Idrott och hälsa - En faktor vid val av fysisk aktivitet?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Idrottsvetenskap

Examensarbete

Idrott och hälsa -

En faktor vid val av fysisk aktivitet?

Physical education -

A factor at the choice of physical activity?

Anders Gudmundsson

Johan Mårtensson

Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare

Idrott och fysisk bildning 2010-01-11

Examinator: Ingegerd Ericsson Handledare: Karin Book

3

Abstract

The purpose of this study was to examine the substance of sport and health was a factor in the choice of physical activity. The study was based on two issues. How much influence does physical education and health in comparison with other factors in the choice of physical activity during leisure time and what factors influence the choice of physical activity during leisure time? The inspiration to do the study came from our own thoughts and ideas. We have not seen the sport and health as a factor to help students become more physically active, but more as an opportunity where you could come and practice the activities that they were already familiar with. We were therefore curious about the sport and health has become a factor in young people the choice of physical activity.

The study took place at a secondary school in Lund in the autumn of 2009. This study group consisted of 173 high school students aged 15 to 20. We used a quantitative survey which meant that we did a survey where the results then were analyzed in the analysis program SPSS. The main findings were that over 90% were in any way physically active. The two most popular forms of physical activity were the physical training and competition and hierarchy. The two most important factors in the choice of physical activity for high school students in our study were family and friends. The conclusion we drew from our results was that school sport is not a significant factor for students in the choice of physical activity.

4

Abstrakt

Syftet med denna studie var att undersöka om ämnet idrott och hälsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrån två frågeställningar. Hur stor påverkan har idrott och hälsa i jämförelse med andra faktorer på valet av fysisk aktivitet på fritiden och vilka faktorer påverkar valet av fysisk aktivitet på fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrån våra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hälsa som en faktor till att hjälpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet där man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med. Vi var därför nyfikna på om idrott och hälsa har blivit en faktor för ungdomars val av fysisk aktivitet.

Undersökningen tog plats på en gymnasieskola i Lund på hösten år 2009. Undersökningsgruppen bestod av 173 gymnasieelever i åldrarna 15 till 20. Vi använde oss av en kvantitativ undersökning vilket innebar att vi gjorde en enkätundersökning där resultaten sen analyserades i analysprogrammet SPSS. De viktigaste resultaten var att över 90 % var på något sätt fysiskt aktiva. De två mest populäraste fysiska aktivitetsformerna var fysisk träning och tävling och rangordning. De två viktigaste faktorerna vid valet av fysisk aktivitet för gymnasieeleverna i vår studie var familjen och kompisar. Den slutsats vi drog av våra resultat var att skolidrotten inte är betydande faktor för eleverna vid valet av fysisk aktivitet.

5

Innehållsförteckning

2.2 Vad är fysisk aktivitet? ... 10

2.3 De sju praktikerna ... 12

2.3.1 Fysisk träning ... 12

2.3.2 Tävling och rangordning... 12

2.3.3 Lek och rekreation ... 13

2.3.4 Utmaning och äventyr ... 14

2.3.5 Färdighetsträning... 14

2.3.6 Estetisk verksamhet... 14

2.3.7 Rörelse och koncentrationsträning ... 15

2.4 Användandet av indelningen ... 15

2.5 Faktorer som kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet ... 15

2.5.1 Familjen ... 16

2.5.2 Kompisar... 16

2.5.3 Hälsofrämjande ... 18

2.5.4 Media ... 18

2.5.5 Idrott och hälsa ... 20

6 3 Metod... 23 3.1 Enkätens utformning ... 23 3.2 Urval ... 24 3.3 Bortfall ... 25 3.4 Datainsamling... 25

3.5 Granskning av det insamlade materialet ... 26

3.6 Reliabilitet och validitet... 26

3.7 Forskningsetik ... 27

4 Resultat ... 29

4.1 På vilket sätt är eleverna fysiskt aktiva? ... 30

4.2 Vilka faktorer påverkar valet av att vara fysisk aktiv? ... 31

5 Analys och diskussion ... 33

5.1 Framtida forskning ... 36

6 Referenser ... 37

6.1 Internet ... 39

7

1

Inledning

Cykla, promenera och ta bussen, vad har dessa saker gemensamt? Jo hur vi än gör så måste vi på något sätt röra oss för att komma från en punkt till en annan. Rörelse av kroppen börjar redan som ung, från det nyfödda barnet som försöker röra på sig för att upptäcka allt nytt till ungdomar som rör på sig under lektioner i idrott och hälsa. Regelbunden rörelse av kroppen kan öka glädjen i ditt liv. Enligt flera undersökningar finns det ett samband mellan fysisk inaktivitet och sämre hälsa, vilket indikerar att fysisk aktivitet är en faktor till välmående (Folkhälsoinstitutet, 1997:11). I ämnet idrott och hälsa kommer eleverna i kontakt med olika former av fysisk aktivitet. I grundskolan kursplan för ämnet idrott och hälsa under mål att sträva mot står att eleverna ska ”…

stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och ta ett ansvar för sin hälsa” (Statens skolverk, 2000:22). Med stöd av denna formulering anser vi att det

är skolans uppgift att med hjälp av sina lektioner i idrott och hälsa inspirera och motivera eleverna till att vara fortsatt fysiskt aktiva även utanför skolan. Att de bär med sig den kunskap de fått under sina lektioner och omsätter den till ett livslångt lärande. Vid valet av fysisk aktivitet finns det flera olika faktorer som spelar in. Vissa faktorer kan begränsa en och vissa kan inspirera en. Vi väljer att fokusera på de faktorer som kan bidra till att ungdomar börjar med någon form av fysisk aktivitet. I vår undersökning ämnar vi att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för ungdomars val av fysisk aktivitet. Vi har även för avsikt att skapa oss en bild över vad begreppet fysisk aktivitet står för.

Som snart färdiga lärare i idrott och hälsa tycker vi att det är mycket intressant att undersöka om ämnet når upp till de strävansmål som står i kursplanen. Vi har valt att fokusera på det som handlar om att ge eleverna ett livslångt lärande. En av anledningarna till detta är att när vi själva var elever i grundskolan var vi helt omedvetna om att det överhuvudtaget fanns mål med undervisningen. Vi såg inte idrotten i skolan som en faktor att hjälpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som ett tillfälle dit vi kunde komma och utöva de aktiviteterna vi redan var bekanta med. Vi vill därför med denna uppsats ta reda på om ämnet idrott och hälsa idag når upp till strävansmålet att inspirera eleverna att ta ansvar för sin hälsa med hjälp av regelbunden fysisk aktivitet.

8

1.1

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka om elever är fysiskt aktiva och om skolämnet idrott och hälsa i så fall är en faktor som påverkar deras val av fysisk aktivitet på fritiden. Vi vill även belysa vilka andra faktorer som kan ligga till grund för om eleverna är fysiskt aktiva?

1.2

Frågeställningar

- Hur stor påverkan, enligt eleverna, har idrott och hälsa i jämförelse med andra faktorer på valet av fysisk aktivitet på fritiden?

- Vilka faktorer påverkar valet att vara fysiskt aktiv? - På vilket sätt är eleverna fysiskt aktiva?

1.3

Hypotes

Vår hypotes som vi utgick från är att skolidrotten inte har någon större inverkan på ungdomar i deras val av fysisk aktivitet på fritiden och att det då istället finns många andra faktorer som är klart mer dominerande i detta val.

1.4

Disposition

I kapitel två tar vi upp och redovisar den litteratur vi tycker är relevant för vår studie. Genom att göra detta vill vi skapa en förståelse för studien.

I kapitel tre presenterar och argumenterar vi för de metodval vi har gjort för att kunna genomföra vår studie.

I kapitel fyra presenterar vi genom tabeller och diagram de resultat vi har fått genom vår undersökning.

I kapitel fem analyseras och diskuteras våra resultat mot tidigare undersökningar och med hjälp av detta skapas en slutsats.

