Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur – Språk - Medier
Examensarbete
10 poäng
”Lägg ner Lärarhögskolan och satsa
på universiteten”
Ett examensarbete om skolledares syn på anställningsbarheten efter
avslutade studier inom den nya lärarutbildningen
Jenny Johansen
Lärarexamen 200 poäng
Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2007-05-23
Examinator: Bengt Linnér Handledare: Staffan Thorson
SAMMANFATTNING
2001 startade den nya lärarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gärna kunde stänga lärarhögskolorna och satsa på universiteten istället. Den nya lärarutbildningen har fått mycket kritik, både av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur skolledare ställer sig till anställningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lärarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkäter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 användes i själva studien. Jag har sedan gjort uppföljande intervjuer med fyra av dessa rektorer. Enkäterna och intervjuerna har haft som syfte att ta reda på huruvida lärarutbildningen lever upp till de krav som ställs på studenterna efter examen eller inte. Jag kommer i arbetet fram till att lärarutbildningen inte lever upp till alla de krav som ställs på studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden, varför anställningsbarheten riskerar att bli låg. Jag ger dock förslag på hur blivande lärare kan bli mer attraktiva på arbetsmarknaden och på hur lärarutbildningen skulle kunna reformeras för att bättre passa arbetsmarknaden, bland annat genom ett nytt antagningssystem samt genom nya eller förändrade kurser.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 5
2 BAKGRUND 7
2.1 Den nya lärarutbildningen 7
2.2 Den nya lärarutbildningens uppbyggnad 8
2.3 Lärares kunskapsbehov 9
2.4 Kritik mot den nya lärarutbildningen 9
2.5 Uppfattningar om lärarutbildningen 10
2.6 En beskrivning av ingången Svenska i ett mångkulturellt
samhälle 11
2.7 Kurser inom den nya lärarutbildningen Svenska i ett
mångkulturellt samhälle 12
2.8 Malmö lärarutbildnings självvärdering 12
3 SYFTE 13
3.1 Frågeställningar 13
4 METOD 13
4.1 Urval 14
4.2 Genomförande 14
4.3 Databearbetning och tillförlitlighet 16
5 RESULTAT 17
5.1 Uppfattningar om nya lärarutbildningen 18
5.2 Lärares kunskapsbehov 20
5.3 Att bli konkurrenskraftig som nyutexaminerad lärare 22 5.4 Rektorernas tankar kring en förändring av
lärarutbildningen 23
6 DISKUSSION 25
6.1 Lärares kunskapsbehov 25
6.2 Kompetenser som utvecklas inom lärarutbildningen
6.3 Förslag på förändringar av lärarutbildningen 28 6.4 Anställningsbarhet efter avslutade studier inom
nya lärarutbildningen 30
6.5 Förslag på vidare forskning 31
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 32
BILAGA 1 – Sammanställning av enkäter
BILAGA 2 – Missivbrev
BILAGA 3 – Enkät
1 INLEDNING
Citatet på framsidan är hämtat från DN debatt den 20 mars 2005. Då tyckte Folkpartiet, med Lars Leijonborg och Jan Björklund i spetsen, att Lärarhögskolorna borde stängas. Nu efter maktskiftet låter det lite annorlunda, även om huvudbudskapet fortfarande är detsamma. ”Reformera lärarutbildningen. Den senare tidens utvärderingar visar att forskningsanknytningen är bristfällig och att kraven på studenterna är för låga. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredare med uppdrag att föreslå hur lärarutbildningen ska reformeras och kvalitetssäkras.”1
När jag började på Lärarutbildningen i Malmö för drygt fyra och ett halvt år sedan hade jag
hört att det var skriande brist på lärare. Lärare var ett framtidsyrke och med utbildning var du nästan garanterad ett jobb. I alla prognoser kunde jag läsa att läraryrket var med på tio i topp listan över yrken som inom några år skulle behöva ett enormt tillskott av nyutexaminerade. Det var tal om stora barnkullar och 40-talister som skulle gå i pension. Allt pekade mot att läraryrket var ett framtidsyrke. Denna uppfattning stöds av Göran Levin, utbildningschef i Malmö, han menar att när den nya lärarutbildningen startade 2001 talade prognoserna om en gyllene arbetsmarknad för lärare.2
Ungefär halvvägs in i min utbildning upplevde jag dock att trenden vände. Plötsligt upptäcktes det att ekvationen varit felaktig. Barnkullarna hade inte ökat på det sättet som man tidigare trott, 40-talisterna tänkte inte gå i pension, det utbildades alldeles för många nya lärare och lärarutbildningen fick svidande kritik för att undervisningen i för lärare centrala kunskaps- och färdighetsområden i princip var obefintliga. Var och varannan dag fanns lärarutbildningen på löpsedlarna och det var inga snälla saker som sades. Även pedagoger och andra reagerade på nivån på lärarutbildningen. Bland dem som har reagerat finns Inger Enkvist som i sitt verk Feltänk – en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk
utbildningspolitik i likhet med Lars Leijonborg och Jan Björklunds inlägg från 2005 skriver att lärarutbildningarna bör ”ändras så totalt att det lättaste är att lägga ner dem för att omorganisera verksamheten från grunden.”3
Som blivande lärare började jag i det här skedet bli allvarligt oroad. Skulle jag efter fem års studier komma ut med en utbildning som inte är något värd på arbetsmarknaden? Det var de kritiska rösterna som hördes i debatten och som blivande lärare var det något som oroade. Det fanns dock röster som stämde upp till försvar för lärarutbildningen. Jan Thavenius skriver i ett
1
Leijonborg, Lars och Björklund, Jan, DN debatt 20 april 2007
2
http://www.mah.se/templates/ExternalNews____38189.aspx
3 Enkvist, Inger, (2001), Feltänk – en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik, Sns
inlägg i Pedagogiska magasinet att ” När skolan ska förändras eller något socialt problem hamnar i fokus, tar man oftast vägen över lärarutbildningen. Det är mycket man begär. Den ska ställa allt tillrätta från sexualiseringen av samhället till effekterna av ökade sociala klyftor eller påstådda eftersläpningar i kunskapsligan. Men det grundläggande felet är att det finns en utbredd övertygelse om att det måste ske genom toppstyrning och detaljreglering. Lärarutbildningen betraktas inte likt annan universitetsutbildning som en verksamhet med hög egen förmåga att utvecklas och lösa problem. Den omyndigförklaras i stället.”4 Han skriver vidare att enligt hans erfarenhet är lärarutbildningarna bättre än många andra universitetsämnen på att reflektera över sin verksamhet och på att förändra den.
Det har varitturbulenta fem år på lärarutbildningen men nu är jag i slutet av min utbildning och jag är fortfarande oroad, är min utbildning verkligen lika mycket värd som den gamla lärarutbildningen? Under praktiken har det blivit uppenbart att jag har de pedagogiska kunskaper som krävs för att leda en grupp men jag saknar till stor del ämneskunskapen. Jag vill i mitt examensarbete undersöka anställningsbarheten hos nyutexaminerade lärare, från den ”nya” lärarutbildningen, och om en förändring av lärarutbildningen behövs för att ge den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Min tanke är att undersöka anställningsbarheten genom att utreda vilka kompetenser de framtida arbetsgivarna förväntar sig i förhållande till de kompetenser som ges under lärarutbildningen. Jag vill rikta mig till arbetsgivarna, det vill säga rektorerna, på gymnasieskolor från Malmö till Kiruna för att ta reda på vad de efterfrågar och vilka förväntningar de har på lärare när de nyanställer. Upplever även dessa, framtida arbetsgivare, att lärarutbildningen är i behov av en förändring? Min tanke är att sätta min undersökning i relation till kursplanerna för lärarutbildningen samt koppla det till den kritik som förts fram mot densamma.
