Malmö högskola, Teknik och samhälle Människa, Miljö och Samhälle, 180 hp
Examensarbete
15 högskolepoäng
Lärande för hållbar utveckling
-
fem lärares attityder
Education for sustainable development
-
attitudes of five teachers
Nina Palmgren
Pernilla Munklinde
Vårterminen 2010 Handledare: Kjell Mårtensson
Sammanfattning
Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö. Resultatet av denna studie är att lärarna trots att de inte är styrda av en strikt läroplan rörande hållbar utveckling i undervisningen tar dessa lärare upp hållbar utveckling i undervisningen på eget initiativ. Detta initiativ bygger på att de har en positiv attityd till lärande för hållbar utveckling.
Nyckelord: attityder, hållbar utveckling, läroplan, undervisning, lärande för hållbar
utveckling.
Abstract
Sustainable development is a concept that today can be found in most policy documents for schools in Sweden. The purpose of this study is to examine how sustainable development is applied in teaching and teachers' attitudes to implementing sustainable development in their teaching. The curriculum is free to interpret in terms of sustainable development which gives teachers the flexibility to apply sustainable development in the teaching of his interpretive. The study is based on interviews of five teachers in the Secondary School and the location for this study is Malmo. The result of this study shows that teachers interpret sustainable development on their own initiative even though they are not driven by a rigorous curriculum. This initiative is driven by that they have a positive attitude towards learning for sustainable development.
Keywords: attitudes, sustainable development, curriculum, teaching, learning for sustainable
Innehållsförteckning
Förord ____________________________________________________________________ 7 1 Introduktion ______________________________________________________________ 8
1.1 Inledning __________________________________________________________________ 8 1.2 Syftet med uppsatsen _________________________________________________________ 9 1.3 Vårt forskningsproblem ______________________________________________________ 9 1.4 Frågeställningar _____________________________________________________________ 9 1.5 Fortsatt disposition __________________________________________________________ 9
2 Bakgrund _______________________________________________________________ 11
2.1 Styrdokument _____________________________________________________________ 11 2.2 Malmö stads arbete _________________________________________________________ 12 2.3 Miljöundervisningens tre traditioner __________________________________________ 14
3 Attityder ________________________________________________________________ 18
3.1 Tidigare forskare ___________________________________________________________ 18 3.2 Beteenden _________________________________________________________________ 19 3.3 Attitydens tre komponenter __________________________________________________ 19
4 Metod __________________________________________________________________ 22
4.1 Val av metod ______________________________________________________________ 22
4.1.1 Urval lärare ______________________________________________________________________ 22 4.1.2 Urval bakgrundsintervjuer ___________________________________________________________ 23 4.1.3 Utförande vid intervjuer ____________________________________________________________ 23 4.1.4 Databearbetning ___________________________________________________________________ 24 4.1.5 Analysmetod _____________________________________________________________________ 25
4.2. Etik ______________________________________________________________________ 25
4.2.1 Samspelet under intervjun ___________________________________________________________ 25
4.3 Metodproblem _____________________________________________________________ 26 4.4 Material, litteratursökning och källkritik _______________________________________ 27
5 Analys __________________________________________________________________ 28 5.1 Lärarnas roll ______________________________________________________________ 28 5.2 Lärarnas attityder __________________________________________________________ 31 5.2.1 SO-lärarens attityd _________________________________________________________________ 31 5.2.2 Slöjdlärarens attityd ________________________________________________________________ 33 5.2.3 NO-lärarens attityd ________________________________________________________________ 37 5.2.4 Hemkunskapslärarens attityd ________________________________________________________ 39 5.2.5 Bildlärarens attityd ________________________________________________________________ 43 6 Sammanfattande reflektion _________________________________________________ 47
Referenser ________________________________________________________________ 48
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide lärarna
Bilaga 2: Intervjuguide bildlärare
Bilaga 3: Intervjuguide Helen Hasslöf
Bilaga 4: Intervjuguide Rita Theander
Förord
Vi vill tacka Helen Hasslöf och Rita Theander för deras sakkunnighet som har varit till hjälp för vår studie. Vi vill rikta ett stort tack till lärarna som har tagit sig tid för oss trots deras fullspäckade schema. Vi har blivit imponerade av deras uppfinningsrikedom och engagemang, utan er hade detta arbete aldrig blivit av.
Malmö 2010
1 Introduktion
Detta kapitel är en introduktion till uppsatsen där vi först kommer att redovisa syftet med uppsatsen, vår forskningsfråga samt frågeställningar. Kapitlet avslutas med uppsatsens fortsatta disposition.
1.1 Inledning
Undervisningen i skolan med avseende på miljön har förändrats de senaste åren eftersom begreppet hållbar utveckling har tagit plats i styrdokumenten för skolan. Begreppet hållbar utveckling introducerades 1987 i Bruntlandrapporten och fick då definitionen; ”Utveckling
som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov.” 1I strävan efter en hållbar utveckling spelar kunskap en viktig och betydande roll. I skolan har eleven möjlighet att utveckla sin kunskap och förmåga att göra medvetna val i frågor om förhållandet mellan människor samt förhållandet mellan natur och människor.2 Lärande för hållbar utveckling handlar om att läraren i undervisningen ska öka medvetenheten och kunskapen hos eleven. På så sätt kan läraren bidra till att eleven känner ansvar och vill agera i en riktning mot en hållbar utveckling.3 Av denna anledning spelar lärare en avgörande roll i strävan efter en hållbar utveckling i samhället.
Lärare i hela världen kommer att spela en avgörande roll i förmedlandet av rapportens budskap till ungdomar.4
Läroplanerna och kursplanerna för skolan är utformade på ett sätt att de ger ett fritt utrymme för lärarna att tolka, detta gäller även avsnitten om hållbar utveckling. Detta innebär att det är lärarens uppgift att avgöra hur stort utrymme hållbar utveckling ska få i sin undervisning. Denna studie kommer att undersöka lärares attityder till lärande för hållbar utveckling samt hur de tillämpar hållbar utveckling i sin undervisning.
1 Jagers, Sverker C (2005:11). Hållbar utveckling som politik. Malmö: Liber AB. 2Lärande om hållbar utveckling – Temaskrift - Myndigheten för skolutveckling s. 3 3 Ibid.
4 World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport från]
Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma
1.2 Syftet med uppsatsen
Denna studie handlar om hållbar utveckling i skolundervisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka femlärares attityder till lärande för hållbar utveckling samt hur de tillämpar hållbar utveckling i sin undervisning. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom samhällsorienterade ämnen, träslöjd, naturorienterade ämnen, hem- och konsumentkunskap samt bild. För att få en större förståelse i ämnet har vi även intervjuat Rita Theander, miljösamordnare inom Centrum Stadsdelsförvaltning samt Helen Hasslöf, doktorand inom ämnet lärande för hållbar utveckling.
1.3 Vårt forskningsproblem
Hållbar utveckling är ett komplext begrepp vars innebörd kan variera från individ till individ. Vårt forskningsproblem för denna studie är att läroplanen ger lärarna frihet att själva tolka
hur de ska tillämpa hållbar utveckling i undervisningen. Vi vill i denna studie undersöka
lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning.
1.4 Frågeställningar
De frågeställningar som vi ska besvara är följande:
1. Vilka är lärarnas attityder till lärande för hållbar utveckling? 2. Vad har lärarnas attityder för betydelse till hållbar utveckling? 3. Hur tillämpar lärarna hållbar utveckling i undervisningen?
1.5 Fortsatt disposition
Denna studie är uppbyggd av sex kapitel. Nedan visas en kort redogörelse över innehållet i de dessa kapitel.
Kapitel 2 – Bakgrund
Detta kapitel ska verka som en bakgrund till studien. Vi ska här redogöra för de styrdokument som berör hållbar utveckling i undervisningen. Kapitlet kommer även att innehålla en
historisk tillbakablick på miljöundervisningen och slutligen en kort inblick över vad Malmö stad gör i arbetet för lärande i hållbar utveckling.
