• No results found

Livet efter döden - Personers upplevelser av livet efter hjärtstopp : En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Livet efter döden - Personers upplevelser av livet efter hjärtstopp : En litteraturöversikt"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livet efter döden -

Personers upplevelser

av livet efter hjärtstopp

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Josefin Arvidsson & Maja Rehnmark HANDLEDARE:Per Odestrand

JÖNKÖPING 2020 januari

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren

2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka perso-nens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.

Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter

hjärt-stopp.

Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga

ar-tiklar. Induktiv ansats har tillämpats.

Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett

för-ändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kogni-tiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp.

Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om

hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp.

(3)

Summary

Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the

years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways af-fect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cull-berg’s crisis theory.

Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest. Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive

ap-proach was used.

Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a

changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after re-turning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emo-tional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest.

Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Hjärtstopp ... 1

Omvårdnad och eftervård efter hjärtstopp ... 2

Definition av dagligt liv ... 2

Livskvalitet ... 3

Existentiella frågor ... 3

Teoretisk förankring ... 3

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design... 4

Urval och datainsamling... 4

Dataanalys ... 5 Etiska överväganden ... 6

Resultat ... 6

Livet förändras ... 6 Fysiska förändringar ... 6 Kognitiva förändringar ... 7 Känslomässiga förändringar... 7

Behov av information och stöd ... 8

En andra chans ... 8

Rädsla och oro ... 8

Existentiella frågor ... 9

Omprioriteringar och nya värderingar ... 9

Diskussion ... 10

Metoddiskussion ...10 Resultatdiskussion ...11

Slutsatser ... 13

Kliniska implikationer ... 13

Referenser ... 14

Bilagor ...

Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ...

(5)

1

Inledning

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste orsakerna till död i Europa (Perkins et al., 2015) och antalet hjärtstopp fortsätter att öka i hela världen (Haydon, van der Riet, & Maguire, 2017a). Under åren 2008–2010 rapporterades 11 005 fall av hjärtstopp ut-anför sjukhus i Sverige (Strömsöe et al., 2013) och år 2018 rapporterades 10 000 fall (Hjärt-lungfonden, 2018). I Europa rapporteras årligen ungefär 370 000–700 000 fall av hjärtstopp (Haydon et al., 2017a). Av de som får påbörjad basal hjärt- och lungrädd-ning (HLR) i tid är överlevnadsgraden högre än för de övriga (Strömsöe et al., 2013). Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet (Wachelder et al., 2009). För att ett återupplivningsförsök ska klassas som lyckat krävs inte bara att personen överlever, utan också att personen får en god livskvalitet i det fortsatta livet (Haydon et al., 2017a). Förändras livet efter hjärt-stopp för överlevare? Med denna litteraturöversikt önskas mer kunskap om livet efter hjärtstopp. Detta sker genom att lyfta fram personers egna upplevelser för att lättare förstå vilka behov som finns.

Bakgrund

Hjärtstopp

Det finns flera olika orsaker till att drabbas av plötsligt hjärtstopp, den vanligaste or-saken är ischemisk hjärtsjukdom (Holmberg, 2010). Det finns bidragande faktorer för att utveckla ischemisk hjärtsjukdom som därmed ökar risken för att drabbas av hjärt-stopp. Några av dessa riskfaktorer är rökning, hypertoni, bukfetma och låg fysisk akti-vitet (Anand et al., 2008). Vid hjärtstopp bidrar den höga metabolismen i hjärnan till att personen blir medvetslös inom några sekunder. Hjärnskador kan uppkomma redan efter ett fåtal minuter. Så fort cirkulationen återställs finns det chans till återhämtning. Hur länge syrebristen fortgår bestämmer graden av hjärnskada (Rundgren et al., 2015). Det finns flera åtgärder för att öka chansen till överlevnad hos personer som har drabbats av hjärtstopp. De viktigaste är tidigt larm, basal hjärt- och lungräddning, defibrillering och tidig avancerad hjärt-och lungräddning (A-HLR) (Holmberg, 2010). HLR innefattar två inblåsningar i form av mun-mot-mun metoden samt 30 bröstkom-pressioner (Eikeland, Haugland, & Stubberud, 2011). A-HLR innebär att sjukvårdsper-sonal förutom att utföra bröstkompressioner även intuberar och ger läkemedel. Med rätt utförd HLR som påbörjas direkt fördubblas chansen att överleva (Holmberg, 2010). Att använda sig av metoden 30:2 leder till mindre neurologiska skador än andra prövade metoder (Ashoor et al., 2017). Överlevnadsgraden har ökat med 40–60 pro-cent i vissa befolkningar på grund av högkvalitativ HLR, ökad tillgänglighet av defibril-latorer och användning av medicinsk nedkylning (Fugate & Rabinstein, 2014). Vid om-gående defibrillering är chansen till överlevnad mer än 50 procent (Holmberg, 2010). Efter att ha överlevt hjärtstopp i samband med ventrikeltakykardi eller ventrikelflim-mer är en vanlig åtgärd att operera in en ICD (implanterbar cardioverter defibrillator). En ICD fungerar som en automatisk defibrillator som hela tiden kontrollerar hjärtryt-men. Utöver defibrillering kan ICD:n också fungera som en pacemaker (Thylén, 2012).

(6)

2

Omvårdnad och eftervård efter hjärtstopp

För att personen som drabbats av hjärtstopp ska kunna känna tillit och minskat li-dande krävs det att omvårdnaden efter det akuta skedet utförs i samråd med personen. Vårdandets grund handlar om att minska lidande och främja hälsa. Ur ett etiskt pati-entperspektiv är det personens syn på sin egen hälsa, välbefinnande och vård som ska ges tolkningsföreträde. En bra vårdrelation ses som kärnan inom vården och krävs för att kunna utföra god omvårdnad. Vårdrelationen har stor inverkan på hur personens upplevelse av vården blir (Björck & Sandman, 2007). Uppföljningen efter hjärtstopp skiljer sig mellan olika sjukhus och länder i Europa. Eftervården består utav olika delar som innefattar screening för kognitiva funktionsnedsättningar, känslomässiga pro-blem och tillhandahållande av information. För att upptäcka kognitiva funktionsned-sättningar finns det för närvarande inte någon specifik standard för hur detta skall ut-föras. En bra början är att prata med den drabbade och närstående om eventuella för-ändringar på minne, uppmärksamhet och planering. Detta kan genomföras med struk-turerade intervjuer. Upptäcks kognitiva nedsättningar kontaktas neuropsykolog eller specialist inom rehabiliteringsmedicin. För att ta reda på eventuella känslomässiga problem förs samtal med personen angående ångest, depression eller andra känslo-mässiga problem. Detta kan göras med stöd av olika skalor där personen själv får skatta sitt mående. Vid behov kontaktas psykolog för ytterligare undersökning och behand-lingsåtgärder. För att ge god omvårdnad krävs att adekvat information ges. Informat-ionen innefattar konsekvenser av hjärtstopp inklusive information om eventuella funktionsnedsättningar. Andra ämnen som bör beröras är hur personen kan påverkas i det dagliga livet och hur relationer till familj och andra kan påverkas. Det bästa sättet att ge tillräcklig information är att kombinera skriftlig information som informations-broschyrer med personliga samtal med både den drabbade och närstående (Nolan, 2015). En av sjuksköterskans viktiga roller i omvårdnaden består av att kunna infor-mera personer om hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa när man lever med en hjärt-kärlsjukdom. Vid patientutbildning i samband med hjärtrehabilitering har sjuk-sköterskan ansvar för att tillsammans med den drabbade utforma en personlig plan. Att förändra livsstilen kan ofta vara avgörande för en person med hjärtsjukdom. Vid hjärtrehabilitering är det viktigt att sjuksköterskan har respekt för och stöttar den drabbade genom de livsstilsförändringar som krävs. Sjuksköterskan har som uppgift att ge information och rådgivning till patienten i kombination med den medicinska behandlingen för att den drabbade ska få så god återhämtning som möjligt (Tingström, 2012).

