Kinesiska är ett lätt språk! Blogg som verktyg i andraspråksinlärning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

ULV- projektet

Examensarbete

Kinesiska är ett lätt språk!

---- Blogg som verktyg i andraspråksinlärning

Chinese is an easy Language!

----Blog as a tool in second language acquisition

Yanlun Peng

Lärarexamen 270hp Examinator: Haukur Viggosson Lärarutbildning ULV Handledare: Elisabeth Söderqvist 2011- 11- 04

Sammanfattning

Den nya ämnesplanen för moderna språk avseende ny gymnasieskola (Gy2011) betonar att undervisningen i ämnet moderna språkska syfta till att elever utvecklar en allsidig kommunikativ förmåga genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang. Syftet med denna forskning är att utveckla en undervisningsmodell i andraspråksinlärningen med blogg som verktyg, där elever använder målspråket för att ha autentisk kommunikation med en bloggpartner från målspråkslandet. Målet är även att genom den här uppsatsen inspirera andra språklärare att använda blogg som ett lärande verktyg i sin undervisning. Forskningen byggs på teorier om lärande och andraspråksinlärning samt tidigare forskningar om blogg som verktyg i andraspråksinlärning. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som datainsamlingsmetod har elevernas upplevelser och tolkning av blogg som verktyg i inlärningen av kinesiska belysts. Resultatet visar att eleverna blir mer motiverade att lära sig kinesiska med blogg, och interaktion och kollaboration med de kinesiska eleverna och klasskamrater i Sverige har gynnat deras språkutveckling i kinesiska. Min slutsats är att blogg som verktyg i inlärningen av kinesiska har gynnat elevernas språkutveckling genom att öka deras motivation, att skapa en miljö för social konstruktivistisk inlärning och att skapa autentisk kommunikation där språket kommer till användning i ett meningsfullt sammanhang. Dessa positiva effekter förekommer även när inlärning är i en nybörjares fas.

Nyckelord: andraspråksinlärning, blogg, interaktion, kommunikativ förmåga, språkutveckling, utvecklingszon

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 6

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

2.1 Syfte 8

2.2 Frågeställningar 8

3. LITTERATURGENOMGÅNG 9

3.1 Begreppförklaring---- blogg 9

3.2 Lärande 9

3.2.1 Kunskapssyn och inlärningssyn 9

3.2.2 Social konstruktivism 10

3.2.3 Teknik och och lärande 12

3.3 Andraspråksinlärningen 14

3.3.1 Interaktionellt inriktad andraspråksinlärning 14

3.3.2 Meningsful kommunikation och incidentell inlärning 16

3.3.3 Blogg i andraspråksinlärningen: tidigare forskning 16

4. METOD 19 4.1 Val av metod 19 4.2 Datainsamlingsmetod 20 4.3 Urval 20 4.4 Genomförande 21 4.4.1 Utformandet av intervjuguide 21 4.4.2 Genomförandet av intervjuerna 21

4.5 Reliabilitet och validitet 22

4.6 Etik 23

5. RESULTAT OCH ANALYS 24

5.1 Motivation 24

5.2 Kollaboration 25

5.3 Interaktion och autentisk kommunikation 26

5.4 Språkutveckling 27 5.5 Ny läs- och skrivkunnighet 28 6.DISKUSSION 29 7.FORTSATT FORSKNING 37 8.REFERENSER 38 9.BILAGA 1 ---- Intervjuguide 42

1. Inledning

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i världsekonomin, vill allt fler människor i hela världen läsa kinesiska som främmande språk. I Sverige ser man samma trend. Jag fick jobbet som lärare i kinesiska på ett gymnasium kort efter att jag kom till Sverige. Därefter har intresset i kinesiska spridit sig ifrån gymnasiet till grundskolans högstadium och även mellanstadium. Jobbet är ett självklart uppdrag för mig med tanke på att jag är utbildad språklärare och hade 13 års erfarenheter som engelska lärare bakom mig i Kina. Jag engagerade mig entusiastiskt i min undervisning som gav bra resultat. Jag är nöjd med mitt utarbetande av eget material, lektionsplanering, teckeninlärning, utformning av uppgifter, undervisningsstruktur o.s.v.

Dock återstod ett problem att lösa i min undervisning ---- bristen på autentisk kommunikation. Eftersom kinesiska är totalt annorlunda än de indoeuropeiska språken samt är det stora skillnader mellan den kinesiska och den svenska kulturen, kan kinesiska upplevas som mycket främmande och mycket svårt att tillägna sig. Därmed är det ännu viktigare att anknyta undervisningen till verkligheten och skapa tillfällen för eleverna att använda språket i ett meningsfullt sammanhang. Den nya ämnesplanen för moderna språk avseende ny gymnasieskola (Gy2011) slår fast:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. (Skolverket) Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. (Skolverket)

Alltså läggs mycket tyngd på kommunikativ förmåga. Eleverna skall kunna utveckla sin kommunikativa förmåga genom att använda målspråket i funktionella och meningsfulla sammanhang. Men hur kan jag erbjuda eleverna sådana tillfällen? Det är mot denna bakgrund som blogg användning kom in i bilden. Jag ville skapa ett utrymme på nätet där svenska elever kan möta kinesiska elever för att få autentisk kommunikation.

De senaste åren har blogg blivit världens hetaste och snabbast växande digitala medium. Blogg används på olika sätt, bland annat som online dagbok och publicering av åsikter, men framför allt som ett forum för diskussion på nätet. Blogg har uppfyllt en dröm av Tim Berners-Lee, skaparen av the World Wide Web, att göra internet till ett kollaborativt utrymme där människor kan mötas och dela med sig av information och erfarenheter på ett nytt och kraftfullt sätt. Bloggs styrka ligger i snabb och enkel publicering, meningsfull skrivning, kommunikation och interaktion, vilket bidrar till dess stora potential för utbildning (Penrod 2007).

Dagens ungdomar är en generation som har vuxit upp med den informationstekniska revolutionen, en s.k. digital generation (Buckingham & Willett 2010). De är mottagliga för ny informationsteknik samt är pionjärer på att utveckla online kompetenser. Blogg är ett av digitala medier som de tycker om att använda. Till exempel, de flesta har Facebook och bloggar regelbundet. När allt fler virtuella och digitala miljöer skapas, har skriftspråklig kommunikation förändrats för dessa ungdomar. De föredrar ett dialogiskt skrivande istället (Sandström Madsén 2007). Därför är det vikigt att undervisningen anpassar sig till elevernas verklighet och behov för att fånga elevernas intresse och utveckla deras motivation för skolarbetet. Dessutom är det skolans ansvar att förbereda eleverna för en framtid som är fylld med dessa digitala läromiljöer. Eleverna borde kunna få kunskap i och få träna på att granska information kritiskt, genomskåda budskap, värdera källor osv. De måste också lära sig att hantera säkerhet och etiska frågor, så att de kan bli rustade inför de krav informationssamhället ställer.

Dessa ovan-nämnda faktorer ledde till mitt beslut att använda blogg som ett verktyg i min undervisning. Jag startade ett blogg projekt, som jag kallar bloggpal, mellan mina elever som läser kinesiska i Sverige och en grupp gymnasie elever i Kina. De kinesiska eleverna är jämnåriga med mina elever och går hotell och turist program i ett yrkesgymnasium. Jag håller kontakt med deras lärare och vi samordnar så att mina elever har var sin bloggpartner, men förutom det kan de kinesiska eleverna röra sig fritt på mina elevers bloggar och lämna kommentarer. Jag använder en klassblogg för att publicera uppgifter och instruktioner. På klassbloggen finns även länkarna till mina elevers personliga blogg där de kommunicerar på kinesiska med sin kinesiska partner. Syftet med projektet är att främja elevernas språkutveckling i kinesiska genom autentisk kommunikation. Jag ville även genom projektet väcka elevernas intresse för det kinesiska språket och den kinesiska kulturen samt att öka deras lust och självförtroende att använda kinesiska.

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med min forskning är att fördjupa mina kunskaper i att använda blogg som ett lärande verktyg i andraspråksinlärning genom att utvärdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlärningen av kinesiska. Mitt mål är även att genom den här uppsatsen inspirera andra språklärare att använda blogg som ett lärande verktyg i sin undervisning.