Kapitel 3 – Attityder
Detta kapitel kommer att handla om attityder, dels vad som påverkar en attityd samt hur en attityd är uppbyggd. Vi kommer även att beröra hur en positiv attityd för ett objekt kan leda till att en handling utförs. Vi tar i detta kapitel hjälp av Chris von Borgstede och Anna-Lisa Lindéns studier kring ämnet, vilket kommer att ligga till grund för att analysera lärarnas attityder kring hållbar utveckling.
Kapitel 4 – Metod
Nedanstående kapitel kommer att redogöra för den metod som vi har använt under uppsatsens gång. Vi förklarar även för hur urval samt intervjuerna har utförts. Det kommer slutligen att redogöras för hur etik samt metodproblem har tagits i beaktning.
Kapitel 5 – Analys
I detta kapitel presenteras lärarnas attityder till lärande för hållbar utveckling. Vi har även valt att visa hur lärarna ser på sin roll som lärare. Vi kommer efter detta att göra en analys av lärarnas attityder utifrån Borgstedes och Lindéns teorier för hur en attityd är uppbyggd.
Kapitel 6 – Sammanfattande reflektion
I detta kapitel ska vi knyta samman studien samt redovisa de reslutat som vi kommit fram till. Vi ska även redogöra för de slutsatser vi har kunnat dra efter slutförd analys.
2 Bakgrund
Detta kapitel ska verka som en bakgrund till studien. Vi ska här redogöra för de styrdokument som berör hållbar utveckling i undervisningen. Kapitlet kommer även att innehålla en historisk tillbakablick på miljöundervisningen och slutligen en kort inblick över vad Malmö stad gör i arbetet för lärande i hållbar utveckling.
2.1 Styrdokument
Utbildning samt undervisning har kommit i fokus då de ses som den främsta förutsättningen för att öka kunskapen samt medvetenheten hos människor.5 All undervisning kring lärande för hållbar utveckling (fortsättningsvis HUT) i skolan styrs av regeringens styrdokument som finns formulerat i skollagen, läroplanen samt kursplanerna. Tillsammans ska dessa styrdokument verka för att läraren ska öka kunskapen och medvetenheten när det gäller HUT hos eleverna. Kunskap anses vara förutsättningen för individer att kunna delta i demokratiska processer och på så sätt göra medvetna val. Genom att eleverna lär sig detta kan de medverka till att bidra till en hållbar utveckling.6 I styrdokumenten framgår det att skolan har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt HUT.7 För att nå en HUT måste arbetet ske på alla dessa plan, ekonomiska, sociala samt ekologiska. Även lärande för HUT ska utgå ifrån dessa tre plan. Syftet med HUT i undervisningen är att varje elev ska med hjälp av kunskapen de lär sig i skolan, använda den som ett verktyg för att bidra till en HUT.
Skollagen är stiftad av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna för hur skolan ska bedriva utbildning. Den innehåller även de mål som gäller för utbildningen och riktlinjer som gäller för hur skolans verksamhet ska utformas.8
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.9
5Alerby, Eva. (1998:15) Att fånga en tanke. En fenomenologisk studie av barn och ungdomars tänkande kring
miljö. Universitetstryckeriet: Luleå.
6
Hasslöf, Helen (2009) Tankar om hållbar utveckling och lärande.Riga: Livonia Print. 7 Skolverket (2010a).
8 Skolverket (2010b).
Läroplanen (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet) är det viktigaste dokumentet för lärande för HUT. Läroplanen (fortsättningsvis Lpo 94) fastställs av riksdagen och har till uppgift att tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Detta innebär att alla lärare måste följa och arbeta utifrån denna. Lpo 94 innehåller även mål och riktlinjer som lärarna ska se till att eleverna uppnår. Enligt Lpo 94 bör undervisningen omfatta olika perspektiv; historiskt-, miljö-, internationellt- samt ett etiskt perspektiv.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.10
Miljöperspektivet ger stort utrymme för läraren att tolka eftersom det inte nämner konkret för hur HUT ska tillämpas i undervisningen. Läraren väljer själv i hur stor utsträckning sin undervisning ska omfatta HUT, vilket innebär att läraren spelar en stor roll för att sprida kunskap och skapa förutsättningar för att nå en HUT.
Kursplaner ska verka för att komplettera läroplanen genom att ange mål i undervisningen för varje enskilt ämne. Kursplanerna är mer detaljerade eftersom de avser varje ämne och visar hur ämnet konkret kan bidra till att eleverna utvecklas enligt de mål som anges i läroplanen. Denna uppsats utgår endast från läroplanen och av den anledningen kommer inte kursplanerna att få mer utrymme i denna studie.
2.2 Malmö stads arbete
Vi har valt att ta reda på vad görs på lokal nivå i arbetet för HUT i undervisningen. Anledningen till detta är att vi ville se över vad som görs på detta forskningsområde. Eftersom studien berör lärare och hur de tillämpar HUT i sin undervisning valde vi att intervjua Rita Theander som arbetar på Centrum stadsdelsförvaltning. Theander driver miljöarbetet med HUT i undervisningen i Malmö. Theander har ett stort engagemang för miljöfrågor och tycker att undervisning för HUT är ett bra verktyg för att nå en HUT.
10 Lpo 94 (2006:6) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 Stockholm: Fritzes
Hon menar att lärare påverkar eleverna med sin undervisning eftersom de fungerar som förebilder för eleverna.
”Lärare påverkar i allra högsta grad, genom att visa och leva som man lär.”11
Förutom lärarna menar Theander att föräldrarna spelar en stor roll med att påverka eleverna. Samtidigt kan även eleverna i sin tur påverka föräldrarna till ett hållbarhetstänk genom att eleverna sprider vidare information till föräldrarna.
Theander förklarar att som hjälpmedel till lärarna i undervisningen av HUT finns Malmö Naturskola som ligger under Pedagogiska Centralen. Finansieringen av Naturskolan sker i form av att alla Malmös stadsdelar betalar för detta. Naturskolan erbjuder på så sätt kostnadsfria utbildningar med lärarna i undervisning för HUT.12 Det finns även undervisningsmaterial i form av strömmande media samt litteratur att hämta ut från Naturskolans bibliotek. Syftet med Naturskolan är att det ska underlätta för lärare att kunna ta med HUT i undervisningen på ett smidigt sätt. Naturskolan besöks ofta av engagerade lärare som kommit dit på eget initiativ.13 Theander har hand om utbildningen av lärarstudenter från Malmö högskola när det gäller undervisning för HUT och använder då bland annat Naturskolan som undervisningsplats för att få in hållbarhetstänket hos de blivande lärarna.
Utöver Naturskolan arbetar Malmö stad för gröna skolgårdar. Dessa ska verka som en oas för eleverna, samtidigt som det ekologiska sammanhanget får fokus. Theander tycker att utomhuspedagogik borde få ett större utrymme i undervisningen där skolgårdarna ska verka som klassrum. Hon menar att skolgården är ett bra verktyg i undervisningen, av den anledningen att det är en levande miljö som kan sättas i relation till undervisningsämnena.
”Men matte utomhus till exempel, det är ju kanon. Ja, är det någonstans vi måste utveckla så är det matte. Alltså ungar behöver göra det ute i verkligheten”. 14
Det kommer att göras stora satsningar med de gröna skolgårdarna då Malmö stad kommer att satsa 8 miljoner kronor med att rusta upp skolgårdarna för att de ska bli lärande miljöer. Theander tror att denna satsning kommer att påverka undervisningen för HUT mycket positivt. Theander tror att med utomhuspedagogik i undervisningen främjar detta en HUT.
11Theander, Rita. (2010). Muntl. Intervju, 2010-05-06. 12 Ibid.
13 Ibid. 14 Ibid.
En annan satsning Malmö stad kommer att göra är att uppnå målet om att få alla kommunala skolor att systematisera sitt miljöarbete genom att bli miljöcertifierade. Malmö stad har även som mål att bli en hållbar stad innan 2020, vilket gör att miljöarbetet får hög prioritering inom Malmö Stad.15 I nästa kapitel ska vi återgå till undervisningen och förklara de tre traditioner som har uppkommit sedan 1960 – talet när miljöundervisningen började ta fart.