Definition av dagligt liv

Carnevali (1999) har skapat en omvårdnadsmodell som beskriver dagligt liv. Dagligt liv är ett begrepp som handlar om förhållandet mellan en persons funktionella förmåga och hälsotillstånd. Detta påverkas av de inre och yttre resurser som personen har. Inre resurser handlar om en persons fysiska och psykiska förmåga att utföra olika aktivite-ter. Yttre resurser handlar om alla resurser som finns runt personen, exempelvis emot-ionellt stöd och boendemiljö. Det dagliga livet handlar bland annat om aktiviteter, upp-levelser, förpliktelser och seder. I omvårdnadsmodellen beskrivs att det krävs en ba-lans mellan personens resurser och de krav som personen ställs inför. Denna beskrivs som en balansvåg som måste vara jämnviktig för att kunna ha ett fungerande dagligt liv (Carnevali, 1999).

(7)

3

Livskvalitet

En persons livskvalitet påverkas av fysisk hälsa, psykisk hälsa, personlig tro samt soci-ala relationer och miljö (WHO, 1997). Haydon, Van der Riet och Inder (2017b) beskri-ver livskvalitet som personers uppfattning om deras position i livet i relation till kultur och värderingar, samt vilka förväntningar och mål de har. En persons uppfattning om sin livskvalitet är personlig och vad en kan anse vara låg nivå av livskvalitet kan en annan anse vara acceptabel eller till och med bra. För att personer som överlevt ett hjärtstopp ska kunna känna sig tillfreds med sin livskvalitet krävs det personcentrerad omvårdnad som är anpassad för deras förutsättningar och kulturella behov (Haydon et al., 2017b). Livskvalitet kan även användas i kvalitativa sammanhang för att besk-riva personers välbefinnande. Livskvalitet är ett begrepp som kan användas inom sjuk-vården för att kunna beskriva hur en person mår. För att kunna mäta livskvaliteten används begreppen självförverkligande, livstillfredsställelse och behovstillfredsstäl-lelse. Självförverkligande kan förklaras som behov av att alltid utvecklas och växa som person. Livstillfredsställelse handlar om personens egna förväntningar och önskningar om hur livet ska vara. Behovstillfredsställelse handlar om de behov som varje person har för att uppnå god livskvalitet, ett exempel på detta kan vara behovet av att få om-sorg (Birkler, 2007).

Existentiella frågor

Att drabbas av olika sjukdomstillstånd är en del av livet och finns i varje persons livs-historia. Hur livet var tidigare och hur framtidens drömmar förändrats påverkar per-sonens upplevelse av tillståndet (Öhman, Söderberg, & Lundman, 2003). Att möta livs-hotande fara kan på ett dramatiskt och permanent sätt förändra personens livssyn och värderingar. Detta kan leda till antingen positiv eller negativ transition. Existentiella frågor är ofta filosofiska och spirituella, vilket kan vara svårt att utforska och verbali-sera för personen (Aristidou, Vouzavali, Karanikola, Lambrinou, & Papathanassoglou, 2018). När en person drabbas av något traumatiskt är det vanligt att den drabbade håller sina tankar och frågor för sig själv. Att personen inte ger uttryck för sina existen-tiella funderingar kring meningen med det skedda kan ses som ett förnekande av verk-ligheten (Arlebrink, 2012). För närvarande finns det få ställen att vända sig till för upp-följning av psykologiska behov för de överlevande (Haydon et al., 2017b). Som sjuk-sköterska upplevs det ofta vara svårt att prata med den drabbade personen om dessa frågor och det är vanligt att försöka undvika sådana svåra samtal. Det är viktigt att sjuksköterskan vågar ta tag i dessa samtal och vara lyhörd. Ofta söker inte personen ett egentligt svar på sina existentiella frågor utan söker kontakt och stöd (Arlebrink, 2012).

Teoretisk förankring

Att drabbas av ett hjärtstopp kan räknas som en traumatisk kris eftersom livet tar en drastisk vändning. Cullberg (2006) beskriver en traumatisk kris som en persons reakt-ion på en yttre händelse som påverkar dennes identitet, fysiska existens och trygghet. Upplevelsen av kaos kan leda till ångestkänslor och en vilja att söka efter syftet med den skedda händelsen (Cullberg, 2006). Cullbergs kristeori bygger på fyra faser: chock-fasen, reaktionschock-fasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Första tiden efter uppvaknandet från hjärtstoppet befinner sig personen i chockfasen. I chockfasen håller personen distans till verkligheten eftersom det fortfarande är svårt att ta in det som skett. Krisen övergår till reaktionsfasen som tillsammans med chockfasen blir den

(8)

4

akuta krisen. Reaktionsfasen startar när den som drabbats inser vad som har hänt. Den drabbade försöker hitta mening med det som skett och börjar söka förklaringar. Bearbetningsfasen handlar om att personen börjar bearbeta och acceptera det skedda traumat och blicka mot framtiden. I nyorienteringsfasen kommer tankar om att det som skett kan ha haft betydelse (Cullberg, 2006). Personer som har varit med om nära-döden-upplevelser uttrycker ofta permanenta förändringar i deras värderingar, tro och principer (Klemenc-Ketis, 2013). Att vara med om ett hjärtstopp kan ses som en sådan upplevelse. För att en person som har genomgått ett hjärtstopp ska kunna hantera kri-sen krävs det att personen ges möjlighet till att hantera situationen utifrån sina behov. En kris handlar om något som gör att personens sociala identitet och fysiska existens hotas, detta kan därmed leda till minskad livskvalitet (Cullberg, 2006).

Syfte

Syftet var att beskriva personers upplevelse av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärt-stopp.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt med kvalitativa resultatartiklar har utförts för att kunna ta reda på personers beskrivna upplevelser. I en litteraturöversikt skapas överblick av redan publicerade studier, i detta fall relaterat till omvårdnad. Först har redan existerande forskning studerats (Friberg, 2017b), sedan har kvalitativa vetenskapliga artiklar sam-manställts (Segesten, 2012). I en litteraturöversikt skapas ett nytt underlag genom kri-tisk granskning av det valda området. Kvalitativ ansats valdes för att kunna ta reda på personernas egna upplevelser (Friberg, 2017b). Ett induktivt förhållningssätt har till-lämpats där personers upplevelser har studerats. Vid induktiv ansats diskuteras resul-tatet i resultatdiskussionen mot en teori som valts ut (Henricson & Billhult, 2017). Urval och datainsamling

En fritextsökning har utformats efter det utvalda syftet. Med detta menas att delar av syftet har komprimerats till sökord som ger mest relevanta träffar (Forsberg & Weng-ström, 2016). Sökord som valts ut till syftet är: cardiac arrest, heart arrest,

cardiopul-monary arrest (hjärtstopp), surviv* (överleva), experience*, perspective*, view*, per-ception*, attitude*, feeling* (upplevelser), quality of life (livskvalitet), patient*

(per-son) och qualitative (kvalitativ ansats). Booleska termer i form av AND och OR har använts för att få brett resultat med flera träffar inom det området som sökts. Trunke-ring (*) har använts för att få flera träffar på olika böjningar (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO (se Bilaga 2). CINAHL har sin inriktning inom omvårdnad (Östlund, 2017). MEDLINE ger bland annat information om medicin och omvårdnad.PsycINFO är en databas som är inriktad på psykologi och närliggande ämnen inom omvårdnad (Forsberg & Weng-ström, 2016). I de första genomförda sökningarna användes ett årtalsspann på 2010– 2019, detta genererade nio artiklar. Årtalen ändrades sedan från 2010 till 2009 för att få fram ytterligare artiklar. När ett visst antal träffar uppnåtts lästes samtliga titlar, se-dan valdes några relevanta artiklar utifrån syftet ut och i dessa lästes även abstrakten.

