Digitalisering av fastigheter
En användaranpassad kontrollpanel för IOT-enheter
Digitization of real estates
A user-friendly control panel for IOT devices
Författare: Hannes Linnér
Examinator: Steve Dahlskog
Datavetenskap
Kandidatnivå
Informationsarkitektur, 180 hp
VT-19
1
Sammanfattning
Examensarbetet utreder digitalisering inom fastighetsbranschen och undersöker hur långt branschen har kommit gällande integrering av ny teknik. Arbetet lyfter hur företag arbetar idag samt vilka problem och behov som kan underlättas med hjälp av digitalisering, mer specifikt med hjälp av tekniken IoT (Internet Of Things). IoT gör det möjligt att koppla olika enheter till internet för att utläsa information eller styra funktionaliteter. Studien grundas på kvalitativa intervjuer vilka analyseras genom metoder inom User Experience (UX). Målgruppen för studien är personer som arbetar med fastigheter i form av drift och underhåll. Genom att skapa personas och scenarion hos aktuell målgrupp skapas en större förståelse över hur de arbetar idag, vilka problem och behov de upplever inom deras yrkesroller. Genom metoder inom User Interface (UI) skapas en prototyp som illustrerar den information som är betydande för målgruppen. Informationen från fastigheterna kommuniceras via IoT-enheter. För att möjliggöra kommunikationen mellan enheter och prototyp används systemet Yggio, ett API (Application Programming Interface) som tillhandahålls av företaget Sensative. Studien visar hur ett användarvänligt gränssnitt kan se ut, fungera samt underlätta för arbetet inom fastighetsbranschen.
Nyckelord: Fastigheter, Digitalisering, Internet Of Things (IOT), User Experience (UX), User Interface (UI), Användarvänlighet.
2
Abstract
This degree project is a design project that investigates digitization in the real estate industry and examines how far the real estate industry has come regarding the integration of new technology.
The study highlights how companies work today and what problems and needs can be facilitated through digitization, more specifically the technology IoT (Internet Of Things). IoT makes it possible to connect different devices and sensors to the Internet in order to read information or control the functionality.
The study is based on qualitative interviews which are analyzed through methods within User Experience (UX). The target group for the study is people who work with operation and maintenance of real estates. By creating personas and scenarios for the relevant target group, a greater understanding is created of how they work today along with what problems and needs they experience within their professional roles. Through methods within the User Interface (UI) a prototype is created which illustrates the information that is significant to the target group. The information from the properties is communicated via IoT devices. To enable communication between devices and prototype, the system Yggio is used, an API (Application Programming Interface) which is provided by the company Sensative. The study shows how a user-friendly interface can look, function and facilitate work in the real estate industry.
Keywords: Real Estate, Digitization, Internet Of Things (IOT), User Experience (UX), User Interface (UI), Usability.
3
Förord
Detta är ett examensarbete skrivet av Hannes Linnér för programmet Informationsarkitektur på Malmö Universitet. Arbetet är examinerande för området Data- och informationsvetenskap. Examensarbetet undersöker digitalisering i fastighetsbranschen och inriktar sig på området Internet of Things (IoT). Examensarbetet genomförs i samarbete med företaget Sensative. Sensative är ett företag baserat i Lund som arbetar med Internet Of Things.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Abstract ... 2 Förord ... 3 1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Problemformulering ... 7 1.3 Syfte ... 7 1.4 Frågeställning ... 8 2. Metod ... 9 2.1 Metodbeskrivning ... 9 2.2 Semistrukturerade intervjuer ... 102.3 Persona och prototyp ... 10
2.4 Metoddiskussion ... 11 3. Litteraturstudie ... 12 4. Resultat ... 14 4.1 Intervju ... 14 4.2 Persona ... 16 4.3 Scenario ... 17 4.4 Prototyp ... 18 4.5 Slutsats ... 23 5. Analys ... 25 6. Slutdiskussion ... 27
6.1 Bidrag till branschen ... 27
6.2 Fortsatt arbete... 28
Referenser ... 30
Figurer & bilder ... 32
5
1. Inledning
I dagens samhälle pågår en digitalisering. Digitalisering av vår vardag har blivit en bekvämlighet som revolutionerat hur vi arbetar och agerar. Detta har förändrat hur individer beter sig i sociala sammanhang och arbetar gränsöverskridande på en global nivå [1]. Med hjälp av digitalisering kan genvägar skapas som underlättar krångliga och föråldrade processer. Den digitala utvecklingen influerar och underlättar således individens vardag samtidigt som utvecklingsmöjligheterna i och med den digitala revolutionen bara blir fler. Tjänster och funktioner som tidigare behövt en person för att skötas kan idag hanteras av digitala system. Tack vare internet, som bidrar till att olika enheter kan kommunicera med varandra, kan betydande informationsnätverk knytas mellan uppkopplade enheter [1]. Digitalisering skapar både möjligheter och utmaningar inom fastighetsbranschen [2]. Under den senaste tiden har branschen arbetat mot att säkerhetsställa att inte hamna efter den snabba utvecklingen [2]. Generellt i Sverige har digitalisering ökat kraftigt under de senaste fem åren [3]. Fastighetsbranschen är dock mer trögrörlig och först för drygt ett år sedan började fastighetsbolagen inse värdet av att tillämpa den nya tekniken [3]. Uppfattningen om digitaliseringens betydelse varierar beroende på ägarstrukturen och avkastningskrav, samtidigt står det klart att fastighetsägarens roll kommer att förändras i framtiden med hjälp av ny teknik [3]. Denna rapport fokuserar på digitaliseringens möjligheter att underlätta drift och underhåll av fastigheter
En relativt ny teknik som passar bra till digitalisering av fastigheter och anses som nästa fas i utvecklingen är Internet Of Things (IoT). IoT innebär att tidigare icke-uppkopplade fysiska enheter kan kommunicera med varandra och med användaren [4]. Det här öppnar upp för möjligheten att individer nu får information från uppkopplade föremål. Konceptet IoT är en slags förlängning av internetanslutning till fysiska enheter och vardagliga föremål. Internet i IoT är nätverket som möjliggör för olika saker,"Things", att kommunicera och utbyta data [5]. Termen "Things" i IoT används därmed då det handlar om alla möjliga fysiska enheter som nu innehåller en anslutning till internet. Till exempel fordon, hushållsapparater, lampor och sensorer [5].
Ett resultat av IoT är att det blir betydligt enklare att direkt kommunicera med den fysiska världen. Det ger större möjligheter och gör det enklare att skapa uppkopplade system för datainsamling och funktion hos fastigheter. Det resulterar i förbättringar, effektiviseringar, ekonomiska fördelar och minskad konsumtion. [5]
6
IoT är ett ständigt växande nätverk av olika fysiska enheter som är uppkopplade till internet [5]. Enheterna är nåbara med en egen adress (IP) och anropas oftast genom ett API som kan hanteras via flera olika sorters system [6]. Ett API är ett system som lyssnar på anrop och skickar tillbaka data eller utför en funktion. Det är en förutsättning för att IoT-lösningar ska utvecklas på bred front är stabila och skalbara lösningar [6]. Ett exempel på ett sådant API är systemet Yggio som utvecklats av företaget Sensative.