1.5

Tidigare forskning

Den tidigare forskningen inom vårt val av område har varit mycket svår att hitta. I vår litteratursökning har vi hittat tidigare forskning som ger stöd till hur vissa faktorer kan ligga till grund för val av fysisk aktivitet. Den forskningen har vi använt oss av och redovisar i vårt teorikapitel om faktorer till fysisk aktivitet

9

2

Bakgrund

Idrottsundervisningen i skolan har med tiden förändrats väldigt mycket. Det är framförallt tre orsaker som har bidragit till detta och det är statsmaktens förändringar av läro- och kursplaner, materiella förutsättningar och påverkan från olika intressegrupper så som riksidrottsförbundet. Med den senaste läroplanen, Lpo 94, har skolämnet idrott och hälsa tagit ett steg bort från de traditionella idrotterna och istället satt fokus på att knyta an till hälsa och utveckling. Med dessa förändringar går ämnet från att vara ett ämne där elever tränar sina färdigheter till att vara ett ämne där tonvikten ligger på kunskap (Sandahl, 2004:58-59).

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 är den läroplan som ska efterföljas i dagens skola. Läroplanen är gemensam för hela det obligatoriska skolväsendet och med det menas grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Läroplanen är inte till för att styra i detalj utan ska istället ge skolverksamheten en färdriktning och mål att nå upp till. De kursplaner som kompletterar läroplanen ämnesspecifikt för grundskolan fastställs av regeringen. De anger syfte, struktur, karaktär och mål. I och med att kursplanerna inte specifikt anger hur enskilda lärare ska planera sin undervisning eller hur kunskapen ska förmedlas ges ett stort utrymme för lärarna att själva välja vilka arbetsmetoder de tycker passar bäst att arbeta med (Utbildningsdepartementet, 1994:2-5). Även om de grundläggande bestämmelserna om vilka mål grundskolan ska nå upp till finns i skollagen och Lpo 94 så bidrar kursplanerna till att dessa mål uppfylls. En stor del i kursplanen är mål att

sträva mot, med det avsnittet beskrivs vilken kunskap som är viktig i ämnet och det i sin

tur ligger sen till grund för planeringen av ämnet. Strävansmål sätter ingen gräns för elevens kunskapsutveckling utan fastställer istället de kunskapskvaliteterna som undervisningen ska utveckla (Statens skolverk,2000:22).

Ämnet idrott i skolan heter numera idrott och hälsa och fick detta namn genom läroplansförändringen 1994 (Lpo 94 och Lpf 94). För att sammanfatta det tillstånd som skolämnet idrott och hälsa befinner sig idag kan man använda sig av uttrycken ”hälsa genom idrott” eller ”idrott för hälsa”. Med dessa två uttryck ställs frågan om ämnet ska inrikta sig mot aktiviteter som främjar elevernas hälsa eller om elevernas hälsa

10

automatiskt blir bättre genom fysisk aktivitet. Ur ett historiskt perspektiv går att konstatera att ordet hälsa har varit med i läro- och kursplanerna mycket länge, men det som har skett med undervisningen i idrott och hälsa i och med läroplansförändringen 1994 är att fokus på vad som är viktigt har ändrats. Inriktningen mot den fysiska prestationen som tidigare var tydlig har idag tonats ner markant och ersatts med en större fokusering på att lära eleverna om kroppen. Skolan ska erbjuda ett innehåll och en undervisningsform som inriktar sig mot varför eleverna ska vara fysiskt aktiva. I och med denna förändring får eleverna som individer idag ett större ansvar för sin egen fysiska fostran (Lundvall, 2004:22). Exempel på detta går att hämta från skolverkets

kursplaner och betygskriterier (Statens skolverk,2000:22) där det står att eleverna ska

”stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och ta ett ansvar för sin hälsa”. Att lära sig att ta ansvar för sig själv och att utveckla kunskap om vad

hälsa är för något är ständigt återkommande.

2.1

Teoretisk bakgrund

2.2

Vad är fysisk aktivitet?

Begreppet fysisk aktivitet kan vara svårt att förstå då de kan tolkas på flera olika sätt. Är en promenad en fysisk aktivitet? Lars Magnus Engström (1999:15) beskriver fysisk aktivitet som en rörelse med kroppen i någon form. Det innebär att all sorts kroppsaktivitet är någon sorts fysisk aktivitet. Är det viktigt att veta exakt vad fysisk aktivitet är? Beroende på i vilket kontext man pratar om fysisk aktivitet så är det mer eller mindre viktigt att skapa sig en uppfattning och en definition. Om en studie gällande ungdomars fysiska aktivitetsgrad eller hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa undersöks, är det speciellt viktigt att definiera just fysisk aktivitet (Engström, 1990:12). Att det är speciellt viktigt då beror på att undersökarna och populationen som man undersöker ska ha samma syn på vad fysisk aktivitet är och därför kunna ge en korrekt bild av det som avses med undersökningen.

Engström (1999:18) har därför valt att definiera den fysiska aktiviteten och valt att ge den namnet kroppsövningskulturen. Tanken med en kroppskultur är dock inte ny, varje tidsepok har haft sin egen variant av en kroppskultur (Folkhälsoinstitutet, 1997:35).

11

Från antikens dagar där kroppsövningar hade en hög status och hade som ändamål att utveckla både kropp och själ, över medeltiden då kropp och själv var i konflikt med varandra, vilket ledde till ett sjunkande intresse för kroppsövningar, fram till nutidens tankar och teorier kring kroppsövning. Vad innebär då kroppsövningskulturen för dagens forskare? Engström (1999:15) menar att för att en aktivitet ska kunna inordnas under detta begrepp krävs det att aktiviteten uppfyller två krav. Det första kravet handlar om första delen i ordet, kroppsövning. För att det ska vara en fysisk aktivitet och därmed ingå i kroppsövningskulturen krävs det en medveten iscensättning av en aktivitet där kroppen på något sätt utsätts för en sorts träning. Det andra kravet gäller den andra delen av ordet, kultur. ”… innehåller uttalade eller outtalade överenskommelser om vilket innehåll verksamheten skall ha, hur den ska bedrivas och med vilket syfte”(Engström, 1999:15). Är då båda exempel ovan inordnade i kroppsövningskulturen? En promenad är en eget vald fysisk aktivitet med ett syfte att ge motion, men promenaden till bussen har till ändamål att komma med bussen, det vill säga att promenaden inte är en egen aktivitet utan en nödvändighet för ändamålet. Det finns två nyckelord att beakta vid en definition av en fysisk aktivitet som en kroppsövningskultur, sammanhang och ändamål.

Världshälsoorganisationen, WHO har skapat en definition av fysisk aktivitet. “Physical

activity is defined as any bodily movement produced by skeletal muscles that requires energy expenditure.” (who, 2006:2) I en undersökning gällande fysisk aktivitet och hälsa i Europa 2006 använder WHO sig även av en annan likartad definition av fysisk aktivitet. Denna begreppsförklaring är dock tagen från undersökningen “Physical

Activity, Exercise, and Physical Fitness” (Caspersen, Powell & Christenson, 1985) som

är refererad av WHO (2006:2) och säger att all rörelse av skelettmuskler som resulterar i någon form av förbrukning av energi över viloläge är en fysisk aktivitet. Denna definition har även Bouchard och Shepard använt sig av i sin bok: ”Physical activity,

fitness and health: the model and key concepts.”, refererad av Seefelt et al (2002:144).

Det är viktigt att kunna definiera fysisk aktivitet för att kunna undersöka kring det, men det är minst lika viktigt att förstå i vilka sammanhang fysiska aktiviteter blir just fysiska aktiviteter. Malina och Bielicki refererad av Seefelt et al (2002:144) menar på att fysisk aktivitet sker i olika former och kontexter. Själva den fysiska aktiviteten är ett sorts beteende som uttrycker sig i överensstämmelse med miljön.

