• No results found

Kan motiverande samtal hjälpa personer med övervikt och fetma att ändra livsstil : en littersturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kan motiverande samtal hjälpa personer med övervikt och fetma att ändra livsstil : en littersturöversikt"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KAN MOTIVERANDE SAMTAL HJÄLPA PERSONER MED

ÖVERVIKT OCH FETMA ATT ÄNDRA LIVSSTIL

En litteraturöversikt

CAN MOTIVATIONAL INTERVIEWING HELP OVERWEIGHT

AND OBESE PEOPLE TO CHANGE LIFESTYLE

A literature review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 20201101 Kurs: K54

Författare: Carola Perez Handledare: Sandra Doveson

(2)

SAMMANFATTNING Bakgrund

En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan.

Syfte

Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar.

Metod

Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt.

Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod.

Resultat

Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd.

Slutsats

Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna

patientgrupp.

(3)

ABSTRACT Background

One million Swedes are classified as obese today. More than 50 percent of the Swedish adult population between the ages 16-84 years, suffer from excess weight or obesity. This has consequences in personal health in terms of secondary diseases and is costly through a social perspective. Different forms of treatment to reduce the body weight are dietary advice, physical activity, medicine or surgery. At the same time, research indicates

difficulties in changing lifestyle habits. Motivational interviewing (MI) is a method used to support and guide people to self-awareness regarding what habits need to change to

facilitate a sustainable lifestyle and foster good health. Aim

The aim was to describe if MI can help people with excess weight/obesity to make lifestyle changes.

Method

This study was conducted in the form of a non-systematic literature review. The data collection was carried out in the databases PubMed and CINAHL, whereupon 16 selected articles underwent a review and were analyzed using an integrativereview method.

Results

The result showed that studies that used MI with personal meetings generally had better results in lifestyle-changes than the studies where the meeting took place online. MI combined with education on dietary- and physical activity changes contributed to better results. The results also showed that studies who established a continuity of personal meetings, along with realistic goals, resulted in weight-loss.

Conclusions

MI can help people with excess weight and obesity to achieve a functional lifestyle, prevent illness and promote health. However, more research about the subject is needed, especially in the form of qualitative studies to get a deeper knowledge of people's experiences with MI as a way of treatment against excess weight and obesity. Further research may increase clinical caretakers' knowledge of how to best apply MI for this group of patients.

Keyword: Behavior changes, Lifestyle change, Motivational interviewing, Obesity, Overweight.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ……….1

BAKGRUND ……….1

Övervikt och fetma ……….1

Ohälsa relaterad till övervikt och fetma………...2

Diagnostik………....3 Behandling ………..3 Motiverande samtal ………....6 Teoretisk utgångspunkt ………..6 Problemformulering ………...7 SYFTE ………...7 METOD ……….8 Design ………..8 Urval ………....8 Datainsamling ……….9 Kvalitetsgranskning ……….11 Dataanalys ……….11 Forskningsetiska överväganden ………..12 RESULTAT...……….12 Livsstilsförändringar………....13 Beteendeförändringar ………..15 DISKUSSION ……….16 Resultatdiskussion ………....16 Metoddiskussion ………...21 Slutsats ………...22 Författares bidrag ………....24 REFERENSER ………...25 BILAGA A I BILAGA B II

(5)

INLEDNING

Fetma och övervikt är något som fortsätter öka i Sverige trots att det finns många

behandlingsalternativ. Detta resulterar i sämre hälsa och välmående och kan även påverka individens livskvalitet. Inte minst genom de sjukdomar som följer patienter med övervikt och fetma. Dessa personer som har eller är på väg mot ohälsa har olika utgångspunkt och motivation till behandling beroende på om det är ett egenvalt beslut, ett krav från

sjukvården för att kunna genomgå operationer där det kan finnas särskilda viktkrav eller en uppmaning om sjukvården sett det som en nödvändighet ur ett medicinsk perspektiv. Många gånger handlar det om att ändra på kost och motionsvanor, men för att få dessa vanor att förändras hållbart behöver man arbeta med personens motivation. Som

sjuksköterska är en viktig del utav arbetet att på ett hälsofrämjande sätt förebygga sjukdom och att hjälpa personer med ohälsa att komma tillrätta med problemen. En god kunskap kring MI och förståelse om vilken effekt MI kan bidra med för patienter med övervikt och fetma kan leda till att sjuksköterskor på ett personcentrerat sätt kan hjälpa patienten till bästa möjliga livskvalitet. Syftet med denna studie är att se om MI kan vara ett

behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma när de behöver hjälp och stöd med att ändra sina livsstilsvanor för att uppnå bättre hälsa. Intresset för ämnet väcktes då vi diskuterade de patientgrupper med övervikt som kan bli utsatta för diskriminering,

respektlösa kommentarer och/eller oförståelse i mötet med vården. Vi ville få möjlighet till en djupare förståelse och insikt av dessa grupper där vi förhoppningsvis i framtiden

kommer kunna bemöta och stötta dessa personer med den respekt och förståelse de förtjänar.

BAKGRUND Övervikt och fetma Prevalens

Världshälsoorganisationen WHO (2020b) definierar övervikt och fetma som “onormal eller överflödigt kroppsfett som kan skada hälsan”. Där body mass index (BMI) under 25 anses normalviktig medan övervikt mot fetma börjar vid 25 och uppåt WHO, (2020b), vilket förklaras mer under diagnostik. Idag bedöms över en miljon vuxna svenskar lida av fetma vilket är en tredubbling som skett sedan 1980- talet (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Enligt statistik från statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (2018) framgick att mer än 50 procent av den svenska befolkningen mellan 16-84 år led av övervikt eller fetma. Inom kategorin med BMI över 30 var männen något

överrepresenterade, men när hänsyn tagits till sociodemografiska faktorer såg man att det ej fanns någon huvudsaklig skillnad mellan män och kvinnor vid fetma

(Folkhälsomyndigheten, 2020b). Den markanta ökningen av fetma som skett i Sverige sedan 80-talet ser liknande ut globalt (Statistikmyndigheten, 2018; WHO, 2020b). WHO (2020b) rapporterar att det i många delar av världen numera är vanligare med fetma än undernäring. Enligt folkhälsomyndigheten (2020b) är fetma (obesitas) och övervikt idag en av orsakerna till ökad risk att drabbas av välfärdssjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Då ohälsa relaterad till etablerad fetma är en belastning både sett till individen och samhället så behövs ett långsiktigt förebyggande arbete hela vägen upp till nationell nivå och av flera olika aktörer i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2020b).

(6)

Orsak

Viktbalansen utgörs av det dagliga energiintaget i förhållande till energiförbrukningen hos individen. Detta innebär att genom att tillgodose ett högre energiintag än vad som

förbrukas kommer kroppen att lagra överskottet i form av triglycerider på längre sikt vilket är en av de grundläggande orsakerna till fetma (Abumard & Klein, 2010). Globalt sett har det skett genom ett ökat intag av energitäta livsmedel innehållandes mycket socker och fett. I dagens samhälle har den moderna människan i sin vardag blivit mer stillasittande vilket medför mindre energiförbrukning och således en förskjutning i viktbalansen (WHO, 2016). En studie av Bray et al. (2017) där gruppdeltagarna anmodades gå ner i vikt, visar att fetma ska ses som en kronisk återfallande progressiv sjukdomsprocess. I en av

grupperna framgick att deltagarna initialt tappade över sju kg men att inom fyra år hade de dock åter gått upp ca 70 procent av sin tidigare viktminskning. Bray et al. (2017) menar att vid viktnedgång aktiveras hormoner som konstant arbetar för att kroppen skall återgå till den tidigare vikten vilket utgör ett problem för personen att kunna bibehålla en hälsosam vikt.

Ohälsa relaterad till övervikt och fetma

Hälsa är en mänsklig rättighet och folkhälsoarbete handlar om att främja hälsa och

förebygga sjukdom (Edberg & Wijk, 2014). Hälsa är en process där varje enskild person är med och skapar sin egen individuella struktur och där sjuksköterskor har en viktig roll i att stärka upp en persons resurser och förmågor och att kunna visa på hälsovinsten i den egna kraftens vilja. För att nå målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen så bör arbetet bedrivas målinriktat med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Som sjuksköterska så handlar en del av arbetet om att på ett hälsofrämjande sätt förebygga sjukdom och att hjälpa personer med ohälsa att försöka komma tillrätta med problemen. Detta arbete sker både på individ-, grupp- och samhällsnivå och där den

omvårdnadsvetenskapliga kunskapen tillsammans med medicinsk och folkhälsovetenskaplig kunskap är utgångspunkten (Edberg & Wijk, 2014).

