Vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande

VÅRDMILJÖNS BETYDELSE FÖR PATIENTENS

VÄLBEFINNANDE

THE IMPORTANCE OF THE CARE ENVIRONMENT

FOR THE PATIENT´S WELL-BEING

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 2021-01-25 Kurs: 54

Författare: Mika Nizamova Handledare: Katarina Holmberg Författare: Zarah Barrett Examinerande lärare: Charlotte Prahl

SAMMANFATTNING Bakgrund

Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna skapa en känsla av trygghet. Sjukvårdsreformatorn F. Nightingale menade att den fysiska miljön var lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar.

Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande.

Metod

Metoden som valdes för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite samt manuella sökningar. Ett urval av 17 vetenskapliga artiklar gjordes efter noggrann granskning.

Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa, dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad dataanalys användes som metod.

Resultat

En hälsofrämjande vårdmiljö påverkar patientens välbefinnande och autonomi under tiden de vårdas på sjukhus. Det första intrycket vid besök på sjukhus är det som utgörs av den fysiska miljön. Vidare framkom att enkelrum ledde till minskat buller, bättre sömn samt stärkt socialt stöd och personlig integritet. Fönster och utsikt över naturen skapade en känsla av fridfullhet då naturen kunde hjälpa till att stärka patientens inre kraft genom distraktion. Naturligt ljus ökade välmåendet och förbättrade sömnen. En välkomnande vårdmiljö med ”mysighetsfaktor” och avskildhet ökade känslan av hemtrevlighet vilket förbättrar välbefinnandet hos patienterna och ökade dessutom närvaron av anhöriga vilka utgjorde ett stort stöd för patienterna.

Slutsats

Genom en ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande, kan åtgärder vidtas för hur allmänna utrymmen utformas. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens

livskvalitet. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen.

Nyckelord: Patienters nöjdhet, patientens acceptans av vård, patienter, miljödesign, vårdmiljö.

ABSTRACT Background

The design of the environment affects our experience of health and well-being. One of the nurse's responsibilities is to ensure that the care environment meets the patient's needs. The care environment can be designed by several different factors such as sound, light and nature. All with a capacity to provide a feeling of security. According to healthcare reformer F. Nightingale, the physical environment was equally important to the psychological and social environment in order to regain health and prevent disease. Aim

The purpose of this literature review was to describe aspects of the care environment that promote the patient’s well-being.

Method

The method used was non-systematic literature review. Database searches were performed in PubMed, CINAHL, Academic Search Elite as well as manual searches. A selection of 17 scientific articles was made after careful review. The articles were of both quantitative and qualitative research methods, these have been quality checked with the help of Sophiahemmet University’s assessment data. They were analysed based on the integrated data analysis method.

Results

A health-promoting care environment affects the patient's well-being and autonomy while they are being cared for in hospital. The first impression when visiting a hospital is that of the physical environment. Furthermore, it turned out that single rooms led to reduced noise, better sleep and strengthened social support and personal integrity. Windows and views of nature created a feeling of peace as nature could help strengthen the patient's inner power through distraction. Natural light as well as artificial light increased the well-being and improved sleep. A welcoming care environment with a “cosiness factor” and privacy increased the feeling of homeliness, which improves the well-being of the patients and also increased the presence of relatives who constituted a great support for the patients. Conclusion

Through increased knowledge on the importance of the care environment for the well-being of the patient, measures can be taken focusing on the design of public spaces in this environment. The care environment can either support or hinder the patient's recovery process and has the ability to promote the patient’s quality of life. This study provides an insight into the importance of the care environment and contributes with lessons that can be further applied in our future clinical work within the profession.

Keywords: Patient satisfaction, patient acceptance of health care, patients, environment design, health facility environment.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 1 Vårdmiljö ... 1 Hälsa ... 1 Välbefinnande ... 2 Teoretisk utgångspunkt ... 2 Problemformulering ... 3 SYFTE ... 4 METOD ... 4 Design ... 4 Urval ... 4 Datainsamling ... 5 Kvalitetsgranskning ... 8 Dataanalys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 9 RESULTAT ... 9 Fysisk vårdmiljö ... 10 Psykosocial vårdmiljö ... 10

Närhet till naturen ... 11

DISKUSSION ... 12

Resultatdiskussion ... 12

Metoddiskussion ... 12

Slutsats ... 15

Fortsatta studier ...Fel! Bokmärket är inte definierat. Klinisk tillämpbarhet ...Fel! Bokmärket är inte definierat. REFERENSER ... 20

INLEDNING

Vid kontakt med vården har vi erfarit att vårdmiljön ibland kan upplevas som kall och dyster och att det är ett bortglömt och försummat område. Därför önskar vi som blivande sjuksköterskor beskriva att det är viktigt med kunskap om vårdmiljöns betydelse för främjandet av patientens hälsa.

BAKGRUND Vårdmiljö

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innefattar begreppet miljö både den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Den fysiska miljön kan beskrivas genom hur det ser ut, färger på väggarna, temperatur, tillgång till ljus, ljud, renlighet och inredning. Den psykosociala miljön är en subjektiv upplevelse som handlar om upplevelsen av att vara i vårdmiljön och hur den får oss att känna (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna ge en känsla av trygghet. Genom att skapa dessa aspekter främjas patientens inre ro och krafterna för återhämtning under vårdtiden (Lepp, 2019; Wiklund Gustin & Bergbom, 2017). Historiskt sett har vårdmiljön handlat om anpassning för medicintekniska lösningar, personalens behov, ekonomi och långsiktighet. Medan faktorer inom vårdmiljön som stödjer den personcentrerade miljön har blivit nedprioriterade (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

En stödjande vårdmiljö är en miljö som patienter inom vården kan känna sig välkomna, sedda och delaktiga i. Detta kallas även för en personcentrerad miljö. Det är

sjuksköterskans ansvar att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Sjuksköterskan kan bidra till delaktighet genom att ta del av patientens berättelse som innefattar förväntningar och tidigare erfarenheter av vårdmiljön (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är

beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad och kan antingen vara stödjande eller hindrande för hur personer kan använda sin förmåga och agera självständigt (Sharma et al., 2015).

Evidensbaserad design (EBD) är ett vetenskapligt ämnesområde där forskning ligger till grund för miljödesign (DuBose et al., 2018; Ulrich et al., 2010). När det gäller design och konstruktion av vårdinrättningar är det viktigt att använda sig av den senaste kunskapen i form av EBD-forskning. Evidensbaserad design handlar om att bygga vårdmiljön utifrån trovärdig forskning för att uppnå bästa möjliga resultat (Bingham et al., 2020). Sjukvården har länge fokuserat på att fixa och läka kroppen. Genom att fokusera mer på vårdmiljön möjliggörs ytterligare stöd för att främja välbefinnandet hos patienten vilket i sin tur kan påverka läkningen. Det utökade intresset för EBD ger kunskaper som hjälper

vårdinrättningar att implementera design på ett hälsoeffektivt sätt (DuBose et al., 2018; Ulrich et al., 2010). Forskarna Olausson et al., (2013) menar att patientrum är en av många aspekter som påverkar upplevelsen av en sjukhusmiljö. En annan faktor i vårdmiljön är ljud och vilken inverkan det har på sömnen (DuBose & Hadi, 2016). Människor har en biologisk dygnsklocka som påverkas av dagsljuset (Hadi et al., 2019).

Därför är sömnen av betydelse när det kommer till kroppens förmåga att återhämta sig, läka, hantera smärta och prestera.

Natur och utomhusaktiviteter har stor betydelse för patienters välmående. Dessvärre används naturens egenskaper i liten utsträckning eller inte alls ur en terapeutisk syn

(Johansen & Thorsen Gonzalez, 2018). Det är viktigt att personal inom sjukvård och arkitekter inom bygg/design har förståelse för varandra inom området för att kunna gynna och utveckla en hälsofrämjande design i en vårdmiljö (Miedema et al., 2019). Person och miljö har en relation till varandra och skapar en helhet (Van Steenwinkel et al., 2017). Fysisk säkerhet, socialt stöd och sinnesro kan handla om att sträva efter att tillgodose patientens säkerhet i den vardagliga miljön, som exempelvis att vara fri från risker, fara, oro eller tvivel (Van Steenwinkel et al., 2017)

Vårdmiljön kan vara en plats för läkning men också en plats som patienten associerar med sjukdom och svårigheter (Edvardsson et al., 2005). God omvårdnad och god vårdmiljö hör ihop och går inte att skilja ifrån varandra utan de utgör en helhetsupplevelse. Avdelningars utformning av vårdmiljön påverkar individens beteende och välbefinnande. Patienter inom vården har ofta minskad fysisk eller mental kompetens och därmed påverkar miljön deras beteende och tillstånd ännu mer och de blir mer känsliga för stimuli och yttre påfrestningar (Edvardsson et al., 2005).

