Att vilja vidare - En undersökning om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med den inre motivationen hos elever

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Att vilja vidare

En undersökning om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med

den inre motivationen hos elever.

A Desire to Move on

A Research about Career Counsellors’ Approach to Work with

Students’ Inner Motivation.

Therése Eriksson

Lena Johansson

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng

Höstterminen 2006

Handledare: Ann-Christine Ringström

MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen

Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Arbetets art: Examensarbete 10 poäng

Titel: Att vilja vidare. En undersökning om hur studie- och

yrkesvägledare arbetar med den inre motivationen hos elever. Författare: Therése Eriksson och Lena Johansson

Handledare: Ann-Christine Ringström

Abstract

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras

motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på

huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning.

Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin.

I resultatet framgår det att de sex studie- och yrkesvägledarna beskriver inre motivation som en drivkraft och en vilja att göra något utan yttre påverkan. Respondenterna anser vidare att relationen till eleven är det första som måste fungera innan den inre motivationen kan byggas upp igen. Det gäller att finna elevens egen nivå och anpassa sig efter den. Intervjusvaren visar även att de bakomliggande orsakerna först måste bli synliga, för både studie- och

yrkesvägledare och elev, innan motiveringsarbetet kan börja. Studie- och yrkesvägledaren motiverar genom sina olika samtalsfärdigheter i det enskilda samtalet och kan med positiva förväntningar ge elevens självförtroende en puff framåt för att stärka självkänslan.

Vägen mellan studier och arbete är lång och osäker idag vilket gör att en del elever ger upp sina gymnasiestudier. Dagens arbetsmarknad och ungdomars sociala bakgrund är några förklaringar till varför elever tappar sin motivation enligt vår undersökning. Vi får också veta att studie- och yrkesvägledarnas fantasi och egna begränsningar spelar stor roll för hur de ser på nya möjligheter och nya alternativ. Därför är nätverk och arbetslag en bra grund för att hitta ny inspiration och nya perspektiv på sitt eget arbete. Respondenterna säger sig behöva mer tid att skapa bra relationer med eleverna, tid att fullfölja hela vägledningsprocessen och tid att reflektera över sitt arbete.

I diskussionen framkommer det att vi tycker oss se ett mönster i våra respondenters

vägledningsarbete beroende på om de har en formell studie- och yrkesvägledarutbildning eller inte. Vi kan också se att deras tidigare yrkesbakgrund har format deras val av arbetsupplägg och hur de väljer att forma sin roll som studie- och yrkesvägledare.

Nyckelord

Förord

Vårt långa arbete med denna 10 poängs uppsats är nu till ända. Till de personer som deltagit i vår undersökning vill vi rikta ett stort tack för er medverkan. Det handlar först och främst om de sju studie- och yrkesvägledare som vi intervjuat, inklusive pilotintervjun. Dessa personer har tagit sig tid för ett möte och delat med sig av sina tankar kring våra frågeställningar. Utan er välvilja hade vi inte kunnat genomföra vårt examensarbete. Vi skänker även ett stort tack till de personer som hjälpt oss med feedback på tidiga utkast under arbetets gång.

Vi vill även tacka vår handledare Ann-Christine Ringström som har lotsat oss fram under resans gång. Vi fick mycket god hjälp vid de enskilda handledarträffarna. Vi tackar även varandra för den ”team-känsla” som utvecklats under arbetet med vårt examensarbete. Vi författare har haft samma ambitioner och samma intresse för det valda ämnet vilket är en förutsättning för att vi båda två ska känna oss nöjda med slutresultatet.

Vi hoppas och tror att resultatet och de insikter vi har fått med oss kommer att vara till god hjälp för oss och för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i mötet med elever som har tappat sin motivation och inte orkar satsa på sina gymnasiestudier längre, vilket också var vår ursprungliga tanke med det valda ämnet.

Till sist får vi sända en tanke till våra respektive familjer som kommit lite i kläm under den här kursen, hoppas att vi kommer vara mer tillgängliga och närvarande i tanken i

Innehåll

3.3 Statistik ”Efter skolan” 11

4. Teoretiska perspektiv 12 4.1 Ungdomsforskning 12 4.1.1 Relationskapital 13 4.2 Humanismen 14 4.2.1 Maslow 14 4.2.2 Egan 15 4.3 Kognitivismen 16 4.3.1 Förväntningsteori 16 4.4 Förklaringsteori 18 5. Metod 19 5.1 Tillvägagångssätt 19 5.2 Urval 21 5.3 Avgränsning 22 5.4 Forskningsetik 22 5.5 Validitet 22 5.6 Reliabilitet 23 6. Resultat 23 6.1 Våra intervjudeltagare 24 6.2 Motiveringsmetod 26

6.2.1 Bakomliggande orsaker och valmöjligheter 26

6.2.2 Färdigheter i samtalet 27

6.2.3 Relation 27

6.2.4 Förväntningar 28

6.2.5 Övriga metoder 28

6.3 Anledning till bristande studiemotivation 29

6.3.1 Den sociala omgivningen 29

6.3.2 Individen 30

6.3.3 Arbetsmarknaden 30

6.3.4 Stress i samhället 31

6.4 Hinder i motivationsarbetet 31

6.4.1 Studie- och yrkesvägledaren 31

6.4.2 Tiden 32

6.5 Utveckling och förbättring 33

6.5.1 Marknadsföra vägledarrollen 33

6.5.2 Samverkan 34

6.5.3 Fortbildning och nätverk 34

6.5.4 Övrigt 35

6.6 Sammanfattning av resultatet 35

7. Analys 37

7.1 Egan 38

7.2 Trondman & Bunar och rapporten ”Efter skolan” 38

7.2.1 Trondman och Bunar 38

7.2.2 ”Efter skolan” 40 7.3 Pygmalioneffekten 40 7.4 Attributionsteori 41 7.5 Maslows behovshieraki 42 7.6 Våra respondenter 42 8. Diskussion 48

8.1 Kommentarer kring undersökningen 48

8.2 Tidigare forskning och teoretiska perspektiv 49

8.3 Diskussion kring våra problemformuleringar 50

8.3.1 Våra respondenters bakgrund kopplad till deras val av motiveringsmetod 50

8.3.2 Orsaker till bristande studiemotivation 50

8.3.3 Hinder i motivationsarbetet 52

8.3.4 Utveckling och förbättring i motivationsarbetet 53

8.4 Förslag på fortsatt forskning 55

9. Referenslista 56

Figur

Figur 1: Maslows behovshieraki 14

Bilagor

Bilaga 1: Missiv till respondenterna Bilaga 2: Intervjufrågor

1. Bakgrund

1.1 Introduktion

Nya krav på utbildning och social kompetens gör att konkurrensen hårdnar ute på

arbetsmarknaden. Trots hög utbildning kan det vara svårt att få det arbete man drömmer om. Många ungdomar har idag svårt att se sig själva verksamma ute i samhället och har lång väg kvar innan de uppfyller alla krav. Frågan är om de verkligen vill bli det som framtiden väntar sig av dem. Hur ska de orka ända fram? Elevernas syn på sina valmöjligheter efter gymnasiet får konsekvenser för deras studiemotivation under skoltiden. Framtidsmål gör drivkraften starkare och höjer motivationen till att studera. Målet måste vara tydligt och kännas verkligt och uppnåbart om det ska fungera som en drivkraft.

Ute på våra praktikplatser under vår studie- och yrkesvägledarutbildning har vi fått en känsla av att många elever är omotiverade till sina studier idag. Vi har sett att dessa elever ofta mår dåligt och kan skapa en ohållbar livsstil för sig själva och andra i skolans värld, t.ex. kan elever som mår dåligt få ett självdestruktivt beteende och uppträda utåtagerande under lektionstid och även under övrig tid på skolans område. Detta har gjort oss nyfikna på vad vi som studie- och yrkesvägledare skulle kunna göra för att hjälpa dem hitta tillbaka till sin lust att lära. Vi valde därför att lägga vårt examensarbete inom detta område. För att ta reda på hur studie - och yrkesvägledare idag arbetar med motivation så valde vi att intervjua några ur denna yrkeskategori för att på så sätt ta del av deras tankar och metoder.