Jag har valt att fokusera på utbildningen till svensklärare inom Malmö högskola. Det är den utbildning jag själv har gått varför jag tycker att det är en bra utgångspunkt för min undersökning (alla lärarutbildningar har ju dessutom olika kursplaner varför jag valt att fokusera en lärarutbildning och titta på vilken kompetens den förväntas ge sina studenter). Min undersökning kommer följaktligen ligga på flera olika plan, dels det mer generella planet med den nya lärarutbildningen och arbetsgivarnas uppfattningar om densamma, dels det mer konkreta planet där utbildningen till svensklärare inom lärarutbildningen på Malmö högskola får utgöra exempel.
2 BAKGRUND
Som en bakgrund till min undersökning kommer jag under detta avsnitt att gå in på den nya lärarutbildningens framväxt, lärares kunskapsbehov, viktiga kunskapsmål i kursplanerna för blivande svensklärare inom lärarutbildningen på Malmö högskola samt den kritik som framkommit mot den nya lärarutbildningen. Jag har valt att inleda bakgrunden med ett avsnitt om den nya lärarutbildningens framväxt för att tydliggöra de problem som uppstått i samband med införandet av denna. Detta bildar sedan bakgrund till hur följande avsnitt ska tolkas, det vill säga de avsnitt som tar upp lärares kunskapsbehov, viktiga kunskapsmål i kursplanerna samt den kritik som framkommit mot den nya lärarutbildningen. Jag kommer följaktligen att gå från en generell nivå, där jag kommer att diskutera den nya lärarutbildningen allmänt, till en mer konkret nivå där jag smalnar av ämnet och går in mer specifikt på utbildningen till svensklärare inom Malmö högskola.
2.1 Den nya lärarutbildningen
1997 lämnade riksdagens utbildningsutskott en proposition som bland annat innehöll ett förslag om att skapa en utredning med syfte att ge förslag till förnyelse av lärarutbildningen. Ett av motiven till detta var de förändrade villkoren för arbetet som lärare. Lärarna förväntades nu utveckla nya sätt att organisera och leda arbetet i skolan då mål och styrning förändrats. Lärarna förväntades vara både generalister och specialister. De förväntades ha professionella kunskaper om hela verksamheten.5
Kommittén som tillsattes kom fram till att en omfattande och genomgripande förändring av lärarutbildningen var nödvändig. Detta ledde i sin tur till att regeringen 1999/2000 la fram ett förslag angående reformering av lärarutbildningen där en ny lärarexamen som skulle ersätta de åtta befintliga lärarexamina föreslogs. Den nya lärarutbildningen föreslogs bestå av tre så kallade utbildningsområden; ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng med de lärargemensamma momenten, ett utbildningsområde med inriktningar som angav lärarexamens profil och ett utbildningsområde med specialisering som kunde innebära fördjupning eller breddning av tidigare studier. Utbildningen skulle också få olika längd för
5 Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor Del 1 – reformuppföljning och
olika lärarverksamheter. Detta innebar en betydande förändring i förhållande till den tidigare lärarutbildningen.6
Den beräknade tidsplanen där propositionen förelades riksdagen i början av 2000, beslut fattades under senvåren och utbildningen kunde starta höstterminen 2001, höll inte. Propositionen framlades, efter åtskillig kritik, senare än tänkt, varför hela processen försköts. Landets universitet och högskolor enades i det här skedet om en skrivelse till regeringen med en begäran om uppskov med reformgenomförandet, då hela processen försenats. Trots detta meddelade utbildningsministern att reformen skulle genomföras med start höstterminen 2001. Detta innebar att lärosätena hade cirka två månader på sig att slutföra berednings- och beslutsprocessen fram till att en ny utbildningsplan för lärarutbildningen och åtminstone det första läsårets kursplaner skulle presenteras. Även informationsmaterial inför vårens ansökningsomgång måste färdigställas. 7
Högskoleverket uppger i sin utvärdering av den nya lärarutbildningen att lärosätena tvingades till ett pragmatiskt förhållningssätt och tvingades inrikta sitt planeringsarbete på sådant som krävdes för att överhuvudtaget kunna genomföra en utbildning för de studenter som antogs inför hösten 2001.8
2.2 Den nya lärarutbildningens uppbyggnad
För gymnasielärarexamen inom nya lärarutbildningen ska utbildningen omfatta 200-220 poäng. Dessa ska vara fördelade så att de omfattar följande utbildningsområden: ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng, två utbildningsområden med en inriktning om minst 60 poäng mot ett ämne eller ämnesområde, ett utbildningsområde med en specialisering om minst 20 poäng. Det finns också en mängd innehållskrav uppsatta för lärarutbildningen. Bland dessa kan nämnas att den studerande för att få lärarexamen ska ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamheter enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten ska också kunna omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att elever lär och utvecklas, orienterar sig om, analyserar och tar ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden.
6 Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor Del 1 – reformuppföljning och
kvalitetsbedömning, (2005), Högskoleverket, s. 40f
7
Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor Del 1 – reformuppföljning och
kvalitetsbedömning, (2005), Högskoleverket, s. 43
8 Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor Del 1 – reformuppföljning och
Studenten ska vidare självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet.9
2.3 Lärares kunskapsbehov
Två kvinnor på Luleå tekniska universitets lärarutbildning har gjort en undersökning av nyutexaminerade lärares kunskapsbehov. De har där undersökt vad yrkesutövande lärare anser att nyutexaminerade lärare är i behov av för kunskaper och huruvida lärarutbildningen motsvarar dessa kunskapsbehov. De kommer fram till att yrkesverksamma lärare efterfrågar en rad kunskaper som lärarutbildningen inte alltid lever upp till. De efterfrågar psykologi för att förstå sina egna och gruppers reaktioner, juridik för att lära sig vilka rättigheter och skyldigheter läraren har, konflikthantering, ämneskunskaper för att kunna lära ut sitt ämne, elevvård och kunskap om att skriva åtgärdsprogram och hålla utvecklingssamtal, kunskap om mål och riktlinjer för lärarens uppgifter och lektionsplanering för att lättare kunna planera lektioner.10
2. 4 Kritik mot den nya lärarutbildningen
Högskoleverkets bedömargrupp kom under 2004 fram till att både helhet och progression fungerade dåligt på lärosätena och de uppgav att en bidragande orsak till detta kan vara att studenterna själva fogade ihop sin utbildning. Bedömargruppen kom också fram till att kraven i regel var lågt ställda inom lärarutbildningen. Detta tycktes bero på att lärarna såg som sin främsta uppgift att stimulera och stödja studenternas eget kunskapssökande och att man undvek prov och graderande betygsättning då man trodde att sådana examinationsformer leder till osjälvständig tentamensläsning och inte till en långsiktig kompetensutveckling.11
Även andra kom med kritik riktad mot den nya lärarutbildningen. Inger Enkvist som jag
nämnde i inledningen var en av dem som var kritiska.
