Muslimska kvinnor med huvudduk
En kvalitativ analys av rättsfall
Muslim Women with headscarf
A qualitative analysis of law cases
Ayat Hadrous
IMER Kandidatnivå 15 högskolepoäng VT- 2020
2
Abstract
For this study, Swedish law cases have been investigated that concern Muslim women with headscarf who experience discrimination based on religious symbols. The aim of the study has been to create understanding and develop knowledge about Muslim women with
headscarves in Swedish society. The method used is qualitative content analysis of Swedish law cases.
The results of the empirical analysis show that there are events in the legal cases that can give an indication of the occurrence, expression and effect of discrimination. The rationale of the employer or manager shows how Muslim women with headscarves can be discriminated against and stigmatized. The expressions that come up in the court cases and that have been analyzed show an effect of discrimination / exclusion of Muslim women with headscarves. The result of the empirical analysis shows how a workplace / organization that has a clothing policy that prohibits all types of headgear, in practice disadvantages Muslim women who wear religious symbols (headscarves).
The result also shows how Muslim women with headscarves have been harassed in the workplace as well as had experiences of individual everyday racism. The effect of individual everyday racism shows how negative beliefs and prejudices are about Muslim women with headscarves. As a social identity, women become visible with their headscarves and, as a result, they live a kind of symbolic oppression on the part of the majority.
Key words: discrimination, exclusion / stigmatization, individual everyday racism, headscarf
3
Innehållsförteckning
1.Inledning……….. 5
1.1 syfte och frågeställning……….. 7
2. Material……….. 8
2.1 Tillvägagångssätt………. 8
2.2 Urval och avgränsning……… 8
2.3 Rättsfall som sekundärdata……… 9
3. Metod……….. 10 3.1 Hermeneutiken………..10 3.2 Analysförfarande………... 10 3.3 Metodproblem………. 12 3.4 Forskarens roll………... 12 3.5 Etiska aspekter………. 13
3.6 Validitet och reliabilitet……….. 13
4. Teori………15
4.1 Diskriminering………..15
4.2 Vardagsrasism………..16
4.3 Stigma……….17
5. Bakgrund………...18
5.1 Den kvinnliga klädedräkten inom islam………..18
5.2 Slöjan ur ett historiskt perspektiv………..19
5.3 Slöjan möter motstånd……….19
6. Tidigare forskning……… 21
6.1 Förbud mot slöja, kippa och kors?...21
6.2 Religion -offentlig kontra privat?...21
6.3 Exkluderad från den svenska arbetsmarknaden………...22
6.4 Negativa attityder, fördomar och trakasserier………23
7. Empirisk analys……….25
7.1.1 Förbud att träna aerobics med huvudduk i rättsfall ett……….25
7.1.2 Krav på att ha keps under arbetstid i rättsfall två………..26
7.1.3 Förbud mot huvudbonader bland gästerna på hotellet i rättsfall tre………..28
7.2.1 Klädpolicyn och dess exkluderande effekt………29
7.2.2 Individuell vardagsrasism på arbetsplatsen i rättsfall fyra………..30
7.2.3 Negativa föreställningar och fördomar mot muslimska kvinnor med huvudduk………33
8. Slutsatser………36
8.1 Resultat………36
8.1.1 Finns det händelser i rättsfallen som pekar på förbud mot religiösa symboler på arbetsplatsen eller andra samhällsområden?...36
4
8.1.2 Finns det händelser i rättsfallen som kan ge indikation om förekomst, uttryck eller effekt
av diskriminering?...37
8.2 Värdering av arbetet………38
8.3 Förslag på vidare forskning………...39
5
1. Inledning
”Jag bryr mig inte om vad människor har för religion, men du kan tyvärr inte ha de kläderna på dig då du ska ”dema”, ty du ska vara ansiktet utåt för våra kunder.”1
I Sverige finns en diskrimineringslag som förbjuder diskriminering. Diskriminering handlar om att någon blir sämre behandlad i jämförelse med någon annan. Det finns även negativ särbehandling, diskriminering och missgynnande handlingar som inte anses vara diskriminering i lagens mening.2 Att särbehandlas av kulturella och etniska skillnader kan
dessutom leda till att man exkluderas inom olika samhällsområden. Religionsfrihet och rätten att inte bli diskriminerad är en grundläggande mänsklig rättighet och finns reglerad i internationella konventioner, EU-rätt och svensk rätt. Inom olika samhällsområden råder förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, kön, funktionshinder eller sexuell läggning.3
Många muslimska kvinnor med huvudduk har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det har hänt att de blivit sagda att ta av sig huvudduken för att kunna få jobb.4 Det är svårt att veta hur
många det är som blir diskriminerade på grund av religiösa symboler. Den senaste tiden har media uppmärksammat en del fall där muslimska kvinnor med huvudduk nekats anställning.5
Det är inte bara på arbetsmarknaden som kvinnor med huvudduk blir exkluderade, det förekommer även inom andra samhällsområden som exempelvis inom sportanläggningar. Statistik från diskrimineringsombudsmannen visar att antalet anmälningar kring diskriminering på grund av religion har ökat mellan år 2013–2015.6 Detta ger indikation på att upplevelser av
diskriminering som har samband med religion är idag ett samhällsproblem, trots att människor har rätt till religionsfrihet.
I Listerborn (2010) studie visas att muslimska kvinnor med huvudduk vittnat om en rad olika upplevelser av diskriminering, hot om våld och trakasserier i det offentliga rummet.7 I samma
studie framkommer även att muslimska kvinnor med huvudduk medvetet begränsat sin
1 Ur AD 2003 nr 63 2 Swanstein, F & Henrikz, K. diskrimineringslagen: från princip till praktik. 2017, s. 28. 3 Diskrimineringslagen (2009:567) 4 Ouis, P. & Roald, A.S. Muslim i Sverige. 2003, s. 198. 5 Se t.ex. Aftonbladet 2018-05-09 och Helsingborgs Dagblad 2002-09-06 6 https://www.do.se/globalassets/om-do/komplement-till-arsredovisningen-statistik.pdf s. 5 7 Listerborn, C. 2010. Våld i staden: Vardagsrasism och maktutövning i offentliga rum.
6
rörelsefrihet i staden för att undgå att bli trakasserade. Utsattheten på grund av huvudduk har blivit en del av kvinnornas vardag – en slags vardagsrasism. I Englunds (2006) och Sixtenssons (2009) studier visas hur muslimska kvinnor har upplevt att de har blivit trakasserade i samband med bärandet av huvudduk. I samma studier framkommer det även att kvinnorna valde att inte anmäla trakasserierna då de trodde att anmälan inte skulle leda till några förändringar.8
Dessutom har muslimska kvinnorna med svensk bakgrund bekräftat i Sixtenssons (2009) studie att diskriminering beror på slöjbärandet och inte på grund av deras födelseland eller religion. Trots att kvinnorna med svensk bakgrund hade utbildning och ett svenskt för- och efternamn hade kvinnorna svårt att få jobb vilket tros vara på grund av huvudduken.
En händelse som har uppmärksammats i media är EU-domstolens bedömning som berör en muslimsk kvinna med huvudduk som blev uppsagd från sitt arbete. Grunden för uppsägningen var att företaget tillämpade neutralitetspolicy som innebär förbud mot politiska, filosofiska och religiösa symboler, vilket i praktiken missgynnar kvinnor som bär huvudduk. Företaget blev inte dömda för direkt diskriminering av EU-domstolen.9 Detta är en viktig och intressant fråga
då olika sociala identiteter som använder religiösa symboler kan bli exkluderade. Kan t.ex. en neutralitetspolicy på arbetsplatser vara en möjlig väg för arbetsgivare att undgå att bryta mot förbuden mot diskriminering?
Det är en viktig och intressant fråga som vidrör hur sociala identiteter positioneras i samhället på grund av individens etniska eller religiösa tillhörighet. Därför väcktes intresset för mig att undersöka svenska rättsfall som berör diskrimineringsfrågor gällande religiösa symboler i arbetslivet och inom andra samhällsområden. Denna företeelse om muslimska kvinnor med huvudduk vidrör bland annat intressanta teman såsom diskriminering, religionsfrihet, identitet, normen och exkludering väcker intresset för hur utvecklingen av sociala identiteter positioneras i samhället.