Fysisk miljö som erbjuder tillgång till inre och yttre motivation genom naturliga sociala ytor som bjuder in till interaktion och socialt stöd kan ge en känsla av kontroll (Edvardsson et al., 2005; Sharma et al., 2015). En inbjudande och hemliknande miljö påverkar dessutom patientens stressupplevelse (Edvardsson et al., 2005).

Hälsa

Världshälsoorganisationen (WHO, 2020) beskriver hälsa på följande sätt, ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart

avsaknaden av sjukdom eller funktionshinder” (WHO, 2020). Hälsa är en känsla av bland annat välbefinnande, sundhet och friskhet (Wiklund et al., 2017).

Aaron Antonovsky var en medicinsk sociolog som är grundare till den salutogena teorin (Antonovsky, 1979). Eriksson & Lindström (2006) berättar om den salutogena teorin där människors upplevda hälsa är beroende av hur individen själv ser på sitt liv. Antonovsky studerade vad som skapar hälsa. Enligt Antonovskys teori skapar hälsa en känsla av samhörighet och generaliserade resurser. Känslan av samhörighet består av tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Eriksson & Lindström, 2008). Eriksson och Lindström (2006) menar på att dessa tre dimensioner är förknippade med att uppleva hälsa och att dimensionerna återspeglar samspelet mellan individen och miljön.

Välbefinnande

Välbefinnande har samband med individens hälsa och beskrivs som ett tillstånd av mentalt, socialt, och fysiskt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom (Socialstyrelsen, 2016). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2012) menar på att

livskvalitet ska ses som en del av hälsan, vilket i sin tur är en omfattning av välbefinnande. Begreppet välbefinnande kan ses som ett samlingsnamn som omfattar hälsa och

livskvalitet. Dessa begrepp samspelar med varandra och är en komplex förening. Detta innebär att de inte utesluter varandra (Dahlberg och Segesten, 2010).

Svensk sjuksköterskeförening (2010) menar på att sjuksköterskan har ansvar för att människor ska kunna förbättra, bevara och återfå hälsa samt uppnå bästa tänkbara

välbefinnande. Sjuksköterskor tillsammans med kollegor kan skapa ett gott samarbete för att tillfredsställa välbefinnandet (Utriainen et al., 2011).

Välbefinnande är en subjektiv upplevelse och det är endast individen själv som kan skatta sitt eget välbefinnande (World Health Organization [WHO], 2018). Om patienten inte kan bedöma det själv får istället sjuksköterskan göra en bedömning. Individen är beroende av samhällets uppbyggnad och den sociala omgivningen (WHO, 2018). Hälsa skapas där människor bor och arbetar, därför är det viktigt att skapa en stödjande miljö för att främja människors välmående och välbefinnande i det vardagliga livet (Miedema et al., 2019). Hälsa och välbefinnande kan främjas av olika aspekter; till exempel psykologiska, sociala, kroppsliga, emotionella och beteendemässiga. Detta är en förutsättning för patientens friskhet (DuBose et al., 2018).

I en studie av Drahota et al., (2012) belyser de att intresset för sjukhusmiljöer på senare tid har fått ny betydelse, detta genom att bygga och skapa vårdmiljöer anpassade utifrån de olika vårdinrättningarna och patienternas behov (Drahota et al., 2012). Sjukvården har länge fokuserat på att bota och läka men i mötet med läkaren är det bara en liten del av läkningsprocessen som sker. Sjukhus är en plats som har en förmåga att påverka patientens hälsa positivt genom att erbjuda hälsofrämjande miljöer (DuBose et al., 2018; Drahota et al., 2012).

I en studie skriver Samuelson (2011) att patienternas välbefinnande påverkas av tidigare obehagliga minnen från vårdmiljön och om en patient upplever obehag har sjuksköterskan en viktig roll att lindra stressen och främja välbefinnandet för patienten under vårdtiden (Samuelson, 2011). Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale såg vårdandet som en konst där bästa möjliga förhållande skulle ges patienten så att naturen med sin kraft kunde hjälpa till i läkeprocessen (Edvardsson et al., 2005). Platsen för läkning skedde enligt Nightingale inom människan själv och genom omvårdnadskonst kunde detta gynnas med bland annat god vårdmiljö. Det finns ett stort samspel mellan människan och dess

omgivning och miljö. Hälsa och välbefinnande är beroende av en stödjande miljö (Edvardsson et al., 2005).

Teoretisk utgångspunkt

Florence Nightingale var en välkänd omvårdnadsteoretiker tack vare sitt betydelsefulla arbete för vårdmiljön (Nightingale, 1969). Hon insåg redan under sin verksamma tid under 1800-talet, vikten av en hälsofrämjande vårdmiljö. Målet med vården enligt henne var att uppnå välbefinnande, ett tillstånd av lättnad och lindring (Nightingale, 1969). En

hälsofrämjande vårdmiljö utgjordes både av den fysiska miljön och den psykosociala vårdmiljön som påverkar hur patienter känner (Wiklund et al., 2017; Lepp, 2019). Enligt Nightingale skulle patienter återhämta sig snabbare om de vårdas i en miljö som hade naturligt ljus, ventilation, renhet och grundläggande sanitet (Amankwah, et al., 2019).

Nightingale eftersträvade en god patientvård genom att stärka patientens välbefinnande med hjälp av naturens krafter och den estetiska miljön. Belysning, buller och stimuli på sjukhuset är ett av områden i estetiken som var en av de aspekterna som Nightingale uppmärksammade först (Nightingale, 1986). Hon menade också på att en omväxlande miljö med konst, blommor, färg och form skapar en estetisk miljö (Nightingale, 1969). Lepp (2014) skriver att Nightingale menade att den fysiska miljön är lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar. Den fysiska vårdmiljön är minst lika viktig som relationen mellan patienten och

Problemformulering

Forskning visar att vårdmiljöer kan skapa en trygghetskänsla hos individen och främja välbefinnande. Vårdmiljöns estetik har inte varit ett prioriterat område trots att

omvårdnadsteoretiker såsom Florence Nightingale redan på 1800-talet belyste sambandet mellan vårdmiljö och välbefinnande. Miljön skapar en individuell upplevelse och kan ge en känsla av trygghet och välbefinnande samtidigt som en känsla av oro och ångest. Forskning visar att rogivande miljöer kan främja hälsa och skapa en trygghetskänsla hos individen. Denna studie avser att beskriva hur vårdmiljön påverkar patientens

välbefinnande. SYFTE

Syftet med denna studie var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande.

METOD Design

Metoden icke-systematisk litteraturöversikt har valts till denna studie (Kristensson, 2014). En litteraturstudie grundas i en genomgång av redan utförd forskning. Detta för att skapa en fördjupad förståelse, analysera begrepp eller för att finna kunskapsluckor inom aktuell forskning. En icke-systematisk litteraturöversikt är mindre omfattande än en systematisk litteraturöversikt där all relevant fakta granskas. En icke-systematisk litteraturöversikt genomförs strukturerat och utifrån primärkällor. Arbetet genomfördes systematiskt och utifrån valt ämne formulerades frågeställningar och syfte. Därefter skapades urvalskriterier och utifrån dessa kriterier genomfördes artikelsökningar. Varje steg i processen dokumenteras för att öka reliabiliteten (Kristensson, 2014). Detta är en bra färdighet för oss blivande sjuksköterskor att behärska i vår framtida profession då det inkluderar kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad (Leksell, & Lepp, 2013). Urval

Avgränsningar

I artikelsökningar har avgränsningar gjorts i språk till engelska. Dessutom har enbart artiklar mellan år 2010-2020 samt “peer reviewed” inkluderats. Peer reviewed innebär att artiklarna är granskade av ämnesexperter innan de får publiceras och detta är ett kriterium för att de ska vara vetenskapliga artiklar. Dock klassas “peer reviewed” inte som en garanti för att artiklarna är originalartiklar. Avgränsningar gjordes utifrån syftet, för att enbart relevanta artiklar skulle tas fram. (Östlundh, 2017).