Enligt Folkhälsomyndigheten (2020d) innebär övervikt och fetma en ökad risk för ohälsa och är i Sverige en av de främsta orsakerna till sjukdomsbörda och förtida död

(Folkhälsomyndigheten, 2020d). Överskott av visceral fettvävnad har visat på ökning av inflammatoriska processer som är en av de största anledningarna till utvecklingen av metabola sjukdomar som diabetes (Liberale et al., 2017; Lee et al., 2011). Vid fetma ökar även risk för kardiovaskulära sjukdomar som kan gynna utvecklingen av bland annat kranskärlssjukdom och högt blodtryck som båda är associerade med hjärtsvikt (Kenchaiah et al., 2002). Enligt Anaszewicz et al. (2017) är fetma förenat med utveckling av

förmaksflimmer, dessa risker ökar redan vid ett BMI över 25. Det är även vanligare med olika hormonberoende cancerformer såsom livmoder-, bröst-, äggstocks-, gallblåse- och prostatacancer hos personer med övervikt och fetma ( Lee et al., 2011). Fettinlagring i levern är även förekommande vid bukfetma (Watt et al., 2012). Ångest och depression och andra psykiska tillstånd är enligt Petry et al., (2008) en ökad risk att drabbas av vid

övervikt och fetma. Även att vara antisocial och ha tvångstankar är vanligare bland personer med övervikt och fetma (Perry et al., 2008). Enligt Adolfsson och Arnold (2006) är psykosociala problem hos patienter med fetma vanligt och det är många gånger

omgivningens sociala reaktioner och attityder gör att personerna uppfattar sig själva så som andra beskriver dom. Diskriminering förekommer i livet för personer med övervikt och

(7)

fetma, både inom arbete, skola men även inom hälso- och sjukvården (Adolfsson & Arnold 2006).

Diagnostik

Enligt WHO (2020b) är BMI en internationellt accepterad metod för att diagnostisera fetma. Metoden används för att definiera och mäta förhållandet mellan kroppsvikt och längd. BMI beräknas genom att vikten i kilo divideras med längden (meter) i kvadrat (kg/m2 ). BMI mellan 25-29,9 diagnostiseras som övervikt och över 30 som fetma. Redan vid övervikt ökar risken för följdsjukdomar och andra hälsorisker. Nackdelen med BMI är att metoden inte tar hänsyn till om kroppsvikten till största del består av fett- eller

muskelmassa. Detta kan resultera i att vältränade personer, missvisande ges ett resultat som motsvarar övervikt eller fetma (WHO, 2020b). En annan metod för att fastställa övervikt eller fetma är att mäta midjeomkretsen (Khandelwal, 2020). Midjeomkrets visar på fettrisk på samtliga BMI nivåer och indikerar bukfetma som i sin tur medför kardiometaboliska risker. Midjeomkrets är den bäst lämpade mätningen av övervikt och fetma hos kvinnor efter klimakteriet (Khandelwal, 2020).

Behandling Kost och motion

De vanliga behandlingsmetoderna som används för personer med övervikt och fetma är idag kostbehandling och fysisk aktivitet för en bättre hälsa (WHO, 2020a). En ohälsosam kost och brist på fysisk aktivitet leder till hälsorisker, medan hälsosamma kostvanor som startar tidigt i livet främjar hälsa genom att minska risken för övervikt, fetma och sjukdom. (WHO, 2020a). Ett av de vanliga kostråden som ges är att följa tallriksmodellen som syftar till att tydliggöra förhållandet mellan näringsämnena på tallriken (Livsmedelsverket, 2020a). En måltid bör innehålla både kolhydrater, fett och protein (Livsmedelsverket, 2020a). och forskning tyder även på att fiberrika livsmedel gör det lättare att hålla vikten (Livsmedelsverket, 2020b). Fördelningen av protein, kolhydrat och fett verkar inte spela någon roll vid viktminskning utan det handlar istället om balansen mellan energiintaget och energiförbrukningen (WHO, 2020a; Livsmedelsverket, 2020b). Denna energibalans kan påverkas genom kostvanor och mängden fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet i tillräcklig mängd bidrar till att lättare hålla en hälsosam vikt (Livsmedelsverket, 2020b).

Rekommendationen är 150 minuters måttlig aktivitet i veckan för att förebygga ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Aktiviteten bör spridas ut under veckan med minst 10 minuters aktivitet vid varje enskilt tillfälle. Lämpligt är att utföra aktiviteter med aerob karaktär som höjer både puls och andning. Man bör även utföra en muskelstärkande aktivitet minst två gånger i veckan. Äldre personer bör även träna för att upprätthålla balansen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Ericson & Ericson (2012) menar att beroende på personens fysiska förutsättningar och BMI är det viktigt att välja den aktivitetsform som lämpar sig bäst. Löpning kan vara mindre lämplig vid kraftig övervikt på grund av skaderisk. Promenader, simning eller cykling är däremot aktiviteter som lämpar sig bra inledningsvis (Ericson & Ericson, 2012). Dessa kost- och motionsinterventioner som idag används för viktminskning har visat sig ge en liten effekt på vikten på längre sikt. Den viktreduktion som uppnås försvinner i regel inom de första åren (Bray et al., 2017).

(8)

Läkemedel

Vid medicinsk behandling finns det ett begränsat antal godkända läkemedel. Två av de globalt godkända läkemedlen är Orlistat® och Mysimba® (Ruban et al., 2019). Orlistat® verkar genom att hämma kroppens absorption av fett vilket istället elimineras via

avföringen. Detta resulterar i att avföringen blir väldigt fet och diarré är en vanlig biverkan, ibland även inkontinens (Orlistat® STADA, 2020). Då de positiva effekterna av att

bibehålla vikten över tid överstiger de negativa biverkningarna av läkemedelsbehandlingen är detta ett vanligt rekommenderat preparat (Ruban et al., 2019). Mysimba® innehåller de aktiva substanserna bupropion och naltrexon som tillsammans verkar aptithämmande (Mysimba®, 2020). Idag avråds patienter att använda sig av detta läkemedel då vanliga rapporterade biverkningar är illamående, huvudvärk och förstoppning. Dessa har gjort att många valt att avbryta påbörjad behandling (Ruban et al., 2019).

Kirurgi

Obesitaskirurgi utförs årligen i Sverige med cirka 4800 operationer i ett medeltal enligt Scandinavian obesity surgery registry [Soreg], 2020). Dessa kirurgiska ingrepp syftar till att reducera magsäckens förmåga att hantera större volymer föda. Detta resulterar i en effektiv viktminskning även på längre sikt (Ruban et al., 2019). Personer som kandiderar för kirurgiska behandlingsalternativ skall normalt uppfylla ett antal kriterier. Man ska ha ett BMI över 40 Kg/m2 eller ett BMI över 35 kg/m2 med följdsjukdomar relaterat till fetma som kan förbättras med viktnedgång. Man ska ha tidigare misslyckade försök till viktnedgång, vara i tillräckligt bra form för att klara av nedsövningen inför operation och visa att man är villig att långsiktigt följa givna direktiv (Ruban et al., 2019). Gastric bypass är den metod som är mest aktuell vid BMI över 35 och där riskerna vid ett kirurgiskt ingrepp överväger risken för mortalitet som fetman innebär. Patienten skall vara införstådd med de livsstilsförändringar som väntar efter genomförd behandling för att undvika att uppleva förändringarna som påtvingade vilket kan leda till psykisk ohälsa (Ruban et al., 2019). Dessa förändringar kommer innebära mindre portioner utspridda under dagen. Det sociala umgänget kan även bli påverkat av dom nya förändringarna då man ej längre kan äta exakt samma mat som andra äter utan kan tvingas specialanpassa kosten mera för att undvika fysiska obehag (Dagan et al., 2017). Malabsorption är en risk och skall

kontrolleras regelbundet via uppföljningar inom vården för att se hemoglobin, vitamin- och järnstatus (Dagan et al., 2017). Enligt en studie av Bloom et al. (2018) bör man titta på vilka insatser som fungerar i vården för att patienter med fetma/övervikt ska klara av en livsstilsförändring med viktminskning och hälsa som mål. Man bör även se om andra mer psykologiskt inriktade behandlingsmetoder bör tillsättas tillsammans med kostplan och fysisk aktivitet för att i slutändan undvika kirurgiska ingrepp (Bloom et al., 2018). Livsstilsförändringar

Det finns ingen entydig definition av begreppet “livsstilsförändring”. Därför har vi valt Kasila et al., (2020)`s definition av att beskriva livsstilsförändring, som en

förändringsprocess som syftar till att främja hälsa. I Kasila et al., (2020)´s studie beskrivs den individuella livsstilsprocessen genom fyra kategorier.

Den första kategorien “Stuck with barriers” beskrev gruppen där deltagarna saknade ett tydligt mål, hade insikt i sina vanor och upplevde fler barriärer än andra grupper. Avsaknad av självförtroende i att hitta den inre styrkan och lyckas utan externa hjälpmedel var

(9)

ett senare tillfälle. Personerna i den här gruppen hade svårigheter med att sätta upp tydliga mål och rutiner för att genomföra livsstilsförändringar (Kasila et al., 2020).

Den andra kategorin, “Slowly forward” beskrev gruppen som hade tydliga mål i varför livsstilsförändringar var viktiga, även ur ett långsiktigt perspektiv och eftersträvade ett bättre liv än deras nuvarande genom att ta tillbaka kontrollen. Dom satte därför upp både kort- och långsiktiga mål för att uppnå detta (Kasila et al., 2020).