8 Englund 2006 och Sixtensson (2009) 9 EU-domstolen mål C-157/15
7
1.1 Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse av hur muslimska kvinnor med huvudduk upplever diskriminering i det svenska samhället. Eftersom det har uppmärksammats en del fall i media valde jag att undersöka rättsfall om muslimska kvinnor med huvudduk som anser sig vara diskriminerade. Jag vill analysera och tolka de sammantagna händelser som beskrivs i rättsfallen som kan ge indikation om förekomst, uttryck eller effekter av diskriminering i samhället. För att kunna besvara syftet valdes dessa frågeställningar.
1. Hur upplever muslimska kvinnor med huvudduk att de blir diskriminerade enligt de valda rättsfallen?
2. På vilket sätt kan de sammantagna händelserna ge indikation om förekomst, uttryck eller effekt av diskriminering?
8
2. Material
Det här kapitlet inleds med en beskrivning av materialet som ligger till grund för studien. Därefter preciseras urvalet och avgränsning.
2.1 Tillvägagångssätt
Materialet som kommer att undersökas till denna uppsats är fyra rättsfall. Rättsfallen handlar om muslimska kvinnor med huvudduk som upplevt att de blivit diskriminerade. Rättsfallen har jag hittat i Arbetsdomstolens (AD) och Diskrimineringsombudsmannens (DO) hemsida samt på Karnov (juridisk databas). Sökord som användes på AD:s hemsida var bland annat ”religion” som visade åtta träffar. Jag gjorde även sökord på ”etnisk diskriminering” på AD:s hemsida vilket gav 32 träffar och på DO:s hemsida gav sökord på ”etnisk diskriminering” 132 träffar. På databasen Karnov användes sökord ”huvudduk”, ”religiösa symboler” och ”religion” vilket gav många träffar som berör många domar inom olika instanser både på nationell -och internationell nivå.10 Eftersom jag ämnar undersöka diskriminering av muslimska kvinnor med
huvudduk i Sverige, läste jag olika svenska rättsfall som berör denna sociala kategori. Jag fokuserade bland annat på de händelser som muslimska kvinnor med huvudduk upplevt vara diskriminerande.
2.2 Urval och avgränsning
Det första urvalskriteriet av undersökningsmaterialet var att rättsfallen ska handla om diskriminering av muslimska kvinnor med huvudduk i Sverige, eftersom syftet för studien är att undersöka deras upplevelser av diskriminering i det svenska samhället. Det andra urvalskriteriet är att händelserna i rättsfallen ska peka på att det rör sig om religiös symbol vilket blir huvudduken. Således blev det viktigt för mig att kunna sålla bort andra rättsfall som handlar om andra religiösa övertygelser som t.ex. handskakningsmålen och endast välja de rättsfall som berör diskriminering av huvudduken. För att nå studiens syfte blev valet av muslimska kvinnor med huvudduk som homogen grupp, därav fokuserade jag inte på andra religiösa symboler eftersom det inte ingår i studiens syfte. För att få ett bredare perspektiv på studiens forskningsområde aktualiserades det tredje urvalskriteriet som ska vara att muslimska kvinnor med huvudduk upplevt diskriminering i arbetslivet/arbetsmarknaden och inom andra samhällsområden.
9
Valet av de fyra rättsfall som ska undersökas till denna studie uppfyllde kriterierna. Rättsfallen har b.la bedömts av Arbetsdomstolen, Tingsrätten och Diskrimineringsombudsmannen. Det har ingen betydelse för studiens syfte vilken instans som bedömt de valda rättsfallen eftersom jag inte ämnar undersöka skillnaderna mellan instansernas bedömning eller göra en jämförelse av något slag som berör instanserna.
Studien kommer inte att utgå från någon juridisk metod. Varför jag valt att använda rättsfall som undersökningsmaterial ligger i EU-domstolens bedömningsgrund som jag nämnde i inledningen som handlar om en muslimsk kvinna som blev uppsagd från sin anställning för att arbetsplatsens neutralitetspolicy förbjuder religiösa, filosofiska och politiska symboler. Jag vill ta del av kvinnornas upplevelser av diskriminering i det svenska samhället på grund av bärandet av huvudduk. Mitt syfte med det är inte att jag vill undersöka skillnader mellan EU-domstolens bedömning eller någon av de svenska instansernas bedömning. Utan jag vill veta de händelser som ger indikation på förekomst, uttryck eller effekt av diskriminering som berör muslimska kvinnor med huvudduk.
2.3 Rättsfall som sekundärdata
Sekundärdata innebär att man använder data som samlats in av andra.11 Rättsfallen är att
betrakta som sekundärdata. De kan vara svårtolkade som skapas i olika sammanhang och med ett syfte. Tolkningssvårigheter kan uppstå då domstolen skrivit komplicerade domskäl. Det brukar vara vanligt att man tar hänsyn till andra förhållanden än domstolens egna domskäl t.ex. parternas argumentering.12 Hur händelser har skrivits i rättsfallen ligger i domstolens makt som
producerar ”objektiva sanningar”. I denna studie ses inte materialet som en direkt avspegling av en empirisk verklighet utan som tolkningar av de händelser som finns skrivna i rättsfallen.
11 Jacobsen, Dag Ingvar, Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för
hälsovård och socialt arbete. 2012, s. 120
10
3. Metod
Till denna studie har metoden kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Med innehållsanalys betonar man texten som helhet, samt att innehållet i texten ger ett utrymme för olika tolkningsramar för att kunna studera ett visst fenomen.13 Jag kommer inte utgå från någon
speciell textanalysmetod eftersom jag inte är ute efter att kartlägga textinnehållet eller diskurser om muslimska kvinnor med huvudduk. Utan jag vill veta något om muslimska kvinnor med huvudduk som har upplevelser av diskriminering enligt de valda rättsfallen.
3.1 Hermeneutiken
Hermeneutik tillämpas inom kvalitativ forskning och innebär att man tolkar texten som helhet och helheten utifrån delarna. Forskaren närmar sig texten med en förförståelse, det påverkas av våra individuella upplevelser, vår uppfattning av världen, människorna och samhället allt detta påverkar vår förståelse av texten.14 I denna studie intas ett hermeneutiskt perspektiv eftersom
syftet är att utveckla en förståelse av muslimska kvinnor med huvudduk som anser sig vara diskriminerade genom att tolka rättsfallen med bakgrund av teori och förförståelse. Min roll som uttolkare innebär att jag närmar mig texten med ett syfte och med specifika analysverktyg. Texten får således en ny innebörd då jag använder min förförståelse, allmänna kunskap och teori. Dessa kommer att vara centrala då jag analyserar och tolkar händelserna som skrivits i rättsfallen för att kunna skapa kunskap.
3.2 Analysförfarandet
Rättsfallen har analyserats som texter med det viktigaste innehållet i textmaterialet för att studiens frågeställningar ska kunna besvaras. Med kvalitativ innehållsanalys är det viktigt att man börjar med att bekanta sig med materialet med noggrann läsning i texten som helhet och dess delar för att kunna sätta in det i sin kontext.15 Första steget i analysen var att jag läste
igenom rättsfallen för att få en uppfattning om innehållet. Efter det lästes texterna mer noggrant genom närläsning. För att kunna närma mig studiens frågeställningar började jag precisera andra frågor till textmaterialet. De frågor som ställdes till textmaterialet (rättsfall) var: Har det funnits någon policy som hindrar religiösa symboler? Under vilka omständigheter har kvinnorna blivit missgynnade på grund av huvudduken? Har någon klädpolicy tillämpats? Har
13 May, T. Samhällsvetenskaplig forskning. 2011, S. 230
14 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys,
Studentlitteratur, Lund, 2000 s. 26
11
någon nekats arbete eller blivit uppsagda på grund av huvudduken? Hur beskrivs kvinnornas motiv att de blivit diskriminerade? Vilka attityder och uttryck kommer till tal som indikerar diskriminering?
