Malmö Universitet
Fakulteten för lärande och samhälleInstitutionen Idrottsvetenskap
Examensarbete i ledarskap
15 hpVarför är läktarna så tomma på damernas matcher?
En jämförande studie av svensk fotboll ur ett genusperspektiv
VT 2019
Joakim Eriksson 940802
Idrottsvetenskapligt program 2020-02-12
Handledare: Tomas Peterson Examinator: Joakim Åkesson
3
Abstract
The aim of this thesis is to analyze and discuss the difference of interest between the first divisions in women’s football (Damallsvenskan) compared to men’s football (Allsvenskan) in Sweden. The thesis is using two research questions with a gender focus. The purpose is to contribute to an understanding of, and explain why, there is a difference of interest between Damallsvenskan and Allsvenskan from a gender perspective.
The thesis is a literature study focusing on Swedish football. It´s a theory-driven study where the chosen theories, with focus on gender, generate explanations of why there is a difference of interest. The theories are applied on collected data from previous studies.
The results indicate that the differences in public interest between Damallsvenskan and Allsvenskan can be explained by several different factors. Based on the selected theories this thesis concludes that the differences can be understood as a consequence of cultural injustices in Swedish football.
4
Sammanfattning
Varför är läktarna så tomma på damernas matcher? är en studie där Damallsvenskan och
Allsvenskan undersöks utifrån perspektiv om genus och publikintresse. Idrotten sägs vara skapad av män för män, vilket speglar den svenska mansdominerade fotbollen.
Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera den skillnad i publikintresse som finns mellan Damallsvenskan och Allsvenskan utifrån teorier om genus. Studien utgår från två frågeställningar, Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i
Sverige utifrån teorier om genus? och Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus? där svaren på
frågeställningarna bidrar med en förståelse och en förklaring till varför publikintresset ser ut som det gör ur ett genusperspektiv.
Studien är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. Det är en teoridrivande studie där de valda teorierna i studien genererar förklaringar till varför publikintresset ser ut som det gör genom att de appliceras på insamlad data från tidigare forskning. De valda teorierna har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv, där teorier om jämställdhet, genuskontraktet och maskulinetet och feminitet presenteras och används i resultat och analysdelen för att förklara hur stereotypiska könsroller och förväntningar på de olika könen påverkar intresset för dam- respektive herrfotboll.
Resultatet i studien indikerar att skillnaden i publikintresse mellan Damallsvenskan och Allsvenskan beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i
publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan bland annat förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll.
Nyckelord: Allsvenskan, Damallsvenskan, Damfotboll, Genusperspektiv, Media, Supporterkultur,
5
Innehåll
Inledning ... 6
Syfte och frågeställning ... 7
Frågeställning ... 7
Tidigare forskning ... 8
Metod ... 14
Forskningsdesign ... 14
Litteratursökning ... 14
Tillvägagångssätt och uppsatsens bidrag ... 15
Vetenskaplig relevans ... 15
Kumulativitet ... 15
Intersubjektivitet, reliabilitet och validitet ... 16
Etiska överväganden ... 18
Teori... 19
Jämställdhet ... 19
Genus ... 20
Genuskontraktet... 20
Maskulinitet och femininitet ... 21
Resultat och analys ... 22
Idrottens historia och genus ... 22
Dam- och herrfotboll ... 24
Svenska Fotbollsförbundet ... 24 Historia ... 25 Media ... 26 Slutdiskussion ... 27 Studiens betydelse ... 29 Vidare forskning ... 30 Litteraturlista ... 31
6
Inledning
I slutet på 1800-talet kom fotbollen till Sverige. Sedan dess har sporten växt till att idag vara den största idrotten i Sverige (Andersson, 2002). Den första fotbollsmatchen mellan två svenska lag spelades år 1892 i Göteborg. Sporten kom från England till Sverige, genom de affärsförbindelser som fanns mellan Göteborg och England under denna tid (Hjelm, 2004).
Fotbollsallsvenskan för herrar i Sverige startade år 1924 och från och med 1931 har de lag som vunnit allsvenskan klassats som svenska mästare (Hjelm 2004). Under det andra världskriget började damfotbollen växa i Europa och det var under denna tid som de första svenska damfotbollsklubbarna startades (Hjelm, 2004). Damfotbollens utveckling fick dock inte samma fart som herrfotbollen, bland annat på grund av att män förutspådde att
damfotbollen kunde bli en stor konkurrent till herrfotbollen (Hjelm, 2004). Det dröjde ända fram till 1960-talet innan den tävlingsinriktade damfotbollen tog fart i Sverige och
Damallsvenskan startades år 1968 (Hjelm, 2004).
Varje år sammanställer SVT Publikbarometern. Barometern sammanställs med idrottslag som har ett publiksnitt på hemmaplan som är över 1000 åskådare. SVT sammanställer även en publikbarometer som visar på vilka ligor i Sverige som drar mest publik. Den senaste sammanställningen (2018) visar på en positiv trend för Damallsvenskan. I jämförelse med föregående år ökade publiksiffrorna med 11 procent. Därmed slutar Damallsvenskan på den högsta placeringen ligan haft sedan Publikbarometern började sammanställas 2011. Trots det speglar sig det faktum att damfotbollens utveckling inte tog samma fart som herrfotbollen i resultatet. Damallsvenskan placerar sig på plats nummer 8 i tabellen. Damallsvenskan hade under säsongen 2018 ett publiksnitt på 894 åskådare. Den publikliga som toppar
Publikbarometerns lista är herrarnas motsvarighet, Allsvenskan, med ett publiksnitt på 8425 åskådare. Skillnaden är väsentlig, där damfotbollens högstaliga har en tiondel av publiksnittet som herrfotbollens högstaliga har. Siffrorna är inhämtade från den säsong som den här
uppsatsen har fokuserat på (Sveriges television, 2018).
Uppsatsen grundar sig i skillnaden i publiksnittet mellan fotbollsligorna och varför intresset skiljer sig så pass mycket.
7
Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera skillnader i publikintresse mellan Damallsvenskan- och Allsvenskan utifrån teorier om genus, baserat på en litteraturstudie.
Frågeställning
Hur kan man förstå skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus?
Vilka är de främsta faktorerna som påverkar skillnaden i publikintresse mellan herr- och damfotboll i Sverige utifrån teorier om genus?
8
Tidigare forskning
Detta kapitel tar upp tidigare forskning som är relevant för ämnet och bidrar till förståelse gällande studiens syfte.
Forskning gällande supporterskap och fotboll handlar till stor del om supportrarnas motivationsfaktorer, tankar och upplevelser från deras eget supporterskap (Radman & Hedenborg, 2018). En väldigt stor del av den forskning som finns utgår från supportrar till herrfotbollslag och det är betydligt svårare att hitta forskning om supportrar till
damfotbollslag och damfotboll generellt. Att det saknas forskning som fokuserar på
supportrar och damfotbollslag visar på en kunskapslucka som uppsatsen syftar till att fylla.
I studien Predicting women´s division 1 Sport attendance: An analysis of institutional characteristics analyseras relationen mellan faktorer som tros ha en påverkan på antalet åskådare på idrottsevent och antalet åskådare på kvinnliga idrottsevent. De faktorer som de använder sig av i studien är; stadens storlek, konkurrens från universitet med idrottslag på samma nivå, konkurrens från professionella idrottslag i närheten och prestation från säsongen innan. I studien problematiseras bland annat hur damidrott och antalet åskådare påverkas av att deras säsong pågår parallellt med herraridrottarnas säsonger, samt hur utrymmet i media för kvinnliga idrottslag tenderar att minska i konkurrens med andra professionella lag i närområdet (Shackelford & Greenwell, 2005).
Syftet med studien The demand for women´s league soccer in Germany är att fylla de luckor som finns gällande publiksiffror och damfotboll, samt undersöka vilka funktioner som efterfrågas inom den högsta ligan i tysk damfotboll. Studien visar på en markant ökning i publiksnitt i Frauen-Bundesliga (FBL), den tyska högsta ligan för damer, där antalet åskådare ökade från 254 åskådare säsongen 1998/1999 till 1121 åskådare säsongen 2011/2012. I studien problematiseras bilden av damfotboll, som det tyska fotbollsförbundet delvis är med och skapar, samt hur det begränsade media utrymmet kan vara en bidragande orsak till att ökningen av publiksnittet har stagnerat (Meier, Konjer & Leinwather, 2016).