I CINAHL gjordes följande avgränsningar (via filtrering i verktygsfältet): engelska och svenska, Full Text, Academic Journals, Peer Reviewed samt publiceringsår vilka var mellan 2010–2020. I PubMed begränsades sökningarna till artiklar på engelska, Full Text och publiceringsår vilka var mellan 2010-2020. Artikelurvalet specificerades med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier (Kristensson, 2014).

Inklusionskriterier

Studier som undersökt vårdmiljön på sjukhus, äldreboende och primärvård är inkluderade i denna studie för att få en övergripande bild. Vetenskapliga artiklar genomförda med kvantitativa och kvalitativa metoder har inkluderats, detta för att öka reliabiliteten, då de olika metoderna kunde komplettera varandra (Borglin, 2017). Kvalitativa metoder används för att komma fram till personens egna åsikter och känslor medan kvantitativ metod

används för att få ett mer mätbart och objektivt resultat. För att underlätta vidare läsning och bearbetning har enbart vetenskapliga artiklar med abstrakt och fulltext inkluderats,

detta för att underlätta databearbetningen. Enbart originalartiklar är inkluderade i resultatet vilket innebär att forskningsdata redogörs för första gången.

Exklusionskriterier

Studier som behandlade barn och ungdomar exkluderades då ett vuxet perspektiv önskades. Ytterligare exklusionskriterier var artiklar med uteblivet forskningsetiskt övervägande. Artiklar som saknade abstrakt valdes bort, då informationen som erhölls genom att läsa abstrakt var viktig ur ett tidsperspektiv och artiklar som var relevanta mot arbetets syfte snabbare kunde väljas.

Datainsamling

Först gjordes en inledande litteratursökning i databasen Public Medline (PubMed) för att få en uppfattning av i vilken utsträckning ämnet studerats tidigare. Databaserna som sedan användes var PubMed och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL Complete) och Academic Search Elite (Friberg, 2017; Henricson, 2017). Pubmed är den största databasen inom vård och medicin och CINAHL har inriktning på vårdvetenskap, medan Academic Search Elite har humaniora som fokus. För att kunna genomföra en adekvat litteratursökning studerades informationssökning av Karlsson (2017) dessutom fick författarna handledning genom Sophiahemmets

högskolas bibliotekarier. Totalt valdes 17 vetenskapliga artiklar att inkluderas till studien, dessa var från olika länder. Samtliga sökningar i databaserna presenteras i Tabell 1, nedan.

Artiklar söktes systematiskt via Pubmed och CINAHL enligt Karlsson (2017). Artikelsökning genomfördes med Subject Heading List [CINAHL headings] termer i CINAHL samt termer enligt Medical Subject Heading (MeSH) och title/abstract (ti/ab) i Pubmed. Genom fritextsökning inkluderades även artiklar som ännu inte fått sina subject headings registrerade. I båda databas-sökningarna kombinerades söktermerna

med booleska sökoperatorer: AND och OR.“AND” och “OR” för att kombinera

söktermer. I sökningen användes “OR” inom blocken för att ge mer generella träffar och “AND” för att kombinera blocken. Utifrån vad sökresultatet gav kunde sökstrategier modifieras. Efter att sökningen genomförts valdes artiklarna som ansågs vara relevanta utifrån syftet baserat på titel och abstract (Karlsson, 2017). Därefter lästes artiklarna i fulltext och bedömdes utifrån urvalskriterierna för att avgöra om artiklarna var relevanta till pågående studie (Friberg, 2017; Henricson, 2017). Utifrån de bärande begreppen som var vårdmiljö, hälsa och välbefinnande identifierades följande söktermer som användes som sökord: Facility Design and Construction, Health Facility Environment,

Environment Design, Environment, Patient Satisfaction, Patient Acceptance of Health Care och Patients.

PubMed

En första blocksökning genomfördes med två block: "patient satisfaction"[MeSH Terms] OR "patient acceptance of health care"[MeSH Terms] OR "patients"[MeSH Terms] AND "environment design"[MeSH Major Topic] OR "facility design and

construction"[MeSH Major Topic] OR "health facility environment"[MeSH Major Topic]. Tillsammans med ovan beskrivna avgränsningar resulterade sökningen i 272 träffar. Av dessa valdes 12 artiklar som ansågs väsentliga relaterat till studiens syfte, varför dessa lästes i fulltext. Resultatet av den första sökningen i PubMed gav fyra artiklar som inkluderades i arbetet.

Ytterligare fyra sökningar genomfördes i PubMed för att generera fler träffar. Den fjärde sökningen genomfördes med följande söktermer: (("patient satisfaction"[MeSH Terms] OR "patient acceptance of health care"[MeSH Terms] OR "patients"[MeSH Terms]) AND (("environment design"[MeSH Major Topic] OR "facility design and

construction"[MeSH Major Topic] OR "health facility environment"[MeSH Major Topic]). Den femte sökningen: ("physical environment") AND ("patients"). Denna sökningen genomfördes med fritextsökning. Den sjätte sökningen : ("Environment Design"[MAJR]) OR ("Hospitals"[MeSH Terms]) AND (Residence

Characteristics[MeSH Terms]) AND ((fft[Filter]) AND ("Choice Behavior"[MAJR]). Den sjunde sökningen: ("Sunlight"[MeSH Major Topic]) OR ("light"[MeSH Major Topic])) AND ("Hospitalization"[MeSH Terms]). Resultatet av dessa sökningar gav sex artiklar som inkluderades i arbetet.

CINAHL

Den andra sökningen i CINAHL gjordes med följande termer: TX "Evidence-Based Design" OR MW "Hospital Design and Construction" OR MW "Nursing Home Design and Construction" AND MJ "Patient Satisfaction" OR MW "Quality of Health Care” OR MJ "Patients" OR MW "Recovery". Sökningen gav 20 träffar. Slutligen valdes fyra artiklar till resultatet.

Academic Search Elite

Den tredje sökningen genomfördes i Academic Search Elite med följande söktermer: ((MH "Hospital Design and Construction") OR (MH "Facility Design and Construction") OR (MH "Nursing Home Design and Construction")) AND

"Patient Satisfaction+" OR MH "Quality of Health Care+" OR

"patient acceptance of health care" OR MH "Patients")). Denna sökning genererade dessvärre inte några artiklar som matchade studiens syfte.

Tabell 1. Presentation av datainsamling

Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar PubMed 20/11-20 (("patient satisfaction"[MeSH Terms] OR "patient acceptance of health care"[MeSH Terms] OR "patients"[MeSH Terms]) AND (("environment design"[MeSH Major Topic] OR "facility design and construction"[MeSH Major Topic] OR "health facility

environment"[MeSH Major Topic])

CINAHL 20/11-20 TX"Evidence-Based Design" OR MW "Hospital Design and Construction" OR MW "Nursing Home Design and Construction" AND MJ "Patient Satisfaction" OR MW "Quality of Health Care” OR MJ "Patients" OR MW "Recovery" 20 8 8 4 Academic Search Elite 20/11-20 ((MH "Hospital Design and Construction") OR (MH "Facility Design and Construction") OR (MH "Nursing Home Design and Construction")) AND "Patient Satisfaction+" OR MH "Quality of Health Care+" OR "patient acceptance of health care" OR MH "Patients")) 2 2 2 0 PubMed 2/12-2020 (("patient satisfaction"[MeSH Terms] OR "patient acceptance of health care"[MeSH Terms] OR "patients"[MeSH Terms]) AND (("environment design"[MeSH Major Topic] OR "facility design and construction"[MeSH Major Topic] OR "health facility environment"[MeSH Major Topic]) 276 4 3 2 PubMed 2/12-2020 ("physical environment") AND ("patients") 334 5 4 2 PubMed 3/12-20 ("Environment Design"[MAJR]) OR 8 2 1 1

("Hospitals"[MeSH Terms]) AND (Residence Characteristics[MeSH Terms]) AND ((fft[Filter]) AND ("Choice Behavior"[MAJR])) PubMed 3/12-20 (((("Sunlight"[MeSH Major Topic]) OR ("light"[MeSH Major Topic])) AND ("Hospitalization"[MeS H Terms]) 39 3 2 1 Manuell sökning * 12 10 3 TOTALT 951 91 42 17 Manuell sökning

Manuell sökning innebär att artiklar är funna utanför de ordinarie databassökningarna (Östlundh, 2017). Tre artiklar inkluderades via manuell sökning. Dessa hittades genom referenslistor till sökträffar och genom PubMeds funktion “liknande artiklar”.

