Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT BLI VÅRDAD PÅ
AKUTMOTTAGNINGEN
HARIS BEGIĆ
THEA SÖDERVALL
Huvudområde: Vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad.
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
Handledare: Eija Göransson
Mirkka Söderman
Examinator: Charlotta Åkerlind Seminariedatum: 2020-11-19 Betygsdatum: 2020-12-21
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Akutmottagningen är öppen dygnet runt. Sjuksköterskor erfar att vårda på
akutmottagningen är krävande och intensivt på grund av den arbetsbelastning och tidspress som råder. Vidare erfar de utmaningar i att tillgodose patientens hela vårdbehov samt att upprätta en vårdrelation. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie med en induktiv beskrivande syntes. Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. Temat; Att vara patient på akutmottagningen genererade i subteman; att bli bemött i vårdandet och att känna sig övergiven. Temat; Hinder för vårdandet på akutmottagningen genererade i subteman; att erfara bristen av information och att uthärda väntetiden. Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av vårdandet på akutmottagningen. Ett engagemang i vårdandet där
vårdpersonalen tog sig tid till patienterna gjorde vårdandet mer betydelsefullt. Ändock erfar somliga patienter hinder i vårdandet, där väntetiderna uthärdades med bristande
information och en erfarenhet av övergivenhet sågs som utmanande under vistelsen på akutmottagningen.
ABSTRACT
Background: The emergency department is open 24 hours a day. Nurses experience that
caring in the emergency department is demanding and intensive due to the workload and time pressure that prevails. Furthermore, they experience challenges in meeting the patients’ entire care needs and establishing a care relationship. Aim: To describe the patients’
experiences of being cared for in the emergency department. Method: A qualitative
systematic literature study with an inductive descriptive synthesis. Results: Two themes and four sub themes were identified. Theme; Being a patient in the emergency department
generated in sub-themes; to be encountered in the caring and to feel abandoned. Theme; Obstacles to care in the emergency room generated in sub-themes; to experience the lack of information and to endure the waiting time. Conclusion: The patients had different experiences of the care. A commitment in the caring where the nursing staff took their time to be with the patients made the care more meaningful. Some patients experience obstacles in care, where waiting times were endured with a lack of information and an experience of abandonment was seen as challenging during the stay in the emergency department.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Akutmottagningen ... 1
2.2 Kommunikation i vårdmötet på akutmottagningen ... 2
2.3 Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på akutmottagningen ... 2
2.4 Lagar och riktlinjer som styr sjuksköterskors ansvar ... 4
2.4.1
Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] ... 4
2.4.2
Patientlagen ... 4
2.4.3
ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor ... 4
2.4.4
Värdegrund för omvårdnad ... 5
2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 5
2.5.1
Vårdande ... 5
2.6 Problemformulering ... 6
3 SYFTE ... 7
4 METOD ... 7
4.1 Datainsamling och urval ... 7
4.1.1
Analys och genomförande ... 8
4.2 Etiska överväganden ... 9
5 RESULTAT ... 10
5.1 Att vara patient på akutmottagningen ... 10
5.1.1
Att bli bemött i vårdandet ... 10
5.1.2
Att känna sig övergiven ... 11
5.2 Hinder för vårdandet på akutmottagningen ... 12
5.2.1
Att erfara bristen av information ... 12
5.2.2
Att uthärda väntetiden ... 13
6 DISKUSSION ... 14
6.1 Resultatdiskussion... 14
6.2 Metoddiskussion ... 17
7 SLUTSATSER ... 19
7.1 Förslag på vidare forskning ... 20
REFERENSLISTA ... 21
BILAGA A – SÖKMATRIS
BILAGA B – KVALITETSGRANSKNING
BILAGA C – ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Akutmottagningen är en vårdenhet som är öppen dygnets alla timmar. Utan att boka tid eller anmäla sig i förtid kan patienter som är i behov av akutvård besöka akutmottagningen. Akutmottagningens natur präglas av oförutsägbara variationer av patientflöden, snäva tidsramar och påfrestningar för både sjuksköterskor och patienter. Vården på
akutmottagningen bedrivs snabbt och effektivt. Att vara patient på akutmottagningen kan erfaras som utmanande, både fysisk och psykiskt. Utifrån egna erfarenheter av att vara patient på akutmottagningen har ett intresse för patienters erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen utvecklats. Vidare utvecklades intresset för vårdandet på
akutmottagningen och dess innebörd för patienter genom den verksamhetsförlagda utbildningen som utförts via sjuksköterskeprogrammet. Intresseområdet “betydelsefulla möten på akutmottagningen” har efterfrågats av forskargruppen CaReHel vid akademin för Hälsa, Vård och Välfärd på Mälardalens Högskola. Ambitionen med detta examensarbete är att bidra till en ökad kunskap om patienters erfarenheter av att bli vårdade på
akutmottagningen. Förhoppningen är att den ökade kunskapen om patienters erfarenheter kan bidra till utveckling inom vårdandet och hur det bedrivs på akutmottagningar där patienters perspektiv beaktas. Genom detta examensarbete finns vidare förhoppningar om att bidra med kunskap och förståelse hos sjuksköterskor om hur patienter erfar vårdandet på akutmottagningen. För att sjuksköterskor sedan skall kunna utveckla sitt vårdande
ytterligare.
2
BAKGRUND
I bakgrunden förklaras begreppet akutmottagning samt kommunikation i vårdmötet på akutmottagningen. Vidare belyses sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på
akutmottagningen och de lagar och riktlinjer som styr sjuksköterskors ansvar. Sedan presenteras det vårdvetenskapliga teoretiska perspektivet som för detta examensarbete är förankrat i Erikssons ontologiska begrepp vårdande och slutligen beskrivs
problemformuleringen.
2.1 Akutmottagningen
Akutmottagningen är en central plats på ett sjukhus. Det är en vårdenhet som är öppen dygnets alla timmar och samarbetar bland annat med vårdavdelningar, ambulanspersonal, vårdcentraler och röntgenavdelningar. Akutmottagningen består av olika kliniker som täcker de flesta sjukdomskategorier där ortopedi, medicin och kirurgi är vanliga indelningar.
Akutmottagningen är till för personer som har skadat sig eller blivit akut sjuka. Vårdpersonal som tjänstgör på akutmottagningen har inte bara i uppgift att utföra arbetet praktiskt, utan att även arbeta utifrån beprövad erfarenhet och den ”tysta kunskapen” (Wikström, 2018). Den tysta kunskapen är en kunskap som inte går att beskriva verbalt, den är omedveten, individuell, intuitiv och associeras vanligtvis med ett praktiskt utövande (Gustavsson, 2002).
2.2 Kommunikation i vårdmötet på akutmottagningen
Patienter söker sig till akutmottagningen på grund av olika anledningar där orsaken har olika allvarlighetsgrad (Ekwall & Montána, 2016). Vårdmötets syfte är att patienter erfar en
mening med det och att det är betydelsefullt (Axelson & Thylefors, 2018). Mötet mellan vårdpersonal och patienter inom vårdandet är viktigt för att kunna stödja och förstärka hälsan hos patienter. Genom respekt och öppenhet i mötet med patienter kan vårdpersonal inge en trygghetskänsla (Ekebergh, 2016). Det akuta omhändertagandet, vilket är behandling av kritisk sjukdom eller skada, kan vara intensivt för patienter. I vårdmötet på
akutmottagningen händer det mycket kring individen på kort tid. Vårdpersonal kan i dessa situationer vara empatiska mot patienter men också visa hänsyn och medmänsklighet samt vara genuin. Genom dessa aspekter kan vårdpersonal bygga upp en vårdrelation till patienter under vårdmötet (Österberg & Ramqvist, 2019).
Det ställs krav på kommunikationen hos vårdpersonal i och med den utsatta situationen människan hamnar i när denne blir patient. Kommunikation innebär att både skicka och ta emot budskap. Det är också ett verktyg som hjälper människor att förmedla samt dela känslor och tankar (Nilsson & Waldemarson, 2017). Kommunikation har en betydande roll när människor möter varandra, det är en förutsättning för interaktion och kan leda till ett bättre samspel. Verbal kommunikation gör det möjligt för människor att förstå varandra men också att nyansera upplevelserna och erfarenheterna en individ har. Den verbala
kommunikationen är avgörande mellan patienter och vårdpersonal. Den bidrar till
möjligheten att förstå varandra och undvika missförstånd, men för att detta skall ske behövs samarbete och hänsynstagande från båda parter (Baggens & Sandén, 2019).
Kommunikationen bidrar till vårdandet genom att vårdpersonal kan avgöra tillståndet hos patienter samt att de kan bekräfta och se patienter. Genom att kommunicera och informera kan vårdpersonal också inge trygghet till patienter (Ekwall & Montána, 2016).