I artikeln Football Frenzy: The effect of the 2011 World cup on women´s Professional soccer league attendance jämförs data från Women´s Professional Soccer League (WPS) innan, efter och under damernas världsmästerskap i fotboll 2011 för att se om världsmästerskapet hade
9
någon effekt på publiksiffran i WPS. Mellan åren 2001 och 20011 hade antalet åskådare per match kontinuerligt minskat i den amerikanska högsta divisionen för damer där publiksnittet 2001 var 8103 jämfört med 3535 2011. Delar man in fotbollssäsongen som spelades 2011 i tre delar, innan, under och efter världsmästerskapet går det att urskilja både positiva och negativa effekter av världsmästerskapet där de positiva effekterna är betydligt större. Under tiden som världsmästerskapet spelades kan man se en negativ trend där publiksnittet minskade med 5 %, det villa säga en liten minskning i publik som inte är signifikant. Den lilla förlust för
fotbollsklubbarna i antalet åskådare under mästerskapet är dock något som betalas tillbaka efter världsmästerskapet då publiksnittet ökade med nästan 120 % (LeFreuvre, Stephenson & Walcott, 2013).
I boken Women´s football in Scotland skriver Jessica Louise Macbeth bland annat om damfotbollsspelares egna erfarenheter gällande medias attityd till damfotboll och den generella publikens attityd till damfotboll, där hon utgår från en enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen framkommer det att damfotbollsspelarna upplever att både media och den generella fotbollspubliken är negativt inställda till damfotboll. I enkätundersökningen uppger bland annat 50 % av damfotbollsspelarna att den generella publiken skulle hålla med om att fotboll är en sport för män. Gällande medias attityd till damfotboll uppger 50 % av damfotbollsspelarna att media skulle hålla med om att damfotbollen inte är tillräckligt bra för att få mer uppmärksamhet, och 45 % uppger att media skulle håller med om att ingen är intresserad av damfotboll (Macbeth, 2004).
I studien The determinants of stadium attendance in elite women´s football: Evidence from the UEFA women´s Champions League antyder Maurizio Valenti, Nicolas Scelles och Stephen Morrow att det finns få studier om faktorer gällande åskådares efterfrågan i damfotboll. Studien undersöker bestämmande faktorer för antalet åskådare för UEFA Women´s Champions League matcher, där de använder sig av data från 554 matcher mellan säsongen 2009/2010 fram till och med säsongen 2017/2018. I undersökningen använder de sig av kontextuella och sportrelaterade faktorer, där 5 faktorer pekas ut som huvudfaktorer
gällande vad som påverkar åskådare till att gå på damfotbollsmatcher. Huvudfaktorerna är; stage of the competition, uncertainty of match outcome, competitive intensity, away club’s reputation och weather conditions. I undersökningen problematiseras bland annat det faktum att det inte går att se någon ökning i publiksnittet mellan säsongen 2008/2009 och säsongen 2017/2018. En diskussion förs bland annat gällande rekommendationer för att främja
10
damfotbollens utveckling, där ansvaret ligger på de som sitter på ledande roller inom fotbollen att se till att en ovisshet kring matchernas slutresultat behålls. För att lyckas med detta behövs investeringar både till elit-damfotbollen och till damfotbollen på gräsrotsnivå för att designa idrotts policys för att uppmuntra fler unga tjejer till att spela fotboll (Valenti, Scelles & Morrow, 2019).
Syftet med studien Women’s 2011 Football World Cup: The impact of perceived images of women’s soccer and the World Cup 2011 on interest in attending matches är att analysera den nuvarande bilden av damfotboll ur ett generellt perspektiv och bilden av damernas
världsmästerskap i fotboll 2011. Syftet är även att analysera vilka de viktigaste drivkrafterna och faktorerna är som ger intresse för att gå på damfotbollsmatcher. Bilden av damernas världsmästerskap i fotboll är mer positiv än bilden av damfotboll generellt. Hallmann (2012) menar att detta kan bero på att de som deltar i studien har högre krav på landslaget, som var värdnation för det nämnda världsmästerskap, vilket kan leda till att de är mer familjära med landslaget. Detta kan vara en effekt av att landslaget får betydligt mer utrymme i media jämfört med FBL. Studien visar också på att bilden av damfotboll generellt påverkas av åldern. Där bilden är mer positiv hos de yngre. De drivkrafter och faktorer som ger åskådare ett intresse av att gå och kolla på damfotbollsmatcher är att det ska vara intressant, spännande och uppfattas som att det ger glädje. För att främja utvecklingen av antalet åskådare är det viktigt att dessa attribut framkommer i marknadsföringen och att damfotbollen ges tillräckligt med utrymme för att synas i media (Hallmann, 2012).
I Kapitlet Idrott och Media (2016) diskuterar Aage Radman relationen mellan idrott och media. Han tar bland annat upp sportmedias historia, radiosporten, Tv-sporten, internet och relationen mellan hur kvinnor och män behandlas av idrottsmedia. Många medieforskare hävdar att man måste ha en förståelse för hur media påverkar oss och att det inte enbart räcker med att förstå de valda orden. Media är inte en spegel av vårt samhälle, utan konstruerar den bild vi har av samhället (Radman, 2016).
I kapitlet Gender trouble in digital football fandom (2018) berör Aage Radman och Susanna Hedenborg genusproblematik som finns i den digitala fotbollsupporterkulturen. Syftet med kapitlet är att analysera könskaraktären av den digitala fotbollssupporter kulturen från en svensk kontext. I studien använder de sig av två olika websidor, Svenskafans.com och Facebook, kombinerat av intervjuer med 20 kvinnliga fotbollssupportrar. Idag har en stor del
11
av världens befolkning tillgång till sociala medier och mer än 60 % av världens
idrottssupportrar använder sociala medier för att uppdatera sig om sitt favoritlag och sport. Det är därför nödvändigt att studera supporterkulturen ur ett digitalt sammanhang för att för att förstå den (Radman & Hedenborg, 2018).
I Anna Maria Helborgs studie ”Godispengar” eller ”överdådig lyx” undersöks de ekonomiska villkoren för elitidrottare ur ett jämställdhetsperspektiv. I studien fokuserar hon på idrotterna fotboll, golf, curling och ridsport. Empirin hon använder sig av är intervjuer med de olika förbundscheferna och analyser av de olika förbundens tidsskrifter. Den ekonomiska strukturen inom idrott är komplex och möjligheterna för att kunna leva på din idrott påverkas både av vilken idrott du är aktiv inom och vilket kön du tillhör.
I boken Sports in Society (2014) skriver Jay Coakley och Elisabeth Pike om interaktionen mellan idrott, kultur och samhället. Ämnet genus och idrott berörs både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutida perspektiv. En huvudfråga gällande genus och idrott som de tar upp är huruvida en jämställd idrott är möjlig att uppnå och hur kvinnor behöver slåss mot de förutfattade meningar som finns för det kvinnliga könet.
I artikeln ishockeyns kön (2016) belyser Jesper Karlsson den inverkan som media har gällande att skapa föreställningar om kropp och kön med fokus på ishockey. I artikeln använder han sig av Svenska ishockeyförbundets egna medier för att belysa den kulturella verksamheten och hur de uttrycker sig för att bidra till att illustrera och skapa föreställningar om kropp och kön.
Fotbollen kom till Sverige i slutet av 1800-talet, och har utvecklats till att bli den största idrotten i Sverige (Torbjörn Andersson, 2002). I sin avhandling Kung Fotboll (2002) tar Torbjörn Andersson bland annat upp kvinnornas kamp om att få vara en del av sporten. Avhandlingen har ett historiskt perspektiv på fotbollen och berör bland annat ämnen som vilken roll kvinnorna haft inom fotbollen, både som supportrar och spelare.
Jesper Andreassons avhandling Idrottens kön - genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag (2007) beskriver bland annat problematiken kring att man som kvinna inom idrotten är en del av ett sammanhang som grundar sig i manliga strukturer. Lagidrotten har en påverkan på hur vi skapar vår könsidentitet vilket är en process som många gånger är motsägande. I
12
avhandlingen använder sig Andreasson av intervjuer och observationer, där ett damfotbollslag och ett herrhandbollslag deltagit i studien.
Fotbollen är både ur ett spelarperspektiv och ur ett supporterperspektiv mansdominerad (Svenska Fotbollsförbundet, 2019; Andersson & Ottosson, 2016 ). Det har därför varit av intresse att skapa en förståelse för varför fler kvinnor inte är aktiva inom fotbollen, både som spelare och supportrar. Fanny Ambjörnsson (2003) har gjort en studie som handlar om hur man blir den “normala” tjejen och vad man kan göra för att trotsa dessa normer.