(9)

5

Dessa bedömdes sedan utefter kvalitetsgranskningsprotokollet som är skapat av av-delningen för omvårdnad (AFO) som utformats av Jönköpings hälsohögskola (se Bi-laga 1). För att artiklarna skulle bli godkända krävdes samtliga ”Ja” i Del I av kvalitets-granskningsprotokollet. För att artiklarna skulle ha hög kvalitet fick en av delarna i Del II vara icke godkänd, den del som fick vara icke godkänd var det steg som handlade om återkoppling om teori/begrepp. Tio artiklar kvalitetsgranskades och samtliga blev medtagna till resultatet (se Bilaga 2). De artiklar som har valts ut till resultatet är ar-tiklar som ger beskrivningar av personers egna upplevelser vilket ger svar på det valda syftet (Henricson & Billhult, 2017).

För att artiklarna skulle inkluderas i litteraturöversikten var kravet att de skulle vara vetenskapligt granskade, skrivna på engelska och vara skrivna under åren 2009–2019. Artiklarna var kvalitativa och handlade om vuxna personer som är över 18 år. Inklude-rade artiklar handlade om både män och kvinnor som har överlevt hjärtstopp. Ett an-nat krav för att artiklarna skulle inkluderas var att de skulle vara etiskt godkända. För att artiklarna skulle få användas har de granskats enligt kvalitetsgranskningsprotokol-let utformat av avdelningen för omvårdnad (se Bilaga 1). Artiklar som exkluderades är artiklar som handlar personer med större hjärnskador. Artiklar som begränsats är ar-tiklar som är publicerade innan år 2009, är skrivna på något annat språk än engelska samt artiklar som inte är vetenskapligt granskade.

Dataanalys

Fribergs (2017a) modell som består av fem steg användes när det gällde att analysera artiklarna. Steg ett innefattade att först läsa igenom de artiklar som valts ut. För att få en större bild av vad artiklarna handlade om, lades fokus på resultatdelarna. Utefter denna metod valdes artiklar ut genom att läsa rubriken, för att sedan gå vidare till att läsa abstrakten. Samtliga artiklar skrevs ut som hade ett relevant abstrakt för att sedan utföra steg två. Steg två innebar att fördjupa sig i varje studies enskilda resultat, de mest relevanta artiklarna valdes ut genom att söka efter nyckelbegrepp som passade till syftet. Dessa artiklarna lästes sedan och bearbetades vid upprepade tillfällen. Detta genomfördes genom att markera passande delar i texten med överstrykningspennor. I steg tre och fyra sammanställdes varje studies resultat för att sedan jämföras mot varandra, då framkom likheter och olikheter. Detta utfördes genom att skriva ut samt-liga utvalda artiklar, jämföra nyckelbegrepp och läsa artiklarna upprepade gånger för att sedan sammanfatta den mest relevanta texten till svenska. Efter detta sammanställ-des de markerade delarna i resultaten till passande subteman och huvudteman. Slutli-gen i steg fem har analysen beskrivits tydligt och ny text skapats utifrån de analyserade artiklarna (Friberg, 2017a). I detta steg analyserades texten med syftet i åtanke för att tillsammans bilda slutliga subteman och huvudteman i resultatet. I hela dataanalysen har fokus varit på det utvalda syftet (Henricsson & Billhult, 2017).

När artiklar analyseras kan det ibland vara svårt att läsa dessa utan någon som helst förförståelse. En viss typ av förförståelse kan också vara en bra grund för att kunna skapa sig en egen uppfattning (Kvale & Brinkmann, 2014). Olika tidigare händelser kan omedvetet ligga till grund för en viss typ av förförståelse. Båda författarna har ar-betat som undersköterskor inom äldrevården och har vårdat äldre personer som tidi-gare har genomgått hjärtstopp.

(10)

6

Etiska överväganden

I forskningsetik är det viktigt att ha människors autonomi, integritet och alla männi-skors lika värde i åtanke. För att göra detta krävs det att reflektera kring etiken i hela litteraturöversikten. Forskningsetiken finns för att skydda de medverkande i studi-erna. Det är viktigt att vara noggrann i redogörelsen av de artiklar som litteraturöver-sikten består av samt att inte endast presentera fakta som stödjer syftet (Forsberg & Wengström, 2016). För litteraturöversikter som genomförs på högskola på grundnivå är det inte ett krav att ha etiskt godkännande (Sandman & Kjellström, 2018), däremot är det av stor vikt att försöka följa kraven om de fyra etiska principerna. De fyra etiska principerna består av informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Informationskravet innebär att deltagarna ska få information om stu-diens syfte. Samtyckeskravet innebär att personerna som ingår i studien har rätt att bestämma över sitt deltagande. Konfidentialitetskravet handlar om att personuppgif-ter inte ska sprids till obehöriga. Nyttjandekravet innebär att uppgifpersonuppgif-ter som samlats in om deltagarna endast får användas för studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Ef-tersom samtliga artiklar är etiskt godkända antas dessa principer vara tillämpade. För säkerställning av att litteraturöversikten är etiskt motiverad krävs det att frågeställ-ningar bidrar till nytta för personen, samhället och professionen (Kjellström, 2017). Genom att använda kvalitetsgranskningsprotokollet av avdelningen för omvårdnad har det säkerställts att resultatartiklarna är godkända av etisk kommitté (se Bilaga 1).

Resultat

Resultatet redovisas med huvudteman och subteman enligt nedanstående tabell:

Tabell 2. Huvudteman och subteman.

Livet förändras • Fysiska förändringar

• Kognitiva förändringar • Känslomässiga förändringar • Behov av information och stöd

En andra chans • Rädsla och oro

• Existentiella frågor

• Omprioriteringar och nya värde-ringar

Livet förändras

Överlevare beskrev att hjärtstoppet bidrog till ett förändrat liv på flera olika sätt. Den förändrade situationen som många upplevde krävde ett behov av information och stöd. De fyra subteman som ledde fram till huvudtemat var: Fysiska förändringar,

kogni-tiva förändringar, känslomässiga förändringar och behov av information och stöd. Fysiska förändringar

Flera personer som överlevt hjärtstopp upplevde enorm bröstsmärta relaterat till att kompressioner utförts, en del hade fortfarande obehagskänslor sex månader efter hän-delsen. Information saknades om konsekvenserna av HLR, kunskap som kunde bidra-git till minskad ångest (Forslund, Jansson, Lundberg, & Söderberg, 2017). Smärtan

(11)

7

från revbensfrakturer bidrog till försämrad sömnkvalitet (Forslund, Zingmark, Jans-son, Lundblad, & Söderberg, 2014). Återgången till vardagen sågs inte som en själv-klarhet, många upplevde minskad fysisk och psykisk kapacitet. Andfåddhet för minsta ansträngning bidrog till en stor utmaning för deras identitet (Ketilsdottir, Albertsdot-tir, AkadotAlbertsdot-tir, GunnarsdotAlbertsdot-tir, & JonsdotAlbertsdot-tir, 2013; Uren & Galdas, 2014). De första må-naderna efter utskrivning från sjukhus var svårast, då det kändes som ständig närhet till irritation (Ketilsdottir et al., 2013). Det var svårt att veta vad kroppen kunde han-tera och fysiska begränsningar var inte ovanligt. Flera undvek vissa aktiviteter på grund av att de inte visste om det skulle vara smärtfritt (Forslund et al., 2017). Till en början efter händelsen upplevde många avsaknad av energi samt ett stort behov av att ta upprepade vilopauser dagligen. När tröttheten var som värst kom också skuldkäns-lor till familjen relaterat till orkeslösheten (Forslund et al., 2014). De fysiska nedsätt-ningarna ledde till skamkänslor och social isolering. Att vara aktiv och fortsätta göra roliga aktiviteter var dock kritiskt viktigt för att skapa mening i livet. Medan tiden gick började personerna jämföra sin nuvarande situation med den tidigare. De var tvungna att lära sig lita på sin kropp igen (Forslund et al., 2017). En stor utmaning var förlusten av självständighet, attbli mer beroende av sina partners för att utföra vardagliga akti-viteter. Detta kunde bidra till anspänning i förhållandet (Uren & Galdas, 2014). Fysiska och kognitiva nedsättningar bidrog till en förändrad familjesituation där andra famil-jemedlemmar fick ta på sig större ansvar hemma. Familj och vänner kände ökad oro och ville hjälpa till med allt. Detta kunde leda till irritation och känslor av att inte få göra något ifred. Ibland berättade de drabbade inte allt för sin familj och sina vänner för att inte oroa dem (Forslund et al., 2017). Det blev en självklarhet med ökad upp-märksamhet över sin kropp för att lägga märke till varje avvikelse från det normala för att minska risken för ett nytt hjärtstopp (Haydon, van der Riet, & Inder, 2019).