Vi inriktade oss på gymnasieskolan eftersom vi tror att det är där som problemen visar sig tydligast, då den obligatoriska skolan är passerad och eleverna kanske inte ser något annat alternativ än till att fortsätta studera på gymnasiet. Den frivilliga skolformen har blivit ett måste för att ha en chans till att komma ut på arbetsmarknaden. Eleverna tvingas till att gå ett gymnasieprogram trots att de kanske egentligen inte orkar. Många utav dessa elever som känner sig omotiverade till sina studier hade troligtvis hellre valt att arbeta men har svårt att få en chans på arbetsmarknaden idag utan att ha en avslutad gymnasieutbildning.

Ämnet motivation är fascinerande eftersom vägledning handlar om förändring och utveckling av individernas situation. Kunskapen är användbar i arbetet med den grupp av elever som

tappat sin motivation för sina studier. Ett drömscenario vore att alla elever kände en mening med och motivation inför skolan samt sina studier och för att senare uppnå sina mål i livet. För att arbeta mot detta scenario är det viktigt att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare ser på motivation och hur de går till väga för att lyckas väcka den inre motivationen hos dessa elever.

1.2 Definitioner

Inre motivation - Inre motivation är en inre drivkraft som får en individ att sträva framåt, mot ett personligt mål. Det kan också vara en vilja till förändring och en tro på att något är möjligt.

Yttre motivation - Den yttre motivationen är krav ställda av andra och som man som individ vill leva upp till och motsvara.

Motivationsarbete – Med detta begrepp menar vi hur vägledaren arbetar med motivationen hos de sökande.

Metod – Ett konkret sätt för att lösa en uppgift, t.ex. ett vägledningsverktyg. (Egna definitioner)

2. Syfte

Vårt syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan, i två

mellanstora orter i västra Sverige, definierar begreppet inre motivation och hur de arbetar med att väcka den inre motivationen hos de elever vilka saknar sådan för sina studier, samt önskar vi dessutom undersöka vilken/vilka anledningar de anser orsakar avsaknaden av motivation. Vi kommer även att undersöka om studie- och yrkesvägledarna upplever några yttre och/eller inre hinder i sitt motivationsarbete och hur de skulle kunna utveckla detta.

2.1 Problemformuleringar

• Hur definierar studie- och yrkesvägledarna begreppet inre motivation?

• Vilken eller vilka metod/er använder studie- och yrkesvägledarna sig av i arbetet med elevernas inre motivation?

• Vilka orsaker anser studie- och yrkesvägledarna är anledningarna till att eleverna saknar motivation?

• Upplever studie- och yrkesvägledarna att där finns några hinder i motivationsarbetet och i så fall vilka är dessa?

• Hur upplever studie- och yrkesvägledaren sina möjligheter att utveckla och påverka motivationsarbetet?

3. Tidigare forskning

Vi har sökt och inte hittat någon tidigare forskning gjord på just studie- och yrkesvägledarens motivationsarbete riktat mot de elever som saknar motivation för sina studier på

gymnasienivå. Därför har vi istället valt att ta upp en del av den forskning som gjorts på området motivation och som kan översättas till studie- och yrkesvägledarens roll. Vi har även valt att ta med lite statistik från Skolverket.

3.1 Motivationsforskning

Håkan Jenner belyser i sin forskning, Motivation och motivationsarbete i skola och

behandling (2004), viktiga aspekter för praktiskt arbete med motivation. Han tar bl. a. upp

teorier om förklaringsmodeller och förväntningar. Han utgår från att pedagogik handlar om utveckling och förändring och att motivation inte är en egenskap utan ett resultat av

individens erfarenheter och de bemötanden som den får. Speciellt avgörande är behandlarens intresse och engagemang i ett pedagogiskt möte. Jenner är professor i pedagogik vid Växjö universitet och denna skrift vänder sig till verksamma lärare, behandlare och studenter på högskolor och universitet.

En annan forskning inom området motivation har Helene Ahl genomfört. Hennes rapport

Motivation och vuxnas lärande (2004) går igenom motivationsteorier och kognitiva teorier.

Hon tar även upp människosynens betydelse för motivation. Hennes tre huvudfrågor i

rapporten lyder: Vad motiverar vuxna att delta i vuxenutbildning? Vad menas egentligen med motivation? Går det att ta reda på vad detta är för något, och kan man använda denna kunskap för att stimulera deltagande i vuxenutbildning? Ahl anser att motivationsteorier används alltför ofta för att förklara individers beteende och vill istället att de ska ses som verktyg för kontroll och disciplinering. Detta för att kunna vidga problematiken för individen och synliggöra omgivningens påverkan på motivation.

Boken Att motivera till hälsa (Granbom, 1998) handlar om olika teorier om motivation och praktiskt arbete med att motivera till förändring. Bokens bakgrund ligger i en teori- och resultatdel från en tidigare uppsats om motivationens betydelse för förändring, skriven av samma författare. Granbom tar upp ett flertal motivationsteorier och gör en djupdykning i

Maslows behovshieraki. Förebyggande friskvårdsarbete är Granboms utgångspunkt men innehållet kan lätt översättas till alla yrkesgrupper som arbetar med att förändra via

motivation. Några av de viktigaste punkterna i motivationsarbetet är en positiv människosyn, klientcentrering, en tydlig och strukturerad metod och strategi, kommunikation och relation. Den som motiverar måste även ha kunskaper om sig själv, psykologi och sociala kontakter. Hon skriver även att förändringsarbetet måste ses som en kontinuerlig

problemlösningsprocess och inte som ett lyckat - eller misslyckat arbete.

3.2 Vägledningsforskning

Gunnel Lindh, för närvarande universitetslektor vid Uppsala universitet, har i

Vägledningsboken (1988), presenterat dels en modell för vägledande samtal, men också en

metod för att granska och utveckla vägledarrollen. Lindh har även valt att belysa vissa områden så som vägledningens inriktning, mål- och kunskapsområden samt vägledarens roll, etik och professionalism. De två kunskapsområden som Lindh har belyst i sin bok är

kommunikation och motivation och det är framförallt avsnittet om motivation som är av intresse för oss och som kan kopplas som tidigare forskning till vår undersökning.

Under kunskapsområdet motivation har Lindh kommit fram till att en förutsättning för att lyckas med att motivera den sökande är att vägledaren ser vägledning som en

samarbetsprocess som bygger på den sökandes självbestämmande, men det är också av stor betydelse att vägledaren har goda och relevanta kunskaper inom sitt område för att den

sökande ska skapa sig motivation att själv aktivt ta itu med sin situation. Utöver detta så krävs det även att vägledarens förhållningssätt gentemot den sökande genomsyras av en respekt för och en trovärdighet gentemot den samma.

3.3 Statistik ”Efter skolan”

Skolverket har i samarbete med Högskoleverket sökt kunskaper om skolgångens betydelse för elevens framtida studier och arbete. Rapporten Efter skolan (Skolverket, 2002, nr. 223) är en fortsättning och fördjupning på den tidigare studien Hur gick det sedan? (nr.168) och bygger på enkäter och opublicerad statistik från SCB. Årskullarna 1978, -79 och -80 har använts i undersökningen och då i åldrarna 21-23 år.

Resultatet visar bl.a. att:

• Nästan alla grundskoleelever fortsätter studera på gymnasiet

• Andelen sökande till de studieförberedande programmen ökar alltmer. • Var fjärde elev når inte upp till ett slutbetyg under sin gymnasietid.

• Ca 60 % av dem som började på gymnasiet erhöll grundläggande behörighet till högskolan.

• De elever som hoppar av sina gymnasiestudier gör det i regel under vårterminen på tredje året.

• Det senaste betygsystemet, (IG), G, VG och MVG, och behörighetskraven till gymnasieskolan har resulterat i att fler elever går på Individuella programmet. Det innebär ca 9 % av en hel årskull.

• Det är även troligt att färre elever kommer att avsluta sin gymnasietid med ett slutbetyg i framtiden.

Rapporten visar dock att ett positivt avbrott kan vara att en elev genom sin APU (arbetsplatsförlagd utbildning) fått ett arbete och då avbrutit sina gymnasiestudier.

Den utveckling som skett och som troligtvis kommer att fortsätta är sorglig, sett ur både den enskilda individen och samhällets perspektiv. Båda parter känner av kostnader och missnöje med situationen. Gymnasievalet blir allt viktigare för en ungdoms chanser på

arbetsmarknaden och dennes framtid.