I doktorsavhandlingen “De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete” (2000) skriven av Birgitta Fagrell nämns det att vi redan i tidig ålder skapar en uppfattning om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Som barn får man i tidig ålder lära sig vad som är pojkidrott och flickor flickidrott. Detta skapar en bild av hur man som kille och tjej bör bete sig, samt vilka idrotter som är socialt accepterade att vara delaktiga i.
Det har tidigare skrivits om supporterskap ur ett genusperspektiv, där fokus bland annat legat på att herrlagen i Allsvenskan har en förhållandevis liten andel kvinnliga supportrar och vad detta kan bero på. Intresset för Allsvenskan har aldrig varit större än nu, samtidigt utgörs den genomsnittliga publiken av enbart en tiondel kvinnor (Andersson & Ottosson, 2016). I studien berör de ämnen som traditionella normer och medias rapportering kring de allsvenska
matcherna (Andersson & Ottosson, 2016).
Eva Olofssons avhandling “Har kvinnorna en sportslig chans. Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet (1989) inriktar sig på vilka förutsättningar kvinnor har haft ur ett historiskt perspektiv i den svenska idrottsrörelsen. Det är tydligt att kvinnor har sämre förutsättningar än män och syftet med avhandlingen är att bidra till kvinnors frigörelse inom idrotten och genom idrotten.
I boken ”Amasoner på planen, Svensk damfotboll 1965-1980” berättar Jonny Hjelm om fotbollens historia i Sverige, med fokus på damfotboll. Han ifrågasätter bland annat den genusordning som finns i den svenska fotboll och som funnits där sedan slutet av 1800-talet när fotbollen kom till Sverige. De första svenska damfotbollslagen startades under det första världskriget och 1917 spelade ett damfotbollslag för första gången en match. Denna match
13
spelades mellan Lindesbergs damlag och Lindesbergs ”gubblag”. Matchen som spelades var en välgörenhetsmatch för att samla in pengar. Under samma år spelade även Brynäs damlag en välgörenhetsmatch mot ett herrlag från samma förening. Efter dessa två matcher växte intresset för att starta en tävlingsinriktad damfotboll, då matcherna sågs som mycket lyckade. Med det ökade intresset för damfotbollen förutspåddes den att bli en stor konkurrent till herrfotbollen, vilket ledde till att Hugo Levin, som var medlem i svenska fotbollsförbundet, under ett möte klargjorde att fotboll var en sport för män (Hjelm, 2004).
Damfotbollen har genom åren utvecklats i Sverige. De kvinnor som spelar fotboll idag har helt andra förutsättningar än de kvinnor som spelade på 1960- och 1970-talet. Trots att damfotbollen har utvecklats är det tydligt att de kvinnor som spelar fotboll idag fortfarande har sämre förutsättningar än manliga fotbollsspelare (Hjelm, 2004).
Min uppsats syftar till att bidra med att nå svar på vilka faktorer som kan förklara skillnader i publikintresse mellan dam- och herrfotboll i Sverige, där denna uppsats ansvarar för att analysera de valda och ovan presenterade kategorierna. Genom att använda teorier om genus blir syftet att utgöra en beståndsdel i att nå ett svar på den huvudsakliga frågan om varför det finns skillnader i publikintresse när samma sport utövas av kvinnor respektive män. Dessutom bidrar analysen av studierna med en översikt av rådande forskning inom området.
14
Metod
Forskningsdesign
Uppsatsens forskningsdesign är en litteraturstudie som intresserar sig för ett fall – fotboll i Sverige. När Bryman skriver om olika typer av forskningsdesign nämner han bland annat fallstudier vilket är den typ av design denna uppsats använder (Bryman, 2013).
Forskningsansatsen för studien lutar sig mot positivismen eftersom det finns en tanke om ett objektivt svar på uppsatsens frågeställningar kan nås, om än inte enbart inom ramarna för denna uppsats.
Det är en teorianvändande studie och kännetecknas av att tillgängliga teorier används för att förklara utvalda aspekter i fallen (Esaiasson et al. 2012). De valda teorierna har ett fokus på att generera förklaringar till varför det finns en skillnad i publiksnitt mellan Allsvenskan och Damallsvenska genom att teorierna appliceras på insamlad data från tidigare forskning.
Litteratursökning
De studier och tidigare forskning som valts för uppsatsen har nåtts med hjälp av sökord, där jag främst har använt mig av sportDiscus, Libsearch och google scholar. När jag har valt mina sökord har jag främst riktat in mig på fotboll och genus. Jag har använt mig av både svenska och engelska sökord. Trots att min studie handlar om svensk dam- och herrfotboll har engelska studier varit av intresse vid den tidigare forskningen. Sökord jag har använt mig av är bland annat fotboll, soccer, genus, gender, damfotboll, women´s soccer. För att hitta artiklar som berör min studie har jag kombinerat dessa sökord. För att på ett effektivt sätt se om litteraturen har varit relevant till min studie har fokus legat på att läsa sammanfattningar och abstract.
Jag har även fått tips om litteratur från min handledare, Tomas Petersson, som berör ämnet. Det har främst varit litteratur som berör svensk fotbollshistoria, genus och Anna Hellborgs ”Godispengar” eller ”överdådig lyx”.
Jag har främst använt källor som är peer reviewed, för att säkerställa att artiklar är
vetenskapligt publicerade. Det förekommer dock undantag där jag bland annat använt mig av SvFF:s hemsida för att nå information som varit relevant för studien.
15
Tillvägagångssätt och uppsatsens bidrag
Artiklar valdes ut genom litteratursökningen. Fokus har legat på resultatet som de olika forskningsartiklarna kommer fram till. Studierna har lästs igenom noggrant två gånger för att hitta vilket ämne artikelförfattarna främst intresserar sig för. Efter detta har de valda artiklarna kategoriserats utifrån de ämnen de tar upp. Dessa kategorier var inte valda på förhand utan bestämdes efter genomläsningen av litteraturen. Genom att låta litteraturen bestämma
kategorierna undveks problem med att litteraturen ska passas in i på förhand valda kategorier. Det hade kunnat bli problematiskt eftersom kategoriseringen kunnat vara svår om studierna inte passade i någon av kategorierna eller i flera kategorier. Om kategorierna varit färdiga hade studierna kunnat tryckas in i en kategori i vilken de inte passar vilket riskerar att ändra förståelsen för den valda studien. Tillvägagångssättet blev därför en försiktighetsåtgärd för att undvika att i onödan påverka resultatet.
Vetenskaplig relevans
De kategorier som genomläsningen gav upphov till är följande: svenska fotbollsförbundet,
media och samhällsnormer och historia. Dessa kategorier är inte uttömmande för vilka
faktorer som kan förklara skillnader i publikintresse mellan dam- och herrfotboll i Sverige. Det är viktigt att poängtera detta. Det resultat uppsatsen når är utöver att vara beroende av de valda teorierna, även beroende av de studier som analyseras samt de kategorier dessa skapats. Uppsatsen blir ett viktigt inlägg i debatten om genus och sport och når därmed sitt
utomvetenskapliga syfte (Bryman, 2011). Uppsatsen blir också en pusselbit i att nå ett svar på vilka faktorer som kan förklara skillnader i publikintresse mellan dam- och herrfotboll i Sverige, där denna uppsats ansvarar för att analysera de valda och ovan presenterade
kategorierna. Genom att använda teorier blir det inomvetenskapliga syftet (Bryman, 2011) att utgöra en beståndsdel i att nå ett svar på den huvudsakliga frågan om varför det finns
skillnader i publikintresse när samma sport utövas av kvinnor respektive män. Dessutom bidrar analysen av studierna med en översikt av rådande forskning inom området.