Inom akutsjukvården är det flertalet snabba beslut som behöver tas. Därav är lyhördhet och en fungerande kommunikation centralt för att skapa möjligheten till delaktighet samt för att behovet av vård och information skall tillgodoses hos patienter. Vårdpersonal erfar
svårigheter med att kunna skapa en helhetsbild av patienter och följa dem genom
vårdkedjan. Vidare ses svårigheter med att bygga upp relationer och ett förtroende från båda parterna. Brist på kommunikation medför risker som till exempel att patienter inte förstår dess hälsosituation eller vad för vård och behandling som är aktuell. Bristande
kommunikation kan också bidra till ett onödigt lidande genom att patienter inte känner sig delaktiga eller bekräftade (Wikström, 2018).
2.3 Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på akutmottagningen
Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen befinner sig i en belastad arbetsmiljö (Elmqvist m.fl., 2012; Enns & Sawatzky, 2016; Eriksson m.fl., 2018; Hvitfeldt Forsberg m.fl., 2015; Johansen, 2014; Kirk & Kane, 2016; Parizad m.fl., 2018; Pun m.fl., 2015; Yuwanich m.fl., 2016). Att vårda på akutmottagningen erfars som krävande och intensivt samt att det medför utmaningar (Elmqvist m.fl., 2012; Pun m.fl., 2015). Att arbeta på frontlinjen innebär den första kontakten med patienter. Syftet är att kunna göra en bedömning av tillståndet samt att hjälpa sjuka eller skadade patienter. Sjuksköterskor har inte möjlighet att förutse hur arbetspasset kommer att se ut och vad som kan förväntas. De erfar att den förstabedömningen är krävande då det är många arbetsuppgifter som genomförs. Både bedömning av statusen hos patienter och etablering av vårdrelationen sker på kort tid (Elmqvist m.fl., 2012). Vidare erfar sjuksköterskor att akutmottagningens natur bidrar till en oro och ett samvetskval. Oron grundas i en risk att patienter försvinner i systemet där individernas behov endast tillgodoses utifrån det medicinska och inte utifrån ett holistiskt synsätt.
Sjuksköterskor uttrycker vikten av ett holistiskt synsätt, som är att vårda och visa omsorg till hela individen i sitt vårdande på akutmottagningen (Enns & Sawatzky, 2016).
Sjuksköterskor erfar vidare att vårda på akutmottagningen är utmanande på grund av arbetsbelastningen och patientflödet. Patientflödet leder också till att bedömningar och konversationer med patienter ibland måste ske i korridoren vilket gör att både standarden på omvårdnaden och integriteten hos patienter kan komma att kompromissas (Eriksson, m.fl., 2018). Vidare belyser sjuksköterskor att omvårdnaden kompromissas på grund av att
huvudprioriteringen på akutmottagningen är att hålla patienter vid liv. Huvudprioriteringen leder till att den resterande omvårdnaden inte hinns med fastän den är betydande för både sjuksköterskor och patienter (Gallagher m.fl., 2014). Sjuksköterskor beskriver att
patientflödet leder till svårigheter att kommunicera med patienter och kollegor (Parizad m.fl., 2018; Pun m.fl., 2015). Svårigheter att kommunicera beror på att sjuksköterskor erfar sig stressade då det är många patienter som vill ha hjälp samtidigt och möjligheten till att hjälpa alla på samma gång finns inte (Parizad m.fl., 2018).
Akutmottagningen är en oförutsägbar miljö (Vasli & Dehgan, 2016). Patientflödet och väntetiderna som råder på akutmottagningen leder till att många sjuksköterskor erfar sig stressade. Stressen skapar konflikter då det finns krav på vården som erbjuds. Att erhålla en viss kvalitet och samtidigt en patienttillfredsställelse är krävande, ändock har sjuksköterskor detta som mål att uppnå. Ytterligare beskriver sjuksköterskor att intaget av patienter på akutmottagningen påverkar möjlighet till att erbjuda och utföra vård som tillgodoser ett välbefinnande hos patienter (Johansen, 2014). Sjuksköterskor belyser att vårda på
akutmottagningen kan erfaras kaotiskt och obalanserat på grund av oförutsägbarheten. När patienter med livshotande skador eller sjukdomar kommer till akutmottagningen
uppkommer en form av kris, när detta sker erfar sjuksköterskor en förlust av balans i sitt vårdande. Kommunikation och samarbete är betydelsefulla komponenter för att
sjuksköterskor återfår balansen i sitt vårdande för att sedan kunna hjälpa patienter på akutmottagningen (Vasli & Dehgan, 2016). En del sjuksköterskor beskriver ändock att vårda på akutmottagningen är givande och att akutmottagningens natur är gynnsam trots många patienter, ett krävande arbetstempo och flertalet arbetsuppgifter. Sjuksköterskor anser att akutmottagningens miljö bidrar till arbetstillfredsställelse samt möjligheten till att vårda och tillgodose alla individers behov samtidigt. Genom att ha många arbetsuppgifter erfar
sjuksköterskor att vårdandet blir effektivt och optimalt för patienter (Hvitfeldt Forsberg m.fl., 2015).
Tidsaspekten är ett faktum och skapar svårigheter på akutmottagningen (Kirk & Kane, 2016; Pun m.fl.,2015; Yuwanich m.fl., 2016). Sjuksköterskor erfar att tidspressen leder till
problematik med att upprätta en vårdrelation till patienter (Johansen, 2014; Kirk & Kane, 2016; Pun m.fl., 2015). Mötet på akutmottagningen mellan sjuksköterskor och patienter sker oftast under en begränsad och pressad tidsåtgång (Andersson m.fl., 2011; Johansen, 2014). Detta resulterar i att vårdmötet och vårdandet med patienter kan uppfattas vara mekaniskt och pressat. Sjuksköterskor belyser att etablering av patientkontakt och förtroende behöver ske fort för att andra omvårdnadsrelaterade åtgärder, som till exempel att tillfredsställa grundläggande behov, ska hinnas med. Genom icke-verbal och verbal kommunikation etablerar sjuksköterskor vårdrelationen med patienter och kan på det sättet bygga upp ett förtroende (Andersson m.fl., 2011). Vidare belyser sjuksköterskor att det inte finns tid till att vara närvarande med patienter samt individualisera vården på grund av både väntetider och tidsbristen (Andersson m.fl., 2011). Detta skapar press på sjuksköterskor, till att dels minska väntetiden, utföra omvårdnadsåtgärder men också att försöka skapa en vårdrelation till patienter där interpersonella behov tillgodoses (Pun m.fl., 2015). Vidare leder tidspressen till att sjuksköterskor inte vet om patienter erfar sig sedda och väl omhändertagna (Johansen, 2014). Tidsbristen leder också till att sjuksköterskor erfar en nervositet, oro och en spänning som påverkar vårdandet. Om det inte går att finna ro i sitt vårdande blir vårdandet av
patienter påverkat (Yuwanich m.fl., 2016). Sjuksköterskor beskriver att den bristande tiden leder till svårigheter att ha omvårdnadsronder samt besöka alla patienter (Kirk & Kane, 2016). Sjuksköterskor erfar också en frustration över att inte kunna ge patienter den
grundläggande och nödvändiga omvårdnaden på akutmottagningen. Mängden patienter och andra prioriteringar medförde att tiden inte räcker till (Gallagher m.fl., 2014).
Ett icke professionellt beteende på akutmottagningar relateras till den tidspress
sjuksköterskor erfar. Vid somliga tillfällen kan inte sjuksköterskor få hjälp eller assistans när de behöver det som mest, på grund av att andra kollegor också är upptagna.
Arbetsbelastningen som sjuksköterskor erfar, resulterar i både fysisk och psykisk påverkan. Det finns inte alla gånger lagarbete eller stöd från varandra då alla erfar samma tidsbrist och press. Detta skapar en problematik mellan kollegor på mottagningen (Parizad m.fl., 2018). Ändock beror inte stressen bara på arbetsbelastningen utan patienter själva kan medföra stressen. Detta kan vara på grund av att förståelsen kring till exempel prioriteringssystemet som råder på akutmottagningen inte finns hos patienter (Yuwanich m.fl., 2016).
2.4 Lagar och riktlinjer som styr sjuksköterskors ansvar
I följande avsnitt kommer två lagar; hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen att
presenteras. Vidare beskrivs också ICN:s etiska kod för sjuksköterskor och värdegrund för omvårdnad.