1.1 Bakgrund
Examensarbete har genomförts i samarbete med företaget Sensative som är baserat i Lund. Sensative är ett företag som utvecklar inom IoT och har inriktat sig på att "digitalisera den verkliga världen". Sensative jobbar med en modulär IoT-arkitektur där olika lager och bitar passar ihop. Systemet Yggio är ett öppet och tillgängligt system som betyder att vem som helst kan tillhandahålla sensorer och skicka data från IoT-enheter [10]. Eftersom det är öppet kan utvecklare bygga egna system och nya tjänster [10]. Sensative gör detta i form av API och datamodeller som är baserade på FIWARE-standarden vilket minimerar inlåsningseffekter [11]. Företagets flaggskepp, som heter Yggio, är ett system som har utvecklats för att kunna koppla upp, kontrollera och kommunicera med olika fysiska IoT-enheter. Enheterna finns i olika varianter för olika typer av information och insamling av värden. Yggio är en IoT integrationsplattform som integrerar realtidsförändradande data från byggnader, belysning, trafik, kollektivtrafik, avfallshantering, säkerhet [11]. Yggio fungerar mellan tjänster, anslutna tillgångar, sensorer och nätverk vilket gör det möjligt för flera användare och tjänster att använda data som genereras av både delade och privata IoT-enheter [11].
Den typ av IoT-enhet som kan anpassas till flest användningsområden är sensorerna som företaget Sensative har byggt. Sensorerna påminner till utseendet om en större typ av glasspinne (se Bild 1) och kan användas för att mäta allt från temperaturer, fuktighet, solljus, om något är öppet eller stängt, på eller av samt hur mycket ström som förbrukas. Informationen skickas från sensorerna och hanteras i systemet Yggio. En del av att arbetet är att skapa en prototyp för att visa hur systemet Yggio kan underlätta arbetet i fastighetsbranschen. För
att specificera kraven och kunna bestämma hur omfattade prototypen ska vara kommer den förhålla sig till ett bestämt scenario. Scenariot förhåller sig i sin tur till en persona från en viss målgrupp i fastighetsbranschen. De olika
7
Persona innehåller ett användningsfall som beskriver hur användandet skulle kunna gå till. Varje persona kommer att använda ett visst antal olika IoT-enheter för insamling av relevant data för att demonstrera en prototyp.
1.2 Problemformulering
För att kunna använda systemet Yggio krävs något typ av gränssnitt som möjliggör att man kan interagera med de olika IoT-enheterna på ett smidigt sätt. Gränssnittet behöver kunna hantera data från Yggio och samtidigt kunna kommunicera tillbaka till systemet. Eftersom systemet hela tiden uppdateras i realtid är det passande att gränssnittet gör det på samma sätt.
Sensative har skapat ett gränssnitt i form av en kontrollpanel via systemet Yggio. Kontrollpanelen är främst skapad som ett utvecklingsverktyg och används därför till största del av utvecklare. Den kan användas för felsökningar av systemet och innehåller all information och funktionalitet som ingår med deras olika IOT enheter. Eftersom det är skapat för utvecklare så är det inget system som främst fokuserar på användarvänlighet. Det tar således tid för en oerfaren användare att sätta sig in i det och mycket av den information som finns blir överflödig och komplicerad för den ”vanliga” användaren, i detta fall fastighetsägare eller fastighetsvärd. En fastighetsägare behöver enbart kunna använda och få överblick över vissa grundläggande delar från IoT-enheterna och är således inte i behov av alla utvecklingsfunktioner som plattformen tillhandahåller. För att kunna illustrera vad Yggio är kapabelt till behövs ett gränssnitt som passar fastighetsanvändare och uppfyller dennes behov. Till skillnad från kontrollpanelen behöver gränssnittet förenklas och anpassas för att bli användbart. Användaren ska kunna förstå hur IoT-enheterna hanteras och vilka möjligheter det kan skapa för arbetet. Yggio bidrar med en stor mängd användbar information men den blir svår att tolka om användaren inte är kapabel till att hantera informationen på ett lämpligt sätt.
1.3 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap kring hur ett användarvänligt system över en fastighets IoT-enheter skulle kunna se ut och vad det skulle kunna innehålla. Systemet Yggio kan användas inom flera branscher men studien fokuserar endast på fastigheter och fastighetsägare. Studien ska ge en inblick över hur fastighetsbranschen arbetar med digitalisering idag och vilka aspekter av den som saknas med även vad som skulle kunna arbetas med idag samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Att använda sig av Yggio och IoT kan förenkla drift och underhåll hos fastigheter och därmed spara på dess resurser. Denna studie ämnar därmed
8
även att bidra till hur en bredare förståelse för hur branschen kan arbeta mer resurseffektivt och hållbart. Examensarbetets mål är att skapa en mer användarvänlig vy av kontrollpanelen genom att skapa en prototyp över ett passande gränssnitt.
1.4 Frågeställning
Mot denna bakgrund är syftet med studien att bidra till en bredare förståelse för hur digitaliseringens möjligheter kan underlätta arbetet inom fastighetsbranschen. Studien utgår därför från följande forskningsfrågor:
1. Hur ser digitalisering av arbete ut idag i fastighetsbranschen?
2. Hur kan användandet av IoT underlätta arbetet i fastighetsbranschen?
3. Hur kan en användarvänlig prototyp fungera för en fastighetsägare?
Den första frågan undersöker hur fastighetsanvändaren arbetar med drift och underhåll och innefattar vilka möjligheter digitalisering kan innebära.
Den andra frågan avser att svara på hur tekniken IoT kan förändra och underlätta arbetet med fastigheter. Där det handlar om vilken typ av information och funktionalitet som är aktuell i ett sådant system.
Den tredje frågan ska besvara hur denna typ av information kan framställas och vilka tekniker och typer av verktyg som kan realisera ett gränssnitt för att hantera det.
9
2. Metod
Från att identifiera problemet till att komma fram till ett resultat, kommer arbetet söka information genom intervjuer med personer som jobbar i fastighetsbranschen tillsammans med företaget Sensative. Tillsammans med en litteraturstudie kommer material användas för att skapa relevanta och verkliga användningsfall. Det empiriska materialet kommer sedan att utvärderas och analyseras för att sedan appliceras på en prototyp i syfte att utforma ett användarvänligt resultat. Examensarbetet utgår från den problemformulering och de forskningsfrågor som har skapats med hjälp av företaget Sensative. Studien ämnar uppnå syftet genom metoder som kretsar kring User Experience (UX) och User Interface (UI). För att samla information kommer intervjuer användas. Intervjuer är en del av UX designen och handlar i om att ta reda på så mycket som möjligt om användaren [14]. Fastighetsbranschen har valts som enskilt fall till studien och kommer undersökas genom att titta på olika yrkesgrupper, hur de jobbar och vilka behov som finns och insamlad information. Intervjuer genomförs med personer inom fastighetsbranschen inom de olika yrkesgrupperna av användare. Detta har inriktats till personer som arbetar med fastigheter i form av drift och underhåll. Resultatet av studien används sedan för att göra en användarstudie över de olika användarna [9]. Användarstudien representeras av tre olika persona, där varje persona har ett scenario, som beskriver deras användarvanor. Det tre olika persona grundas på kvalitativ data från intervjuerna. Under studiens genomförande har personal på Sensative bidragit med kunskap och feedback för att bidra till ett relevant resultat.