12

2.3

De sju praktikerna

Engström (1999:18) väljer att gå ifrån den konventionella kategoriseringen av fysisk aktivitet, när han beskriver sina sju olika praktiker inom kroppsövningskulturen. De sju praktikerna är fysisk träning, tävling och rangordning, lek och rekreation, utmaning och äventyr, färdighetsträning, estetisk verksamhet, rörelse och koncentrationsträning. Engström skapade dessa sju för att ge en komplett bild av kroppsövningskulturen och därför varierar de olika praktikerna exempelvis gällande principer för handling och syfte.

2.3.1

Fysisk träning

Det stora målet med fysisk träning är att influera och påverka sin egen kropp(Engström 1999:19). För att det ska vara genomförbart krävs det att personen tar åt sig grundtanken för denna kroppsövning: ”…att kroppens utseende och funktion går att påverka och

förändra.” (Engström, 1999:19). Träningen sker oftast systematiskt för att kunna

påverka kroppens funktioner, som kondition, rörlighet, styrka och smidighet. En del av den fysiska träningen kan ges definitionen motion. År 2005 motionerade cirka 73 % av alla ungdomar i åldrarna 13-20 i Sverige (Riksidrottsförbundet, 2005:15). Den fysiska träningen är kräver både tid och engagemang och utövas väldigt sällan som en lagidrott. En viktig del av den fysiska träningen är den tillhörande utvärderingen. För att kunna nå fram till den fysiska träningens mål krävs det att man utvärderar den upplevda ansträngningen och resultatet av träningen. Huruvida man förbättrat sig i olika områden kan ses genom olika tester, dock väldigt beroende på vilken del man har valt att träna. Viktreduktion, styrkeutveckling och tidtagning är bara några av de olika metoder man kan använda för att utvärdera sina framgångar inom den fysiska träningen.

2.3.2

Tävling och rangordning

Rangordning är något som skapades i de engelska skolsystemen redan under 1800-talet. Två nyckelord som beskrev verksamheten tävling och rangordning är konkurrens och karaktärsdaning. Det kan även ses i dagens tävlingsidrott där rangordning är en viktig del. 2005 var mer än 56 % av alla ungdomar i åldrarna 13-20 involverade i någon form av tävling och rangordningsaktivitet i Sverige (Riksidrottsförbundet, 2005:8). Tävling och rangordningskategorin kan jämföras med en stege. Längst uppe på stegens topp

13

finns antingen en hägrande första plats eller ett rekord. Målet är att lyckats klättra upp längs med stegen och slutgilltigen hamna överst och stanna kvar där. Tanken är dock att man ska utmanas regelbundet och hela tiden visa att man förtjänar sin plats i rangordningen. Precis som namnet förslår så är den huvudsakliga principen med denna kroppskultursövning att tävla och därefter att rangordnas efter sina resultat. Det är dock inte bara att göra ett bra resultat som gäller, utan man försöker visa så tydligt som möjligt en överlägsenhet inom sin idrott. Ifall ett lag leder en match ska laget fortsätta göra mål och inte släppa in något, detta för att visa att laget är bättre än det andra (Engström, 1999:21).

Till skillnad från den fysiska träningen så finns det en viss genusskillnad. Redan i ung ålder delas grupper i flickor och pojkar. Det är något som denna kategori har historia av att göra, och man kan säga att tävlingsidrotten med hjälp av rangordningsprincipen bidrar till ett bevarande av genusordningen. I denna kategori har man ofta en sorts serieindelning där man har vinnare och förlorare i olika former. Blir laget sist i en grupp eller division, så finns det ofta en risk att flyttas ner till en sämre grupp eller lägre division. Precis som i fysisk träning är utvärdering en viktig del i ens framgångar. Det grundar sig på att kategorin har rangordning som en bas, vilket kräver en jämförelse med andra för att kunna utvärdera sin egen prestation. Det skapar en tankefigur som säger att värderingen av ens egen prestation kan ses genom individens eller lagets placering (Engström, 1999:22).

2.3.3

Lek och rekreation

Åka skidor, skridskor och leka kurragömma är ett axplock av lek -och rekreationsövningar. Lek och rekreation är den av de sju praktikerna som har störst frihet. Det viktigaste vid lek och rekreation är att den fysiska färdigheten, prestationen eller resultatet inte har någon betydelse. Det krävs inget syfte eller mening med aktiviteten, utöver att den ska vara roande och kunna genomföras med minimal investeringstid. En förutsättning med leken är att den ska vara frivillig och ska vara rolig. Att leka brukar associeras med barn och ungdomar, medan de vuxnas varianter klassas som rekreation. Huvudingredienserna vid lek- och rekreation är att spänningen, leken och kampmomentet ständigt lek- och rekreationen vidare. Det finns vissa lekar

14

som kan krävas en viss inlärning innan, men huvudsaken är att inlärningen gagnar gruppen och inte individens fysiska kapacitet (Engström, 1999:25).

2.3.4

Utmaning och äventyr

Denna form av kroppskultursövning handlar om bedrifter och prestationer. För att något ska kunna inordnas under denna kategori krävs det att det antingen är en utmärkande utmaning, upplevelse eller en bedrift. Ändamålet är att klara av utmaningen eller upplevelsen För att klara vissa utmaningar så kan det krävas en investering av engagemang och tid vid inlärning av tekniken. Utmaningarna kan även kräva träning av de fysiska och motoriska kroppsfärdigheter, men syftet är inte att träna kroppen eller tekniken. En annan viktig del att poängtera är att genom träningen av kroppens fysiska egenskaper kan denna sorts kroppsövning även ses som ”tävling- och rangordning”, men då ändras huvudmålet med träningen (Engström, 1999:28).

2.3.5

Färdighetsträning

Den centrala delen i färdighetsträningen är utvecklingen av utövarens motoriska färdigheter. Syftet med färdighetsträningen kan antingen vara att fungera som förövning för tävlingsidrott eller träning av den egna kroppens funktioner inom vissa aktiviteter. Denna kategori av träning kräver ett stort investeringsarbete på motoriska färdigheter. När en utövare inte längre utvecklas framåt inom en aktivitet så har färdighetsträningen förlorat sin innebörd och aktiviteten går över till en att vara en sorts fysisk träning. (Engström, 1999:30).

2.3.6

Estetisk verksamhet

Denna kategoris centrala innehåll är precis som det låter de estetiska aktiviteterna. Där aktiviteterna ofta är intensiva krävs mycket färdighetsträning och fysisk träning som förövning, men huvudsyftet med verksamheten är den estetiska aktiviteten och dess värde. Aktiviteterna präglas av utövarnas sätt att uttrycka deras konstnärliga idéer. De viktigaste värdena som presenteras inom den estetiska verksamheten att uppfatta och uppskatta skönhetsvärden samt träna kreativitet och konstnärliga förmåga (Engström, 1999:32).

15

2.3.7

Rörelse och koncentrationsträning

Detta är den sjunde och sista av Engströms (1999:33) praktiker och handlar om rörelser under koncentration, exempelvis yoga och tai chi. Syftet med denna kategoris aktiviteter är att träna på och använda sig av fokusering och koncentration.

2.4

Användandet av indelningen

De definitioner som finns om vad som är fysisk aktivitet är relativt breda. Vi valde att använda oss av Engströms (1999) vidare definition av kroppsövningskulturerna som vår egen syn på vad fysisk aktivitet kan innehålla, på grund av att den är väldigt omfattande och förklarade. Det gör vi på Denna indelning ämnar vi att använda oss av vid skapandet av vår enkät, samt som en förklaring till eleverna om vår syn på vad fysisk aktivitet är för något.