2.4.1 Hälso- och sjukvårdslagen [HSL]
Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 2017:30) syftar till att vårda på lika villkor för hela befolkningen där målet är en god hälsa. Vården bedrivs genom att visa respekt för allas lika värde men också för den enskilda individens värdighet. Den individ med störst behov av vård har företräde till vården. Krav utifrån HSL är att vården erhåller en hygienisk standard och kvalitet, även en respekt för integritet och autonomi hos patienter. Vårdpersonal skall tillgodose säkerhet och kontinuitet, även tillgodose behoven av trygghet där kontakt mellan patienter och vårdpersonal främjas. Krav är också att vården är lättillgänglig för befolkningen och att kompetent och utbildad vårdpersonal bedriver vården, där rätt redskap och lokaler finns (HSL, SFS 2017:30).
2.4.2 Patientlagen
Patientlagens (SFS 2014:821) syfte är bland annat att främja, stärka och framhäva ställning samt integritet hos patienter, även låta autonomin och delaktighet hos patienter vara centralt. Patienter har rätt till att bli informerade om det egna hälsotillståndet, vilka behandlingsmetoder som finns och vilken tidpunkt som det förutses att de kan få vård (Patientlagen, SFS 2014:821).
2.4.3 ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2017) består utav fyra områden; sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövaren, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetaren. Områdena bygger på ansvarsområden för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidandet som sjuksköterskor följer. Två områden har valts då de anses vara relevanta för examensarbetet. Sjuksköterskan och allmänheten beskriver att sjuksköterskor har ett ansvar som i första hand riktas till människor som är i behov av vård. Att vara lyhörd i sitt vårdande med människor, visa respekt och medkänsla samt respektera integriteten hos patienter är beståndsdelar i sjuksköterskan och allmänheten. Ansvaret för att främja mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar ingår också hos sjuksköterskor. Sjuksköterskan och professionen förklarar att sjuksköterskor arbetar mot att tillämpa en god omvårdnad, erhålla ett ledarskap, vara uppdaterad med forskning och
utbildning. Utvecklandet av det etiska medvetandet ingår också hos sjuksköterskor där de skall stödja och vägleda sina medarbetare (ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor, 2017).
2.4.4 Värdegrund för omvårdnad
Svensk sjuksköterskeförening (2016) belyser att omvårdnadens utgångspunkt är en
humanistisk grundsyn, där människan har ett aktiv skapande i sammanhanget. Människan, ses i omvårdnaden, som unik och en egen individ där egna beslut tas och ett eget ansvar finns. Genom en främjande omvårdnad skapas ett partnerskap mellan patienter och
sjuksköterskor. Det centrala för omvårdnadens grund är hälsan. Hälsan kan både ses som det motsatta till sjukdom och som ett synsätt där hälsa och ohälsa utgör varandras motsatser. Att främja hälsa hos individer är vad handlingar och förhållningssätt hos sjuksköterskor syftar till. I omvårdnaden beaktas sju begrepp; respekt för det sårbara, respekt för värdighet,
respekt för integritet, respekt för självbestämmande, upplevelse av tillit, upplevelse av hopp
och upplevelse av mening. Dessa begrepp är centrala för sjuksköterskor i omvårdnaden samt är något som eftersträvas. När sjuksköterskor och patienter möts skapas ett partnerskap och en öppenhet för varandra. Sjuksköterskor och patienter är jämbördiga i en vårdrelation, ändock är patienter i beroendeställning till vården vilket tas i beaktande då någon makt inte utövas av sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2016).
2.5 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv
Examensarbetet är förankrat i Erikssons konsensusbegrepp vårdande, där vårdandets idé, vårdrelationen och att ansa, leka och lära ingår. Teorin anses vara lämplig då Eriksson (2015) belyser vårdandets roll i vården och hur det kan tillämpas på mest optimala sätt. Genom tillämpning av teorin inom akutmottagningens kontext kan vårdpersonal tillgodose hela vårdbehovet hos patienter och inte enbart det akuta eller fysiologiska. Eriksson (2015) beskriver att hälsan hos patienter är mer än den fysiologiska hälsan. Det är en helhet bestående av kropp, själ och ande och genom att ansa, leka och lära kan patienter uppleva hälsa. Akutmottagningens kontext ställer krav på möjligheten att etablera en relation mellan sjuksköterskor och patienter, utifrån Eriksson (2015) kan sjuksköterskor skapa denna möjlighet genom en vårdrelation som förmedlar äkta kärlek och ömsesidighet.
2.5.1 Vårdande
Att vårda är ett naturligt beteende hos människan som innebär att ansa, leka och lära, likaså är det något som involverar hela människan (Eriksson, 2015). Det har ett hälsofrämjande ändamål där kärnan är tro, hopp och kärlek och substansen är ansa, leka och lära med en helhetssyn på människan. Tro, hopp och kärlek är förutsättningar för att människan upplever sig hel, också menat upplevelsen av hälsa. Genom en helhet av kropp, själ och ande upplever människan hälsa, ändock är hälsan dynamisk och varierande i olika hälsoprocesser.
Vårdandet innebär att ansa, leka och lära där en professionell vänskap mellan patienter och sjuksköterskor skapas genom tro, hopp och kärlek samt ömsesidighet. Vårdandet i sig består av naturlig vård, självvård och andras vård. ”Naturlig vård innebär konsten att leva och låta leva att forma egna mål men stödja andras att vara en växande del i helheten. ” (Eriksson, 2015, s. 47). När den naturliga vården brister kan den yrkesmässiga vården hjälp till. Den yrkesmässiga vården finns till hands och tillämpas som stöd för den naturliga vården. Genom vårdandet kan människan uppleva sig hel och vidare uppleva hälsa (Eriksson, 2015).
Vårdandet utgörs bland annat av vårdrelationen som är en relation mellan patienter och sjuksköterskor (Eriksson, 2014). Att skapa en relation till varandra innebär ett sant vårdmöte och en relation som på ett äkta sätt förmedlar kärlek. I relationen skapas också utrymme för tillväxt. Utrymmet ger möjligheten för patienter att uttrycka dess begär, behov och problem.
Vårdrelationen utvecklas genom en gemensamhet från både patienter och sjuksköterskor, det innefattar en jämbördig relation utan att sjuksköterskor kontrollerar eller forcerar.
Vårdrelationen kan också benämnas som vårdförhållande där målen är att kunna stödja patienter i de olika hälsoprocesserna. Vårdförhållandet är ett professionellt förhållande som bygger på kunskap och en hållning till etiska aspekter (Eriksson, 2014).
Den vårdande vården till patienter har en betydande del i hur vårdandet utformas. Vårdandet innefattar en närhet till människan, vanligtvis genom det fysiska livsrummet och grundar sig i att ansa, leka och lära (Eriksson, 2015). Att ansa är att ge omvårdnad och är ett
grundläggande beteende hos människan. Ansningen är en konkret och kravlös handling en människa utför som bidrar till välbehag samt renlighet. Genom närhet, värme och beröring ges uttryck för vänskap och upplevelsen av att människan vill väl. Att bekräfta och se
människan som en helhet där individen kravlöst får vara sig själv och älskas för sin egen skull ingår också i ansningen. Att ansa är inte enbart relaterat till den fysiska kroppen utan också själen och anden men genom fysiska handlingar kan ett ansande uppnås, till exempel kan det vara att hålla någons hand (Eriksson, 2015). Lekandet är en symbolisk del i vårdandet som skapar tillit och tillfredsställelse hos människan. Att leka kan ses som fenomenet i vårdandet, ”Leken är en paradox. I leken finns övning, prövning, lust, skapande och allvar” (Eriksson, 2015, s. 22). Leken bygger på samspel mellan patienter och sjuksköterskor där det finns utrymme till att våga leka. Det finns olika former av lekandet. Assimilation är då leken används för att skapa trygghet för patienter, där individuella krav tas i beaktande.
Lustbetonad lek uttrycker glädje och livslust som ger möjlighet för vila och den skapande leken ger människan tillfälle att forma den egna hälsan. Lekandet i form av önskningar innebär att människan får ny energi och återhämtning genom att vara den människa
individen egentligen vill vara. Lekandet som övningar ger människan möjlighet att prova sig fram för att ha möjlighet ta lärdom av misstag. Lekandet är beroende av tillit och förtroende samt att den är universell för människan. Att lära är en dynamisk process av ständig
förändring. Lärandet är i ständig utveckling, ibland som helhet och ibland som del. Lärandet har också olika syften, mål och innehåll samt att det sker på olika nivåer men det ger
människan en möjlighet till personlig utveckling. Utan ansning, lekande och lärande blir vårdandet ensidigt där patienter endast ses som en mottagare av en statisk process (Eriksson, 2015).