Därefter konstruerades ett analysinstrument som anger vad det är som ska noteras i materialet, vanligtvis kallas det för kodschema.16Jag konstruerade olika teman av materialet som förhöll
sig till studiens frågeställningar och teori. Dessa tre teman fungerade som kodning som sorterades i olika kategorier av textinformation:
1. Klädpolicyn och dess exkluderande effekt: uttalanden om att det rör sig om säkerhet, hygien, arbetskläder med keps, inga huvudbonader, nekas arbetsuppgifter bland gäster, nekas anställning, nekas träna aerobics
2. Vardagsrasism på arbetsplatsen: uttalanden om trakasserier från chefen, slutade från arbetsplatsen, inget fast jobb på grund av huvudduk, finns negativa attityder med kränkande uttalanden, fördomar mot muslimer, diskriminerande trakasserier
3. Negativa föreställningar och fördomar mot muslimska kvinnor med huvudduk: uttalanden om svårt att få fast jobb, olika kommentarer från chefer som är kränkande och som berör etnisk tillhörighet, fördomar mot muslimer, trakasserier
Dessa sex kursiverade teman har varit underlag för den slutliga analysen av denna studie. Under analysarbetet utgick jag från studiens teoretiska ansats som är diskriminering, stigmatisering, exkludering och individuell vardagsrasism som presenteras i teoriavsnittet. Att använda Kodschema som hjälpmedel innebär att jag kunde identifiera skillnader och likheter i materialet, detta underlättade för mig att koda meningsbärande händelser för respektive rättsfall. Därefter blev det lättare för mig att sammanföra rättsfallen till de olika teman som presenterades ovan. Jag numrerade rättsfallen från ett till fyra, detta blev till hjälp då jag kunde sortera under vilket tema respektive rättsfall skulle hamna. Sedan delade jag upp de sex teman till tre ”underkategori” och tre ”huvudkategori” på så vis fick alla de fyra rättsfallen en plats i varje tema. Under analysarbetet fick jag kontinuerligt vända mig till rättsfallen för att säkerställa att jag förstått vad som skrivits. Här nedan kommer en liten skiss på kodschemat.
12
Huvudkategori- tema Underkategori-tema Kod Klädpolicyn och dess
exkluderande effekt Förbud att träna aerobics med huvudduk i rättsfall ett, krav på att ha keps under arbetstid i rättsfall två, förbud mot huvudbonader bland gäster på Hotellet i rättsfall tre Företaget tillämpar klädpolicy, arbetsgivarens rationalitet, nekas anställning, uttalanden om att det rör sig om säkerhet och hygien, inga huvudbonader Vardagsrasism på
arbetsplatsen Rättsfall fyra Kränkande kommentarer från chefen, kvinnorna sade upp sig från arbetet, skulle aldrig få fast anställning på grund av huvudduk, diskriminerande trakasserier Negativa föreställningar och fördomar mot muslimska kvinnor med huvudduk Rättsfall två och fyra Olika kommentarer från chefer som är kränkande och berör etnisk tillhörighet, fördomar mot muslimer, trakasserier Kodschema: indikation om förekomst, uttryck eller effekt av diskriminering.
3.3 Metodproblem
Rättsfallen som ska användas som undersökningsmaterial till denna studie skall betraktas som sekundärdata. Det kan finnas motstridiga uppgifter i rättsfallen, men eftersom jag inte ämnar undersöka bevisbördan spelar det inte så stor roll för studiens syfte. Hur händelserna uttrycks i rättsfallen har jag konstruerat till olika teman för att kunna skapa ett kodschema till analysdelen, därför kan det vara svårt att veta vad som faktiskt har sagts, därför blir det viktigt för mig att fokusera på de uttryck som kan ge indikation på förekomst, uttryck eller effekt av diskriminering.
3.4 Forskarens roll
Jag själv bär på huvudduk och har erfarenhet om hur det är att leva som muslimsk kvinna i Sverige. Som forskarroll har man ett stort inflytande över sitt forskningsobjekt. Man styr själv över valet av materialet som ska presenteras i analysen och då är det lätt att man kan bli subjektiv i sitt tänkande. Detta kan påverka resultatet för denna studie eftersom jag använder min förförståelse, allmänna kunskap samt val av teori för att skapa en ny innebörd av undersökningsmaterialet. Det innebär att jag som uttolkare kan inte vara objektiv i förhållande
13
till mitt material. Jag vill även poängtera att resultatet av studien inte gäller alla muslimska kvinnor med huvudduk. Studiens resultat är baserade på de fyra valda rättsfallen och kan inte generaliseras, men de kan vara av stor betydelse då man utvecklar kunskap om människans upplevelser av diskriminering.
3.5 Etiska aspekter
Inom forskning finns det etiska aspekter som man ska förhålla sig till. Till denna uppsats kommer det att göras kvalitativ innehållsanalys av rättsfall och inga intervjuer. Rättsfallen finns publicerade offentligt på nätet och anses vara allmänna handlingar där vem som helst kan ta del av dem. Jag kommer använda fiktiva namn på målkärande eftersom i rättsfallen skrivs det bara två bokstäver för de som är part i målen. Anledningen att jag gör det för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. Namn på den svarande kommer att skrivas ner precis som det står i rättsfallen t.ex. chefen.
I en forskningsprocess ska man vara noga med att inte identifierar personers namn som är med i en undersökning, detta gäller för forskare som använder intervjupersoner som metod till sin undersökning. Syftet med de etiska aspekterna är att forskaren som ska t.ex. använda intervjupersoner ska skydda deras integritet så att de i framtiden inte utsätts för psykisk -och fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning.17 Eftersom jag inte har intervjupersoner till denna
undersökning behöver jag inte förhålla mig till detta. Däremot kan jag redan nu påpeka att det förekommer inga personuppgifter i rättsfallen, det som kommer upp är namn på företag eller annan organisation. Jag anser inte att man behöver ha med deras samtycke då rättsfallen finns publicerade offentligt för allmänheten. Därmed kommer jag att skriva ner namn på företag precis som det står i rättsfallen.
3.6 Validitet och reliabilitet
Till denna undersökning har kvalitativ innehållsanalys använts som metod. Undersökningsmaterialet (fyra rättsfall) kan vem som helst ta del av eftersom de är allmänna handlingar som finns publicerade offentligt på nätet. Validitet och reliabilitet för denna studie
17 Patel & Davidson. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning.
14
är svår att upprepa resultat av, dels för att olika forskare som vill använda samma undersökningsmaterial kan tolka och analysera på olika sätt utifrån studiens syfte och frågeställningar. Till denna studie har jag försökt argumentera på ett tydligt sätt för att nå syftet och besvara frågeställningarna med god validitet.18 Det jag ämnar undersöka försöker jag
tydligt och på ett objektivt sätt argumentera i igenom hela texten.
För att studiens reliabilitet ska vara god ska man vara väldigt noga i undersökningens alla led. I kvalitativa undersökningar är tolkningsaspekten en reliabilitetsfråga, och man ska vara noga med textläsning för det syfte man har.19 Med noggrann läsning har jag plockat ut uttryck som
skrivits i rättsfallen och sedan konstruerat till olika teman för att skapa ett kodschema. De uttryck som jag valt att analysera kan vem som helst kontrollera att de finns i undersökningsmaterialet (de fyra rättsfallen). Jag har bland annat citerat de uttryck som har tolkats samt givit sidhänvisning till respektive rättsfall. Den som vill ta del av materialet som analyserats kan kontrollera att det är det som använts till denna studie.
Det kan vara svårt att nå god reliabilitet eftersom jag som uttolkare av materialet använder min förförståelse och tolkar en text där en annan innebörd, kunskap och kontext skapas. Om en annan person vill använda samma undersökningsmaterial kommer kanske resultatet bli något annat beroende på studiens syfte och teoretiska utgångspunkt. Dessutom har vi människor olika uppfattningar om världen, människor, samhället osv. som ger utrymme för olika tolkningsramar och där resultatet kan bli något annat än vad denna studie visat. Det är således viktigt att vara transparent med välgrundad argumentation och med noggrant arbete under varje del av forskningsarbetet för att nå god reliabilitet.
18 Ibid., 103–104
19 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys,
15
4. Teori
Under denna rubrik går jag igenom teoretiska perspektiv som är diskriminering, stigma/exkludering, vardagsrasism. Valet av teorierna är relevanta för studiens syfte och ska appliceras vidare under analysavsnittet på de olika delarna av undersökningsmaterialet. Jag kommer inte att applicera alla teorier tillsammans i de fyra valda rättsfallen, utan de teorier som tillsammans är relevanta för respektive rättsfall kommer att appliceras för vidare analys. Det innebär att valet av teorierna som nämnts ovan ska appliceras beroende på vad de olika rättsfallen ger för indikation om förekomst, uttryck och effekt av diskriminering.