Hans Albin Larsson var en annan. I sin bok Skola eller kommunal ungdomsomsorg – om
att försöka skapa en jämlik och demokratisk skola skriver han att de gemensamma inslagen om 60 poäng i lärarutbildningen ska göra alla lärare kompetenta att undervisa alla elever, alla
9 Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor Del 1 – reformuppföljning och
kvalitetsbedömning, (2005), Högskoleverket, s. 48f
10
Engström, Anneli och Flygare Beatrice, (2004), Nyutexaminerade lärares kunskapsbehov, Luleå tekniska universitet, s.25
11 Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor Del 1 – reformuppföljning
ska kunna allt. Han tar också upp att då det inom de olika inriktningarna förekommer verksamhetsförlagd utbildning minskar den reella studietiden. 12
Larsson menar också att statsmakten inte velat satsa på ämneskunskapen och att lärarnas ämnesidentitet urlakas genom att pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagd tid sprängs in i ämnesstudierna. ”För övrigt gäller att kurserna kan se ut i princip hur som helst, varför det inte finns någon möjlighet att bedöma vad en lärare med en profil mot exempelvis grundskolans senare år egentligen kan. Systemet är administrativt och hittills innehållsmässigt högst inkongruent.”13
2.5 Uppfattningar om Lärarutbildningen
Precis som många andra är jag inte särskilt imponerad av min lärarutbildning. Silwa Claesson är en av dem som liksom mig inte varit särskilt nöjd med sin utbildning till lärare. Detta tas upp i hennes bok Spår av teorier i praktiken, från 2002, där hon skriver ”Jag var inte särskilt imponerad av min lärarutbildning; och det gick till och med så långt att jag bestämde mig för att inte ens påbörja min lärarbana. (…) Allt sedan dess har jag funderat på vad det är utbildningen ger blivande lärare i förhållande till det som väntar dem som färdigutbildade. (…) Det som slog mig var att lärarutbildningen är trendkänslig och att vissa forskningsinriktningar dominerar starkt under ett visst skede. Det tycktes inte finnas plats för mer än en lära i taget.”14 Hon skriver vidare att det då och då sägs att utbildningen inte ger studenterna vad de behöver för att klara sig som lärare, något som både studenterna själva och allmänhet verkar uppleva.15
Hon beskriver sedan en förklaringsmodell till varför det är så att många studenter kanske inte upplever att de får med sig den kunskap de behöver från lärarhögskolorna. ”Något som uppmärksammats på senare tid är det som kallats `Feed-forward-problem´. Det innebär att när de studerande blivit exponerade för en teori utan att de finner den angelägen så bryr de sig inte om den medan de senare, när de varit ute på praktik, finner den användbar. De studerande kritiserar då lärarutbildningen för att den inte har fört fram dessa teorier tillräckligt starkt.”16 Claesson menar också att det kanske vore bra om förväntningarna på vad en lärarutbildning ska ge skruvades ner lite grann. ”När jag gick på utbildningen tänkte jag mig
12
Larsson, Hans Albin, (2002), Skola eller kommunal ungdomsomsorg? Om att försöka skapa en jämlik och
demokratisk skola, SNS Förlag, Stockholm, s.82f
13 Larsson, Hans Albin, (2002), Skola eller kommunal ungdomsomsorg? Om att försöka skapa en jämlik och
demokratisk skola, SNS Förlag, Stockholm, s.82f och 126
14
Claesson, Silwa, (2002), Spår av teorier i praktiken, Studentlitteratur, Lund, s. 6
15 Claesson, Silwa, (2002), Spår av teorier i praktiken, Studentlitteratur, Lund, s. 9 16 Claesson, Silwa, (2002), Spår av teorier i praktiken, Studentlitteratur, Lund, s. 104
nog att jag skulle bli ´färdig´ lärare efter utbildningens slut. Det hade nog varit bra, tror jag, om någon hade talat om för mig vad den formella utbildningen alls kunde ge mig och framför allt vad den inte kunde ge.”17 Det är intressant att nämna att Claesson gick den gamla lärarutbildningen och alltså inte den nya, som varit så kritiserad senaste åren.
2.6 En beskrivning av ingången Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Malmö högskola har valt att arbeta på ett lite annat sätt än övriga lärarutbildningar i Sverige. En av de saker som profilerar Malmös lärarutbildning i förhållande till andra är att studenter i svenska också får kompetens att undervisa i svenska som andraspråk. Man arbetar även med olika ingångar. På Malmö högskolas hemsida finns beskrivningar av de olika ingångarna. Där pekar man på att studenten oavsett ingång redan från första terminen får kontakt med en partnerskola vilket innebär att utbildningen är så väl högskole- som verksamhetsförlagd. Man menar att Svenska i ett mångkulturellt samhälle ”har ett innehåll som förbereder för pedagogisk verksamhet inom de båda kärnämnena svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning.”18 Vidare skriver man att studenterna i huvudämnet utvecklar kunskaper om språk, litteratur och lärande och att de skaffar sig kunskaper om hur dessa kan användas i praktiskt pedagogiskt arbete.19
På Malmö högskola ser man språket som centralt vid allt lärande och man menar att språkutveckling, kunskapsutveckling och personlighetsutveckling inte kan frikopplas från varandra. Detta är ett förhållningssätt som man menar präglar ingången Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Inom ingången används i första hand det verbala språket i tal och skrift men även icke-verbalt språk i form av bild och drama studeras. Man skriver att huvudämnets fokus på språket som kommunikativt verktyg är tydligt och att studenten utvecklar sina kunskaper om det svenska språkets struktur i ett jämförande perspektiv.20
Man avslutar med att skriva att ”Den tydliga kopplingen mellan praktik och teori i utbildningens innehåll samt progressionen i studentens skrivande utgör viktiga led i utbildningens forskningsanknytning. Det borgar för att studenten lämnar utbildningen väl
17
Claesson, Silwa, (2002), Spår av teorier i praktiken, Studentlitteratur, Lund, s. 122
18 http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Manschetter/Svm_manschett.pdf (avläst den 20
april 2007)
19
http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Manschetter/Svm_manschett.pdf (avläst den 20 april 2007)
20 http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Manschetter/Svm_manschett.pdf (avläst den 20
rustad för det nya läraruppdraget – att verka som en reflekterande praktiker som i samarbete med kollegor självständigt driver skolans utvecklingsarbete.”21
2.7 Kurser inom den nya lärarutbildningen Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Den nya lärarutbildningen i Malmö, med inriktning svenska i ett mångkulturellt samhälle, innehåller elva kurser; Språk, socialisation och lärande, Barns och ungas textvärldar, Analys och dokumentation av språkutveckling, Språkutvecklande läroprocesser, Kultur, identitet och samhälle, Språk och samhälle i förändring, Moderna texter i en föränderlig värld, Berättande utan gräns, Äldre texter i nutida belysning, Text och representation samt Examensarbete. Dessa har givetvis lite olika inriktningar men det språkliga och sociala samspelets betydelse för pedagogisk verksamhet är ett genomgripande tema liksom litteratur som källa till upplevelse och kunskap.22
2.8 Malmö lärarutbildnings självvärdering
Under slutet av 2003 och början av 2004 genomförde Malmö högskola en självvärdering av lärarutbildningen. Man lät då både externa och interna forskare titta på utbildningarna inom Malmös lärarutbildning. I självvärderingen kommer man fram till att Malmö lärarutbildnings upplägg har både för- och nackdelar. Man pekar bland annat på den relativa bristen på forskarutbildade lärare och handledare samt kvaliteten på examensarbetena. Vidare diskuterar man huvudämneskonstruktionen. 23 Mikael Alexandersson diskuterar i samband med detta huruvida man har lyckats smälta samman det som tidigare kallades för ämnesteori med didaktik, pedagogik och didaktik på ett sätt som skapat självständiga yrkesämnen eller om huvudämneskonstruktionen snarare är en förpackning för olika delar som snarast existerar sida vid sida. I sin rapport kommer Alexandersson fram till att den nya lärarutbildningen är mer yrkesorienterad, stabilare och mer enhetlig i förhållande till gamla utbildningen bland annat tack vare huvudämneskonstruktionen.24
21
http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Manschetter/Svm_manschett.pdf (avläst den 20 april 2007)
23 http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/sjalvvardering/sjalvvardering2_040326.pdf
3 SYFTE
Syftet med mitt examensarbete är främst att ta reda på skolledares inställning till anställningsbarheten efter avslutade studier inom den ”nya” lärarutbildningen, det vill säga den utbildning som startade 2001. Jag kommer även att gå in på hur skolledare anser att lärarutbildningen skulle kunna utvecklas för att bättre passa arbetsmarknaden. Detta kommer jag att undersöka genom att se på vilken kompetens de framtida arbetsgivarna förväntar sig av någon de ska anställa.
Jag kommer också att diskutera arbetsgivarnas uppfattning om den nya lärarutbildningen, vilken insikt de anser att de har om den och om de upplever att de har möjlighet att påverka densamma.
3.1 Frågeställningar
Jag kommer framförallt att arbeta utifrån frågeställningarna:
• Vilka kompetenser förväntar sig de framtida arbetsgivarna av nyutexaminerade lärare som gått den nya lärarutbildningen?
• Vad är viktigt för rektorer när de nyanställer? • Hur ser rektorer på den nya lärarutbildningen?