4. Teoretiska perspektiv

4.1 Ungdomsforskning

Med hjälp av ungdomsforskning genomförd av Mats Trondman och Nihad Bunar (2001),

Varken ung eller vuxen, vill vi måla upp en bakgrundsbild till vårt examensarbete. Denna

förförståelse kan hjälpa läsaren att se ungdomarnas levnadsförhållanden och förutsättningar i samhället och som i sin tur påverkar dem i skolan där vägledare och annan skolpersonal möter dem.

gråzon mellan deras egna personliga viljestrukturer och den faktiska möjlighetsstrukturen. Den personliga viljestrukturen innefattar vad de har fått i livet, hur de uppfattar sig själva och vad de vill göra. Den faktiska möjlighetsstrukturen är det som faktiskt är möjligt för dem att uppnå i samhället. Gråzonen är det förlängda gapet mellan studier och arbetsliv. Trondman och Bunar (2001) förklarar gråzonen enligt följande:

”En samhällig tillvaro för främst arbetarklassen präglad av försämrad materiell, social och existentiell tillvaro i samhället, familjen och i de samhälliga institutionerna"(s.124).

Vägen till ett jobb kan vara krokig och oförutsägbar för ungdomar idag. Det finns ingen säker koppling mellan studier och ett arbete. I boken berättar författarna att de mest utsatta i dagens samhälle är arbetarklassens ungdomar som blivit utsatta för försämrade livsvillkor samtidigt som de förväntas kunna hantera det förändrade samhällets nya krav. Deras framtid ställer krav som kan uppfattas orimliga för dem och de orkar helt enkelt inte försöka leva upp till dem. Då chanserna att få ett jobb efter gymnasiet och även efter högskolan är begränsade idag skjuts drömjobbet allt längre bort och deras förhoppningar och mål verkar näst intill omöjliga att uppnå.

Forskarna använder begreppet objektiva livschanser för att beskriva kombinationen av det som präglar ungdomar att vilja bli det de vill bli och deras faktiska möjligheter. Stämmer den personliga viljestrukturen överens med de faktiska möjligheterna får ungdomarna en

grundläggande tillit till sin egen framtid. De ser då ljust på sig själva och sina möjligheter att

få sina önskningar uppfyllda. Om detta däremot inte sker hamnar ungdomarna i gråzonen där deras självuppfattning och önskningar dåligt matchar den verklighet de går till mötes.

4.1.1 Relationskapital

Ungdomsforskningen visar att det gäller att våga utmana och ställa krav på ungdomar idag. Genom att ifrågasätta deras mål och tankar om vägen dit får vi dem att se på situationen ur ett annat perspektiv och vägledaren kan då visa alternativa vägar. För att kunna vara lite

obekväm för dessa ungdomar och ändå hålla kvar deras intresse för samtalet behöver vägledaren bygga upp ett relationskapital. Det betyder att du är värd något för dem

du har fått god kontakt med dem och det förtroende som behövs i en relation som skapar värde mellan människor (Föreläsning, Trondman, M., 13 september 2005).

4.2 Humanismen

Inom psykologin finns olika perspektiv på motivation så som exempelvis det psykodynamiska perspektivet, det kognitiva perspektivet och behaviorismen (Karlsson, Psykologins grunder, 2004). Utifrån psykologins olika perspektiv anser vi att det framförallt är det humanistiska perspektivet med Maslow som företrädare som tilltalar oss mest. Humanismen ser människan som en individ som strävar efter självförverkligande.

Den humanistiska psykologin grundades 1962 av en grupp amerikanska forskare under ledning av Abraham Maslow och med representanter som terapeuten Carl Rogers och

psykologen Rollo May. Humanismen sågs som den tredje inriktningen inom psykologin efter psykoanalysen och behaviorismen, men till skillnad från dessa så har den humanistiska psykologin sin fokus på den friska individen och betraktar människan som en individ född med vissa behov och förmågor, vilka hon försöker tillfredsställa och förverkliga under livets gång. Meningen är att uppnå självförverkligande, där självförverkligande innebär att

människan uppnår ett optimalt utnyttjande av sina förmågor och talanger (Larsen,

Psykologiska perspektiv, 1997).

4.2.1 Maslow

Maslow (1902-1987) anser att människan är en medfödd god och social varelse som det gäller att utveckla och förverkliga istället för att undertrycka. Men för att kunna utveckla och

förverkliga dessa så gäller det att de grundläggande behoven, de s.k. bristbehoven måste tillfredsställas först innan de högre behoven, växtbehoven eller utvecklingsbehoven som det också kallas, kan aktualiseras. Med bristbehov menas de behov, så som föda, vätska, trygghet och sociala behov vilka måste vara tillfredsställda för att kunna motivera människan till att fortsätta utvecklas. Skulle dessa behov ej vara tillfredsställda kommer försöket att

tillfredsställa dem att dominera beteendet. Utvecklingsbehoven däremot går ej att

tillfredsställa, de är ”omättliga”. Dessa är behoven av självförverkligande, så som att kunna vara kreativ och förverkliga sin inneboende potential (Karlsson, 2004).

Själv- Utvecklingsbehov förverkligande behov av att vara kreativ och förverkliga sin inneboende potential Prestationsbehov (självrespekt, bekräftelse och kunskaper)

Sociala behov av kärlek, gemenskap och social status

Bristbehov Behov av trygghet, stabilitet i tillvaron

Fysiska behov av bl.a. mat, vätska och värme

Figur 1. Modell över Maslows behovshieraki (Larsen, 1997).

4.2.2 Egan

Gerard Egan är en metodiker som konstruerat en hjälparmodell för professionella. Han är inspirerad av Carl Rogers som representerar humanismen och där hittar vi likheter i förståelsen och individens drivkraft att skapa sitt eget liv. Hans verk The Skilled Helper (2001) går grundligt igenom alla steg och faser i hjälparprocessen. Denna modell kan lotsa den sökande genom följande fyra faser:

1. Hur ser min situation ut idag? Vilket är mitt problem?

2. Vad vill jag? Vad behöver jag för att kunna förändra min situation? 3. Vad behöver jag för att uppnå mitt mål?

Hjälparens färdigheter beskrivs noggrant. Egans modell är en möjlighetsutvecklande och problemhanterande modell som kan hjälpa den sökande att leva ett mer effektivt liv och utveckla sina dolda förmågor och resurser. Den kan även ge den sökande hjälp till självhjälp i vardagen. Egan betonar att hjälpandet är en lärandeprocess och att lära sig nytt betyder personlig förändring.

Empati är en nyckelkunskap inom professionellt hjälpande enligt Egan. Det är en mellanmänsklig kommunikationsfärdighet. Empati innebär:

• Att försöka förstå den sökandes syn på sin egen situation och de känslor som omger honom/henne. Det handlar även om att förmedla sin förståelse till den sökande när det kan vara till hjälp i vägledningsprocessen.

• Att kunna förstå den sökande i sitt eget sammanhang och genom detta sammanhang. • Att förstå obalansen mellan den sökandes perspektiv och verkligheten.

(Egen översättning).

4.3 Kognitivismen

Den kognitiva psykologin studerar människans processer kring perception, språk, tänkande och minne. Kognitivisterna intresserar sig för hur vi människor tar till oss och bearbetar information samt hur vi använder den. Hur vi gör detta påverkas av vilka förväntningar vi har, vilken tro vi har o.s.v. och hur vi har tolkat detta har i sin tur betydelse för vårt agerande och vårt beteende. Kognitivisterna anser att människan styrs av ett medvetet tänkande och av sin intelligens, att hon är unik, har en vilje- och handlingsfrihet samt styrs av medvetna avsikter och motiv, vilket då tillskriver att det är hon som själv aktivt formar sitt beteende (Karlsson, 2004 & Larsen, 1997).