Kvalitetsgranskning

För att värdera artiklarnas kvalitet användes Sophiahemmets högskolas granskningsmall som är modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström (2016). Genom granskningsmallen kvalificeras artiklarna utifrån en tregradig skala: låg- III, medel= II eller hög = I. Ett urval av frågorna som ställdes under artikelgranskningens genomförande var: Är studien tillräckligt stor och väl genomförd med adekvat beskrivning med protokoll? Är frågeställningen väldefinierad? Har forskarna beskrivit urvalsprocessen väl? Är antal deltagare tillräckligt stort för att besvara

frågeställningen? Se bilaga A för fullständiga kriterier och frågeställningar som använts vid artikelgranskningen.

För hög validitet ska det vara möjligt för läsaren att följa forskningsprocessens alla steg (Kristensson, 2014). För att göra en så objektiv bedömning av materialet som möjligt granskades först artiklarna var för sig varefter resultaten diskuterades och jämfördes. Under granskningen av artiklarna skall syftet hela tiden ligga i fokus och i granskningen ska artiklarnas innehåll utvärderas såsom metodbeskrivning, antal studiedeltagande och designtyp. De artiklar som värderades att ha en hög=I till medel=II nivå inkluderades för att ha med i resultatdelen. Se bilaga B, för att få en överskådlig blick av de valda artiklarna.

Dataanalys

Vid bearbetning av de inkluderade artiklarna tillämpades integrerad dataanalys. Detta är en metod för att sammanställa framtagen fakta man fått fram på ett överskådligt sätt enligt Kristensson (2014). Det integrerade analysarbetet genomförs i tre steg. I det första steget genomfördes noggrann genomläsning av artiklarna var för sig. Syftet med genomläsningen

var att skapa en helhetsuppfattning av artiklarna samt finna likheter och skillnader i resultaten. Därefter sammanställdes samtliga artiklar med relevanta nyckelfynd från resultaten. I steg två omvandlades artiklarnas nyckelfynd till passande koder som skrevs ner i en tabell över koder och kategorier (se nedan, tabell 2). Koder som hörde ihop markerades med överstrykningspenna av samma färg och utifrån dem skapades tre kategorier. Dessa kategorier beskriver aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Därefter i steg tre sammanställdes resultaten i löpande text under de bestämda kategorierna enligt Kristensson (2014).

Tabell 2: Tabell över koder och kategorier

Koder Kategorier

Lokal, väntrum, enkelrum, konst, färger på väggarna Fysisk vårdmiljö Bemötande av vårdpersonal, känsla av trygghet Psykosocial

vårdmiljö Naturligt dagsljus, kraftkälla, frisk luft, blommor, växter och

utsikt mot naturen

Närhet till naturen

Forskningsetiska överväganden

Vid forskning har etiken en stor betydelse för forskare och för de som ska vara med i forskningen (Helgesson, G. 2015). Artiklarna som valts till denna studie hade ett forskningsetiskt arbetssätt och godkännande. Forskningsetik grundar sig i de fyra etiska principerna: göra gott principen, icke-skada principen, autonomiprincipen och

rättviseprincipen. Forskningsetik syftar till att skydda, värna och respektera

forskningsdeltagarnas integritet och autonomi (Helgesson). Forskningsetiskt arbetssätt grundar sig i Helsingforsdeklarationen som är en central forskningsetisk riktlinje (WMA, 2020). Den skapades efter de grymma studier som gjordes under andra världskriget. Deklarationen fastslår följande etiska regler vid forskning på människor: ska genomföras säkert och effektivt, vara tillgängligt för granskning och allt deltagande ska vara frivilligt. Hänsyn kommer tas till de etiska föreskrifterna och lagar med utgångspunkt i

Helsingforsdeklarationen (World Medical Association [WMA], 2020). Forskarna måste redovisa alla resultat och information som kommer upp, och inte bara det som gynnar deras forskning (Helgesson). När forskningen sker på människor behövs etiskt

godkännande. Forskningsdeltagarna har rätt att när som helst avbryta sin medverkan. Artiklarna som inkluderats till denna studie är granskade och har fått forskningsetiskt godkännande. Resultaten från de inkluderade artiklarna kommer att presenteras utan förvanskning eller manipulation. Avstånd tas från förfalskning av information, att plagiera eller fabricera resultatet. Författarna kommer i möjligaste mån lägga sina subjektiva åsikter och förförståelse åt sidan vid presentation av resultatet (Helgesson, G. 2015).

RESULTAT

Resultatet kommer att presenteras utifrån tre kategorier: Fysisk vårdmiljö, Psykosocial

vårdmiljö och Närhet till naturen (se Tabell 2). Dessa kategorier lyfter fram huvudsakliga

aspekter för att patienter skulle uppleva välbefinnande i sjukhusmiljön, som framkom i de 17 inkluderade vetenskapliga artiklarna.

Fysisk vårdmiljö

Flera av artiklarna tog upp patienternas upplevelse av att befinna sig på enkelrum på ett sjukhus som en stärkande känsla och främjande av välbefinnande. Patienter föredrog att ligga på ett enkelrum, då det gav en känsla av trygghet och att deras autonomi värnades (Amankwah et al., 2019; Anåker et al., 2018; van Hoof et al., 2015; Pyrke et al., 2017; Jakubek et al., 2014). Trochelman et al. 2012 & Browall et al., 2013 identifierade att enkelrum minskade buller och att patientens integritet stärktes. Enkelrum skapade en personlig sfär där familjemedlemmar och vänner kunde besöka dem enskilt i lugn och ro i deras rum utan att bli störda eller att de störde andra patienter, vilket ledde till att

patienternas sociala stöd förbättrades. Familjemedlemmarna antydde att de kände sig mer avslappnade, bekväma och var glada över att kunna få besöka sin anhörig i lugn och ro. Patienterna uppgav också att deras behov av smärtstillande läkemedel minskade, depression minskade markant och att vårdtiden förkortades (Trochelman et al.,

2012). Patienterna kunde också under vårdtiden i enkelrum fokusera på sig själva och sin sjukdom och de ansåg att återhämtningsprocessen underlättades under sin sjukhusvistelse (Browall et al., 2013; Høybye, 2013; Persson et al., 2015; Jakubek et al., 2014). En annan fördel var att patientens självbestämmande och känsla av integritet stärktes med enkelrum. De kunde själva bestämma över vem som kunde komma in på deras rum och när de själva skulle ha dörren öppen eller stängd (van Hoof et al, 2015: Persson et al., 2015).

Timmermann et al., (2013) och Anåker et al., (2018) har genom empiriska studier kommit fram till att den estetiska miljön på sjukhus såsom konst och färg hade en stor och

betydande inverkan på patienternas välbefinnande. En annan viktigt aspekt i den fysiska vårdmiljön var det första visuella intrycket som patienten fick. Avdelningens atmosfär, dess renlighet, huruvida rummen upplevdes som ljusa och fräscha, rummets design och vilket belysning som fanns att tillgå, var en viktig och stödjande känsla för patientens välbefinnandet. En vårdmiljö som hade en hög standard och trevlig atmosfär gjorde att patienterna associerade det till en positiv bild av vården som bedrevs där (Browall et al., 2013; Campos Andrade et al., 2013). Patienterna beskrev att ett lugnt och snyggt väntrum, fina målningar på väggen och bekväma möbler gav en känsla av välbehag och god vård vilket främjade patientens välbefinnande i den vårdmiljön (Browall et al., 2013; Campos Andrade et al., 2013).

Vårdmiljön visade sig vara viktigt ur ett perspektiv inom omvårdnaden och kunde påverka möjligheten att ge personcentrerad vård, så att patienter kunde delta fullt ut i vården

(Amankwah et al., 2019; Anåker et al., 2018). Egenskaper i den fysiska miljön, exempelvis föremål som fanns i korridoren som rullstolar, sängar placerade längst väggar i

korridorerna m.m. påverkar patientvården. Patienterna som var inlagda på en

strokeavdelning berättade att föremål placerade i korridoren skapade hinder i den fysiska miljön när de ville röra sig fritt i korridorerna. Patienterna uppgav även att de var mycket mer fysiskt aktiva i ett flerbäddsrum då det fanns tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig med rullator (Amankwah et al., 2019; Anåker et al., 2018). Anåker er al., (2018) presenterar andra fördelar med flerbäddsrum, då patienter uppgav en känsla av trygghet när de delade rum med patienterna. Det innebar att sjuksköterskan oftare var inne på rummet, vilket var något som patienterna uppskattade (Anåker et al., 2018).