2.5

Faktorer som kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet

Det finns många olika vägar att gå för att bli fysisk aktiv. En väg till fysisk aktivitet är att bli medlem i en idrottsförening. Antalet ungdomar som tar den här vägen har under flera decennier varit väldigt stort och är så än idag, trots att det i dagens samhälle finns gott om konkurrens från till exempel datorspel. Att idrotta och motionera i grupp är betydligt mer vanligt än att göra det ensam. En anledning till detta kan vara att fysisk aktivitet i en förening eller i en grupp ses som någonting bra och som en del i ungdomars fostran. Frågetecken kan sättas till hur frivilligt ungdomar söker sig till föreningsvärlden där de måste godta de krav och tvång som faktiskt medföljer. Debattens som förs i Sverige angående idrottsutövande handlar till stor del om att dagens ungdomar inte rör på sig tillräckligt mycket och att deras hälsa därför påverkas negativt. Att bygga upp en grundkondition och stärka sitt skelett är anledningar till att vara fysiskt aktiv, men för ungdomar som väljer ett aktivt leverne kan det finnas gott om andra faktorer som bidrar till detta val. Faktorer som till exempel påverkan från föräldrar och möjligheten till att bli en del av en gemenskap är andra saker som kan bidra till att ungdomar väljer att vara fysiskt aktiva på sin fritid (Dahlgren, 2005:142). Inför vår studie gjorde vi en litteraturundersökning där vi fokuserade på att försöka definiera vilka faktorer som kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet. Genom att

16

läsa in oss på ämnet tyckte vi att vi kunde urskilja en del faktorer som var återkommande och tydligt beskrivna. De faktorer vi hittade var familjen, media, hälsofrämjande, kompisar och idrottsläraren. Den sista faktorn som vi valde att ha med i undersökning är ämnet idrott och hälsa i skolan. Den faktorn var inte framstående i litteraturen men ett självklart val då det är om ämnet idrott och hälsa i skolan kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet som vår studie inriktar sig mot.

2.5.1

Familjen

Innebörden av ordet familj har i dagens samhälle ändrats i sin betydelse. Tidigare var det självklart att det var den så kallade kärnfamiljen med en mamma, en pappa, samt ett eller flera barn man syftade på när man pratade om familjen. Idag ser det dock inte alltid ut så, utan samboförhållande är en av de vanligaste familjetyperna och likaså enföräldersfamiljer (Karp, 2000:11).

Anita Dahlgren (2005:142) skriver i boken Idrott i förändring att hon har svårt att se att ungdomar idag väljer att vara fysiskt aktiva på grund av fördelar det har för deras individuella hälsa. Hon tror att det istället finns andra faktorer som är mer dominerande när det gäller ungdomars val av fysisk aktivitet, exempelvis föräldrarna. Det finns många föräldrar som är aktiva inom föreningslivet och även om de själva inte är direkt involverade i aktiviteterna är många de mycket positiva till att deras barn blir medlemmar i någon förening. Föräldrarna menar på att ungdomar med detta val slipper sysslolöshet och förebygger riskerna att hamna i ett missbruk.

Staffan Karp (2000:265) skriver i sin bok Barn, föräldrar och idrott om barns idrottande som det familjegemensamma projektet. Han skriver specifikt om golf och att föräldrar till barn som är aktiva inom just golfen nästan har en total kontroll över sina barn när de spelar. Föräldrar har även mycket att vinna för sig själva genom att deras barn idrottar. Om deras barn presterar bra inom sin idrott genererar detta inte bara uppmärksamhet för barnet utan även för föräldrarna.

2.5.2

Kompisar

Idrotten i sig själv kan skapa ett intresse, men intresset kan även komma ifrån kompisar. Tanken om att kompisar spelar in vid valet av fysisk aktivitet finns i undersökningen

17

”Physical activity social support and middle- and older-aged minority women: results

from a US survey”. Eyler (1999:782) skriver i undersökningen att stödet av vänner

spelar en signifikant roll i valet av fysisk aktivitet. I undersökningen upptäckte man även att vänner kan utöka ens deltagande i en fysisk aktivitet, i synnerhet bland kvinnor. Detta innebär att vänner inte bara är en faktor vid valet av fysisk aktivitet utan även som motivation till att vara fortsatt fysiskt aktiv.

I en undersökning av Riksidrottsförbundet (2005:9) beskrivs kompisar som en stor del av det sociala kapitalet. Undersökningen studerar ifall fler kompisar på idrotten innebär ett större socialt kapital. Under de senaste åren har det sociala kapitalet blivit en allt viktigare faktor i undersökningar på grund av forskarnas försök till att skapa en förståelse över de sociala, ekonomiska, demografiska och politiska ändringar i olika sociala grupper (Nicholson & Hoye, 2008:7). Det finns dock flera olika definitioner över vad det sociala kapitalet är för något; bland annat säger Putnam i ”Sport and social

capital” (2008:7) att skapandet av ett socialt kapital bland annat sker genom att

utveckla det sociala nätverket. Han menar på att ur det sociala nätverket skapas det värden av pålitlighet och ömsesidighet, vilket är det sociala kapitalets grundpelare. Till skillnad från den tanken väljer andra att se de värden man får ut av användandet av det sociala nätverket som basen för det sociala kapitalet. Från dessa två teorier kan man dock se en gemensam nämnare, och det är att grunden för det sociala kapitalet består utav ett socialt nätverk som ger något slags värde i retur.

Det sociala nätverket kan även jämföras med Pierre Bourdieus teori om det sociala fältet. Begreppet det sociala fältet innebär att en grupp människor med liknande idéer om värde och intresse ingår i ett socialt samspel, vilket bygger en gemensam plattform och skapar ett så kallat fält. Skillnaden mellan den allmänna tanken om det sociala fältet och Bourdieus sociala fält är att i den senare pågår en diskussion om vad gruppens syfte är och vilka värden man vill få ut (Nilsén & Wikdahl, 2005:11). Fysisk aktivitet och det sociala kapitalet är två olika delar som kan hjälpa varandra. Genom att delta i en fysisk aktivitet som involverar flera personer, så kan man skapa ett större nätverk. Detta kan ske genom att en grupp som utövar en fysisk aktivitet ofta har liknande intresse och detta leder till möjligheten för en meningsfull gemenskap. Enligt Larsson (2002:74) så vid ett val av fysisk aktivitet utifrån ett socialt perspektiv är ens personliga intressen inte

18

någon central punkt. Dock så har varje fysisk aktivitet en social tillhörighet och ett socialt värde, vilket skapar en stor valmöjlighet (Larsson, 2002:74). Detta gör att vid valet av en fysisk aktivitet så får individen ett visst socialt värde och en viss identitet.

2.5.3

Hälsofrämjande

En stor del i att få folk mer fysiskt aktiva är att göra de medvetna om fördelarna med detta val. Ute i samhället finns där en rad aktörer som jobbar med detta, inte bara genom att erbjuda aktiviteter utan även genom att bidra med hälsokunskap. Kommunen och olika folkrörelser bidrar till att hälsoförebyggande kunskap sprids. Kommunen gör bland annat detta genom att ta beslut om skolans styrning och tar därmed ett stort ansvar över hur hälsokunskapen ska spridas i förskola och skola. I begreppet folkrörelsen ingår flera olika rörelser så som idrottsrörelsen, friluftsfrämjandet, och Friskis och svettis. Dessa har en stor del i att öka människors medvetenhet i folkhälsofrågor och på så sätt få fler personer att bli fysiskt aktiva (Folkhälsoinstitutet, 1997:63,79-83)

Kunskaper om vad fysisk aktivitet har för inverkan på folkhälsan har tidigare varit bristfällig, men idag är de vetenskapliga argumenten för att fysisk aktivitet är hälsofrämjande väldigt många. Det finns olika sätt att vara fysisk aktiv på, vilket har lett till att istället för att mäta olika aktiviteter så mäts kondition och prestationsförmåga. Även om en bra kondition och en stor prestationsförmåga kan bero på många faktorer, så har man genom sådana mätningar kunnat fastställa att det finns positiva samband mellan fysisk prestation och en god hälsa. Om en person är fysisk inaktiv så ökar detta risken för att dra på sig en som exempelvis rad olika sjukdomar, men om personen istället är fysiskt aktiv leder detta inte bara till att många av riskerna minskas, utan det finns även en god chans till att få ett längre liv (Folkhälsoinstitutet, 1997:42-43).