2.3 Miljöundervisningens tre traditioner
Inom miljöundervisningen har det uppkommit tre traditioner vilket senare har blivit till tre förhållningssätt för miljöundervisning.16 De tre traditionerna är, den faktabaserade, den
normerande och den kritiska eller pluraliska traditionen.17 Utifrån dessa traditioner har det gjorts försök till att svara på två grundfrågor, (1) vad ska vi lära oss? (2) hur ska vi lära oss
det?18
Den faktabaserade miljöundervisningen uppkom under 1960- och framför allt 1970-talet.19 Enligt denna tradition är svaret på den första frågan att eleverna ska lära sig fakta och detta genom grundläggande ämneskunskaper.20 På den andra frågan blir svaret inom denna tradition att undervisningen ska ske självständigt. På så sätt att eleverna själva ska förvärva kunskapen från vetenskapliga begrepp och fakta till att agera mer miljövänligt.21 Målet med denna tradition är att trygga förutsättningarna för människors välstånd och utveckling, detta ska ske genom att kontrollera följderna av att människan utnyttjar dessa naturresurser.22 Denna tradition har ett antropocentriskt synsätt vilket innebär att människan står i centrum och att människan styr naturen. Människan värderar naturen utifrån vilken nytta den har för människan.23
Den normerande miljöundervisningen har funnits sedan 1980-talet då den växte fram och gjorde anspråk på den då dominerande faktabaserade miljöundervisningen. Denna tradition
15 Ibid.
16 Sandell, Klas, Öhman, Johan, Östman, Leif. (2003:133) Miljödidaktik – naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
17 Friman, Eva et.al. (2008:9). Hållbar utveckling och lärande – en inspirationsskrift. Solna: Världsnaturfonden WWF. 18 Friman, E. et.al. (2008:9). 19 Sandell, K et.al. (2003:134). 20 Friman, E. et.al. (2008:9). 21 Ibid. 22 Sandell, K et.al. (2003:134). 23 Ibid.
menade att det inte räckte med endast kunskap för att hantera miljöproblemen, utan det krävdes även värderingar. Här ses miljöproblem som en konflikt mellan människan och naturen, vilket har sina rötter i människors värderingar. Lösningen på denna konflikt ligger i sin tur i att ändra människors värderingar till att bli mer miljövänliga.24 Svaret på den första fråga, vad ska vi lära oss, är enligt den normerande traditionen att eleverna behöver utöver vetenskapliga fakta även lära sig och, även de kommande generationerna, hur de gör sina värderingar och hur deras beteenden kan leda till en mer miljövänlig livsstil.25 I denna tradition handlar det främst om att elevernas värderingar, erfarenheter och beteenden får utrymme i undervisningen. På den andra frågan, hur ska vi lära oss det, handlar det om att utföra undervisningen på ett elevaktivt och problemorienterat arbetssätt.26 Den normerande traditionen har ett ”naturvänligt” synsätt, vilket gör att människan ses som en del av naturen och det är människan som ska rätta sig efter naturen. De etiska argumenten kan i denna tradition hämtas från både den senmoderna antropocentrismen samt biocentrismen och ekocentrismen.27
Den sista traditionen är den kritiska eller pluralistiska vilken är orienterad kring intressen och konflikter. Det var efter Rio-konferensen och Agenda 21 som denna tradition uppkom och det brukar sägas att det var genom en utveckling av de tidigare traditionerna som denna bildades. Denna tradition har fokus på demokrati och att alla eleverna ska få ta del av och aktivt delta i undervisningen.28 Svaret på den första frågan, vad ska vi läsa oss, utgår denna tradition från att eleverna ska vara aktiva i undervisningen och att de ska kunna ta ställning och kritiskt värdera olika alternativ gällande miljö- och utvecklingsfrågor. Denna tradition ställer högre krav på att eleverna deltar och det krävs mer än vetenskapliga fakta29. Det är mycket diskussioner som sker i klassrummen, det kan vara i form av till exempel paneldebatter och dramatiska uppsättningar, där eleverna påvisar de verkliga konflikter som kan uppstå i samhället. Vad som även är viktigt är att elevernas egna erfarenheter får komma fram och att de får vara ute i naturen och utforska för att få ett mer personligt perspektiv till naturen.30 Rent miljöetiskt hör denna tradition till den senmoderna antropocentrismen men det finns
24 Sandell, K et.al.. (2003:135).
25 Öhman, Johan (2004:12). Hållbar utveckling i praktiken: [så gjorde vi på vår skola]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 26 Friman, E. et.al. (2008:12). 27 Sandell, K et.al. (2003:136). 28 Sandell, K et.al. (2003:137). 29 Friman, E. et.al. (2008:10). 30 Sandell, K et.al. (2003:171).
även andra miljöetiska resonemang som passar in31. Denna miljöundervisningstradition är även kallad utbildning för HUT. På nästa sida visas en sammanställning av de tre traditionerna för ett tydligare perspektiv och en bättre översikt.
Figur 1. Sammanfattning av miljöundervisningens traditioner.32
Alla dessa tre traditioner kan alla finnas på samma skola och användas i olika sammanhang. De behöver inte ses som något historiskt som har förändrats över tiden. Olika traditioner kan passa till olika undervisningsformer och ska därför inte ses som bättre eller sämre.
För en bredare förståelse inom ämnet lärande för HUT har vi även intervjuat Helen Hasslöf, doktorand inom lärande för HUT. Hon identifierar sig med den sista traditionen, utbildning
för HUT. Hon anser dock att alla tre miljötraditionerna har sin plats i olika situationer, även hon menar att det inte går att säga att den ena är bättre än den andra. Beroende på vad som diskuteras under lektionen får läraren använda sig av den tradition som passar tillfället menar Hasslöf. Hasslöf anser att det holistiska tänkande försvinner vid ämnesuppdelning.33 Vilket innebär att undervisningen bör vara av ämnesövergripande karaktär för att undervisningen ska genomsyra detta holistiska tänkande. Det är viktigt att eleverna får helheten i det som undervisningen tar upp. Hasslöf menar att eleven behöver förstå att ingenting är svart och vitt
31
Sandell, K et.al. (2003:138). 32 Sandell, K et.al. (2003:139).
33 Hasslöf H. (2010). Muntl. Intervju, 2010-05-12. Miljöundervisnings- problematiken Faktabaserad miljöundervisning Normerande miljöundervisning Utbildning för HUT Perspektiv på miljöproblematiken Miljöproblemen är vetenskapliga
kunskapsproblem som löses genom forskning
och information
Miljöproblemen är värdefrågor som kan lösas genom att människors miljömoral påverkas Miljöproblemen är politiska frågor som behandlas i en demokratisk process
Miljöåtgärders mål Säkra produktion och
levnadsstandard
Överlevnad och hälsa Ökad livskvalité, även för kommande generationer Människans relation till naturen Människan skild från naturen, naturen bör kontrolleras Människan är en del av naturen, människan bör anpassa sig till naturens lagar
Människan och naturen i föränderlig växelverkan
utan att lärarna måste synliggöra de intressekonflikter som finns i världen. Undervisningen ska vara ett sätt för elever att närma sig och se verkligheten där läraren synliggör dessa intressekonflikter.34 Hasslöf anser att det bör läggas större fokus på att alla ämnen i undervisningen faktiskt innehåller de tre dimensionerna inom HUT, det vill säga de ekonomiska, sociala samt ekologiska dimensionerna. Enligt henne är det lärarens uppgift att få eleverna intresserade och få dem att börja fundera på hur de vill ha sin framtid. Undervisning för HUT handlar om att eleverna får kunskap för att förstå vart deras val, leder till och vilka konsekvenser deras val får.35
34 Ibid.
3 Attityder
Detta kapitel kommer att handla om attityder, dels vad som påverkar en attityd samt hur en attityd är uppbyggd. Vi kommer även att beröra hur en positiv attityd för ett objekt kan leda till att en handling utförs. Vi tar i detta kapitel hjälp av Chris von Borgstede och Anna-Lisa Lindéns studier kring ämnet, vilket kommer att ligga till grund för att analysera lärarnas attityder kring hållbar utveckling.