2.1 Metodbeskrivning
Undersökningen baseras på tre semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma inom branschen. Kvalitativa studier utgår från att verkligheten kan uppfattas på flera olika sätt och att det således inte endast finns en absolut sanning [19]. Denna undersökning fokuserar på olika människors upplevelser och syn på verkligheten och ämnar beskriva, förklara och tolka dessa olika sanningar för att kunna skapa en verklig bild av fenomenet. Undersökningen omfattar ett litet antal personer vilket möjliggör en värdefull och djupgående insyn av deltagarnas upplevda verkligheter.
10
2.2 Semistrukturerade intervjuer
Intervjuerna var semistrukturerade i den bemärkelse att de utgick från en intervjuguide (se bilaga B1) men behöll ett dynamiskt tillvägagångssätt för att kunna röra sig i olika riktningar. Intervjuguiden utformades efter vilka ämnesområden som var viktiga att beröra och vilka frågor som var betydande att få svar på. Det mest väsentliga vid utformandet av en intervjuguide är att frågorna ska möjliggöra för forskaren att få information om respondenternas upplevelser och att intervjun ska rymma flexibilitet [19]. Intervjuguiden underlättade intervjuerna då frågorna kunde anpassas på plats efter respondenternas erfarenheter och kunskaper men samtidigt tillåta att alla ämnen berördes och att alla frågor besvarades. En fördel med semistrukturerade intervjuer är att de möjliggör intressanta upptäcker, samtidigt som strukturen möjliggör analys utifrån likheter och olikheter [20]. Platserna för intervjuerna anpassades efter respondenternas önskemål för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt. Intervjuernas längd varierade mellan 40 och 90 minuter beroende på respondenternas olika erfarenheter och åsikter. Under intervjuerna fördes minnesanteckningar som sedan användes för att skriva ner intervjuns fynd i sin helhet efter den var avslutad. Detta möjliggjorde ett starkt fokus på samtalet och respondentens upplevelser samtidigt som inga viktiga infallsvinklar missades.
2.3 Persona och prototyp
En av forskningsfrågorna handlar om att få en ökad förståelse för den potentiella användaren och ta reda på vilka behov av informationssystem som är byggt med IoT-teknologi samt få en förståelse hur dess användning kan se ut. De kvalitativa Intervjuer är en lämplig metod då det möjliggör en djupare insyn som i denna studie inriktar sig på fastighetsbranschen. Intervjuerna fokuserar på tre olika yrkesområden kring fastighetsdrift och underhåll. Detta kommer beskrivas, i de skapade persona. Persona skapas för att enklare ska kunna förstå sin användare och få en inblick i deras behov [8]. En persona är en påhittad men realistisk bild av den valda användaren [8]. Varje persona representerar en grupp av användare och ger en tydligare bild av kunden [8]. Persona är en viktig del som hjälper till att skapa en strategi och att ta viktiga designbeslut [9]. Till de olika persona skapas olika scenarios som beskriver hur användandet av IOT-enheter i fastigheter kan se ut, baserat på intervjuerna och persona. Tillsammans med plattformen Yggio skapas en användbarhetsstudie på hur det kan användas baserat på behov och möjlighet över hur en sådan plattform kan se ut. UI delen innefattar skapandet av tänkta gränssnitt och en prototyp över ett tänkt användningsfall [9]. Med hjälp av persona skapas scenarios som ska beskriva
11
användningsfall kopplade till de olika typer av persona. Scenarios används för att på ett enkelt sätt beskriva hur de olika persona kan interagera med produkten och ska vara skrivet som ”en vanlig dag på arbetet” [8]. Prototypen ska sedan skapas utifrån resultatet av intervjuerna och passa till de skapade persona och deras olika scenarion. Prototypen kommer användas i demonstrationssyfte för att visa visuellt hur ett användarvänligt system skulle kunna se ut.
2.4 Metoddiskussion
Forskningsområdet och frågeställningen till examensarbetet valdes tillsammans med handledaren Göran Andersson på Sensative och var startskottet för arbetsprocessen. Vidare följde en litteraturgenomgång av forskningsområdet. Efter att ha uppnått en förståelse av forskningsområdet fortsatte processen med att uppnå en förståelse av de problem som uppsatsen tillämpade frågeställningen på. Detta gjordes med hjälp av dokumentationen som samlades in med hjälp av Sensative men även genom efterforskning på egen hand. Därefter planerades och genomfördes intervjuer på tre olika sorters användare vilket ledde till att en djupare förståelse samt för att få användarens perspektiv. Intervjuerna ingår i User Experience och handlar om att lära sig förstå användaren tillsammans med persona och scenario [9]. Studien passar bra eftersom den används för att utveckla, testa teorier och visa på den komplexitet som kännetecknar verkligheten [13]. Metoden som används genererar kvalitativa data som är mer beskrivande och djupgående än siffror och diagram [14]. Nackdelar med att använda sig av dessa intervjuer är att det av somliga anses inte vara ett vetenskapligt tillvägagångsätt och därmed saknar vetenskaplig trovärdighet [14]. Det kan även vara svårt att analysera den data som man får in eftersom man använder många olika sätt att samla in data på och att studierna ofta är induktiva och abduktiva och inte deduktiva [14].
12
3. Litteraturstudie
Litteraturstudien inleddes med att lära känna fastighetsbranschen för att få en inblick över hur arbetet ser ut i dagsläget. Sensative har givit en inblick i deras sätt att jobba och vad man försöker få ut på marknaden. Detta har bidragit till mycket relevant information kring arbetet med IoT samt vilka möjligheter som finns.
För att studien ska bygga på en trovärdig grund har relevanta artiklar inom områden för fastighetsbranschen, digitalisering samt digitalisering i fastighetsbranscher tillsammans med IoT studerats. Fastighetsbranschen är något som har varit långsam i digitaliseringsprocessen och inte hängt med i tempot som andra branscher [2]. Studien menar på att det finns mycket möjligheter och flera sätt att jobba med digitalisering inom fastigheter [2]. Tidigare forskning om intelligenta system i byggnader har undersökts och bidrar till att öka förståelsen av de olika typerna system och arten av digitalisering i fastigheter, då dessa byggnader är intelligenta på olika sätt och kräver olika sorters bevakning [15]. En viktig del av intelligenta system hos fastigheter är användarvänlighet. För en användare handlar det om att kunna använda systemet i olika miljöer och på olika plattformar [16]. I takt med en accelererad utveckling av IoT har smarta hem och intelligenta system för fastigheter ökat i popularitet de senaste åren [16]. Det är därför intressant att undersöka vad som föreslås vara ett smart kontrollsystem för fastigheter som gör att användarna kan använda mobiltelefoner för att komma åt byggnader och fastigheter.