Den tredje kategorin, “Reflective and hardworking”. Den här gruppen använde sig av medvetna och reflektoriska resonemang vid genomförandet av interventionerna och dom hade tydligt definierade mål. Personerna i denna grupp var hårt arbetande individer som hade en positiv inställning till livsstilsförändringar med ett starkt självförtroende att lyckas i processen (Kasila et al., 2020).

Den fjärde och sista kategorin, “Convincingly forward with the help of concrete goal” beskrev gruppen som var väl medvetna om sina personliga värderingar och var starkt engagerade i sina livsstilsförändringar. Dom hade starka familjevärderingar men prioriterade även sig själva och ville att livet skulle te sig lyckligt och balanserat. Dock fanns det bland vissa av deltagarna en minskad tilltro till sig själva med svårigheter att få saker gjorda. Deltagarna fick med hjälp av mindfulness och acceptans övningar en förståelse över att dom inte alltid varit närvarande. Övningarna började användas som en vardaglig rutin och deltagarna kunde förstå hur mycket rätt attityd och känslan av närvaro kunde påverka livet. Detta gav också en större självacceptans (Kasila et al., 2020).

Människors process och tankar om hälsa är högst individuell (Edberg & Wijk, 2014). Men genom beskrivningen av Kasila et al. (2020) fyra grupper tydliggörs de olika drivkrafter och mål som kan tänkas sporra en person framåt. Även de yttre eller inre barriärer som kan upplevas som hinder kan se olika ut vilket kan komplicera förändringsprocessen. Sådana hinder kan enligt Kasila et al. (2020) vara dålig motivation, sociala och/eller

socioekonomiska påfrestningar men även psykiska begränsningar med negativa tankar och stämning.

Motivation

För att kunna genomföra en förändring så krävs det att man tror på att man kan, annars så gör man inte förändringen som behövs (Teixeira et al., 2012). Man behöver se dom starka skälen till förändring samtidigt med en tro på sig själv att man kan lyckas. Särskilt då rädslan att misslyckas kan upplevas starkt samtidigt som självkänslan hotas. När det handlar om övervikt och fetma så visar det sig att trots att motivationen finns att äta hälsosammare och att bli mer fysiskt aktiv i syfte att främja hälsan genom viktnedgång så betyder detta inte att patienten genomför och vidmakthåller den. Utan tvärtom så upplever personalen att trots motivationen som finns till viktnedgång så faller patienten ofta tillbaka till gamla vanor (Teixeira et al., 2012). Detta då de hamnat i en ond cirkel med framgång, bakslag och ofta en ökande vikt över tid istället för motsatsen. Här är det viktigt att få patienten att förstå att detta tillhör den påbörjade livsstilsförändringen. Det kommer att komma bakslag men att det är normalt och den nya livsstilen är något som tar tid att genomföra. För att det ska komma ett önskat resultat så behöver den nya inlärningen av levnadsvanor ske stegvis med vanor som man verkligen trivs med och kan införa i sitt liv. En långsam och målmedveten träning på att få till en beteendeförändring så att man när ett

(10)

bakslag kommer är inställd på att det ingår som en del i lärandeprocessen där det inte finns några magiska genvägar (Teixeira et al., 2013).

Motiverande samtal

Begreppet MI definieras av en strävan att förbättra effektiviteten och den personliga kontrollen vid beteendeförändringar, där man använder en interaktiv, empatisk

lyssningsstil (DiLillo et al., 2006). Detta för att öka motivationen genom att framhäva skillnaden mellan patientens personliga mål kontra nuvarande beteende. Genom att just jämföra personliga mål med sitt nuvarande beteende speglas individen och det blir mer troligt att dom åtgärder som krävs för att en ändring i livsstilen ska ske påskyndas. Speciellt bland de som själva funderar på beteendeförändring. Enligt DiLillo et al. (2006) är MI ett sätt för patienterna att få beskriva och samtala om både de upplevda fördelarna samt även dom sakerna som inte varit så bra med den potentiella beteendeförändringen. Som sjuksköterska under MI tiden så låter man patienten reflektera på båda sidorna av argumenten för beteendeförändringen. Patienterna lär sig själva med stöd från

sjuksköterskan att förstå skälen till varför en förändring behövs och de fördelar som skulle komma utav förändringen. I ett samtal bör det vara patienten som talar den mesta av tiden medan sjuksköterskan är den som kommer med reflekterande uttalanden. Motstånd eller osäkerhet ses som en naturlig del i den terapeutiska delen (DiLillo et al., 2006). I ett samtal mellan sjuksköterska och patient är syftet att ge individen verktyg och kunskap att kunna genomföra beteende- och livsstilsförändringar (DiLillo & Smith-West, 2011).

Livsstilsförändringar är en process som startar med den egna inre motivationen och insikten i att en förändring behöver ske (DiLillo et al., 2006). Sjuksköterskan skall vara lyhörd och öppen inför individens livssituation, problembild och ambivalens gällande den förändring och framförallt den uppoffring som livsstilsförändringar innebär. I många fall handlar det om att hjälpa patienten att identifiera och förstärka den inre motivationen samt drivkraften att skapa nya vanor och beteenden (DiLillo & Smith-West, 2011). Visat

intresse, omtanke och närvaro i samtalet är kärnan i MI ((DiLillo et al., 2006). MI är därför inte en metod som syftar till att genom manipulation få patienten att genomgå förändringar utan istället aktivera den egna viljan och de egna resurserna (DiLillo et al., 2006). Metoden MI bygger på att ansvaret för förändring i första hand ligger hos patienten. Med det sagt fråntas inte sjuksköterskans expertis utan syftar istället till att ta reda på det befintliga kunskapsläget hos patienten för att sedan taktfullt fylla i kunskapsluckor och ge råd för att öka chansen till livsstilsförändring. Sjuksköterskan kan även hjälpa patienten att förstå skälen till varför det behövs en förändring i livsstilen (DiLillo et al., 2006). Den

traditionella samtalsmetoden skiljer sig något mot MI då de traditionella samtalsmetoderna snarare har ett utbildnings-och rådgivningssyfte utan att närma sig den grundläggande problematiken. Denna metod kan även uppfattas dikterade (Miller & Rollnick, 2009).

Teoretisk utgångspunkt

Orems (2001) omvårdnadsteori om egenvårdsbalans utgår från varje människas förmåga att med rätt verktyg och stöd kunna vårda sig själv och anhöriga för att uppnå hälsa . I grunden menar hon att vårdpersonalens huvudsakliga uppgift är att bistå med rätt kunskap, motivation och stöd för att hjälpa patienten att på egen hand kunna vårda sig själv (Orem &

(11)

Taylor, 2011). Orem & Taylor (2011) menar att makten och drivkraften skall ligga hos patienten att kunna nå slutmålet i egenvårdsprocessen. Personer som drabbas av ohälsa måste se till sin egen utveckling genom att förändra sin livsstil, både känslomässigt och genom bearbetning av tankar (Orem, 2001). Detta för att kunna återfå hälsa, liv och välbefinnande i så hög grad som möjligt. Vid hälsoproblem kan egenvårdsbehovet handla om att efter man gjort en egen bedömning så uppsöker man sjukvården och tillsammans sätter upp en behandlingsplan som man därefter följer. Behov av att anpassa sig till situationen och modifiera sin självbild finns både om hälsoavvikelsen är kort eller långvarig. På detta sätt kan fortsatt utveckling ske. När utvecklande egenvårdsbehov relaterad till ohälsa tillgodoses, utvecklas förhållanden som stöder liv och hälsa (Orem, 2001). Denna teoretiska utgångspunkt passar därför bra att utgå ifrån när det kommer till personer med övervikt och fetma då det är viktigt för dessa personer att nå slutmålet i deras egenvårdsprocess som handlar om att hitta hållbara livsstilsförändringar med sin egna förmåga för att främja hälsan, med stöd från vårdpersonal i form av motivation och

kunskap. Orem (2001) anser även att den miljö man lever i inte är någonting som man kan isolera sig ifrån. Därför är det av vikt som sjuksköterska vid hälsofrämjande omvårdnad att titta på patientens aktuella miljö. Vilka aktiviteter kring sitt liv har patienten i syfte att bidra till sin egen hälsa och välbefinnande. Vad finns i patientens närmiljö som kan ha en positiv eller negativ hälsopåverkan då egenvård som utförs effektivt bidrar till utveckling (Orem, 2001). Orems teori inkluderar även anhörigas roll och vikten av att nyttja deras vårdkapacitet för att stärka patientens hälsa och välbefinnande och har vidare en teori för omvårdnadssystem som utgör grunden i den praktiska omvårdnaden . Genom utbildning skaffar sig sjuksköterskor omvårdnadskapacitet som dom sen använder sig utav i sitt vårdande av patienter. Omvårdnadssystemet kan sjuksköterskan enligt Orem (2001) använda sig utav för att bedöma och anpassa egenvårdskrav, egenvårds begränsningar men även brister i patientens egenvård. Här är det viktigt med kunskap och insikt hos

sjuksköterskan för att kunna via rådgivning anpassa omvårdnadssystemet efter patientens uttalade behov. Det finns tre stycken olika omvårdnadssystem; fullt kompenserande, delvis kompenserande men även stödjande och undervisande. Om en patient vill få hjälp med livsstilsförändringar så kan sjuksköterskan ta sig an ett stödjande och undervisande omvårdnadssystem som syftar till att undervisa, vägleda, stödja fysiskt och psykiskt och hjälpa till att anpassa miljön så att utveckling stöttas (Orem, 2001).