3.1 Tidigare forskare
För att analysera de fem intervjuade lärarna har vi utgått ifrån Borgstede och Lindéns forskning och modeller angående attityder. I det nästkommande kapitlet kommer vi att redogöra för hur en attityd är uppbyggd vilket vi kommer att återkomma till i kapitel 5 där vi analyserar lärarnas svar utifrån denna attitydforskning.
Chris von Borgstede är forskare på Göteborgs universitet och forskar kring normer och sociala dilemman inom forskningsområdet miljöpsykologi. Detta forskningsområde handlar om att finna ”samband mellan omsorgen om naturen och benägenheten att agera
miljövänligt”.36 Borgstede har även forskat kring människors attityder och vad som leder till att människor agerar miljövänligt eller inte37. Det är denna forskning som vi ska använda som utgångspunkt när vi analyserar svaren vi fått från de intervjuade lärarna. Med detta menar vi att vi ska få fram lärarnas attityder till HUT i undervisningen utifrån de frågor vi har haft med oss under intervjuerna och den analys som vi senare i kapitel 5 ska redogöra för.
Anna-Lisa Lindén är professor i sociologi vid Lunds universitet och har bland annat skrivit boken Människa och Miljö där hon förklarar hur attityder hänger samman med kunskap, känsla och den handlingsberedskap som personen har till ett objekt. Dessa kommer vi i de kommande kapitlen att ta upp och utgå ifrån i vår forskning. Lindén har även skrivit boken
Miljömedvetna medborgare och grön politik vilken även den kommer att få bringa lite ljus över denna studie.
36 Borgstede, Chris von (red.) (2002:51). Att handla rätt från början: en kunskapsöversikt om hur konsumtions-
och produktionsmönster kan bli mer miljövänliga. Stockholm: Naturvårdsverket 37
3.2 Beteenden
Enligt Lindén ingår unga människor i den åldersgrupp som ligger längst ner på listan över miljöanpassade handlingsmönster.38 Detta innebär inte bara att de sällan källsorterar utan att de är den åldersgrupp som konsumerar med en högre omsättningshastighet än andra grupper. Bland många unga delas uppfattningen om att deras nyinköpta kläder snabbt blir omoderna vilket gör att de konsumerar mer och snabbt, detta har kommit att bli ett växande problem.39 Lindén säger att det krävs ofta erfarenhet av hur man kan miljöanpassa sitt beteende för att de ska gå ifrån teori till handling. Yngre har oftast inte någon tidigare erfarenheter när det kommer till miljöanpassning. Till skillnad från de yngre har oftast de äldre vuxit upp i ett samhälle där det ska vara resurssnålt och saker ska återanvändas, vilket är fördelar för de äldre när det kommer till att leva miljövänligt. 40 Denna kunskap är inget som de yngre har utan de har vuxit upp i ett konsumtionssamhälle. Detta är ett problem vilket gör det extra viktigt för lärarna att lära ut hållbar utveckling till dagens elever.
3.3 Attitydens tre komponenter
En attityd definieras inom miljöpsykologin som antingen en positiv eller negativ inställning som en person har gentemot någon eller något. Om individer värderar kunskap positivt bör detta leda till en positiv inställning, vilket i sin tur leder till handlingsberedskap.41 Vad som även har betydelse för om en handling kommer att utföras eller inte beror på vilken attityd som personen har till handlingen. Enligt Borgstede består attityden av tre komponenter.
1. våra kunskaper om attitydobjektet/företeelsen, 2. våra känslor för företeelsen,
3. vår beredskap att agera mot företeelsen.42
Enligt attitydteori strävar alla individer efter harmoni mellan komponenterna.43 Tillsammans med dessa tre komponenter bygger även attityden på vad människor har för föreställningar om företeelsen och även vad individen tror att konsekvenserna blir av det givna beteendet.
38 Lindén, Anna-Lisa. (2004:45). Miljömedvetna medborgare och grön politik. Intellecta Tryckindustri: Stockholm
39 Ibid. 40
Lindén, A-L. (2004:46). 41
Lindén, Anna-Lisa. (1994:32). Människa och Miljö – Om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Carlsson Bokförlag: Stockholm
42 Borgstede, C (2002:51). 43 Ibid.
Borgstede betonar att även handlingens uppoffring spelar roll. Ju svårare en handling upplevs vara, desto mindre är sannolikheten att handlingen faktiskt kommer att utföras.44
Vi kommer i denna studie att åtgå ifrån Lindéns studier kring attityder för att beskriva de tre attitydkomponenterna ytterligare. Med hjälp av de tre komponenterna anser vi att vi kommer få en bra förståelse av lärarnas attityder och vad som ligger bakom dessa. Enligt Lindén hör de tre attitydkomponenterna samman, det räcker inte med att enbart ha en positiv känsla till attitydobjektet/företeelsen för att det ska leda till handling utan kunskapen som förmedlas är minst lika viktig.45 Vi har i tabellen nedan ställt upp Lindéns tre komponenter till vänster och till höger har vi gjort om förklaringarna till att passa vår studie. Dessa kommer vi att använda för att beskriva lärarnas attityder till HUT i undervisningen.
Attitydens tre komponenter (Lindén) Attitydens tre komponenter för HUT
(Munklinde, Palmgren)
Kunskap om miljö Kunskap om HUT
Känslor för natur och miljö Känslor inför lärande för HUT Att göra något för miljöns skull Ta initiativ till lärande för HUT
Tabell 1: Attitydens tre komponenter.46
Den första komponenten (kunskap om miljö) handlar om den kunskap en individ har om ett attitydobjekt. Denna komponent varierar med hänsyn till, bland annat, mängden kunskap samt det förhållande individen har till attitydobjektet/företeelsen.47 Vid undersökningar av miljö, som är ett komplext attitydobjekt, framgår det att innehållet tolkas på olika sätt. Tolkningarna kan variera både mellan individer men även inom forskare från olika discipliner.48 Den andra komponenten (känslor för natur och miljö) utgår ifrån en skala från att gilla till att ogilla attitydobjekt/företeelse. Eftersom att det är känslor som styr denna komponent kan denna variera. Vi får våra känslor utifrån den kunskap vi har om ett objekt eller en företeelse vilket gör att dessa två komponenter hänger samman och strävar efter harmoni.49 Den tredje komponenten (att göra något för miljöns skull) handlar om de handlingar individen säger sig
44 Borgstede, C (2002:52). 45 Lindén, A-L (1994:47). 46 Lindén, A-L (1994:30). 47 Ibid. 48 Lindén, A-L (1994:38). 49 Lindén, A-L (1994:30).
vilja genomföra.50 Lindén betonar att den handlingsberedskap som uppkommer i en attityd inte nödvändigtvis leder till att individen handlar utifrån detta. Av den anledningen är det viktigt att skilja på vad individen säger sig vilja göra och vad denna faktiskt gör.
Sammanfattningsvis vill vi med denna studie gå in på djupet av lärarnas attityder med hjälp av dessa komponenter. I läroplanen står lärarnas uppdrag att HUT ska tillämpas i undervisningen för att eleverna ska få kunskap och bli medvetna om hur de själva kan medverka till en HUT. Tillämpningen av HUT i undervisningen är enligt läroplanen är fri att tolka vilket innebär att det är upp till läraren att på eget initiativ tillämpa HUT i sin undervisning. Vi vill analysera fem lärare som idag tar upp HUT i sin undervisning och deras attityd till lärande för HUT.
50
4 Metod
Nedanstående kapitel kommer att redogöra för den metod som vi har använt under uppsatsens gång. Vi förklarar även för hur urval samt intervjuerna har utförts. Det kommer även att redogöras för hur etik samt metodproblem har tagits i beaktning.