• Hur anser rektorer att lärarutbildningen kan förändras för att bättre anpassas till den verklighet som studenterna kommer ut till som färdiga lärare?
4 METOD
Jag har valt att använda mig av två olika typer av metoder för att genomföra mitt arbete. Dels använder jag mig av enkäter25 (för att få en bredd i undersökningen) dels av intervjuer (för att få djup). Bo Johansson och Per Olov Svedner skriver i Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning att om bara en datainsamlingsmetod använts blir underlaget oftast magert och bräckligt varför flera metoder är att föredra.26 Även Pål Repstad nämner fördelarna med att kombinera flera metoder. Han hänvisar till sociologen Fredrik Engelstad som sagt att ”kvalitativ metod används för att slå fast skillnader mellan äpplen och päron, medan kvantitativa metoder går ut på att man ska få reda på hur många
25
Se bilaga 3
26 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder
äpplen och päron det finns.”27 I det här arbetet vill jag ta reda på hur många rektorer som upplever den nya lärarutbildningen på ett viss sätt men också varför de upplever utbildningen på detta sätt. Jag har valt att använda mig av enkäter och intervjuer då det är de metoder som svarar bäst mot mitt syfte, att problematisera anställningsbarheten hos lärare från den nya lärarutbildningen.
4.1 Urval
Jag har valt att skicka ut enkäterna till cirka 100 gymnasieskolerektorer i större och mindre städer från Malmö till Kiruna. Jag valde först ut orter med geografisk spridning varefter jag via skolverkets hemsida tog reda på adresser till alla skolor som fanns på orten. Enkäterna har följaktligen skickats ut till både kommunala skolor och friskolor. Skolorna har också varit av olika karaktär, både skolor med enbart teoretiska program, skolor med enbart praktiska program och skolor där båda finns representerade är företrädda i studien.
Av de svar jag fått in har jag använt mig av de 28 först inkomna i mitt resultat. Jag satte ett slutdatum och alla enkäter som kommit in innan dess användes i studien. Detta gjordes dels för att mängden data skulle bli överkomlig med tanke på att enkätfrågorna var av både öppen och sluten karaktär men framförallt för att jag skulle kunna sätta mig och analysera svaren efter ett visst datum. I enkäten kunde de som hade möjlighet att ställa upp på en uppföljande intervju informera om detta varför intervjuurvalet föll sig naturligt. De som tidigast uppgav att de kunde ställa upp på en uppföljande intervju är sedan de jag har intervjuat. Jag gjorde fyra intervjuer, en på ett teoretiskt gymnasium i en större stad, en på en friskola i en medelstor stad, och två på naturbruksgymnasier i olika medelstora städer.
4.2 Genomförande
Enkäterna har i stort utformats efter de råd som ges i Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Jag har följaktligen utformat enkäten i två avdelningar, en där jag ställde bakgrundsfrågor som ålder, kön, utbildning och liknande och en med frågor över de frågeområden jag avsåg undersöka.28 Innan enkäterna skickades ut till skolorna skickades de till en testgrupp bestående av tre personer, två rektorer och en utomstående. Testgruppen hade möjlighet att besvara enkäten men även att kommentera frågorna så att jag skulle ha möjlighet att ändra de frågor som kunde missuppfattas eller som
27
Repstad, Pål, Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, s. 21
28 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder
var svårtolkade. Trots detta var det några av respondenterna som upplevde frågorna som svårtolkade eller svåra att besvara. Även bland dem som besvarat enkäten finns det ett bortfall vad gäller vissa frågor. Alla har följaktligen inte besvarat alla frågor inom enkäten. Ibland har respondenterna satt kryss på två alternativ, exempelvis ett kryss på god och ett kryss på inte särskilt god. Jag har då räknat dessa kryss som halva. Svaret ligger förmodligen någonstans mitt emellan alternativen varför respondenterna kryssat två alternativ.
All kontakt sköttes via mejl så en förutsättning för att skolorna skulle komma med i undersökningen var att de hade en fungerande mejladress. Jag skickade ut mitt missivbrev29 via mejl och bifogade enkäten så att de som hade tid och möjlighet kunde besvara den direkt. Enkäten kom i form av ett bifogat worddokument där respondenterna kunde sätta kryss eller på annat sätt markera de svar de tyckte stämde bäst överens med deras övertygelse, samt vid de öppna frågorna skriva några rader som svar. Efter cirka fem dagar skickade jag ut ett påminnelsemejl till de rektorer som ännu inte besvarat enkäten. Tekniken har fallerat vid ett fåtal tillfällen då respondenter skickat ett mejl och uppgett att de skickat med svarsenkäten men glömt skicka men den eller skickat med en obesvarad enkät. Vid något tillfälle har de också sparat enkäten på ett sätt som inte gick att öppna i min dator. I möjligaste mån har jag vid dessa tillfällen hört av mig på nytt och bett att de skickar enkäten igen.
Bearbetningen av enkäterna har gjorts genom en sammanställning av svaren. Jag har dock valt att inte använda mig av något statistikprogram för vidare bearbetning och analys av resultaten. Jag använder mig av statistik genom att diskutera hur många som upplever en viss fråga på ett särskilt sätt men eftersom uppsatsen framförallt är av kvalitativ karaktär har jag valt att inte göra några tabeller över hur många som upplever en fråga på ett visst sätt.
Enkäterna har sedan följts upp av fyra intervjuer. Jag utnyttjade den sammanställning jag gjort av enkäterna för att få fram lämpliga frågor till intervjuerna30. Intervjuerna har genomförts i tre olika städer, det vill säga två av intervjuerna inom samma stad och de övriga i andra städer. Två av intervjuerna har skett på plats, det vill säga på respondenternas skola och två av intervjuerna har skötts via telefon.
Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, det vill säga intervjuer där endast frågeområdena är bestämda, medan frågorna kan variera från person till person beroende på hur respondenterna svarar. ”Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att
29 Se Bilaga 2 30 Se Bilaga 4
ge så uttömmande svar som möjligt.”31 Frågorna har dock varit likartade för alla respondenter då alla frågor rörde sig mer eller mindre inom frågeområdena.
4.3 Databearbetning och tillförlitlighet
Svedner och Johansson rekommenderar att man skickar ut mellan 200-300 enkäter när man använder sig av enkät som metod. Jag valde att skicka ut cirka 100 då jag visste att jag bara skulle kunna använda en bråkdel i själva resultatet. Att jag valt att utforma enkäten på det sätt jag gjorde var också av avgörande betydelse för antalet utskickade enkäter. Av 100 utskickade enkäter kom 31 tillbaka. Av dessa kom 28 före den deadline jag satt för mig själv. Bortfallet har följaktligen varit stort. Det finns givetvis en problematik i att bortfallet varit så stort som det varit. Om andra rektorer svarat hade mitt material kanske sett annorlunda ut. Jag är medveten om problematiken men jag kommer inte att prata om låsta svar i detta arbete. Jag kommer att tala om de tendenser som syns i mitt underlag. Och jag hoppas att läsaren själv inser att underlaget kunde sett annorlunda ut som antalet inkomna svar varit större.
Jag har före min deadline skickat ut en påminnelse och eftersom jag efter denna fått in tillräckligt många enkäter för att få en bredd i sammanställningen föll det sig naturligt att inte skicka ut fler påminnelser. Ett stort bortfall är inte ovanligt vid enkätundersökningar då det råder enkättrötthet på skolor idag och då många anser sig ha dåligt med tid att besvara denna typ av förfrågningar. Jag hade utformat missivbrevet på ett sätt som jag hoppades skulle göra respondenterna angelägna om att svara (genom att jag uttryckte hur viktig deras medverkan var och genom att jag förklarade att min förhoppning var att examensarbetet skulle leda till någonting positivt för dem också). En del av dem som inte besvarat enkäten har dock skickat ett mejl och förklarat att de inte har möjlighet att besvara den på grund av tidsbrist eller på grund av det stora enkättryck som föreligger på många gymnasieskolor. En uppgav också att de valt att enbart besvara enkäter från stadens lärarutbildning för att på så sätt begränsa antalet enkäter.