Problemformulering

Fetma och övervikt är något som fortsätter öka i Sverige trots att det finns många

behandlingsalternativ. Forskning och statistik tyder på att många upplever svårigheter att förändra sina livsstilsvanor på längre sikt. Detta resulterar i sämre hälsa och välmående och kan även påverka individens livskvalitet. Inte minst genom de sjukdomar som följer

patienter med övervikt och fetma. En av flera metoder för en hållbar livsstilsförändring kan vara motiverande samtal. Det är därför viktigt att sammanställa kunskapsläget kring MI som behandlingsmetod i samband med livsstilsförändringar så att sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal lättare kan stötta och motivera en person att förändra sitt beteende och sina levnadsvanor.

SYFTE

Syftet var att beskriva om motiverande samtal kan hjälpa personer med övervikt och fetma att genomgå livsstilsförändringar.

(12)

METOD Design

Denna studie har skett i form av en icke-systematisk litteraturöversikt som syftade till att ge en bild av det aktuella forskningsområdet och det vetenskapliga underlag som finns (Rosén, 2017). Det som skiljer en icke-systematisk från en systematisk litteraturöversikt är att vi i detta fall genomförde sökningar med de relevanta sökord vi valt, och sedan valde ut ett begränsat antal vetenskapliga artiklar som hjälpte oss att svara på syftet. Risken med denna typ av litteraturöversikt är att en vinklad bild av verkligheten kan ges, då vi som författare väljer ut de artiklar som vi anser bäst lämpade att svara på vår frågeställning. Detta ställer höga krav på författarens egen förmåga till reflektion och kritisk granskande av det egna arbetet under hela processens gång (Rosén, 2017). Vid valet av en systematisk litteraturöversikt som studiedesign granskar och analyserar författarna all den forskning som finns i det specifika området och får på så vis en fullständig, övergripande blick om det aktuella kunskapsläget. Med tydliga inklusions- och exklusionskriterier ges en mer transparent bild och en högre trovärdighet och kvalitet på studieresultatet. Båda metoderna, om de är väl genomförda, anses ha en hög trovärdighet (Rosén, 2017).

Urval

Avgränsningar

För att en litteraturöversikt skall hålla en hög nivå av trovärdighet och kvalitet är det av betydande vikt med tydliga avgränsningar och inklusions- och exklusionskriterier. Detta ger läsaren en klar bild av vad som inkluderats och tillsammans med resterande

information i metodbeskrivningen avgöra vilka styrkor och svagheter innehållet i litteraturöversikten har (Rosén, 2017). Informationsinhämtningen till denna

litteraturöversikt skedde via databaser där det fanns avgränsningsalternativ för att redan vid sökningarna sålla bort irrelevanta artiklar (Karlsson, 2017). Vi har valt att enbart använda oss av artiklar som är peer reviewed, vilket innebär att artikeln är granskad av flera sakkunniga forskare inom området. De flesta vetenskapliga tidskrifter har fler oberoende granskare som på så vis granskar och godkänner studiens innehåll inför en

artikelpublicering (Olsson & Sörensen, 2018). Vi har även valt “All adults” för att få med en så bred grupp som möjligt inom vårt intresseområde (Billhult, 2017). Artiklarna vi valt är publicerade mellan 2010-2020 då vi avser att använda den mest aktuella,

evidensbaserade forskningen inom vårt intresseområde (Karlsson, 2017). Alla artiklar vi använder oss av är skrivna på antingen svenska eller engelska för att undvika missförstånd och på så vis kunna granska och läsa texten utan feltolkningar. Detta för att säkerställa god kvalitet i arbetet (Billhult, 2017).

Inklusionskriterier

Vi har valt att beskriva hur effekterna av Motiverande samtal som behandlingsmetod för livsstilsförändringar kan hjälpa personer med övervikt och fetma och har därför valt att inkludera alla män och kvinnor med ett BMI över 25 i åldrarna 18-65 för att ge en så bred bild av kunskapsläget som möjligt (Polit & Beck, 2017). Övervikt och fetma har blivit ett allt mer växande hälsoproblem globalt, därför har vi inkluderat studier gjorda världen över. För att stärka tillförlitligheten valde vi att inkludera studier där Motiverande samtal utförts i vård- och hemmiljö, likväl över telefon och online. Vi använde oss av enbart kvantitativa

(13)

studier. Då syftet är att beskriva effekten av motiverande samtal som metod för personer med övervikt och fetma kommer vi även inkludera kvantitativa artiklar som visar på sambandet mellan olika variabler och dra jämförelser mellan olika behandlingsmetoder (Billhult, 2017). Detta är relevant i vår litteraturöversikt och kommer därför användas.

Exklusionskriterier

Vi valde att exkludera barn och ungdomar upp till 18 år då vi valt att fokusera enbart på vuxna män och kvinnor med övervikt och fetma (Polit & Beck, 2017). Detta med

anledning av att det kan krävas en mer komplex behandling som inkluderar och kräver hela eller stora delar av familjens engagemang och stöd.Tillstånd som graviditet eller fetma relaterat till läkemedelsbehandling eller sjukdom utesluts. Artiklar utan forskningsetiska överväganden inkluderades inte i litteraturöversikten för att i enlighet med Polit & Beck (2017) inte riskera att använda forskning som bedrivits på oetiska grunder.

Datainsamling

Tillsammans med bibliotekarie inleddes en initial specialiserad sökning i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed). Cinahl innehåller artiklar, avhandlingar och böcker med ett brett urval inriktade på omvårdnadsvetenskap. I PubMed hittar vi ett brett urval av artiklar som rör det

biomedicinska området (Karlsson, 2017). Relevanta och preciserade söktermer i linje med syftet fastslogs för att uppnå bästa möjliga träffresultat (Polit & Beck, 2017). Därefter genomfördes självständiga sökningar där relevanta artiklar kunde plockas ut. I de

specialiserade/avancerade sökningarna användes booleska operatorer som innebär att fler än ett sökord kan användas för att specificera sökningen, vilket sker genom att lägga till “AND”, “OR” eller “NOT” mellan sökorden. Funktionen “AND” används då det ger träffar på artiklar som innehåller alla dessa sökord. “OR” kan användas då man önskar bredda sökfältet då träffar kommer ske på båda alternativen. Vi har inte använt oss utav “NOT”, men den används för att utesluta sökord (Karlsson, 2017). Redan lästa abstrakt kommer inte att redovisas i 2a sökningen. För att se sökningarna mer detaljerat, se tabell 1.

Sökord i Cinahl

I Cinahl använde vi Exact Subject heading (MH) Obesity “AND” (MH)Motivational interviewing “AND” (MH)Life style(Explode). Explode funktionen innebär att alla underrubriker till sökordet ingår i sökningen. Sökningarna skedde både med och utan söktermen Life Style. Då båda dessa Sökningar gav ett magert sökresultat, valde vi att bredda sökningarna och inkludera Motivation, Behavior Change och Lifestyle Change som gav något fler träffar. Då dubbletter av artiklarna upprepats vid alla sökningar kommer inte redan lästa abstrakt redovisas i efterkommande sökningar.

Sökord i PubMed

I PubMed har vi använt oss av Svensk MeSH för att översätta medicinska ord på svenska till engelska MeSH termer (Karolinska institutet, 2020). De använda sökorden är:

Overweight MeSH och Motivational Interviewing MeSH. Då denna sökning gav en

(14)

Behavior Therapy Mesh, Weight loss Mesh, Motivation Mesh och Life Style Mesh och gav ett mer hanterbart sökresultat.

Vid varje databassökning sker en grovsållning utifrån inklusions- och

exklusionskriterierna. Artiklar sållas utefter irrelevant/relevant titel och/eller abstrakt. De artiklar som är av intresse och kan besvara syftet har sparats och lästs i fulltext för vidare bedömning och analys. Datainsamlingen resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet och uppfyllde kraven på en tillförlitlig analys av ämnet (Rosén, 2017).