Kognitiva förändringar

Ett tag efter uppvaknandet beskrevs bekymmer med läsning och problem med igen-känning av vissa personer. Dessa bekymmer minskade desto längre tiden gick men återgick aldrig till sin normala kapacitet (Ketilsdottir et al., 2013). En del av de som drabbats behövde kämpa med både minnesförlust och minnen av att se sig själva döda, se sig själva utanför sin egen kropp. Dessa korta minnessekvenser var skrämmande och svåra att släppa (Bremer, Dahné, Stureson, Årestedt, & Thylén, 2019). Många be-skrev ökadminnesproblematik ju längre tiden gick. Detta ledde till misstro av sig själva, vilket i sin tur kunde leda till ilska eller försök till att dölja minnesförlusten ge-nom att skämta bort den. De kognitiva nedsättningarna bidrog till behov av att göra listor och exakta planer för dagen för att kunna återfå ett fungerande liv (Forslund et al., 2017).

Känslomässiga förändringar

De som genomgått hjärtstopp beskrev skillnader i deras känslomässiga tillstånd. Ökad lättretlighet, lättare till gråt och känslor av energilöshet var exempel på känslomässiga förändringar (Forslund et al., 2017). För att nå ny identitet krävdes ett sökande efter emotionellt välbefinnande. De känslomässiga besvären ökade ofta efter utskrivning från sjukhus. Ångestkänslor blev tydligare ju längre tiden gick på grund av att kontak-ter med vården blev allt mindre frekventa. Det fanns ett behov av att ständigt hålla sig upptagen och undvika att fastna i reflektion, vilket innebar att trycka undan det som var för svårhanterligt (Bremer et al., 2019). Livet efter hjärtstopp har en djupgående

(12)

8

effekt på det känslomässiga välbefinnandet (Uren & Galdas, 2014). Personerna upp-levde ångest och oro relaterat till kroppslig försämring och sårbarhet (Bremer, Dahl-berg, & Sandman, 2009). En stor källa till oro var hur hjärtstoppet skulle påverka för-mågan att uppfylla förväntade roller och ansvar i framtiden. Depression och nedstämd-het var vanligt, trots detta var det många som kände sig obekväma med attprata om sådana känslor med familj och vänner (Uren & Galdas, 2014). Tacksamhetskänslor fanns över personer som varit närvarande vid händelsen (Forslund et al., 2014; Bränn-ström, Niderbach, & Rödin, 2017), men också över stöd från vänner och familj (Bränn-ström et al., 2017; Haydon et al., 2019). Det riktades också tacksamhet till sjukvårds-personalen som varit delaktiga (Forslund et al., 2014).

Behov av information och stöd

De drabbade behövde kunskap och information gällande eventuella begränsningar vid träning och vardagliga aktiviteter. Återbesök med täta kontroller bidrog till en känsla av trygghet (Ketilsdottir et al., 2013; Brännström et al., 2017). Många upplevde att de inte fick det stöd av vården som behövdes efter hemkomst från sjukhus (Bränn-ström et al., 2017). De drabbade var i behov av information om vad som hade hänt, vissa upplevde att de inte fick den återkoppling som önskades. Om informationen gavs nedskriven var den lättare att ta in (Klint, Sjöland, & Axelsson, 2018). Hemkomsten bidrog till känslor av övergivenhet, önskan om tillhörighet och en vilja att komma bort från isolationen och ensamheten. När vänner och familj var i närheten upplevdes trygghet. Hos vissa fanns ett behov av att ha fotografier på närstående nära till hands för ökat stöd i sin återhämtning (Brännström et al., 2017). För att skapa mening och ett gott liv var det många som var i behov av stöd från närstående. Sociala relationer var viktiga för att känna sig som en hel människa med identitet och mening (Bremer et al., 2009).

En andra chans

Överlevare beskrev att hjärtstoppet bidrog till en andra chans i livet. Många olika tan-kar och funderingar blev en stor del av de drabbades återhämtning och nya liv. De tre subteman som ledde fram till huvudtemat var: Rädsla och oro, existentiella frågor och

omprioriteringar & nya värderingar. Rädsla och oro

Flera personer som överlevt hjärtstopp kände oro och rädsla efter händelsen. Känslan av osäkerhet efter hjärtstopp grundade sig främst i personernas rädsla för om det kom-mer ske igen (Brekom-mer et al., 2019; Brännström et al., 2019; Ketilsdottir et al., 2013; Pa-lacios-Cena, Losa-Iglesias, Salvadores-Fuentes, & Fernández-De-Las-Penas, 2011). Många drabbade har fått förklarat av närstående hur traumatiskt och hur inten-sivt hjärtstoppet varit (Brännström et al., 2017; Klint et al., 2018) trots detta ville per-sonerna få händelsen beskriven för sig (Forslund et al., 2014). Rädslan förett nytt hjärtstopp hindrade vissa från att gå vidare med nya planer i livet. Skaffa barn och bilda familj var saker som beskrevs som omöjligt. Delvis på grund av bristande kunskap men även bristande information från sjukvårdspersonal efter utskrivning från sjukhuset (Palacios-Cena et al., 2011). Många som upplevde rädsla och oro beskrev hjärtstoppet som ständigt närvarande, med tiden något minskat men aldrig helt glömt (Haydon et al., 2019). Rädslan påverkade bland annat prestationen på arbetsplatsen men också förmågan att finnas där och ta hand om sin familj. Vissa beskrev det som en känsla

(13)

9

som inte kunde förträngas (Palacios-Cena et al., 2011), andra beskrev det som en oro som inte kunde förklaras men som helt plötsligt fanns där (Ketilsdottir et al., 2013). Risken att aldrig få återse sina barn om ett nytt hjärtstopp skulle inträffa bidrog till oro (Palacios-Cena et al., 2011). Flera kände trygghet i att alltid ha en mobiltelefon på sig och att upprepade gånger vid oro ta ett blodtryck för att känna sig lugnad (Ketilsdot-tir et al., 2013). Att omhändertas på sjukhus och sedan skickas hem med en mängd nya läkemedel bidrog till en typ av ensamhet och övergivenhet. Brist på strategier för han-tering av sin återkommande rädsla var en sak som vissa hjärtstoppsöverlevare upp-levde (Palacios-Cena et al., 2011).

Existentiella frågor

Hjärtstopp är ett kaotiskt tillstånd som bidrar till minskad kontroll över livet och det upplevs svårt medanpassning till den nya verkligheten (Haydon et al., 2019). Existen-tiella frågor och tankar kan leda till lidande när livets mening förloras (Bremer et al., 2009). Vanliga frågor i samband med överlevt hjärtstopp var varför hände detta just mig? och vad kunde det bero på? Vissa la skulden på sig själva även fastde tidigare haft en hälsosam livsstil. Frustration skapades över bristen på tydliga svar och detta kunde leda till ensamhetskänslor (Palacios-Cena et al., 2011). De som överlevt ett hjärtstopp kände behov av kontakt med andra personer som varit med om en livshotande hän-delse för attfinna stöd i varandra (Brännström et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2013; Pa-lacios-Cena et al., 2011). Många såg sig själva som friska hälsosamma individer innan händelsen och detta har därmed lett till frågor om meningen med livet och döden (Brännström et al., 2017; Forslund et al., 2014). Situationen beskrevs som en påmin-nelse om dödlighet, därlivet är på utlånad tid. Gemensamt för de drabbade var reflekt-ioner om vad som hade kunnat hända om händelsen hade utspelat sig annorlunda (Brännström et al., 2017). Ett hjärtstopp innebär en nära-döden-upplevelse, detta är en livsförändrande upplevelse där existentiella värderingar utmanas. Det finns en skörhet mellan liv och död och livet kan när som helst avbrytas abrupt (Haydon et al., 2019).