4.1 Val av metod
För att genomföra denna undersökning har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med lärare. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor då vi ville att intervjupersonerna skulle få utrymme att berätta fritt om deras undervisning. Vi ville att intervjun skulle vara en positiv upplevelse för intervjupersonerna för att vi lättare skulle få fram intervjupersonens attityder och erfarenheter kring HUT.51 Studien har haft fokus på lärare i Malmö av den anledningen att vi båda är från Malmö och ville därför undersöka hur lärarna här arbetar med HUT i undervisningen.
4.1.1 Urval lärare
Uppsatsens urval av lärare har gjorts genom strategiskt urval.52 Anledningen var att undersöka hur de valda lärarna tar upp HUT i deras undervisning. Om studien hade skett med slumpmässigt urval hade vi inte kunnat välja ut lärare som vi redan visste tillämpade HUT i sin undervisning. I studien har vi avgränsat oss till lärare som undervisar i grundskolans senare år. Orsaken till denna avgränsning var att vi ville begränsa studien och fokusera på de äldre eleverna i grundskolan. Vi har valt att inte namnge vilka skolor som intervjupersonerna arbetar på, då vi endast var intresserade av att undersöka lärarnas attityder och upplevelser kring HUT i undervisningen. Vi ansåg att det skulle vara oväsentligt vilken skola lärarna arbetade på. De lärare som vi har intervjuat är lärare inom samhällsorienterade ämnen, naturorienterade ämnen, trä och metall, hem- och konsumentkunskap samt bild. Intervjun med bildläraren skedde vid ett senare tillfälle efter att de andra intervjuerna ägt rum. Anledningen till detta är att vi såg att studien skulle få ett bredare underlag vid ytterligare en lärare vilket gjorde att vi tog kontakt med bildläraren för att få med ytterligare ett ämne i studien.
51 Kvale, Steinar (1997:34–39) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.
52Esaiasson, Peter et.al. (2007:176). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
• SO-lärare (Samhällsorienterade ämnen) för årskurs 6-9. • Slöjdlärare (Trä och metall) årskurs 3-9.
• NO-lärare (Naturorienterade ämnen) för årskurs 6-9.
• Hemkunskapslärare (Hem- och konsumentkunskap) för årskurs 8-9. • Bildlärare (Bild) för årskurs 6-9.
För att finna dessa lärare har vi använt oss av Malmö stads hemsida för att lokalisera de olika skolorna.53 På denna sida finns samtliga grundskolor i Malmö och i sökningen använde vi oss av alla stadsdelar för att finna lärare att intervjua. Vi ringde runt till ansvarig rektor och berättade om vår studie och att vi ville intervjua lärare som arbetar med HUT i sin undervisning, vilket senare skickade oss vidare till de olika lärarna. I vissa fall fick vi mejladresser från rektorn vilket gjorde att vi direkt kunde kontakta de berörda lärarna. Annars tog lärarna kontakt med oss efter att deras rektor berättat om oss och vår studie.
4.1.2 Urval bakgrundsintervjuer
Vi har valt att kalla intervjuerna med Rita Theander och Helen Hasslöf för bakgrundsintervjuer av den anledningen att vi ville få en inblick i ämnet lärande för HUT. Vi ville få en överblick över vårt studieområde samt se hur det satsas på HUT i undervisningen i Malmö. Bakgrundstanken till intervjun med Helen Hasslöf var för att ta del av hennes kunskaper då vi använt oss av hennes alster i studien.
4.1.3 Utförande vid intervjuer
Innan vi utförde våra intervjuer tog vi kontakt med lärarna per telefon och bestämde tid och plats för intervjun. När vi väl var på plats på skolan var vi noga med att se till att platsen för intervjun var på en lugn och avskild plats. Detta var dels för att vi inte skulle bli störda under intervjun men även för att läraren skulle känna att deras svar blev anonyma. Innan vi började intervjun var vi noga med att inleda med att fråga om vi fick tillåtelse att spela in intervjun med hjälp av en MP3-spelare. Vi var noga med att informera att intervjupersonen skulle vara anonym och att det inte skulle gå att härleda svaren till varken skola eller lärare. Vi fick använda inspelning till alla de utförda intervjuerna. De utförda intervjuerna tog mellan 20 och 50 minuter och under intervjuerna tog vi samtidigt noteringar för att vi skulle få med uttryck och ord som vi märke betonades. Innan intervjuerna hade vi stödfrågor som bockades av allt
eftersom att de blev besvarade. Vi försökte samtidigt att inte hålla oss till frågorna utan använde dem som ledstolpe istället. Det hjälpte att notera följdfrågor som kom upp medans intervjupersonen pratade eftersom dessa kunde vi sedan ställa när intervjupersonen pratat klart. På så sätt riskerade vi varken att avbryta intervjupersonen eller att glömma bort följdfrågorna. Vi hade samma frågor till lärarna men svaren har varit olika eftersom intervjupersonerna haft olika ämnen att undervisa i.
Under analysens gång insåg vi som vi tidigare nämnt att ytterligare en intervju med en lärare hade bidragit med större tyngd till vår studie. Vi ville ha med en lärare med annat ämnesområde än de vi redan har undersökt och valde därför en lärare i bild. Metoden för intervjun med bildläraren gick till på samma sätt som för de andra lärarna. Fördelen med intervjun med bildläraren var att vi nu hade en större erfarenhet från de tidigare intervjuerna och kunde därför ställa de frågor som vi ansåg vara mest relevanta för studien. Av den anledningen var frågorna till bildläraren inte riktigt samma, där av de två lärarintervjuguiderna som är bifogade i slutet av studien. Dock har vi använt oss av samma modell vid analysen av svaren från de alla lärarna, frågorna till samtliga lärare finns i bilagorna. Vid ett intervjutillfälle glömdes en fråga bort vilket kompletterades via mejlkontakt med intervjupersonen.
4.1.4 Databearbetning
Efter varje utförd intervju blev de inspelade ljudfilerna transkriberade. Vid transkriberingen såg vi till med att få med varje ord som sades för att det skulle bli korrekt samt utifall vi skulle vilja ta ett citat av någon av intervjupersonerna. Vi har under arbetet med transkriberingen varit noga med att spara dokumenten samt ljudfilerna på flera ställen för att förhindra att intervjuer kommer bort vid eventuell datakrasch. När transkriberingarna var utförda gjorde vi en gallring av materialet och dessutom rödmarkerade de begrepp, återkommande ord samt annat som vi tyckte var värt att ta i beaktning till den kommande analysen. Det bearbetade materialet användes sedan för att analysera intervjuerna. När vi använde citat kontrollerade citatet med den ursprungliga texten för att vi skulle vara helt säkra på vad som sades under intervjun.
4.1.5 Analysmetod
Efter att vi hade samlat in råmaterialet till uppsatsen började vi med att analysera och se över vad för sorts material vi hade. Vi läste igenom materialet en gång till och därefter försökte vi hitta begrepp och ord som lärarna använde när de definierade HUT. Vi märkte en stor variation i deras svar och anledningen till detta kan vara av anledningen att lärarna undervisar i olika ämnen. Lärarnas attityder gällande lärande för HUT kommer att analyseras utifrån Borgstede och Lindéns teorier om attityder och dess uppbyggnad. Resultaten kommer att kategoriseras in i de tre komponenter som en attityd är uppbyggd av.
4.2. Etik
Under studiens gång har vi noga övervägt olika etiska dilemman. I detta kapitel kommer vi att delge dessa dilemman för att klargöra hur vi har ställt oss inför dessa stora frågor. Vid
lärarintervjuerna var vi från första kontakt med lärarna noga med att meddela att de hade full konfidentialitet54. Det skulle inte gå att härleda några svar tillbaka till lärarna eller till vilken skola de arbetar på. Eftersom vi gett lärarna denna anonymitet ansåg vi att svaren skulle bli ärliga och lärarna skulle inte behöva känna oro över att kunna bli identifierade. Eftersom vi har spelat in intervjuerna och sparat svaren har vi även ett ansvar över dessa vilket har gjort att vi har förvarat dessa på säkra ställen. Inte på USB-minne där informationen kan komma i fel händer utan vi har åtagit en stor försiktighet med dessa sparade dokument och ljudfiler. Dessa filer kommer efter att studien är klar att raderas och på så sätt inte kunna användas för annat ändamål. Vi har varit noga med att meddela detta till intervjupersonerna för att få dem att känna sig trygga med oss.