2.2 Frågeställningar

 Hur upplever eleverna blogg som verktyg i inlärningen av kinesiska?  På vilka sätt gynnar ett bloggpal projekt inlärningen av kinesiska?

3. Litteraturgenomgång

3.1 Begreppsförklaring----blogg

Ordet blogg är en förkortning av Web logg, det vill säga en dagbok online (Barlett-Bragg 2003). Penrod (2007) skriver att bloggen är ett digitalt medium för snabb och enkel publicering av information och personliga åsikter, som alla har tillgång till bara man har internet. Blogginlägg publiceras i en omvänd kronologisk ordning och de kan vara i form av text, foto, image, karta, audio, video, hyperlänk, hypertext o.s.v. Förutom att vara en personlig dagbok online, kan blogg också vara gruppbloggar eller mer officiella bloggar för företag, organisationer och tidningar (Greczanik 2007, s.8). Bloggen kännetecknas av sin interaktionsfunktion, det vill säga att bloggläsarna kan interagera med författare genom att lämna kommentarer på ett blogginlägg. Författaren kan i sin tur svara på kommentarerna så att diskussionen kan föras vidare (Penrod 2007).

3.2 Lärande

3.2.1 Kunskapssyn och inlärningssyn

Enligt Selghed (2006) finns det flera olika sätt att uppfatta vad kunskap egentligen är, och vår kunskapssyn gör sig beroende av vår syn på eleven och lärandet. Kunskapssyn är inte statisk; den förändras i takt med den utveckling som hela tiden sker i samhället och i vetenskapen. Det finns enligt Olga Dysthe (1996), filosofie doktor i språkvetenskap, två grundsyner på kunskap. Den traditionella kunskapssynen ser kunskaper som allmänt accepterade sanningar:

Kunskap kan definieras som allmänt accepterad sanning. När kunskap väl har blivit etablerad, rymmer den auktoritet. Den pedagogiska följden av en sådan syn han ofta gått ut på att kunskap är något som kan förmedlas och överföras. Eleven betraktas som ett tomt kärl som fylls med auktoriserad kunskap (s.46).

I kontrast betraktar den konstruktivistiska kunskapssynen kunskap som något som formas av varje individ:

Kunskapen konstrueras eller skapas på nytt av varje enskild individ; eftersom den vävs samman med det som individen vet och kan sedan tidigare, kommer kunskapen att variera beroende på vem det är som lär sig. Det finns olika varianter av ‖konstruktivism‖—social konstruktivism betraktar kunskap som något som accepteras eller skapas av en social grupp snarare än en enskild individ. (s.46)

Säljö (2000) skriver att en traditionell kunskapssyn ser eleverna som passiva individer som endast återskapar något som skapats av andra. Lärandet blir en överföringsprocess där läraren aktivt lär ut och eleven passivt tar in. En konstruktivistisk elevsyn, däremot, ―grundar sig på den bakomliggande iden att världen inte upptäcks utan i stället konstrueras utifrån en uppsättning strukturella regler‖ (Dysthe 1996, s.53). Eleven ses som en aktiv individ som konstruerar sin förståelse av omvärlden. ―En konstruktivistisk syn medför också en självinitierad inlärningsaktivitet, men det läggs vikt på sådana aktiviteter som gör det möjligt för eleven att integrera ny kunskap i sina egna strukturer‖ (Dysthe 1996, s.53). Mayer (1998) skriver att inom konstruktivistisk inlärning är lärarens roll inte en kunskapsförmedlare, utan en aktiv deltagare i en konstruktivistisk läroprocess där elevens förståelse konstrueras. En av lärarens viktigaste uppgifter är att hjälpa eleven att utveckla tanke- och inlärningsstrategier som han/hon använder för att bättre konstruera användbar kunskap.

3.2.2 Social konstruktivism

Enligt Dysthe (1996) finns det olika varianter av konstruktivism. Kognitiv konstruktivism, med Jean Piaget som förfader, berör framförallt individuell kognition. Piaget menar att eleven kan konstruera föreställningar, begrepp och förståelse i olika former av mental aktivitet på egen hand. Interaktion med andra människor är endast en sekundär källa till elevens kognitiva utveckling. Med andra ord menar han att den sociala interaktionen inte är en integrerad del av lärandet även om den kan bidra till elevens kognitiva utveckling (Wright, Grenier & Seaman 2010).

I kontrast mot kognitiv konstruktivisms betoning på individuell kognition, lyfter den

sociala konstruktivismen till fullo fram den sociala dimensionen av elevens kognitiva

lärandet först sker på det sociala planet istället för på det mentala planet. Det vill säga att den sociala interaktionen med andra människor är den primära och direkta lärprocessen (Wright, Grenier & Seaman 2010). Olsons och Bruners (1996) förklarar vidare att ur ett socialt konstruktivt perspektiv konstrueras kunskap genom samtalet, kommunikationen och berättelsen. Förståelse skapas i samarbete och diskussion genom interaktion mellan eleverna och mellan eleverna och läraren. Dysthe (1996) menar att inom den sociala konstruktivismen skall undervisning lägga vikten på att skapa en social interaktiv miljö där eleverna kan både ta del av andra människors strukturer och bygga sina egna kunskapsstrukturer.

En grundbult inom den sociala konstruktivismens lärande teori är Vygotskys

föreställning om den proximala utvecklingszonen (Zone of Proximal Development på engelska, i texterna nedan används förkortning ZPD). ZPD beskriver skillnaderna i vad en person kan lära på egen hand och vad en person kan lära genom social interaktion med andra, och framförallt i social interaktion med andra mer kunniga personer. Det stöd en elev får från en expert, till exempel, en lärare eller en duktigare kamrat, kallas för

scaffolding. Vygotskys (1978) definition om den proximala utvecklingszonen är:

Avståndet mellan den verkliga utvecklingsnivå eleven befinner sig på och nivån på den möjliga utveckling som skulle kunna vara för handen genom en problemlösning under den vuxnes ledning eller i samarbete mellan andra elever som kommit längre. (s.86)

Vygotsky menar att det är i den närmaste utvecklingszonen inlärning sker, därför är utbildningens uppdrag att utforma uppgifter som ligger i elevens ZPD så att eleverna kan nå proximal utveckling (Bråten 1996). Teorin betonar elevernas potential för inlärning och utveckling, samt betecknar det stöd som vuxna och kamrater ger genom social interaktion.

Figur 1. Den proximala utvecklingszonen (Lälla Säljö 2000, s. 122)

Vygotskij (1981) menar att undervisningen bör anpassas till elevens potentiella utvecklingszon så att han eller hon ska känna sig motiverad att utvecklas, därför att

uppnådd kompetens utvecklings zon framtida kompetens

elevens drivkraft kommer från hans/hennes egna handlingar. Motivation, anser Vygotskij, påverkas av om lärande uppgifter ligger i elevens utvecklingszon. Imsen (2000) förklarar att motivation är en faktor som driver människor till handling. Motivation brukar delas in i två grupper: inre motivation och yttre motivation. Inom pedagogiken menas inre motivation elevens inre kraft, så som ett intresse eller mental tillfredställelse, som driver honom/henne att klara en uppgift. Med yttre motivation menar man andra faktorer som driver en elev att lära sig något, till exempel, belöningar. Imsen (2000) förklarar att prestationsmotivation är elevens vilja att utföra något bra.

Prestationsmotivationen hör till gruppen inre motivation, därför att eleven inte strävar

efter att få någon form av belöningar, utan att få känna tillfredställelse. När eleven befinner sig i en prestationssituation så kan han/hon känna två typer av impulser - lusten att ta sig an uppgiften och rädslan för att misslyckas. Lusten att lyckas gör att man vill klara uppgiften, medan rädslan leder till att man vill undvika uppgiften. Imsens analys ligger helt i linje med Vygotskijs (1981) förklaring om relationen mellan den proximala

utvecklingszonen och motivation. Det är viktigt att läraren inte ställer för låga eller för höga

krav på eleven. När en uppgift befinner sig i elevens utvecklingszon så har han/hon lusten att ta sig an den. När eleven lyckas med uppgiften så kan han/hon känna tillfredsställelse och självförtroende så att han/hon ska blir mer motiverad att klara nästa uppgift.