Omprioriteringar och nya värderingar

Flera kände längtan av umgänge med familj och vänner samt en vilja attåtergå till sitt arbete och sitt vardagliga liv (Ketilsdottir et al., 2013). Vissa gjorde livsstilsföränd-ringar till en mer hälsosam livsstil (Haydon et al., 2019; Ketilsdottir et al., 2013). Det fanns ett behov av träning efter händelsen för att återfå samma fysiska form som tidi-gare. En del blev förvånade över den snabbaåterhämtningen (Brännström et al., 2017). Viss frustration fanns hos de drabbade över den nonchalanta inställning som samhället har emot de allvarliga konsekvenser som kan uppkomma av en ohälsosam livsstil. Många hade tidigare inte mycket kunskap om hjärtsjukdomar och därför blev hela situationen väldigt oväntad och bidrog till kaos i deras sociala miljö. Denna kaos-känsla kvarstod under lång tid efter hjärtstoppet. Vissa ville inspirera andra till en häl-sosammare livsstil för attminska risken för hjärtstopp (Haydon et al., 2019). En del såg hjärtstoppet som en nystart där de gjorde omvärderingar i vad som var viktigast i deras liv. Familj, vänner och arbete prioriterades (Ketilsdottir et al., 2013; Palacios-Cena et al., 2011). De flesta fokuserade på framtiden som inkluderade mer tid med fa-miljen. De levde även mindre hektiska liv och kunde göra saker i lugnare takt. Överlev-nad innebar ett liv med nya förutsättningar (Forslund et al., 2017). Döden besk-revs som ständigt närvarande och på nära håll och en del började aktivt förbereda sig

(14)

10

inför den. Det fanns en vilja attta itu med tidigare olösta problem samtstötta och för-bereda närstående för eventuell plötslig död (Palacios-Cena et al., 2011). En del plane-rade och gjorde upp saker för framtiden, som exempelvis ekonomi- och boendefrågor (Forslund et al., 2014). Många levde en dag i taget med den nya kunskapen om livets skörhet. Detta gav ny syn på döden där flera inte längre kände en rädsla inför den,det var inte längre en mörk och skrämmande plats. Personer som överlevt hjärtstopp såg det som en andra chans i livet. Det var nu viktigt att fylla livet med mening (Forslund et al., 2017). Många kände tacksamhet över livet och började prioritera det som känns rätt (Haydon et al., 2019).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt utfördes för att skapa översikt kring kunskapsläget inom det valda syftet. En kvalitativ ansats användes för att få fram personernas subjektiva perspektiv. Resultat valdes ut från flera tidigare studier som gav svar på det utvalda syftet genom personernas egna beskrivningar (Friberg, 2017b). När en induktiv ansats tillämpas ges ett bredare sökresultat, till skillnad från en deduktiv ansats som hade begränsat sök-ningen (Henricson & Billhult, 2017). En fritextsökning genomfördes och sökorden som valts ut var av betydelse för att få rätt information (Henricson, 2017). Litteraturöver-siktens sökord och valda databaser styrker arbetets trovärdighet relaterat till att flera databaser använts (Henricson, 2017). För att konstatera att relevanta sökord valt ut kontaktades bibliotekarie, detta bidrar till högre trovärdighet (Henricson, 2017). Rele-vansen av utvalda sökord påverkades inte vid översättning från svenska till engelska. De olika utvalda sökordskombinationerna gav ungefär samma träffar där flera av ar-tiklarna var återkommande, detta innebär att litteraturöversiktens trovärdighet höjs (Henricson, 2017). 10 dubbletter påvisades i sökningarna. För att få så stort antal rele-vanta artiklar som möjligt användes trunkering. Genom att göra detta söker databasen efter sökordets alla böjningsformer (Östlund, 2017), detta bidrog också till att trovär-digheten i litteraturöversikten stärktes. Vid databassökningarna användes inklusions-kriterier i form av att samtliga artiklar skulle vara vetenskapligt granskade och skrivna på engelska, även detta bidrog till att litteraturöversiktens kvalitet stärktes (Henricson, 2017). Efter att ha ändrat om sökord ett flertal gånger men fått för lite träffar ändrades årtalen till 2009–2019 för att bredda träffarna, detta resulterade i totalt 10 vetenskap-liga artiklar. När de utvalda resultatartiklarna granskades gjordes detta utefter kvali-tetsgranskningsprotokollet från avdelningen för omvårdnad (se Bilaga 1). Artiklarna kvalitetsgranskades tillsammans för att öka litteraturöversiktens trovärdighet (Hen-ricson, 2017). Samtliga av de utvalda artiklarna blev av “hög” kvalitet. Inom “hög” kva-litet ingick artiklar som var godkända på 11 av 12 punkter, detta beslutades på grund av att ingen av resultatartiklarna hade en utvald omvårdnadsteori beskriven. Punkten som berör etiskt ställningstagande är godkänd i samtliga artiklar och därmed anses det etiska förhållningssättet som godkänt. Majoriteten av artiklarna som uppkom vid sök-ningar var kvantitativa och dessa var inte godkända för syftet. För att säkerställa kva-litet i litteraturöversikten krävs det tillförlitlighet. En viktig del för att uppnå detta är valet av deltagare i studierna. För att öka sannolikheten i resultatet och för att få bre-dare kunskap om ämnet bör deltagarna i artiklarna som inkluderas ha olika erfaren-heter (Graneheim & Lundman, 2004). Trovärdigheten och bekräftelsebarheten i litte-raturöversikten har styrkts med hjälp av återkopplande handledning och opponering i form av träffar med handledare och andra studenter (Henricson, 2017). När

(15)

sökning-11

arna genomfördes och träffarna inriktades på mindre fysiska begränsningar och mått-liga kognitiva skador misstänktes detta ha att göra med bristen på att kunna genomföra kvalitativa intervjuer på hjärnskadade personer. I denna litteraturöversikt var det ett problem då samtliga artiklar exkluderade personer med hjärnskador. Detta kan därför ha bidragit till minskad variation och pålitlighet i resultatet. Fribergs modell i fem steg har lagt grunden för dataanalysen (Friberg, 2017a). Resultatartiklarna lästes först in-dividuellt vilket kan ha påverkat resultatet i form av minskad trovärdighet. Sedan ana-lyserades samtliga artiklar gemensamt för att kunna skapa relevanta subteman och hu-vudteman, detta höjer trovärdigheten (Henricson, 2017). Majoriteten av artiklarna som valts ut är skrivna i Sverige. Resterande artiklar hade ett västvärldsperspektiv vil-ket gör att överförbarheten är stor i länder med liknande kultur men kan däremot vara svårare att applicera i andra länder. Förförståelsen som beskrevs i litteraturöversik-tens metodavsnitt anses inte ha påverkat resultatet. Det som tillsammans reflektera-des över tidigare var att båda vårdat personer som överlevt hjärtstopp och haft bestå-ende men efteråt i form av hjärnskador. Därför anses resultatet ha minskad pålitlighet inom det breda spektrum av skador som ett hjärtstopp kan medföra.

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer som överlevt hjärt-stopp upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. I resultatet sammanställdes de största fynden till två huvudteman: Livet förändras och En andra chans.