I och med att bortfallet varit stort är det svårt att säga om mitt urval är representativt, jag hade som sagt förmodligen fått ett delvis annat resultat om andra rektorer svarat på enkäten och ställt upp på intervju men jag upplever trots allt att jag fått bra spridning både på enkätsvar och på intervjuer. Och jag kommer i min slutdiskussion att tala om de tendenser jag kan se i mitt material. Jag har fått in enkäter från alla orter som jag skickat till och från de olika typerna av skolor (friskolor såväl som kommunala skolor) varför jag hoppas att urvalet
31 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder
trots allt ska vara så representativt som möjligt. De som har svarat är både de som har tagit emot lärarkandidater från den nya lärarutbildningen och de som inte har gjort det.
Vid mina intervjuer har jag då de skett på plats spelat in samtalet på en bandspelare för att sedan transkribera samtalet senare samma dag alternativt dagen därpå. Vid telefonintervjuerna har jag antecknat under tiden som respondenterna talat, jag har då antecknat stödord eller i vissa fall hela meningar, då respondenten uttryckt sig på ett särskilt sätt. Detta har jag gjort för att ligga så nära respondentens svar som möjligt i min återgivning. Dessa intervjuer har sedan skrivits ut i direkt anslutning till intervjun. Telefonintervjuerna skilde sig från de intervjuer som skedde på plats dels genom att jag inte kunde se mina informanter dels genom att jag inte hade möjlighet att på samma sätt spela in samtalen. De intervjuer som skett via telefon är därför inte lika exakt återgivna i texten som de som skett på plats. Detta bör läsaren ha i åtanke vid läsandet av mitt resultat. Jag har dock skrivit ner allt jag hunnit under intervjuerna och jag har fått med innebörden av det sagda och om informanten använd väldigt specifika ord har jag givetvis använt dessa i utskriften. Jag har lovat alla mina intervjupersoner anonymitet, varför jag i mitt resultat endast nämnder dem som rektorer på en viss typ av skola i en viss typ av stad.
5 RESULTAT
Trots det stora bortfallet vad gäller enkätsvaren märks det att frågan om anställningsbarhet efter lärarutbildningen och utbildningen i sig intresserar många rektorer. Även bland de som mejlat tillbaka och uppgett att de inte har möjlighet att besvara enkäten är det många som skrivit att frågan är av stort intresse. En av informanterna säger också under intervjun ”Väldigt intressant fråga om lärarutbildningen, hur den ser ut och hur den skulle kunna utvecklas.”32
Jag har valt att skriva ut ungefärliga antalangivelser i resultatet och sedan skriva ut de exakta siffrorna i en bilaga i slutet så för att få exakta siffror över hur många som har gett ett visst svar se bilaga 1. Detta val gjordes för att det inte skulle bli för mycket siffror att hålla reda på i själva arbetet.
Av de rektorer som besvarat enkäten har de allra flesta lärarutbildning, (varför de bör känna till åtminstone den gamla lärarutbildningen). Många har gått rektorsutbildning, de flesta har också dubbel kompetens, rektorsutbildning i kombination med lärarutbildning, i
kombination med annan akademisk utbildning eller rektorsutbildning i kombination med annan erfarenhet som militär- eller företagarerfarenhet. En del av rektorerna har dock endast rektorsutbildning och vissa har endast annan erfarenhet.
5.1 Uppfattningar om nya lärarutbildningen
Många av de rektorer som svarat på enkäten upplever att de som framtida arbetsgivare inte har möjlighet att påverka lärarutbildningen. Över hälften av respondenterna upplever att de inte kan påverka lärarutbildningen. Många av rektorerna upplever också att de inte känner till utbildningen särskilt väl. Närmare hälften av informanterna upplever att de inte känner till utbildningen särskilt väl, ungefär en tredjedel känner dock till den väl men endast ett fåtal känner till den mycket väl.
Det stora flertalet svarande har tagit emot lärarkandidater från nya lärarutbildningen på sin skola. Närmare fyra av fem av de svarande har tagit emot lärarkandidater, ett mindre antal har inte gjort det och en är osäker på om skolan gjort det. Detta gör alltså att det finns skolor som tagit emot lärarkandidater men där rektorerna upplever att de inte vet särskilt mycket om den utbildning studenterna går. Av dem som tagit emot lärarkandidater har 20 valt att besvara frågorna kring hur man upplever studenternas kompetens. De flesta upplever att studenternas pedagogiska kompetens är relativt god. När det gäller ämneskompetensen är svaren nästan identiska. Över hälften upplever den som god. När det gäller social kompetens tycker de allra flesta även där att lärarstudenternas kompetens är mycket god eller god. Endast en och en halv tycker att den är mindre god. En av respondenterna har också i enkäten svarat att det skiljer för mycket mellan individerna för att kunna ge ett generellt svar på vilken kompetens studenterna har när de kommer ut på praktik eller som färdiga lärare.
Under mina intervjuer ställde jag frågor i samband med detta. Hur har de skolor som tagit emot lärarstuderande upplevt deras kompetens? Svaren varierade beroende på skolans karaktär. En av mina intervjuer genomfördes på en skola med höga intag och hög teoretisk kompetens på eleverna. Rektorn där svarade:
Och vi har också haft, att de inte har tillräckligt med ämneskunskaper och då känner de sig osäkra. Och det blir ju lite otydligt vad deras roll är. I och med att vi har så hög teoretisk kompetens här på eleverna så då kan man känna sig lite, osäker som lärarstudent.33
Jag tror såhär att kanske är det så att de är lika bra när man är klar men jag tycker att de här studenterna kommer ut för tidigt. Jag tycker att de ska ha lite mer ämneskunskap och att de ska ha längtat ut lite mer. (…) Nått av de första åren hade vi problem med att lärarstudenterna inte kunde vara tysta på lektionerna. Och det är ju, det är ju inte bra.34
På en skola med hög teoretisk nivå kan lärarstudenterna, när de kommer ut i början av sin utbildning, upplevas som mindre kompetenta. Det blir osäkert vilken deras roll är i klassrummet då vissa elever är bättre på ämnet än vad studenterna är. Om man dessutom upplever att lärarstudenterna inte kan vara tysta under lektionerna skapar det givetvis en negativ syn på lärarutbildningen och de som studerar där. En annan av rektorerna upplevde också viss problematik när de tog emot lärarstudenter. Den skolan hade praktisk inriktning och där menade rektorn att många lärarstudenter kom ut oförberedda på verkligheten. Att de var chockade över att behöva ta ansvar, planera undervisning och ta hand om en klass. Här var det inte ämneskunskaperna som felade utan snarare den sociala förmågan, att klara av att hantera eleverna. Ytterligare en av mina respondenter tyckte att lärarstudenterna höll hög klass, men att det inte alltid berodde på lärarutbildningen i sig utan snarare på personliga ledarskapsegenskaper.
Jag tror att, jag har som sagt mött jättebra exempel på jätteduktiga. Men blir glad när man ser dom va. (…) Men då har det visat sig att kanske dom är ungdomstränare i idrott, och dom har fått sin ledarskapsutbildning, den har de fått i idrottens värld och lärt sig det här. Jämför man en sådan med någon som bara hade gått skolvägen hela tiden så anser jag att den som varit med i föreningslivet här, den har skaffat sig en massa personlig erfarenhet och mognad, så de ligger steget före. Sen finns det ju självklart undantag där också.35
Vid sammanställningen av enkäterna uppgav många att gamla lärarutbildningen släppte ut mer ämneskompetenta studenter och lärare än vad nya lärarutbildningen gör samt att de studenter som gått gamla lärarutbildningen hade mer erfarenhet än de som gått nya. När det gäller ämneskunskap upplevde de allra flesta att gamla lärarutbildningen gav studenterna störst kompetens. Hälften av respondenterna upplevde att gamla lärarutbildningen gav studenterna störst ämneskompetens, ett fåtal upplevde att nya lärarutbildningen gav studenterna bäst ämneskompetens och cirka en tredjedel svarande visste inte.