4.3.1 Förväntningsteori

En förväntningsteori som finns är den som kallas för Pygmalioneffekten eller

Rosenthaleffekten, vilket enligt Egidius (Termlexikon för pedagogik, skola och utbildning, 2006) har samma innebörd. Pygmalioneffekten grundades 1968 då forskarna Robert

Rosenthal och Lenore Jacobson publicerade sin forskning Pygmalion in the classroom. Den här studien är gjord på lärare och elever i en amerikansk skola och baserar sig på den

betydelse som lärares förväntningar har på elevers prestationer. Studien visade, enligt

Rosenthal och Jacobson, på att om eleverna upplever att lärarna har positiva förväntningar på dem så presterar de bättre och deras intelligenskvot (IQ) kan i vissa fall förbättras. Upplever eleverna däremot att lärarna inte förväntar sig så mycket utav dem så presterar de heller inte efter den förmåga och kapacitet som de i själva verket besitter. Senare forskning har gett Rosenthal och Jacobson rätt i fråga om att positiva förväntningar på en individ bidrar till att individen presterar bättre men däremot finns ingen annan forskning som kan bekräfta att intelligenskvoten skulle förbättras i och med att en person upplever positiva förväntningar på vad hon kan prestera (Motivation och motivationsarbete i skola och behandling, Jenner, 2004).

Jenner (2004) hänvisar till Baker och Crist (1971) som pekar på att där finns vissa

”varningsflaggor” i professionella sammanhang som man ska vara extra uppmärksam på: 1 Människor betraktar andra utifrån den egna personligheten – d.v.s. utifrån egna

värderingar och behov

2 Människor skapar stabila intryck på basis av begränsad information – dessa intryck kan t.ex. baseras på elevers utseende, uppförande eller vad man tidigare har fått veta om eleven

3 Människor formar intryck i globala termer – d.v.s. sätter etiketter på eleven som t.ex. motiverad - omotiverad eller bra – dålig

4 Information som strider mot rådande uppfattningar omorganiseras för att lösa motsättningar – man hittar förklaringar till varför det första intrycket av t.ex. en elev inte stämmer överens med den faktiska situationen. Exempelvis om en ”duktig” elev misslyckades på ett prov så hade han/hon en dålig dag. Om en ”dålig” elev däremot lyckades på ett prov så var det en engångsföreteelse men inte början på något nytt.

Jenner (2004) frågar sig också att om nu lärare kan skapa sig förutbestämda föreställningar om elever så vad är det då som säger att inte även behandlare kan göra detsamma? Detta är en tydlig varningssignal för att låta vårt första intryck ligga till grund för bestämda påståenden om klienten och på vilket sätt man då arbetar med densamma. Om behandlaren ser sin klient som ett hopplöst fall är risken stor att klienten känner av detta och ger upp kampen om att förändra sin situation. Om däremot behandlaren tror på och hela tiden stöttar och uppmuntrar klienten blir det lättare för den senare att tro på sig själv och därmed ta sig ur sin nuvarande situation. För att pedagogen/behandlaren ska kunna fungera som Pygmalion i sitt dagliga

arbete, fordras det att han/hon själv är motiverad och kan hålla lågan levande, i annat fall kan konsekvensen bli att behandlaren överför sin negativa känsla på klienten.

4.4 Förklaringsteori

Fritz Heider kom 1958 ut med sitt verk “The Psychology of Interpersonal Relations” som handlar om hur människor skapar mening i sin värld. Forskningen och boken var inspirerad av filosofi, sociologi och experimentell psykologi och utvecklades senare till den s.k.

Attributionsteorin. Två huvudfrågeställningar tas upp av Heider i detta verk:

1. Vi överskattar personens betydelse och underskattar situationsfaktorer när det gäller orsaker till beteende.

2. Aktören och observatören har skilda orsaksförklaringar.

Det faktum att vi har olika roller och perspektiv som aktör och observatör kan vara grunden till att våra förklaringar skiljer sig åt i olika situationer. Ur våra olika perspektiv ser vi helt olika på samma situation och det gör att vi tillskriver den helt olika förklaringar. Detta ställer till problem i vår kommunikation.

Tillgång till information är en viktig del i förklaringen. Observatören ser endast det som händer här och nu och känner inte till aktörens personlighet som kan påverka beteendet. Aktören å andra sidan har minnen och erfarenheter från sitt agerande i andra liknade situationer vilket påverkar hur denne avväger den aktuella situationen. Det är alltför lätt att generalisera och förenkla människors komplexa agerande. Ju mer information vi har om en person desto troligare är det att vi tillskriver situationen större del i förklaringen till beteendet.

Attributioner försöker mätta vårt kontrollbehov. I observatörens strävan att kontrollera förenklar han/hon ofta den agerandes beteendemönster. Om vi tillskriver aktören egenskaper som gör att vi kan förutsäga deras nästa steg vinner vi tid och makt. Aktören vill helst vara fri från begränsande personmönster och ser hellre att deras beteende är en följd av situationens påverkan (Stevens, Att förstå människor, 1998).

Förklaringsstil - Attributionsstil

attributionsstil. Stevens (1998) nämner tre faktorer som är betydelsefulla: 1. Yttre eller inre orsaker - omgivningens kontra personliga

2. Stabila eller instabila orsaker - varaktiga kontra tillfälliga 3. Globala eller specifika orsaker - generella kontra konkreta

5. Metod

5.1 Tillvägagångssätt

Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ studie i form av reflexiva intervjuer då vi ville urskilja handlingsmönster och fånga studie- och yrkesvägledarnas känslor och tankar kring våra problemformuleringar. I enlighet med Thomsson (2002), kan syftet med reflexiva intervjuer vara att få respondenterna att reflektera kring specifika situationer i strävan efter att öka forskarens egen förståelse. Reflexiva intervjuer ger kvalitativ och förståelsegrundad data som i sin tur måste tolkas. Forskaren får automatiskt

tolkningsföreträde då dennes erfarenheter och resurser lägger grunden för det subjektiva tolkandet. Även forskarens förståelse och analys behöver ifrågasättas.

Vi saknade förkunskaper kring deras utbildning, antal år i yrket och deras ålder inför våra intervjuer. Det var sådant som senare framkom vid intervjutillfällena. Det kan vara bra att börja en intervju med sådana neutrala frågor för att fånga varje persons bakgrund i samma ögonblick som intervjun sker och även för att använda frågorna som uppvärmning.

Ett annat alternativ hade varit att använda oss av enkäter, men det hade inte gett oss samma helhet. Vi fick nu möjlighet att under det personliga mötet ställa följdfrågor av utredande och klargörande karaktär för att ringa in deras motivationsarbete. Vi hade ingen önskan att generalisera resultatet av våra intervjuer vilket är något som brukar försvåras av kvalitativa undersökningar med få deltagare. En nackdel däremot med intervjustudier är att

bearbetningen och analysen av dem tar lång tid.

I våra intervjuer använde vi oss av högt strukturerade och lågt standardiserade frågor där frågorna kom i samma ordningsföljd vid varje intervjutillfälle och våra frågor inte hade några

fasta svarsalternativ (Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder, 2003). Vi började vårt arbete med att studera litteratur kring den humanistiska och kognitiva psykologin, attributionsteorier, förväntningsteorier och aktuell ungdomsforskning inför vår teoretiska bakgrund. Vi läste även den obligatoriska kurslitteraturen som ingår i vår examenskurs. Därefter började vi formulera ett syfte med tillhörande problemformuleringar och vi ringade sedan in de intervjufrågor vi ville använda oss av.

Inför de kvalitativa intervjuerna tog vi kontakt med studie- och yrkesvägledare genom att skicka ett missiv via e-post med vår förfrågan och en beskrivning av vår undersökning. Efter att vi fått svar på missivet ringde vi upp studie- och yrkesvägledarna för att bestämma tid och plats. Någon dag före varje intervju skickade vi även ut våra intervjufrågor till

respondenterna. Detta gjorde vi för att personen i vår pilotintervju ansåg frågorna vara stora och lite svåra vilket krävde en tids reflektion. Vi förstod senare att det har hjälpt oss att få mer uttömmande svar. I varje intervju har vi även ställt fler frågor och följdfrågor för att de

spontana svaren inte ska förbises helt.

Varje intervjutillfälle har utspelats på respektive respondents arbetsplats för att skapa trygghet och spara restid för deltagarna. Intervjuerna har tagit i genomsnitt 30 minuter var och vi valde att använda oss av ljudbandspelare alternativt MP3-spelare med tanke på de fördelar vi då fick genom att vi kunde koncentrera oss på kroppsspråk, mimik, maktförhållande och följdfrågor istället för att komma ihåg det som sagts och föra anteckningar på plats. Inför varje intervju frågade vi var och en om det gick bra att använda bandspelaren, alternativt MP3-spelaren vilket gav dem möjlighet att själva få ta ställning. Om de inte hade velat bli inspelade så hade en av oss skrivit ner intervjun under tiden den pågick medan den andra ställde frågorna.