Gemensamt för alla artiklarna var att den första tiden efter ett överlevt hjärtstopp an-sågs som svårast. Att vara med om ett hjärtstopp bidrar till en känsla av ångest och kaos vilket i sin tur kan leda till en kris (Cullberg, 2006). Ett av de största fynden i litteraturöversikten var hur personerna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet. Denna rädsla relaterades främst till oron över om det kommer ske igen. Enligt Cullberg (2006) kan denna rädsla leda till en kris där den första fasen är chockfasen, där det är svårt att ta in vad som faktiskt har hänt. Som drabbad fanns närstående ständigt i tan-karna och det fanns en rädsla för att oroa dem mer än nödvändigt. Familjemedlem-marna däremot kände ett stort behov av att kunna prata om situationen trots att min-nena var svåra att hantera (Wallin, Larsson, Rubertsson, & Kristoferzon, 2012). Räds-lan för ett nytt hjärtstopp hindrade personerna från att skapa nya pRäds-laner i livet. Detta hinder hade upplevts lättare att hantera om tydligare information hade givits från sjuk-vårdspersonal efter utskrivning. Efter hjärtstoppet uppkom olika typer av existentiella frågor där det gemensamma var att personerna sökte efter svar på varför de drabbades och vad det kunde bero på. Detta styrks även i annan forskning som visar att personer som genomgått livshotande situationer upplever mycket tankar om existentiella frågor (Hanssen, Nordrehaug, & Hanestad, 2005). Chockfasen övergår i regel snabbt och det är först när personen börjar förstå vad som faktiskt har hänt som reaktionsfasen på-börjas. I reaktionsfasen vill personen hitta mening med det skedda och söka förkla-ringar (Cullberg, 2006). Bristen på tydliga svar ledde till stor frustration. Det fanns behov av kontakt med personer som genomgått samma sak för att finna stöd. Tidigare forskning visar på att det kändes lättare att veta att de inte var ensamma om sina käns-lor (Lau et al., 2010). Det är viktigt att sjuksköterskan är med och stöttar den drabbade och dess närstående från början. För att minska rädslan över att bli drabbad på nytt krävs det adekvat information efter utskrivning. Eftersom existentiella frågor är en stor del i det efterföljande livet är det av stor vikt att sjuksköterskan vågar ta upp och dis-kutera dessa frågor för att minska personens existentiella lidande. Sjuksköterskan kan också hänvisa till olika stödgrupper för både den drabbade och de närstående.

(16)

12

Resultatet visar på att det uppkommer flera fysiska förändringar efter ett hjärtstopp. De som drabbats beskrev att de inte längre hade samma ork som tidigare samt brist på kunskap om vad kroppen nu kunde hantera. Detta styrks i annan forskning som visar att ett större ansvar lades över på andra familjemedlemmar på grund av orkeslös-het (Wallin et al., 2012). I huvudsak bestod den första tiden efter utskrivning från sjuk-hus av oroskänslor och avsaknad av energi. Det ansågs dock vara viktigt att försöka vara fysiskt aktiv och fortsätta göra roliga aktiviteter för att känna mening i livet. De fysiska begränsningarna bidrog till oro och irritation i familjelivet. Detta stöds av Hanssen et al. (2005) som uppger att flera drabbade upplever det svårt att familjen behandlar dem som sjuka. En känsla av att familjemedlemmarna blivit överbeskyd-dande efter händelsen beskrevs (Hanssen et al., 2005). Många drabbade beskrev ett sökande efter ny identitet för att uppnå emotionellt välbefinnande, detta styrks delvis av Aristidou et al. (2018) som beskriver ett behov av att återfå sin identitet för att kunna återhämta sig (Aristidou et al., 2018). Detta är en del av bearbetningsfasen som innebär att personen vill se framåt i tiden (Cullberg, 2006). Att förlora sin självstän-dighet och bli mer beroende av andra familjemedlemmar upplevdes som en stor utma-ning. Fysiska och kognitiva nedsättningar bidrog till att andra i familjen fick ta större ansvar i hemmet. Detta styrks även av närståendes upplevelser att behöva stötta upp mer med vardagliga aktiviteter (Wallin et al., 2012). De som drabbats av hjärtstopp är i stort behov av information gällande begränsningar i det vardagliga livet. Många be-skrev en trygghetskänsla i att få täta återbesök till sjukvården. För att underlätta per-sonens upplevelse av de förändringar som uppstår efter ett hjärtstopp krävs det att sjuksköterskan ger tydligare information om fysiska begränsningar som kan påverka vardagen.

Ångestkänslorna som relaterades till händelsen ökade efter utskrivning från sjukhus i samband med att återkopplingen till vården blev mindre frekvent. Även närstående upplevde frustration angående minskad återkoppling till sjukvården (Wallin et al., 2012). Studier visar att vissa sjukhus i Sverige har särskilda rutiner för uppföljning ef-ter hjärtstopp, medan andra sjukhus inte har några specifika rutiner. Det påvisas även att rutiner inte alltid följs samt att informationen om möjlighet för uppföljning inte alltid meddelas till den drabbade eller dennes närstående (Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren, & Årestedt, 2016). De drabbade var i stort behov av att få informat-ion om händelsen, flera ansåg att de inte fick den återkoppling som de önskade. Om informationen gavs nedskriven var den lättare att förstå. Detta styrks av tidigare forsk-ning där personer beskriver att det var lättare att ta till sig informationen på detta sätt (Cartledge, Feldman, Bray, Stub, & Finn, 2017). Tacksamhetskänslor till personer som varit närvarande och delaktiga vid hjärtstoppet fanns beskriven, denna tacksamhet fanns också hos närstående (Wallin et al., 2012). Minnesproblematiken som beskrevs efter händelsen kan kopplas till Cullberg (2006), som beskriver att krisen kan vara en bidragande orsak till minnesförluster. Detta fynd tydliggörs i resultatet som visar på att den närmsta tiden efter uppvaknandet beskrivs som mest sårbar. Personer som drabbats hade i början problem med att exempelvis känna igen vissa personer men även andra typer av minnesförluster. Flera upplevde att minnesproblematiken höll i sig under lång tid vilket ledde till en misstro till sig själva som de försökte dölja genom att skämta bort den. Det är inte ovanligt att ta till försvarsmekanismer som exempelvis humor för att minska känslan av fara (Cullberg, 2006). Hjärtstoppet ansågs för många som en nystart där omvärderingar och omprioriteringar gjordes. Detta är en del av ny-orienteringsfasen som innebär att personen nu börjar se mot framtiden där familj och

(17)

13

vänner prioriterades (Cullberg, 2006). Som sjuksköterska är det viktigt att se till per-sonens egna upplevelser och behov. Att ge tydlig information och täta återkopplingar är saker som många drabbade beskrivit som viktiga och det är sjukvårdspersonalens ansvar att se till att de drabbade får en så bra upplevelse av eftervården som möjligt.

Slutsatser

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Det som var mest framträdande i resultatet var att personerna upplevde mycket oro och rädsla efter händelsen. Många drabbade beto-nade vikten av att få tydlig information om hur livet kom att förändras efter hjärtstopp samt stöttning i form av återkoppling till sjukvården. Det som ansågs vara viktigt var tid att få svar på sina frågor samt att få kunskap om de fysiska nedsättningar som be-skrevs efter hjärtstoppet. Om sjuksköterskor tar dessa känslor och tankar på allvar kan personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp förbättras med hjälp av mer stöd och ökad kunskap om vad tillståndet kan medföra.

Kliniska implikationer

Resultatet av denna litteraturöversikt förväntas kunna ge mer inblick i hur det dagliga livet förändras efter att ha drabbats av hjärtstopp. Som sjuksköterskor är det viktigt att kunna ha förståelse för den drabbades tillstånd och kunskap om vad som krävs för att personen ska kunna känna stöd och trygghet efter ett hjärtstopp. Antalet hjärtstopp ökar i hela världen och i dagsläget finns det inte tillräcklig forskning kring hur det dag-liga livet efter påverkas. Fortsatt forskning bör inriktas på personernas önskemål om eftervård vid hjärtstopp. Genom att öka kunskapen kring personers egna upplevelser blir det lättare för sjuksköterskan att bemöta dessa personer och anpassa åtgärderna i den kliniska verksamheten.