4.2.1 Samspelet under intervjun
Under intervjuerna har vi båda haft en aktiv roll där vi har lyssnat och tagit noteringar i varsitt kollegieblock. Vi valde att båda skulle vara med eftersom vi då skulle utgå ifrån samma upplevelser och sedan kunna analysera utifrån hur vi uppfattade situationen, istället för att vi skulle återberätta för varandra efter intervjuerna. Dock skedde två intervjuer med enbart en av oss närvarande vilket var på grund av att en av oss kände intervjupersonen samt att vid ett tillfälle kunde inte den andra medverka på grund av annat arbete. Vid intervjuerna upplevde vi aldrig några problem över att vi var två som ställde frågor. Intervjupersonerna har inte
54 = inom forskningen innebär att privata data som påvisar identiteten hos intervjupersonerna inte kommer att redovisas.
påpekat något kring det eller påvisat osäkerhet inför att bli intervjuad av oss båda. Vi har även varit vaksamma på varandra och läst av varandras kroppsspråk för att undvika att prata i mun på varandra utan vi har sett till att hålla intervjun på ett professionellt plan fastän vi har varit två intervjuare. Vi har varit noggranna att intervjupersonen fått tid att tänka ut sina svar, vi har inte varit rädda för tystnaden under intervjuerna. Tystnaden har varit bra eftersom intervjupersonen känt att de kan tänka efter i lugn och ro innan de svara, vilket vi har sett som en viktig del av intervjuerna.
4.3 Metodproblem
De största problemen vi ställts inför under genomförandet av denna studie har varit tid. Vi upptäckte tidigt att lärare under våren är upptagna och har diverse betyg och nationella prov att hantera. Detta har inneburit att vi har haft problem med att finna lärare som passade för studien. Det hade troligtvis varit bättre att utföra denna studie under höstterminen för att det troligtvis skulle ha varit lättare att finna intervjupersoner. Vad som kan vara intressant att diskutera är de för- och nackdelar som kan uppstå när intervjuer av lärare görs då författarna inte själva har erfarenhet inom samma område som lärarna. En stor fördel kan vara det objektiva förhållningssätt som författarna har till ämnet vilket gör att det ses med öppna ögon. Med en objektiv utgångspunkt blir frågorna desto mer öppna vilket vi ser som någonting positivt och givande för studien. Vad som är värt att nämna är att det även kan finnas nackdelar då författarna inte kommer ifrån samma område som att det finns en möjlighet att intervjupersonernas svar kan missförstås samt övertolkas.
Vi valde att strategiskt välja ut lärare som vi redan visste tillämpade HUT i undervisningen eftersom vi ville undersöka deras attityder gentemot detta. Hade vi gjort ett slumpmässigt urval hade vi även kommit i kontakt med lärare som inte tillämpar HUT och då inte kunnat undersöka deras attityder till varför de undervisar i HUT. En nackdel med vårt strategiska urval med fem lärare är att den endast bygger på lärare som praktiserar HUT i undervisningen och säger på så sätt ingenting om lärare som inte praktiserar och anledningen till detta. Det hade varit intressant i vidare forskning att även undersöka lärare som inte undervisar i HUT och vilka bakomliggande orsaker och attityder som bygger på detta. Fördelar med kvalitativa intervjuer är att de ger en djupare förståelse av intervjupersonen än vad det hade gjort vid kvantitativa intervjuer. En kvalitativ intervju ger utrymme för öppna frågor. Fördelen med att använda öppna frågor är att det är tydligare att läsa av lärarens känslor och engagemang. Hade
vi använt oss av slutna frågor i form av enkätundersökning hade vi på så sätt fått läsa av attityder utifrån svaren. Däremot hade vi valt en kvantitativ undersökning och använt oss av enkätundersökningar hade det inneburit fler intervjuer och på så sätt kunnat ge ett större och mer omfattande resultat. Eftersom vi valde att inrikta oss på främst lärarnas attityder tyckte vi att kvalitativa intervjuer är att föredra.
Vid en intervju ställs frågor till intervjupersonen som på ett ärligt och öppet sätt ska besvara frågorna i enlighet med hur han eller hon tycker och tänker i frågorna. De svar som våra lärare har gett oss utgår vi ifrån är ärliga och sanna svar då de har ingenting att gynnas av att svara oärligt eftersom intervjuerna är anonyma. Vad som hade kunnat ge stöd till lärarnas svar hade varit att komplettera med att göra observationer vid lektionerna och iaktta hur lärarna tillämpar HUT i undervisningen. Detta hade varit intressant till vidare forskning.
4.4 Material, litteratursökning och källkritik
Det material vi har använt har varit i form av litteratur, rapporter, utredningar samt lagtexter. Vi har varit vaksamma då broschyrerna kan vara vinklade ur organisationens sätt att se på ämnet, dock har de broschyrer vi använt oss av varit från stora organisationer och organisationer som vi funnit trovärdiga. Vi har använt oss av de fyra regler som Esaiassons förklarar, ”Ädel-OST = Äkthet, Oberoende, Samtidighet, Tendens”.55 Vi har funnit att det material vi använt oss av i denna studie har uppfyllt dessa regler.
55 Esaiasson, P et.al. (2007:314).
5 Analys
I detta kapitel presenteras lärarnas attityder till lärande för hållbar utveckling. Vi har även valt att visa hur lärarna ser på sin roll som lärare. Vi kommer efter detta att göra en analys av lärarnas attityder utifrån Borgstedes och Lindéns teorier för hur en attityd är uppbyggd.
5.1 Lärarnas roll
Eftersom lärare spelar en avgörande roll i strävan efter en HUT ville vi undersöka hur lärarna själva såg på sin roll som lärare.
SO-läraren
Hon ser på sin roll som lärare att det är hennes uppdrag att guida eleverna i sin kunskapsinhämtning. Samtidigt är det hennes uppgift att försöka få dem att bli samhällsmedvetna och intresserade för den värld de lever i.
Mitt främsta uppdrag tycker jag väl ändå är att på något sätt försöka guida dem i deras kunskapsinhämtande gällande just mina SO-ämnen. Försöka få dem intresserade för sin omvärld i mina ämnen liksom. Att servera dem. […] Och i det ingår det också att dem ska bli personer som är engagerade, som vill någonting, som tycker någonting, som tar ansvar. Det är liksom ett uppdrag som jag tycker att jag har. 56
I sin roll som lärare vill hon arbeta för att få eleverna att bli engagerade personer med en vilja om att ta ansvar och utvecklas som människor. Denna kunskapsspridning är en viktig del av HUT och är något som SO-läraren arbetar mycket med. Hon vill få eleverna medvetna om vad som händer ute i världen och hållbarhetstänket ska vara en naturlig del av deras vardag. Vår tolkning av SO-läraren är att hon är medveten om vilken påverkan hon har på eleverna i sin roll som lärare och använder detta för att sprida den kunskap som hon har om HUT. Hon vill även få eleverna engagerade och medvetna om deras val och detta gör hon genom att sprida den kunskap hon besitter.
Slöjdläraren
Han ser sin roll som betydelsefull av den anledning att han ger eleverna kunskap, vilket de kan använda som verktyg i framtiden. Lärare ska enligt honom förbereda eleverna för framtiden. Han pratar mycket om att han vill att eleverna ska ta ansvar för naturen och det
som finns runt omkring dem. Han menar att han inte kommer att vara med dem i framtiden men att han däremot kan hjälpa dem där de befinner sig idag. Vi tolkar slöjdläraren som en person som försöker att förbereda eleverna så att de i framtiden har verktyg som de har nytta av i form av kunskap och förståelse för hur saker och ting fungerar i samhället. Han vill få eleverna ska anamma det dagliga hållbarhetstänk som han själv lever i och skapa en långsiktig förändring hos eleverna. Detta gör att HUT blir en naturlig del hos eleverna såsom den är hos honom.