Tabell 1. Presentation av datainsamling

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Antal lästa abstrakt

Antal lästa artiklar

Antal inkluderade artiklar

CINAHL 3/9 - 20 Obesity (MH) AND Motivational interviewing (MH) AND Life style (MH) 16 11 7 3 CINAHL 3/9 - 20 Obesity (MM) AND Motivational interviewing (MM) 14 7 4 1 PUBMED 3/9 - 20 Overweight (MT) AND Behavior (MT) OR Behavior Therapy AND Motivational interviewing (MT) 205 20 6 1 PUBMED 3/9 - 20 Overweight (MT) AND Weight loss (MT) AND Motivational interviewing (MT) OR Motivation (MT) AND Lifestyle (MT) 20 10 2 1 CINAHL 11/9 - 20 Obesity (MH) AND Motivation (MH) AND Behavioral Changes (MH) 36 21 5 2

(15)

13/9 - 20 OR Life style changes (MH)

AND Motivational interviewing (MH) OR Motivation (MH) AND Obesity (MH) CINAHL 21/9 - 20 Motivational interviewing (MH) AND Weight loss 85 25 13 8 Manuell sökning 000 Totalt 443 111 47 16 Kvalitetsgranskning

Vi har använt oss utav Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet i studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Bedömningsunderlaget har utformats utifrån Berg et al. (1999) och Willman et al. (2011). Syftet med

kvalitetsgranskningen är att kunna utesluta litteratur som saknar relevans och/eller trovärdighet systematiskt och med ett kritiskt förhållningssätt (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att uppnå detta har vi båda två noggrant läst igenom varje enskild artikel av intresse och kategoriserat de artiklar som anses relevanta i tre bedömningskategorier. Dessa är Hög kvalitet (I), Medel Kvalitet (II) och Låg Kvalitet (III). För att uppnå hög kvalitet skall artikeln bland annat ha ett tillräckligt högt deltagarantal för att kunna dra en trovärdig slutsats. Likväl en tydlig och välplanerad metodbeskrivning, problemformulering och ett tydligt syfte. Studiens design är även relevant information som behövs för att kunna göra en kvalitetsgranskning av innehållet (Berg et al., 1999; Willman et al., 2011). (hänvisa till kvalitetsgranskning)

Dataanalys

I litteraturöversikten har vi valt att använda oss av en integrerad dataanalys i enlighet med Kristensson (2014). Integrerad dataanalys är en metod framtagen i syfte att tillåta

författarna till studien att använda sig av både kvalitativa- och kvantitativa studier och väva samman dess resultat (Kristensson, 2014). Omvårdnadsvetenskap är ett forskningsområde som berör fler olika områden och perspektiv, vilket gör att denna metod kan ge en mer nyanserad bild av fenomen och perspektiv för en mer tillförlitlig vetenskaplig forskning. För att undvika feltolkningar och bias har vi valt att använda oss av en systematisk

genomgång och analys av valda artiklar (Kristensson, 2014). Metoden vi kommer använda oss av är i enlighet med Kristenssons (2014) metod och består av tre steg. Vi har initialt fört in alla aktuella artiklar i en matris och kvalitetsgranskat dessa, varpå två artiklar valdes bort då urvalet inte stämde överens med litteraturöversiktens inklusionskriterier. Därefter kommer vi att läsa igenom artiklarna ytterligare enskilt för att sedan jämföra och diskutera egna slutsatser och uppfattningar. Innehållet i artiklarna i det andra steget kategoriseras och färg kodades utifrån studiernas syfte, metod, teoretiska utgångspunkter och resultat och

(16)

sammanfattas. Slutligen i det tredje steget sammanställdes resultatet av de olika studierna och kategoriseras för att enklare kunna tydliggöra underkategorier för det slutliga resultatet (Kristensson, 2014).

Forskningsetiska överväganden

I litteraturstudien använde vi oss av artiklar som genom etikprövningsnämnden fått ett etiskt godkännande och där deras forskning bedrivits i enlighet med

Helsingforsdeklarationen (World medical association, 2020). All typ av forskning som sker på människor eller djur har etiska principer och regelverk att förhålla sig till. En del är lagstadgade och en del är fastslagna principer (Polit & Beck, 2017). Forskningsetik syftar till att värna och personens integritet, självbestämmande och lika värde före, under och efter studiens gång. Detta innebär bland annat att erbjuda deltagarna korrekt och begriplig information i syfte att ge rätt förutsättningar för deltagarna att ta informerade beslut på frivillig basis. Det innebär även att skydda deltagarnas integritet, rättigheter och

personuppgifter. Det kan även innebära att inte utsätta deltagarna för skada genom studiens design, metod eller genom den urvalsgrupp forskarlaget valt att inkludera (Kjellström, 2017). För att kunna visa på områden med utvecklingspotential i vården är det viktigt med aktuell och tillförlitlig forskning. När vi gör denna litteraturstudie överväger vi ständigt etiska förhållningssätt. Förutsättningen att inte fabricera och förvanska litteraturen och inte låta våra personliga värderingar påverka hur den bearbetas samt att behålla vår objektivitet under hela studiens gång. Vi tog beslutet att enbart inkludera artiklar skrivna på svenska eller engelska för att undvika feltolkningar (Helgesson, 2015).

RESULTAT

Resultatet av litteraturstudien har sammanställts från sexton vetenskapliga artiklar där tretton stycken av artiklarna är randomiserade kontrollerade studier, två stycken är icke- randomiserade studier och en är en pilotstudie. Utifrån dataanalysen har meningsbärande enheter, subteman samt teman tagits fram. Teman som lyfts är viktförändring-, kostvanor-, motionsvanor-, fysiska och metaboliska förändringar-, motivation samt psykologiska aspekter kring undersökningen av om MI kan vara ett fungerande verktyg för personer med övervikt och fetma när dom behöver hjälp och stöd för att försöka ändra livsstilsvanor. Teman visas nedan som kategorier med underrubriker.

(17)

Tabell 2. Resultatets kategorier och underkategorier Kategorier Underkategorier Livsstilsförändringar Viktförändring Kostvanor Motionsvanor

Fysiska och Metaboliska förändringar

Beteendeförändringar Motivation Psykologiska aspekter Livsstilsförändringar Viktförändring

Nio av 16 inkluderade studier visade på en signifikant viktminskning för deltagarna i interventionsgruppen, dvs de som fick 3 eller flera sessioner med motiverande samtal (Mirkarimi et al., 2017b; Mirkarimi et al., 2017a; Rodriguez-Cristobal et al., 2017; Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018; Graff-Low et al., 2012; Ford et al., 2014; Wilson et al., 2018; Barnes et al., 2018; Saffari et al., 2014).

Studierna som presenterade positiva resultat på viktminskningen skilde sig åt i studiernas metod och duration. I fyra olika studier jämfördes skillnader mellan motiverande samtal för förebyggande av fetma tillsammans med nutritionsutbildning mot kontrollgrupper som fick ett standardprogram för viktkontroll. Standardprogrammen innehöll ett första möte med en sjuksköterska med information, råd och broschyrer. Ibland fick deltagarna även tillgång till webbsidor med information, recept och videor. I samtliga fyra studier fick MI- interventionerna betydande viktminskningsresultat, minskade midjemått, minskat

förhållande mellan midja och höft och även minskat BMI som följd (Barnes et al., 2018; Mirkarimi et al., 2017a; Mirkarimi et al., 2017b; Wilson et al., 2018). Ett annat koncept som visade på en god effekt var de studier som under en längre tid haft ihållande

kontroller och en tät kontinuitet med de motiverande samtalen (Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018; Rodriguez-Cristobal et al., 2017). Studien av Rodriguez-Cristobal et al. (2017) pågick under 24 månader, med 32 inkluderade gruppbaserade MI- sessioner. Den

signifikanta viktskillnaden i studien visade sig tydligt efter 24 månader där det i huvudsak handlade om att MI gruppen hade en fortsatt vikt reduktions kurva medan kontrollgruppen

(18)

stannat av och dessutom gjorde en marginell viktökning (Rodriguez-Cristobal et al., 2017). I en annan studie framgick 12 månader efter studiens slut en signifikant viktreducering i MI- gruppen medan vikten i kontrollgruppen förblev stabil. Studien inkluderade sju personliga MI- sessioner. Tre av dessa i form av personliga möten och fyra över telefon (Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018). En studie av Graff-Low et al. (2012) där deltagarna bestod av både män och kvinnor i båda grupperna kunde man se att kvinnorna i

MI-gruppen hade en signifikant skillnad i viktminskning i motsats till männen i samma grupp. Samtidigt visade en studie av Ford et al. (2014) där man undersökte effekten av MI på anställdas viktminskning en signifikant viktminskning i MI-gruppen utan skillnad på varken kön eller etnicitet. De studier som enbart erbjöd deltagarna onlinebaserade MI-sessioner hade ett oförändrat resultat på viktminskningen i relation till kontroll grupperna (Smith-West et al., 2016; Barnes et al., 2017). I en av studierna redovisades till och med en marginell viktökning i MI-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen (Barnes et al., 2017). Däremot fanns det ingen negativ påverkan på deltagarnas viktminskning i de två studier som hade kombinerat MI i personliga möten och på telefon (Wilson et al., 2018;

Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018).