Kumulativitet
Uppsatsen är delvis kumulativ. Det finns inga ambitioner om att utveckla nya teorier eller bygga ytterligare på de teorier som finns. Däremot kommer uppsatsen visa på teoriernas
16
möjligheter eller problem med att appliceras på de valda fallen (Teorell - Svensson 2007). Väldigt lite har skrivits om supporterskapet i Sverige med den inriktning som finns i denna uppsats, och damfotbollen har genom åren fått lite uppmärksamhet. Genom att bygga upp det teoretiska ramverket med avstamp i tidigare forskning anknyts uppsatsen frågeställning till mer principiella frågor om genus. Successivt adderas därmed kunskap till de principiella frågorna om ytterligare ett forskningsområde, det som kallas kumulativitet (Teorell - Svensson 2007)
Intersubjektivitet, reliabilitet och validitet
Uppsatsen strävar efter att uppnå kravet på intersubjektivitet genom att säkerställa transparens och presentera hela forskningsprocessen. Genom att vara transparent och tydlig är tanken att läsaren ska ha tillgång till det underlag som krävs för att kunna avgöra sanningshalten i resultaten och de sammanfattande kommentarerna (Teorell & Svensson, 2007). Det behöver tydliggöras att resultatet hade sett annorlunda ut om andra val hade gjorts. Om andra teorier valts ut för att analysera resultatet av det insamlade materialet hade analysen sett annorlunda ut. Under arbetet med uppsatsen har tydlighet och objektivitet därför varit ledord. Att som forskare vara objektiv är svårt att säkerställa, men däremot något som är möjligt att sträva efter. Som nämnt är presentation och tydliggörande av de val som tagits som påverkar
uppsatsens utformning och resultat en viktig komponent. Detta metodavsnitt utgör därmed en viktig del av uppsatsen.
Diskussionen om reliabilitet och validitet är främst applicerbar på det material som
analyseras, samt de slutsatser som dragits från den. Det är möjligt att även aktualisera frågan i relation till de valda teorierna då det kan anses finnas teorier som bättre eller sämre förklarar hur man kan förstå skillnaden i publiksnitt mellan herr- och damfotbollsklubbar i Sverige. I uppsatsen tydliggörs det dock att frågeställningen undersöks utifrån teorier om genus. Diskussionen om intersubjektivitet gör sig påmind och återigen behöver det betonas att transparensen har varit viktig under arbetet med uppsatsen. Det finns inga ambitioner om att dra långdragna slutsatser om resultatet. Resultatet för uppsatsen gäller för Damallsvenskan och Allsvenskan och de skillnader i publiksnitt som råder mellan ligorna, eftersom det är ur det perspektivet som litteraturstudien gjorts. Resultatet från denna uppsats är även bundet till de valda teorierna (Bryman 2011). Som tidigare nämnts, om andra teorier hade valts hade analysen också sett annorlunda ut. Det skadar inte att påminna om att syftet med uppsatsen är att applicera teorierna på de valda fallen för att det främst finns en lucka i forskningen som
17
behöver fyllas, men även för att kunna utgöra en grund för att i framtiden kunna genomföra vidare studier i ämnet.
Reliabilitet förklarar Bryman (2011) i termer av att studiens resultat blir samma om undersökning genomförs igen. Att resultatet skulle vara annorlunda kan bero på
“slumpmässiga eller tillfälliga betingelser” (Bryman 2011). Sekundäruppgifter har använts i det insamlade materialet som analyseras. Gällande stabilitet vid en andra undersökning skulle dessa uppgifter vara detsamma. Det fanns inte utrymme att inom ramen för uppsatsen
undersöka om dessa uppgifter stämde. Att arbetet med att applicera teorierna på den insamlade datan till litteraturstudien hade sett likadant ut om uppsatsen skrivits igen är däremot inte säkert. Återigen har transparens varit viktigt och därför finns en utförlig beskrivning av hur analysen av studierna gått till samt referering till de studier som använts. Trots det sker en subjektiv tolkning av teorierna och deras applicerbarhet som är svår att undvika. Eftersom uppsatsen genomförts från en forskningsansats som lutar mot positivismen anses de subjektiva tolkningarna vara problematiska för att det kan påverka resultatet.
Eftersom de är svåra att undvika blir det därför viktigt att lyfta fram dessa och den påverkan det kan ha på uppsatsens resultat. Att studierna har lästs igenom flera gånger har varit ett sätt att rätta till eventuella reliabilitetsproblem. Samma sak gäller den noggrannhet som har präglat analysen.
Validitet beskriver Bryman som en bedömning av att slutsatser hänger ihop (Bryman, 2011). Begreppet delas upp i två delar. Dels den interna som handlar om det kausala förhållandet mellan faktorer, och dels den externa som handlar om resultatens generaliserbarhet (Bryman, 2011). Den interna validiteten aktualiseras i och med att en diskussion förs om det finns ett samband mellan de faktorer som lyfts fram i analysen, och publiksnittet i de fotbollsligor som inkluderats i studien. Teorierna används för att undersöka om det kan finnas ett samband mellan de faktorer som generaliseras från studierna och publiksnittet utifrån genusperspektiv. I uppsatsen tydliggörs det också att om andra faktorer hade undersökts hade resultatet sett annorlunda ut, och det görs inga antaganden om att det enbart är de faktorer som lyfts fram i uppsatsen som påverkar publiksnittet. Diskussionen om intern validitet får därmed bara anses vara delvis applicerbar på uppsatsen, och diskussionen om extern validitet vara än mindre aktuell. Det finns inga ambitioner att generalisera resultaten. Att uppsatsen är starkt
teoridriven och teorianvändande riktar fokus mot resultatet av att applicera teorierna och det resultat detta resulterar i snarare än att kunna generalisera det slutgiltiga resultatet.
18
Etiska överväganden
En undersöknings etiska integritet är dess kvallitet. Forskning som inte har tillräckligt hög kvalitet för att bidra kan därför ses som oetisk (Bryman, 2011). En annan viktig faktor gällande etik är att disciplinen i fråga inte tar någon skada eller får några negativa effekter av undersökningen (Bryman, 2011). Min studie syftar till att förstå skillnaden mellan intresset för Damallsvenskan och Allsvenskan, den aktuella disciplinen kan därför ses som SvFF, eftersom de ansvarar för den organiserade fotbollen i Sverige. I studien analyseras dels hur SvFF påverkar intresset mellan Damallsvenskan och Allsvenskan. Jag är därför tydlig med att resultatet inte är generaliserbart, utan är styrde av de aspekter som analyseras och av de valda teorierna. Hade andra aspekter analyserats och/eller andra teorier valts hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Det finns alltid en risk i studie att någon kan läsa och tolka resultatet fel och därför använda resultatet på fel sätt (Bryman, 2011). Detta är också en viktig aspekt till att det finns en tydlighet gällande att resultatet inte är generalliserbart och är beroende av de valda teorierna. Forskarens (i detta fall min) oberoende status är något som ska vara betydlig. I en studie är det viktigt att man som författare har en självmedveten partiskhet. Om det finns eventuella intressekonflikter och en viss partiskhet är det viktigt att det framkommer på ett tydligt sett (Bryman, 2011). Det finns många fördelar att granska och analyser sekundärdata. En möjlighet kan vara att analysera data som inte har analyserats i den primära
undersökningen, vilket kan ge möjligheter till nya tolkningar. Men det finns också en risk då man som författare inte har samma sociala kontext, vilket kan försvåra tolkningen (Bryman, 2011). I studien framkommer det därför tydligt att tolkningen av sekundärdata är mina tolkningar och är beroende av de valda teorierna.
19
Teori
Jag använder mig av teorier om genus för att förklara varför publikintresset skiljer sig åt mellan Damallsvenskan och Allsvenskan. Teorierna kommer att tillämpas i analysdelen för att ge svar på varför publiksnittet skiljer sig så pass mycket mellan Alssvenskan och
Damallsvenskan. De kommer även att tillämpas i diskussionsdelen för att kunna ge svar på eventuella förändringar för att publiksnitten ska närma sig varandra. Jag använder mig bland annat av genus, maskulinitet, femininitet och jämställdhet för att förklara hur stereotypiska könsroller och förutfattade förväntningar på de olika könen kan påverka intresset för dam- respektive herrfotboll.
Jämställdhet
Det finns flera definitioner av jämställdhet. Enligt Nationalencyklopedin innebär jämställdhet att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets viktigaste områden (Nationalencyklopedin, 2020). Utöver att formulera en definition av begreppet krävs också en operationalisering för att skapa en förståelse av begreppet, vilket är något som Cecilia Ridgeway har gjort. För att förstå jämställdhet använder sig Ridgeway av två orättvisor, vilka är materialistiska och kulturella orättvisor. Den kulturella orättvisan grundar sig i normer och fördomar, och den materialistiska orättvisan grundar sig i resurser och makt. Dessa två orättvisor leder till ojämställd status (kulturell orättvisa) och ojämställd ställning (materialistiska orättvisa). För att uppnå en förändring i den kulturella orättvisan krävs först en förändring i den materialistiska orättvisan, det vill säga en förändring gällande resurser och makt. När en förändring har genomförts tar det tid innan den mänskliga synen på verkligheten har förändrats (Ridgeway, 2011). Den direkta förändringen kan till exempel handla om att det blir accepterat för kvinnor att spela fotboll i tävlingsform. Att det tar tid innan synen på verkligheten förändras kan i det fallet exemplifieras av att synen på fotboll och att det är en sport som bör spelas av män tar längre tid att förändra. Ridgeway menar på att vi accepterar och känner igen stereotyper. När vi motbevisas leder det inte till en omvärdering av de normer som finns utan det ses istället som ett undantag (Ridgeway, 2011). Ridgeways förståelse kring jämställdhet används som teori för att förstå bristande jämställdhet och varför den är svår att förändra.