NO-läraren
Hon ser på sin roll som lärare som en av elevernas informationskällor. Hon menar att hennes uppgift är att finnas där för eleverna och hjälpa dem att ta till sig av information som de utsätts för både i skolan men även utanför. Liksom SO-läraren ser NO-läraren sin främsta roll som en informationskälla.
Jag ser mig, som ett steg i påverkan, för eleverna får ju jättemycket input från olika håll och jag känner att jag måste vara en av dem och jag känner väl också att jag kan hjälpa dem att sovra information […] 57
Hon tycker att det är viktigt att få eleverna att undersöka vilken kunskap och information som är av vetenskaplig grund eller inte. Hon menar att eleverna bör lära sig att vara kritiska och ständigt granska den information de utsätts för, detta för att de ska kunna förlita sig på informationen. Vi tolkar NO-läraren som en person som vill fungera som en kunskapskälla som vill förmedla kunskap samtidigt som hon vill uppmärksamma eleverna att kritiskt granska den informationen de kommer i kontakt med. NO-lärarens syn på sin roll liknar slöjdlärarens då båda vill förbereda sina elever inför framtiden genom att ge dem verktyg i form av kunskap och ett kritisk tänkande.
Hemkunskapsläraren
Han anser att lärare ska vara ett bra föredöme för eleverna. I sin roll som lärare försöker han förmedla till eleverna att de alltid ska sträva efter att göra det bästa de kan. Han menar att eleverna ska se över vad de har för förutsättningar och därefter göra det bästa de kan utifrån dessa förutsättningar. Han förklarar att alla människor inte har möjligheten att gå och handla kravmärkt eller ekologiskt, men han vill lära ut till eleverna att de ska göra det bästa de kan.
57 NO-läraren (2010).
Jag är bara förmedlare av information. Det är min roll, att förmedla information. Det som gör mig till en bra lärare är hur jag förmedlar den. Och är jag inte bra på att förmedla informationen så kommer inte de som ska ta emot informationen, att inte ta åt sig den. Det är det som är tricket,[…]58
Han pratar såsom SO- och NO-lärarna att han förmedlar information till eleverna. Han lägger dock till att han måste få undervisningen intressant och att det beror på hur han lägger upp undervisningen som påverkar om eleverna kommer att ta till sig av det han undervisar om eller inte. Utmaningen är hur lärare undervisar och vad som gör en lärare till en bra lärare är att hitta rätt undervisningsmetoder som eleverna tar till sig av. Det är hans uppgift att förmedla kunskap till eleverna på ett sätt som får dem engagerade och aktiva på lektionen. Vi tolkar hemkunskapsläraren som en person som vill påverka eleverna att bli medvetna över sina handlingar samt att de ska utgå från sina förutsättningar. För att få elevernas uppmärksamhet på lektionerna har han märkt att eleverna har lättare för att ta till sig av det han vill förmedla när han sätter det i relation till eleverna. Det är av stor vikt att eleverna kan relatera till kunskapen.
Bildläraren
Bildläraren beskriver sin roll som inspiratör och igångsättare i sitt ämne. Hon ser sitt jobb som både svårt, roligt och viktigt där hennes uppgift är att ge eleverna de verktyg som krävs i undervisningen. Som lärare är det viktigt att se och lyssna på respektive elev och att försöka hjälpa var och en till sina mål. Hon menar att en bra lärare behöver känna engagemang för barn och en passion för läraryrket, något som vi märker under intervjun att hon har. Som lärare sker en ständig utveckling och som bildlärarens far en gång sa till henne: ”man lär så
länge man har elever”.
Som vi tidigare nämnt handlar HUT om att läraren ska öka kunskapen och medvetenheten hos eleverna, vilket är något som vi känner att samtliga lärare lever upp till.De intervjuade lärarna ser olika på sina roller som lärare dock finner vi vissa återkommande begrepp vid deras förklaringar. Kunskapsspridning – serva dem med kunskaper. Förbereda – långsiktig förändring i tankebanor. Informationskälla – hjälpa dem att sovra och kritiskt granska information. Föredöme – förmedla information. Inspiratör – se varje elev och uppmuntra dem i sitt arbete. Det finns en viss koppling mellan dessa begrepp som lärarna beskriver dem själva
58 Hemkunskapsläraren (2010).
med. Vi får en positiv känsla av deras svar och det går att dra slutsatsen att lärarna ser sig själva som personer som ska hjälpa, förbereda och lära eleverna att ta till sig av information som de dagligen utsätts för. Dessa åsikter hos lärarna anser vi hjälper dem i sitt förmedlande av HUT till eleverna under undervisningen. Bakgrunden till detta är att vi ser en positiv inställning till deras syn på sin roll som lärare och att de känner att de kan påverka eleverna genom sitt arbete.
5.2 Lärarnas attityder
I detta avsnitt analyseras lärarnas attityder gällande lärande för HUT med Lindéns teorier om attityder och dess uppbyggnad. Resultaten kommer att kategoriseras in i de tre komponenter som en attityd är uppbyggd av enligt Lindén. Tabellen nedan är den tabell vi tidigare visat om de tre komponenterna vilket kommer att verka som en ram för de svar lärarna har gett oss.
Attitydens tre komponenter (Lindén) Attitydens tre komponenter för HUT
(Munklinde, Palmgren)
Kunskap om miljö Kunskap om HUT
Känslor för natur och miljö Känslor inför lärande för HUT Att göra något för miljöns skull Ta initiativ till lärande för HUT
Tabell 1: Tre komponenter av en attityd.
5.2.1 SO-lärarens attityd
Lärarnas kunskaper om HUT
Hon förklarar begreppet HUT som en utveckling där individer är medvetna om de konsekvenser som deras handlande får både idag och i framtiden. Genom att förstå konsekvenserna av ens handlingar kan det vara avgörande utifall handlingen kommer utföras eller inte.
Hållbar utveckling är för mig liksom på alla håll och kanter att man, hur ska jag förklara det, när man gör någonting så måste man titta på konsekvenserna och se ifall det håller även liksom framöver. 59
Hon berättar att det levnadssätt som människor i Sverige har inte får påverka andra människor på andra platser på jorden. Alla måste leva på ett hållbart sätt som håller för alla människor på
jorden. Vi tolkar hennes definition av HUT som bred och där hon pratar om HUT på ett socialt plan, vilket går att härleda till hennes ämne som är kring det sociala och i samhället. När hon diskuterar HUT i sin undervisning sker det främst inom de samhällsorienterade ämnena, till exempel ekonomi, konsumtion samt samhällsfrågor.
[…] så brukar jag prata om, om hur man tänker sig hur förstärkta växthuseffekten fungerar […] vad som skulle kunna bli konsekvenser, vad man skulle kunna tänka sig att göra för att det skulle bli bättre och så.60
Det märks att hon tycker att det är viktigt att ta upp olika konsekvenser som miljöproblemen vi skapar får och vad vi praktiskt kan göra för att undvika att problemen uppkommer från första början. Vår tolkning är att hon har mycket kunskaper inom HUT och att det är ett viktigt ämne för henne. Som hon tidigare nämnt är HUT enligt henne ett socialt begrepp vilket återspeglas här där hon berättar att hon pratar mycket om sociala system på lektionerna. Den kunskapsspridning som hon talade om vid frågan om hennes roll som lärare återkommer även här då hon berättar att hon på lektionerna vill sprida kunskapen om vad som händer ute i naturen för att få eleverna medvetna. Hennes kunskaper kring HUT är goda och hon är noga med att förmedla den till sina elever.