Sju av de 16 granskade studierna visade på oförändrade eller små viktminskningar i jämförelse med kontrollgruppen (Simpson et al., 2015; Barnes et al., 2014; Hardcastle et al., 2013; Barnes et al., 2017; Bräutigam-Ewe et al., 2020; Barnes & Barber., 2017; Smith-West et al., 2016). En studie där deltagarna fick individuellt anpassad MI visade att

viktförändringarna inte uppnådde signifikant resultat i någon utav studiegrupperna. Studien visade däremot att deltagarna i den intensiva gruppen i genomsnitt hade en 43 procent högre chans än de i kontrollgruppen att bibehålla viktminskning (Simpson et al., 2015). Barnes et als studien från 2014 uppvisade vid tre månaders kontrollen efter avslutad

intervention en signifikant viktnedgång i den grupp som fått omfattande kostutbildning. MI gruppen närmade sig en avgörande skillnad men kom aldrig upp i signifikant skillnad. Att snabbt få signifikanta viktminskningsresultat under dom första månaderna visade sig även i Hardcastle et al. (2013) studien där deltagarna i MI gruppen fick det, dock var detta resultat inget som bibehölls. Barnes et al., (2017) studie visade att 11,4 procent av deltagarna hade bibehållit en fem procentig viktnedgång, alltså ej signifikant. Kostvanor

Det sammanställda resultatet visar på att motiverande samtal i stort har en positiv effekt på kosten. Samtliga studier där effekten på kosten undersökts efter MI interventioner påvisar skilda- och i undantagsfall inga signifikanser. Studierna av Bräutigam-Ewe et al. (2020) & Saffari et al. (2014). har gemensamt påvisat en positiv effekt på deltagarnas frukt- och grön konsumtion, men skiljer sig då Saffari et al. (2014) ytterligare har en positiv effekt på fullkorn, fiber och fisk. Resultatet visar däremot på en oförändrad effekt på fett- och kolhydrat konsumtionen (Saffari et al., 2014). I en annan studie kan resultatet urskilja ett minskat fettintag då andra kost parametrar istället förblev oförändrade (Simpson et al., 2015). Det framkom även att deltagarnas måltidsvanor förbättrats nämnvärt och resultatet pekade på en mer regelbunden vana efter sessioner med Motiverande samtal (Barnes et al., 2017). Den enda studien som sammanställt resultat om deltagarnas självskattade hälsa kunde inte påvisa någon effekt av MI (Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018). Enbart en studie uppvisade oförändrade kostvanor efter interventionen (Hardcastle et al., 2013).

(19)

Motionsvanor

Resultaten visar på att de studier som använt sig av MI i syfte att öka deltagarnas

motionsvanor har haft en avsevärt bättre effekt än i kontroll grupperna där de använt sig utav mer traditionella metoder, dvs broschyrer och information (Hardcastle et al., 2013; Bräutigam-Ewe et al., 2020). Gemensamt för studierna var en mer personcentrerad inriktning i mötet med deltagarna där Bräutigam-Ewe et al. (2020) erbjöd 3 MI sessioner om livsstilsvanor där de i dialog med en sjuksköterska fick både verbala och skriftliga individualiserade rekommendationer. Hardcastle et al. (2013) använde sig däremot av en sex månader lång lågintensiv MI-intervention där deltagarna fick sessioner ledda av utbildade specialister i fysisk aktivitet och där MI fokus låg på att framkalla egenvalda livsstilsförändringar (Hardcastle et al., 2013). Det framkom även att motiverande samtal hade en god effekt på deltagarnas avsikt att utföra regelbunden fysisk träning (Mirkarimi et al., 2017a). I ytterligare en studie ökade den fysiska aktiviteten med över 50 procent i både kontroll- och interventionsgruppen. I båda dessa grupper fick deltagarna online baserade, individualiserade råd och rekommendationer medan interventionsgruppen fick ett utökat paket med ytterligare 7 MI sessioner i personliga möten och via telefon. Mellan

interventions- och kontrollgruppen fanns det alltså ingen skillnad i denna studie (Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018).

Fysiska och metabola förändringar

Enligt resultaten hade motiverande samtal en god effekt på deltagarnas blodtryck och blodfetter efter genomförd intervention (Hardcastle et al., 2013; Barnes et al., 2014). I studien av Barnes et al. (2014) delades deltagarna upp i tre grupper med två

interventionsgrupper, nutrition-psykologisk utbildningsgrupp respektive MI grupp. I denna studie närmade sig MI-gruppen en betydande skillnad i jämförelse med kontrollgruppen, men nådde inte hela vägen upp till ett signifikant resultat. Signifikansen uppvisades däremot i den Nutritions psykologiska utbildningsgruppens presenterade resultat där MI inte ingått i interventionen (Barnes et al., 2014).

I Barnes et al. (2017) kunde man se ett mönster med minskad grad av metabolt syndrom i MI-gruppen bland de deltagare som genomgått en viktminskning på 5 procent eller mer. Beteendeförändringar

Motivation

Det sammanställda resultatet uppvisade skilda grader av upprätthållen motivation i flera av studierna. I två studier kunde det inte upptäckas någon fördel med motiverande samtal för deltagarnas motivation övertid (Smith-West et al., 2016; Barnes et al., 2017). En annan studie uppvisades en hög grad av motivation vid 6 månaders kontrollen som sedan sjönk till ursprungsvärdet vid baslinjen efter 18 månader (Hardcastle et al., 2013). Däremot visade studierna av Barnes och Barber (2017) & Barnes et al. (2014) en oförändrat hög motivation under studiernas 3 månaders period.

(20)

I en studie kunde man se ett samband mellan hög närvaro och deltagande på MI-sessionerna och en ökad viktreducering (Ford et al., 2014).

Psykologiska aspekter

I den tidigare nämnda tvååriga studien med en högintensiv och en lågintensiv grupp gjord av Bräutigam-Ewe et al. (2020) ingick även mental hälsa och stress som en av punkterna där man fick stöd och hjälp med både verbala och skriftliga psykologiska

livsstilsrekommendationer. På uppföljningen efter två år uppvisades att många av

deltagarna hade fått en ökad självupplevd hälsa och antalet som “inte kände ångest” över sin livssituation hade sjunkit vid uppföljningen. Medan det i den lågintensiva gruppen med den mera traditionella hälsorådgivningsmodellen istället hade skett en ökning av

ångestkänslor vid uppföljningen. Då deltagarna fick en förbättrad självupplevd hälsa minskade även besöken på vårdcentralen, samtidigt som det i den lågintensiva gruppen hade skett en ökning av besöken vid uppföljningen (Bräutigam-Ewe., 2020). I en iransk studie av Mirkarimi et al. (2017b) tydliggjordes meningsfulla skillnader i grupperna gällande psykologiska aspekter. I jämförelsen mellan två och sex månaders uppföljningen fanns signifikanta resultat i reducering av socialt tryck i båda grupperna (Mirkarimi et al., 2017b). I en studie med en MI-grupp och en kontrollgrupp var den genomsnittliga

förändringen av den totala självförmågan 14,8 procent i MI-gruppen, vilket var statistiskt signifikanta (Wilson et al., 2018). I en studie upplevde personerna som deltog i MI- och kostgrupperna en högre tillfredsställelse av studien än i kontrollgruppen som visade sig signifikant mindre nöjda (Barnes et al., 2014).

DISKUSSION Resultatdiskussion

Motiverande samtal har enligt de studier som granskats gett relativt olika resultat på personers livsstilsförändringar och viktnedgång. Vi kan inte av den litteratur vi granskat se ett enda resultat som överensstämmer med samtliga inkluderade studier. Dock kan vi se att MI som behandlingsmetod vid övervikt och fetma påverkar minst en undersökt faktor positivt, även om detta skiljer sig nämnvärt i respektive studie. Syftet med denna studie var att beskriva om MI kunde hjälpa personer med övervikt och fetma att genomgå

livsstilsförändringar. Resultatet i denna litteraturstudie visade att MI kan ge personer en större verktygslåda mot målet till livsstilsförändringar, men detta motsvarar inte i alla fall en hållbar viktminskning eller livsstilsförändring som resultat. Vi kommer att koppla resultatet till Orems (2001) egenvårdsteori som handlar om att hjälpa personer på olika nivåer till egenvård.

De studier (Smith-West et al., 2016; Barnes et al., 2017) som fokuserat på onlinebaserade MI sessioner har som regel haft sämre resultat på vikt- och livsstilsförändringar än de studier som valt att fokusera på enskilda, fysiska möten med deltagarna (Mirkarimi et al., 2017b; Mirkarimi et al., 2017a; Rodriguez-Cristobal et al., 2017; Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018; Graff-Low et al., 2012; Ford et al., 2014; Wilson et al., 2018; Barnes et al., 2018; Saffari et al., 2014 & Hardcastle et al., 2013). Tolkningen av dessa resultat skulle kunna tyda på att MI som behandlingsmetod tappar sina grundläggande hörnstenar när mötet inte sker ansikte mot ansikte och kan tänkas att man därmed misslyckats att stärka personens inre motivation och drivkraft att vårda sig själv och sin hälsa. Det kan kopplas till Orem (2001) som belyser vikten av att som sjuksköterska göra en individanpassad

(21)

bedömning av personens egenvårds begränsningar- och krav i syfte att kunna utföra relevanta insatser utifrån personens egenvårdskapacitet för att genomgå lyckade livsstilsförändringar.