I rapporten ”Intelligent light control using sensor networks” diskuteras hur fastigheter ökar användarkomfort på arbetsplatsen och samtidigt reducerar driftkostnader vilket är två primära mål vid digitalisering av fastigheter [17]. Ett annat begrepp för denna typen av teknik kan förknippas med är ”Smarta hem”. Smarta hem är ett samlingsnamn för hem som är uppkopplade till internet på olika sätt. Det har undersökts på andra håll hur smarta hem införts för att underlätta vissa problem. Rapporten ”Organic smart home”, fokuserar på ett verkligt världsscenario för energihantering av smarta hem där man tittar på externa signaler som återspeglar fastigheternas tillstånd, detta för att hantera utmaningen kring att balansera energibehov, underhåll och generation [18].
I examensarbetet ”Digitalisering av kommersiella fastigheter genom Internet of Things”, [7] kan man följa både hur man sätter samman en fallstudie där man utreder målgrupper och samlar information och i form av kvantitativa
13
och kvalitativa intervjuer. Arbetet utreder hur man jobbar med IoT och fastigheter.
För att få tydliga riktlinjer på hur man skapar en god User Experience (UX) och ett användarvänligt User Interface (UI) har artiklar gällande dess metod följts [8], [9]. Dessa har visat på ett framgångsrikt tillvägagångssätt och viktiga delar för att få en ökad förståelse av hur ett system skulle kunna se ut och fungera [9].
14
4. Resultat
Resultatet av detta arbete har delats upp i fyra kategorier som följer den process och metod som arbetet utgått utifrån. De relevanta och intressanta delarna av intervjuerna lyfts fram för att jämföra och observera skillnader mellan yrkesgrupperna och dess användning. Informationen från intervjuerna bidrog till vilken kunskap som finns samt vilket behov man ser av att digitalisering i fastighetsbranschen som finns idag. Att använda sig av IoT-teknik för att övervaka fastigheter är något som är nytt på marknaden vilket bidrar till att många företag inte ännu integrerat det som en del i dagliga arbetet. Fastighetsbranschen är vana vid att arbeta utan digitala uppkopplade verktyg. Nu har utvecklingen kommit så pass långt att möjligheterna till att digitalisera i fastighetsbranschen är betydligt enklare än tidigare.
Från intervjuerna har det skapats tre persona som skildrar de olika typerna av användare. Detta genom att tillskriva dem passande egenskaper och applicera de tre persona i typiska användningsfall där varje typ av persona har ett eller flera angivna scenarios. Scenarios tar upp ett användningsfall som sedan realiseras i form av en prototyp.
4.1 Intervju
En betydande del av materialet i denna studie inhämtades genom intervjuer. Studien baseras på tre intervjuer som gjordes med olika typer av intressenter i projektet. Intervjuerna genomfördes efter en frågemall men anpassades på plats. Intervjuerna var semistrukturerade i den bemärkelse att de utgick från en intervjuguide men behöll ett dynamiskt tillvägagångssätt för att kunna röra sig i olika inriktningar. Detta underlättade intervjuerna då frågorna kunde anpassas på plats efter intervjuobjektets erfarenhet och kunskap men samtidigt tillåta att alla ämnen berördes och de viktiga frågorna svarades på.
Det viktiga med intervjuerna var att få prata med erfarna yrkesutövare inom fastighetsbranschen för att se hur de arbetar och ta reda på deras behov.
Första intervjun gjordes med Sensative tillsammans med en samarbetspartner inom fastighetsbranschen. Intervjun handlade om hur Sensative arbetar med utveckling inom fastigheter idag och undersöker vilka möjligheter och behov de ser i fastighetsbranschen. En viktig del som togs upp var möjligheterna att visualisera all den information som genom Yggio kan upphämtas från fastigheter. Yggio är ett realtidsuppdaterande system som hela tiden förändras i takt med att enheterna gör det. Detta möjliggör att kunna spara ner dessa värden eller data under en längre tid och sedan visualisera statistik där man interaktivt kan välja mellan IoT-enheterna, och
15
se hur deras värden har förändrats, under en viss tidsperiod. Här arbetar Sensative tillsammans med ett företag som heter Abiro. Abiro har byggt ett system som fångar upp data som kommer från Yggio, även detta i realtid. Data sparas ner av systemet och kan ses över valda tidsperioder och jämföras. Med den realtids uppdaterande data som Yggio förser kan manipuleras och användas för att visualiseras i till exempel grafer och statistik. Man kan med olika visuella verktyg göra diagram för att jämföra värden via diagram och tabeller eller få fram deras position på en karta. Sensative och Abrios sätt att arbeta riktar in sig mer på fastighetsbolag som äger större komplex av fastigheter som då oftast arbetar med många fastigheter. Detta kommer resultera i många enheter som kommer innehålla mycket information. För att detta ska kunna bli användarvänligt krävs det att visuellt kunna jämföra många objekt på ett tydligt sätt. Enligt Sensative är det viktigt för fastighetsbolagen att kunna övervaka sina fastigheter på olika sätt. Detta för att kunna kontrollera och bevaka konsumtion för att kunna tjäna pengar och minska negativ påverkan på miljö. Detta ger en möjlighet att planera effektivare för och mer överskådligt genomföra underhåll av sina fastigheter. För detta arbetssätt passar sensorerna bra till användning för att kunna samla värden från flera delar av fastigheterna.
Den andra intervjun gjordes med en fastighetsägare på ett mindre fastighetsbolag. Företaget ansvarade för ett tjugotal fastigheter och en större affärsgalleria i centrum. Till gallerian, som hade flera olika tekniska system fanns ett gränssnitt på all övervakning och funktionalitet. Systemet var stort och hade många funktioner som var nödvändig för gallerians dagliga drift. Till de övriga fastigheterna användes i dagsläget inget datasystem. Istället hade man fem gånger i veckan en rondering, där man manuellt åkte runt till fastigheterna för att kolla olika värden och ändra dessa efter vad som var nödvändigt. Detta gjordes ofta och behovet att kunna övervaka fastigheter mer mobilt var stort. Fastighetsägaren berättade att det finns många olika värden att hålla reda på och all information som var möjlig att få fram hade varit av betydelse. Exempel på information som är av intresse att enkelt kunna överskåda genom en webbapplikation berör värme och ventilation i fastigheter, temperaturer i lokaler i relation till temperaturer ute samt att tappvattnet håller rätt värden. Vattenförbrukning hade också varit betydelsefullt att kunna mäta och se så att mätaren inte går för fullt och att det inte läcker någonstans.
Den tredje intervjun gjordes med en fastighetsvärd som ansvarar för underhåll av ett antal fastigheter med tillhörande bostadsrätter och deras tillhörande driftutrymmen. Till skillnad från tidigare fastighetsägare arbetar
16
denne med mer praktiska uppgifter, som till exempel uppdrag från felanmälningar, skador eller beställningar på saker som behöver avhjälpande underhåll och service. Under intervjun kom det fram vilken typ av information som hade varit intressant att se i en applikation eller på en webbsida. Fastighetsvärden hade önskemål om att kunna övervaka specifika lokaler som driftutrymmen. Ett exempel var tvättstugan där han vill kunna bevaka hur mycket och se hur mycket resurser som går åt, vad som man bokat, hur många tvättar man kör och vilka maskiner som används mest. Han önskar även kunna kontrollera så att el fungerar på primära ställen. Fastighetsvärden påpekade därtill att övervakning av mindre aspekter såsom att hålla koll på förfrysningar i stuprännor och istappar från taket eller så att inte någon toalett har fastnat i en spolning och står och drar vatten. För en mer detaljerad rapport från intervjuerna se bilaga [B1].