3.2.3 Teknik och lärande

Jonas Linderoth (2009) menar att informationstekniken har stor potential i utbildningssektorn. Utvecklingen av informationstekniken har tillfört nya sätt att organisera lärande och nya möjligheter för att öka lärandets effektivitet. Dock menar Säjlö (2000) att människans lärande aldrig kan förenklas till en fråga om endast teknik eller metod. Informationsteknologin kan aldrig lösa lärandets problem, utan kan bara förändra dess villkor.

Säljö (2000) ser informationstekniken som en utmaning mot den traditionella undervisningen och synen på lärandet. Utvecklingen av informationsteknologi har ändrat människors sätt att ta del av information, kunskap och färdigheter. Lärandet har blivit mer design än återgivning, d.v.s. att man återskapar något personligt och meningsfullt utifrån olika resurser som man har tillgång till (Kress & Selander 2010). Hur människan skapar mening när de läser har också förändrats drastiskt. Det gäller inte bara att förstå

texter, utan en komplex förmåga som består av både tekniska och intellektuella färdigheter, inklusive datorer och programvara användandet, informationssökandet och kritiska granskandet (Säljö 2005). Skriftspråklig kommunikation har också förändrats när allt fler virtuella och digitala miljöer skapas, där gränserna mellan talspråk och skriftspråk har suddats ut och ett dialogisk skrivande blir vanligare (Sandström Madsén 2007). Allt detta kan leda till allt mer konflikter i skolsituationer där ett traditionellt tolkningssätt och kommunikationssätt fortfarande är dominerande (Säljö 2000).

Säljö (2000) menar att med den nya informationstekniken blir våra möjligheter att hålla kontakt med andra människor oberoende av fysisk samvaro. Richardson (2006) skriver att det finns olika digitala medier som skapar virtuella mötesplatser för många olika intressen och blogg är en av dem. Ett av bloggens huvudkaraktär är dess möjlighet för interaktion. Blogg engagerar läsare att bidra med sina kommentarer på ett inlägg. Blogginnehavaren kan i sin tur ge feedback på läsarnas kommentarer så att diskussionen kan föras vidare. Denna kommenteringsfunktion gör att blogg kan fungera som en asynkron social plattform för utbyte av idéer och åsikter över de fysiska avstånden, vilket innebär enorm potential inom utbildnings området. Penrod (2007) menar att blogg kan användas som ett effektivt pedagogisk redskap då den kan öka flytet i skrivningen, att tillföra kooperativ inlärning och att utveckla kritiskt tänkande.

Kress (2003) menar att med bloggen tillfördes ny läs- och skrivkunnighet. I traditionellt lärande kommer läsningen före skrivningen, medan i den nya media miljön skrivning står i centrum. Dessutom är skriftlig färdighet bara en del av ett kommunicerat budskap. För att göra innehållet visuellt attraktivt och lättuppfattat för läsaren måste bloggaren aktivera sina estetiska, spatiala, musikaliska och kinestetiska intelligenser. Detta innebär att blogg skrivningen inte bara handlar om uttryckande, utan också design. För det andra, traditionell klassrums skrivning är privat eller semiprivat i natur, där läsarna enbart är läraren och/eller vissa klasskamrater. I Kontrast är bloggskrivningen offentlig, vars läsare kan vara hela världen. Dessutom kan dessa läsare engagera sig i bloggarens tankar. Bloggaren måste aktivt engagera sig i att skapa mening för läsarna genom att ta hänsyn till de sociala, kulturella, emotionella och politiska dimensionerna av deras ord.

3.3 Andraspråksinlärning

I sin bok Andraspråksinlärning, förklarar Niclas Abrahamsson (2009) att ett förstaspråk är det språk en person lär sig först från sina föräldrar eller andra vårdnadshavare, medan ett andraspråk är ett språk man tillägnar sig efter ett förstaspråk har etablerats. Inom språkpedagogiken brukar andraspråket benämnas som målspråk, det vill säga att ett andraspråks språkliga system är målet för inlärning. En distinktion mellan andraspråk och främmandespråk kan också göras. Strikt sett är andraspråk ett språk man lär in i den miljö där språket talas, i jämförelse är ett främmande språk ett språk som lärs in utanför det land där språket används. Men generellt sett finns det ingen avgörande skillnad mellan andraspråk och främmandespråk när det gäller språkutveckling, därför är en distinktion mellan dem inte direkt nödvändig. Med andraspråksinlärning menas ―det naturliga och informella tillägnandet av implicit kompetens i något språk utöver modersmålet‖ (Abrahamsson 2009, s.18). I den här studien kommer jag att använda andraspråksinlärningsteorier för att förklara inlärningen av kinesiska.

Det finns olika teorier som beskriver och förklarar hur andraspråksinlärningsprocessen går till. Dessa teoretiska inriktningar kan grovt delas upp i två huvudgrupper efter ett kognitivt konstruktivistiskt respektive ett socialt konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Den kognitivt konstruktivt baserade språkinlärningsteorin betonar inlärarens inre kompetenser att utveckla språket individuellt, medan den social konstruktivt baserade teorin fokuserar på inlärarens interaktion med omgivningen och vad denna har för betydelse för språkanvändningen och språkutvecklingen. Under de senaste decennierna har det interaktionella perspektivet fått en allt större uppmärksamhet inom andraspråksforskningen.

3.3.1 Interaktionellt inriktade andraspråksteorier

Som nämnts ovan fokuserar interaktionellt inriktade andraspråksteorier på den sociala och kulturella kontextens betydelse för inlärningen. Van Lier (1996) representerar en sociokulturellt baserad andraspråksforskning. Han menar att inlärarens språk utvecklas i sitt sociala samspel med andra människor på grund av inlärarens sociala och kommunikativa behov. Lightbown and Spada (1999, s.141) förklarar vidare att en

språkutvecklande undervisning sker bäst genom interaktion. Han hävdar att inlärarens uttal, ordförråd och flyt utvecklas bäst genom att han/hon befinner sig i miljöer där målspråket talas och det sker meningsful kommunikation mellan inläraren och andra.

Språkforskare är överens om betydelsen av inflödet för språkinlärningen, det vill säga att ett nytt språk skall läras genom att personen utsätts för språket så mycket som möjligt (Abrahamsson 2009). Krashen (1981,1982) med sin monitormodell förklarar

inflödets roll för andraspråksinlärningen. Enligt hans inflödeshypotes sker

språkutveckling när inflödet ligger på en grammatisk nivå som är strax högre än inlärarens men är ändå begripligt. Krashen hävdar att inflödet blir begripligt genom att infödda talaren ensidigt modifierar sitt språk till inlärarens nivå. Han menar att interaktion inte gynnar inlärningen. Dock är det många andra forskare som inte håller med Krashen på den här punkten. De är övertygade över att den språkliga interaktionen mellan inläraren och infödd bidrar till språkutveckling för att det är interaktionen som framhäver inflödet och gör det begripligt (Abrahamsson 2009). Michael Longs (1981)

interaktionshypotes (se figur 2) demonstrerar hur det språkliga inflödet blir begripligt

genom olika modifieringar av interaktionsstrukturen:

Figur 2: Andraspråksinlärning genom interaktion och förhandling

(Källa: Long 1981, Lindberg 2004, s.466)

Som figuren visar kan språkutvecklingsprocess beskrivas så här: någon av parterna i en konversation signalerar bristande förståelse, den andra parten gör modifikationer genom bl.a. förhandling (eng. negotiation eller negotiation of meaning). Det vill säga att den infödde (men ibland även inläraren) måste tillämpa olika strategier för att lösa

Verbal kommunikation med ömsesidigt informationsutbyte

Anpassad interaktion, förhandling Signaler om förståelse/brist på förståelse

Begripligt inflöde

uppkomna förståelseproblem samt att förebygga missförstånd så att kommunikation kan fungera väl. På det sättet blir ett icke-anpassat inflöde begripligt för inläraren, vilket i sin tur bidrar till andraspråksinlärningen.