Efter varje intervjutillfälle satte vi oss ner och förde minnesanteckningar. Vi skrev även ner de lärdomar vi kunde ta till oss efter varje intervju vilka skulle stärka oss i rollen som intervjuare till nästa gång. Efter första genomgången av våra inspelade intervjuer delade vi in dem i olika huvudteman som vi sedan fokuserade på och tolkade enligt Thomssons bok Reflexiva

intervjuer (2002).

Vid vårt första utskick om förfrågan om intervju skickade vi ut åtta stycken

e-postmeddelanden men fick endast svar från fyra stycken utav dessa. Detta gjorde då att vi fick skicka ut en ny omgång med en förfrågan och skickade vid detta tillfälle e-postmeddelande

till ytterligare fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fick svar från två stycken. Dessa sex studie- och yrkesvägledare utgör nu vår undersökning.

Genom en pilotstudie fick vi en fingervisning om vilka frågor som kunde behövas förtydligas. Vår första tanke med vårt examensarbete var att lyfta fram vilka strategier och metoder som studie- och yrkesvägledare på gymnasiet använder sig av i sitt motivationsarbete med eleverna men under vår pilotstudie uppdagades det att våra frågor upplevdes som svåra att förstå och väldigt omfattande. Vår intervjudeltagare kände sig osäker på vad det var vi ville komma åt med våra intervjufrågor och det resulterade i att vi fick förklara oss flera gånger. Exempel på frågor som deltagaren ställde var: “Vad är det ni skulle vilja få fram? Vad är

tanken bakom?” Det slutade med att vi satt och försökte hjälpa respondenten att känna sig

kunnig i modeller och strategier och då insåg vi att strategier och modeller kändes fjärran från verkligheten och vi fick därför lov att tänka om. Vi ändrade därefter formuleringen på vårt syfte och på våra problemformuleringar vilket gjorde att det blev klart och tydligt vad det var vi ville komma åt, samt att vi till viss del formulerade om våra intervjufrågor. I Patel & Davidson (2003) står det att en pilotstudie är en metod att pröva en teknik för att samla in information eller ett visst upplägg. Den skall göras på en grupp som motsvarar den egentliga undersökningsgruppen.

5.2 Urval

Eftersom vår undersökning riktade sig mot studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor så grundade sig urvalet av respondenter i första hand på deras

organisationsnivå och därefter deras vilja/möjlighet att kunna delta i vår undersökning. Vi har också haft målet att få ihop en heterogen grupp som består av både män och kvinnor, vilket vi har lyckats med även om det dock är något fler kvinnliga deltagare än manliga. Detta

avspeglar den yrkeskår vi vänder oss till.

Vi intervjuade för oss både kända och okända personer och det finns för- och nackdelar i båda fallen. Thomsson (Reflexiva intervjuer, 2002) skriver att en nackdel med okända personer är att ingen fråga verkar för banal, vilket gör att svaren kan tänkas bli mer uttömmande än om viss förförståelse hade funnits. En fördel med att däremot känna till respondenten kan vara att

intervjun kan genomföras på ett effektivare sätt, då man kan ha en viss kunskap om personen som sedan kan användas i intervjufrågorna. Till nackdelarna räknas, i fallet med de kända respondenterna, att båda parter är färgade av sin egen förförståelse av den andre och i fallet med okända respondenter så är det att det kan finnas information som hade varit användbar just i intervjutillfället vilken man då går miste om. I vilket fall som helst är det av största vikt att i analysen noga reflektera över vad relationen betyder för datainsamlingen.

5.3 Avgränsning

För att få ett greppbart och hanterbart material höll vi oss inom ramen 5–8 intervjudeltagare som vår handledare rekommenderat oss till. Det faktum att vår examenskurs endast är 10 veckor lång har också fått oss att tänka på arbetets omfattning och storlek. Det tar ca 4-6 timmar att skriva ut en 60 minuters intervju, enligt Patel och Davidson (2003). Även avståndet till de olika intervjuplatserna gjorde att vi valde att avgränsa oss till att endast använda oss av studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor i två medelstora

kommuner i västra Sverige, närliggande våra egna hemkommuner. Vi vill också poängtera att vi har valt att inte belysa några genusaspekter i vår undersökning eftersom det aldrig har varit vår ambition rent intressemässigt. Att vi vänder oss till gymnasienivån beror på att eleverna efter hela den obligatoriska skoltiden ofta hamnar på gymnasiet trots att många av dem kanske egentligen inte orkar med det. Vi har upplevt att bristen på motivation visar sig tydligt där.

5.4 Forskningsetik

Vi var noga med att informera alla deltagare att deras medverkan skulle komma att behandlas konfidentiellt av oss i undersökningen för att på så sätt ge dem större spelutrymme och trygghetskänsla. Namn, skola och stad är uppgifter som inte går att identifiera i vårt färdiga arbete.

5.5 Validitet

(2003) skriver att instrumentet behöver prövas på en grupp som liknar undersökningsgruppen för att säkerställa validiteten. För att försäkra oss om att vi skulle få de svar vi önskade i huvudundersökningen förgicks den av en pilotintervju. Vi blev i stora drag tillfredställda med svaren på våra frågor men justerade några av dem som inte var tydliga nog. Eftersom vi använder oss själva som verktyg så kan vi inte komma ifrån att vi påverkar respondenten i mötet och hon/han påverkar oss i sin tur. Det finns alltid subjektiva tolkningar av både frågor och svar.

5.6 Reliabilitet

Reliabiliteten i kvalitativa intervjuer är kopplad till intervjuarens förmåga. Hennes erfarenhet av liknande situationer avgör om hon tolkar svar och kroppsspråk på ett riktigt sätt. Detta förutsätter att hon har fått träna sig på intervjutekniker och kommunikation (Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder, 2003).

Vi har under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare tränat samtalsmetodik, läst om kommunikation och spelat in samtal både på ljudband och på videoband. Detta har gett oss en ganska stor säkerhet och tagit bort den första nervositeten. Relationen mellan respondenten och intervjuaren är unik. Det är därför inte sannolikt att samma personliga förutsättningar hade ägt rum med en annan intervjuare. Vårt val att spela in på ljudband ökar reliabiliteten eftersom vi kan lyssna igenom dem flera gånger för att kunna analysera och diskutera svaren tillsammans. Det är enligt Thomsson (2002) en styrka att vara två så vi kan vidga våra respektive tankebanor både under intervjutillfället och i bearbetningen.

6. Resultat

I vår resultatdel presenterar vi först de sex respondenterna i form av deras bakgrund och hur de definierar inre motivation. därefter följer resultatet från våra intervjuer indelat i våra fyra temaområden: motiveringsmetod, anledning till bristande studiemotivation, hinder i

6.1 Våra intervjudeltagare

Intervju 1: 56 år, arbetat 7 år som bl.a. försäljare och utvecklat dataprogram. Har även gått många internutbildningar, läst pedagogik, haft kurser för TBV (tjänstemännens

bildningsverksamhet) m.m. innan Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Tog examen 1988 och har arbetat 25,5 år i yrket.

Definierar inre motivation: ”Utifrån mig själv så är det att hitta en anledning till att göra saker för sig själv, att ha ett egenvärde, utan att det behövs yttre stimuli eller belöning. Det är att välja och leva på ett speciellt sätt”.

Intervju 2: 58 år, F.d. mellanstadielärare och adjunkt i samhällskunskap, historia och religion. Gick på lärarhögskolan. Gick en platsförmedlarutbildning under ett år på

Arbetsförmedlingen och därefter ett år till yrkesförmedlare. Hade hand om ALU- projekt och deras vägledning. Flyttade sedan till västkusten och sökte en SYO- konsulenttjänst. Har sammanlagt arbetat 26,5 år i yrket. Fick sin behörighet först godkänd av kommunen och senare även av staten genom generell dispens tack vare sin långa erfarenhet.

Definierar inre motivation: ”Inre motivation är upplevda egna behov. Man blir inte motiverad av någon piska”.