I studien av Timmermann et al., (2013) fick patienter reflektera över estetiken på sjukhusmiljön i relation till sina egna hem och uppgav att målningar, tavlor, färger på väggarna var viktiga för deras upplevelse då det påverkade deras välmående både hemma

och på sjukhuset (Timmermann et al., 2013). Flera av patienterna menade att de själva försökte göra sjukhusmiljön mer hemlik och till en bekant atmosfär vilket på så vis skulle påminna om den egna hemmiljön i så stor utsträckning som möjligt (Timmermann et al., 2015: van Hoof et al., 2015). I studien av Nielsen et al., (2017) framkom att konst och tavlor på väggarna påverkade patienterna i det tysta medvetandet. Konst bidrog till att göra rummen ombonade och gav en hemtrevlig känsla. Konsten kunde distrahera patienterna från sin sjukdom, minska stress och gav en positiv effekt i atmosfären (Nielsen et al., 2017). Konsten bidrog även till att skapa sociala kontakter till medpatienterna, då

patienterna kunde prata med varandra om inredningens betydelse på sjukhuset (Nielsen et al., 2017). Några patienter berättade även hur mycket de uppskattade den hemtrevliga miljön i jämförelse med den typiska kliniska omgivningen som ett sjukhus kan upplevas som. Färger kan antingen associeras med en miljö som ger en hemlik känsla eller en klinisk sjukhusmiljö. Vita färger på väggarna gav en upplevelse hos patienterna av en klinisk, opersonlig sjukhuskänsla, i jämförelse med pastellfärger som kändes mindre kalla. Dessa främjade patientens välbefinnande och tillfredsställelse (Browall et al., 2013;

Timmermann et al., 2013; Persson et al., 2015). Något patienterna la märke till som var positivt var att sjuksköterskan kunde vara mer uppmärksam och lyhörd och på bättre humör när de fick arbeta på nya vårdinrättningar där evidensbaserad design var

implementerad. Genom att sjuksköterskan hade god kommunikation med patienten ansåg patienterna att deras integritet och säkerhet var bekräftad (Amankwah et al., 2019; Browall et al., 2013; Trochelman et al., 2012).

Psykosocial vårdmiljö

Den psykosociala vårdmiljön har en viktig betydelse för patienterna under deras vistelse på sjukhus. I studien av Browall et al., (2013), Høybye, (2013), Persson et al., (2015) och Jakubek et al., (2014) visade det sig att patienternas kommunikation med vårdpersonalen förbättrades när de befann sig i ett enkelrum. Detta då patienterna kunde prata ostört med vårdpersonalen och deras integritet värnas då ingen utomstående hörde vad som sas eller diskuterades (Browall et al., 2013; Høybye, 2013; Persson et al., 2015; Jakubek et al., 2014).

Sömn var också en viktig faktor för välbefinnande och återhämtning. Dock hade patienter ofta problem med störd sömn som orsakades av buller och oljud (Giménez et al.,2017; Pyrke et al., 2017; Persson et al., 2015; Jakubek et al., 2014). Patienter i enkelrum hade generellt en bättre sömnkvalitet än patienter som sov i flersal, då de inte blev störda under natten av andra patienter som pratade eller hade lampan på. I enkelrum kunde man när som helst stänga dörren för att isolera onödigt ljud som patienterna stördes av, och därmed skapa lugn och ro. Patienterna på enkelrum kunde välja om de ville ha TV:n på eller om lampan skulle vara på under natten eller inte, utan att känna att de störde sina medpatienter. Något som i sin tur gav dem lugn (Anåker et al., 2018; Canellas et al., 2016; Jakubek et al., 2014; Persson et al., 2015; Pyrke et al., 2017; Trochelman et al., 2012). Patienterna fick i studien av Pyrke et al., (2017) utvärdera hur sömnen hade varit på den nya evidensbaserade anläggningen jämfört med den tidigare anläggningen som inte byggts utifrån denna design. Forskarna kunde se att enkelrum hade en positiv inverkan på patienternas sömnkvalitet (Pyrke et al., 2017).

En hemlik miljö visade sig vara en viktigt faktor för patienter som var inlagda på kirurgisk avdelning (Persson et al., 2015). Hemtrevliga och mysiga, ombonade och bekväma miljöer eller utrymmen för att koppla av eller sitta och prata med någon visade sig vara viktigt för patienter då det gav en känsla av en privat sfär samt gav ett mer positivt humör och

personlig styrka (Timmermann et al., 2015). Resultatet i studien av Persson et al., (2015) och Timmermann et al., (2015) beskrev att det fanns flera aspekter som bidrog till en hemlik miljö. Några aspekter som bidrog till detta var sjukhusets inredning, om det fanns målningar och tavlor på väggen, vacker utsikt från fönster, stora fönster där ljuset faller in, rena ytor och personliga detaljer såsom fotografier eller liknande. Detta var viktigt och det gav en känsla av välbefinnande hos patienten (Browall et al., 2013; van Hoof et al., 2015; Høybye, 2013; Persson et al.,2015; Timmermann et al., 2015).

Något som ytterligare stärker patientens välbefinnande under tiden de vårdades på sjukhus var att fortsätta med personliga intressen såsom att sticka, lösa korsord men också att bära privata kläder bidrog till ökad självkänsla och skapade en känsla av värdighet hos de flesta patienterna (Timmermann et al., 2015; Høybye, 2013). Något patienterna la märke till med enkelrum som påverkade deras psykosociala sammanhang i vårdmiljön positivt, var att sjuksköterskan kunde vara mer uppmärksam och lyhörd och på bättre humör när de fick arbeta på den nya vårdinrättning där evidensbaserad design var implementerad. Genom att sjuksköterskan hade god kommunikation med patienten ansåg patienterna att deras

integritet och säkerhet var bekräftad (Amankwah et al., 2019; Browall et al., 2013; Trochelman et al., 2012).

Närhet till naturen

Naturen, det naturliga dagsljuset samt utsikt över landskap genom fönstret hade en stor inverkan på patienternas välbefinnande (Trochelman et al., 2013; Anåker et al., 2018). Patienterna beskrev naturen som en kraftkälla där de fick energi och harmoni. Att se ut över naturen och dess grönska tillsammans med känslan av naturligt inflöde av ljus skapade en behaglig och fridfull upplevelse som stärkte deras välmående (Anåker et al., 2018; Timmermann et al., 2013; Høybye, 2013; van Hoof et al., 2015; Trochelman et al., 2012). Patienter beskrev hur känslan av att öppna fönstret och låta den friska luften

strömma in i rummet bidrog till välbefinnande. Att kunna öppna fönstret och vädra rummet beskrevs som en viktig faktor i vårdmiljön men också att kunna se grönska genom fönstret såsom blommor och växter gav en känsla av liv (Browall et al., 2013;Chang, K. G., & Chien, H (2017). I artikeln av Timmermann, (2013) framkommer att utsikten över naturen hjälper patienterna att skingra negativa tankar för att istället tänka på goda minnen. Att ha möjligheten att sitta vid fönstret och observera aktiviteter utanför visade sig ge patienter ett tillfälle att tänka på något annat än sin sjukdom. Naturen kunde också ge patienter känslan av att bevara sin identitet (Timmermann et al., 2013; Chang, K. G., & Chien, H 2017). Utsikten mot naturen och solljuset genom fönstret har en positiv inverkan på patienternas ångest, smärta, stress och på sjukhusvistelsen som helhet.

DISKUSSION Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att beskriva vilka aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Huvudfynden i resultatet var att patienternas välbefinnande främjades av följande tre aspekter: den fysiska vårdmiljön, den psykosociala vårdmiljön och närhet till naturen.

Flera studier tar upp evidensbaserad design (EBD) som har en stor inverkan och betydelse för patienten och dennes välbefinnande och tillfredsställelse under sjukhusvistelsen. Evidensbaserad design handlar framför allt om att fler sjukvårdsinrättningar bygger anläggningar utifrån evidensbaserad forskning. Därav borde fler sjukhusanläggningar

byggas utifrån EBD då det visat sig ha goda effekter på patienternas välmående under deras sjukhusvistelse.