3.3.2 Meningsfull kommunikation och incidentell inlärning

Littlewood (2000) menar att autentisk kommunikation är att använda språket för att kommunicera i situationer där meningen är oförutsägbar. Det finns gradvis förändring i kommunikationsnivå från icke-kommunikativ inlärning till autentisk kommunikation. Ju närmare en språkaktivitet är mot autentisk kommunikation, desto mer meningsfokuserad är den. Lightbown and Spada (1999, s.150) förklarar vidare att meningsfull kommunikation innebär att eleverna snarare koncentrerar sig på innehållet i språket än på formen. Han hävdar att elevernas språk utvecklas bäst om undervisningen är meningsbaserad. När eleverna får möjlighet att tillsammans med både lärare och andra elever utveckla meningsfulla aktiviteter genom att använda språket till att uttrycka tankar och funderingar innebär det att eleverna genom ett aktivt samarbete kan uttrycka nya grammatiska strukturer (Lightbown & Spada 1999, s.122).

Hulstijn (2003) förklarar att under utförande av kommunikativ uppgift när ens uppmärksamhet är fokuserad på kommunikation och språkets funktion snarare än dess form så sker språkinlärning som en biprodukt av mening-fokuserade aktiviteter, vilken Hulstijn benämner som incidentell inlärning (Hulstijn 2003, s.349). Begreppen

incidentell inlärning brukar anses vara kontrast till intentionell inlärning, som sker

medvetet, med syfte att memorera nya ord, grammatik eller andra språkkunskaper.

Incidentell inlärning och intentionell inlärning tillämpas beroende på olika klasser av

målspråkets egenskaper, men de båda är viktiga för andraspråksinlärning och de anses kunna komplettera varandra (Hulstijn 2003).

3.3.3 Blogg i andraspråksinlärningen: tidigare forskning

Informations- och kommunikationstekniks (IKT) tillämpning i andraspråkinlärning har länge varit ett stort ämne för språkforskare. De senaste åren har forskningens fokus

skiftat från inlärares interaktion med dator till interaktion mellan människor genom en dator (Warschauer 2003), där man får teoretiskt stöd från ett socialkonstruktivt perspektiv på språkinlärning. Utifrån syftet för min forskning, kommer denna redovisning av tidigare forskning att fokusera på blogg som verktyg i andraspråksinlärning.

Lingvistiska forskare har genomfört studier för att upplysa hur elevernas språk utvecklas med blogg som ett verktyg. Thomas Raith (2009) gjorde en jämförelse studie om läsjournalskrivning på bloggen och på papper med 29st årskurs 9 elever i Tyskland som läser engelska på det femte året. Resultatet visade att elever som bloggar är högt medvetna om online mottagaren och detta påverkar deras skrivningsprocess. De uttrycker betydligt mer personliga åsikter och inställningar än elever som skriver på papper, vilket stödjer föreställningen att blogg är en ny text genre där författare och läsare kommunicerar med varandra autentiskt och deras interaktion är meningsfull kommunikation. Pinkmans (2005) studie av 10 engelska inlärare på ett japansk universitet som bloggar på engelska visar att deltagaren tycker att deras skriftliga färdighet har utvecklats genom att blogga. Fellner och Apple (2006) forskade om utveckling av flyt i skrift hos 21 japanska universitetsstudenter som läser engelska som främmande språk. Han fick ett positivt resultat där elevernas ordutflöde var fyra gånger högre och deras användning av låg-frekventa ord fördubblades. Liknande resultat fick Pinkman and Bortolin (2006) från sin studie av ett bloggprojekt där 87 japanska universitet studenter deltog. Dessa studenter rapporterade att deras ordförråd hade ökat. Andra forskare fokuserar på hur bloggning främjar interkulturell kommunikation och medvetenhet. Ducate and Lomicka (2005) beskriver ett projekt som genomfördes på bloggen mellan en klass amerikanska universitetsstudenter som läser franska och en klass fransktalande studenter. Projektutvärderingen visar att eleverna upplever att bloggning har hjälpt till att öka deras kulturella kunskaper och medvetenhet. Elola and Oskoz (2008), Pinkman (2005) har båda rapporterat ett forskningsresultat som visar att eleverna fick kulturella kunskaper i målspråket ur olika perspektiv genom att blogga. Liknande resultat fick Lee (2009) i sin studie av spansk-amerikansk telekollaboration.

Ett annat ämne för forskning är hur blogg påverkar inlärares motivation och autonomi. Han (2007) använde blogg som ett motivationellt verktyg i skrivningen för 60 japanska universitetsstudenter som läser engelska som främmande språk. Resultatet visar att studenterna var mer motiverade att skriva när de bloggar. Andra forskare påvisar att bloggning förstärkte reflektivt tänkande vilket i sin tur leder till utvecklingen

i autonom inlärning (Lee 2010; Yang 2009). I en tysk kurs på ett Nya Zealändskt universitet, skrev 16 studenter en reflektiv journal på bloggen i 12 veckor. Resultatet visar att de flesta studenter utvecklade autonom inlärning, dels för att de var helt självbestämmande över sin bloggs struktur och innehåll och dels för att feedbacken från läsaren gjorde att de kände sig kompetenta så att de blev motiverade att skriva mer (Alm 2009).

Sammanfattningsvis har alla dessa tidigare forskningar visat positiva resultat i elevernas språkutveckling genom bloggprojekt med kommunikation som fokus. Dock fokuserar de flesta på blogg som ett stöd för inlärningen av engelska som ett främmande språk. De senaste åren har studier om andra språk, t ex, tyska, franska kommit in i bilden, men hittills har inga studier gjorts för att ta reda på hur blogg kan stödja inlärningen av kinesiska som ett främmande språk. Med tanke på att kinesiska har ett helt annat språksystem jämfört med europeiska språk är det ännu mer intressant att belysa hur bloggning på kinesiska kan gå till för elever. Dessutom fokuserar ingen av dessa forskningar på hur blogg kan stödja nybörjaren i ett språk. Detta kan bero på en föreställning att inläraren kanske inte kan ha nytta av sådana kommunikativa tillfällen om de inte har ett tillräckligt stort ordförråd och lingvistisk kunskap. Baserad på dessa fakta vill jag med min studie ta reda på hur blogg kan stödja språkutveckling hos nybörjare i kinesiska som andraspråk.

4. Metod

4.1 Val av metod

Det är frågeställningar som styr val av metod i en forskning. Forskningssyftet avgör alltså metodvalet och metoden avgränsar vad som kommer att bli belyst i forskningen (Lantz 1993). Det finns två olika metodiska angreppssätt inom samhällsvetenskaplig forskning - kvalitativ metod och kvantitativ metod (Holme & Solvang 1997).

Den kvalitativa forskningen har ett förstående syfte. Forskaren är inte inriktad på att göra generaliseringar utifrån den insamlade informationen, utan att ge detaljerade beskrivningar av den enhet eller företeelse som studeras. Det är forskarens uppfattning eller tolkning av information som står i förgrunden. Resultatet presenteras i form av intervjuer, observationer med syftet att skapa en god helhetsbild av det problem man studerar. Detta sätt att göra en undersökning präglas alltså av att forskare kan gå mer på djupet och skapa en ökad förståelse av forskningsämnet. Den svaga sidan av metoden är att resultatet kan vara mindre representativt eftersom studier fokuseras på för få enheter (Holme & Solvang 1997).

Den kvantitativa metoden ger en generell beskrivning av ett fenomen. Forskningen är mer formulerad och strukturerad. Statistiska mätmetoder spelar en central roll i analysen av kvantitativ information. Forskningen handlar om att fastställa mängder med kvantifieringar och mätningar, det vill säga att resultatet presenteras i form av siffror med syftet att mäta omfattningen av ett fenomen. Fördelen med kvantitativa metoder är att de kan förklara olika fenomen och forsknings resultat går att generaliseras med statistisk teknik. Nackdelen är att materialet delas upp i enheter, vilket gör det svårt för forskaren att skapa en helhetsbild av forskningsproblemet. (Holme & Solvang 1997).

Denna fallstudie är kvalitativ då mitt mål inte är att generalisera mina undersökningsresultat utan att få en djupare förståelse av hur bloggning bidrar till elevernas språkutveckling.