Studier (Mirkarimi et al., 2017b; Saffari et al., 2014; Rodriguez-Cristobal et al., 2017) som pågått under en längre period har även här påvisat relativt skilda resultat vid granskning av deltagarnas motivation. En studie Rodriguez-Cristobal et al. (2017) har uppvisat en

trögstartat trend, där deltagarnas viktkurva långsamt men stadigt minskat, med ett

signifikant resultat först efter 24 månader. Resultatet kan ses som en mer lyckad vikt- och livsstilsförändring med ett hållbart resultat, baserat på studiens längd och signifikanta resultat. I detta fall kan vi fråga oss om MI som metod har haft en exceptionellt god effekt på individens motivation och förmåga att vårda sig själv och i så fall varför? En möjlig förklaring kan i enlighet med en litteraturöversikt av Perry et al. (2011) bero på

kontinuiteten av de motiverande samtalen. Enligt samma studie påvisades att de studier som kontinuerligt bibehållit en regelbunden frekvens i de personliga mötena, ihop med realistiska mål och en positiv atmosfär fick signifikanta viktminsknings resultat som följd (Perry et al., 2011). Detta stämmer väl överens med resultatet i denna litteraturöversikt, som även visar på längre studier i kombination med täta interventioner för goda

viktminskningsresultat (Rodriguez-Cristobal et al., 2017; Kouwenhoven-Pasmooji et al., 2018). En aspekt som inte framgår i studien av Rodriguez-Cristobal et al. (2017) är deltagarnas initiala motivation redan vid baseline och om det kan ha påverkat det positiva resultatet. Registrering av deltagarnas motivation och egna personliga drivkraft till

livsstilsförändringar i studiernas start är något som saknas i majoriteten av dessa, vilket kan göra resultaten mer svårtolkade och kan därför ge en felaktig bild av studiernas resultat. Dessa resultat överensstämmer inte med den stora delen av forskningsfältet kring övervikt och fetma. Annan forskning tyder snarare på att det finns en problematik med bestående viktminskning och hälsosamma livsstilsförändringar. Vanligast förekommande är att de förlorade kilona hos dessa individer tenderar att återkomma efter en tid (Fothergill et al., 2016; Brownell, 2010). Enligt resultatet i studien av Fothergill et al. (2016) där de gjort en 6 års uppföljning på deltagarna ur “The biggest looser” framkom att så gott som alla deltagare gått upp nästan alla de kilo som tappats under tävlingens gång som varade ett par månader.

Det kan även argumenteras om de positiva resultaten som presenteras i litteraturöversikten verkligen kan kvalificeras som lyckade livsstilsförändringar, oavsett om resultaten är presenterade som signifikanta. Brownell (2010) menar att då det kunnat påvisas vissa medicinska fördelar redan vid 5 procents viktminskning har det därför kunnat anses som en relevant viktminskning värd att presentera som ett positivt resultat (Brownell, 2010). Dock innebär det i praktiken en minskning på 7,5kg för en person med en ursprungsvikt på 150kg. Brownell (2010) menar även att viktminsknings resultaten inte blivit nämnvärt bättre från 70-talet, men att det kan uppfattas så på grund av omformuleringar av

egentligen obetydande resultat, vilket kan ge patienter falska förhoppningar om vad som kan förväntas vid viktminskningsinterventioner och behandlingar (Brownell, 2010). Detsamma kan även argumenteras med studiernas längd. Enligt den tidigare nämnda studien av Fothergill et al. (2016) visade 6 års uppföljningen att samtliga deltagare gått upp alla eller nästan alla tidigare förlorade kilon. Detta kan tyda på att den längsta inkluderade studien i litteraturöversikten som pågick under 24 månaders tid inte varade tillräckligt länge för att kunna benämna resultaten som “hållbara”. Ur denna aspekt kan det inte anses

(22)

etiskt försvarbart att benämna en 5 procentig viktminskning som ett tecken på en lyckad livsstilsförändring då vikten troligt, enligt Fothergill et al. (2016) återkommit efter 6 år. Ett intressant fynd var i en studie av Graff-Low et al. (2012) då könet hos individen hade betydelse för vikt reduktions resultatet. Kvinnorna i den studien förlorade mer vikt än männen i samma grupp. Detta kan förklaras med att kvinnornas motivation var högre vilket dock är spekulation och inte framgår i resultatet. Ytterligare en förklaring kan i enlighet med Grogan et al. (2019) vara den manliga självbilden. I studien undersöktes männens självbild före och efter en helkroppsskanning. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kroppen före kroppsskanningen sammanställdes med beskrivningar som: Relativt muskulös, lång, smal och symmetrisk. Motsvarande beskrivningar efter kroppsskanningen var däremot: tjock, kort och smal. Flera beskrev det som en ögonöppnare och att de hade saknat insikt i kroppsförändringarna fram till nu (Grogan et al., 2018). Detta kan vara en bidragande faktor till en möjlig lägre motivation bland männen i den förstnämnda Graff-Low et al. (2012) studien. Orem (2001) beskriver vikten av egenutveckling om man drabbas av ohälsa, både känslomässigt och genom att man bearbetar sina tankar för att kunna återfå sin hälsa.

Urvalet i flera av de studier (Mirkarimi et al., 2017b; Saffari et al., 2014; West et al., 2016; Mirkarimi et al., 2017a) som inkluderats i den här litteraturöversikten har omfattat enbart kvinnor. I andra studier (Rodriguez-Cristobel et al., 2017; Barnes et al., 2014; Barnes et al., 2017; Smith-West et al., 2016; Bräutigam-Ewe et al., 2020; Sharif et al., 2018; Simpson et al., 2015; Mirkarimi et al., 2017a; Barnes & Barber., 2017; Ford et al., 2014) har en klar majoritet bestått av kvinnliga deltagare, vilket är anmärkningsvärt då överviktiga män statistiskt i Sverige är fler än kvinnor. Däremot finns ingen statistiskt skillnad mellan könen vid fetma (Folkhälsomyndigheten, 2020e). Även här, kan det diskuteras om kvinnor är både mer motiverade än män att genomgå livsstilsförändringar och om kvinnor har en bättre insikt och verklighetsförankrad kroppsuppfattning då de i större utsträckning frivilligt anmält sig till dessa studier. En annan aspekt kan även vara huruvida viktminskningsprogrammens innehåll faktiskt passar båda könen. Något som lyfts i resultatet av en studie av Budden et al. (2020) handlar om män med övervikt och fetmas upplevelser av i en sportbaserad viktminsknings intervention där männen upplevde att de flesta viktminskningsprogram var riktade mot kvinnor gällande upplägg och innehåll och att det därför inte passade deras behov och vad männen ville få ut av programmen. Kan man då ifrågasätta männens motivation eller handlar det om att den överrepresenterade andelen kvinnor i viktminsknings studier tillslut skapat ett skräddarsytt innehåll mer riktat mot kvinnors behov? Enligt Orem (2001) är det viktigt att kunna se personen där den befinner sig för att hitta rätt verktyg i syfte att stärka och motivera individen i sin miljö och utefter hens nuvarande förutsättningar i syfte att slutligen kunna stå på egna ben. Detta kan som sjuksköterska innebära att särskilja och identifiera vad som fungerar som drivkraft för varje enskild individ och arbete utifrån detta i syfte att stärka, motivera och peppa personer långsiktigt. Att utgå enbart ur en grupps perspektiv följer varken ett personcentrerat

förhållningssätt, Orems (2001) teori eller grunden för att kunna utföra lyckade motiverande samtal. Alla dessa kräver en flexibilitet, lyhördhet och närvaro av vårdpersonalen i mötet. Ett annat resultat i litteraturöversikten fanns i studien av Ford et al. (2014) som dock påvisar motsatsen. Här var det männen som stod för den större delen av viktnedgången, även om resultaten inte var signifikanta. Om detta beror på motivation, studiens upplägg eller slumpen är omöjligt att avgöra då studien inte beskriver motivationsgrad, manlig eller kvinnligt inriktade interventioner och resultatet inte är signifikant.

(23)

Kosten är en viktig del i hälsosamma livsstilsförändringar för personer med övervikt och fetma därför förvånades vi av hur få av de 16 studier vi granskat som valt att studera och redovisa dessa resultat. Orem (2001) beskriver balansen mellan en persons

egenvårdskapacitet, egenvårdsbrist och egenvårdskrav som en process där målet är att en person skall kunna utföra egenvård utefter förmåga (Orem, 2001). Livsstilsförändringar för personer med övervikt och fetma ses som en process som inte enbart berör viktminskning som en enskild förändringsåtgärd utan även kost och motion, och enligt Orem (2001) beteendeförändringar samt förändringar i tankemönster.