4.2 Persona
Intervjuernas resultat bidrog till skapandet av persona. Persona har som syfte att skapa en bredare förståelse för användaren samt ge en inblick i vilken slags användare som ingår i målgruppen. De olika persona visar hur användaren idag arbetar och bidrar till att förstå vad användaren är van vid och även hur den brukar jobba. Med materialet från intervjuerna som underlag skapades tre olika persona med olika yrkesroller och tillhörande egenskaper:
• Fastighetsvärd - Arbetar mer praktiskt med fastigheter.
• Fastighetsägare - Äger ett mindre antal fastigheter och är även likt en fastighetsvärd som då ibland praktiskt arbetar med underhåll av fastigheter.
• Fastighetsbolag - Anställd på ett fastighetsbolag som ansvarar för större fastighetsobjekt och ofta fler fastigheter i antal.
De olika persona visar tre olika användningsfall inom de olika yrkesrollerna som berör drift och underhåll av fastigheter.
Persona för fastighetsskötare handlar mer om en praktisk roll. Beroende på vart man arbetar handlar arbetet om att lösa fysiskta problem. I nuläget avläses mestadels av informationen manuellt men användaren känner ett behov av att kunna se det mer överskådligt på ett ställe.
Persona för fastighetsägaren och en anställd på ett fastighetsbolag är relativt lika förutom att en fastighetsägare vid ett mindre företag oftast har flera olika sorters uppgifter och är för det mesta mer involverad praktiskt. Därför har den typen av fastighetsägaren mer kontakt med hårdvaran i de olika
17
fastigheterna. För en mer detaljerad rapport över de tre olika persona se bilaga [B2].
4.3 Scenario
Tre olika typer av scenarios har skapats baserat på deras respektive persona. För persona för en fastighetsvärd är scenariot mer inriktat på att enkelt kunna välja och se olika fastigheter. En fastighetsskötare är intresserad av information gällande felanmälningar men vill även kunna ha uppsikt över olika värden från fastigheterna. Scenarion till de olika persona beskrivs följande:
- Fastighetsvärd
”Flera gånger om arbetsdagen kollar jag igenom applikationen
för att se efter om något inom mitt område har hänt, för att reglera något eller bara för att observera att allt ser bra ut i fastigheterna. Oavsett om jag befinner mig på kontoret eller är ute på jobb så finns systemet tillgängligt för en enkel överblick av relevant information kring fastigheterna. Genom att kunna kontrollera och överblicka de olika enheterna i de olika lokalerna sparar jag tid och får mer kontroll.”
- Fastighetsägare
”Istället för att behöva åka ut flera gånger i veckan för att kontrollera olika värden i fastigheterna kan jag enkelt interagera med systemet och se en övergripande statistik över fastigheterna. Genom att kunna kontrollera och överblicka de olika enheterna i de olika lokalerna, oavsett om jag är ute på jobb eller på kontoret sparar jag tid och får mer kontroll.”
- Anställd på fastighetsbolag
”I applikationen får jag en tydlig överblick över alla fastigheterna. Där ser jag realtidsuppdaterad information som håller koll på olika värden. I appen kan jag föra statistik på de enheterna som jag vill och analysera dessa för att minska konsumtion och förenkla underhåll och drift av fastigheterna”
18
4.4 Prototyp
Efter ett flertal möten på Sensative och med den informationen som hämtats från intervjuerna undersöktes resultatet för att få en idé av hur en prototyp med inriktning på digitalisering av fastigheter skulle kunna se ut och fungera. En betydande del av information som är relevant för fastighetsbranschen är den data som IoT-enheterna via Yggio skickar till Abiros system som sparar ner informationen. När informationen har sparats ner återstår arbetet med att kunna visualisera den. Visualiseringen handlar om att visa upp all den information som idag går att avläsas från IoT-enheterna i fastigheterna med hjälp Yggio. Informationen ska således finnas tillgängligt på en plattform som kan användas på olika miljöer och främjar som användbarhet.
En aspekt av digitalisering som inte ännu är väletablerad inom fastighetsbranschen är kunna hantera övervakning i realtid över internet av olika fastigheter. Dagens fastighetsägare har ofta många fastigheter och stora lokaler att ansvara för vilket gör det tidskrävande att övervaka de olika värdena som krävs för att underhålla och sköta de olika fastigheterna eller lokalernas drift. Prototypen visar därför hur man kan få fram den data som skickas från Yggio till något visuellt. Prototypen innehåller också ett gränssnitt över en plattform där användaren kan navigera runt för att hålla koll på sina fastigheter och övervaka olika IoT-enheter. Där användaren ska interagera med plattformen för att få mer detaljerad information.
För att sedan visualisera data som sparas och möjliggöra att man kan publicera det på internet används Power BI. Power BI är en företagsanalys-verktyg skapat av Microsoft [12]. Verktygets syfte är att ge interaktiva visualiseringar och innehåller ”business intelligence-funktioner” med ett gränssnitt som kan göras tydligt för slutanvändaren genom att skapa egna rapporter och instrumentpaneler [12]. Med Power BI förenklas själva processen från att manipulera all den data som samlas via Yggio och gör det sedan möjligt att visualisera den informationen på ett lämpligt sätt. Informationen kan sedan dynamiskt uppdateras i takt med att systemet förändras. Verktyget har som syfte att göra det möjligt att hantera stora datamängder och skapa gränssnitt som användaren kan interagera med. Power BI lyfts sedan in i prototypens frontend och fungerar både på en webbsida eller i en applikation.
19
Bilden nedan visar på ett exempel skapat med data från Yggio, som blivit modifierat med Power BI och sedan lagts in på en webbsida. Panelen är interaktiv och går genom olika tryck från användaren få mer eller detaljerad information och värden från IoT-enheterna.
Power BI bistår med en instrumentpanel som uppdateras i takt med att IoT-enheternas värden förändras. I rutan ”name” kan användaren välja vilken enhet den vill titta på. Den valda enheten visas sedan primärt i de andra rutorna. Olika enheter har olika typer av värden och vissa enheter kan även ha flera olika värden. Genom en karta kan användaren även se vart IoT-enheten befinner sig och genom ett diagram kan användaren följa hur enhetens värdeutveckling har förändrats över tid.
20
Tillsammans med denna statistik över data som samlas med hjälp av Yggio och Abiro visar nästa bild på en webbplattform där detta skulle kunna göras tillgängligt. Bilen visar startsidan av applikationen efter att användaren har loggat in på sitt konto. På startsidan finner användaren menyn längst upp till vänster som används för att navigera runt på de olika sidorna. En karta visar sedan vart de olika fastigheterna som finns registrerade på sidan befinner sig. På startsidan finns en lista med alla de IoT-enheter som anslutits till användaren.