2.6 Problemformulering
Akutmottagningen är en verksamhet som finns tillgänglig för patienter som hamnat i en plötslig eller oväntad kritisk vårdsituation. Sjuksköterskor erfar att de korta möten, tidsbristen, arbetsbelastningen och patientflödet leder till svårigheter att tillgodose hela vårdbehovet hos patienter och inte bara det akuta. Tidigare forskning påvisar att
kommunikation och samarbete hos vårdpersonal har betydelse för möjligheten att ge patienter den vård och omsorg som krävs. Att vårda på akutmottagningen erfar
sjuksköterskor som utmanade. Beslut och agerande sker snabbt och sjuksköterskor erfar vanligen ett samvetskval på grund av att de medicinska behoven prioriteras först och den holistiska vården hamnar i skymundan. Oavsett vårdkontext är den relation som byggs mellan sjuksköterskor och patienter i vårdandets skede betydelsefull. Genom en djup relation skapas tillit för varandra och patienter kan öppna upp och dela med sig. När människan upplever hälsa känner denne sig hel och genom tro, hopp och kärlek och att ansa, leka och lära skapas förutsättningar för att uppleva hälsa. Att se människan som unik, beslutskapabel och ansvarsfull ingår i sjuksköterskans profession. Genom en främjande omvårdnad skapas partnerskap och förtroende. Delaktighet och autonomi för patienter samt kravet på
information är centralt för vården. Patienters ställning och integritet behöver också främjas samt vara centralt i vårdandet. När en individ blir patient hamnar denne i beroendeställning till vården och vårdpersonalen, på grund av detta är det viktigt att kunna se hela människan och ha den lidande i centrum. Genom kännedom om hur patienter erfar att bli vårdade på
akutmottagningen kan en djupare förståelse skapas kring hur vårdandet kan utformas för att passa akutmottagningens kontext. Detta för att tillgodose hela vårdbehovet hos patienter för möjligheten att uppleva hälsa. Därför kommer vikten i detta examensarbete att fokuseras på patienters erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen.
3
SYFTE
Syftet var att beskriva patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen.
4
METOD
Examensarbetet var en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där syftet var att beskriva patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen. En
litteraturstudie med kvalitativ ansats syftar till att skapa en ökad förståelse av ett fenomen genom en mängd sammansatt vetenskaplig data som därefter kan tillämpas som vägledning inom omvårdnadsarbetet (Friberg, 2017a). Genom den kvalitativa litteraturstudien avsågs att skapa en ökad förståelse kring patienters erfarenheter på akutmottagningar utifrån
vetenskapliga artiklar om fenomenet. Den kvalitativa datan för examensarbete har valts att analyseras utifrån Evans (2002) beskrivande syntes. Analysmodell består av fyra steg: datainsamling, identifiering av nyckelfynd, sammanställning av nyckelfynd för att hitta teman och slutligen beskrivning av fenomenet (Evans, 2002). Utifrån de identifierade nyckelfynden, som svarade på examensarbetets syfte, gjordes en syntes där skillnader och likheter identifierades för att finna gemensamma nämnare. Dessa gemensamma nämnare resulterade sedan i teman. Utifrån teman skapades subteman som bidrog till en ökad förståelse och förfining av fenomenet. Utifrån teman och subteman beskrivs sedan fenomenet med minimal omtolkning och citat från originalstudierna används för att förtydliga det resultat som analyserats fram.
4.1 Datainsamling och urval
Sökprocessen var en systematisk informationssökning. Provsökningar genomfördes innan den egentliga informationssökningen startade. Egentlig informationssökning innebär att systematiskt och preciserat söka efter data (Östlundh, 2017). Insamling av data genomfördes i två databaser, CINAHL Plus och PubMed. CINAHL Plus och PubMed är primärt databaser för vårdvetenskaplig forskning (Östlundh, 2017). Vid sökning av vetenskapliga artiklar i databaserna valdes den avancerade sökmetoden i vardera databaser där boolesk sökning och valda avgränsningar tillämpades.
Vid sökning av vetenskapliga artiklar i databaserna användes ett flertal kombinationer av sökorden. För att identifiera relevanta sökord på engelska användes Svenska MeSH. Svenska MeSH är en ämnesordlista, primärt för PubMed men ordlistan är också fördelaktig vid andra databaser, där sökord och dess synonymer finns samlade (Karlsson, 2017). Sökorden som användes var: care, communication, emergency, emergency care, emergency department,
emergency visit, encounter, experience, experience of being patient, information, lived experience, nurse, patient encounters, patient experience, patient perspective, patient satisfaction, patients’, patients’ experience, patients’ first encounter, social meeting,
qualitative, qualitative research, qualitative study och waiting (se även Bilaga A). Polit och
Beck (2020) menar att boolesk sökning används för att antingen utöka eller precisera
sökningar. Polit och Beck (2020) beskriver vidare att det booleska sökordet AND används för att visa sökträffar där båda sökorden fanns med och OR för att visa träffar där något av sökorden fanns med, ordet NOT används för att precisera sökningen. Ordet NOT användes i detta examensarbete för att inte få artiklar som innehöll sjuksköterskeperspektiv.
Avgränsningarna var tidsbegränsning och Peer Review. Östlundh (2017) menar att Peer Review innebär att artiklar är vetenskapligt granskade av andra forskare. Artiklar från databasen PubMed kontrollerades att de var Peer Reviewed i Ulrichsweb. Ulrichsweb är en databas som bland annat ger information ifall vetenskapliga tidskrifter och artiklar blivit Peer Reviewed eller inte (Ulrichsweb, [Elektronisk resurs], 2020). Tidsbegränsningen för examensarbetet var årtalen 2005–2020. Inklusionskriterierna för sökningarna var att artiklarna innehöll patientperspektiv, att det var inom kontexten för akutmottagningar och att artikeln var publicerad på engelska. Artiklar som inte var på engelska samt inom rätt kontext exkluderades. För att finna adekvata artiklar relaterat till examensarbetets syfte användes sökorden, avgränsningarna, inklusionskriterierna och en begränsning om 50 sökträffar för varje individuell sökning. Begränsningen om 50 sökträffar för varje individuell sökning valdes på grund av att erhålla möjligheten att läsa alla rubriker. Enskilt söktes artiklar i de två databaserna. Vid varje individuell sökning lästes alla rubriker på artiklarna som visades. Abstract valdes att läsas för de artiklar med rubriker som ansågs relevanta för syftet. Totalt antal träffar var 200 och 72 stycken abstract lästes. I artikelns abstract fanns syftet men också information om metoden, resultatet och diskussionen vilket gav möjligheten till ett avvägande om artikeln fortsatt var relevant för syftet. Artiklar med fler perspektiv valdes att läsas och inkluderades i examensarbetet om det gick att särskilja de olika perspektiven, artiklar där perspektiven inte gick att särskilja exkluderades. Om artikeln fortfarande svarade på syftet valdes artikeln att läsas i fulltext för att sedan göra ett avvägande om dess relevans.
När artikel med relevans för syftet hittats kvalitetsgranskades den med inspiration från Fribergs (2017, s. 187) förslag på granskningsfrågor för studier med kvalitativ ansats, se Bilaga B. Alla frågor från Fribergs (2017, s. 187) förslag på granskningsfrågor togs inte med på grund av att de inte ansågs vara relevanta för artiklarna. Vidare omformulerades frågorna för att kunna svara på frågan Ja eller Nej.. Valet av 10 stycken frågor av
kvalitetsgranskningen genomfördes för att göra en bedömning av artikelns kvalité och utifrån det se om artikeln kunde inkluderas. Valda artiklar kodades från 1–11 i bokstavsordning utifrån första författarens bokstav i efternamnet, detta för att underlätta
kvalitetsgranskningen. Poäng erhölls till artikeln om svaret på frågorna i granskningen var ´Ja´. För varje ´Ja´erhölls ett poäng och vid ´Nej´erhölls inget poäng. Efter granskningen av artikeln sammanställdes antalet ´Ja´ till en totalpoäng där max var 10 och medel var fem. Artiklar med en sammanställd poäng över fem ansågs ha god kvalitet och artiklar med poäng över åtta ansågs ha mycket god kvalitet. Efter kvalitetsgranskningen av artiklarna från datainsamlingen inkluderades de 11 stycken i examensarbetet, se även Bilaga C, som sedan analyseras utifrån Evans (2002) analysmetod.