4.2 Datainsamlingsmetod

Som metod för insamlingen av data har jag valt att använda mig av intervjuer. Kvale (1997) menar att intervju är ett professionellt samtal som bygger på det vardagliga samtalet. Eftersom den har ett syfte, så krävs det en tydlig struktur. Det är forskaren som har kontroll över samtalet. Genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande kan forskaren få fram beskrivande information om hur intervjupersoner upplever ett fenomen. Därmed är intervju som metod väl lämpad för att belysa intervjupersoners upplevelser, erfarenheter, tolkning och känslor.

Den typen av intervjuer som använts i min forskning benämns av Kvale (1997) som halvstrukturerade och definieras som ―en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening‖(s.13). Under en halvstrukturerad intervju är alla ämnen som tas upp bestämda av forskaren i förväg, men frågorna har inte fasta svarsalternativ, d.v.s. att intervjupersoner ges möjlighet att förtydliga, fördjupa och utveckla sina svar (Dalen 2008).

4.3 Urval

Dalen (2008) diskuterar urval av intervjupersoner inom kvalitativ intervjuforskning. En grundprincip är att urvalet inte bör vara för stort. Med för många intervjuer blir data ohanterlig. Dessutom måste forskaren sätta kvalitet av intervjuer i första hand så att de kan utgöra bra underlag för analys. Enligt Kvale (1997) är urvalet vid kvalitativa studier icke representativa i statistisk mening, men man vill ändå finna variation, d.v.s. att vara heterogent inom den givna homogeniteten. Jag har därmed valt att intervjua 6 av de elever som deltar i bloggpalprojektet i inlärningen av kinesiska. Av dessa läser tre steg 1 och tre läser steg 2 för att jag vill ta reda på om elever på olika språknivåer upplever blogg olika som hjälp i sin inlärning. Jag bestämde också att könsfördelningen skulle vara lika för att se om det finns mönster i deras uppfattning mellan olika kön. Eftersom alla elever som läser steg 2 är pojkar så blir alla tre intervjupersoner från steg 2 pojkar. Detta innebär att de tre eleverna från steg 1 alla är flickor.

4.3 Genomförande

4.3.1 Utformandet av intervjuguide

Innan intervjuerna genomfördes utarbetade jag en intervjuguide (se bilagan). Kvale (1997) menar att en intervjuguide för en halvstrukturerad intervju bör innehålla huvudfrågor som belyser forskningsämnet och dess stödfrågor. Formuleringen av intervjufrågor bör följa två principer: den tematiska och den dynamiska. Tematiska frågor är sådana frågor som relateras till forskningsämnet och bidrar till kunskapsproduktionen, medan dynamiska frågor bidrar till ett positivt samtal genom att skapa ett bra samspel mellan forskaren och intervjupersonerna.

Min intervjuguide utarbetades i enlighet med Kvales principer. De två huvud tematiska frågorna är direkt kopplade till mitt forskningsämne och de är:

 Hur upplever du blogg som verktyg i inlärningen av kinesiska?  På vilka sätt har blogg gynnat din språkutveckling i kinesiska?

Under dessa två frågor är det några stödfrågor som kan få mer detaljerade svar från intervjupersoner. Till exempel:

 Hur känns det när du bloggar på kinesiska? Kan du beskriva dessa känslor?  Hur har dessa upplevelser påverkat din syn på inlärningen i kinesiska? Exempel på dynamiska frågor i min intervjuguide är:

 Jag såg att du har gjort dina blogginlägg jättefina, kan du förklara varför?  Jag såg att ni hjälper varandra när ni bloggar, kan du berätta mer om det?

4.4.2 Genomförandet av intervjuerna

Intervjuerna gjordes vid två tillfällen under en månads period. Steg 2 eleverna började blogga när de läste steg 1; deras intervjuer gjordes i vecka 39. Steg 1 elever har inte bloggat så länge. Deras intervjuer gjordes fyra veckor senare så att de hade mer tid att uppleva blogg som verktyg i inlärning av kinesiska. Jag började med att sammankalla intervjueleverna och förklarade att intervjun handlade om deras förståelse för blogg som ett verktyg i andraspråkinlärning. Jag frågade om de vill medverka och fick ett positivt

svar från alla. Jag har därefter informerat dem om anonymiteten och deras möjlighet att läsa min forskningsrapport sen. Intervjuerna genomfördes i den datorsal vi har lektioner i. Steg 2 intervjuerna gjordes enskilt och tog ca tjugo minuter för var och en. Intervjun för steg 1 elever gjordes som gruppintervju och tog 40 minuter. Intervjuerna spelades in med tillstånd av de intervjuade eleverna med mobiltelefon. I direkt anslutning till intervjuerna har materialet överförts till dator. Därefter har intervjumaterialet transkriberats och analyserats i studien. Sedan har materialet kategoriserats och analyserats efter fem olika teman: motivation, kollaboration, interaktion och autentisk kommunikation, språkutveckling och ny läs- och skrivkunnighet.

4.5 Reliabilitet och validitet

Trovärdigheten är en viktig fråga när det gäller reliabilitet och validitet vid kvalitativ metodologi, d.v.s. att man måste kunna visa att forskningen är trovärdig. Min forskning började med att jag läste ett brett urval av tidigare forskning och litteratur, vilket säkerställer att min studie bygger på vedertagen och aktuell forskning. Genom att ange i avrapporteringen hur jag har ställt intervjufrågor och dess underfrågor visar jag att data har insamlats på ett seriöst sätt och är relevanta i samband med forskningens frågeställningar.

Forskaren bör också sträva efter objektivitet i forskningen (Merriam 1994). Studien skulle kunna upprepas på ett annat bloggprojekt i kinesisk undervisning och få liknande resultat. Dock finns det en risk att min subjektivitet skulle färga resultaten i dataanalys och även i diskussionen. För att minska den risken har jag använt dessa följande strategier:

 Deltagarkontroll, vilket innebär att ―de personer som tillhandahållit informationen får se efter vilka beskrivningar och tolkningar man gjort och därefter ta ställning till om resultaten verkar trovärdiga. får läsa forskningsrapport och därefter ta ställning till om resultatet är trovärdigt‖ (Merriam 1994, s.179). I min studie har jag låtit eleverna läsa uppsatsen och kontrollera att det jag beskriver överstämmer med deras utsagor.

 Horisontell granskning och kritik, vilket innebär att ―man ber kollegor ge sina kommentarer och synpunkter på resultaten efterhand‖ (Merriam 1994, s.180). I min studie har jag bett mina kollegor, som också är pedagoger i moderna språk att läsa min uppsats och ge kommentarer.

4.6 Etik

Min forskning har följt de tre etiska riktlinjer som Kvale (1997) beskriver:

 Informerat samtycke: forskaren bör informera intervjupersonerna om den aktuella forskningsuppgiftens syfte för att få deras frivilliga medverkan.

 Konfidentialitet: uppgifter om intervjupersonerna bör behandlas med största möjliga konfidentialitet.

 Konsekvenser: forskaren bör vara medveten om de potentiella konsekvenserna av en intervjurapport och kunna justera hur data ska användas om det behövs.

5. Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras de resultat som framkommit under intervjuerna i form av olika teman: motivation, kollaboration, interaktion och autentisk kommunikation, språkutveckling och ny läs- och skrivkunnighet. Dessa fem teman speglar kärnan i informanternas utsagor. De följer även studiens syfte som är att belysa elevernas upplevelser om blogg som verktyg i kinesiskspråk inlärning och hur den har bidragit till deras språkutveckling. Informanterna namngavs som elev A-E, var av A, B, C är pojkar och D, E, F är flickor.