4.1 Diskriminering
Hans Ingvar Roth (2008) skriver i sin bok ”Diskriminering” att begreppet diskriminering kommer från (latin – discriminare) och betyder särskilja eller urskilja. Roth förklarar att tidigare var denna betydelse av särskiljande både problematiskt och oproblematiskt då det talades om rimlig och orimlig diskriminering.20 Roth skriver att kategoriseringar och särskiljande av
folkgrupper utsätts för diskriminering för att de uppfattas vara ”annorlunda”. Efter upplysningstiden och fram till vår tid idag har olika minoriteter och förtryckta grupper i samhället försökt resa krav på mänskliga rättigheter för att motverka diskriminering. I postindustriella och liberaldemokratiska stater har lagar om diskriminering införts för att motverka diskriminering.21 Principen om mänskliga rättigheter är att alla människor ska ha
samma grundläggande fri- och rättigheter oavsett grupptillhörighet.22
I sin bok använder Roth flera strategier för att förklara hur upplevd diskriminering kan förekomma i olika sammanhang. Eftersom studiens utgångspunkt är att undersöka de upplevelser som kommer upp i rättsfallen som kan ge indikation om förekomst, uttryck eller effekt av diskriminering kan Roths diskussioner kring individuell diskriminering vara relevant till denna studie.
”De kollektiva egenskaperna som konstituerar identitetsgrupperna kan också ha en mer eller mindre synlig eller osynlig karaktär”23 Citatet är hämtat ur Roth (2008) och illustrerar hur
hudfärg, kön, ålder, funktionshinder och religiös klädsel blir till en synlig karaktär. Enligt Roths
20 Roth, H. I. Diskriminering. 2008, S. 9. 21 Ibid., 17–19
22 Ibid., 23 23 Ibid., 45.
16
resonemang kan personer som har en synlig karaktär bli utsatta för diskriminering. Vidare förklarar Roth att ”diskriminerande förhållningsätt” kan finnas då vissa grupper kategoriseras som ”annorlunda” till skillnad från majoriteten.24 Ett orätt handlande menar Roth beskriver hur
vissa grupper i samhället utesluts på grund av människans egenskaper som etnicitet, religion, kön etc samt att dessa personer blir utestängda för att de anses inte tillhöra ”rätt” grupp.25
Diskriminerande handlingar kan vara svåra att bevisa men enligt Roth finns det diskriminering som sker utifrån ”moralisk irrelevanta egenskaper” hos den som diskriminerar.26 Det finns
människor som kan bli särbehandlade för att man har t.ex. piercing, talar en viss dialekt och klär sig på ett visst sätt.27
4.2 Vardagsrasism
Den holländska samhällsforskare Philomena Essed (1991) har teoretiserat begreppet vardagsrasism. Essed delar upp begreppet till institutionell -och individuell rasism. Till denna uppsats kommer individuell rasism att användas som teori, för att förklara de händelser som upplevs vara diskriminerande.
För att förstå konceptet vardagsrasism menar Essed behöver man förstå rasism som social konstruerad ideologi samt att problematisera strukturer och den kulturella dominans som upprätthåller en social ordning.28 Vardagsrasism sker i en process där andra personer uppfattas
vara mindre värda på grund av ”ras-, etnisk- eller kulturell tillhörighet”29. Rasism är således en
process av rutiner och vardagliga praktiker som leder till att rasismen blir till ett vardagligt problem som underordnar andra minoriteter. De som är i maktposition skapar föreställningar om den ”andre” där ojämlikhet mellan olika grupper i samhället reproduceras via vardagsrasism som upprätthåller ojämna maktrelationer mellan olika grupper i samhället.30 Vardagsrasism
bekräftas genom språk och beteenden som utförs av individuella personer inom t.ex. arbetsplatser, skola, jobbintervjuer etc. Individuell rasism är ett handlande som utförs av enskilda individer som är i maktposition och som underordnar andra minoriteter.
24 Ibid., 17. 25 Ibid., 11 26 Ibid., 11 27 Ibid., 16 28 Essed, Philomena. Understanding everyday racism: an interdisciplinary theory. 1991, S. 10. 29 Ibid., 13 30 Ibid., 50
17
4.3 Stigma
Erving Goffman som är socialpsykolog beskriver i boken ”stigma” om personens avvikande roll och identitet. När en interaktion sker mellan olika grupper i samhället kan den som anses vara främmande bli kategoriserad och fastställas en social identitet. Goffman förklarar två olika typer av social identitet, den virtuella (skenbara) sociala identitet, som innebär att ”våra intryck” av personer som har en avvikande roll och oönskad egenskap tillskrivs en karaktär på hur personen borde vara. Den andra typen benämns faktiska (actual) social identitet som innebär att personen tillskrivs en karaktär genom sina egenskaper som personen faktiskt är förbunden med. Att besitta någon egenskap som anses vara mindre önskvärd som avviker från normen kallas för att personen bär på ett stigma.31
Stigmatiserade personer blir således tillskrivna en avvikande social identitet som exkluderar dem från olika områden i samhället. Exempel på avvikande social identitet kan vara b.la personer med en annan etnicitet, religion eller könsöverskridande identitet. Att bli utsatt för ett omänskligt handlande om man blir stigmatiserad på dessa grunder kan även leda till diskriminering.32 Goffmans teori om stigma kan vara ett bra verktyg för fortsatt
analys/diskussion av empiri till denna uppsats. Stigma kan användas för att diskutera normer och avvikelser, då de personer som inte lever upp till samhällets normer och förväntningar blir exkluderade. Genom att använda begreppet stigma kan man eventuellt belysa hur sociala identiteter positioneras i samhället.
31 Goffman, Erving. Stigma. 2014, S. 10. 32 Ibid., 13
18
5. Bakgrund
Under denna rubrik kommer jag först hänvisa verser ur koranen om den kvinnliga klädedräkten inom islam. Därefter ger jag en översikt kring huvudduken ur ett historiskt perspektiv. Avsnittet avslutas med att ge olika förklaringar till varför huvudduken möter motstånd västerländska samhällen.