Fyra av de valda artiklarna till denna litteraturöversikt antydde att naturen hade stor betydelse för patienten i vårdmiljön. Aspekter som kopplades till syftet var närhet och utsikt över naturen som skapade en känsla av lugn och välbefinnande. Utsikten över naturen distraherade patienterna från sin sjukdom och de kunde glömma bort sin sjukdom för en stund (Caspari et al.,2011; Høybye, 2013; Persson et al., 2015; Timmermann et al., 2013). Dessutom ansåg studien av Raanaas et al., (2011) att natur och dagsljus från solen och enkelrum är aspekter i en vårdmiljö som främjar patientens välbefinnande. Forskarna i studien av Raanaas et al., (2011) menar att det finns hälsofördelar för patienter som har utsikt från fönstret mot naturen och grönska men också att inredning såsom växter och blommor påverkade patientens välmående. Patienter med utsikt innehållande natur var mer tillfredsställda än de patienter som hade fönster mot byggnader. Samtidigt uttryckte

patienterna att de använde sitt rum i större utsträckning för vila och återhämtning där de hade tillgång till natur utsikten (Raanaas et al., 2011).

Det fanns dock både för- och nackdelar med omgivande aspekter såsom ljud och ljus då det varierade bland patienterna beroende på deras personliga preferenser och

återhämtningstillstånd (Hesselink et al., 2020). Ett exempel är att vissa patienter som hörde konstanta ljud från korridoren och hallen kunde uppleva en känsla av säkerhet medan medicinska utrustningar såsom pip från en infusionspump eller samtal och fotsteg kunde skapa irritation och stress hos patienter. Solljus som kom in i patientrummet genom fönstret kunde ge energi och glädje till patienter men det kunde också vara ett störningsmoment för andra patienter vid vila (Hesselink et al., 2020).

Tre av de valda artiklarna till denna litteraturöversikt diskuterade vikten av att skapa en hemtrevlig miljö på sjukhus då detta ingav trygghet för patienten. Detta kunde skapas med hjälp av olika personliga föremål som patienten själv har valt att ta med sig eller genom att använda sig av det som fanns på vårdavdelningen. Detta har i sin tur bidragit till patientens välbefinnande (Høybye, 2013; Timmermann m.fl., 2015; Nielsen et al., 2017).

Detta stämmer överens med teoretikern Florence Nightingale som tidigt beskrev vikten av att skapa en trygg miljö för patientens återhämtning och välbefinnande (Nightingale, 1954). Nightingale nämner också att hon såg på människan som helhet och lade inte bara fokus på sjukdomen. För henne var det viktigt att utgå från patienten för att därefter anpassa omvårdnadsåtgärderna och vården efter patientens individuella behov (Nightingale, 1954). Att applicera estetiska inslag i form av konst och olika färger på väggarna gav en förutsättning för patienternas trivsel, välbefinnande och harmoni. Flera patienter beskrev att olika dekorationer, mindre kalla färger på väggarna och inredning gav en känsla av värme och känsla av hemmiljö (Caspari, et al 2014; Timmermann et al., 2013). I studien av La Vela et al., (2016) var flera patienter överens om att möjligheten att skapa ett personligt utrymme, kunna se grönska från rummet, uppleva en ren och fräsch sjukhusmiljö var några av aspekter som uppfyllde deras förväntningar och tillfredsställelse under deras tid på sjukhuset (LaVela et al., 2016). Resultatet visar också att konsten påverkar patienten på en emotionell nivå genom att främja harmoni och distrahering (Nielsen et al., 2017). Vidare diskuterades det i artikeln av Nielsen et al., (2017) om konstens olika betydelse och inverkan för patienten beroende på vad personen värdesätter och föredrar under sjukhusvistelsen. Flera patienter märkte inte den kalla väggen och inte heller när väggarna pryddes med konst. Det var främst när forskarna ifrågasatte

väggarna i dagrummet. Detta visade att den sociala miljön var betydligt viktigare än konstens roll på sjukhuset. Det behövs fortfarande studier om konstens betydelse och effekt på sjuka patienter på sjukhus under en längre period och i andra miljöer än bara dagrummet (Nielsen et al., 2017).

Flertalet av de inhämtade artiklarna till denna studie hävdar att enkelrum visade sig vara en stor fördel för patienternas välbefinnande under deras sjukhusvistelse men också att de främjar och stärker patientens autonomi. Enkelrum kunde minska och isolera oljud och buller och patienterna fick sova ostört (Anåker et al., 2018; Jakubek et al., 2014; Pyrke et al., 2017; Trochelman et al., 2012). Sammanfattningsvis visar resultatet på att enkelrum främjar en god psykosocial miljö då familjemedlemmar kunde komma och hälsa på patienten i lugn och ro. Genom att skapa tillräckligt utrymme för anhöriga för

övernattning, bekväma fåtöljer i patientrummet mm skapade det en känsla av välkomnande och välbefinnande för familjemedlemmarna. Detta visar tydligt att enkelrum skapade en känsla av gemenskap, närhet och att patienterna uppskattade den möjligheten (Trochelman et al. 2012 & Browall et al., 2013).

Patientens personliga intressen kunde bibehållas genom att patienterna fick syssla med sina tidigare intressen från sitt vardagsliv. Det kunde handla om allt från stickning, målning och läsning (Høybye, 2013; Timmermann m.fl., 2015; Persson et al., 2105). En av flera artiklar som stödjer fördelen med enkelrum är Larsen et al (2014) som visar att enkelrum föredrogs av patienterna framför flerbäddsrum. Patienterna menade på att de kände att deras

integritet och kontroll förlorades när de delade rum med andra patienter. Att dela rum med andra patienter skapar oro och obehag hos patienten då hen blir tvingad att lyssna på andra patienter som var sjuka och patienterna kände också att deras integritet begränsades (Larsen et al., 2014; Hesselink et al., 2020). Dock finns det också fördelar med

flerbäddsrum. I studien av Persson et al., (2015) visar det sig att flera patienter upplevde fördelar med att dela rum med andra. De kände att det främjade den sociala kontakten med andra patienter och att tiden gick fortare när det fanns någon att prata med. Det blir en positiv distraktion och en känsla av gemenskap och det skapar också en känsla av trygghet. Patienterna nämner också att en en annan viktigt aspekt med flerbäddsrum är till exempel att en rumskamrat kunde ringa på hjälp om patienten själv inte kunde göra det. Patienter kunde också hjälpa varandra med praktiska saker och detta minskade känslor av osäkerhet hos dem. (Persson et al., 2015). I studien av Hesselink et al., (2020) beskriver forskarna att patienternas upplevelse av enkelrum skapade positiva upplevelser under vårdtiden. En viktig del av återhämtningen var att deras integritet värnas i enkelrummet samt att återhämtningen underlättades. Många patienter uppskattade att få dekorera sitt rum med privata föremål. Detta ville de göra då de ansåg att rummen kändes negativa, sterila, monotona och vita. De föredrog istället varma färger, tavlor och stora fönster (Hesselink et al., 2020).

I den etiska koden för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) beskrivs sjuksköterskans ansvar för en hållbar miljö och medvetenhet om miljöns betydelse för hälsa. Samma område berörs även i Florence Nightingales teori då hon beskrev vikten av en sund miljö samt vilken betydelse miljön har för patienten och dennes tillfrisknande (Jakobsson Ung & Lützén 2014). Nightingale antydde redan på sin tid att den sjuke hade behov av sensoriska intryck genom t ex att ha utsikt över naturen, estetiska dekorationer, blommor och musik i patientrummet (Timmermann et al., 2013).

Nightingale betonade även vikten av ren luft, rent vatten, renlighet och ljus. Även natur, färg och konst är betydelsefullt för en omväxlande miljö som framhävs som en viktig aspekt i vårdmiljön (Jakobsson Ung & Lützén 2014). Lepp (2014) berättar även att Nightingale ansåg att den fysiska omgivningen var lika viktig som den psykiska och sociala för att främja hälsa och förhindra sjukdom. En omväxlande miljö håller patientens humör uppe och främjar välbefinnande och hälsa under tiden hen vårdas på sjukhus (Lepp, 2014). Florence Nightingale ansåg att ren miljö, bra kost, sömn och vårdmiljön var lika viktigt som sjukdomar och skador (Nightingale, 1954). När en person drabbas av sjukdom och behöver söka vård på sjukhus så påverkas den av sjukhuset och vårdavdelningens atmosfär. Nightingale var den första som la stor vikt vid vårdmiljöns påverkan på

patientens välbefinnande. Det tar kraft på individen att anpassa sig till en ny sjukhusmiljö både fysiskt och psykiskt. Därför är det bra om miljön är stödjande och fungerar som en resurs för dennes vård och tillfrisknande (Nightingale, 1954).