2.5.4

Media

Media är en stark makt i samhället idag och kan delas upp i olika delar, det finns allt ifrån traditionell media som tidningar och magasiner till nyare som internet. För de yngre generationer kanske internet inte ses som en ny mediakälla. Internet går under mediakällan ITC, information- och kommunikationsteknologi . Denna sortens teknologi började komma fram under 1990-talet och revolutionerade synen på media. ITC, med

19

internet i spetsen, började inverka i alla delar av vårt sociala liv (Dahlgren, 2007:1). Den gamla sortens media har sedan dess alltmer blivit omvandlad till en sorts ITC-media. Aftonbladet, Sydsvenskan och Expressen har till exempel skapat internetsidor som rapporterar samma nyheter som i tidningarna, men som kan uppdateras under dagens gång för att kunna presentera nyheterna snabbare. I alla dessa finns även ett avsnitt för idrott och resultat från hela världen. Till detta kan man även se den höga graden av rapportering av idrott samt skapandet av förebilder via media (Nicholson & Hoye, 2008:144). Enligt Kinkerna och Harris, refererad i ”Sport, media, culture” (2003:1), så visas så många som tio olika sportevenemang på TV samtidigt i USA.

Davies (2002:39) säger att media i kombination med idrott skapar en väldigt stark kraft i dagens samhälle. Isberg (2007:55) säger att media bland annat är en viktig faktor vid valet av fysisk aktivitet. Idrott är den aktivitet som innehåller flest frivilliga ledare och lärare i hela världen. Utöver detta är idrott den fritidsaktivitet som involverar det största antal av människor (Davies. 2002:39). Med detta stöd, så har det blivit allt vanligare med mer idrott i media. Inför större evenemang är det inte ovanligt att ett flertal tidningsförlag både spenderar stor plats i de egna dagstidningar såväl som en extra bilaga kopplat till evenemanget.

En undersökning som gjordes under 2009 (Svenskarna och internet) undersöktes svenska ungdomars vanor och intresse för media. I denna undersökning visades ett resultat av att 77 % av den svenska befolkningen läser tidningar på internet, vilket medför ett väldigt stort inflytande för media. Enligt studien är 88 % någon gång inne på internet, bland åldrarna 16 – 25. En annan del som även ökar stadigt är användandet av mobiltelefoner bland ungdomar. Att använda sig av telefonen för att få tillgång till internet är stort i många delar av världen. I Sverige använder dock enbart en av fem mobilen till att komma åt internet. Mobilanvändandet har ökat under de senaste åren, vilket man exempelvis kan se på gymnasiet. Eleverna använder bland annat mobiltelefonen som kalkylatorer och spelar musik. Med ökandet av tillgång till internet via mobilerna och i samband med ökandet av mobilanvändande kan gymnasieelever möjligheten att komma i kontakt media nästan när som helst.

20

2.5.5

Idrott och hälsa

Ämnet idrott och hälsa i grundskolan syftar till att lära ungdomar att olika former av motion och rekreation har en stor betydelse för deras hälsa. Idrott och hälsa ska utveckla allsidiga rörelseaktiviteter. Detta är en mycket central del i ämnets roll, eftersom skolan anser att om de kan ge sina elever allsidig rörelserepertoar så kan det ligga som grund för att eleverna väljer en livsstil där de är aktiva och även tänker på sin hälsa (Statens skolverk, 2000:23).

I skolverkets kursplaner och betygskriterier (2000:22-23) finns tio stycken strävansmål. Med de strävansmålen till grund kan lärarna i idrott och hälsa se vilka områden deras undervisning ska sträva efter att eleverna utvecklar och får inblick i. Det står bland annat att undervisningen ska sträva efter att eleverna ”utvecklar kunskap om vad som

främjar hälsa” och att de ”utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter”.

Bland alla dessa strävansmål står det också att undervisningen ska ge eleverna stimulans till att vara fortsatt aktiva, även utanför idrottslektionerna. Med det menas att innehållet på lektionerna i idrott och hälsa ska vara utformat så att ämnet kan bli en faktor till att eleverna väljer att vara fysiskt aktiva på fritiden.

2.5.6

Idrottsläraren

De flesta fysiska aktiviteter som utförs av ungdomar idag är i någon form vuxenkontrollerat. Idrottsläraren bestämmer hur aktiviteterna ska genomföras, vad ungdomarna ska förbättra, hur länge aktiviteterna ska pågå och hur olika rörelser ska utformas. Att lära ut färdigheter är en stor del i arbetet när man arbetar med ungdomar och fysisk aktivitet. Det är dock inte enbart genom de uppgifterna som ungdomar påverkas. Precis som alla andra som har en bestämmande roll över ungdomar blir idrottsläraren en sorts fostrare och vägledare. Genom sitt sätt att vara förmedlar han eller hon ett beteendemönster med vanor, föreställningar, uppfattningar och synsätt (Redelius, 2002:13). I boken Foundations of sport and exercise psychology (1999:54) beskrivs hur viktig den som leder en aktivitet är för att inspirera utövarna. En lärare som är utåtriktad och glad har större möjlighet att påverka sina elever än en som inte är det lika ofta. När en lärare har en dålig dag och ett negativt uppträdande kan detta smitta av sig på eleverna, som därmed kanske inte känner sig uppmuntrade och i sin tur kan leda till negativa minnen från idrott och hälsa undervisningen.

21

Annerstedt (2007:17) skriver att en av de viktigaste faktorerna, till vilket förhållande ungdomar får till fysisk aktivitet, är vilka erfarenheter ämnet idrott och hälsa ger dem i skolan. Många idrottslärare ser ner på hur viktiga de är för barnen, men genom sina handlingar, förståelse, kunskap och attityd är de högst ansvariga till vilka minnen eleverna bär med sig utanför skolan och att minnena och bilderna från den fysiska aktiviteten i skolan är positiva och givande. Att det blir så är inte helt säkert, utan idrottsläraren har en mycket viktig del i det arbetet som krävs för att skapa den bilden av ämnet idrott och hälsa i skolan bland eleverna.

23

3

Metod

I vår empiriska studie har vi valt att arbeta med kvantitativ metod. Med kvantitativ metod får man fram kvantifierbar data från en stor mängd människor som är representativa för en större population (Bryman, 1997:20). Detta arbetssätt passar vår frågeställning bäst eftersom vi vill studera vilka faktorer som kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet bland gymnasieelever. Eftersom kvalitativ metod är mer djupgående och inte lämpar sig att genomföra på en stor population valde vi bort den metoden (Andersen, 1994:86).

Den kvantitativa metod vi har valt att arbeta med för att samla in vårt material är enkäter. Fördelarna med detta val är att man via enkäter inte får någon intervjuareffekt och det går även snabbt att administrera dem. Med intervjuareffekt menas att intervjuarens närvaro kan påverka den som svarar till att bland annat vilja ge en positiv bild av sig själv, detta kallas för social önskvärdhet (Bryman, 2001:146). När man arbetar med enkäter brukar man skilja på postenkäter och gruppenkäter. Våra enkäter har varit så kallade gruppenkäter eftersom vi själva har åkt ut med enkäterna till skolan där undersökningen har gjorts. Fördelarna med att göra på detta sätt är vi har kunnat förklara eventuella svårigheter i enkäten och även kunnat motivera eleverna att svara ärligt (Trost, 1994:10). Det finns givetvis också negativa sidor med att jobba med enkäter vilka vi är väl medvetna om. En sådan är att det kan bli ett stort bortfall vilket i sin tur påverkar resultaten. Detta är dock något som framförallt gäller vid arbete med postenkäter och är något vi har försökt motverka genom att själva åka ut och lämna enkäterna (Bryman, 2001:148).