5.1 Den kvinnliga klädedräkten inom islam
Det finns olika tolkningar inom islamiska lagskolor om hur mycket kvinnan ska dölja av sin kropp framför främmande män. Vissa inom den islamiska läran menar att man ska täcka allt förutom ansiktet och handflatan medan andra menar att man ska täcka hela kroppen och ansiktet och eventuellt händerna.33 I koranen finns det flera verser kring kvinnans klädsel. Anne Sofie
Roald som är professor i religionshistoria har skrivit tillsammans med Pernilla Ouis boken ”Muslim i Sverige” (2003). I kapitlet ”slaget om slöjan” redogör Roald att i islamiska debatter kring kvinnans klädsel brukar begrepp som hijab, slöja, khimar och jilbab användas utan att man vidare tänker på att de skiljs åt per definition. I koranen om kvinnans klädsel står begreppet Hijab som egentligen betyder förhänge och som var riktad till Profetens hustrur (koranen 33.53). Tolkningen på vad Hijab är kan förklaras likna en hängande gardin som täckte mellan den öppna väggen eller fönstret för att avskilja mellan män och kvinnor från att se varandra. khimar (sjal) är den term som teologisk förknippas med påbudet om huvudduk (koranen 24:30-31). Jilbab är ett långt ytterplagg som muslimska kvinnor bär för att undgå att bli ofredad (koranen 33:59). Termen slöja är inte med i någon av de verser som finns i koranen, men enligt Knut Bernström som Roald hänvisar till är termen khimar beteckning av slöja (el. huvudduk). Den kan förklaras kort med att kvinnor ska bära något som täcker huvudet och barmen (bröstet).34
Mattias Gardell som är professor i religionshistoria har skrivit boken ”islamofobi” (2010) där förklarar han att det finns ett stort utbud idag på hur slöjan ska se ut och vad som skall täckas varierar beroende på hur den praktiserande muslimen ser på det. Fastän det står i koranen flera verser kring muslimska kvinnans klädsel, förekommer bland praktiserande muslimer skilda övertygelser angående täckandet som obligatoriskt eller ej. Bärandet av slöjan och på vilket
33 Ouis, P. & Roald, A.S. Muslim i Sverige. 2003, S. 190. 34 Ibid., 191–194
19
sätt man vill ha den kan beskriva personens identitet ”om vem man är, vad man gör och i vilket sammanhang man befinner sig i”.35
5.2 Slöjan ur ett historiskt perspektiv
Bärandet av slöjan brukar förknippas som specifikt muslimskt, men faktum är att den har funnits och använts av kvinnor i antikens Grekland före islams uppkomst. Även i romarriket, det persiska riket och det östromerska riket där gifta kvinnor från fina familjer använde slöjan för att markera sin höga status. Inom den judiska historien har slöja använts och lever fortfarande kvar av vissa ortodoxa grupper. Denna grupp brukar även använda peruker idag. Inom kristendomen och för kristna representeras kanske Jungfru Maria som beslöjad. Bärandet av slöjan inom den kristna gruppen i Europa varade långt in på 1900-talet. I Sverige användes floddräkternas hättor, dok och huvuddukar. Kravet på att man inte behöver ha på sig huvudduk i katolska kyrkan togs bort på 1960-talet.36
5.3 Slöjan möter motstånd
Gardell (2010) skriver en trolig förklaring varför slöjan fått så mycket motstånd i västvärlden. Gardell nämner hur tiden då franska kolonialmakten hade ett inflytande i Algeriet och hur det sedan skedde en samhällsförändring. Det förklaras hur avslöjandet om den muslimska algeriska kvinnan med slöja sågs som symbol för motstånd under en demonstration i Alger 1958. Under den tiden blev heltäckande slöjan en symbol för att dölja vapen och identitet. Gardell skriver att Konsekvensen blev att heltäckande slöja sågs som en skräckjagande figur för samhället. Denna föreställning om slöjan gav upphov till de heta debatterna om slöjförbud i skolor och utbildning som började redan 1989 i Frankrike, där några unga kvinnor vägrade ta av sig huvudduken i klassen. Gardell ger två skildra bilder på hur slöjan blev både en symbol för förtryck i Afghanistan och Iran samt en symbol för motstånd i Frankrike och under Algeriska frihetskriget.37
Roald (2003) har även skrivit om hur muslimska kvinnor med huvudduk möter motstånd från det svenska majoritetssamhället. Roald förklarar fenomenet att så länge det finns en
35 Gardell, M. Islamofobi. 2010, S. 169. 36 Ibid., 168
20
föreställning om att huvudduken är ett förtryckande instrument för det svenska samhället kommer diskriminering mot muslimska kvinnor med huvudduk att fortsätta. Roald hävdar att det är en uppenbar motsägelse att majoriteten har den inställningen att muslimska kvinnor med huvudduk är förtryckta och att det är därför de inte får jobb. Detta resonemang kretsar kring debatten om att frigöra kvinnorna från manligt förtryck genom att de blir ekonomisk oberoende och självförsörjande. Roald ger en annan trolig förklaring till detta fenomen, där majoritetssamhällets attityder gentemot huvudduken kan ha koppling till rasism, detta då huvudduken blir en synlig symbol för religionen islam i det svenska samhället.38
21
6. Tidigare forskning
Under denna rubrik presenterar jag en studie som handlar om europeiska länders inställning mot ett slöjförbud. Därefter presenteras olika studier som berör muslimska kvinnor med huvudduk.
6.1 Förbud mot slöja, kippa och kors?
Gardell (2010) tar upp olika europeiska länders ställning mot ett slöjförbud. Det gjordes en opinionsundersökning som publicerades av Pew Global Attitudes Project i juli 2010 där 82 procent av den franska majoriteten stödde lagförslaget om slöjförbud och i Tyskland (71 procent), Storbritannien (62 procent) och Spanien (59 procent). Däremot visar Opinionen i Förenta staterna att (65 procent) var emot ett förbud. I en annan undersökning som gjorts av Fundactiòn FBBVA i april 2010 var (52,6 procent) i tolv EU-länder för ett förbud att bära slöja på skolor och universitet. I Sverige var (47 procent) mot ett förbud. När frågan om förbud mot att bära kippa svarade en majoritet av Belgien, Bulgarien, Grekland, Frankrike och Tyskland ja. För Sverige, Danmark och Storbritannien svarade majoriteten nej. När det gäller bärandet av kors var situationen annorlunda, det var betydligt mer tillåtande. Det enda landet där majoriteten var emot korset var Bulgarien.39
6.2 Religion -offentlig kontra privat?
Anne Sofie Roald som är professor i religionsvetenskap har skrivit tillsammans med Pernilla Ouis boken ”Muslim i Sverige” (2003). I kapitlet ”slaget om slöjan” skriver Roald att i västvärlden har generellt kvinnor med huvudduk svårt att få jobb. Roald hänvisar till en studie som gjorts i Toronto i Kanada där muslimska kvinnor med huvudduk blev tillsagda att ta av sig denna för att få möjlighet till arbete.40 Roald skriver även att i en västerländsk kontext
förknippas muslimsk kvinna med huvudduk med kvinnoförtryck eller politiska manifestationer. Muslimska kvinnan med huvudduk symboliseras ur ett västerländskt perspektiv som avståndstagande mot majoritetssamhällets sociala och politiska idéer. Kvinnan med huvudduken framställs som provocerande och anses vara en förrädare till kvinnokampen. För
39 Ibid., 166–167
22
andra kan hon även ses som symbol för terrorism (effekten efter den 9–11 attacken i USA). Roald tar även upp skillnaden på synen av en nunna och den muslimska kvinnans huvudduk i en västerländsk kontext. Nunnor blir mer accepterade för att de presenterar majoritetens religiösa tradition till skillnad från den muslimska kvinnans huvudduk som presenteras som något främmande och som dessutom grundar på islamofobiska yttranden från det västerländska samhället. Ur detta resonemang kan man förklara att västerländska länder ser religion som en privat sak och därför ska religiositet inte synas. Manifesteras religiositet från en muslimsk kvinna blir det främmande för majoritetssamhället till skillnad från en nunna som inte blir främmande eftersom hon ingår i den kristna tron, och där kristendomen är vanlig i de västerländska länderna.41
6.3 Exkluderad från den svenska arbetsmarknaden
Wuokko Knocke och Fredrik Hertzbergs (2000) studie visar på hur ungdomar med ”invandrarbakgrund” har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Metoden som använts för studien var personliga djupintervjuer med totalt 64 personer. Bland intervjupersonerna var 20 arbetsgivarrepresentanter från offentlig- och privat sektor. Resterande intervjupersoner var mellan 16–25 år gamla med ”invandrarbakgrund”42.
