut på verksamheterna. Vi hade tankar på att också observera barnen för att se hur fysiskt aktiva de är i förskola och skola. Vi känner inte att detta saknas i texten eftersom pedagogerna pratade mycket om barns lek och hur de rör sig. Dessutom var vårt val i undersökningen ett vuxenperspektiv. Det var en fördel att observera miljön innan intervjuerna för att det gav oss en bild av verksamheterna. Observationerna underlättade skrivandet på så vis att vi kunde beskriva miljöerna i arbetet.

Under bearbetningen av texten har båda varit lika delaktiga och resultatet har skrivits tillsammans. En annorlunda planering av arbetet genom att dela upp skrivandet av texten hade kanske varit lättare för processen av arbetet. Vi är trots allt nöjda med vårt val av genomförandet som har inneburit att båda kan stå för arbetet. Arbetsdelningen som vi har valt har fungerat bra och båda två har tagit sitt ansvar i arbetets process.

Under arbetets gång har tankar och idéer dykt upp om barns fysiska aktivitet där vi båda två har fått ett större intresse för ämnet. När vi kommer ut i arbetslivet vill vi arbeta med barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling i förskolan och skolan eftersom vi anser att det är viktigt för barns utveckling och inlärning.

33

Referenser

Bernerskog, Ann–Charlotte, (2006). Fysisk aktivitet under hela skoldagen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB

Ericsson, Ingegerd, (2005). Rör dig – lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsoinstitutet, (1996). Vårt behov av rörelse. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Grindberg, Tora & Langlo Jagtoien, Greta, (2000). Barn i rörelse - Fysisk aktivitet och lek i

förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Jakobsson, Anders & Lundström, Lars, (2008). Rapporter från tankesmedjan – rapport 2,

2008; Hälsa och lärnade i samverkan. Malmö: Tankesmedjan

Langlo Jagtøien, Greta & Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och

lärande. Göteborg: Multicare förlag AB.

Nordström, Åsa, mfl, (2004). Upp till 18 – fakta om barn och ungdom. Stockholm: Barnombudsmannen, Statistiska centralbyrån.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Raustorp, Anders (2000). Att lära fysisk aktivitet – Bildning i rörelse- Livsstil och hälsa. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Skolverket, (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdep.

Skolverket, (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdep.

Stenberg, Dorrit, (2007). Rörelse på lek och allvar – om psykomotorisk specialpedagogik. Västerås: Solrosens Förlag AB

34

Strandell, Annika & Bergendahl, Lars, (2002). Sätt Sverige i rörelse 2001- Förskolan/skolan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.