20
Genus
En definition av genus är att det är en social konstruktion som delar upp könen och gör dem olika. Konstruktionen av genus beskrivs som naturlig och om man inte kan visa upp rätt genus för det kön man tillhör kommer man att blir straffad. Konstruktionen grundar sig i att det finns en förutfattad mening om vad som är maskulint och vad som är feminint (Hirdman, 2001).
Monique Witting menar på att konstruktionen av könen är historiskt skapade och inte något som alltid har funnits eller alltid kommer att finnas. Att den kvinnliga underordningen ofta beskrivs bero på naturliga omständigheter är något som gör att det blir svårare att förändra (Witting, 1992). Genus är någonting som hela tiden görs. De roller som könen har är inte något som är givet och de kan därför förändras. Skapandet av genus är däremot inte en aktiv handling utan något vi förhåller oss till (Butler, 2007). Om män och kvinnor är lika eller olika är något som Yvonne Hirdman beskriver som ett kvinnopolitiskt dilemma.
Genuskontraktet
Begreppet genuskontraktet skapades av Yvonne Hirdman och är ett begrepp som används inom feministisk forskning. Begreppet grundar sig i att det finns en norm för hur man som man och kvinna bör bete sig, och hur samspelet mellan de olika könen fungerar (Hirdman, 2001).
Kontraktet är en struktur som både män och kvinnor på ett eller annat sätt känner sig tvingade att förhålla sig till. Detta leder till att du beroende på om du är en man eller kvinna har olika förväntningar, krav och ansvar att förhålla dig till, vilket påverkar våra möjligheter och begränsningar. Att mannen är den som arbetar och tjänar pengar, medan kvinnan är hemma och tar hand om hemmet och barnen är en enkel beskrivning av ett förhållande där
genuskontraktet följs (Hirdman, 2001).
Det finns två olika påståenden som kontraktet främst utgår ifrån. Det ena påståendet grundar sig i att man inte ska utmana och hota de stereotyper som finns i samhället, och det andra grundar sig i att mannen är människan och kvinnan är kvinna. Det vill säga att mannen är normen och har därför högre status än vad kvinnan har (Hirdman, 2001). De normer som finns gällande maskulinitet och femininitet är inte något som är medfött. Hur människor ska och bör bete sig som man respektive kvinna för att bli accepterade är något som vi lär oss
21
(Buschbinder, 1994). Med hjälp av genuskontraktet kan samspelet mellan de olika könen förstås. Genuskontraktet hjälper också till att förstå varför en orättvisa mellan könen accepteras, en acceptans som resulterar i att jämställdhetsarbetet går långsamt.
Maskulinitet och femininitet
Maskulinitet och femininitet är två begrepp som förhåller sig till varandra. David Buchbinder menar att maskulinitet främst handlar om inlärning och inte är något som genetiskt finns i mäns kroppar. Detta är något som påverkar hur män beter sig för att bli accepterade som män eftersom det blir viktigt att demonstrera sin maskulinitet och följa de maskulinitetsnormer som finns (Buschbinder, 1994). Enligt Jesper Fundberg finns det ett homosocialt begär som leder till att män främst ser andra mäns egenskaper och söker bekräftelse hos andra män samtidigt som kvinnor många gånger tenderar att ses enbart som ett kön. Genom detta kan manliga nätverk skapas, även om det inte är för avsikt att utesluta kvinnor (Fundberg, 2009).
Naomi Wolf använder sig av begreppet skönhetsmyt, vilket beskriver hur kvinnor strävar efter en opartisk skönhet som är attraktiv för det motsatta könet. Skönhetsmyten är något som hindrar feminismens framfart. Det fokus som finns på kvinnors yttre är något som skapar tvingande normer som medför dåligt självförtroende. Att som kvinna ses som både seriös och vacker är något som verkar omöjligt. Att män inte behöver anstränga sig på samma sätt gällande sitt utseende menar Wolf beror på att det manliga könet värderas högre än det kvinnliga (Wolf, 1996).
22
Resultat och analys
Idrottens historia och genus
Eva Olofssons avhandling Har kvinnorna en sportslig chans. Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet (1989) inriktar sig på vilka förutsättningar kvinnor har haft ur ett historiskt perspektiv i den svenska idrottsrörelsen. Det är tydligt att kvinnor har sämre förutsättningar än män och syftet med avhandlingen är att bidra till kvinnors frigörelse inom idrotten och genom idrotten. I avhandlingen myntade Eva uttrycket ”Idrotten är skapad av män för män” och hon menar också på att den ofta beskrivs av män. I Forskning kring idrott och kvinnor finns det ett tomrum som kan förklaras av att idrotten är oerhört mansdominerad. Eva menar på att detta inte bara är ett vanligt förekommande inom idrotten och
idrottsrörelsen. I början av 1980-talet beskrivs kvinnan i en sammanställning rörande kvinnors liv i det svenska samhället politiskt, juridiskt och moraliskt som en icke-person, vilket lett till ett tomrum av dåtida och nutida spår av material (Olofsson, 1989). Birgitta Fagrell menar att vi redan som barn ”vet” vad som är flick- och pojk idrott. Som barn har man lärt sig detta genom att observera det dagliga livet och medier. I hennes doktorsavhandling beskriver barnen som deltar i studien flickidrotter som löjliga och att den kvinnliga idrottaren är olämplig för tuffa situationer. Barnen ger ofta det manliga könet en högre status än det
kvinnliga (Birgitta Fagrell, 2000). Barnen som har medverkat i studien är mellan 7-8 år gamla vilket tyder på att barnen, genom att ha observerat omvärlden, har lärt sig att män är bättre lämpade för idrott snarare än att de genom egna erfarenheter har upplevt det, eftersom det inte finns någon större fysisk skillnad mellan barnen (Fagrell, 2000). Att barn i så pass låg ålder vet vad som är ”pojkidrott” och ”flickidrott” och att flickorna rättar sig efter det manliga könet styrker teorin om att genus är något som hela tiden skapas och är något som vi förhåller oss till (Butler, 2007). I avhandlingen Idrottens kön - genus, kropp och sexualitet i
lagidrottens vardag (2007) beskriver Andreasson att gemenskapen bland manliga idrottare som ordnad efter maskulina och heterosexuella värden. För att bli accepterade och passa in i det manliga laget bör man bete sig som självsäker, överordnad och heterosexuell. Som kvinna eller homosexuell passar man inte in (Andreasson, 2007). För att en kvinna ska accepteras som idrottsutövare beskriver Andreasson att de måste sträva efter det maskulina idealet. De måste bekräfta och upprätthålla en hegemonisk maskulinitet inom idrotten (Andreasson, 2007).
23
Att man som barn lär sig att det manliga könet är mer kompetent för att hålla på med idrott och att man som vuxen kvinna måste närma sig det maskulina idealet för att ses som duglig visar på att det dominansförhållande som finns mellan män och kvinnor inom idrott har blivit normaliserat. Strategin för att lyckas som idrottskvinna blir snarare att acceptera och sträva efter de ideal som idag styr idrotten istället för att bli accepterad för att vara kvinna. Wolf (1996) menar på att kvinnor accepterar sin roll som underordnad, vilket bidrar till att en förändring tar längre tid. Andreasson (2007) lyfter i sin avhandling fram att genusstrukturer inte enbart styrs av att män dominerar och att kvinnor följer. Genom kvinnors sätt att underordna sig och sitt sätt att agera kan de också bidra till att stärka den manliga
könsordningen. En kvinnas underordning gynnar en mans överordning. För att det ska bli en förändring behöver kvinnor vara med att fatta beslut på lika villkor som män, framförallt när det gäller beslut som påverkar kvinnor (Young, 2011; Ridgeway, 2011). Enligt detta krävs en mer jämlik maktfördelning inom Riksidrottsförbundet (RF) och de olika specialförbunden för att män och kvinnor ska kunna idrotta och bli accepterade på lika villkor. Att denna typ av manliga nätverk ofta skapas utan avsikt att utesluta kvinnorna (Fundberg, 2009) är något som kan ses problematiskt. Det tyder på att den manliga dominansen inom svensk idrott är
normaliserad och det ställer krav på att alla inblandade är medvetna om situationen för att en förändring ska kunna ske.