Studien visar b.la ungdomarnas upplevelse av diskriminering i arbetslivet där en del kände sig diskriminerade och en annan liten del kände sig inte diskriminerade. Den sistnämnda gruppen framhöll att de hade en oro att de kunde bli utsatta för etnisk diskriminering i framtiden. Ungdomarnas känsla och medvetenhet av att de utseendemässigt skiljs från majoritetsbefolkningen förstärkte deras oro av att bli utdefinierad och negativt värderad.43 Flera
av ungdomarna som var födda i Sverige och som hade föräldrar som invandrat hit, framhöll en känsla av utanförskap samt att de alltid kommer att betraktas som ”icke svenskar” på grund av deras utseende. I studien synliggörs hur den ”icke vita kroppen” stämplas som den avvikande, vilket kan leda till ett hinder för fortsatt karriär på arbetsmarknaden.44
I samma studie som ovan skriver författarna om hur det kan uppstå svårigheter för de kvinnorna med sjal att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnornas erfarenhet har lärt dem att
41 Ibid., 190 42 Knocke, W. & Hertzberg, F. Mångfaldens barn söker sin plats: en studie om arbetsmarknadschanser för ungdomar med invandrarbakgrund. 2000, S. 39 – 41. 43 Ibid., 213 44 Ibid., 216
23
vissa jobb är uteslutna beroende på att de bär sjal. Det visas även i studien hur dessa kvinnor fått veta av arbetsförmedlingen att det finns svårigheter att få ett arbete. Beslutet att bära sjal är en markering av deras religiösa tillhörighet. Men denna markering av religiös tillhörighet och att inte alls betraktas som svensk, har fått omvärldens fördomar att styra deras yrkesval och där känslan av utanförskap förstärkts.45
Anne Sofie Roald (2003) skriver hur informanterna i hennes studie kunde uppleva svårigheter att få jobb då de ständigt fått avslag efter de varit på anställningsintervjuer. Arbetsgivaren kunde använda argument att det fanns andra arbetssökande som hade bättre kvalifikationer. Huruvida man kunde få det förklarat att det var huvudduken som var faktorn till att de fått avslag var svårt att bevisa.46
6.4 Negativa attityder, fördomar och trakasserier
Johanna Sixtenssons rapport ”Hemma och främmande i staden - kvinnor med slöja berättar” (2009) visar hur 19 muslimska kvinnor från Malmö blir utsatta för diskriminering på grund av bärandet av huvudduk. Det som visas i Sixtenssons studie är att bärandet av huvudduken var en faktor som exkluderade dem från arbetsmarknaden och från andra samhällsområden. Enligt intervjupersonernas erfarenhet visade det sig att attityderna från rekryteraren förändrades då de kom till jobbintervjun med huvudduk. Det fanns svenska konvertiter med huvudduk som var med i Sixtenssons studie och deras erfarenhet visar på att dem hade också svårt att få jobb fastän dem hade utbildning och ett svenskt namn. Detta tros ha med bärandet av huvudduken, som ses som något främmande för majoriteten.47 Studien visar hur kvinnorna vittnade om att det fanns
tydliga skillnader i bemötande på offentliga platser. Det fanns negativa attityder och fördomar som de ofta fick uppleva samt att de blev utstötta och uttittade när dem vistades i ”svenskglesa” områden i Malmö. Enligt de konvertiter som började bära huvudduk begränsades deras rörelse kring dessa områden då de kände sig utstötta och uttittade.48
Muslimska kvinnor i Listerboorn (2010) studie vittnade om en rad olika upplevelser av diskriminering, hot om våld och trakasserier i det offentliga rummet. Effekten av utsattheten på grund av huvudduken blev således en del av deras vardag - en slags vardagsrasism. Det visas i
45 Ibid., 193–195
46 Ouis, P & Roald, A. S. Muslim I Sverige. 2003, s. 201.
47 Sixtensson, J. Hemma och främmande i staden - kvinnor med slöja berättar.2009, s. 39–40. 48 Ibid., 23, 26
24
både studierna att kvinnorna inte anmälde trakasserierna då de trodde att anmälan inte skulle leda till några förändringar.49
I förarbeten om diskriminerande trakasserier står det bland annat:
”…nedsättande tillmälen på grund av den utsattes eller någon annans tillhörighet eller anknytning till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om rasistiska texter, bilder, märken och klotter eller sådant som att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gäster. Trakasserier kan vidare avse nedsvärtning eller ett förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. kommentarer om utseende eller beteende”.50
Det som ska ses som diskriminerande trakasserier i lagens mening ska vara uttalanden som riktas till en större grupp som har skydd enligt diskrimineringsgrunderna. Gruppen ska kunna klargöra att attityderna eller yttranden betraktas som kränkande. ”Attityder som inte riktas mot en eller flera individer omfattas i princip inte enligt förarbeten”.51
49 Listerboorn 2010 50 Prop. 2007/08:95, s. 493
25
7.1 Empirisk analys
Under denna rubrik kommer jag att presentera kortfattat de valda rättsfallen och knyta an med vald teori och tidigare forskning. Analysen är uppdelad i sex olika teman som formades med hjälp av analysfrågor som presenterades tidigare i metodavsnittet.
7.1.1 Förbud att träna aerobics med huvudduk i rättsfall 1
Halima som är en muslimsk kvinna och bär huvudduk fick inte träna på Enighet sportcenter i Malmö. Anledningen var att det finns ordningsregler där det råder förbud mot all sorts huvudbonader på anläggningen. DO för Halimas talan och yrkar till Tingsrätten att Halima blivit utsatt för direkt diskriminering då hon nekats träning på Enighet sportcenter för att hon bär huvudduk. DO yrkar även att Enighet gjort sig skyldig till indirekt diskriminering då kravet på förbud mot alla huvudbonader framstått som neutralt men i praktiken missgynnar människor med viss religion.52
Enighet menar att förbudet mot huvudbonader har sin grund av säkerhetsskäl men detta var dock inget som anläggningen kunde bevisa. De förklarar att i kampsporter kan det finnas risk att fingrarna kan fastna i huvudbonaden, att den kan komma i kläm i något redskap eller att man får sikten skymd med risk att skada sig själv eller andra. Samtidigt kunde de inte konkretisera på vilket sätt det kan utgöra en säkerhetsrisk om man tränar aerobics eller spinning. Dessutom yttrar Enighet om att huvudbonader som används under ett träningspass blir svettiga och är inte bra av hygieniska skäl. Samt vid kall väderlek är det inte lämpligt att gå ut med svettig huvudbonad på grund av hälsoskäl.53 Tingsrätten gjorde den bedömningen att Enighet inte haft
ett berättigat syfte genom att förbjuda huvudbonader i samband med träningen. Att huvudbonader skulle utgöra en säkerhetsrisk tog inte Tingsrätten hänsyn till och dömde därmed Enighet att betala ersättning till Halima.54
Roth (2008) förklarar att man kan dela upp diskriminering i olika strategier. Utestängandet är en av strategierna där man b.la exkluderar olika grupper från samhällets olika områden.55
Halima som blir synlig med sin huvudduk exkluderas då Enighet sportcenter har ordningsregler som i praktiken missgynnar personer med religiösa huvudbonader. De ordningsregler som verkar vara av neutral karaktär enligt Enighet får en negativ effekt för vissa grupper i samhället.
52 Mål nr T 3169–08, s. 2-3 53 Ibid., 4–5
54 Ibid., 9
26
Gruppen muslimska kvinnor med huvudduk blir diskriminerade då de inte vill ta av sig huvudduken av religiösa skäl. Enighet har inte kunnat bevisa att det finns säkerhetsrisk att träna aerobics med huvudduk, på så vis kan det ske diskriminering och exkludering av vissa personer då organisationer tillämpar kriterier som inte är nödvändiga och som vissa grupper i samhället inte kan leva upp till. Goffman (2014) skriver om personer som tillskrivs en avvikande roll detta då de inte lever upp till samhällets normer.56 Halima med huvudduken blir stigmatiserad
då hon avviker från normen och kan inte följa de regler och rutiner som Enighet sport center tillämpar. Halima bär huvudduk som har koppling till hennes religion, då religion ses som något privat blir således huvudduken synlig som religiös symbol. För majoriteten kan detta ses som något främmande och därför kan man tillskrivas en avvikande roll som inte passar in till samhällets norm.
7.1.2 Krav på att ha keps under arbetstid i rättsfall 2
Våren 2002 söker Rim arbete hos DemÅPlock (bolaget) som demonstratris. Rim är en muslimsk kvinna som bär huvudduk, hon bestämmer sig för att ringa till en av distriktscheferna för att söka arbetet. Hon blir senare uppringd av chefen som berättar kort om arbetsuppgifterna samt att det rör sig om en timanställning vid behov i vissa butiker. Innan samtalet avslutas bestämmer dem tillsammans att de ska träffas vid OJ butiken i Helsingborg där chefen ska stå och demonstrera produkter mellan 10–18. De bestämmer att få träffas kl 9.45. När Rim kommer till platsen får hon höra första kommentaren av chefen som frågar förvånat: ”Är det Du?”, varvid hon svarade: ”Ja, det är jag”. Chefen vände sig därefter bort för att ordna med bordet och talade med A.L.B. som är en annan anställd. Rim fick vänta i ca tio minuter innan hon åter fick kontakt med chefen, som då verkade nervös och talade med hög röst. ”Jag bryr mig inte om vad människor har för religion, men du kan tyvärr inte ha de kläderna på dig då du ska ”dema”, ty du ska vara ansiktet utåt för våra kunder”57 Enligt bolaget ska man ha keps under arbetstid.