Intervju 3: 34 år, Gick Studie- och yrkesvägledarutbildningen i Malmö. Har varit verksam studie- och yrkesvägledare i sex år, inberäknat 1,5 år som föräldraledig. Sökte först arbete i Malmö men det var tufft att få jobb på utbildningsorten och flyttade då tillbaka till

hemkommunen och fick en anställning där.

Definierar inre motivation: ”Drivkraften som får människor att genomföra något. Det finns olika drivkrafter, olika mål att vilja bli någonting, bevisa något för sig själv eller sina föräldrar. Många saker som ger inspiration och som är drivkrafter”.

Intervju 4: 44 år, utbildad läkarsekreterare i grunden men började sedan på studie- och yrkesvägledarutbildningen i Malmö och tog examen 1999. Har sedan dess arbetat som studie-

och yrkesvägledare, först med vuxna på kunskapslyftet och numera med ungdomar på en gymnasieskola.

Definierar inre motivation: ”Det är att se möjligheter och en mening med det man håller på med. Det är också en känsla av att må bra, för när man mår dåligt så känner man ingen inre motivation”.

Intervju 5: (Ålder okänd). Är lärare i grunden och har ingen formell studie- och

yrkesvägledarutbildning. Fick en kombinerad lärare och fritidskonsulenttjänst och därefter en kombinerad skolledar- och syotjänst på vardera 50 %. Blev sedan skolledare på heltid med en inkluderad syo - funktion. Arbetar i nuläget som kombinerad samhällskunskaps-/historielärare och studie- och yrkesvägledare, där uppdelningen är 50 % lärartjänst och 50 % syv - tjänst.

Definierar inre motivation: ”Att se helheten av att det krävs både roliga och tråkiga ämnen för att kunna nå sitt framtida mål. En stark inre motivation innebär att eleven upplever att det är värt ansträngningen för att nå sitt mål, d. v. s. att där finns en vilja att lära sig”.

Intervju 6: 38 år, har en förskollärarexamen i grunden och har arbetat med detta i 10 år. Utbildade sig sedan till studie- och yrkesvägledare i Malmö och var klar 1993. Har sedan dess arbetat som detta med undantag för föräldraledighet i två år. Arbetade först som studie- och yrkesvägledare på en grundskola, hamnade därefter på IV (individuella) – programmet och arbetar nu på en gymnasieskola.

Definierar inre motivation: ”En lust och vilja att göra något. Att lyckas se ett framtida mål och en vilja att nå dit”.

6.2 Motiveringsmetod

Den huvudsakliga frågan i undersökningen löd:

Använder du någon särskild metod för att väcka den inre motivationen hos de elever som saknar motivation för sina studier?

Svaren vi fick har delats in under följande rubriker: • Bakomliggande orsaker och valmöjligheter • Färdigheter i samtalet

• Relation • Förväntningar • Övriga metoder

6.2.1 Bakomliggande orsaker och valmöjligheter

Här har två utav våra respondenter svarat att det är viktigt att först ta reda på den

bakomliggande orsaken till varför eleven känner sig omotiverad till sina studier eller varför hon/han vill göra en förändring. Därefter är det dags att vidga elevens perspektiv och få henne/honom att inse att där faktiskt finns andra alternativ och nya möjligheter för henne/honom.

”Jag vill hitta den sökandes anledning till att ta ett steg framåt till förändring, t.ex. ett

programbyte. Vad är den bakomliggande orsaken?” Är det för att kompisarna går den utbildningen eller är det ett byte grundat på egna intressen? Det är viktigt att ta reda på från den sökande och låta den få se det.” (Intervju 1)

”Det är viktigt att visa sökande att de faktisk har ett val. Ofta tror omotiverade elever att de bara får smulorna som blir över, då gäller det att visa andra alternativ som kan bli bra för dem. Det är väldigt bra!! Valmöjligheter ökar motivationen.” (Intervju 1)

”Kartlägger orsaken till bristande studiemotivation, vidgar elevens perspektiv så att han/hon

kan se konsekvenserna av sitt handlande och till slut lyckas se andra möjligheter och alternativ.” (Intervju 5)

6.2.2 Färdigheter i samtalet

Under våra intervjuer kom det fram att fem utav sex respondenter ansåg att samtalet och vägledarens färdigheter var en stor och viktig del när de arbetade med motivationen hos de omotiverade eleverna. Några utav respondenterna använde konkreta verktyg i sitt

motivationsarbete medan vissa valde att lyfta lyssnandet och bekräftelsen.

”Vuxna behöver se, bekräfta och ´pusha´ ungdomar idag, ge dem inre motivation att gå vidare.” (Intervju 1)

”Grunden är Peavy och hans sätt att gå in i andra människors tankesätt istället för sitt eget. Lindh har en konkret och enkel samtalsmodell i Vägledningsboken som är bra.” (Intervju 3)

”Det är samtalet som är den huvudsakliga metoden i arbetet med eleverna, kartläggning, hitta orsak till brist på motivation och hjälpa dem se alternativ och möjligheter. Lyssna på deras tankar, känslor och behov, individanpassa.” (Intervju 4)

Samtalet är den metod som används i arbetet. Studie- och yrkesvägledaren utgår från

elevernas nivå, gör en kartläggning, lyssnar, speglar och utmanar. I samtalet används en del humor men i vissa fall också en del ironi för att på så sätt ”väcka” eleven. Vidgar

perspektivet för att på så sätt få eleven att upptäcka nya möjligheter. Flera olika verktyg används och de är anpassade efter individen, bl.a. ritar studie- och yrkesvägledaren mycket och använder ett talande kroppsspråk. (Intervju 6)

6.2.3 Relation

Studie- och yrkesvägledarna pratade om att det är viktigt att skapa en relation till och bygga upp ett förtroende hos eleverna och detta gör man lättast genom att befinna sig där eleverna är som t.ex. i klassrummet och korridorerna men det är också enligt vissa studie- och

yrkesvägledare viktigt att man kan prata med eleverna om det som de tycker är intressant, t.ex. musik. Studie- och yrkesvägledarna ansåg att det är först när denna relation och detta förtroende är uppbyggt som man verkligen kan arbeta med dem och åstadkomma en förändring.

”Jag försöker komma på speaking - terms med eleverna, visa att jag vill deras bästa och ge dem insikt om deras beteende och konsekvenserna av det.” (Intervju 2)

”Det är viktigt att synas ute i klassrummet och på skolan. Jag kan då skapa en relation till dem.” (Intervju 3)

”Viktigt att befinna sig på elevernas nivå samt bygga upp ett förtroende i relationen till eleverna. Det gör man lättast genom att befinna sig där eleverna finns, t.ex. i korridorerna och klassrummen.” (Intervju 5)

Arbetar mycket med att bygga upp ett förtroende hos eleverna genom att ofta befinna sig i deras klassrum och ute i korridorerna. Är också noga med att vara ärlig gentemot eleverna och arbetar mycket med att ge dem bekräftelse. (Intervju 6)

6.2.4 Förväntningar

En av våra respondenter har förväntningar på eleverna och visar detta i samtalet med sina sökande genom att använda delmål som de ska uppnå. Efter varje delmål vill den här studie- och yrkesvägledaren att eleven skall komma tillbaka och berätta när uppgiften är utförd. Detta leder till att eleven får kontinuerlig bekräftelse och feedback av studie- och yrkesvägledaren samt uppmuntran att våga ta nästa steg mot förändringen.

Genom att använda delmål så visar studie- och yrkesvägledaren sina förväntningar på eleven och på så sätt kan även självförtroendet hos eleven byggas upp. (Intervju 6)

6.2.5 Övriga metoder

Utöver de citat och kommentarer vi redan har tagit upp framkom det andra viktiga faktorer som studie- och yrkesvägledarna ansåg sig ta hänsyn till i sitt motivationsarbete med eleverna. Det framkom t.ex. att de visar eleven vilka personliga belöningar som kan komma efter extra arbetsinsatser.

att se att det kan ge fördelar senare, allt är inte enkelt. Visa att kämpa betyder något positivt.” (Intervju 1)

”Visa elevens ansvar att ta tag i sitt liv, hur orättvist behandlade de än har blivit.”