En studie Hardcastle et al. (2013) visade på en marginell minskning av fettintag och en oförändrad mängd frukt och grönt efter 18 månader i interventionsgruppen, medan

kontrollgruppens resultat uppvisades ett lägre fettintag, men även ett lägre frukt-och grönt intag. Tre andra studier påvisade signifikanta resultat gällande hälsosammare kostvanor. Enligt Bräutigam-Ewes et al. (2020) & Saffari et al. (2014)´s studier som varade i 24 respektive 12 månader synliggjordes en ökad mängd hälsosamma kostval, medan studien av Barnes et al. (2017) hade en signifikant effekt på regelbundna kostvanor, men

presenterade inga andra resultat angående kostvanor hos deltagarna. I jämförelse med resultaten beskriver en äldre studie av Williamson et al. (1992) inte den stora utmaningen att tillfälligt förändra sina kostvanor som svårigheten, utan att behålla dessa under en längre period. Heymsfield et al. (2007) beskriver även kosten som en av de viktigaste faktorerna för hållbara livsstilsförändring och att det i de fallen personer misslyckats med viktminskning, är starkt relaterat till bristande anpassning till nya kostvanor. Tillsammans med dessa studier och de resultat som framkommit i litteraturstudien kan detta tyda på att MI kan ha en positiv påverkan på personens förmåga att förändra sina kostvanor och även en möjlighet till mer långvarigt förändring. Däremot blir det svårt att få en övergripande bild då så pass få inkluderade studier valt att undersöka effekten av MI på kosten, speciellt då en av dessa studier inte resulterade i någon positiv förändring. Orem (2001) beskriver egenvårdsprocessen som en individuellt anpassad process som utgår från varje enskild människas behov. Däremot behöver drivkraften komma inifrån och ansvaret ligger i

slutänden på individen. För att som sjuksköterska kunna bistå med kunskap och motivation krävs dock en mottaglighet och vilja hos patienten för att ett samarbete skall kunna byggas för att gemensamt kunna utveckla varje persons egenvårdskapacitet (Orem, 2001).

I samtliga studier (Bräutigam-Ewe et al., 2020; Hardcastle et al., 2013; Kouwenhoven-Pasmooij et al., 2018) där motionsvanor undersökts som följd av MI kunde det konstateras att deltagare i interventionsgrupperna ökat sin fysiska aktivitet, även om det i

Kouwenhoven-Pasmooij et al. (2018) studie inte visade ett signifikant resultat. Då alla dessa studier pågått under 12-26 månader, kan det argumenteras att deltagarna påbörjat en framgångsrik livsstilsförändring då de passerat de första veckornas kulmen för motivation. I studien av Williamson et al. (1992) redovisas medellängden för hållbara förändrade kostvanor för kvinnor i fyra veckor och för män sex veckor som en jämförelse till motions resultatet. Något som inte framgår i någon inkluderad studie i litteraturöversikten och som kan ha påverkat det positiva resultatet är deltagarnas tidigare träningsvanor genom livet. Ytterligare en aspekt som kan ha påverkat resultatet positivt är vilken typ av motion som rekommenderas. I studien av Bräutigam-Ewe et al. (2020) fick deltagarna individualiserade rekommendationer gällande fysisk aktivitet. I Hardcastle et al. (2013) studien motiverades deltagarna till självvalda livsstilsförändringar. Detta bekräftas ien studie av Reynolds et al. (2020) då syftet var att se effekten av att skriva ut fysisk aktivitet i form av promenader på recept till patienter med typ 2 diabetes. I studien redovisades mängden promenadtid per dag, vilket är en väldigt lättillgänglig träningsform och har en lågintensiv aktivitetsnivå

(24)

som kan utföras på daglig basis och i stort oavsett miljö, fysisk och/eller psykisk dagsform. Detta kan vara en bidragande orsak till det signifikant positiva resultatet i studien på ökad fysisk aktivitet, men även studiens korta duration på enbart tre månader. Spekulationen kring resultaten kan därför resoneras med att deltagarna i enlighet med Orem (2001) fått tillräckligt goda verktyg och stöd för att främja sin egenvårdskapacitet välja hållbara motionsformer som går att anpassa till den enskildes livssituation, mål och

motivationsgrad.

Övervikt och fetma är som tidigare beskrivet i bakgrunden starkt kopplat till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Inom sjukvården och som sjuksköterska sätts behandlingsplaner upp i denna patientgrupp, där patienterna behöver anpassa sig till situationen och planen och modifiera sin självbild, detta för att tillgodose

egenvårdsbehovet och utveckla förhållanden som stöder liv och hälsa (Orem, 2001). I samtliga studier som redovisat en eller fler metabola markörer i resultatet, (Hardcastle et al., 2013; Barnes et al., 2014; Barnes & Barber., 2017) kan man se att minst en faktor såsom exempelvis blodtryck och blodfetter sänkts i samband med livsstilsförändringar och viktnedgång i interventionsgrupperna. Detta stämmer överens med Lin et al. (2014) där resultatet visade signifikanta resultat på deltagarnas metabola markörer vid intensiva hälsointerventioner såsom förändrade kost och motionsvanor.

Deltagarnas motivation varierade beroende på studie. I en studie av Barnes et al. (2017) visade resultatet att deltagarna hade svårigheter att behålla motivationen övertid. En annan studie av Barnes et al. (2018) visade på en oförändrat hög motivation genom hela studiens 3 månader, då slutligen Hardcastle et al. (2013) studie presenterar en ökning mellan baseline och 6 månaderskontrollen, men som sedan dalade till ursprungsmotivationen från baseline vid 18 månadersuppföljnignen. Alla dessa studier uppvisar helt olika resultat vad gäller bibehållen motivation hos deltagarna. Det som saknas i beskrivningen av resultatet i Barnes et al. (2017) är under vilken del i studien som motivationen sjönk, vilket gör det svårt att dra några slutsatser som resultatet och vad som kan ha påverkat den bristande motivationen. De tre skilda resultaten ihop med den tidigare forskning som finns vad gäller en begränsad förmåga att bibehålla motivation för att uppnå livsstilsförändringar under en längre tid (Brownell, 2010; Williamson et al., 1992). kan tyda på att studien med ett positivt resultat hela vägen igenom ännu inte hade hunnit pågå tillräckligt länge för att kunna urskilja förändringen i eventuell minskad motivering. Däremot är det svårt att kunna få en överblick då enbart 3 studier berör ämnet.

I en studie av Bräutigam-Ewe et al. (2020) fanns resultat om ökad självupplevd hälsa och minskad ångest som resulterade i att deltagarnas sjukvårdsbesök minskade. I en annan studie av Mirkarimi et al. (2017b) beskrevs internerventionsgruppens resultat istället med ökad självförmåga, minskade negativa känslor, förbättrad livsstil, minskat, socialt tryck exempelvis från vänner, familj och sociala medier, och positiva aktiviteter. Om resultatet beror på förändrade livsstilsvanor såsom ökad fysisk aktivitet, förändrad kost, MI eller den konkreta viktminskningen framgår inte. Däremot kan det argumenteras att fysisk aktivitet ofta har en god påverkan på den psykiska hälsan likväl som den fysiska hälsan. Utöver detta kan den ökade upplevda hälsan hos deltagarna förklaras, i enlighet med Orem (2001), med ett möjligt ökat självförtroende och självkänsla relaterat till lyckade förändringar som kan kännas svåra eller rent av omöjliga att uppnå initialt utan rätt verktyg, kunskap och stöd. Kärnan i Motiverande samtal, som tidigare nämnts i bakgrunden, syftar till att eftersträva en förbättring i den personliga kontrollen vid beteendeförändringar, genom en interaktiv och empatisk samtals- och lyssnings stil (DiLillo et al., 2006). Det är inte

Figure

Tabell 1. Presentation av datainsamling
Tabell 2. Resultatets kategorier och underkategorier  Kategorier  Underkategorier     Livsstilsförändringar         Viktförändring  Kostvanor  Motionsvanor

References

Related documents

Då vi i denna översikt undersökt huruvida en lågkolhydratskost påverkar välbefinnande negativt i jämförelse med viktminskning med hjälp av en isokalorisk kost med kolhydrater har

Baserat på denna systematiska översiktsartikel går det inte att bedöma om motiverande samtal har någon effekt på minskad vikt eller minskat BMI för personer med övervikt och

Att beskriva hur sjuksköterskan kan använda motiverande samtal för att främja hälsosamma livsstilsförändringar hos vuxna med övervikt eller

Correlation between the rapid cortisol response measured in saliva at 20 min after the psychological stress test and the S100A8/A9 increase at 24 hours after the stress

Utförarnas egen insikt om hälsoproblemets betydelse och expertkunskap om hur de kan påverka övervikt och fetma hos barn är viktiga förutsättningar för att man ska tillämpa MI

med övervikt ansåg att de inte fick tillräckligt med information av distriktssköterskan under samtalen kring hur de kunde reducera sin vikt och de ansåg att den information de

Förutom att utbilda personer med övervikt eller fetma och belysa innebörden av biverkningar till följd av deras ohälsosamma levnadsvanor är det också av betydelse att motivera

Studien visade en ökad förekomst av parodontit hos personer mellan åldrarna 45-54 som hade fetma i jämförelse... Den största indikatorn för fetma i relation till parodontit var