Denna studie kan fungera som vägledning när det gäller att vidta åtgärder i vårdmiljön med fokus på allmänna utrymmen som främjar patientens livskvalitet. Att utveckla vårdmiljön som bidrar till positiva känslor såsom lugn, harmoni och välbefinnande hos patienten främjar patienternas tillfrisknande. En viktig del i utformningen av vårdinrättningar är att utgå från evidensbaserad design och bygga sjukhus i samspel med arkitekter och designers. Utifrån resultatet framkom det att flera aspekter påverkade patientens välmående och återhämtning: ljud, dagsljus, enkelrum, hemkänsla, sömn, bevarande av integritet och relationer. I helhet kan slutsatsen dras att vårdmiljön antingen kan stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess. Det fanns alltså risk att återhämtningen blev påverkad negativt. Dock tog flera studier upp hur enkelrum gynnade patientens välmående och återhämtning. Det patienterna upplevde av vårdmiljön var en subjektiv upplevelse och uppfattades olika. Vi anser att det behövs en medvetenhet om detta för sjuksköterskan och vårdinrättningar när de ska utforma patientens framtida vårdmiljö. Den fysiska och den psykosociala vårdmiljön samspelar och hänger ihop med varandra och blir därmed svåra att skilja åt i egna kategorier så som det har gjorts under resultat. Därav är det viktigt att ta hänsyn till att båda delar tillsammans bidrar till patientens välbefinnande i vårdmiljön. Metoddiskussion

Den design som använts i detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt enligt Kristensson (2014). Till skillnad från Systematisk litteraturöversikt eftersträvar att på ett tydligt systematiskt sätt sammanställa all relevant fakta inom forskningsområdet, en icke-systematisk litteraturöversikt är inte lika omfattande utan här räcker det med 15

vetenskapliga originalartiklar i resultatet. En icke-systematiskt litteraturöversikt var därför en passande studiedesign i förhållande till utbildningsnivå. Trots namnet, icke-systematisk litteraturöversikt, så genomförs litteraturöversikten systematiskt och kan generera i viktig kunskap och överblick. Då syftet var att undersöka vilka aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande var metodvalet icke-systematisk studie lämplig eftersom många studier tog upp patienternas upplevelse före och efter flytt till en EBD-anläggning (Rosén, 2017). Fördelen med den valda metoden var att med systematisk genomgång av litteratur kunna finna svar på studiens syfte som skapats utifrån problemformuleringen (Kristensson, 2014). Nackdelen med metodvalet icke-systematisk studie var att endast en liten del av området undersöktes. Denna del var däremot tillräcklig för att få en översikt av

forskningsfältet (Rosén, 2017). Hade en fördjupning inom området önskats hade en större mixadmetod-studie med intervju valts med både intervjuer och objektiv undersökning (Borglin, 2017). Då syftet var att undersöka patientens upplevelse kunde intervjuer ge en mer nyanserad och djup förståelse.

En icke-systematisk studie utgår utifrån sökningar i flera databaser vilket ökar

trovärdigheten och chansen att hitta relevanta artiklar (Henricson, 2017). Databaserna som användes var PubMed, CINAHL och Academic Search Elite. Artikelsökningarna i

Academic Search Elite genererade få träffar. Detta kan tyckas märkligt då Academic Search Elite är inriktade på ämnen inom humaniora, vilket är vad denna studie handlar om. Orsaken till att artikelsökningen inte gav fler träffar kan ha berott på att felaktiga söktermer användes. I databaserna PubMed och CINAHL kan sökningarna utgå utifrån olika termer, där ett urval av dessa termer är: författare, titel, fritext och ämnesord - kallat Mesh Term i PubMed och Subject Heading i CINAHL (Henricson, 2017). Ämnesorden togs fram med hjälp av lexikon, databasernas ordlistor och Sophiahemmets bibliotekarie. Det var

värdefullt att få handledning av bibliotekarien då vi fick ökad förståelse för hur en

databassökning utförs och det gav också ett bättre sökresultat. Alla sökningar upprepades cirka en månad efter att första sökningen gjorts. Detta gjordes för att säkerställa att

sökningen, som är beskriven i metoddelen, var reproducerbar. Vid detta tillfälle upptäcktes också att sökningarna genererade fler sökträffar. Vilket innebar att nya artiklar inom området publicerats under tiden som gått (Kristensson, 2014).

Vid inledning av sökningarna användes enbart ämnesord vilket gav begränsat med sökresultat. När sökningen sedan kompletterades med ord i fritext blev det mer relevanta träffar. En nackdel med att söka med ämnesord är att det tar ett tag innan begrepp blir etablerade inom forskningsvärlden och skapta som ämnesord vilket innebär att sökningen på ämnesordet inte ger någon eller få träffar. Att söka med en kombination av

fritextsökning och söktermer skapade en bredare sökning vilket ökade chansen att finna artiklar som besvarade syftet. En av nackdelarna med fritextsökningen var att icke

relevanta artiklar dök upp i artikelsökningarna (Henricson, 2017). Studiens avgränsningar, inklusions- och exklusionskriterier grundade sig i arbetets syfte och problemformulering (Kristensson, 2014). Avgränsningarna till denna studie var relativt få. Detta var ett aktivt val eftersom det vid inledande sökningar fanns begränsat med forskning inom det valda området. Urvalskriterierna ansågs i efterhand kunnat vara mer begränsade med tanke på det stora omfånget sökresultaten gav. Genom att inkludera en variation av artiklar från olika typer av patientgrupper och sammanhang ökade detta studiens generaliserbarhet och tillförlitlighet (Kristensson, 2014).

I studiens resultatdel inkluderades 17 originalartiklar av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Ett kriterium för denna studie var att ha med minst 15 stycken artiklar. Det inkluderade antalet artiklar kan därmed bekräftas vara tillräckligt för att få ett analyserbart material (Kristensson, 2014). Valet att studera artiklar med både kvantitativa och

kvalitativa metoder ökade reliabiliteten då de olika metoderna kunde komplettera

varandras resultat detta enligt Borglin (2017). För att få fram information från artiklarna till studiens resultatdel tillämpades en integrerad dataanalys (Kristensson, 2014). Utifrån dataanalysen bearbetades informationen i de valda artiklarna strukturerat. Genom denna bearbetning kunde kategorier tas fram där information som svarade till studiens syfte presenteras. Detta ledde till att informationen i resultatdelen presenteras på ett strukturerat och stringent sätt genom att den presenterades under representative kategori. Genom den systematiska bearbetningen ökade även validiteten och reliabiliteten. Genom att presentera hur materialet i resultatet tolkats ökade trovärdigheten och objektiviteten (Kristensson).

De inkluderade artiklarnas validitet (relevans i mätningen) avgör i vilken grad studiens resultat kan generaliseras. (Kristensson, 2014). I kvantitativa studier är möjligheten att generalisera högst väsentligt. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till vid värdering av

generaliserbarhet är huruvida urvalet som studeras är representativt för populationen. En population är en grupp som definieras av bestämda kriterier som skapar urvalet. Urvalet ska vara representativt för att en studie ska vara generaliserbar för andra inom samma population. Önskvärt vore om alla i populationen kunde undersökas, dock skulle detta bidra till höga forskningskostnader. Därför är ett slumpmässigt urval optimalt för att undvika att urvalet blir skevt och icke-representativt. Representativiteten ökar dessutom med storleken på urvalet (Kristensson, 2014). I denna studie har merparten av de

inkluderade artiklarna använt sig av ett slumpmässigt urval vilket talar för att studiens resultat är generaliserbara inom de undersökta populationerna. De inkluderade artiklarna var från en stor variation av länder. Detta gav studien ett varierat urval med globalt perspektiv vilket speglar betydelsen av vårdmiljöns komponenter för välbefinnandet över världen.

Inledningsvis lästes artiklarna allt för ingående, detta följde inte kursens upplägg vilket orsakade förseningar med studien. Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket inte var författarnas modersmål vilket har försvårat förståelsen för innehållet.

Översättningshjälpmedel som Google translate har stundvis använts men denna översätter inte alltid korrekt. För att inte riskera feltolkning och därmed försämrad sanningshalt i det som valts ut till resultatet har artiklar lästs upprepade gånger på engelska av författarna. Båda författarna hade redan innan studiens start funderat på hur vårdmiljön påverkar patientens psykiska tillstånd. Dessa tankar har uppstått genom kontakt med vården via praktiker och andra sammanhang Beroende på om vi var på Palliativ vårdavdelning eller en infektionsavdelning på storsjukhus så kunde miljöer vi möttes av skilja sig mycket åt och detta påverkade även oss. Denna inställning kan betraktas som en förförståelse vilket sannolikt påverkat dataanalysen av materialet (Henricson, 2017).