5.1 Motivation

Intervjuerna visar att informanterna har ganska likartade känslor om blogganvändning i kinesiskspråk inlärning. De tycker att det är kul, roligt och modernt att kunna använda kinesiska på det sättet. De flesta tycker att det är kul för att bloggning är en del av deras vardags sysselsättning. Även de som inte särskilt gillar att blogga tycker att det är kul att blogga på lektioner i kinesiska, därför att de värdesätter autentisk kommunikation med kinesiska elever högt. Lustfylldhet och lärglädje är något som är återkommande hos alla. De upplever att inlärningen av kinesiska blir mycket lättare genom att blogga. Självförtroende och självsäkerhet för att använda språket har ökat. Intresset för Kinesiska har vuxit. De elever som läser steg 2 anger att det är bloggningen som gjorde att de valde att fortsätta med kinesiska. En av dem formulerade sina känslor så här:

―Det känns bra och roligt. För att när man skriver vet man att någon kommer att läsa det. Jag har lärt mig väldigt mycket när jag bloggar. Det blir lättare att komma ihåg tecken. För att när man skriver pinyin på tangentbordet då blir det tecken på skärmen. Då kan man lättare lära sig tecknen. Det jag också har lärt mig är att de gillar att läsa mina texter för att det är många som kommenterar. De tycker det är spännande att se jag är så bra på kinesiska på så kort tid. Det gör att mitt intresse för kinesiska har ökat. ‖ (Elev C)

Pinyin är ett fonetiskt system för att transkribera rikskinesiska (Mandarin) med 25 europeiska bokstäver. Pinyin input är ett sätt att skriva kinesiska tecken på

tangentbordet: när eleverna skriver ett teckens pinyin då visar upp alla tecken som har samma uttal på skärmen och eleverna behöver bara välja det rätta. På det sättet blir teckenskrivandet mycket lättare, särskilt för nybörjaren som inte kan skriva så många tecken utantill än.

Det som alla informanterna upprepade gång på gång var deras vetgirighet gällande att blogga på kinesiska. Att kunna kommunicera bättre med de kinesiska eleverna är en drivkraft för dem att förbättra sin kinesiska. ‖Man vill imponera‖ är deras ord att beskriva sin motivation. De vill helt enkelt kunna skriva mer om sig själva och föra en längre diskussion med de kinesiska eleverna:

―Bloggen finns där hela tiden bak på huvudet och sporrar en att lära sig. Den driver mig väldigt mycket så att man vill lära sig mer, eftersom man kan kommunicera med andra människor bättre. Man vill kunna mer kinesiska så att man kan ha en längre diskussion med de kinesiska studenterna. Men vill utöka sitt ordförråd, man vill veta mer, man vill kunna mer och man vill läsa mer. Det är jättekul. ‖ (Elev A)

Eleverna reagerade starkt när jag frågade om deras syn på kinesiska har förändrats sedan de började läsa kinesiska. De trodde att kinesiska var mycket svårt innan de började läsa kursen, men nu tycker de att kinesiska faktiskt är ett lätt språk. Och de har alla betonat att blogg som verktyg har bidragit till detta skifte i uppfattning:

―Kinesiska är väldigt främmande språk för mig. Ingenting på kinesiska låter som svenska. Det är helt nytt. Innan jag började läsa så kände jag att det skulle bli intressant men samtidigt jättesvårt. Tack vare att vi bloggar varje lektion och har muntliga genomgångar så känns det inte alls så svårt. Det är ett mycket lätt språk.‖ (Elev E)

5.2 Kollaboration

När eleverna lär sig kinesiska genom att blogga blir det kollaboration i klassrummet. Eftersom alla kan läsa allas blogg så blir det som kollektiv skrivning kring ett ämne och alla kan hämta inspiration hos andra. Informanterna anger att de tycker att det är bra att läraren ger stöd när de försöker göra ett nytt inlägg. De brukar också hjälpa varandra med skrivning. Till exempel, en elev som är från Vietnam och kan lite mer kinesiska än de övriga fungerar som en resurs åt de andra. Han hjälper till och kontrollerar om klasskamraterna har skrivit korrekt:

―Vi hjälper varandra och kollar upp att vad vi skriver är korrekt. Man lär sig mer när man läser andras blogg. Man kollar på vad andra har skrivit då vet man att man kan skriva på dessa sätt till nästa gång. Då kan texterna bli bättre och bättre.‖(Elev B)

―Jag tycker att det är bra när man kan hjälpas åt i klassrummet. Jag har jobbat ganska mycket med min kompis då kanske har jag lärt mig vissa saker av henne. Om hon kan mer meningar så kan hon dela med sig och tvärt om. På det sättet lär man sig nya saker också.‖ (Elev D)

Samtidigt tycker de att blogg erbjuder individualiserad inlärning eftersom de kan välja ämne efter sitt eget intresse och skriver i sitt eget tempo. Även om de skriver om samma ämne så kan de lägga mer personlig nisch på sitt blogginlägg än traditionell skrivning. Det vill säga att de kan lära sig kinesiska på sitt eget sätt efter sin personlighet och sitt intresse:

―Det är roligt att alla skriver vad de känner för. Man kan hämta inspiration från varandra också. Man lär sig mer de ord man har mest nytta av. Alla kanske använder vissa ord olika mycket. Alla har olika sätt att skriva. Blogg kan anpassas till allas olika behov.‖ (Elev C)

5.3 Interaktion och autentisk kommunikation

Eleverna försökte först definiera fördelen med autentisk kommunikation på bloggen. Två av dem förklarade skillnaden mellan autentisk kommunikation med de kinesiska eleverna och övningen med sina klasskamrater så här:

―Det blir stort intresse när man pratar med en som man inte känner till alls. Om jag låtsats ha en dialog med en klasskamrat som jag vet allt om, blir mitt intresse inte alls så stort. Men när man pratar med en från Kina där kulturen är helt annorlunda då blir man riktigt nyfiken. Man vill vara så intressant som möjligt så att de ska ta kontakt med mig och vill skaffa en relation.‖ (Elev E)

Interaktion med de kinesiska eleverna blir autentisk kommunikation. Medan de försöker lära känna varandra kommer målspråket till användning. Alla eleverna betonade att de uppskattar den autentiska kommunikationen med de kinesiska eleverna på bloggen och de är eniga om att den har stor betydelse för deras språkutveckling i kinesiska.

―Blogg är inte min grej men jag tycker ändå att det är roligt att blogga med kineser och lär sig mer kinesiska genom dem. Kommunikation blir det och det är mycket intressant. Varje gång man har fått någon kommentar så vill man veta direkt vad

den här personen har skrivit. Tar man reda på det så tycker man att det är kul och då vill man svara den här personen, då blir det kommunikation. ‖ (Elev F)

Under kommunikationsprocessen har elevernas kunskap i kinesiska ökat. Genom

interaktionen med sina kinesiska bloggpal utvecklas elevernas kinesiska. Elev F gav ett

exempel på hur hennes interaktion med sin bloggpal går till:

Tabell 1. En dialog mellan F och H på bloggen

(F är min elev och H är hans kinesiska bloggpal)

F och Hs dialog på bloggen Översättning av innehållet

F: 你好，我叫 F。 我十八岁。我是瑞典人。

我住 Trelleborg。 我家有六个人。爸爸，妈 妈，三个姐姐和我。我会说四门语言, 瑞典 语,英语,西班牙语,和一点点汉语。我喜欢踢 足球和听音乐。

Hej, jag heter F. Jag är sjuton år. Jag är svensk. Jag bor i Trelleborg. Det är sex personer i min familj, pappa, mamma, tre systrar och jag. Jag kan tala fyra språk: svenska, engelska, spanska och lite kinesiska. Jag tycker om att spela fotboll och lyssna på musik.

H: 你好，我叫 H，很高兴认识你，我家有四

口人，有爸爸，妈妈，哥哥，还有我。。。 我是中国人，我来自中国惠州的，嘻嘻

Hej, jag heter H. Trevligt att träffas. Det är fyra personer i min familj: pappa, mamma, storebror och jag. Jag är kines. Jag kommer ifrån Huizhao stad i Kina.

F: ‖很高兴认识你‖是什么意思？ Vad betyder ‖很高兴认识你‖?

H: It means ―nice to meet you‖.

F: 我也很高兴认识你。 Det samma.