34 Intervju med rektor på teoretiskt gymnasium i större stad 35 Intervju med rektor på friskola i medelstor stad
När det gäller pedagogisk kompetens ligger dock nya lärarutbildningen något högre än gamla. Det stora flertalet visste dock inte vilken av utbildningarna som gett bäst pedagogisk kompetens. Detsamma gäller social kompetens där nya lärarutbildningen ligger högre än gamla, dock enbart med ett fåtal svaranden Det stora flertalet har svarat att de inte vet vilken av utbildningarna som gett de mest kompetenta studenterna. Erfarenhetsmässigt uppger dock en tredjedel av respondenterna att gamla lärarutbildningens studenter varit mest kompetenta. Närmare två tredjedelar av rektorerna vet dock inte vilken av de båda som upplevs som mest kompetenta. Många av de tillfrågade rektorerna har med stor sannolikhet själva gått den gamla lärarutbildningen vilket kan tänkas ge en snedvriden fördelning av svaren på ovanstående frågor. Om många känner till den gamla lärarutbildningen men inte är så välbekanta med den nya finns det en risk att man håller den gamla lärarutbildningen för bättre än den nya. Det behöver givetvis inte vara fallet, men det kan vara en möjlighet varför det bör betänkas när man tittar på sammanställningen.
5.2 Lärares kunskapsbehov
När det gäller vad som är viktigt när man anställer en ny lärare bad jag rektorerna gradera vikten av lärarutbildning, yrkeserfarenhet, ämneskunskap, social kompetens, personlighet och eventuella andra viktiga ting från ett till sex där sex är det mest viktiga och ett det minst viktiga. En del av rektorerna valde att sätta flera sexor, femmor och fyror och inga ettor, tvåor och treor medan andra graderade alternativen från ett till sex. Jag har där räknat ihop alla svar och delat på antalet svarande och på så sätt fått ett medelvärde för de olika alternativen. Bland dem som uppgett annat som alternativ har alla graderat det med en sexa. Det är dock endast sex respondenter som valt alternativet annat. De har då uppgett förståelse för uppdraget, kreativitet, god fysik, vilja till utveckling, driv och förmåga att hantera ”svåra” elever som exempel på sådant som är viktigare än tidigare nämnda ting. De som uppgett annat har ibland haft en särskild inriktning på sin skola, som exempelvis den skola som uppgett god fysik under annat. Den skolan hade en idrottsinriktning vilket kan förklara att god fysik efterfrågades.
Utöver annat ligger ämneskunskap i topp med ett medelvärde på 4,18 och social kompetens ligger strax efter med 4,14. Bottenplacering har yrkeserfarenhet med 3,57 och lärarutbildning med 3,92. Personlighet hamnar i mitten med 4,0 i medelvärde. En möjlig förklaring till att lärarutbildning ligger så långt ner kan vara att alla som söker lärartjänst förväntas ha lärarexamen då skolorna inte längre får anställa outexaminerade lärare. Rektorerna kan alltså förutsätta att sökande till tjänster på skolan är utbildade lärare varför
andra egenskaper blir viktigare. Och ämneserfarenhet, som hamnar i topp, är ju något som ofta förvärvas på lärarutbildningen varför de hänger ihop.
Under mina intervjuer frågade jag mina respondenter vilka de uppfattade som lärarens viktigaste uppgift och då återkom det här med ämneskompetens.
Läraren har två viktiga uppgifter. Den ena är att läraren måste se till att eleverna får kunskaper i det de ska ha kunskaper i, det vill säga att de når upp till kursmålen. Det andra är att läraren ska stärka eleverna som personer. Läraren måste vara duktig på att skapa relationer.36
I detta citat återkommer både ämneskunskapen, förmågan att vidarebefordra kunskapen till eleverna (vilket väl kan sägas vara pedagogik) samt den sociala förmågan, att kunna skapa relationer. Liknande svar uppkom vid de andra intervjuerna.
Först och främst kunskap i ämnet. Sedan måste läraren vara väldigt stresstålig och flexibel, kunna fånga ögonblicket. Läraren ska inte bli kompis med eleverna utan måste kunna säga ifrån, hit men inte längre. Hon måste också vara lyhörd och en medmänniska.37
Det är ju som sagt, det viktigaste uppdraget är att förmedla kunskap men sen är det ju, verkligheten sån att för att få till stånd en kunskapsförmedling, för att få till stånd en lärsituation, så kanske det inte räcker med att man är superduktig på att undervisa. För att det, innan lektionen kommer igång så krävs det ett visst schackrande och få ordning på eleverna, att alla är i tid och att alla har rätt prylar med sig och det, det är en ren ledarskapsfråga. Sen kan man kliva in på arenan och lära ut saker.38
Ja det är att vara en duktig lärare, (skratt), det är att va, alltså, det finns många egenskaper, jag tycker att du måste tycka om att undervisa, du måste tycka om ungdomar, du måste vara en duktig mentor. Och sen måste du givetvis vara duktig på att lära ut och tycka om ditt ämne, men det kan inte räcka med att du tycker om ditt ämne för du måste tycka om ungdomar, du måste tycka om att undervisa och du måste tycka om att vara mentor. Det går liksom inte att plocka ut en del.39
36
Intervju med rektor på naturbruksgymnasium, medelstor stad
37
Intervju med rektor på naturbruksgymnasium 2, medelstor stad
38 Intervju med rektor på friskola, medelstor stad
Mycket av detta kommer igen i de svar som respondenterna givit i enkäterna under frågan vilka som är de fem viktigaste frågorna de ställer till en nyutexaminerad lärare i svenska, som söker jobb på deras skola. Många av frågorna där handlar om utbildning, dessa kan mer eller mindre kopplas till ämneskunskap (exempelvis; Varför vill du jobba som lärare? Vad kan du delge dina kollegor? Hur ser du på ett fortsatt lärande efter lärarutbildningen?), vilken pedagogisk grundsyn man har (Vilken pedagogisk grundsyn har du? Hur ser du på ditt uppdrag? Gillar du att undervisa? Finns det någon pedagog som påverkat dig mer än någon annan?) samt social kompetens och förhållande till eleverna (Vad gör du när eleven vägrar göra det du uppmanar den att göra? Varför vill du jobba här hos oss? Hur hanterar du konflikter? Hur blir du när du blir arg? Hur stödjer du elever som inte når målen?). Några av frågorna är också inriktade mot tidigare erfarenhet (Har du någon erfarenhet förutom lärarutbildningen? Har du arbetat med ungdomar i åldern 16-20 i något annat sammanhang?). Det var dock få frågor som var direkt knutna till ämnet, frågorna som ställdes kopplade till dessa var dels av utbildningsart dels kopplade till konkreta klassrumssituationer.
Frågor riktade direkt mot klassrumssituationen eller vad man skulle kunna kalla metodik var de vanligast förekommande. Frågor som Hur vill du utforma din undervisning? Hur ser du på elevdemokrati? Hur vill du jobba med integrering mot andra ämnen? Hur ser en lektion i svenska ut för dig? Hur arbetar du med svaga elever? Hur arbetar du med duktiga elever? Och så vidare.
5.3 Att bli konkurrenskraftig som nyutexaminerad lärare
Många av respondenterna uppger i enkäterna att det finns ett överskott av lärare och då framförallt av lärare i humanistiska ämnen. Över hälften av de svarande upplever att det finns ett överskott av lärare, ett fåtal upplever ett underskott (de som upplevt ett underskott har varit rektorer som arbetar på skolor i norr samt rektorer på skolor i större städer i väst), ytterligare några rektorer uppger att det varken finns ett över- eller underskott av lärare. Under en av mina intervjuer säger respondenten också att vi som går lärarutbildningen nu säkert trodde att vi skulle få jobb när vi var klara eftersom det sades helt andra saker när vi började, men de som jobbade i skolan visste redan då att det snarare skulle finnas för många än för få lärare. När de utannonserade en tjänst hade de i princip hur många sökande som helst, redan då. Rektorn i fråga tycker också att det kanske skulle behovsstyras lite mer så att överskottet på lärare i vissa ämnen kan minska. Det vill säga, om det finns behov av en viss typ av lärare ska man efterfråga det mer aktivt medan man ska minska antalet platser på de utbildningar där det finns ett överskott av redan verksamma.