Slutsats

Syftet med denna studie var att undersöka vilka aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Följande aspekter påverkade patientens välmående och

återhämtning: ljud och buller stör sömnen, dagsljus kan öka melatoninutsöndringen vilket förbättrar sömnen, sömn ökar läkningsförmågan, naturen kan distrahera från sjukdomen, enkelrum skapar trygghet och privat sfär, hemkänsla kan skapas genom att ta med egendomar av värde, bevarande av integritet och relationer stärker välbefinnandet. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Genom att utveckla vårdmiljöer så de bidrar till positiva känslor såsom lugn, harmoni och välbefinnande hos patienten, främjas dennes tillfrisknande. Detta skulle i sin tur kunna öka tillfredställelsen hos patienten och i vissa fall minska vårdtiden. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen. Syftet med denna studie var att undersöka vilka aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Följande aspekter påverkade patientens välmående och

återhämtning: ljud och buller stör sömnen, dagsljus kan öka melatoninutsöndringen vilket förbättrar sömnen, sömn ökar läkningsförmågan, naturen kan distrahera från sjukdomen, enkelrum skapar trygghet och privat sfär, hemkänsla kan skapas genom att ta med egendomar av värde, bevarande av integritet och relationer stärker välbefinnandet. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Genom att utveckla vårdmiljöer så de bidrar till positiva känslor såsom lugn, harmoni och välbefinnande hos patienten, främjas dennes tillfrisknande. Detta skulle i sin tur kunna öka tillfredställelsen hos patienten och i vissa fall minska vårdtiden. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med

lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen. Fortsatta studier

Genom denna studie har evidens tagits fram om vårdmiljöns inverkan på patienters hälsa och välbefinnande. En forskningsfråga som väckts under processen med det självständiga arbetet var i vilken utsträckning kunskapen som finns om vårdmiljöns betydelse tillämpas vid de olika vårdinrättningarna. En kvantitativ enkätstudie utifrån vårdpersonalens

perspektiv skulle vara relevant att göra för att besvara forskningsfrågan ovan. Dessutom uppdagades en brist på forskning inom området vilket leder oss till nästa forskningsfråga: Hur påverkas patienter av vårdmiljön? För att få djup och objektivitet i studien skulle denna fråga med fördel kunna undersökas med en mixadmetod-studie. Sammantaget behövs fortsatt forskning inom området där både patienters och personals uppfattningar om vårdmiljön behöver undersökas kvalitativt och kvantitativt.

Klinisk tillämpbarhet

Enkelrum är något som i möjligaste mån ska erbjudas inneliggande patienter. Störande ljud kan påverka patienten negativt i många avseenden men framförallt kan det störa sömnen. En åtgärd för att reducera störande ljud som påverkar sömnen negativt skulle kunna vara att försöka schemalägga omvårdnadsåtgärder som sker under nattetid på dagen istället. Dagsljus har i denna studie visats vara väldigt viktigt. En omvårdnadsåtgärd för att öka denna tillgång skulle kunna vara att dra upp de ibland är neddragna persiennerna i

patientrummen. En annan omvårdnadsåtgärd skulle kunna vara att uppmuntra patienten att gå ut på en promenad. Många gånger väntar patienterna på ronden eller att läkaren ska komma med besked. Genom att ge patienten inblick i dagsagendan möjliggörs mer frihet i disponering av tid. En mer hemlik känsla kan skapas om patienten tar med sig personliga tillhörigheter eller fortsätter med vardagliga sysslor såsom att sticka, läsa eller

fågelskådning. Sjuksköterskor kan öka ”mysighetsfaktorn” på sin avdelning med medel såsom dimbara lampor, elektroniska ljus, levande blommor eller tavlor genom att ta stöd av evidensen av deras effekt. Sociala relationer kan stimuleras med en inbjudande och trevlig miljö som bjuder in till interaktion. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att värna patientens rätt till en god vård och att värdigheten försvaras (Forsberg, 2016). Hållbar utveckling

Aspekter som tagits upp i denna studie handlar i stor utsträckning om att arbeta personcentrerat. Enligt Forsberg (2016) kan man genom att införa vårdformen personcentrerad vård, på ett systematiskt sätt lättare bedriva arbetet med hållbarhet. Personcentrerad vård är ett fundamentalt och mer avancerat koncept än att vara snäll mot patienterna. Det handlar om att sjukvården ska skapa förutsättningar som främjar

partnerskap mellan patient och vårdare. En modell att utgå ifrån för att bedriva

personcentrerad vård kan beskrivas med följande fyra delar: förutsättningar, vårdmiljön, personcentrerade processer och resultat. Förutsättningar handlar om sjuksköterskans personliga kompetens. I vårdmiljön understryks det att en öppen kultur med nytänkande välkomnas, till exempel möjligheten att kunna påverka vårdmiljön till patientens

förutsättningar. Personcentrerade processer handlar om att möta patientens värderingar och inspirera till engagemang vilket kan skapas av en välkomnande miljö. Resultat handlar om patientens nöjdhet med vården, delaktighet, skapande av en läkande miljö och känslan av välbefinnande. För att positiva resultat ska uppnås krävs det att förutsättningar finns hos vårdgivarna och att det finns en vårdmiljö som stöder personcentrering (Forsberg).

Redan för snart tvåhundra år sedan var Florence Nightingale inne på det som beskrivs i resultatdelen i denna studie, när hon i sina anteckningar talade om en sluten miljö (Nightingale, 1989). I konceptet miljö ingick psykiska, fysiska och sociala faktorer som alla har betydelse i den praktiska omvårdnaden. Enligt Nightingale var det enbart när den fysiska miljön var så bra som möjligt som störst uppmärksamhet kunde ägnas åt patientens alla behov och åt sjukdomsförebyggande åtgärder. Miljön runt om patienten måste fungera tillsammans med patienten för att läkningsprocessen ska vara så gynnsam som möjligt.

REFERENSER

Alla referenser som redovisats i bifogad matris markerades med * framför referenser i referenslistan, detta för att underlätta läsningen.

*Amankwah, O., Weng-Wai, C., & Mohammed, A. H. (2019). Modelling the Mediating Effect of Health Care Healing Environment on Core Health Care Delivery and Patient Satisfaction in Ghana. Environmental health insights, 13, 1178630219852115.

https://doi.org/10.1177/1178630219852115

Antonovsky, Aaron (1979) Health, Stress and Coping. Hämtad från den 20 november, 2020

https://books.google.se/books/about/Health_stress_and_coping.html?id=yQNHAAAAMA AJ &redir_esc=y

*Anåker, A., von Koch, L., Sjöstrand, C., Heylighen, A., & Elf, M. (2018). The physical environment and patients' activities and care: A comparative case study at three newly built stroke units. Journal of advanced nursing, 10.1111/jan.13690. Advance online publication. https://doi.org/10.1111/jan.13690

Bengt Lindström, Monica Eriksson, Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development, Health Promotion International, Volume 21, Issue 3, September 2006, Pages 238–244, https://doi.org/10.1093/heapro/dal016

Bingham, E., Whitaker, D., Christofferson, J., & Weidman, J. (2020). Evidence-Based Design in Hospital Renovation Projects: A Study of Design Implementation for User Controls. HERD: Health Environments Research & Design Journal, 13 (2), 133–142. https://doi.org/10.1177/1937586720905021

Borglin, G. (2017). Mixad metod: En introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl., ss. 233–250).

Studentlitteratur.

*Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H. Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Int J Qual Stud Health Well-being. 2013 Aug 6;8:20870. doi: 10.3402/qhw.v8i0.20870. PMID: 23924604; PMCID: PMC3737438. *Canellas, F., Mestre, L., Belber, M., Frontera, G., Rey, M. A., & Rial, R. (2016). Increased daylight availability reduces length of hospitalisation in depressive

patients. European archives of psychiatry and clinical neuroscience, 266 (3), 277–280. https://doi.org/10.1007/s00406-015-0601-5

*Chang, K. G., & Chien, H. (2017). The Influences of Landscape Features on Visitation of Hospital Green Spaces-A Choice Experiment Approach. International journal of

environmental research and public health, 14 (7), 724.

https://doi.org/10.3390/ijerph14070724

*Campos Andrade, C., Lima, M. L., Pereira, C. R., Fornara, F., & Bonaiuto, M. (2013). Inpatients' and outpatients' satisfaction: the mediating role of perceived quality of physical and social environment. Health & place, 21, 122–132.