(Intervju 1)

”Råd köper de ej, det gäller att visa fördelar med förändringen.” (Intervju 2)

”Förebilder är motivation tycker jag.” (Intervju 3)

”Mest avgörande för att lyckas motivera är att de har en positiv självbild.” (intervju 3)

6.3 Anledning till bristande studiemotivation

Vi frågade efter respondenternas förklaringar till att en del elever tappar studiemotivationen och i fem av de sex intervjuerna förklarar studie- och yrkesvägledarna elevernas beteende främst med hjälp av yttre orsaker medan en respondent enbart förklarade dem med inre orsaker. Följande fyra punkter nämns ha mest negativ påverkan på elevernas motivation:

• Den sociala omgivningen • Individen

• Arbetsmarknaden • Stress i samhället.

6.3.1 Den sociala omgivningen

Här har vi valt att ta med ett tydligt, talande citat som vi tycker belyser på vilket sätt den sociala bakgrunden inverkar på elevers studiemotivation.

”Uppväxtvillkor, möten i livet, vilka hopp man fått av andra i livet, det hänger ihop med hur man tänker sig få ett bra liv i framtiden. Allt negativt under uppväxtåren bekräftas bara i skolan och vidare i arbetslivet. Media har stor makt, de förmedlar att vi inte duger som vi är. Då får de inget hopp. Har man inget hopp om att man kan få ett bra liv, då hittar man inte motivationen att skapa något bra liv heller. De är frustrerade över att de inte får eller har

möjligheter. De säger att det spelar ingen roll vad jag gör, jag kommer ändå att få leva på socialbidrag.” (Intervju 1)

6.3.2 Individen

Två respondenter ansåg att en brist på studiemotivation kan ha sin grund hos eleven själv, i form av ett dåligt självförtroende, otrivsel eller rent utav vilken begåvningsnivå hon/han ligger på.

”Det kan bero på kunskapsluckor, begåvningsbrist, social hemmiljö. Det är något som felar,

de känner otrivsel och gör något annat istället.” (Intervju 2)

”Det är jättesvårt! Det kan vara att de har dåligt självförtroende. Att de har nog med sig själva och inte orkar ta tag i sin skolsituation. De behöver trygghet först, få till sin självbild. De måste ha det grundläggande först. De kanske inte mår så bra eller så har de dålig erfarenhet från grundskolan.” (Intervju 3)

6.3.3 Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden, d.v.s. möjligheten till att få ett arbete utan en gymnasieexamen upplevs som väldigt liten för många ungdomar idag. Detta bidrar till att de elever som skulle må bättre av att arbeta istället för att fortsätta studera på gymnasiet efter den obligatoriska skolgången känner ett tvång att ändå studera vidare. Detta gör att dessa elever redan innan de börjar gymnasiet har en brist på motivation för sina studier.

”Många elever skulle hellre vilja komma ut och arbeta än att studera på gymnasiet men ser inte detta som något alternativ och upplever då att gymnasieskolan blir ett tvång och något som man måste ta sig igenom. En annan anledning kan också vara att elever på främst yrkesförberedande program upplever teorin som väldigt svår och tappar därmed sin motivation för studierna.” (Intervju 4)

”Att eleverna inte ser något annat alternativ än att fortsätta studera på gymnasiet trots att de skulle må bättre av att arbeta. Många elever har svårt för de teoretiska ämnen och upplever

att det bara är karaktärsämnena som är intressanta och roliga.” (intervju 5)

6.3.4 Stress i samhället

Vi lever i ett stressigt samhälle idag enligt en av våra respondenter, och detta påverkar även eleverna i hög grad och kan vara en anledning till att de saknar motivation för sina studier. Eleverna upplever stress både hemma och i skolan men också ute i samhället.

”Det finns inte en enkel anledning till detta utan det är hela samhället som påverkar. Ett stressigt samhälle, stora krav på eleverna både i och utanför skolan, föräldrar som arbetar mycket och inte är tillgängliga för att hjälpa sina barn med studierna men också föräldrar som är arbetslösa och därför saknar egen motivation och mår dåligt, betygsstress.”

(Intervju 6)

6.4 Hinder i motivationsarbetet

Finns det något som hindrar dessa studie- och yrkesvägledare i deras motivationsarbete? Vi ställde frågan och ville veta om de upplever några begränsningar i sitt motivationsarbete.

6.4.1 Studie- och yrkesvägledaren

Det framkom tydligt i våra intervjuer att studie- och yrkesvägledaren i sig själv upplevs som ett hinder då dagsformen inte är bra, när fantasin för nytänkande sätter stopp, när man som studie- och yrkesvägledare är inskränkt i gamla vanor och då inte ser nya möjligheter eller vägar att gå, samt när man som studie- och yrkesvägledare inte är stark nog i sin yrkesroll och blir åsidosatt av skolledningen.

”Mig själv såklart! Jag använder ju mig själv som verktyg i samtalet och då är dagsformen viktig. Om jag är i obalans så är jag inget bra arbetsredskap. Att sköta sin kost, hälsa och motion är självklart viktigt. Även den mentala hälsan.” (Intervju 1)

”Obehöriga vägledare tar lätt på sig en administrativ vägledarroll. Det påverkar hela kårens arbetsförhållanden, andras syn på vårt arbete och vad vi kan.” (Intervju 1)

Att skolledningen förknippar studie- och yrkesvägledarrollen med marknadsföring av skolan och dess program. Det kan bli konflikter då studie- och yrkesvägledaren anser att yrkesrollen är att finnas där för eleverna och inte för skolan. ”Måste se till eleven och inte till att skolan ska dra in pengar.” (Intervju 5)

”Studie- och yrkesvägledaren i sig själv kan vara ett hinder då fantasin sätter stopp och man är låst i gamla tankesätt. Ett annat hinder är lärare som motarbetar studie- och

yrkesvägledaren och som inte vågar eller vill släppa in honom/henne på sitt område. Studie- och yrkesvägledaren har ingen egen tid utan får ”lånad tid” av lärarna för att kunna

genomföra sina informationssamtal.” (Intervju 6)

6.4.2 Tiden

I intervjuerna framkom det att tre utav våra sex respondenter upplevde att tiden, på olika sätt, till viss del var ett hinder för dem i sitt motivationsarbete med eleverna. Någon tyckte att tiden per elev var för kort och någon ville ha mer tid över till att hinna reflektera.

"Det behövs mer tid för att hinna skapa en relation med eleverna. Idag hinner jag inte heller träffa eleverna tillräckligt ofta för att kunna arbeta processinriktat." (Intervju 1)

”Nää, i så fall tiden, tiden per elev. Ingen dikterar vad jag ska göra i mitt arbete. De förutsätter att jag gör mitt bästa.” (Intervju 2)

”Det är svårt att hinna reflektera.” (Intervju 3)

6.4.3 Övriga anledningar

I intervjuerna framkom även andra faktorer som upplevdes hindra deras motivationsarbete. Det kunde vara förträngda konflikter, redan förutbestämda åsikter och förhastade beslut samt föräldrar som omedvetet stressar sina barn.

”Svårast är när eleven redan har en förutfattad mening.” (Intervju 3)

”Snabba beslut från eleven är svårt.” (Intervju 3)

”Föräldrar kan vara hinder genom för mycket hjälpande. De snabbar på och stressar sina barn. De skulle behöva ett enskilt samtal själva ibland.” (Intervju 3)

”Möjligen att de elever som har ett behov av att bli vuxna, d.v.s. skaffa ett arbete, egen lägenhet m.m. hindras då det idag nästan inte finns någon möjlighet till detta. Dessa elever tvingas istället studera på gymnasiet och upplever att målet med ett eget arbete, bostad m.m. är för långt bort och tappar då lusten.” (Intervju 4)

6.5 Utveckling och förbättring

Genom att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna ser på utvecklings- och

förändringsmöjligheter får vi en bild av deras arbetssituation och hur den kan förbättras.

6.5.1 Marknadsföra vägledarrollen

Vi fick en del kommentarer om att studie- och yrkesvägledaren måste bli bättre på att marknadsföra sin roll och därmed bli starkare och tryggare i denna. Genom att göra detta så blir det lättare att visa på hur viktig vägledningen är för eleverna och även ur ett

samhällsperspektiv, men också för att skolledningen inte skall kunna åsidosätta studie- och yrkesvägledaren. Detta är speciellt viktigt att tänka på som ny i yrket.