4.1.1 Analys och genomförande
Analys av data startades med att valda artiklar lästes flertalet gånger var och en för sig för att skapa en övergripande blick om innehållet samt för att identifiera nyckelfynd utifrån
artiklarnas resultat. Totalt identifierades 115 stycken nyckelfynd. Nyckelfynden identifierades var för sig för att sedan gemensamt diskutera dess relevans för syftet. Alla nyckelfynd
sammanställdes i en tabell för att sedan kunna identifiera teman och subteman som var steg tre i analysen. Vidare diskuterades och jämfördes fynden för att identifiera samband. Utifrån
samband mellan nyckelfynden och koherens till syftet skapades teman genom att sortera nyckelfynden i en tabell med färgkodning i ett gemensamt Google dokument. Teman och subteman speglar och baseras på gemensamma nämnare i artiklarnas resultat utifrån identifierade nyckelfynd. Subteman framkom utifrån de identifierade teman och skapar en förfining av fenomenet. Två teman och fyra subteman identifierades i analysen. Ena temat var att vara patient på akutmottagningen med subteman att bli bemött i vårdandet och att
känna sig övergiven. Det andra temat var hinder för vårdandet på akutmottagningen med
subteman att erfara bristen av information och att uthärda väntetiden. Vidare skrevs nyckelfynden ut och en beskrivning av fenomenet framkom. I Tabell 1 presenteras exempel på hur teman och subteman framkommit genom analysen.
Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, teman och subteman.
Nyckelfynd Tema Subtema
“Lack of information was perceived as contributing to their discomfort. “ (Dahlen m.fl., 2012, s. 7).
Hinder för vårdandet på akutmottagningen.
Att erfara bristen av information.
” While enduring an uncertain period of waiting.” (Elmqvist
m.fl., 2011, s. 2611) Att uthärda väntetiden.
4.2 Etiska överväganden
Under genomförandet av examensarbetet har reflektion och eftertänksamhet kring etiska överväganden varit en befintlig del. Codex (2020) menar att vetenskapen i ett
forskningsarbete får inte innehålla plagiat, förfalskning eller fabricering. Att ta del utav andras arbeten utan att förklara eller nämna det som sagts innebär plagiat. Förfalskning innebär att ta någons arbete och beteckna som sitt egna utan någon vidare motivering. Fabricering innefattar egna förklaringar av resultat och förvränger det som sagts i
forskningen. Materialet som väljs ut i forskningen ligger i skrivarens händer (Codex, 2020). Ett ansvar fanns över att kunna bedöma om materialet är av hög kvalitet samt lämplig för examensarbetet. Ovan nämnda har beaktats i detta examensarbete och någon avsiktlig plagiering, förfalskning eller fabricering har inte gjorts. Inom examensarbetet fanns också ett etiskt förhållningssätt där hantering av data förbehålls på ett respektfullt sätt, att inte
medföra skada eller kränkningar i studiens innehåll. Sandman och Kjellström (2013) menar att vid litteraturstudier finns det risk att feltolka det som står i studien eftersom engelskan ibland kan vara begränsad. I detta examensarbete lästes alla artiklar på engelska och det användes ett engelskt - svenskt lexikon som stöd för översättning av vissa meningar för att säkerställa att feltolkningar och missbedömningar inte sker. Relevanta sökord relaterat till examensarbetets syfte hittades utifrån den egna förförståelsen och med hjälp av Svenska MeSH preciserade sökorden. Peer Review var en viktig del i sökandet av artiklarna. Östlundh (2017) beskriver att med Peer Review kan artiklar identifieras som vetenskapliga. Med Peer Review menas att artiklarna är pålitliga källor och har granskats av andra forskare som accepterat publiceringen. Vetenskapliga artiklar visar inte någon garanti på hur vetenskaplig den är. De vetenskapliga artiklarna kan vara publicerade av redaktörer eller vara book reviews, vilket har beaktats i detta examensarbete (Östlundh, 2017).
5
RESULTAT
Syftet med examensarbetet var att beskriva patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen. I följande avsnitt kommer analysen av artiklarna att presenteras. Analysen genererade i två teman och fyra subteman som vidare redovisas i tabell 2.
Tabell 2: Teman och subteman.
Teman Subteman
Att vara patient på akutmottagningen. Att bli bemött i vårdandet Att känna sig övergiven
Hinder för vårdandet på akutmottagningen. Att erfara bristen av information Att uthärda väntetiden
5.1 Att vara patient på akutmottagningen
Att vara patient på akutmottagningen erfors utmanande. Under detta tema framkom två subteman; att bli bemött i vårdandet och att känna sig övergiven.
5.1.1 Att bli bemött i vårdandet
Patienterna hade olika erfarenheter av bemötandet. Att bli lyssnad till var en central
komponent i vårdmötet (Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012). Ett uppriktigt intresse och att vårdpersonalen tog sig tid att tala med patienterna bidrog till att de erfor sig respekterade under vårdmötet (Frank m.fl., 2008; Olofsson m.fl., 2012). Genom att patienterna blev lyssnade till och att vårdpersonalen uppmärksammade patienterna kunde en mer respektfull relation också skapas. ”The participants were the centre of attention and they felt valued and important.” (Olofsson m.fl., 2012, s. 209). Vidare erfor patienterna sig vara i centrum där vårdpersonalen uppmärksammade dem i vårdmötet. Detta gav en möjlighet för patienterna att upprätta en relation med vårdpersonalen. Patienterna beskrev bemötandet från
sjuksköterskorna i vårdandet som empatiskt och engagerat vid besök på akutmottagningen trots den stress som rådde (Olofsson m.fl., 2012). Patienterna erfor också att vårdmötet var betydelsefullt i form av att vårdpersonalen var omtänksamma, visade hänsyn och var lugna:
Patients described a sense of openness in the triage room when they were with the triage nurse and that was invaluable. They were impressed by the staff’s general consideration – being thoughtful, careful, calm and providing comfort, and described this as fantastic staff. (Möller m.fl., 2010, s. 749).
Vid ankomsten till akutmottagning erfor patienterna bemötandet som tryggt då vårdpersonalen fanns till hands och kontinuerligt besökte dem (Dahlen m.fl., 2012). Kontinuitet i vårdmötet bidrog till att patienterna skapade förtroende till vårdpersonalen.
Patienterna erfor att bli adresserad utifrån namn och inte sjukdom eller för den delen som patient resulterade i att bli sedd i relation till vårdpersonalen (Frank m.fl., 2008).
Patienterna erfor sig sedda i vårdmötet då de var delaktiga men också när vårdpersonalen lyssnade till patienterna. När vårdpersonalen lyssnade till de funderingar och tankar patienterna hade fick det vårdande ta plats, där patienten var en individ med mer behov än bara de medicinska. I bemötandet med vårdpersonalen erfor patienterna också att de fick tala med dem i lugn och ro utan stressmoment som distraherar samt att vårdpersonalen hade ögonkontakt och aktivt lyssnade (Frank m.fl., 2008). Patienterna erfor också ett engagemang från vårdpersonalen. Ett engagerat bemötande från vårdpersonalen i vårdmötet på
akutmottagningen bestod utav olika komponenter. Vårdpersonalen lyssnade till patienterna och visade empati, detta gjorde att patienterna erfor sig uppskattade (Wiman m.fl., 2007). I bemötandet med vårdpersonalen erfor patienterna också att hjälp fanns till hands där kompetent vårdpersonal arbetade:
The sense of security stemmed from the fact that patients felt that help was close at hand and that they could count on the nursing staff being competent and to have good judgment regarding their condition. This sense of security was validated when the nursing staff showed understanding and compassion for the patient’s situation (Dahlen m.fl., 2012, s. 7)
Under vistelsens gång erfor patienterna en förändring i bemötandet från vårdpersonalen (Olofsson m.fl., 2012). Patienterna försökte göra sin röst hörd och visa sin närvaro i
vårdmötet ändock erfor de sig inte involverade (Frank m.fl., 2008; Olthuis m.fl., 2014). När patienterna inte kände sig delaktiga erfor de sig bli nedvärderande och respektlöst
behandlade i bemötandet av vårdpersonalen (Olthuis m.fl., 2014). Vidare erfor patienterna sig ignorerade och att intresset för dem var bristande hos sjuksköterskorna. Erfarenheter av att vara en börda uppkom hos patienterna. Patienterna beskrev att de inte blev lyssnade till, sjuksköterskorna försummade dem och ”When they called for attention, they were treated with indifference and, in some cases, even arrogance.” (Olofsson m.fl., 2012, s. 210). Patienterna önskade en mer kontinuerlig interaktion med vårdpersonalen då de befann sig på akutmottagningen en längre tid (Blackburn m.fl., 2019). Patienterna erfor sig beroende av vårdpersonalen och önskade därför en mer kontinuerlig interaktion. Vidare försökte de aktivt att skapa en bestående vårdande relation tillsammans med vårdpersonalen. Somliga
patienter belyste att de blev bemötta nonchalant och fick kämpa för att vara involverade samt delaktiga (Dahlen m.fl., 2012).