Inlärningen blir meningsfull när det finns en mottagare av deras blogginlägg och de kan utbyta tankar kring ett ämne. Att det är någon som är intresserad av vad de tycker och vad de skriver gör skrivning meningsfull, och att få kommentarer från de kinesiska eleverna är tillfredsställande för att det är bekräftelse. Jag vill förstärka deras utsagor genom följande citat:

―Det känns lättare, roligare och modernt att skriva på bloggen när det är kinesiska elever som kommenterar dig än att bara sitta och skriva en uppsats på10 sidor sådant man kanske gör på andra språk ämnen. Det är för att man kommer närmare vad man säger och man har användning för språket. Det finns andra människor som kan språket och vi utbyter tankar med dem.‖ (Elev A)

5.4 Språkutveckling

Eleverna menar att deras kinesiska har utvecklats medan de fokuserar på kommunikation med sin partner. Genom att kommunicera på målspråket med infödda kinesisktalande ungdomar får eleverna möta det levande språket såsom det faktiskt används av kinesiska ungdomar i sin vardag. Läsförståelse har förbättrats och skrivfärdighet har blivit mycket bättre. De känner skrivglädje och vill skriva mer. Flytet i skrivning har ökat. Även uttal och muntlig färdighet har också blivit bättre:

―Skrivfärdighet har utvecklats fruktansvärt mycket. Ju mer man skriver desto lättare blir det att skriva. Man blir inte rädd för att skriva. Man ska bara kasta sig ut och skriva, tillslut blir man så bra som man vill bli, till och med bättre. Uttalet blir bättre. När man har skrivit om ett ämne då vet man vad man ska säga när man pratar om det muntligt också. Man vet hur man ska sätta ihop det. Man har bra meningar när man pratar. Man får mer flyt när man pratar. ‖ (Elev B)

Alla är eniga om att det är framförallt ord och grammatik de lär sig mest. De har även lärt sig nya tecken. De betonar också att lära sig ord och grammatik genom att blogga är mycket lättare och roligare än ett traditionellt sätt:

―Man har lärt sig grammatik, ord och även tecken. När man lär sig grammatik genom att lärare eller läsarna rättar till det då kommer man ihåg det på ett annat sätt än att man bara sitter och läser in det. Det är så meningsfullt att lära sig mer just då man har kommunikation som syftet. Det är tråkigt om man bara lär sig på ett vanligt sätt och sen har prov. Men om man bloggar då lär man sig hur man ordet ska användas på ett bra sätt.‖ (Elev C)

Eleverna hanvisar till sina bloggar och berättar hur sin språkutveckling går till genom autentisk kommunikation med bloggpal. Nedan är tre exempel:

Tabell 2. Blogg bild (1)

elevernas dialog på bloggen översättning

Du är så gulig. Jag bor i en ö i Kina och det finns mycket kokos träd på ön.

Tabell 3. Blogg bild (2)

elevernas dialog på bloggen översättning

Jag har aldrig sett hösten i Sverige, men enligt ditt foto är den vacker.

Tack! Jag blev glad!

Varsågod. Jag vill gärna kommunicera med dig. Jag blev också mycket glad att se ditt svar.

Tabell 4. Blogg bild (3)

elevernas dialog på bloggen översättning

Vad gör man i ett 罗圈 klubb?

Ursäkta. Jag har skrivit fel innan. Nu har jag rättat det.

Informanterna menar att interaktion på bloggen med infödda kinesisktalande ungdomar är ett konstruktivt sätt för dem att lära sig kunskaper i den kinesiska kulturen. Eleverna får möjlighet att ställa frågor till deras jämnåriga om hur saker och ting fungerar i Kina. De får i sin tur berätta om sin egen kultur och skolvardag. På det sättet har deras interkulturella medvetenhet och kompetens utvecklats, vilket enligt dem har stor betydelse för hela deras liv:

―Man lär sig mer om det kinesiska samhället och hur det ser ut i Kina genom att veta hur de tänker och deras sätt att prata. Man lär sig mycket om andra människor genom deras kommentarer och hur de kommenterar vissa inlägg. Det är väldigt viktigt för resten av livet att man kan förstå en annan kultur och hur människor tänker. ‖ (Elev A)

Dock är eleverna också medvetna om att skriva på dator kan båda vara en fördel och en nackdel. När de skriver på dator så använder de pinyin input för att skriva tecken, vilket leder till att de går genom tecknens uttal i huvudet och kan uttala dem bättre. Att skriva

pinyin är också lättare än att skriva tecken, vilket gör att de kan mer fokusera på tänkandet istället för teckenskrivandet. De kan skriva mer och fortare helt enkelt. Men detta kan också innebära att de inte får öva i att skriva tecknen, vilket de gör när de skriver på papper.

5.5 Ny läs- och skrivkunnighet

Eleverna nämnde skillnader mellan att blogga och att skriva på ett traditionellt sätt. Enligt en traditionell modell är mottagaren av deras skrivning bara läraren, men läsarna av deras blogg är jämnåriga, vilket gör att blogg språk kan vara mycket friare och det passar bättre ungdomars stil. Eleverna anger att medvetenhet om mottagaren även har påverkat deras skrivning. De försöker anpassa skrivningen till läsarnas intresse:

―Man kan inte bara babbla på. Det måste finnas ett syfte med det. Sen ska man anpassa sig efter mottagarens intresse och vara kritisk och se till att de verkligen förstår vad vi skriver. Till exempel, om man skriver om Sverige då jämför man med Kina hela tiden. Vi skriver om skog, naturen eller kulturen som inte finns i Kina.‖ (Elev B)

Elever nämnde också att de försöker ta hänsyn till läsarnas känslor när de skriver. Detta är på grund av att de vill skaffa bra kontakt med de kinesiska eleverna:

―Jag vill vara så korrekt som möjligt så att de inte skall missförstå mig för att jag vill kunna skapa en bra kontakt med min partner. Så att jag tänker mycket på hur jag skriver och hur jag uttrycker mig. För att om man uttrycker sig på ett fel sätt så kanske den personen blir sur eller ledsen. Så man måste tänka på deras humor och ens egen humor.‖ (Elev D)

Eleverna menar att det krävs mer kompetenser för att göra ett bra blogginlägg jämfört med traditionell skrivning. De anser att ett blogginlägg skall vara ‖attraktivt‖ (elev E) och kan locka läsarna. Estetisk intelligens är det första eleverna lyfter fram och därefter kritiskt tänkande och kreativitet. En elev nämnde att hon även använder musik för att bättre uttrycka sig:

―Färger och mönster är som godis för ögon. Ju mer färg och form man lägger upp på bloggen desto roligare blir det att läsa. Man blir mer attraktiv. Man försöker vara mer kreativ för läsarnas skull. Jag använder även musik på min blogg. Musik är någonting alla behöver i sin vardag. Allting blir roligare med musik. Musik är också ett bra sätt att uttrycka sig.‖ (Elev E)

6. Diskussion

Det presenterade resultatet kommer nedan att diskuteras mot bakgrund av litteraturen och tidigare forskningar. Avslutningsvis dras en gemensam slutsats om blogg som verktyg i inlärningen av kinesiska.

Enligt social konstruktivism teori om lärande åstadkommer eleverna en bättre kognitiv utveckling om de får konstruera kunskaper genom social interaktion med andra (Dysthe 1996). Säljö (2000) menar att den nya informationstekniken kan öka inlärningens effektivitet genom att göra interaktion mellan människor oberoende av fysisk samvaro.

Detta överstämmer helt med elevernas beskrivning av deras kinesiska inlärning med blogg som verktyg. Med blogg skapas det en virtuell mötesplats på internet för eleverna och deras kinesiska partner, en mötesplats som är omöjlig utan den digitala tekniken. På bloggen kan eleverna möta sina jämnåriga, kommunicera med dem och komma in i den kinesiska världen. Eleverna engagerar sig aktivt i inlärningsprocessen och konstruerar kunskaper i kinesiska och den kinesiska kulturen genom interaktion med sin kinesiska bloggpal, vilket speglar en effektiv lärande modell som integrerar informationsteknik i

social konstruktivisms styrka.