Denna webbplattform möjliggör en enkel användning i olika miljöer och vid olika tillfällen för att användaren när som helst ska kunna få en överblick över fastigheterna. Webbapplikationen kommer fungera likt ett ”dashboard” där fastigheterna ligger samlade tillsammans med enheterna.
21
Genom att trycka på IoT-ikonen får användaren upp en andra meny där man snabbt får en överblick över vilka fastigheter som är inlagda och hur deras värden ser ut. Det går också att välja att se alla enheter som är ansluta och vilka värden dem har just nu. Detta visar på figur 3 och figur 4 som är tagna från projektets prototyp.
Sidans primära objekt är fastigheterna och deras enheter. Därför kan användaren via menyn få en mer detaljerad vy över dess information. Fliken som innehåller kontots fastigheter visar vilka fastigheter som har lagts till i systemet och tillhörande information angående dessa. Fliken som representerar IoT-enheter beskriver djupare vilken information som finns att ta del av.
Tanken med prototypen är att visa vilka möjligheter som finns för fastighetsbranschen gällande IoT-enheter. Prototypen är upplagd på ett
sådant sätt att man snabbt och enkelt ska få en överblick över sina fastigheter och deras tillhörande IoT-enheter. Detta ska också vara tillgängligt på olika plattformar och miljöer så att det alltid finns tillgängligt. Denna prototyp passar främst användargrupperna fastighetsägare och fastighetsbolag. Prototypen visar en överskådlig bild av alla fastigheter och kan bevaka de olika värdena så att man hela tiden håller koll på sina fastigheter.
FIGUR 3 FIGUR 4
22
När första versionen av prototypen var klar testades den hos två av användarna som deltagit i intervjun. Trots att det vid detta tillfälle inte var en fullt fungerade applikation förstod användarna syftet och kände sig bekväma med att navigera runt i prototypen. Däremot upplevde respondenterna att den delen av prototypen som innehöll stora mängder statistik från Power BI till en början var komplicerad då det var mycket information samlad på ett och samma ställe. Detta är förståeligt då det kan vara svårt för ett otränat öga att utläsa informationen och därmed kunna interagera med statistiken på ett enkelt sätt. För att underlätta interagerandet förändrades prototypen så att användaren enklare skulle kunna se information just för en specifikt vald enhet, och därmed lättare kunna skilja på all den information som framställs av Power BI. Detta genom att via gränssnittet kunna välja en specifik IoT-enhet från listan med alla enheter för att tydligare se den önskade informationen. På Figur 5 och Figur 6 nedan kan man till vänster se listan med alla anslutna IoT-enheter och dess tillhörande fastigheter. Där kan man genom att trycka på varje IoT-enhet få fram information och statistik kring just denna. IoT-enheten blir då markerad i listan och all dess information blir tillgänglig till höger om listan. Detta blev ett tydligare sätt att kunna se och interagera med de olika IoT-enheterna vilket skapar en högre användbarhet.
FIGUR 6
23
4.5 Slutsats
För att sammanfatta resultatet och ge ett svar på de olika forskningsfrågorna kommer här slutsatsen av examensarbetet. Det var tre olika primära forskningsfrågor som användes för att sammanfatta projektet och formulera problemet. Slutsatsen beskriver vad examensarbetet kommit fram till och varför det är på det sättet.
Den första frågan som skapades skulle innefatta vilka behov av digitalisering som finns i fastighetsbranschen och undersöka vilka möjligheter som digitalisering skulle kunna bidra till. Fastighetsskötarna arbetar idag till stor del manuellt med värden som temperaturer, värme, vatten och ventilation. Då fastighetsskötare behöver befinna sig på fastighetens plats för att kunna övervaka och se hur de olika värdena förändras behöver man röra på sig mycket och ta sig till de olika fastigheterna. Med hjälp av IoT och olika IoT-enheter är det istället möjligt att få alla dessa värden via internet. Yggio kan med andra ord samla en mängd önskad information gällande fastigheter på en gemensam plattform där användaren enkelt kan övervaka de olika värdena. IoT-enheter underlättar således arbetet för fastighetsskötare då det sparar tid då personen inte fysiskt behöver vara på plats för att övervaka fastigheternas värden. Det är även hållbart ur ett miljöperspektiv då det möjliggör resursbesparing genom enkel kontroll och övervakning. Genom att använda sig av IoT-enheter med hjälp av Yggio skapas möjligheter att bygga applikationer och program som visar och sparar värden som fastighetsskötare och fastighetsbolag upplever ett behov av.
Den andra frågan avser vilken typ av information och funktionalitet som är aktuell i ett system för IoT-enheterna. Under intervjuerna fanns det ett stort intresse över flera olika värden som fastighetsskötare och fastighetsbolag dagligen vill övervaka. Ett gemensamt mål för dessa är att kunna minska på konsumtion genom att följa hur de olika värdena förändras med tiden och vad som påverkar det. Dessa värden skiljde sig en del mellan respondenterna beroende på vad deras yrke innefattade. Ett antal exempel på värden som var intressant var, temperaturer i de olika fastigheterna och hur dessa förändrades i olika årstider eller efter ändringar av inställningar, vatten, tappvatten och temperaturer gällande vatten var något som dagligen övervakades för att det skulle hålla rätt temperaturer och inte bli dåligt. Fastighetsskötare såg även att det var viktigt att hålla koll på så att inget vatten stod och rann omedvetet. Detta kunde vara om man hade en läcka eller att någon eller något hade slutat fungera. Till exempel en toalett efter spolning som fastnat och bara stod och rann. Lysen och lampor var också något respondenterna såg ett behov av då man enkelt ville övervaka att inte
24
lysen stod på för mycket och därmed förbrukade onödigt med ström. Allt detta ville respondenterna ha samlat tillsammans på en lättåtkomlig plats som är lättåtkomligt oavsett plats eftersom man ofta befinner sig på olika platser.
Den tredje frågan innefattade hur ett digitaliserat system för fastigheter skulle kunna visualiseras. Hur informationen kan framställas och vilka tekniker och typer av verktyg kan realisera denna typ av system. Svaret på denna fråga är en online plattform i form av en webbapplikation, denna skulle med fördel vara tillgänglig i olika miljöer och på olika enheter men främst på datorer och mobiler. Denna applikation skulle behöva vara realtidsuppdaterande eftersom flera av värdena konstant förändras. För att skapa en modern webbapplikation är biblioteket React JS passande eftersom informationen hämtas på uppdaterande sätt så att själva webbsidan slipper uppdateras för att värdena på sidan ska förändras. För att sedan kunna jämföra och övervaka förändringar av värdena passar verktyget Power BI bra. Verktyget fungerar bra tillsammans med en webbapplikation och kan enkelt skapa olika vyer för att övervaka sina IoT-enheter i sina fastigheter.