Utöver argumentet att det krävs en mer jämställd makt och resursfördelning inom RF och de olika specialförbunden går det också att argumentera för att media spelar en stor roll angående synen på damidrott.
Media ger olika idrotter olika mycket utrymme i media, där lagbollspel och speciellt herridrott dominerar. En undersökning från 2006 visar på att innehållet från 37 tidningar från 10 olika länder enbart hade ett innehåll på 6 % som handlade om damidrott (Aage Radman, 2016). Aage (2016) menar också att det är vanligt att idrottskvinnor som framställs i media mer ofta gör det i relation till privat- och familjeliv, medan det är den idrottsliga prestationen som är huvudfokus när det handlar om idrottsmän. Att media framställer idrottsmän och
idrottskvinnor olika är något som går långt tillbaka i tiden, och det har varit en ojämlik fördelning av kön sedan starten av sportmedian för nästan 200 år sedan (Radman, 2014).
Att män har mycket mer exponering i media jämfört med vad kvinnor har är något som bland annat kan förklaras med hjälp av genuskontraktet. Teorin bygger på att du har olika
24
förväntningar och krav på dig beroende på om du är en man eller en kvinna. Detta i sin tur resulterar i att det är mer accepterat att idrotta om du är en man jämfört med om du är en kvinna. Utifrån detta skulle genuskontraktet för dam- och herrfotbollsspelare har olika förväntningar på sig. Det är mer accepterat att ett lag bestående av män spelar fotboll än ett lag som består av fotbollsspelande kvinnor. Dessa förväntade meningar om vad som är accepterat att göra för kvinnor och för män kan bidra till förklaringen om varför
publikintresset skiljer sig åt så mycket. Med hjälp av de valda teorierna kan man förstå hur en ojämställd medierapportering kan vara en bidragande faktor till varför publikintresset för Damallsvenskan och Allsvenskan skiljer sig så pass mycket.
Dam- och herrfotboll
Svenska Fotbollsförbundet
Det framgår i Anna Maria Hellborgs avhandling att damfotbollen har sämre förutsättningar än herrfotbollen. I Svenska fotbollsförbundets (SvFF) tidsskrift Fotbollsmagasinet kan man se det tydligt under 1980- och 1990-talet, men det framkommer även under 2000-talet. I SvFF:s verksamhetsberättelse från 2017 tas det upp att det är herrlandslaget som är viktigast, främst ur ett ekonomiskt perspektiv. Damlandslaget anses främst vara viktigt för sportens popularitet (Hellborg, 2019). Trots att Hellborgs studie handlar om den ekonomiska skillnaden som finns mellan elitidrottsmän och elitidrottskvinnor kan det ses som problematiskt att förbundet värdesätter herrfotbollen högre än damfotbollen. Genus är någonting som hela tiden skapas och kan förändras (Butler, 2007). Att fotbollsförbundet värderar manliga och kvinnliga fotbollsspelare olika kan därför bidra till att stärka de normer och stereotyper om de olika könen som finns idag. Dessa stereotyper och normer kan i sin tur påverka hur många som går och kollar på dam- och herrfotbollsmatcher. Fotbollförbundets värderingar gällande dam- och herrlandslaget är också något som kan hämma damfotbollens framfart, samt hur pass
accepterat det är i samhället för kvinnor att spela fotboll. För att uppnå en förändring i den kulturella ojämställdheten menar Ridgeway (2011) att det först krävs en förändring i den materialistiska orättvisan, det vill säga en förändring gällande resurser och makt. När en förändring har genomförts tar det tid innan den kulturella synen på verkligheten förändras. Den direkta förändringen kan i detta fall handla om att SVFF väljer att satsa på ett helt jämställt styre och att damfotbollen får samma resurser som herrfotbollen. Detta i sin tur kan leda till att damfotbollen ur ett kulturellt perspektiv blir mer accepterat med tiden, vilket i sin tur kan vara en faktor som bidrar till att publiksiffrorna ökar i Damallsvenskan.
25
Genuskontraktet grundar sig delvis i att mannen är människan och att kvinnan är kvinna. Detta gör mannen till normen i samhället, och har därför en högre status (Hirdman, 2001). Att strukturen är likadant i fotboll är något som bland annat stärks av namnen på den högsta dam- respektive herrserien i fotboll i Sverige, Damallsvenskan och Allsvenskan. Att Svenska fotbollsförbundet uttalar sig om att det är herrlandslaget som är viktigast är också något som talar för denna struktur. Enligt teorin om genus är genus något som hela tiden skapas, därför kan ett namnbyte, där herrarnas högsta liga skulle heta Herrallsvenskan precis som damernas högsta liga heter Damallsvenskan, bidra till att de föreställningar som finns om kvinnor och män förändras. Om det ska vara lika accepterat för kvinnor att spela fotboll som det är för män att spela fotboll krävs en kulturell förändring, för att uppnå denna förändring krävs det att vi ser och pratar om dam- och herrfotboll ur ett jämställt perspektiv, så som det förstås i uppsatsens förklarande text som återfinns i teoriavsnittet.
Historia
Den maktstruktur som finns inom fotbollen sträcker sig långt tillbaka i tiden och Hjelm (2004) menar på att fotbollen är könsmärkt som en manlig idrott och har varit det sedan slutet av 1800-talet, då fotbollen sågs som en sport som utövades av unga män. Ur ett historiskt perspektiv utövades fotbollen, precis som stora delar av idrotten, nästan enbart av män (Olofsson, 1989; Andersson, 2002; Hjelm, 2004; Coakley & Pike 2014). Det faller sig därför naturligt att mannen är normen inom fotboll och att det tar tid att förändra den kulturella orättvisan. Genuskontraktet grundar sig delvis på att vi inte ska utmana de könsnormer som finns. Enlig teorin om genuskontraktet innebär det rent praktiskt att det finns en ovilja i samhället att ändra på att mannen är normen inom fotbollen vilket kan ha en påverkan på att färre människor ser damfotboll än herrfotboll. Som jag nämnt tidigare kan en förändring i de kulturella orättvisorna ta lång tid, och är beroende av en förändring i de materiella
orättvisorna. Att det första officiella svenska mästerskapet för damerna inom fotboll spelades 1973, att Damallsvenskan startades år 1988 och att det första världsmästerskapet i fotboll för damer spelades 1991 (Hjelm, 2004) är något som kan ses som en direkt förändring i de materiella orättvisorna. Dessa förändringar, det vill säga att gå från att enbart låta damer spela tränings- och uppvisningsmatcher till att spela tävlingsmatcher, är något som kan ha bidragit till en kulturell förändring där acceptansen för damer att spela fotboll har ökat. Den ökade acceptansen för damer att spela fotboll kan dels vara en bidragande faktor till att damernas förutsättningar ser bättre ut idag jämfört med 30 år sedan (hjälm, 2004), det kan också vara en
26
bidragande faktor till att fler personer kollar på damfotboll idag jämfört med när Damallsvenskan startade.
Media
Media har ett stort inflytande på de normer som skapats kring genus och idrottsutövande. Genom att påverka bilden av vår verklighet har media ett stort inflytande när det kommer till vad vi pratar om och hur vi pratar om det. Genom att skapa förutsättningar för vad vi tänker på, påverkar de även de beslut vi tar (Radman, 2016). Den kommersiella sektorn värderar på många olika sätt herridrotten och manliga idrottare högre än damidrott och kvinnliga
idrottsutövare, dels genom att sponsrade prispengar många gånger är högre för herrar än för damer och dels för att de ges ett mycket större utrymme i media (Hellborg, 2019; Karlsson, 2015; Williams, 2006; Hjelm, 2004). Enligt genuskontraktet har vi olika förväntningar och krav att förhålla oss till beroende på vilket kön vi tillhör. En medierapportering som ger herridrotten och manliga idrottsutövare ett större utrymme än damidrotten och kvinnliga idrottsutövare kan därför bidra till att stärka de könsnormer som finns, där det är mer accepterat för män att vara fysiskt aktiva eftersom det är det som främst syns i media. En medierapportering som ger damfotbollen ett väldigt litet utrymme kan därför vara en bidragande faktor till att publiksiffrorna ser ut som de gör i Damallsvenskan respektive Allsvenskan. Det går även att se en skillnad i hur media rapporterar om idrottskvinnor respektive idrottsmän. När det handlar om idrottsmän handlar det ofta om atletens idrottsliga prestation och resultat. Det är betydligt vanligare att det handlar om en kvinnlig atlets
privatliv, jämfört med en manlig atlets privatliv Radman (2016). Teorin om genus menar att genus hela tiden skapas. En medierapportering som behandlar idrottskvinnor och idrottsmän på ett mer jämställt sätt skulle därför kunna bidra till att de föreställningar som finns på de olika könen förändras. Eftersom media har ett inflytande på hur vi pratar och vad vi pratar om skulle en jämställd medierapportering kunna bidra till en kulturell förändring som bidrar till att dam- och herrfotboll accepteras och bemöts på samma sätt. Det i sin tur skulle kunna bidra till en förändring i gällande intresset för dam- och herrfotboll.