”Vägledare måste bli bättre på att marknadsföra sin kunskap själva. Visa vad vi kan och vad vi vill göra på skolorna. Ta för oss mer och visa vilka resultat vägledning kan ge.”

(Intervju 1)

”Vår yrkeskår behöver inte byta namn så ofta utan förtydliga innehållet i arbetet.”

(Intervju 1)

rollen innebär så att man inte blir överkörd av skolledningen.” (Intervju 3)

”Jag har skalat av min roll som vägledare ganska mycket. Jag lägger fokus på det enskilda samtalet och på information ute i klasserna.” (Intervju 6)

6.5.2 Samverkan

Två av respondenterna betonade hur viktigt det är att lärare och studie- och yrkesvägledare börjar samverka mer i framtiden för att på så sätt kunna involvera eleverna i vägledning i ett tidigare skede och samtidigt göra de mer vakna för förändringarna oavsett om det är på grundskole- eller gymnasienivå.

”En annan sak som skulle behöva utvecklas och förbättras är lärarnas samverkan med studie- och yrkesvägledningen på skolan. Det krävs lite nytänkande för att våga släppa in studie- och yrkesvägledningen i framförallt kärnämnena. Detta skulle i slutändan gynna eleverna.” (Intervju 5)

”Att lärare och studie- och yrkesvägledare börjar samarbeta i större utsträckning än idag.”

(Intervju 6)

6.5.3 Fortbildning och nätverk

Fortbildning och nätverk var det som låg flest studie- och yrkesvägledare varmt om hjärtat. De känner att man i sin yrkesroll ständigt kan utvecklas inom flera områden och detta gynnar eleverna i slutändan. Sedan var det också många som ville skapa nätverk och få handledning för att kunna ventilera sina problem, tankar och funderingar samt ta del av andra studie- och yrkesvägledares erfarenheter.

”Det är ju det som gör det här jobbet så roligt, att det hela tiden finns något att förbättra och

lära sig. Det är ett svårt jobb men det blir vad man gör det till.” (Intervju 3)

”Det är viktigt att ha en egen inställning att man hela tiden kan utvecklas och förbättras. Mer fortbildning för att kunna möta de omotiverade eleverna som troligtvis bara kommer att öka, i

och med att det i praktiken upplevs som ett tvång att gå på gymnasiet.” (Intervju 6)

”Vi får se vad den här studiecirkeln kan ge.” (Intervju 2) – Studie- och yrkesvägledaren

pratar här om en nystartad studiecirkel i ämnet motivation.

”Att få ta del av mer´ input` i form av fortbildningar och möten med andra kolleger där man kan diskutera olika problem, tankar och känslor och ta till sig av andras erfarenheter.”

(Intervju 4)

6.5.4 Övrigt

Övriga kommentarer som vi fick när vi frågade om det fanns något de ville utveckla och/eller förbättra handlade om tiden med eleven, mer gruppvägledning samt att börja arbeta tidigare med eleverna.

”Mer tid för att hinna skapa relation, kontakt och förtroende med eleverna. Då har man också tid att motivera mer.” (Intervju 1)

”Gruppvägledning är en enorm metod. Det ideala vägledningsupplägget hade varit kontinuerlig vägledning. Från åk. 4-5 med portfolio, gruppvägledning i åk 8-9 och i gymnasieskolan. Metoderna har vi ju, det gäller bara att använda dem och hitta organisationen för dem.” (Intervju 1)

6.6 Sammanfattning av resultatet

Hur definierar våra respondenter inre motivation?

Sammanfattningsvis kan man säga att våra respondenter definierar inre motivation som en drivkraft och en vilja till att göra något och det behövs inga yttre påverkningar för att göra det lustfyllt.

Hur motiverar dessa studie- och yrkesvägledare elever som har tappat lusten till att studera?

Det som har kommit fram är dels att studie- och yrkesvägledarna vill ta reda på

bakomliggande orsaker och lyfta fram och synliggöra elevens valmöjligheter. Dels att de använder samtalet och sina färdigheter som ett verktyg för att skapa en relation till eleven och bygga upp ett förtroende. De önskar även visa eleven att studie- och yrkesvägledaren har förväntningar på henne/honom och få eleven att nå en förändring genom att sätta upp delmål som kan förkorta den här vägen för eleven.

Hur förklarar studie- och yrkesvägledarna bristen på studiemotivation?

De flesta anser att de yttre faktorerna står för den negativa påverkan av motivationen men några lyfter även de inre faktorerna. Utav de yttre faktorerna är det främst den sociala omgivningen och samhällsklimatet i stort som påverkar eleverna negativt. Med den sociala omgivningen menas elevernas uppväxtvillkor, familjens levnadsförhållanden och de möten som individen haft i livet. I begreppet samhällsklimat inberäknas arbetsmarknadens tuffa krav på arbetstagarna, d.v.s. att allt längre utbildning fodras innan man kan få en anställning samt samhällets förändring, stressen och tempot som har ökat i och utanför skolan, betygsstress, föräldrar som inte är tillgängliga för barnen och att det upplevs vara för mycket teoretiska ämnen på de yrkesförberedande programmen. I de intervjuer där studie- och yrkesvägledarna lyfter de inre faktorerna som orsaker till bristande studiemotivation så syftar de på att eleven har ett dåligt självförtroende samt att där kan finnas kunskapsluckor och någon form av begåvningsbrist.

Vilka hinder upplever studie- och yrkesvägledarna sig ha i sitt motiveringsarbete? Respondenterna menar att mycket ligger på studie- och yrkesvägledaren själv. De egna begränsningarna, där den personliga referensramen kan hindra dem från att se alternativ och nya möjligheter som skulle kunna hjälpa dessa elever samt att deras fantasi och vidsynthet begränsar dem i vägledningen. Det är också viktigt att studie- och yrkesvägledaren håller sig vid både psykisk- och fysisk god hälsa, annars kan deras samtal få negativa effekter.

Tiden är också något som dessa studie- och yrkesvägledare tar upp som hindrar dem i deras motivationsarbete. De upplever att de skulle vilja ha mer tid per elev för att hinna med hela vägledningsprocessen samt att de skulle vilja ha mer tid över för reflektion. Tiden är dyrbar och den behövs för att hinna bygga upp en relation med eleverna.

försvåra motivationsarbetet genom att de stressar och ställer höga krav på sina barn. De tar ofta ansvaret från dem och då minskar elevens egen motivation.

Eleverna upplever inte att det finns någon koppling mellan studier och arbete idag enligt våra studie- och yrkesvägledare. Målet, drömyrket är långt borta för dessa ungdomar och det gör att det blir lättare att ge upp skolarbetet. Samhället och arbetsmarknaden idag gör så att vuxenlivet skjuts uppåt i åldrarna.

Hur kan man som studie- och yrkesvägledare utveckla sitt motivationsarbete? Det som framkommit i vår undersökning är vikten av nätverk, fortbildning och

marknadsföring av yrkesrollen. Flera av våra respondenter talar om att renodla och skala av sina arbetsuppgifter för att kunna fokusera på det viktiga - vägledning, och där ingår

naturligtvis motivationsarbetet.

Handledning är också något som önskas och efterfrågas för att få en möjlighet att få ett annat perspektiv på sitt arbete samt för att kunna ventilera problem, tankar och känslor. Även gruppvägledning ser flera som en stor möjlighet för att kunna ge omotiverade elever extra chans i skolan.

7. Analys

I följande kapitel kommer de teorier som introducerades i litteraturgenomgången att kopplas till resultatet samt till våra problemformuleringar. Kapitlet kommer här att delas in i

underrubrikerna: Egan, Trondman & Bunar och rapporten ”Efter skolan”, Pygmalioneffekten, Attributionsteorin samt Maslows behovshieraki. Avslutningsvis kommer vi i analysen att utgå från respondenternas egna bakgrunder med arbetslivserfarenheter och utbildning för att förstå hur det har format deras vägledningsarbete med motivation.

Med den första problemformuleringen sökte vi den metod som studie- och yrkesvägledarna använder sig av i sitt motivationsarbete och i resultatet har det framkommit att alla

respondenterna har utformat sina egna metoder för att försöka motivera elever med bristande studielust. Vi har ändå kunnat se liknande tankar bland de sex studie- och yrkesvägledarna om vad som är betydelsefullt för att skapa ett bra motivationsklimat med eleven.