Vidare sade chefen att hon bodde i Malmö där det vanligaste namnet numera är Mohammed och att hon var väldigt van vid att se och möta folk från jordens alla hörn. Rim frågade då om chefen inte tyckte att det började luckras upp lite och fick svaret: ”Jo, men det tar nog hundra år till innan folk tycker så.” Vidare sade chefen att man för arbetet också måste vara hel och ren och ha håret uppsatt. Rim blev chockad och kränkt av det uttalade men tackade för att chefen
56 Goffman, E. Stigma. 2014, s. 137. 57 AD 2003 nr 63 s. 3
27
tagit sig tid och gick därifrån. Vid samtalet nämndes inget om att tjänsten skulle ha tillsatts med annan.58
Rim valde att kontakta DO som gick vidare med att väcka talan till Arbetsdomstolen. Det framkommer i utredningen att bolaget yttrat sig genom att hävda att man ersatt anställningen till A.L.B kvällen innan Rim och chefen skulle träffas. Enligt Rim så har hon inte blivit informerad om att tjänsten ersatt med någon annan. Bolaget har en namnlista på arbetssökande som har lämnat en förfrågan om arbete och att som rutin brukar chefen ha ansvar att ringa upp arbetssökande när bolaget är i behov av en arbetstagera. På så vis ringer den ansvarige till den arbetssökande och bestämmer träff.59
DO har gjort gällande följande att bolaget:
1. Avbrutit anställningsförfarandet vid mötet den 31 maj 2002 och orsaken är Rims klädsel och religion. Missgynnandet har samband med hennes etniska tillhörighet.
2. Gjort sig skyldig till etnisk diskriminering då man uttalat sig om härkomsten av namnet Mohammed och genom att ställa ett kriterium att anställda ska kunna äta och demonstrera griskött.
3. Gjort sig skyldig till könsdiskriminering då klädpolicyn missgynnar muslimska kvinnor med huvudduk.60
När Rim kommer till arbetsplatsen där hon skulle träffa chefen får hon höra kommentaren: ”Jag bryr mig inte om vad människor har för religion, men du kan tyvärr inte ha de kläderna på dig då du ska ”dema”, ty du ska vara ansiktet utåt för våra kunder.”61
Denna kommentar visar på hur en huvudduk kan ses vara som något främmande för majoriteten. Kommentaren kan även förklaras att man måste se ut på ett visst sätt för att bli accepterad av majoriteten. Hans Ingvar Roth (2008) förklarar att ”diskriminerande förhållningsätt” kan finnas då vissa grupper kategoriseras som ”annorlunda” till skillnad från majoriteten.62 Ett orätt
handlande menar Roth beskriver hur vissa grupper i samhället utesluts på grund av människans egenskaper som etnicitet, religion, kön etc samt att dessa personer blir utestängda för att de anses inte tillhöra ”rätt” grupp.63 Diskriminerande handlingar kan vara svåra att bevisa men
58 Ibid., 4 59 Ibid., 13 60 Ibid., 9 61 AD nr 63 62 Roth, H.I. Diskriminering. 2008, S. 17. 63 Ibid., 11
28
enligt Roth finns det diskriminering som sker utifrån ”moralisk irrelevanta egenskaper” hos den som diskriminerar.64 Det finns människor som kan bli särbehandlade för att man har piercing,
talar en viss dialekt och klär sig på ett visst sätt.65 Detta särbehandlande kan ge indikation på
diskriminering som exkluderar en muslimsk kvinna med huvudduk för att man klär sig på ett visst sätt som inte tillhör majoriteten. Enligt tidigare forskning var det flera europeiska länder som röstade för ett förbud av huvudduk i skolor och i universitet. När det gäller bärandet av kors var situationen annorlunda det var betydligt tillåtande. Denna opinionssökning som gjorts visar på hur huvudduk ses som något främmande för majoriteten och att huvudduken är negativt laddad och som kan få en exkluderande effekt.66
I Sixtenssons (2009) studie visas att det finns fördomar mot muslimska kvinnor med huvudduk. I samma studie deltog svenska kvinnor som konverterat till islam och när de började bära huvudduk, slutade de vistas i svenskglesa områden för att de kände sig främmande och uttittade.67 Enligt detta resonemang spelar det alltså ingen roll om ditt utseende är ”svensk”
eller ”icke svenskt”. Huvudduken blir en markering att man utseendemässigt ser annorlunda ut jämfört med majoriteten. Muslimska kvinnor med huvudduk blir stigmatiserade vilket kan ge en exkluderande effekt inom olika områden i samhället. I detta rättsfall visas liknande mönster som i Sixtenssons studie, där Rim fick höra kommentarer om sin klädsel som inte passade in i arbetet som demonstratris. Enligt bolaget ska man ha keps på huvudet när man står och demonstrerar produkter till kunder. Chefens kommentar kan vara en diskriminerande handling eftersom huvudduken symboliserar islam och chefen uttryckte att denna klädsel inte passade in när en person ska demonstrera produkter framför kunderna.
7.1.3 Förbud mot huvudbonader bland gästerna på Hotellet i rättsfall 3
En muslimsk kvinna (Laila) med huvudduk lämnade in en förfrågan om arbete som lokalvårdare till Hotell Ronneby AB. Laila blev tillfrågad om hon kunde tänka sig att ta av sig huvudduken om hon fick jobbet. Enlig hotellets policy anställer man inte personer med huvudbonad, piercing eller tatueringar. Policyn gäller för personal som ska vistas bland kunderna/gästerna på hotellet. Laila svarade att hon inte ville ta av sig huvudduken och att hon ville jobba som lokalvårdare i hotellet. Hon blev tillfrågad om hon kunde tänka sig jobba
64 Ibid., 11 65 Ibid., 16
66 Gardell, M. Islamofobi. 2010, s 166-167.
29
”bakom kulisserna” detta då hon inte kommer i direkt kontakt med gästerna. Hon tackar nej till att jobba ”bakom kulisserna” och Hotellet erbjuder henne inget jobb på grund av hennes huvudduk.68
I stämningsanmälan 2013/235 som DO upprättat framstår det att hotellet Ronneby har en klädpolicy som anses vara neutral men som i praktiken missgynnar personer med viss religion och etnicitet. Hotellet har inte haft ett berättigat syfte till sitt förfarande av neutralitetspolicy. Argument som Hotellets chef använt är att man anställer inga personer med piercing, huvudbonader, tatueringar och näsringar som ska vistas bland gästerna på hotellet.69 Deras
policy har inget samband med säkerhet eller hygien. I detta fall är hotellets policy ett val som görs medvetet, då man vill att alla arbetstagare som kommer i kontakt med gästerna ska se ut på ett visst sätt. ”De kollektiva egenskaperna som konstituerar identitetsgrupperna kan också ha en mer eller mindre synlig eller osynlig karaktär”70 Citatet är hämtat ur Roth (2008) och
illustrerar hur hudfärg, kön, ålder, funktionshinder och religiös klädsel blir till en synlig karaktär. Enligt Roths resonemang kan personer som har en synlig karaktär bli utsatta för diskriminering, vilket i detta fall är den muslimska kvinnan med huvudduk.71
7.2.1 klädpolicyn och dess exkluderande effekt
I Rims fall hade bolaget ett kriterium att man ska ha keps när man står och demonstrerar produkter till kunderna. Kriteriet hade inget samband med säkerhet eller hygien.72 I Enighet
sportcenter råder det förbud mot alla sorters huvudbonader i samband med träning på grund av säkerhetsskäl och hygien. Kriteriet är inte nödvändigt vilket resulterade i att Enighet sportcenter gjort sig skyldig till indirekt diskriminering då man missgynnar muslimska kvinnor med huvudduk att träna aerobics. I Lailas fall hade Hotellet en policy som bland annat förbjuder alla sorters huvudbonader att bäras om man jobbar bland gästerna.
Det finns i diskrimineringslagen undantag för diskrimineringsskyddet gällande religion och trosuppfattning inom arbetslivet, utbildning, värnplikt och civilplikt. Det innebär att en arbetsgivare enligt diskrimineringslagen 2 kap. 2 § p. 1 kan ha ett yrkeskrav som har ett
68 ANM 2013/235 69 ANM 2013/235 70 Roth, H.I. Diskriminering. 2008, s. 45. 71 Ibid., s. 46 72 AD 2003 nr 63 s. 6
30
berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet.73 Enligt Halimas och
Lailas fall har klädpolicyn inte varit lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet, alltså har domstolen inte ansett att det har något samband med säkerhet eller hygien.