3.1

Enkätens utformning

Den slutgiltiga enkätens utformning blev klar efter att vi hade genomfört en pilotstudie på en mindre grupp människor. Syftet med pilotstudien var att se om de som svarade på frågorna tolkade dem på samma sätt som oss när vi konstruerade dem (Ejlertsson, 2005:35). Efter pilotstudien gjorde vi vissa förändringar och tillslut bestod enkäten av sex stycken frågor. Den första frågan vi ställde var om de var fysiskt aktiva och i så fall inom vilken fysiskt aktivitet. I de svarsalternativ vi gav utgick vi från Engströms indelning av fysisk aktivitet som vi har presenterat i teoridelen. I fråga nummer två

24

frågade vi om vad som hade inspirerat eleverna till att börja med den eller de fysiska aktiviteterna de hade kryssat i på fråga nummer ett. Fråga nummer tre var en fortsättning på fråga nummer två där eleverna genom att rangordna sina svar från föregående fråga fick värdera vad som hade haft störst påverkan till att de började med någon fysisk aktivitet. Fråga nummer fyra fick eleverna fylla i hur gamla de var och i fråga nummer fem fick de fylla i vilket kön de hade. Enkäten avslutades sen med en fråga där eleverna fick fylla i eventuella kommentarer. Förutom de sex frågorna fanns där också ett följebrev och en möjlighet för de som ville fylla i eventuella kommentarer om studien i slutet av enkäten. Ett följebrev ska vara kort och skrivet med ett språk som förstås av den målgrupp som brevet inriktar sig mot (Ejlertsson, 2005:39). I följebrevet som vi valt att placera som första sida i enkäten förklaras vår undersökning. Vi har försökt att hålla oss till icke öppna frågor istället för öppna. Med icke öppna frågor menas frågor som har fasta svarsalternativ vilket minskar problemen med att läsa av enkäterna när vi ska koda dem (Trost, 1994:68). På två av frågorna har vi dock känt oss tvungna att ha alternativ där dem själva kan fylla i. Detta har vi valt att göra eftersom vi har tyckt att det har varit omöjligt att rada upp alla olika svarsalternativ som kan finnas på dessa två frågorna. På den avslutande frågan har de som fyllt i enkäten möjlighet att skriva eventuella kommentarer angående studien. Enligt Trost (1994:69) är det bra att avsluta en enkät med en så kravlös fråga för att se om den som fyller i enkäten har något att tillägga.

3.2

Urval

Vår population bestod från början av ungdomar från hela Sverige som studerar vid en gymnasieskola. Eftersom vi inte hade så gott om tid till att genomföra vår studie gjorde vi från vår population ett icke slumpmässigt urval i form av ett bekvämlighetsurval. Eftersom de eleverna som ingick i vårt bekvämlighetsurval var en sådan liten del av en större population är det svårt att kalla dessa ett representativt urval. Om alla individer i en population studeras kallas det för en totalundersökning, men vid enkätundersökningar brukar man göra en urvalsundersökning genom att dra ett stickprov från populationen (Ejlertsson, 2005:18-19) Med ett bekvämlighetsurval menas att man tar genomför enkätundersökningen bland de man kan ta. (Trost, 1994:28-30). Eftersom vår undersökningsgrupp är en så liten del av hela populationen anser vi att man inte kan dra några generella slutsatser av vår undersökning.

25

I tabellen redovisas hur vårt urval såg ut: Tabell 1. Antal respondenter uppdelat efter kön

Kön Antal Procent

Kille 68 39,3%

Tjej 105 60,7%

Total 173 100%

3.3

Bortfall

De två vanligaste typerna av bortfall är externt och internt bortfall. Med externt bortfall menas att personer i urvalet vägrar eller inte har möjlighet att delta i undersökningen medan med internt bortfall menas bortfall från enstaka frågor i enkäten. Det finns förutom dessa två typer även bortfall som kan bero på missöden (Ejlertsson, 2005:25). Om alla elever som gick i de klasserna vi delade ut enkäten i hade varit närvarande och svarat på vår enkät skulle vi få in 202 svar. När vi delade ut enkäterna svarade alla elever som var där, men eftersom det under dagen saknades sammanlagt 29 elever på grund av sjukdomar och oanmäld frånvaro fick vi ett externt bortfall på 14,4 procent. Ett externt bortfall på 14,4 % procent är inte särskilt mycket och därför tycker vi inte att vi behöver göra någon bortfallsanalys (Trost, 1994:113). Vi anser inte att detta bortfall har påverkat resultatet av vår undersökning.

3.4

Datainsamling

Utdelningen och insamlingen av vår enkät tog två dagar och genomfördes efter att vi hade fått godkänt till undersökningen av samtliga rektorer och lärare som var inblandade på den utvalda gymnasieskolan. Allt arbete med att lämna ut och samla in enkäten utfördes av oss själva på plats. Detta tyckte vi var det optimala sättet att genomföra det på eftersom vi ville att all information skulle komma från oss. På detta sätt fick vi inte bara möjlighet till att informera själva utan kunde även svara på eventuella frågor som kom från eleverna.

26

3.5

Granskning av det insamlade materialet

Efter insamling av enkäterna valde vi först att granska hur stort internt bortfall vi fick, detta för att få en förståelse av hur många som svarat på våra två nyckelfrågor gällande faktorer. Empirin vi fick in analyserades sedan i SPSS (Statistical Package for Social Sciences version 17). För att kunna få en större säkerhet i införandet av data valde vi att numrera enkäterna (Ejlertsson, 2005:149). Med hjälp av detta har vi kunna göra en efterkontroll med hjälp av ett stickprov. Stickprovet är något som görs slumpmässigt och är en kontroll som höjer reliabiliteten i undersökningen. Då vår undersökning är en mer analytisk än deskriptiv studie valde vi att analysera varje variabel för sig. Alla våra frågor är av en kvantitativ natur och var därför lätta att föra in i en datamatris. Men på grund av annan sorts svar på fråga nummer tre fick vi koda om empirin (Se bilaga 1). De svar som blev insamlade fick kodas om för att vi skulle kunna få fram ett diagram över empirin som kunde visa resultaten bättre. Anledningen till att värdena fick kodas om var för att hade man valt att använda sig av rangordningen så skulle den med minst poäng blivit populärast. Men på grund av att vid möjligheten att ett alternativ inte kryssades i så hade det alternativet fått ett värde av 0. Detta gjorde att det minst populära värdet fick mest poäng och blev missvisande.

3.6

Reliabilitet och validitet

Ejlertsson (2005:101) skriver att med reliabilitet menas om upprepande mätningar ger samma resultat, det vill säga att vid hög reliabilitet ska det slumpmässiga felet vara litet. Att göra flera mätningar och se resultaten av dessa är dock en kostnadsfråga och tar samtidigt väldigt mycket tid, en tid som vi inte hade den till denna studie. Befring (1994:61) skriver att ”Reliabilitet handlar om graden av mätprecision eller mätfel. Den

grundläggande frågan är om vi lyckats reducera mätfelen till ett minimum och i vilken grad som mätresultaten är stabila och precisa”. En viktig del i att få hög reliabilitet i

vår studie är att konstruera frågorna i enkäten på ett så bra sätt som möjligt eftersom dåligt konstruerade frågor kan göra att slumpvariationen i svaren blir hög och därmed reliabiliteten låg (Ejlertsson, 2005:102-103). För att minska missförstånd när det gäller frågorna har vi dels varit på plats när enkäten delades ut och även genomfört en pilotstudie. Detta samt att vi utförde stickprov för att kontrollera att vi hade fört in resultaten rätt i SPSS var delar i vår strävan efter att få så hög reliabilitet som möjligt.

27

Validitet handlar om hur giltiga mätresultaten är. Befring (1994:61) skriver att

”validitet handlar…om det övergripande problemet om huruvida vi fått mätresultat för det som vi vill mäta eller om resultatet också påverkas av andra faktorer. Även när det

gäller validitet är frågornas konstruktion av stor vikt även om vi inte kan vara helt säkra på att eleverna uppfattar frågorna på det sättet som vi avser att dem ska göra. Med vårt val av mätmetod och det sättet vi har konstruerat och kontrollerat våra frågor anser vi att vi har uppnått så hög validitet som möjligt.

3.7

Forskningsetik

I vår studie har vi utgått från det grundläggande individskyddskravet. Individskyddskravet har i sin tur blivit indelat i fyra stycken allmänna huvudkrav som ställs på forskning idag. Dessa fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (vr.se).