För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden föreslår de olika rektorerna lite olika vägar. Bland annat att utbilda sig inom minst ett kärnämne (undantaget svenska i kombination med historia där det ”finns hur många som helst”40). En av de andra rektorerna menar att man som lärare har större möjlighet att slå sig fram om man varit aktiv inom någon idrottsförening så att man har varit ledare i andra sammanhang än skolsammanhang. Flera av dem nämner också arbetslivserfarenhet (och då inte nödvändigtvis från läraryrket) som väldigt positivt. Alla rektorer menar också att när de ska nyanställa så är något av det absolut viktigaste att sökanden har goda referenser. En av rektorerna säger att de direkt sorterar ur de ansökningar som inte har referenser på ansökan, dessa behandlas inte vidare. Så att ha skaffat sig goda referenser under praktik eller genom arbetslivserfarenhet är ytterligare något som kan öka konkurrenskraften.
5.4 Rektorernas tankar kring en förändring av lärarutbildningen
I min enkät frågade jag rektorerna om de var positiva eller negativa till en förändring av lärarutbildningen. Närmare två tredjedelar av de tillfrågade var positiva till en förändring av lärarutbildning. Endast en av de svarande var negativ och ungefär en tredjedel visste inte hur de skulle ställa sig. Detta tog jag sedan upp i mina uppföljande intervjuer där jag ställde frågan ”Om du fick ändra något med nuvarande lärarutbildning, vad skulle du då ändra?” Svaren jag fick varierade något men alla rektorerna hade något som de skulle vilja förändra.
Jag hade nog påverkat det här med när de är ute och praktiserar. Eh, och sen, ja det är lite dumt tycker jag att de inte får praktisera sitt andra ämne, och det tycker jag. Ja, fast för skolans skull spelar det inte så stor roll. Men för studenternas skull, för man kan ha två ämnen som är rätt så olika.41
I flera av intervjuerna kommer vi in på det här med antagning till lärarutbildningen och flera av rektorerna anser att det borde ställas högre krav på dem som antas. En av rektorerna menar att om det genomförs tester före antagning (som ju sker på vissa andra utbildningar) skulle det höja statusen på utbildningen och de som går där skulle vara studenter som verkligen vill bli lärare.
För det första är egentligen, om man tittar på hur själva antagningen till lärarutbildningen sker, så har jag uppfattat det, det finns egentligen inga
40 Intervju med rektor på teoretiskt gymnasium i större stad 41 Intervju med rektor på teoretiskt gymnasium i större stad
antagningskrav, alltså, du ska komma in på lärarlinjen och idag kan man göra det ganska lätt. Men lärare är samtidigt ett uppdrag, man kan ställa sig frågan, hurdan är en bra lärare? (…) Ehm, och jag tycker att, jag skulle gärna se att man på lärarutbildningen förutom de formella intagningskraven att du ska ha dom här poängen för att komma in så ska man genomföra ett test helt enkelt. Det finns ju enkla tester, man ganska snabbt kan se då att det här är en sån som har de ledarkvalitéerna, det här är någon som inte har det och de ska då uppmuntras att välja en annan bana. Annars gör man båda en otjänst. Systemet en otjänst och personen ifråga en otjänst.42
Under en av de andra intervjuerna pratar vi om certifiering av lärare. Att använda ett system liknande det i Skottland eller att när man kommer ut som färdig lärare får göra ett ”hundår” med lägre lön, men ett år som ingår i utbildningen, likt läkarnas AT-tjänst. När första året sedan är över är man auktoriserad lärare och då har man möjlighet att söka andra tjänster och få en bra lön.
Med en av respondenterna diskuterades mer konkret kunskap kring hur lärare i klassrummet ska hantera situationer som kan uppkomma som det här med ickedemokratiska grupper. Hur hanteras det i klassrummet? Och hur hanterar man en blandad grupp elever? Rektorn ger i det här fallet också förslag på hur lärarutbildningen skulle kunna jobba med detta.
Tror, många lärare frågar efter, och då pratar jag utifrån min förståelse. Hur går man tillväga när man hamnar i svårare frågor. Värdegrundfrågor. Hur tar man upp icke-demokratiska frågor på ett demokratiskt sätt? Och sedan hur man gör när man får elever som är från årskurs tre kunskapsmässigt, till dem som är duktigare än andra. Jag vet att det finns lärare som skulle vilja dela med sig i större grupper. Att vara lärare är inte bara ämnet man undervisar i, det är så mycket som är svårare att lära sig och som man måste ha ett intresse för.43
Rektorn föreslår alltså att aktiva lärare får tillfälle att komma till lärarutbildningen och hålla i diskussioner kring hur man kan jobba med exempelvis icke-demokratiska frågor på ett demokratiskt sätt. Även en av de andra rektorerna är inne på detta och menar att lärarutbildningen måste förankras mer i verkligheten. Det räcker inte med praktiken, studenterna måste få större inblick i vad det innebär att vara lärare. Detta skulle göras både under praktik och under ordinarie studier.
42 Intervju rektor friskola, medelstor stad
Jag tror att man skulle kunna ha bättre relationer med en skola. Då skulle lärare kunna komma ut och berätta om hur det är att vara lärare. De ska inte skönmåla skolan för det är ingen förtjänt av utan de ska berätta hur det är så att studenterna är bättre förberedda när de kommer ut. Grunden är att man vet vad man ger sig in på. Skolan är tuff, det är tufft psykologiskt och eleverna är snabba att suga upp en lärares beteende. Det är svårt för en lärare som fått många minus att hamna på plus igen. Attityderna ärvs ju. Man har syskon och kompisar som läser på skolan efter en och då ärvs attityden till en lärare. Detsamma gäller föräldrakontakten. Hur har man ett bra samtal med föräldrar? Det är inte alltid som de är positivt inställda.44
Bättre kontakt mellan skolor och lärarutbildning efterfrågas alltså. Rektorerna lämnar också förslag på kurser som skulle kunna tillföra lärarstuderande något inför sitt kommande yrkesuppdrag som lärare. Bland annat tar man upp röstträning då rösten är lärarens viktigaste instrument och dessutom ett maktmedel i klassrummet. Man nämner också konflikthantering, kurser i mellanmänskliga relationer och ungdomskulturer, kanske istället för långa kurser i utvecklingspsykologi som man uppfattar som mindre viktigt för blivande gymnasielärare. Även som tidigare nämnt diskussioner kring hur man har ett utvecklingssamtal, hur man möter föräldrar och elever. Även kurser i ledarskap och metodik (som på sätt och vis försvann med den gamla lärarutbildningen) tas upp som något som skulle behövas inom lärarutbildningen.
6 DISKUSSION
Det är ingen fråga om att lärarutbildningen engagerar. Många har åsikter om hur lärarutbildningen borde vara upplagd, vad den borde innehålla och hur de som kommer därifrån borde agera. Precis som Jan Thavenius nämner tar många stora samhälleliga frågor omvägen kring lärarutbildningen och det ställs höga krav på en utbildning som ska utbilda de som sedan ska skola Sveriges framtida befolkning. Och det är helt rätt. Det ska ställas höga krav på en utbildning som lärarutbildningen.
6.1 Lärares kunskapsbehov
Tyvärr menar högskoleverket att det inte alltid ställs så höga krav på de framtida lärarna. Inom utbildningarna har man sett det som sin främsta uppgift att stimulera och stödja
studenternas eget kunskapssökande varför man ofta undvikit examinationsformer såsom salstentor och liknande. Detta kan vara en av orsakerna till att rektorer på en del av de skolor som tagit emot lärarstuderande upplever att studenterna brister i ämneskunskap. Om både helhet och progression fungerar dåligt på lärosätena blir det upp till studenterna att inhämta kunskapen någon annanstans och det är inte alltid detta fungerar som det ska vilket leder till att studenterna inte får erforderlig kunskap.