27
Slutdiskussion
Varför publikintresset mellan Damallsvenskan och Allsvenskan skiljer sig åt beror på fler olika faktorer. Utifrån de valda teorierna kan skillnaden i publikintresse för Damallsvenskan och Allsvenskan förstås som en konsekvens av kulturella orättvisor inom svensk fotboll. Ett exempel på en kulturell orättvisa kan vara att vi har förutfattade förväntningar gällande kön, vilket kan bidra till att det är mindre accepterat för kvinnor att spela fotboll jämfört med män. SvFF, media och fotbollens historia har pekats ut som faktorer som har stor påverkan på och präglar de kulturella orättvisorna inom svensk fotboll. Dessa tre faktorer har därför en stor påverkan på varför det finns skillnader i publikintresset mellan de båda ligorna. Ämnen som i uppsatsen pekas ut som viktiga för att förstå hur dessa tre faktorer påverkar de kulturella orättvisorna och intresset för dam- och herrfotboll är makt- och resursfördelningen.
SvFF, som ansvarar för den organiserade fotbollen i Sverige, har ett stort ansvar gällande resursfördelningen mellan dam- och herrfotboll och har därför pekats ut som en viktig faktor. I resultat och analysdelen tas namnen Damallsvenskan och Allsvenskan upp som två faktorer som kan bidra till en kulturell orättvisa, där namnen på respektive liga indikerar på att den manliga ligan är normen. Det är självklart inte något som på egen hand skapar den stora skillnaden för intresset mellan Damallsvenskan och Allsvenskan, men kan med hjälp av teorin om genus ses som en bidragande faktor till att skapa de könsnormer som finns. Om SvFF hade använt sig av en mer jämställd materialistisk fördelning, det vill säga att dels
maktfördelningen och de ekonomiska resurserna valts att fördelas mer jämställt, hade det kunna bidragit till en förändring i de kulturella orättvisorna, eftersom de kulturella
orättvisorna är beroende av att de materiallistiska orättvisorna förändras. Sedan 1970-talet har en hel del förändringar gjorts kring de materiallistiska orättvisorna inom Svensk fotboll, och i fotbollen generellt. Som det nämns i resultat och analysdelen spelades det första Svenska mästerskapet i fotboll för damer 1973, 1988 startades Damallsvenskan och 1991 spelades det första världsmästerskapet i fotboll för damer. Dessa förändringar kan med hjälp av mina teorier om genus förklaras som bidragande faktorer till att en förändring har skett kring de kulturella orättvisorna, där man i den tidigare forskningen kan läsa om att förutsättningarna för damfotbollspelarna är betydligt bättre idag än vad de var på 1970- och 1980-talet.
Ett annat problemområde som pekats ut i uppsatsen är media. Som det nämns i resultat och analysdelen har media ett stort inflytande när det kommer till de normer som skapas gällande
28
idrottsutövande. Precis som för SvFF är de materiallistiska orättvisorna bland media något som kan bidra till att publikintresset ser ut som det gör för Damallsvenskan och Allsvenskan. I resultat och analysdelen och i den tidigare forskningen framkommer det att en stor del av medias resurser läggs på herridrott, vilket kan bidra till att hämma förändringar i kulturella orättvisor, som i sin tur kan ha en påverkan på publikintresset för Damallsvenskan och Allsvenskan. Teorin om genus, som menar på att genus är något som hela tiden skapas, tillsammans med genuskontraktet kan hjälpa till att förklara hur en ojämställd
medierapportering kan vara en bidragande faktor till att publikintresset mellan
Damallsvenskan och Allsvenskan skiljer sig mycket. En ojämställd medierapportering där herridrott får ett större utrymme än damidrott gör att en idrottspublik ofta ser män idrotta i jämförelse med kvinnor. Detta kan bidra till skapandet av genus, och stärka de könsnormer som finns, där genuskontraktet menar att det är mer accepterat för män att vara fysiskt aktiva. En mer jämställd medierapportering skulle kunna bidra till att normalisera damidrott, och på så sätt bryta de förutfattade meningar som finns på de olika könen. Att en mer jämställd medierapportering, där damfotboll tillåts ta mer plats, är något som kan bidra till att
publikintresset ökar framkommer i den tidigare forskningen, där publiksnittet i både FBL och WPS ökade efter en mer aggressiv marknadsföring inför världsmästerskapet i fotboll 2011. Det ökade publikintresset kan i sin tur bidra till att normalisera damidrotten, och på så sätt bryta de förutfattade meningar som finns på könen.
I tidigare forskning framkommer det att kulturella orättvisor har existerat inom fotbollen sedan slutet på 1800-talet. Hur fotbollens historia än idag påverkar dagens intresse för
Damallsvenskan och Allsvenskan kan förstås med hjälp av de valda teorierna som dels menar att kulturella orättvisor tar tid att förändra och att makt och resursfördelningen måste fördelas helt jämställt för att de kulturella orättvisorna ska kunna försvinna helt. Genuskontraktet hjälper till att förstå varför en orättvisa mellan könen accepteras, där teorin säger att manen är normen och att könsrollerna är något som inte ska utmanas. Detta är något som gör att
jämställdhetsarbetet tar längre tid och kan förklara varför männen än idag är normen i svensk fotboll, vilket är en faktor som kan påverka skillnaden i intresset mellan Damallsvenskan och Allsvenskan. Makten inom idrott har redan från start tillhört män, vilket nämns i resultat och analysdelen där Eva menar att idrotten skapades av män för män. Hur maktfördelningen förts vidare genom åren och varför maktfördelningen inom svensk idrott och SvFF ser ut som den gör idag kan delvis förklaras med hjälp det homosociala begäret. Det homosociala begäret leder till att män främst ser andra mäns egenskaper vilket praktiskt sett leder till att män
29
främst överlåter makten till andra män. Kvinnor kan på så sätt uteslutas från maktpositioner inom idrotten även om det inte är för avsikt att utesluta kvinnor. Med hjälp av den förklarande texten om jämställdhet som finns i teoriavsnittet kan man förstå hur en uteslutning av kvinnor på maktpositioner är något som påverkar intresset för dam- och herrfotboll eftersom
maktfördelningen är en viktig del till att förändra kulturella orättvisor. En brist på kvinnor i maktvarande roller kan i detta fall leda till att hämma en utveckling där det är lika accepterat för kvinnor att spela fotboll som det är för män.
Mycket tyder på att makt- och resursfördelningen inom svensk fotboll och media har ett stort inflytande gällande publikintresset för Damallsvenskan och Allsvenskan. För att förstå varför makt- och resursfördelningen ser ut som den gör inom media och SvFF är idrottens historia en viktig faktor eftersom dessa två faktorer präglas av idrottens historia. Den icke-materialistiska kulturen går hand i hand med den materialistiska kulturen. Samtidigt som SvFF har en
betydande roll när det handlar om makt och resursfördelningen inom svensk fotboll är de samtidigt beroende av makt- och resursfördelningen i media, vilket utifrån de valda teorierna kan förstås som huvudfaktorer till varför de kulturella orättvisorna ser ut som de gör. Detta i sin tur kan förklara varför det finns skillnader i publikintresset mellan Damallsvenskan och Allsvenskan. I resultat och analysdelen framkommer det att den maktstrukturen som finns inom svensk fotboll inte enbart förekommer inom idrotten, där Eva menar att det ser likadant ut i samhället. En ojämställd makt- och resursfördelning i samhället kan vara ytterligare en bidragande faktor till att det finns kulturella orättvisor inom idrotten. Ansvaret för en
förändring kring de kulturella orättvisorna inom svenska fotbollen blir på så sätt mer komplex eftersom en stor del av ansvaret ligger utanför SvFF:s ansvarområde, då en kulturell
förändring inom svensk fotboll är beroende av en kulturel förändring i Sverige generellt.