Den beskrivning som kommer upp i rättsfallen som berör policyn ger ingen direkt indikation på att det råder förbud mot religiösa symboler, däremot ges det indikation på effekten av diskriminering som i praktiken missgynnar muslimska kvinnor med huvudduk. Dessutom kan det ge en effekt att muslimska kvinnor med huvudduk exkluderas för att de misslyckas med att leva upp till vad som faktiskt fodras av henne då arbetsgivaren tillämpar ett kriterium som inte passar henne på grund av religiösa skäl. 74 Som Goffman (2014) benämner det för faktisk social
identitet, där människan (muslimska kvinnan med huvudduk) ses som främlingen som besitter egenskaper som kategoriseras som avvikande från normen.75
I Lailas fall väljer chefen att säga det tydligt att personal med huvudduk inte erbjuds arbete bland gästerna.76 Arbetsgivarens rationalitet påminner om vad Goffman (2014) benämner för
en virtuell social identitet, där ”vi” som tillhör normen tillskriver personen hur den borde vara.77
Våra uppfattningar om den ”andre” som har piercing, tatuering eller huvudduk avviker från organisationens norm och blir stigmatiserad som inte får utföra arbete bland gästerna på hotellet. Chefen som är i en maktposition och tillhör den norm som har tolkningsföreträde kan välja vad som anses vara normalt som tas ofta förgivet och accepteras som något självklart, däremot den som avviker från normen riskerar att stigmatiseras och diskrimineras.78
Klädpolicyn och dess exkluderande effekt kan ge indikation om att muslimska kvinnor med huvudduk är den religiösa symbolen som i praktiken kan missgynnas.
7.2.2 Individuell vardagsrasism på arbetsplatsen rättsfall 4
Under år 2007 var Nora 24 och Amani 27 timanställda hos Friskis och Svettis i Malmö. Deras arbete var i receptionen. Nora och Amani kommer ifrån mellanöstern, är muslimer och bär huvudduk. Under anställningstiden blev de båda ständigt utsatta för trakasserier av den manliga chefen. Chefen ifrågasatte Islam och muslimsk klädsel och levnadssätt. Kvinnorna fick ofta
73 Swanstein, F & Henrikz, K. diskrimineringslagen från princip till praktik. 2017, s. 110. 74 Goffman, E. Stigma. 2014, 14. 75 Ibid., 11. 76 ANM 2013/235 s. 3 77 Goffman, E. stigma. 2014, s. 11. 78 Swanstein, F & Henrikz, K. diskrimineringslagen från princip till praktik. 2017, s. 25.
31
höra kränkande uttalanden som var könsbaserad. Vid ett tillfälle frågade chefen kvinnorna om de kunde visa deras hår under huvudduken ”endast för honom”. Vid flera tillfällen kom han in till omklädningsrummet där tjejerna bytte om utan att förvarna. Vid ett tillfälle såg han Nora utan slöja, vilket ledde till att hon började byta om hemma istället innan hon gick till jobbet. Under ramadan fastade Nora och Amani när de arbetade, då kunde chefen kommentera saker som: ”ni muslimer är dumma i huvudet som svälter ihjäl er”, ”muslimska kvinnor blir slagna av deras män”, ”din man är arab, hur accepterar han att du jobbar på kvällarna” och ”ni muslimska kvinnor är mycket håriga”.79
Den 24 januari 2008 hade Amani och en annan arbetstagare ett möte med chefen. Under mötet skulle det diskuteras samarbetsproblem som uppstod på jobbet. Mannen höjde rösten och sa att Amanis brister i det svenska språket var orsaken till samarbetsproblem. Amani berättade att orsaken var att det varit en stor belastning på jobbet då många kunder ville förnya sitt medlemskap i samband med att det var ett nytt år. Det hade tydligen kommit in klagomål mot Amani från kunderna. Det hela slutade med att chefen sa till både Nora och Amani att de inte skulle få fast anställning på grund av deras huvudduk. Efter en lång tid av trakasserier sade Nora och Amani ifrån, och bad chefen att sluta med sitt beteende mot dem. Det som framkommer i fallet är att de kränkande kommentarer var ingen led av skämt eller jargong, speciellt inte då han sa till dem att de var tvungna att ta av sig huvudduken för att få fast anställning. Det blev för mycket för de båda kvinnorna, vilket resulterade i att de valde att avsluta sin anställning på Friskis och Svettis.80
DO som företrädde kvinnorna i målet valde att väcka talan till Arbetsdomstolen (AD) eftersom trakasserierna skedde under arbetstid. Enligt AD:s motivering i domen är parternas berättelser motstridiga, detta visar på att bevisbördan inte varit tillräckligt för att fälla chefen för diskriminering. Det som även fick en betydelse i domen var att arbetsgivaren hade ingen kännedom om att trakasserierna ägde rum under tiden kvinnorna varit anställda. I förarbeten om diskriminerande trakasserier står det bland annat:
”nedsättande tillmälen på grund av den utsattes eller någon annans tillhörighet eller anknytning till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om rasistiska texter, bilder, märken och klotter eller sådant som att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gäster. Trakasserier kan vidare avse nedsvärtning
79 AD 2010 nr 21 s. 3–4 80 Ibid., 5
32
eller ett förlöjligande eller förnedrande uppförande som t.ex. kommentarer om utseende eller beteende”.81
Det som ska ses som diskriminerande trakasserier i lagens mening ska vara uttalanden som riktas till en större grupp som har skydd enligt diskrimineringsgrunderna. Gruppen ska kunna klargöra att attityderna eller yttranden betraktas som kränkande. ”Attityder som inte riktas mot en eller flera individer omfattas i princip inte enligt förarbeten”.82 De kränkande uttalanden som
till exempel ”ni muslimer är duma i huvudet som svälter ihjäl er”83 kan vara både rasistiska och
diskriminerande uttalanden mot gruppen muslimer.
Enligt Essed, i de los Reyes & Kamali (2005) kan vardagsrasistiska uttalanden vara svåra att sätta fingret på.84 Vardagsrasism kan vara dold och svår att identifiera dels för att de som är i
maktposition nekar att rasism finns samt personer som bär på stigma anklagas för att vara överkänsliga.85 Enligt detta resonemang är vardagsrasism problematiskt och svår att bevisa
vilket illustreras i detta rättsfall då Nora och Amani inte kunde bevisa de pågående trakasserierna. Händelserna i detta rättsfall ger en bild på hur individuell rasism kan uppstå mellan en chef och arbetstagare. Nora och Amanis erfarenhet av händelserna som inträffat belyser hur individuell rasism kan vara dold och som i praktiken förnekas av chefen som är i maktposition. En annan kommentar som chefen fällde var när han bad att få se under Noras och Amanis huvudduk ”bara för honom”86 denna handling degraderar kvinnorna att de ser
utseendemässigt annorlunda med huvudduken till skillnad från majoriteten. Vilket kan kopplas till Goffmans teori om stigma där olika grupper i samhället exkluderas genom att gruppens eller individens avvikelse synliggörs av majoritetssamhället som sedan leder till att gruppen eller individen blir exkluderad från normen.87 Den individuella rasismen som uppstår av chefen kan
leda till en diskriminerande handling. Att bli tillfrågad om att få se under deras huvudduk kränker deras värdighet och enligt vad som förekommer ovan i förarbeten kan detta resultera till diskriminerande trakasserier, om den som blir utsatt kan bevisa att en kränkande handling
81 Prop. 2007/08:95, s. 493 82 Swanstein, F & Henrikz, K. Diskrimineringslagen från princip till praktik. 2017, s. 34. 83 AD 2010 nr 21 s. 4 84 Philomena Essed “Vardagsrasism” i red. Paulina de los Reyes och Masoud Kamali Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, SOU 2005:41, Stockholm, 2005, s. 72. 85 Ibid., 83 86 AD 2010 nr 21 s. 3 87 Goffman, E. Stigma. 2014, s. 9.