Mina resultat är dock motstridiga i denna fråga. På frågan om hur rektorerna i enkäterna uppfattar lärarstudenternas kompetens svarar det stora flertalet att de upplever både pedagogisk kompetens och ämneskompetens som god hos studenterna. Samtidigt menar många att ämneskompetensen var bättre hos studenter i den gamla lärarutbildningen. I mina intervjuer finns det lite olika uppfattningar. En menar exempelvis att ämneskompetensen är alldeles för låg när studenterna kommer ut i början av utbildningen (detta till följd av att de kommer ut alldeles för tidigt under utbildningen). Och en annan menar att det finns många exempel på jätteduktiga studenter. Att svaren skiljer sig åt i undersökningen kan i detta fall eventuellt bero på att rektorerna kommer från olika städer (alla städer med egen lärarutbildning) och att de därför har erfarenhet av olika lärarutbildningar. Vissa utbildningar kanske fungerar bättre än andra? Men det kan ju också vara så att vissa studenter fungerar bättre på vissa skolor än vad andra gör, eller att olika skolor ställer olika krav på studenterna. Att komma ut på praktik tidigt under utbildningen är något som framhålls som positivt inom ingången Svenska i ett mångkulturellt samhälle. På hemsidan menar man att studenterna redan från första terminen får kontakt med en partnerskola. Detta kan uppfattas som positivt av vissa men på en del av partnerskolorna upplever man det som sagt som att det är för tidigt för att hålla i lektioner. På andra skolor menar man att det inte är något större fel på kompetensen på de lärarstudenter som kommer ut men att det inte alltid är säkert att lärarutbildningen är den som skapat den kompetens som studenterna besitter. Två av respondenterna upplever också att många som kommer ut är oförberedda på den verklighet som läraryrket innebär.
Hans Albin Larsson menar att den nya lärarutbildningen vattnats ur genom att ämneskunskaperna får stryka på foten till förmån för pedagogik, didaktik och verksamhetsförlagd tid som ligger insprängd i ämnesstudierna. Även detta kan ses som en förklaring till att studenterna på vissa skolor uppfattas som mindre ämneskunniga. När det gäller pedagogisk kompetens upplevs nya lärarutbildningens studenter av somliga rektorer som mer kompetenta än sina föregångare men det stora flertalet vet inte vilken av de två utbildningarna som har skapat mest kompetenta studenter vad gäller pedagogik. Kanske
stämmer det som Silwa Claesson skriver att lärarutbildningen är trendkänslig. Det skulle i så fall innebära att trenden just nu är att bara du har pedagogiken kommer ämneskunskapen naturligt.
Engström och Flygare kommer i sitt examensarbete fram till att nyblivna lärare bland annat efterfrågar ämneskunskaper för att kunna lära ut sitt ämne. Jag ser liknande tendenser när jag tittar på de svar som mina respondenter lämnat i enkäter och intervjuer. De håller ämnet och ämneskunskap för oerhört viktigt för läraren. I enkäterna var det ämneskunskapen som fick det högsta medelvärdet. Det är dock svårt att tala om exakta svar då jag dels hade så få enkätsvar dels då det skiljde väldigt lite mellan de olika alternativens medelvärden. Men både i enkäter och i intervjuer framhölls ämneskunskap som något viktigt, så det finns en klar tendens till att värdera ämneskunskaper högt. I intervjuerna menar respondenterna att ämneskunskap och förmedlandet av densamma är en av lärarens viktigaste uppgifter. Pedagogisk kompetens och social kompetens sätts också högt men det är trots allt ämneskunnandet som framhålls. Detta skapar en diskrepans mellan den kompetens arbetsgivarna efterfrågar och den kompetens som studenterna kommer ut med efter avslutade studier.
Eventuellt är det så att det framhastade beslutet kring att skapa den nya lärarutbildningen fortfarande påverkar dess utformning. Min utbildning påbörjades ett år efter starten varför många så kallade barnsjukdomar med säkerhet fanns kvar. Kanske har det blivit bättre och bättre för de som kommit efter min årskull. Faktum kvarstår dock, beslutet fattades hastigt och lärarutbildningarna själva var med rätta ovilliga att inleda utbildningarna så snart efter det fattade beslutet.
Enligt innehållskraven för den nya lärarutbildningen ska studenterna efter lärarexamen ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga skolans eller vuxenutbildningens mål. I mina intervjuer har det framkommit att så inte alltid är fallet. En av respondenterna upplever att ämneskunskaperna är otillräckliga och två av respondenterna upplever att studenterna är oförberedda på den verklighet som läraryrket innebär.
6.2 Kompetenser som utvecklas inom lärarutbildningen kontra de som efterfrågas
Jag har redan nämnt att ämneskunskapen inom lärarutbildningen lämnar en del övrigt att önska. Enligt Malmö högskolas hemsida utvecklar studenterna inom huvudämnet Svenska i
ett mångkulturellt samhälle kunskaper om språk, litteratur och lärande samt skaffar sig kunskaper om hur dessa kan användas i praktiskt pedagogiskt arbete. Man framhåller också
den tydliga kopplingen mellan teori och praktik samt progressionen i studenternas skrivande som viktiga led i utbildningens forskningsanknytning. Man menar att detta borgar för att studenterna lämnar utbildningen väl förberedda för det nya läraruppdraget. I min undersökning finns det tendenser som visar att flera av de framtida arbetsgivarna inte alls upplever det på detta sätt.
Kanske kan Claessons förklaringsmodell om feed-forward-problem användas här. Utbildningen ger studenterna de kunskaper som de behöver men då studenterna inte vet vad de ska använda kunskaperna till fastnar de inte riktigt och när studenterna, exempelvis under praktiken, upptäcker vilken typ av kunskaper som behövs och i vilka situationer de behövs kritiserar de utbildningen för att inte ge dem det de behöver.
Detta är dock inte hela sanningen för det finns en mängd kurser eller ämnen som rektorer och nyblivna lärare upplever som viktiga för lärarrollen men som inte tas upp på lärarutbildningen. Konflikthantering är ett exempel som både mina och Engström och Flygares respondenter tar upp som viktigt för lärare. Andra kurser som saknas är kurser i att möta föräldrar, röstträning och en kurs i ledarskap. Kurserna inom Svenska i ett
mångkulturellt samhälle har lagt fokus på språk, litteratur och det sociala samspelets
betydelse för pedagogisk verksamhet vilket är bra. Dock kanske kursen barn och ungas textvärldar kunde bytas ut mot den av en av mina respondenter föreslagna kursen i ungdomskulturer och deras textvärldar.
Inom ingången Svenska i ett mångkulturellt samhälle är det bara en kurs som är direkt kopplad till elever, samhälle och kultur, nämligen kultur, identitet och samhälle. Kanske skulle dessa kopplingar göras tydligare i fler kurser för att studenterna ska vara förberedda på den verklighet de kommer att träda in i som lärare.
Då många uppfattar lärarhögskolan som slapp finns det med stor säkerhet utrymme för fler kurser och mer tid bunden till föreläsningar och liknande. Om en större del av tiden las på undervisning inom utbildningen istället för självstudier skulle många säkert känna att det finns höga förväntningar på dem som studerar till lärare och studenterna skulle vilja leva upp till dessa. Jag inser att detta är en ekonomisk fråga men är av åsikten att det är långsiktigt ekonomiskt att satsa på att våra framtida lärare får en gedigen utbildning.
6.3 Förslag på förändringar av lärarutbildningen
Efter genomförd enkätundersökning och genomförda intervjuer tror jag mig kunna sammanfatta några förslag på hur lärarutbildningen skulle kunna förändras till det bättre. Förslaget om någon form av test då man ansöker till lärarutbildningen alternativt