Somliga av patienterna erfor sig bli bemötta osympatiskt av sjuksköterskorna (Dahlen m.fl., 2012). Patienterna erfor att sjuksköterskorna inte bemötte dem med respekt och inte såg dem som förnuftiga människor med relevanta erfarenheter av akutmottagningen (Olthuis m.fl., 2014). Vidare beskrev patienterna att den fysiska miljön påverkade bemötandet från
sjuksköterskorna. Den stressiga miljön var en bidragande faktor till att patienterna erfor ett stressat och pressat bemötande från sjuksköterskorna, detta i sin tur ledde till att patienterna erfor sig utsatta (Annemans m.fl., 2018).
5.1.2 Att känna sig övergiven
Att känna sig övergiven var något patienterna på akutmottagningen under somliga tillfällen erfor (Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist & Frank, 2014; Elmqvist m.fl., 2011; Forsgärde m.fl., 2016). Erfarenheten av övergivenhet berodde på att patienterna kände sig ensamma och osynliga. Detta var bland annat ett resultat av att patienterna inte fick ögonkontakt med vårdpersonalen. “Patients and relatives felt uncared-for and hesitated to make contact and to ask questions when feeling unseen. Moreover, being abandoned contains experience of the environment as threatening.” (Forsgärde m.fl., 2016, s. 34). Patienterna erfor sig övergivna på grund av att akutmottagningens miljö ansågs som hotande. Vidare var erfarenheten av att
känna sig övergiven ett resultat av att sjuksköterskorna inte kom och besökte patienterna under vistelsen på akutmottagningen (Forsgärde m.fl., 2016).
En känsla av övergivenheten bland patienterna var ett resultat av att vara ensam. De sterila undersökningsrummen gjorde att patienterna erfor massor av tankar och frågor cirkulerade i huvudet på patienterna där de inte fick något svar. Detta bidrog till att patienterna kände sig ensamma i situationen men framför allt övergivna (Elmqvist m.fl., 2011). Erfarenheten av att känna sig övergiven bidrog till känslor som ilska, irritation och frustration. Patienterna erfor ändock att de inte hade möjlighet att berätta detta på grund av den beroende position de befann sig i, samt att de var oroliga att uppfattas som besvärliga (Elmqvist & Frank, 2014). Patienterna erfor sig också vara i vägen, att de inte hade någon given plats och erfor en känsla av övergivenhet där de inte kunde göra något åt det (Annemans m.fl., 2018). Det tidlösa mötet som var i undersökningsrummen bidrog till att patienterna erfor sig övergivna:
Despite the great interest for the biological body, the patient feels abandoned and deprived of his/her liberty in a timeless encounter. Many questions with no answers circulate in the patient’s mind which, while in this vacuum, does not have anything to divert his/her thoughts with because the dull environment does not offer any relief. (Elmqvist m.fl., 2011, s. 2613).
Under vistelsen på akutmottagningen erfor patienterna sig övergivna trots att det fanns vårdpersonal på plats (Olofsson m.fl., 2012). ”.... they felt lonely and abandoned, in spite of the presence of nursing personnel in the unit.” (Olofsson m.fl., 2012, s. 210). När patienterna vårdades erfor de också sig övergivna då vårdpersonalen behandlade de nonchalant och inte gav adekvat uppmärksamhet. Övergivenheten bidrog till känslor av att vara osynlig och patienterna beskrev sig som sårbara i den utsatta situationen (Dahlen m.fl., 2012). ”This vulnerability was identified when patients felt abandoned by nursing staff.” (Dahlen m.fl., 2012, s. 7). När vårdpersonalen inte tog symtomen på allvar och inte lyssnade till dess behov erfor patienterna sig övergivna. Patienterna placerades på sin brits och väntade på att någon skulle komma och hjälpa dem. Känslan av att känna sig övergiven bidrog också till förnedring då patienterna erfor sig maktlösa och i en beroendeställning till vårdpersonalen (Dahlen m.fl., 2012). Patienterna kämpade kontinuerligt med att försöka erkännas och bli sedda av vårdpersonalen (Olthuis m.fl., 2014). Att kunna erkännas av vårdpersonalen innebar att bli sedd genom ögon eller verbal kontakt vid tillfällen där patienterna hade behov utav det (Frank m.fl., 2008).
5.2 Hinder för vårdandet på akutmottagningen
Under vistelse på akutmottagningen erfor patienterna hinder för vårdandet där bristande informationen och uthärdandet av väntetiden ansågs som två viktiga komponenter. Under detta tema framkom två subteman; att erfara bristen av information och att uthärda
väntetiden.
5.2.1 Att erfara bristen av information
Patienterna erfor en brist av information på akutmottagningen (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist & Frank, 2014; Elmqvist m.fl., 2011; Forsgärde m.fl., 2016; Möller m.fl., 2010; Wiman m.fl., 2007). Den bristande informationen grundade sig i att vårdpersonalen var upptagna, på grund av detta erfor patienterna behovet av att stå upp för sig själv och kräva information. “Due to a lack of information, the patients also used their previous experience to create their own explanations for the situation to understand and avoid mistaken expectations” (Elmqvist & Frank, 2014, s. 147). Informationsbristen bidrog till att patienterna fick använda sig utav sina egna tidigare erfarenheter av
akutmottagningens system. Patienterna gjorde detta för att inte skapa felaktiga förväntningar relaterat till omhändertagandet vid besöket (Elmqvist & Frank, 2014).
Patienterna erfor att information om akutmottagningens system inte erhölls (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Forsgärde m.fl., 2016; Möller m.fl., 2010). “Not only being with- out information about the triage system but also without information about the overall waiting time under their visit to the ED:...”( Möller m.fl., 2010, s. 750). Erfarenheten av bristande information bidrog till irritation hos patienterna och somliga önskade att vårdpersonalen förklarade akutmottagningens system för att minska den känslan (Möller m.fl., 2010). Den bristande informationen bidrog till att patienterna skapade felaktiga förväntningar kring hur snabbt de skulle få vård (Forsgärde m.fl., 2016).
Bristande information om den egna situationen på akutmottagningen var något patienterna erfor (Elmqvist m.fl., 2011). “This lack of information about the situation and relation with the first providers creates an ‘empty space’ where the patient loses control over his/her own body, the time and thus the freedom.” (Elmqvist m.fl., 2011, s. 2612). Patienterna erfor att den bristande informationen också bidrog till oro (Blackburn m.fl., 2019) samt att de var besvikna på vårdpersonalen som inte tog sig tid till att ge information de var i behov av (Dahlen m.fl., 2012). Patienterna beskrev att information relaterat till den egna vården och behandlingarna var bristfällig (Blackburn m.fl., 2019; Elmqvist m.fl., 2011; Wiman m.fl., 2007). Patienterna erfor att vårdpersonalen inte informerade om skadan och dess fysiska samt psykologiska konsekvenser, varför vissa vårdrelaterade åtgärder genomfördes eller om vidare vård inom primärvården (Wiman m.fl., 2007). “…. information was essential and some reported that staff could do more to inform them about the specifics relating to them....” (Blackburn m.fl., 2019, s. 32). Den bristande informationen bidrog till att patienterna tappade kontrollen över situationen (Elmqvist m.fl., 2011).
Patienterna erfor inte bara bristande information från vårdpersonalen utan också bristande skriftlig information (Blackburn m.fl., 2019). ” Patients noted a lack of written information in the ED and some believed this would improve understanding of the ED processes and
expectation management.” (Blackburn m.fl., 2019, s. 32). Vidare var också informationen bristfällig på det sättet att när väl information erhölls var den för medicinskt, vilket bidrog till att informationen inte hade något värde för patienterna (Blackburn m.fl., 2019).
5.2.2 Att uthärda väntetiden
Att vara patient på akutmottagningen innebar bland annat att uthärda väntetiden
(Annemans m.fl., 2018; Olthuis m.fl., 2014). Under vistelsen erfor patienterna väntetiden som lång (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Forsgärde m.fl., 2016; Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012; Olthuis mfl., 2014). Vid ankomst till akutmottagningen erfor somliga patienter att väntetiden var skälig innan de fick gå in i triagerummet, där bedömning av tillstånd och prioritet utfördes. Tiden efter triagen kunde det ändock ta flera timmar och patienterna erfor sig uthärda väntetiden (Möller m.fl., 2010). Då det var belastning på
akutmottagning fick somliga patienter ligga på en brits ute i korridoren och vänta (Annemans m.fl., 2018). Patienterna kunde sitta flera timmar i väntrummet eller patientrummet utan att vårdpersonalen besökte dem eller uppgav en uppdatering utav vårdsituationen (Möller m.fl., 2010). Patienterna erfor att under vistelsen på akutmottagning var det en kontinuerlig väntan (Annemans m.fl., 2018). Vid besöket på akutmottagningen erfor patienterna redan en osäkerhet och rädsla då exempelvis sjukdomshistoria skulle tas. Den osäkerhet och rädsla patienterna erfor var att hamna i väntrummet med en lägre prioritet och inte få den omvårdnad som behövs. Patienterna beskrev en oro över att de kunde bli bortglömda i väntrummet och att vårdpersonalen förbisåg dem:
I did not get any care during the waiting period. That felt pretty frustrating. Why is it that nobody is coming to talk to me … to check on me? Why is there no explanation about the reason I am sitting here all alone and waiting? (Dahlen m.fl., 2012, s. 6).