Förutom interaktion med de kinesiska ungdomarna, blir det också interaktion och

kollaboration mellan eleverna i Sverige och mellan eleverna och läraren, därför att

blogg också har skapat en kollektiv inlärningsplattform för hela gruppen i Sverige. Elevernas utsagor om deras kollaboration stämmer överens med Lev Vygotskys (1978) teori om utvecklingszon. Enligt Vygotsky har alla eleverna sin egen utvecklingszon och har potential att utvecklas, och det är scaffolding som gör det möjligt för eleverna att nå högre kompetens. När eleverna bloggar har de hel kontroll över sin lärandeprocess. Lärandet är helt elevcentrerat och individualiserat, vilket innebär att de kan utveckla sitt språk enligt sina förutsättningar och sitt behov. Alla eleverna befinner sig i sin ZPD där de har möjlighet att utvecklas i språket, och deras utveckling åstadkoms genom

scaffolding, som kan komma från deras kinesiska partner, läraren eller mer kunniga

klasskamrater. Den kinesiska partnern fungerar faktiskt som elevens lärare i kinesiska. Jag som lärare finns där som stöd när de behöver mig. Eleverna har också nytta av varandras erfarenhet och kunskap.

Vygotsky (1981) menar att undervisningen bör anpassas till elevens proximala

utvecklingszon så att han eller hon ska känna sig motiverad att utvecklas, vilket ligger helt i

linje med Imsens (2000) teorier om prestationsmotivation. När eleven befinner sig i en prestationssituation så kan hon/hon agera på två totalt annorlunda sätt. Om uppgiften ligger i hans/hennes utvecklingszon så kan han/hon ha lust att göra det, annars är det tvärtom. När eleverna lyckas med sin måluppfyllelse så är de motiverade att klara nästa uppgift. Detta stämmer överens med elevernas upplevelser om inlärningen av kinesiska med blogg och mina observationer. Flera av tidigare forskningar har också visat liknande resultat, där Han (2007), Lee (2010), Yang (2009) och Antonie Alm (2009) har alla rapporterat att deras elever är mer motiverade att skriva på bloggen än på ett traditionellt sätt. Elevernas motivation kommer främst från känslan av att ha lyckats efter måluppfyllelsen (Vygotsky 1981). Det språk de har lärt sig kommer till användning som ett verktyg för att kommunicera med andra människor. Deras kunskap synliggörs och framhävs på bloggen och de har fått positiva kommentarer och bekräftelser från de kinesiska eleverna. De upplever att de har lyckats och känner tillfredställelse. Det första ordet de använder för att beskriva bloggning är ―roligt‖ eller ―kul‖. Konsekvent är de motiverade att kunna mer kinesiska så att de kan skriva mer och kommunicera bättre med deras partners. Varje gång jag presenterar nya meningsmönster eller ord så kan jag se att eleverna inte kan vänta för att prova dem på bloggen. De går även längre än lektionsplaneringen och testar nya ord och meningar i sina blogginlägg. Jag upplever fantastiskt stark lärglädje, lustfylldhet och kunskapsgirighet hos mina elever.

En annan anledning till deras motivation ligger i att bloggskrivning är närmare ungdomars verklighet och behov. Säljö (2000) menar att människans lärande har förändrats med utvecklingen av informationsteknologi, och dagens ungdomar kallas för en digital generation (Buckingham, 2010) för att de har vuxit upp med den informationstekniska revolutionen. För dessa ungdomar har lärandet blivit mer ―design‖ än återgivning genom att återskapa något personligt och meningsfullt utifrån olika resurser som de har tillgång till (Kress & Selander 2010). Deras språkliga kommunikation kännetecknas av en dialogisk skrivning där gränsen mellan skrift och talspråk blir allt mindre (Sandström Madsén, 2007). Om undervisning kan utgå från dessa ungdomars verklighet så kan deras intresse fångas. Detta har bevisats med mina elevers handlingar och upplevelser. Blogg är ett digitalt media som de är bekanta med. Alla är redan aktiva på facebook och skrivning på facebook är en form av bloggning. De

upplever bloggning som ―modern‖ och känner sig hemma när de bloggar. Det handlar om samma design process: många av dem hämtade foto eller bilder från sin facebook sida; deras bloggutseende liknar deras facebook sida, såsom deras skrivstil.

Kress (2003) menar att med bloggen tillfördes ny läs- och skrivkunnighet. Bloggskrivning handlar även om design, vilket innebär att man måste aktivera sina estetiska, spatiala, musikaliska och kinestetiska intelligenser för att göra ett bra inlägg. Elevernas utsagor visar att de är medvetna om att det krävs multipla intelligenser för att göra ett bra inlägg. Men jämförelsevis tänker flickorna mer på estetiska frågor när de bloggar, och deras blogg präglas också mer av foto och bilder för att de vill göra sin blogg mer ―attraktiv‖. En annan viktig faktor är att blogg skrivning är offentlig med hela världens befolkning som potentiella läsare, vilket skiljer sig från traditionell skrivning, där mottagaren bara är läraren och kanske vissa klasskamrater. Elevernas utsagor visar att de är mycket medvetna om mottagarens närvaro och anpassar sin text till ―mottagarens intresse (Elev B)‖ och ―känslor‖ (Elev D) i olika situationer. Detta ligger helt i linje med styrdokumentens uppmaning att andraspråksundervisning skall ge eleverna möjligheter att ―formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare‖ (skolverket). Det stämmer även överens med resultatet av Thomas Raiths (2009) studie, där deltagaren är högt medveten om online mottagaren och detta påverkar skrivningsprocessen.

Thomas Raiths (2009) studie visar även att elever som bloggar uttrycker betydligt mer personliga åsikter och inställningar än elever som skriver på papperet för att bloggarens kommunikation med läsaren är autentisk. Mina elever är också medvetna om att bloggs styrka ligger i den meningsfulla kommunikation den skapar. Meningsfull

kommunikations betydelse för andraspråksinlärning har fått mer uppmärksamhet inom

forskningen. Den nya ämnesplanen för moderna språk avseende Gy2011 slår fast att ‖eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket)‖. Littlewood (2000) förklarar att autentisk kommunikation innebär att använda språket att kommunicera i situationer där meningen är oförutsägbar, då uppstår det meningsfull kommunikation. Enligt denna definition så pågår det meningsfokuserad kommunikation på bloggen mellan mina elever och deras partner. Det började med att de båda presenterade sig, därefter försökte de att kommunicera med varandra genom frågor och svar i kommentarrutan. Syftet är att lära känna varandra och vilka frågor som ska dyka upp är helt oförutsägbart. Lightbown and Spada (1999, s.150) menar att elevernas språk

utvecklas bäst när de fokuserar på meningsfull kommunikation. Elevernas utsagor har också visat att de uppskattar att kunna lära sig språket genom meningsfull kommunikation. En av dem betonar att ―det är så meningsfullt att lära sig mer just för att man har kommunikation som syfte‖ (Elev B). Och liknande kommentarer kommer fram från andra informanter också.

Vad händer med språkinlärningen när en nybörjare i kinesiska kommunicerar med infödda kineser? Utan tvekan får den kinesiska inläraren mycket språk inflöde från sin kinesiska partner (eleverna blev bombarderade av sin partners frågor och texter).

Inflödets betydelse för andraspråksinlärningen är språkforskare överens om

(Abrahamsson 2009). Men hur kan inflödet bli begripligt för inläraren? En del forskare är övertygade om att inflödet blir begripligt för inläraren inte för att infödda anpassar sitt språk till den inlärarens nivå, utan genom interaktion. Detta visas på bloggen i kommunikationen mellan mina elever och deras partner. Elevernas dialog i Tabell 1 visar tydligt den kommunikationsprocess som återges i Michael Longs (1980,1996)

interaktionshypotes. Nedan är en analys av den här dialogen enligt interaktionshypotes:

Tabell 5. Analys av interaktion mellan F och H efter interaktionshypotes

interaktionshypotes Analys av interaktionen mellan F och H

F och H försöker lära känna varandra genom att båda presenterar sig först. Vi kan se att Hs yttrande inte är strukturellt förenklat för att anpassas till F nivå. När F signalerade att han inte förstår ett uttryck så använde H sig av en modifiering för att upprätthålla en

F skriver ett självpresentation inlägg och H presenterade sig också som kommentar.

Det är ett uttryck i Hs självpresentation som F inte förstår. Han frågade H vad det betyder. H förklarade vad uttrycket betyder på engelska för F.

F förstår vad det betyder nu.

F förstår att han skulle säga samma sak till H. Dessutom tillade han ett ord ‖också‖ som han lärde sig tidigare för att säga ‖Det samma‖.