Lärarnas känslor inför lärande för HUT
Hon tror att det är hennes personliga engagemang som är anledningen till varför hon på eget initiativ använder HUT som en röd tråd i undervisningen.
[…] varför den är viktig (miljöundervisning) är ju för att det är liksom hela förutsättningen för att man ska kunna leva här på jorden är att det liksom funkar, att man inte använder mer resurser än vad som finns än vad man kan, än vad jorden klarar av så att det är ju liksom förutsättningar för livet som det handlar om, så det är ju viktigt att man informerar om hur det hänger ihop.61 Hon har ett engagemang för HUT eftersom hon tycker att det är intressant men framförallt nödvändigt. Hennes känsla för HUT i undervisningen finns med som en röd tråd i hennes undervisning. Vår tolkning kring hennes känslor för HUT i undervisningen är att hon känner ett visst ansvar över att förmedla den kunskap hon har inför ämnet. Hon ger också intrycket av att en stor del av hennes ämne tar upp hållbarhetsfrågor, vilket gör att det blir en naturlig del i undervisningen.
60
Ibid. 61 Ibid.
Lärarnas initiativ till lärande för HUT
Hon berättar att eleverna inte alltid märker när hon tar upp HUT i undervisningen. Ibland tar hon upp det tydligt men oftast ligger det i bakgrunden som en röd tråd i undervisningen. Hon berättar att hon anser att läroplanen ska fortsätta att vara fri för läraren att tolka och att lärarna fortsättningsvis ska ha samma frihet vid lektionsplaneringen. Hon menar att en läroplan där det står exakt hur lärarna ska göra hade gett ett tråkigt intryck. För hennes del hade det inte spelat någon roll om HUT hade varit tydligt inskrivet i läroplanen, hon tar upp det under eget initiativ och känner att det är bra att lärare själva får välja i hur stor utsträckning HUT ska genomsyra undervisningen. Hon tror att det är på grund av hennes intresse för HUT som har fått henne att ta initiativ till HUT i sin undervisning. Det framgår vid intervjun att hon tror att det krävs ett intresse för HUT för att läraren ska implementera det i undervisningen.
Sammanfattningsvis går det att säga att SO-läraren har en positiv inställning till HUT i sin undervisning. Hon har kunskaper om HUT, känslan för HUT och eget initiativ till HUT i sin undervisning. Detta gör att SO-läraren har enligt Lindéns teori en positiv attityd till HUT. Hon känner att det inte behöver stå strikt i läroplanen att hon ska implementera HUT i sin undervisning utan hon tar detta till sitt ansvar och låter hållbarhetstänket vara en röd tråd i undervisningen. Enligt Borgstede spelar även personens föreställningar om företeelsen roll samt vilka konsekvenser individen tror att sitt handlande får för att en attityd ska leda till handling. SO-läraren föreställningar för HUT i undervisningen går att utläsa som positiva och det antyds inte att hon skulle ha några negativa föreställningar om HUT i undervisningen. När det gäller att inte ha HUT i undervisningen pratar hon inte om, hon ger upphov till att HUT ska genomsyra hennes undervisning och att det är naturligt för henne. Hon vet konsekvenserna som kommer av att inte agera för miljön vilket fick henne från första början att implementera HUT i undervisningen.
5.2.2 Slöjdlärarens attityd
Lärarnas kunskaper om HUT
När han tolkar HUT handlar det om resurser och att dessa ska bevaras. Han pratar även om transporter, att vi hellre ska använda våra egna naturresurser istället för att importera varor från länder som måste transporteras långa sträckor.
[…] i största möjliga mån ser på vad vi har för resurser, hur använder vi våra resurser och hur tillvara tar vi dem, produkter, saker och ting som vi inte behöver. Ja så tänker jag mig hållbart samhälle. 62
Han ser det hållbara samhället där vi tar tillvara på det som finns runt omkring oss och att vi återanvänder våra resurser. I vår mening har slöjdläraren stor vetskap kring återanvändandet av resurser och är mycket angelägen om att sprida denna kunskap. Han vill att det ska bli ett självklart val för hans elever att tänka hållbart och hans definition härleds mycket till hans ämne där det används mycket resurser. Hans definition skiljer sig en del ifrån de övriga lärarna av den anledningen att de använder sig mer av de mer ”kända” definitionerna. Detta ska dock inte ses som något negativt mot någon av parterna. Det bara markerar att det finns olika definitioner av HUT och att det inte finns något rätt eller fel.
Under intervjun framgick det tydligt att slöjdläraren vet hur han praktiskt kan få HUT att genomsyra lektionerna. De återkommande diskussionerna om att ta tillvara på resurser och återanvändning, märker han ger ett positivt resultat på eleverna. Mycket av denna uppfattning kommer ifrån då eleverna praktiserar det på lektionerna. De äldsta eleverna som har haft träslöjd sedan 3:an märker han har tagit till sig av hans åsikter kring HUT. Genom att ständigt diskutera och förklara för eleverna och hur de ska återanvända material märker han att de aldrig ifrågasätter honom utan gör det bara. Det har kommit att bli en naturlig del av elevernas slöjdlektioner tack vare slöjdlärarens hållbarhetsprofil. I citatet nedan visas ett exempel på hur material återanvänds i undervisningen och möjligheterna till att skapa nya saker.
Vi bygger musikinstrument i 7:an, egna musikinstrument som dem själva får hitta på. Och det är allt från gamla lådbasar, en sån gammal koffert, resväska blir en bas som man kan spela bas på. Gamla bågfilklingor man sågar järn med kan man göra små tumpianon på. 63
Kunskapen han förmedlar under sina lektioner handlar inte endast om återanvändning utan även om hållbarhetsfrågor i elevernas vardag utanför undervisningen. Han tycker att det handlar om att förklara att det är de vardagliga tingen som man måste tänka på. Som till exempel vad händer med mobiltelefonen när man inte vill ha den längre. Det är de konkreta ting som han menar att vi måste lära den nya generationen. Hans kunskaper kring hur HUT kan genomsyra hans ämne är mycket goda och han har många idéer till hur han ska förmedla
62 Slöjdläraren (2010).
detta till eleverna. Slöjdläraren ger intrycket av att vara en eldsjäl när det kommer till lärande för HUT.
Lärarnas känslor inför lärande för HUT
Han berättar att sitt engagemang för HUT har han alltid haft och han tycker att det är viktigt att han förmedlar detta till eleverna. När det kommer till att använda HUT i undervisningen har han aldrig sett några begränsningar, dock ser han elevernas engagemang för detta som något han behöver arbeta för.
Jag tycker att man måste nöta in det. Det är ett mantra på något sätt. Alltså, det går inte att bara säga det en gång och så tror dem att de har lärt sig det. Så funkar det inte, utan det är att hela tiden upprepa, upprepa, upprepa. 64
Han har en inneboende nyfikenhet som gör att han ständigt provar nya saker i sin undervisning. Misslyckanden är viktiga eftersom det går att dra lärdom av dem och hitta nya lösningar. När hans elever säger att de inte kan och undrar vad de ska göra, så försöker han alltid förklara för dem att de prova på ett annat sätt. I undervisningen menar slöjdläraren att det inte finns några omöjligheter. Det finns inga gränser utan det går att hitta på nya grejer utav det som man redan har.
[…] hela tiden ser dem det också att jag har grejer som jag återanvänt och jag vill skapa den lusten hos dem att, att dem ska hitta grejer i det material som finns. För lusten.
(Eleven) - Jag skulle vilja göra en björn av den här grejen. (Slöjdläraren) - Ja, men gör en björn! 65
Denna lust och känsla som han har inför att skapa och att återanvända material försöker han lära sina elever. Vår tolkning av slöjdlärarens känsla för HUT i undervisningen är att han har ett stort engagemang för hållbarhet och återanvändandet av resurser. Förutom att förmedla sin kunskap till eleverna försöker han även att förmedla sin känsla och passion till hållbarhet. Detta är något som han jobbar mycket för och som han även märker går fram till eleverna då de respekterar hans hållbarhetstänk.
64 Ibid.