Informationskravet betyder att man ska informera de som berörs av forskningen vad forskningsuppgiften har för syfte, hur undersökningen kommer att genomföras och att det är helt frivilligt att delta i studien (vr.se). För att klara av informationskravet började vi med att gå ut med information om vår studie till rektorerna på den berörda skolan. Efter att fått godkänt av dem vände vi oss till de berörda lärarna med samma information. När vi lämnade ut enkäterna till eleverna höll vi en muntlig presentation över studiens syfte och hur studien skulle genomföras. Med enkäten följde även ett följebrev som vi var noga att poängtera att eleverna skulle läsa igenom innan de började fylla i enkäten.

Samtyckekravet betyder att de som deltar i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan (vr.se). För att göra eleverna medvetna om att deras medverkan var helt frivillig stod detta skriftligt i enkätens följebrev, men för att vara helt på den säkra sidan valde vi även att berätta detta i vår muntliga presentation innan vi delade ut enkäterna.

Konfidentialitetskravet betyder att uppgifter om de som deltar i studien skall ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter ska förvaras oåtkomligt för obehöriga

28

(vr.se). För att nå upp till detta krav var vi väldigt noga med att poängtera i både vår muntliga presentation och i följebrevet att dem som deltog gjorde detta anonymt. På våra skulle det heller inte fyllas i varken namn eller personnummer vilket ytterligare gjorde det svårare att identifiera enkät med den som fyllt i den. Efter att vi hade samlat in alla enkäter har vi dessutom förvarat de så att ingen obehörig har kunnat komma åt dem

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som är insamlade av enskilda personer bara får användas i forskningsändamål (vr.se). Genom att informera deltagarna i studien om att vi enbart kommer använda de uppgifterna vi får in i vår forskning tycker vi att vi har klarat av även detta krav.

29

4

Resultat

I denna sektion kommer vi att redovisa våra resultat ifrån enkätundersökningen, med hjälp av tabeller och figurer. Vi har valt att använda oss utav en decimal både vid visningar av procent och antal i figurerna. Det gör vi för att få en tydligare bild av procentsatserna och antal.

Tabell 1. Åldersfördelning i enkätundersökningen

Ålder Antal Procent

15 4 2,3 16 51 29,5 17 69 39,9 18 37 21,4 19 8 4,6 20 4 2,3 Totalt 173 100

I vår studie är åldrarna 16,17 och 18 en stor del av vår undersökningsgrupp. Sammanlagt står de för 91 % av den totala populationen. Åldrarna 15, 19 och 20 står då enbart för 9 %. Sammanlagt bestod vår undersökningsgrupp av 173 elever gymnasielever.

30

4.1

På vilket sätt är eleverna fysiskt aktiva?

Figur 1. Fördelningen av antalet i de fysiska aktivitets kategorierna

Tabell 2. Fördelningen av antalet i de fysiska aktivitets kategorierna

Namn Antal Procent

Fysisk träning 122 70,5 Tävling och rangordning 89 51,4 Lek och rekreation 54 31,2 Utmaning och äventyr 8 4,6 Färdighetsträning 56 32,4 Estetisk verksamhet 18 10,4 Rörelse och koncentrationsträning 9 5,2 Är ej fysisk aktiv 9 5,2

31

I figur 1 visas resultatet på enkätfråga nummer 1 (se bilaga 1). I den frågan ville vi undersöka vilka fysiska aktiviteter som är vanliga bland elever på gymnasieskolan. Den klart dominerande fysiska aktivitetskategorin var fysisk träning där 122 elever (70,5 %) svarade att de var aktiva inom denna kategori, medan tävling och rangordning hade 89 stycken aktiva (51,4%). Av de 173 tillfrågade gymnasieeleverna var det enbart 9 elever (5,2 %) som inte var fysisk aktiva. Värt att nämna är att det finns signifikanta skillnader mellan könen på tre av kategorierna. Enligt Kruskal Wallis test finns det en signifikant skillnad i färdighetsträning, estetisk verksamhet och är ej fysisk aktiv. Inom färdighetsträning och estetisk verksamhet är det fler killar som är aktiva än tjejer. Däremot så är det fler tjejer som är ej fysiskt aktiva än killar.

4.2

Vilka faktorer påverkar valet av att vara fysisk aktiv?

Figur 2. Fördelning av antal bland faktorerna

Figur 2 visar hur många som valt att svara ett av alternativen som en faktor för början av deras fysiska aktiviteter. De två överlägset dominerande är familjen med 99 ikryssningar (30 %) och vänner med 85 ikryssningar (26 %). Därefter var

32

hälsoinformation, media och skolidrotten som låg på en jämn nivå med varandra. Det alternativ som har varit minst populärt är idrottsläraren med enbart fem procent. I en jämförelse mellan könen så kan man se signifikanta skillnader inom alternativen din familj och hälsoinformation. Enligt Kruskal Wallis test så har fler killar har valt att kryssa i din familj och fler tjejer har kryssat i hälsoinformation.

Figur 4. Fördelning av rangordning av faktorer

Figur 4 visar hur många poäng enligt rangordningen som varje alternativ har fått vid fråga 3 på enkäten (se bilaga 1). Precis som förra frågan så var det familjen (907 poäng) och kompisarna (705 poäng) som spelade störst roll. Resultatet här skiftar sig inte i det stora hela mot föregående tabell.

33

5

Analys och diskussion

Syftena med vår undersökning var att undersöka om ämnet idrott och hälsa påverkade valet av fysisk aktivitet på fritiden bland gymnasielever och belysa vilka andra faktorer som kan ligga till grund för det valet. Synen på vad fysisk aktivitet är för något är väldigt likartad ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Vi valde att följa Engströms (1999:18) definition om att se fysisk aktivitet som en kroppsövningskultur. Anledningen till att vi fastnade för Engströms definition var att den var väldigt omfattande och förklarande, vilket vi tyckte passade bra när vi skulle överföra den till eleverna genom enkäten. Att den var väldigt omfattande fick vi bekräftat när hela 94,8 % av hela populationen svarade att de var fysiskt aktiva på något sätt. Att det var så många som på något sätt var fysiskt aktiva på sin fritid överraskade oss. Framförallt med tanke på den undersökning som Riksidrottsförbundet gjorde 2005 (Riksidrottsförbundet, 2005:8,15). Via den undersökningen kunde man se att enbart 73 % motionerade och drygt 56 % var med i någon form av tävling och rangordningsidrott. Gymnasieskolan där vi genomförde vår enkätundersökning är inte en skola med uttalad idrottsprofil och därför hade vi inte förväntat oss att så många skulle fylla i att de var fysiskt aktiva även om vi valt att ha en bred definition av vad fysisk aktivitet är för något. I figur 1 som visar vilka fysiska aktiviteter som var populärast går det tydligt att se att det har bildats två block. Det ena blocket består av utmaning och äventyr, estetisk verksamhet samt rörelse och koncentrationsträning. Dessa är inte alls lika populära i vår undersökningsgrupp. Dessa står endast för 35 av 365 kryss i enkäten. Gymnasieskolan där vi genomförde vår undersökning är en stadsskola och eleverna kommer till stor del från dess omgivningar. Dessa omgivningar inbjuder inte i särskilt stor omfattning till utmaning och äventyr vilket kan ha resulterat i dess låga popularitet bland eleverna i vår enkätundersökning. Fysisk träning, tävling och rangordning, färdighetsträning samt lek och rekreation är klart dominerande i popularitet. Dessa står tillsammans för hela 321 kryss i enkäten. Den absolut mest förekommande fysiska aktiviteten är fysisk träning med 122 ifyllningar vilket omfattar 70,5% av hela undersökningsgruppen. Att fysisk träning, tävling och rangordning och färdighetsträning skulle vara bland de mest populära fysiska aktiviteterna var inte så konstigt. Alla dessa tre finns med i de allra flesta föreningsidrotterna och enligt Dahlgren (2005:142) är just föreningsidrotten en vanlig inkörsport till fysisk aktivitet bland ungdomar. Dahlgren säger även att det är vanligare att vara aktiv i en grupp än enskilt.