Under den långa väntetiden utsattes patienterna för ett onödigt lidande (Dahlen m.fl., 2012). Patienterna erfor att uthärda väntetiden bidrog till en oro (Olthuis m.fl., 2014). Om
patienterna hade en lägre prioritet för att få vård kunde de bli sittandes i väntrummet flera timmar. Under timmarna som gick tillgodosågs inte de grundläggande behov hos
patienterna. Patienterna erhöll inte mat samt dryck och de erfor ett behov av läkemedel för att lindra sitt lidande men detta erhölls inte (Dahlen m.fl., 2012). Då patienterna blev sittandes i väntrummet erfor somliga sig kränkta och försummade, en reflektion som pågick kontinuerligt bland patienterna var att exempelvis smärta inte var av den akuta karaktär som de trodde eller en känsla av att vårdpersonalen inte trodde på dem:
I asked for pain relief but didn’t get any … the health care people felt that I could wait, but I didn’t feel that I could … it hurt so bad … so I took my own medication that I had with me. (Dahlen m.fl., 2012, s. 6).
Under den långa väntan bildade somliga av patienterna en uppfattning om att
vårdpersonalen hade ett bristande intresse för dem. Vidare under väntetiden kunde inte patienterna riktigt förstå varför andra patienter togs in och behandlades framför dem. En erfarenhet av brist på förklaring, att känna sig som en börda eller vara osynliga var vanligt förekommande hos patienterna som uthärdade väntetiden (Olofsson m.fl., 2012). “Lack of interest in the patient contributes to a feeling of being neglected and ignored: The
participants perceived that staff did not seem to care about them during the long waiting time” (Olofsson m.fl., 2012, s. 210). När patienterna från väntrummet såg att vårdpersonalen var stressade ville de inte lägga mer tyngd på dem genom att fråga om väntetiderna vilket ledde till kommunikationsbrister och oroligheter (Blackburn m.fl., 2019). “In the waiting room, patients and relatives had to ask to get an estimated wait time which created
frustration as the answers seemed to be vague and misleading” (Forsgärde m.fl., 2016, s. 34). Vidare erfor patienterna en frustration under väntetiden på akutmottagningen (Forsgärde m.fl., 2016).
6
DISKUSSION
Examensarbetets syfte var att beskriva patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen. Resultatet påvisade två teman: Att vara patient på akutmottagningen och Hinder för vårdandet på akutmottagningen och fyra subteman: Att bli bemött i
vårdandet, Att känna sig övergiven, Att erfara bristen av information och Att uthärda väntetiden. Följande stycke består av resultatdiskussion, metoddiskussion och
etikdiskussion.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet påvisade att patienterna hade olika erfarenheter av bemötandet i vårdandet på akutmottagningen. Att bli uppmärksammad och lyssnad till gav förutsättningar för att skapa en vårdrelation till sjuksköterskorna generellt. Patienterna erfor bemötandet i vårdandet som gynnsamt då sjuksköterskorna visade intresse och engagemang samt att de blev lyssnade till. På akutmottagningen erfor ändock somliga av patienterna att de inte blev bemötta med
respekt eller värdighet samt att de inte blev tagen på allvar. Tidigare forskning belyser att sjuksköterskor erfar akutmottagningens arbetsmiljö som stressande och tidspressad. Sjuksköterskor erfar svårigheter i att tillgodose alla behov och inte bara de medicinska hos patienter. Likaså ses att sjuksköterskor har svårigheter i att ha tid för alla patienter på grund av det höga patientflödet (Eriksson, m.fl., 2018). Vidare erfar sjuksköterskor att
patientkontakt behöver etableras direkt med patienterna på akutmottagningen för att bygga upp ett förtroende (Andersson, m.fl., 2011). Denna stress, tidspress och behovet av direkt etablering av patientkontakt kan vara en bidragande faktor till att patienterna erfor att bemötandet på akutmottagningen varierade. Tidspressen och stressen sjuksköterskor erfar kan generera i att deras bemötande i vårdandet är ogynnsamt. Vidare kan den direkta etableringen av patientkontakt både bidra till fördelaktigt och ofördelaktigt bemötande beroende på situationen. Likaså kan patienternas erfarenheter av ett intresse och
engagemang ses som ett resultat av medvetenhet och aktivt handlande för att erhålla ett gott bemötande hos sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening (2016) belyser bland annat begreppet upplevelse av tillit och att detta är något sjuksköterskor arbetar utifrån. Utifrån resultatet och patienternas erfarenheter av att inte bli bemött med värdighet och respekt, kan detta troligtvis påverka deras möjligheter till upplevelse av tillit till sjuksköterskor. Eriksson (2015) belyser att leken, i att ansa, leka och lära, är en symbolisk del i vårdandet som bland annat skapar tillit till människan. Likaså kan denna tillit påverkas och hämmas om
vårdpersonalens bemötande är bristfälligt på akutmottagningen. Ett bristfälligt bemötande kan vidare leda till hinder i vårdandet men också ett lidande hos patienterna. Enligt HSL (SFS 2017:3) är målet med vården att uppnå en god hälsa för hela befolkningen.
En känsla av övergivenhet på akutmottagningen var en vanligt förekommande erfarenhet bland patienterna. Utifrån känslan av övergivenhet uppstod svårigheter att bygga upp en vårdrelation till vårdpersonalen, där patienterna beskrev svårigheter i att delta inom sin egna omvårdnad. Vidare erfor sig patienterna övergivna och ensamma trots att vårdpersonalen fanns kring dem på akutmottagningen. Att vara maktlös, utsatt och sårbar var vanligt förekommande känslor hos patienterna på akutmottagningen. Patienterna som erfor en känsla av övergivenhet ansåg sig som osynliga och ensamma. En känsla av övergivenhet i det tidlösa mötet skapade mindre gynnsamma aspekter i vårdandet, vilket också medförde en sårbarhet hos patienterna. Tidigare forskningen påvisar att sjuksköterskor erfar att vårdrelationen med patienterna är beroende på hur de ser på omhändertagandet av patienterna på akutmottagningen. Sjuksköterskor har krävande uppgifter som innebär att rädda liv och samtidigt i det akuta skedet kunna bygga en vårdrelation till patienter. Då sjuksköterskor erfar sig tidspressade och att det är många patienter på akutmottagningen är huvudmålet och fokusen på att rädda liv eller lindra lidande (Elmqvist m.fl., 2012).
Sjuksköterskor erfar sig stressade, vilket leder till svårigheter att upprätthålla kvaliteten på vårdandet och finnas där för patienter (Johansen, 2014). Patienternas erfarenhet av att känna sig övergiven kan bero på att sjuksköterskor på akutmottagningen har mycket att göra. Sjuksköterskorna erfar att tiden till att besöka och vara närvarande hos patienterna inte alltid finns, vilket kan vara en förklaring till att patienterna känner sig övergivna. Att finnas där för patienterna erfar sjuksköterskor som utmanade vilket också kan ses i patienternas
erfarenheter av att känna sig övergivna på akutmottagningen. Eriksson (2014) menar att vårdrelationen grundar sig i en gemensamhet mellan sjuksköterskor och patienter samt att det är en jämbördig relation där kärlek förmedlas. I vårdrelation kan patienterna ge uttryck för sina begär, behov och problem för att sedan få stöd i de olika hälsoprocesserna för att främja hälsa (Eriksson, 2014). Den vårdande vården som sjuksköterskor utför innefattar att ha närhet till människan genom det fysiska livsrummet där att ansa, leka och lära tar plats (Eriksson, 2015). Att patienterna erfor sig övergivna kan ses som ett resultat av att
sjuksköterskorna inte erhöll möjligheten till att skapa en jämbördig vårdrelation till
patienterna på grund av faktorer som tidspress. Vidare kan patienternas erfarenheter ses som ett resultat av bristande närhet från sjuksköterskorna i det fysiska livsrummet. Ändock
belyser Svensk sjuksköterskeförening (2016) att människan skall ses som unik, att denne är en egen individ där egna beslut tas och ett eget ansvar finns. Detta är något som
har en sjuksköterska nära till hands, då de ser patienten som en kompetent och kunnig människa med möjlighet till egenvård. Trots detta skall sjuksköterskor finnas där för patienterna samt hjälpa dem i behov av vård då målet alltid är att lindra lidande och främja hälsa, vilket går att se likheter i både Patientlagen, HSL och det vårdvetenskapliga teoretiska perspektivet.