25
5. Analys
Dagens samhälle utvecklas konstant tack vare den pågående digitaliseringen. Med hjälp av digitalisering kan genvägar i arbetssätt skapas vilket kan underlätta krångliga och föråldrade processer. Utvecklingen går fort i samhället och företag måste ständigt hålla sig uppdaterade för att inte hamna på efterkälken. Företag inom alla branscher måste utnyttja de tekniska möjligheter som finns idag för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Detta examensarbete är skrivet för företag inom fastighethetsbranschen men även till företag som arbetar med utveckling och digitalisering i fastighetsbranschen. Arbetet visar att fastighetsbolag och fastighetsskötare inte har kommit så långt med att digitalisera sina fastigheter och lokaler. De flesta företag följer rutiner och processer som utvecklades långt innan internets etablering i samhället och är inte heller medvetna om vilka möjligheter som finns idag. Av de tre respondenterna som deltog i undersökningen var det endast en som hade erfarenhet av ett internetuppkopplat system i sin yrkesroll. Detta system tillhörde en modernare galleria och var ett stort och komplicerat system. Systemet för gallerian innehöll all tillhörande funktionalitet så som larm, hissar, värme och belysning. Systemet styrdes och underhölls av en anställd person som genomgått en utbildning i systemet då det innehöll stora mängder information och var komplicerat. Till respondenternas övriga fastigheter fann inga uppkopplade system och hos undersökningens övriga deltagares fastigheter skedde övervakningen av de relevanta värdena i fastigheterna manuellt på fastighetens plats. Det var således ovanligt att fastighetsskötarna hade fastigheter uppkopplade mot internet och de var inte heller medvetna om vilka tekniska möjligheter som finns idag. Därför kändes det hos samtliga respondenter väldigt intressant för att kunna övervaka alla sina fastigheter på en plattform. Som tidigare nämnt hade alla respondenterna begränsad teknisk kunskap och upplevde svårigheter gällande inlärning av ny teknik. Efter respondenterna blivit medvetna om vilka möjligheter som finns idag och hur de, med en webbaserad applikation, på ett okomplicerat sätt kan övervaka sina fastigheter var intresset stort.
Bevakning av fastigheternas olika värden sker idag oftast fysiskt på plats,
något som de skulle kunna göra via applikationen. Samtliga respondenter
förstod att detta skulle underlätta deras arbete, spara tid samt även minska konsumtion. De var alla överens om att lösningar som detta är ett steg mot framtiden. Beroende på vilket slags fastighetsbolag respondenterna arbetade på skiljde arbetsområdena sig åt. Detta kunde bero på att fastigheterna användes för olika ändamål eller var olikt byggda. Detta resulterade i att olika sorters information och värden var relevanta att
26
övervaka för olika bolag och personer i fastighetsbranschen. För att skapa och anpassa ett system till dessa användare behöver således skillnaderna identifieras. Det är även av vikt att ta reda på vilka behov som de potentiella användarna upplever för att tydliggöra dessa delar i systemet för att därmed
göra det mer användbart. Fastigheterna innehåller stora mängder
information vilket bidrar till en gemensam plattform skulle innehålla alltför mycket information för att göra det användarvänligt. Den optimala lösningen skulle därför vara att anpassa olika plattformar till olika sorters företag för
att göra det så användbart som möjligt. Att göra ett lättåtkomligt interaktivt
system kändes viktigt eftersom många av yrkesgrupperna ofta arbetar mobilt och befinner sig på resande fot mellan fastigheterna för att åtgärda problem. Det hade därför varit betydande med ett system som kan nås från olika platser på olika enheter.
27
6. Slutdiskussion
Detta examensarbete är ett designarbete där en prototyp skapats som grundar sig i studiens resultat. Fastighetsbranschen har undersökts för att identifiera vilka behov som idag finns och vilka behov som kan underlättas med hjälp av digitalisering. För att examensarbetet skulle få en realistisk bild av fastighetsbranschen genomfördes en undersökning innehållande tre separata intervjuer med personer som arbetar inom branscher och även
intervju med företaget Sensative. Under arbetets början var det svårt att
hitta passande respondenter som både hade en relevant yrkesroll för arbetet samt hade tid för en intervju vilket bidrog till att en stor mängd tid försvann
till detta. Eftersom examensarbetet skrivs under en begränsad tid kunde
endast en planerad summa timmar läggas på att söka personer som kunde ställa upp på studien vilket resulterade i att det endast blev tre intervjuer. Fördelen med studien var att intervjuerna var ett möte med respondenten. Intervjuerna förhöll sig i första hand till en intervjumall. Men eftersom mötet skedde på plats med respondenterna kunde intervjun och frågorna utformas efter hur intervjun gick och vad för slags erfarenhet de olika personerna hade. Detta bidrog till att olika delar av relevant information kunde samlas in. Nackdelen med studien är att den endast baseras på tre intervjuer. Majoriteten av respondenterna var i den övre medelåldern och hade låg
erfarenhet av digitaliseringen. De respondenter som arbetade med
fastigheter rent praktiskt hade inte särskilt mycket vana över internetuppkopplad digitalisering. En av respondenterna stod ut i studien då han arbetade med ett uppkopplat system som var utformat för en av
företagets fastigheter. Majoriteten av personerna som deltog i
undersökningen hade således låg eller ingen erfarenhet alls av den typ av
applikation och teknik som studien fokuserar på. Samtliga respondenter var
positivt inställda till applikationen och intresserade av att höra vilka möjligheter som finns gällande deras arbete med hjälp av tekniken.
Fastighetsbranschen är bred och det finns stora skillnader mellan olika företag som arbetar med fastigheter. Beroende på vilken typ av fastigheter företaget eller personen arbetar med blir olika delar av information och funktion relevanta Olika fastigheter är byggda för olika ändamål och behöver därför olika slags övervakning. För att kunna skapa en funktionell och användarvänlig applikation behövs således detaljerad information kring vilka aspekter företaget eller användaren menar är relevanta för dem.
6.1 Bidrag till branschen
Undersökningen ger en inblick i hur personer inom fastighetsbranschen arbetar idag och vilka möjligheter det finns att digitalisera delar av deras
28
arbete. Examensrapporten har bidragit med en överskådlig bild över vilka
behov som finns samt vilka delar av arbetet gällande drift och underhåll som
går att underlätta med hjälp av teknik. Arbetet innehåller tre skapade
persona som beskriver tre olika roller inom fastighetsbranschen. Dessa persona målar upp en bild över hur de olika yrkesgrupperna arbetar idag och
hur de önskar att ett system anpassat för deras arbete skulle fungera. Det
empiriska materialet från intervjuerna samt de skapade persona kan vara intressant för aktörer som önskar få en snabb inblick i hur dagens fastighetsarbetare arbetar och hur de tänker kring just digitalisering i samband med deras yrke. Denna studie kan således användas för utvecklare som önskar digitalisera delar av fastighetsbranschen för att få en ökad
förståelse av målgruppen.
Konsumtion kan avse sådant som vattenförbrukning och strömförbrukning men kan även handla om förbrukad tid av personal både i praktisk arbetstid och körtid mellan fastigheter Digitalisering och uppkoppling av fastigheter
skulle således kunna göra stor skillnad gällande dessa aspekter. Detta arbete
visar på vilka möjligheter som digitalisering kan bidra med. För fastighetsbranschen är det nu betydande att börja integrera digitalisering i arbetet för att inte hamna efter i utvecklingen och det startar med att göra sig medveten om vilka möjligheter som finns.