34

I vår undersökning har vi sett eleverna som en homogen grupp utan att ta hänsyn till de olika bakgrunder och förutsättningar som kan finnas bland elever. I efterhand har vi blivit medvetna om problematiken med att göra på detta sätt och det hade varit intressant att ha möjligheten att kunna jämföra till exempel svaren från elever som har olika inriktningar på sina studier.

För att komma fram till vilka faktorer som kan ligga till grund för valet av fysisk aktivitet gjorde vi en grundlig litteratursökning. De mest framstående faktorerna valde vi sen att redovisa i vårt teoriavsnitt. Idrotten i skolan var ingen uttalad faktor i någon av den litteratur vi hittade. Istället var idrotten i skolan som en faktor till fortsatt fysisk aktivitet ett mål skolan har med sin undervisning. I figur två kan man avläsa vilka faktorer som är förekommande i valet av fysisk aktivitet. (I den här figuren kan man tydligt avläsa skillnader av vilka faktorer som är vanligast förekommande bland eleverna). Hälsoinformation, media, skolidrotten och idrottsläraren är de fyra förtryckta alternativen som blev minst ifyllda på enkäterna, medan alternativen familjen och kompisar blev ifyllda klart mest. Dessa två alternativ blev ifyllda sammanlagt 184 gånger på enkäterna vilket är mer än vad alla de andra alternativen fick ihop tillsammans. Vi tror att en anledning till att dessa två alternativ har blivit ifyllda flest antal gånger är att både familjen och kompisar är saker som för de allra flesta finns runt om dem dagligen och kan påverka dem hela tiden. Eyler (1999:782) skriver att vännernas stöd har en stor inverkan och Dahlgren (2005:142) att föräldrarna är en stark faktor vid valet av fysisk aktivitet. En kombination av dessa faktorer har en mycket stor påverkan och att de är dagligt förekommande för de allra flesta eleverna kan vara en stor anledning till den höga frekvensen bland dessa svar i enkäten. I enkäten fanns en möjlighet att inte fylla i de redan förtryckta alternativen utan där gavs eleverna istället utrymme att fylla i en egen faktor till varför de var fysiskt aktiva. Det var 19 stycken elever som gjorde detta och deras svar är redovisade under annat i resultatdelen. Att det inte var så många elever som valde att fylla i en annan faktor tror vi kan bero på att de svarsalternativen vi presenterade var väldigt breda och fångade in de flesta faktorerna som kan haft betydelse. Det finns givetvis en risk att vissa elever tog den enkla vägen och kryssade i ett av de förtryckta alternativen. Av de fyra alternativen som var minst populära finns idrottsläraren som blev ifylld av 16 personer och skolidrotten som blev

35

ifylld av 28 personer. Både Redelius (2002:13) och Annerstedt (2007:17) skriver om hur viktig idrottsläraren är för eleverna både för vilken syn eleverna ska få på fysisk aktivitet och som en vägledare. Vi tycker med stöd i denna teori att det är uppseendeväckande att endast så få elever som 16 stycken tyckte att idrottsläraren var en faktor till fysisk aktivitet när hela 164 av 173 elever som deltog i enkätundersökningen faktiskt fyllde i att de var fysiskt aktiva. Att det även var få elever som tyckte att skolidrotten var en faktor till fysisk aktivitet för dem var inte lika märkligt enligt oss. Detta eftersom vi inte hade hittat stöd i någon litteratur om att det skulle vara så. Istället hade vi hämtat denna faktor från skolans egna strävansmål. I figur tre visar hur populära de olika faktorerna till fysisk aktivitet är efter att eleverna har fått rangordna dem. Rangordningen räknades om i ett poängsystem (se metoddelen) och det är dessa poäng som ligger till grund för de procentsatserna som visas i figur tre. Denna figur presenterar ett likvärdigt resultat som figur två. Det är fortfarande alternativen familjen och kompisar som dominerar i popularitet och står sammanlagt för mer än 50 % av poängen. Om man ska poängtera någon skillnad mellan de andra alternativen från figur två så är det att skillnaden mellan hälsoinformation, media och skolidrotten har minskat något men i det stora hela är det inga signifikanta skillnader mellan vilka faktorer som eleverna tyckte fanns och vilka som hade mest inverkan på dem.

I vår undersökning utgick vi från vår hypotes att skolidrotten inte var en faktor som hade någon större betydelse i elevernas val av fysisk aktivitet på fritiden. Att vi inte trodde att skolans strävansmål uppfylldes var det som fick oss intresserade att genomföra vår studie. Vi har dock under vårt arbete hela tiden varit neutrala och inte låtit de åsikter vi hade sedan tidigare påverka resultatet.

Det går inte att dra några generella slutsatser av vår undersökning eftersom den är genomförd på en mindre undersökningsgrupp. Men det vi kan se i våra resultat är att det finns många faktorer som påverkar vid valet av fysisk aktivitet och de skiljer sig från individ till individ. Dock är det några faktorer som är klart mycket mer förekommande än andra. Skolämnet idrott och hälsa är en faktor till fortsatt fysisk aktivitet på fritiden

36

bland vissa gymnasielever, men när man ser till hela undersökningsgruppen är den inte en betydande faktor för de flesta.

5.1

Framtida forskning

I en framtida undersökning hade det varit intressant att se en undersökning som har mer tid att gå djupare in på faktorerna till fysisk aktivitet och på vilket sätt de påverkar. En sådan undersökning borde även genomföras på en större population för att kunna dra några generella slutsatser.

Eftersom vi i denna studie kom fram till att skolidrotten bland de flesta eleverna inte är en betydande faktor till fysisk aktivitet hade det varit intressant att studera vad detta beror på. Genom en sådan studie hade man kanske kunnat komma fram till en del ändringar som bör göras av lektionsinnehållet för att skolidrotten på ett bättre sätt ska kunna nå upp till strävansmålet att stimulera eleverna till fortsatt fysisk aktivitet.

37

6

Referenser

Andersen, Heine (1994). Vetenskapsteori och metodlära: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare.

Befring, Edvard (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur. Bernstein, Alina & Blain, Neil (2003). Sport, media, culture. London: Frank cass publisher.

Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Dahlgren, Anita (2005). Att välja tvånget frivilligt-idrott som struktur och

meningsskapare i unga människors liv. s.141-153. Nilsén Åke & Wikdahl Magnus

(red.) Idrott i förändring, Lund: Mediatryck sociologen.

Dahlgren, Peter (2007). Young citizens and new media. New York: Taylor & francis group.

Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Engström, Lars-Magnus (1990). Liv90 – Livsstil –Prestation – Hälsa, Rapport 1. Ödeshög: AB Danagård Grafikska.

Engström, Lars-Magnus (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Folkhälsoinstitutet, (1997). Vårt behov av rörelse. Stockholm: Förlagshuset Gothia.

38

Isberg, Jenny (2007). Viljan till fysisk aktivitet. Örebro: Örebro universitet.

Karp, Staffan (2000). Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran inom

fotboll och golf. Umeå: Umeå universitets tryckeri.

Larsson, Bengt (2002). Ungdomar, Fritiden och idrotten, (red) Engström Lars-Magnus & Redelius Karin Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.

Lundvall, Suzanne (2004). Bilder av ämnet idrott och hälsa - en forskningsöversikt, s. 44-70. Larsson, Håkan & Redelius, Karin, (Red.) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Idrottshögskolan.

Nicholson, Matthew & Hoye, Russel (2008). Sport and social capital. Oxfor: Elsevier Ltd.

Nilsén, Åke & Wikdahl, Magnus (2005). Idrott i förändring. Lund: Studentlitteratur Redelius, Karin (2002). Ledaren och barnidrotten. Idrottsledarens syn på idrott, barn

och fostran. Stockholm: HLS Förlag.

Sandahl, Björn (2004). Ett ämne för vem? Idrottsämnet i grundskolan 1962-2002, Larsson, Håkan & Redelius, Karin, (Red.) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Idrottshögskolan.

Statens skolverk (2000). Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Statens skolverk. Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1994). Information om 1994 års läroplan för det