Vidare visade resultatet att informationen i vårdandet hade en betydande del, ändock erfor patienterna att den brustit under vistelsen på akutmottagningen. Bristen på informationen från vårdpersonalen medförde frustration och oro hos patienterna eftersom de inte visste vad som pågick i det vårdande skedet. Genom brister i informationen förlorade patienterna många gånger kontrollen över situationen. Patienterna fick ofta stå upp för sig själva och bilda egna uppfattningar från tidigare erfarenheter av akutmottagningen. Den tidigare forskningen beskriver att arbetsflödet på akutmottagningen medför svårigheter för
sjuksköterskor att kommunicera med patienter, denna svårighet leder också till utmaningar relaterat till att ge information (Pun, m.fl., 2015). Att kommunicera med patienter ser sjuksköterskor som en betydelsefull del för att ha en balans i sitt vårdande då de genom kommunikation erhåller möjlighet till att ge patienter information (Vasli & Dehgan, 2016). Likheter förekom i resultatet och tidigare forskning att bristen av information sågs som ett hinder för vårdandet. Att inte kommunicera med patienterna medförde en brist på
information som orsakade otrygghet och osäkerhet i det vårdande skedet. Båda parterna påvisade att patienterna var i behov av att kunna vara delaktiga i omvårdnaden och för att kunna vara det behövs information från vårdpersonalen. Patientlagen (SFS 2014:821) belyser att patienter har rätt till att bli informerade om vården, till exempelvis om sitt hälsotillstånd och vilka behandlingsåtgärder som vidtas. Patienter har juridisk rätt att få information om när de förväntas få vård på akutmottagningen (Patientlagen, SFS 2014:821). Information om när patienten förväntas få vård anses i flera fall vara problematiskt för sjuksköterskor på grund av den oförutsägbara miljön som råder (Vasli & Dehgan, 2016). Akutmottagningens miljö kan leda till problematik för sjuksköterskorna att erhålla patienterna information vilket i sin tur förklarar patienternas erfarenheter av bristfällig information som skapade
frustration och oro.
Slutligen påvisade resultatet hur patienterna erfor att uthärda väntetiden. Väntetiderna uppfattades som långa och ansågs medföra ett onödigt lidande. Patienterna erfor sig osynliga, ensamma, bortglömda och som en börda vid vistelsen på akutmottagningen. Den långa väntetiden bidrog också till frustration och oro relaterat till att inte få vård. Patienterna med låg vårdprioritet på akutmottagningen erfor sig inte betrodda av vårdpersonalen samt att grundläggande behov inte tillgodosågs under väntetiden. Tidigare forskning förklarar att sjuksköterskor är medvetna om väntetiderna för patienter på akutmottagningen. Vidare erfar sjuksköterskor att den bristande tiden i deras arbete leder till stress och press i att vårda för att minska väntetiderna som patienter erfar (Pun, m.fl., 2015). Sjuksköterskor belyser också att det finns förväntningar hos patienter om att vården på akutmottagningen bedrivs fortare och att väntetiderna inte är särskilt långa (Johansen, 2014). Akutmottagningen är en
oförutsägbar miljö som alla människor i akut behov av vård har rätt att söka sig till
(Wikström, 2018). Patienter med störst behov av vård har förtur (HSL, SFS 2017:3). Detta kan leda till oförutsägbara väntetider på grund av att det kan komma kritiskt sjuka patienter som prioriteras före andra patienter med lindrigare tillstånd. Vidare kan kunskap och förståelse kring akutmottagningens system ses som viktig hos patienterna för att undvika missförstånd och irritation kring väntetiderna. Om en brist på kunskap och förståelse kring akutmottagnings system finns kan det vidare relateras till att patienterna erfor bristfällig information. Den långa väntetiden ses också som en bidragande orsak till lidande på akutmottagningen, vilket också gick att se i patienternas erfarenheter. Eriksson (2015) skriver att sjuksköterskor kan genom ansningen visa att de vill patienter väl samt bekräfta dem genom närhet, värme och beröring. Utifrån detta hade sjuksköterskorna kunnat bekräfta patienterna som satt och väntade på att bli vårdade och på det sättet lindra lidandet.
Sjuksköterskorna hade vidare kunnat inge en upplevelse av tro, hopp och kärlek under tiden patienterna väntade, för att dels visa respekt för det sårbara men också för att bekräfta deras
lidande och skapa en möjlighet för upplevelsen av hälsa trots sjukdom. Eriksson (2015) menar att människan kan uppleva hälsa genom substansen av tro, hopp och kärlek. Detta hade sjuksköterskor kunnat använda sig av för att bekräfta patienterna och lindra deras lidande av att vänta på sin tur på akutmottagningen.
Patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen kan i det kliniska
omvårdnadsarbetet användas och bidra med kunskap till sjuksköterskorna om hur vårdandet kan bedrivas, för att erhålla en fördelaktig vård till patienternas gagn. Vidare kan
erfarenheter från patienter bidra till en möjlighet av utveckling och anpassning av omvårdnaden specifikt utifrån akutmottagningens kontext, där hela vårdbehov hos
patienterna tillgodoses trots patientflöden och tidsbrist. Att vara patient är en utsatt position och speciellt när behovet av akutvård finns. Genom implikation av patienternas erfarenheter av att bli vårdad på akutmottagningen kan ett onödigt lidande förebyggas.
6.2 Metoddiskussion
Examensarbetet var en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där syftet var att beskriva patienternas erfarenheter av att bli vårdade på akutmottagningen. Analysmetoden som användes var Evans (2002) beskrivande syntes. Kvalitativ ansats syftar till att skapa en helhetsbild där upplevelser, förväntningar och behov beskrivs för att i högsta grad skapa en ökad förståelse kring fenomenet (Friberg, 2017a). Vidare tenderar kvalitativ ansats till att vara holistisk samt bidrar till att förstå människors levda erfarenheter (Polit & Beck, 2020). Kvalitativ metod påvisar ingen konkret sanning likaså ingen numerisk data utan grundar sig i erfarenheter inom en specifik kontext (Henricson & Billhult, 2017). Eftersom syftet var att undersöka patienternas erfarenheter och att bidra till en ökad förståelse om fenomenet valdes en kvalitativ ansats, vilket anses varit en styrka för examensarbetet. Kvantitativ ansats ansågs inte som aktuellt då varken numerisk data eller någon sanning skulle komma att påvisas i examensarbetet. Vidare grundade sig examensarbetet i en induktiv ansats. Priebe och Landström (2017) menar att induktiv ansats innebär att personliga erfarenheter och den egna förförståelsen inte ska påverka processen. Den egna förförståelsen går inte helt att bortse från detta då alla individer erhåller kunskap om annat än det som studeras (Priebe & Landström, 2017). Induktiv ansats valdes för att inte forma ytterligare förförståelse kring fenomenet, ändock kan den bristande möjligheten till att helt bortse från den egna förförståelsen ses som en svaghet för examensarbetet. För att erhålla en induktiv ansats valdes insamling av data att göras tidigt i processen för examensarbetet för att inte ytterligare bidra till den egna förförståelsen, detta anses understödja trovärdigheten och pålitligheten. Polit och Beck (2020) menar att trovärdighet bedöms utifrån om det finns sanning och förtroende i datan som analyserats och utgör resultatet. Pålitlighet innebär integritet i studien relaterat till stabiliteten hos datan över tid och förhållanden (Polit & Beck, 2020).
Sökprocessen inleddes med en informationssökning för att sedan genomföra den egentliga informationssökningen. Östlundh (2017) menar att inledande informationssökning innebär att ringa in ämnesområdet samt att skapa en förståelse för vilka informationskällor och sökord som var relevanta för datainsamlingen samt att skapa en kunskapsgrund för området. Provsökningen valdes att genomföras för att få kunskap om ämnesområdet samt för att hjälpa till i preciseringen av den egentliga informationssökningen. Östlundh (2017) beskriver att en egentlig informationssökning innebär en systematisk sökning efter data i vetenskapliga databaser som passar till syftet i examensarbetet. Sökning av data gjordes i två akademiska databaser, CINAHL Plus och PubMed. Polit och Beck (2020) belyser att CINAHL Plus och Pubmed innehåller bland annat artiklar med vårdvetenskaplig forskning. För att hitta relevanta sökord relaterade till syftet samt för att sökningarna skulle bli systematiska användes Svenska MeSH. Karlsson (2017) menar att Svenska MeSH används för att underlätta sökningen genom att hitta ämnesord och dess synonymer. Svenska MeSH är av fördel i stora databaser, detta för att få överskådliga och relevanta träffar i sökningen