Studiens betydelse
Studien bidrar med kunskap som kan förklara varför det finns skillnader i publikintresse mellan dam- respektive herrfotboll i Sverige utifrån de valda teorierna. Det finns tidigare forskning som berör ämnet dam- respektive herrfotboll ur perspektiv om publikintresse. Denna uppsats bidrar till att ur en svensk kontext förklara hur faktorer som svensk media och SvFF kan ha en påverkan på varför intresset ser ut som det gör gällande Damallsvenskan och Allsvenskan. Trots att resultatet inte går att generallisera, eftersom resultatet är beroende av
30
de valda teorierna, de studier som analyseras samt de kategorier som dessa skapat, utgör resultatet en biståndsdel i att nå ett svar på den huvudsakliga frågan.
Vidare forskning
Förslag på vidare forskning inom det ämne som min studie befinner sig i kan vara en kvalitativ studie där man använder sig av kvalitativa intervjuer för att förstå varför
publikintresset ser ut som det gör för Damallsvenskan och Allsvenskan. För att urvalet ska vara relevant för forskningen är det vanligt att använda sig av ett målinriktat urval till intervjuer. Det är i grunden ett strategiskt val där man som forskare försöker skapa en
överensstämmelse mellan forskningsfrågan och urvalet (Bryman, 2011). Urvalet i denna fråga kan till exempel vara personer som i stor utsträckning främst kollar på damfotboll, personer som i stor utsträckning främst kollar herrfotboll och personer som kollar lika mycket på både dam- och herrfotboll. Beroende på intervjuernas utformning och urvalsgruppens population kan en analys av insamlad kvalitativ data från denna typ av urvalsgrupp dels bidra med kunskap om varför personer väljer att kolla på dam- respektive herrfotboll. Det skulle också kunna bidra med kunskap som ger en förståelse för varför publikintresset skiljer sig mellan Damallsvenskan och Allsvenskan.
31
Litteraturlista
Ambjörnsson, Fanny (2003): I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.
Andreasson, J. (2007): Idrottens kön- genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Media-Tryck.
Andersson, A. & Ottosson, G. (2016). Den trettonde spelaren; En studie om kvinnligt
supporterskap och dess avsaknad på de allsvenska läktarna. (Examensarbete,
Linneuniversitetet, Kalmar och Växjö). Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:955920/FULLTEXT01.pdf
Andersson, T. (2002): Kung fotboll: Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets
slut till 1950). Stockholm:Brutus Östlings Bokförlag Symposium AB.
Armstrong, G. & Kotler, P. (1993/2006). Marketing: An introduction (7 Ed). Upper Saddle River. Pearson Custom Publishing.
Buchbinder, D. (1994). Masculinities and identities. Charlton. Melbourne University Press
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Coakley, J & Pike, E. (2014). Sports in Society: Issues and Controversies (2 Ed). New York: McGraw-Hill Education.
English, J. (1978). “Sex equality in sports”. Philosophy & public affairs. 7(3). 269-277. Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. & Wägnerud, L. (2012): Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik
Eastman, S. T., & Land, A. M. (1997). The best of both worlds: Sports fans find good seats at the bar. Journal of Sport & Social Issues, 21(2), 156-178.
Fagrell, B. (2000): De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om manligt och kvinnligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS Förlag.
Fundberg, J. (2009). ”Vilka är idrottens valda makthavare? – Om rekryteringen till styrelsen inom svensk idrott.” FoU-rapport 2009:6, Riksidrottsförbundet.
Gantz, W. (1981). An exploration of viewing motives and behaviors associated with television sports. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 25(3), 263-275.
Guttmann, A. (1986). Sports spectators. Columbia University Press.
Hallmann, K. (2012). Women’s 2011 Football World Cup: The impact of perceived images of women’s soccer and the World Cup 2011 on interest in attending matches. Sport Management Review, 15(1), 33-45.
32
Hellborg, A, M. (2019). “Godispengar” eller “överdådig lyx”: om elitidrott, ekonomi och jämställdhet. Malmö: Idrottsforum.org.
Herd, K. (2018). From a body to a story. Transformative narratives in Swedish football. InterDisciplines Journal of History and Sociology, 9(1), 95-121.
Hirdman, Y. (2001). Genus - Om det stabilas föränderliga former. Malmö. Liber.
Hjelm, J. (2004). Amasoner på planen; Svensk damfotboll 1965-1980. Umeå. Borea Bokförlag
LeFreuvre, A, D. Stephenson, E, F. & Walcott, S, M. (2013). Football Frenzy: The effect of the 2011 World cup on women´s Professional soccer league attendance. Journal of Sports Economics, 14(4), 440-448.
McDonald, M. A., Milne, G. R., & Hong, J. (2002). Motivational factors for evaluating sport spectator and participant markets. Sport Marketing Quarterly, 11(2).
Meier, H, E. Konjer, M. & Leinwather, M. (2016). The demand for women´s league soccer in Germany. European Sport Management Quarterly, 16(1), 1-19.
Melnick, M. J. (1993). Searching for sociability in the stands: A theory of sports spectating. Journal of Sport Management, 7(1), 44-60.
Mohan, M. & Leng, H.K. (2015). Motivations of football fans in Singapore. IN Teo, A. (ED.) 7th International Conference on Humanities and Social Sciences, 1, 474-484.
Olofsson, E. (1989): Har kvinnor en sportslig chans. Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Shackelford, D, E. & Greenwell, T, C. (2005). Predicting women´s division 1 Sport
attendance: An analysis of institutional characteristics. Sport Marketing Quarterly, 14, 139-147.
Solberg, S, K., Svensson, B. & Frestad, S, M. (2014). Bara segrar vinner inga varumärken. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 23(3): 14-19.
Svenska Fotbollsförbundet. (2019). Svenska mästarinnor, publiksnitt och skyttedrottningar 1973-. Hämtad från https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-dam/sm-guld--publik/
Sveriges television. (2018). Publikbarometern: Damallsvenskan ökar mest. Hämtad 2019-05-24 från https://www.svt.se/sport/artikel/publikbarometern-damallsvenskan-okar-mest
Trail, G. T., & James, J. D. (2001). The motivation scale for sport consumption: Assessment of the scale's psychometric properties. Journal of Sport Behavior, 24(1), 108.
Radman, A. (2016). Idrott och Media. I S, Hedenborg (Red.), Idrottsvetenskap; En introduktion. (S, 193-210). Lund. Studentlitteratur
33
Radman, A. & Hedenborg, S. (2018). Women´s Football Supporter Culture in Sweden. I G. Pfister & S. Pope (Ed.), Female Football Players and Fans; Intruding into a Man´s World. (S. 241-258). London: Palgarve macmillian
Radmann, A. & Hedenborg, S. (2019) Gender trouble in digital football fandom : a Swedish perspective. I: Digital football cultures: Lawrence, S (Ed.), fandom, identities and resistance. (S. 86-103). Milton. Routledge
Ridgeway, C, L. (2011). Framed by gender. How gender inequality persists in the modern world. New York: Oxford Univeristy Press
Teorell, S. & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara; Samhällsvetenskaplig metod. Malmö. Liber
Valenti, M, Scelles, N. & Morrow, S. (2019). The determinants of stadium attendance in elite women´s football: Evidence from the UEFA women´s Champions League. Sport
Management Review. https://doi.org/10.1016/j.smr.2019.04.005
Wann, D. L., Lane, T. M., Duncan, L. E., & Goodson, S. L. (1998). Family status, preference for sport aggressiveness, and sport fan motivation. Perceptual and Motor Skills, 86(suppl. 2), 1419-1422.
Wann, D. L., Melnick, M. J., Russell, G. W., & Pease, D. G. (2001). Sport fans: The psychology and social impact of spectators. Routledge.
Williams, J. (2006). “An equality too far? Historical and contemporary perspective of gender inequality in British and international football”. Historical social research, 31(1), 151-169.
Witting, M. (1992). The straight mind and the essays. Hemel Hempstead: Harvester Wheatsheaf
Wolf, N. (1996).Skönhetsmyten. Stockholm: Natur och kultur