6.2 Fortsatt arbete
I framtiden kommer digitalisering bli allt vanligare i fastighetsbranschen likt andra branscher. Det har redan blivit enklare att applicera denna typen av digitalisering hos fastigheter samtidigt som tekniken kommer att fortsätta utvecklas. Detta kommer att bidra till att fler möjligheter skapas och att arbetet med fastigheter blir både smidigare och modernare. Med denna typ av ny teknik kan man få en helt ny överblick över sina lokaler samtidigt som dem kommer kunna styras interaktivt över internet. Tack vare denna typ av digitalisering kommer fastighetsbolag och personer som arbetar med fastigheter kunna minska sin konsumtion samt spara pengar tack vare uppkopplade fastigheter.
Detta examensarbete hade kunnat fortsätta genom fler iterationer.
Arbetes huvudsakliga mål var att skapa en användarvänlig applikation för dess målgrupp. Eftersom arbetet har flera olika delar där varje del spelar in på resultatet har utvecklingen av prototypen haft en begränsad tid.
29 som är att visa hur ett system för underhåll och drift av fastigheter skulle kunna se ut.
Ett fortsatt arbetet av protypen skulle kunna leda till fler funktioner och en högre funktionalitet. En förbättring av prototypen skulle vara att mer knyta den mer till Yggio för att både kunna övervaka och även kontrollera olika IoT-enheter. Detta skulle möjliggöra att till exempel tända och släcka lampor
samt reglera temperaturer i lokaler. Att knyta applikationen till Yggio skulle
ge ett realtids uppdaterande resultat av hur fastigheternas enheter förändras över tiden.
Detta är också bara en prototyp och därför byggt på ett enkelt sätt med teknikerna HTML, CSS och JavaScript tillsammans med Power BI som visualiserar data från IoT-enheterna. Skulle en sådan här byggas för att användas i verkligt arbete skulle fler verktyg och tekniker krävas för att göra
den användbar. En av dessa skulle vara att använda sig av ett modernt
JavaScript-bibliotek till exempel React. React hade passat extra bra eftersom det möjliggör realtidsuppdateringar på en webbsida. Eftersom informationen från fastigheterna hela tiden förändras kan sidan också göra detta i takt med fastigheterna vilket hade varit betydelsefullt då
fastighetsbolagen övervakar sina fastigheter.
Prototypen är i nuläget också bara anpassas till större skärmar som datorskärmar och monitorer då studien var tidsbegränsad. En verklig webbapplikation skulle med fördel vara responsiv och mobilanpassad eftersom det ska kunna vara åtkomlig mobilt i olika miljöer för att kunna användas av dess målgrupp på ett optimalt sätt.
30
Referenser
[1] - Want, R., Schilit, B. N., & Jenson, S. (2015). Enabling the internet of things. Computer, 48(1), doi:10.1109/MC.2015.12
[2] - Ahola, T. (2017, 31 september). Fastighetsservice – nästa digitala utmaning. FastighetsNYTT. Hämtad från
https://fastighetsnytt.se/2017/08/fastighetsservice-nasta-digitala-utmaning/
[3] - Ajne, J., & Peterhoff, M. (2018). Digitalisering inom den Svenska
Fastighetsmarknaden – En marknadsbild. (Examensarbete, KTH,
Stockholm). Hämtad från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1230052/FULLTEXT01.pdf
[4] - Howard, B. C. (2013). How the Internet of Things May Change the World. National Geographics. 3 maj 2016.
[5] – Madza, A, (2018), Internet of Things (IoT): Concepts, Concerns & Applications, Juni 26 2018. Hämtad från
https://medium.com/@The_Mad_Zaafa/internet-of-things-iot-concepts-concerns-applications-c0647473b461
[6] - Nordmark, J., & Eliassen Lundahl, L. (2016). Digitalisering av
kommersiella fastigheter genom Internet of Things. (Examensarbete,
Uppsala universitet, Uppsala). Hämtad från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:942357/FULLTEXT01.pdf
[7] - Oates, B. J. (2006). Researching information systems and computing. London: SAGE.
[8] - Raven, L. (2018, September 14). How To Conduct User Experience Research Like A Professional. CAREERFOUNDRY. Retrieved from https://careerfoundry.com/en/blog/ux-design/how-to-conduct-user-experience-research-like-a-professional/
[9] - Ghazaryan, A. (2015, May 15). The Value of UX Research in Product Development. designmodo. Retrieved from https://designmodo.com/ux-research/
[10] – Sensative AB , About Sensative (2018), - Hämtad från https://sensative.com/
[11] – Sensative AB – Yggio - IoT-control panel (2018) - Hämtad från https://sensative.com/yggio/
31
[12] – Power Bi - Business intelligence like never before (2018), Microsoft, Hämtad från https://powerbi.microsoft.com/en-us/
[13] – Iveroth, E (2012): Case Studies + Action Researching, , Uppsala Universiteit, 2018-03.05
[14] – Yin, R.K. (2003), Case study research: design and methods. Sage, Thousand Oaks, CA.
[15] – Rand H. M. Agha, University of Baghdad, Baghdad, The Nature of intelligent system in buildings -, Iraq, London, United Kingdom — June 30 - July 02, 2018, Pages 62-66
[16] - Nian Xue, Lulu Liang - An Access Control System for Intelligent Buildings - Xi'an, China — June 18 - 20, 2016
[17] - Vipul Singhvi, Andreas Krause, Carlos Guestrin, James H. Garrett, Jr.H. Scott Matthews (2011) - Intelligent light control using sensor networks - Proceedings of the 3rd international conference on Embedded networked sensor systems - Pages 218-229 - San Diego, California, USA — November 02 - 04, 2005
[18] - Florian Allerding, Hartmut Schmeck - Organic smart home: architecture for energy management in intelligent buildings - OC '11 Proceedings of the 2011 workshop on Organic computing - Pages 67-76 - Karlsruhe, Germany — June 18 - 18, 2011
[19] - Alan Bryman - Samhällsvetenskapliga metoder, 2011 – (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
[20] - Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
32
Figurer & bilder
Bild 1: Comfort Strip, Sensative AB - https://sensative.com/strips/strips-lora/
Figur 1: En interaktiv vy i form av statistik från systemet Yggios ner sparade data. Data har modifierat med Power BI och sedan lagts in på en webbsida. Från projektets prototyp.
Figur 2: Den ursprungliga startsidan av prototypen efter man har loggat in på sin användare och kommer in på sitt konto där ens fastigheter är inlagda. Från projektets prototyp.
Figur 3: En sidomeny som visar det tillhörande kontots IoT-enheter och dess viktigaste värden och information för en snabb överblick. Från projektets prototyp.
Figur 4: En sidomeny som visar det tillhörande kontots fastigheter och dess viktigaste värden och information för en snabb överblick. Från projektets prototyp.
Figur 5: En synkroniserad IoT-enhet har blivit vald och är svart-markerad i listan. Till höger om listan visas den informationen som gäller den valda enheten och dess värden. Från projektets prototyp.
Figur 6: En synkroniserad IoT-enhet har blivit vald och är svart-markerad i listan. Till höger om listan visas den informationen som gäller den valda enheten och dess värden. Från projektets prototyp.
Bilagor
[B1] – Intervju [B2] – Persona [B3] – Scenario