(18)

14

Referenser

*Referenser inkluderade i resultatet

Anand. S. S., Islam, S., Rosengren, A., Franzosi M. G., Steyn, K., Yusufali, A. H., Keltai, M., Diaz, R., Rangarajan, S., & Yusuf, S. (2008). Risk factors for myocardial in-farction in women and men: insight from the interheart study. European Heart

Journal, 29, 932-940. Doi: 10.1093/eurheartj/ehn018

Aristidou, M., Vouzavali, F., Karanikola, M. N., Lambrinou, E., & Papathanassoglou, E. (2018). A meta-ethnography of out-of-hospital cardiac arrest survivors’ meanings on life and death. Journal of Cardiovascular Nursing, 33(3), 10-12. Doi: 10.1097/JCN.000000000000467

Arlebrink, J. (2012). Existentiella frågor – inom vård och omsorg. Lund, Sverige: Stu-dentlitteratur AB

Ashoor, H. M., Lillie, E., Zarin, W., Pham, B., Khan, P. A., Nincic, V., & Tricco, A. C. (2017). Effectiveness of different compression-to-ventilation methods for cardi-opulmonary resuscitation: a systematic review. Resuscitation, 118, 112–125. Doi: 10.1026/j.resuscitation.2017.05.032

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad – etik och människosyn. Stockholm, Sve-rige: Liber AB.

Björck, M., & Sandman, L. (2007). Vårdrelation: ett försök att tydliggöra begreppsan-vändningen. Vård i norden, 27(4), 14–19. Doi: 10.1177/010740830702700404 *Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Sage Journals, 19(3), 323–338. Doi: 10.1177/1049732309331866

*Bremer, A., Dahné, T., Stureson, L., Årestedt, K., & Thylén, I. (2019). Lived experi-ences of surviving in-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 33, 156-164. Doi: 10.1111/scs.12616

*Brännström, M., Niederbach, C., & Rödin, A-C. (2018). Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment. An interview study.

In-ternational Emergency Nursing, 36(2018), 34–38. Doi: 10.1016/j.ienj.2017.09.003

Carnevali, D. (1999). Handbok i omvårdnadsdiagnos. Stockholm, Sverige: Liber AB. Cartledge, S., Feldman, S., Bray, J. E., Stub, D., & Finn, J. (2017). Understanding

pa-tients and spouses experiences of patienteducation following a cardiac event and eliciting attitudes andpreferences towards incorporating cardiopulmo-naryresuscitation training: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing,

74(5), 1157–1169. Doi: 10.1111/jan.13522

(19)

15

Eikeland, A., Haugland, T., & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I Almås, H., Stubberud, D-G., & Grønseth, R. (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 207–244). Stockholm, Sverige: Liber AB.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värde-ring, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Sverige:

Natur och Kultur.

*Forslund, A., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2017). A second chance at life: people’s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest.

Scan-dinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 878–886. Doi: 10.1111/scs.12409

*Forslund, A-S., Zingmark, K., Jansson, J-H., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2014). Meanings of people’s lived experiences of surviving an out-of-hospital car-diac arrest, 1 month after the event. Journal of Cardiovascular Nurs-ing, 29(5), 464–471. Doi: 10.1097/JCN.0b013e3182a08aed

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats - vägledning för

lit-teraturbaserade examensarbeten (s. 129–140). Lund, Sverige:

Studentlittera-tur AB.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats

- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund,

Sve-rige: Studentlitteratur AB.

Fridlund, B. (2012). Stöd av närstående till patient med hjärtsjukdom. I Fridlund, B., Malm, D., & Mårtensson, J. (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 355–370). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Fugate, J. E., & Rabinstein, A. A. (2014). Life after cardiac arrest: better with time.

Re-suscitation, 85(2), 157–158. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2013.11.012

Graneheim U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing re-search: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse

Education Today, 24(2), 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hanssen, T. A., Nordrehaug, J. E., & Hanestadt, B. R. (2005). A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their prefer-ences for follow-up contact after discharge. European Journal of

Cardiovascu-lar Nursing, 4(2005), 37–44. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2004.11.001

Haydon, G., Van der Riet, P., & Maguire, J. (2017a). Survivors’ quality of life after car-diopulmonary resuscitation: an intergrative review of the literature.

Scandina-vian Journal of Caring Sciences, 31, 6-26. Doi: 10.1111/scs.12323

Haydon, G., Van der Riet, P., & Inder, K. (2017b). A systematic review and meta-syn-thesis of the qualitative literature exploring the experiences and

qual-ity of life of survivors of a cardiac arrest. European Journal of

(20)

16

*Haydon, G., Van der Riet, P., & Inder, K. (2019). Long-term survivors of cardiac ar-rest: a narrative inquiry. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(6), 458-464. Doi: 10.1177/1474515119844717

Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och

me-tod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (Red.),

Veten-skaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–

119). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Hjärt-Lungfonden. (2018). Plötsligt hjärtstopp – vad är det? Hämtad 1 januari 2020, från: https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp/

Holmberg, S. (2010). Hjärtstopp. I Wallentin, L., & Lindahl, B. (Red.), Akut

krans-kärlssjukdom (s 121–129). Stockholm, Sverige: Författarna och Liber AB.

Israelsson, J., Lilja, G., Bremer, A., Stevenson-Ågren, J., & Årestedt, K. (2016). Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden – a national web-survey. BMC

Nursing, 15(1). Doi: 10.1186/s12912-016-0123-0

*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H. R., Akadottir, S. H., Gunnarsdottir, T. J., & Jonsdot-tir, H. (2013). The experience of sudden cardiac arrest: becoming reawakened to life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), 429–435. Doi: 10.1177/1474515113504864

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricsson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Lund,

Sve-rige: Studentlitteratur AB.

Klemenc-Ketis, Z. (2013). Life changes in patients after out-of-hospital cardiac ar-rest. International Journal of Behavioral Medicine, 20(1), 7–12. Doi: 10.1007/s12529-011-9209-y

*Klint, K., Sjöland, H., & Axelsson B, Å. (2018) Revealed by degrees: patients’ experi-ence of receiving information after in‐hospital cardiac arrest. Journal of

Clini-cal Nursing, 28(9–10), 1517–1527. Doi:10.1111/jocn.14756

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Lau, B., Kirkpatrick, J. N., Merchant, R. M., Perman., S. M., Abella, B. S., Gaieski, D. F., Becker, L. B., Chiames, C., Reitsma, A. M. (2010). Experiences of sud-den cardiac arrest survivors regarding prognostication and advance care plan-ning. Resuscitation, 81(8), 982–986. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2010.03.031 Nolan, J. P., Soar, J., Cariou, A., Cronberg, T., Moulaert, V. R. M., Deakin, C. D.,

Bot-tiger, B. W., Friberg, H., Sunde, K., & Sandroni, C. (2015) European resuscita-tion council and european society of intensive care medicine guidelines for

(21)

17

post-resuscitation care 2015 section 5 of the european resuscitation council guidelines for resuscitation 2015. Resuscitation, 95, 202–222. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2015.07.018.

*Palacios-Cena, D., Losa-Iglesias E. M., Salvadores-Fuentes, P., & Fernández-de-las-Penas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors.

Nursing & Health Sciences, 13, 149–155. Doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x

Perkins, G. D., Handley, A. J., Koster, R. W., Castrén, M., Smyth, M. A., Olasveengen, T., Monsieurs, K. G., Raffay, V., Gräsner, J-T., Wenzel, V., Ristagno, G., & Soar, J. (2015). European resuscitation council guidelines for resuscitation 2015 sec-tion 2. Adult basic life support and automated external defibrillasec-tion.

Resusci-tation, 95, 81–99. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2015.07.015

Rundgren, M., Cronberg, T., Friberg, H., Forsberg, S., Wagner, H., & Rylander, C. (2015). Sjukhusvård efter hjärtstopp utanför sjukhus. Läkartidningen, 112(14– 15), 1–2.

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken – etik för vårdande yrken. Lund, Sve-rige: Studentlitteratur AB.

Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade

examensar-beten (s 97–100). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Strömsöe, A., Afzelius, S., Axelsson, C., Södersved Källestedt, M. L., Enlund, M., Svens-son, L., & Herlitz, J. (2013). Improvements in logistics could increase survi-val after out‐of‐hospital cardiac arrest in Sweden. Journal of Internal

Medi-cine, 273(6), 622–627. Doi: 10.1111/joim.12041

Thylén, I. (2012). Vård av patient med ICD. I Fridlund, B., Malm, D., & Mårtensson, J. (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 151–174). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Tingström, P. (2012). Informations- och utbildningsstöd vid rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdom. I Fridlund, B., Malm, D., & Mårtensson, J. (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 371–392). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

*Uren, A., & Galdas, P. (2014). The experiences of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis. Journal of Advanced Nursing, 71(2), 349– 358. Doi: 10.1111/jan.12499

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsve-tenskaplig forskning. Hämtad 3 september 2019, från:

https://www.gu.se/di-gitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wachelder, E. M., Moulaert, V. R. M. P., van Heugten, C., Verbunt, J. A., Bekkers, S. C. A. M., & Wade, D. T. (2009). Life after survival: long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 80(5), 517– 522. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2009.01.020

(22)

18

Wallin, E., Larsson, I-M., Rubertsson, S., & Kristoferzon, M-L. (2012). Relatives’ expe-riences of everyday life six months after hypothermia treatment of a significant other’s cardiac arrest. Journal of Clinical Nursing, 22, 1639–1646. Doi: 10.1111/jocn.12112

World Health Organization (WHO). (1997). WHOQOL: Measuring Quality of Life. Hämtad 5 december 2019, från: https://www.who.int/healthinfo/survey/who-qol-qualityoflife/en/

Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering between suffer-ing and endursuffer-ing: the meaning of living with chronic illness.

Qualita-tive Health Research, 13(4), 575–587. Doi: 10.1177/1049732302250720

Östlund, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats -

väg-ledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57–80). Lund, Sverige:

(23)

Bilagor

Bilaga 1

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

(24)

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

(25)

Bilaga 2

Sökmatris

Databas & be-gränsningar

Datum Sökord Träff Lästa

titlar

Lästa abstrakt Kvalitetsgranskade Dubbletter Till resultat

CINAHL ”peer-reviewed” ”english” 2010– 2019 25/9 (Cardiac arrest OR heart arrest OR cardiopulmo-nary arrest) AND surviv* AND qual-itative 52 52 13 4 0 4 PsycINFO ”peer-reviewed” ”english” 2010– 2019 25/9 (Cardiac arrest OR heart arrest OR cardiopulmo-nary arrest) AND surviv* AND qual-itative 7 7 4 2 1 2 MEDLINE ”english” 2010– 2019 8/10 (Heart arrest OR cardiac arrest) AND experience* AND quality of life 97 97 8 1 1 1 CINAHL ”peer-reviewed” ”english” 2010– 2019 11/10 cardiac arrest AND surviv* AND ( experience* or perspective* or view* or percep-tion* or attitude* ) 437 437 41 1 7 1

(26)

PsycINFO ”peer-reviewed” ”english” ”adult-hood” 2009–2019 12/10 (Cardiac arrest OR heart arrest OR cardiopulmo-nary arrest) AND patient* AND (ex-perience* OR feel-ing*)

(27)

Bilaga 3

Artikelmatris

Författare, år, titel,

tidskrift, land Syfte Design/Urval Kvalitet Resultat

Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence Sage Journals, 19(3), 323-338

Sverige

Beskriva patienters erfa-renheter av att överleva hjärtstopp utanför sjuk-hus. Design Fenomenologisk kvalitativ explorativ design. Urval Nio personer. Inklusionskriterier Vuxna kvinnor och män som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus.

Hög (11/12) Plötsligt och flyktigt hot. Minnesförlust och ett för-lorat sammanhang.

Att söka efter mening och sammanhang.

Bedrövande och glädjande förståelse.

Existentiell osäkerhet. Känslor av sårbarhet. Välbefinnande genom sammanhang och mening med livet.

Bremer, A., Dahné, T., Stu-reson, L., Årestedt, K., & Thylén, I. (2019).

Lived experiences of sur-viving in-hospital cardiac arrest

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33, 156-164

Sverige

Att belysa betydelsen av människors erfarenheter av att överleva ett hjärt-stopp på sjukhus.

Design

Kvalitativ explorativ de-sign. Urval 8 personer. Inklusionskriterier Hjärtstoppsöverlevare med hjärtsjukdomsetio-logi, kunna tala flytande svenska och att hjärtstop-pet har skett på sjukhus.

Hög (11/12) Strävan efter att leva det vardagliga livet.

Strävan efter säkerhet.

Brännström, N., Nieder-bach, C., & Rödin, A-C. (2017).

Beskriva människors

upp-levelser av att överleva ett Design Deskriptiv kvalitativ de-sign.

Hög (11/12) Att handskas med dödlig-het.

(28)

Experiences of surviving a cardiac arrest after thera-peutic hypothermia treat-ment. An interview study International Emergency Nursing, 36(2018), 34-38 Sverige

hjärtstopp efter

terapeu-tisk hypotermibehandling. Urval Sju personer.

Inklusionskriterier Personer som upplevt sitt hjärtstopp under åren 2007–2013 och där alla var behandlade med hypo-termibehandling. Alla hjärtstopp var bevittnade.

Känna sig säker med sjuk-vården och familjen.

Forslund, A-S., Jansson, J-H., Lundblad, D., & Söder-berg, S. (2017).

A second chance at life: people’s lived experiences of surviving out-of-hospi-tal cardiac arrest

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31, 878-886

Sverige

Att belysa människors upplevelser och föränd-ringar i vardagen under det första året efter hjärt-stopp utanför sjukhus.

Design

Kvalitativ longitudinal de-sign.

Urval

2 kvinnor och 9 män. Inklusionskriterier Ålder 25–74, att de bor i närheten av där studien utförts, deltagarna har upplevt ett hjärtstopp ut-anför sjukhus med myo-kard infarkt, bra svenskta-lande och inte för stora hjärnskador.

Hög (11/12) Önskan att återgå till sitt normala liv.

En andra chans i livet.

Forslund, A-S., Zingmark, K., Jansson, J-H., Lund-blad, D., & Söderberg, S. (2014).

Meanings of peoples lived experiences of surviving

Belysa betydelsen av män-niskors upplevelser av att överleva ett hjärtstopp ut-anför sjukhus en månad efter.

Design

Kvalitativ intervjustudie. Urval

2 kvinnor och 9 män.

Hög (11/12) Att återvända till livet och omvärdera livet.

(29)

an out-of-hospital cardiac arrest, 1 month after the event

Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464-471 Sverige

Inklusionskriterier Inga kognitiva funktions-nedsättningar, tillräckligt med kunskap om det svenska språket.

Haydon, G., van der Riet, P., & Inder, K. (2019). Long-term survivors of cardiac arrest: a narrative inquiry

European Journal of Car-diovascular Nursing, 18(6), 458-464

Australien

Att utforska hur personer som överlevt ett hjärtstopp anpassat sig till den nya verkligheten.

Design

Kvalitativ narrativ design. Urval

7 män.

Inklusionskriterier Personer som överlevt ett hjärtstopp för 5–26 år se-dan och pratade flytande engelska.

Hög (11/12) Misstro.

Att övervaka sin kropp. Att förlora kontroll och önskan att vara normal igen.

Att hålla sig i form och in-formera andra.

Tacksamhet.

Spiritualitet och skörhet av livet och döden.

Ketilsdottir, A., Alberts-dottir, H-R., AkaAlberts-dottir, S-H., Gunnarsdottir, T-J., & Jonsdottir, H. (2013). The experience of sudden cardiac arrest: becoming reawakened to life

European Journal of Car-diovascular Nursing, 13(5), 429-435

Island

Beskriva överlevares upp-levelser efter ett plötsligt hjärtstopp. Design Kvalitativ fenomenologisk design. Urval 7 män. Inklusionskriterier Över 18 år, pratar isländ-ksa, hjärtstopp utanför sjukhus, minst 6 månader efter hjärtstoppet, hjärt-stoppet orsakat av krans-kärlssjukdom, har ingen

Hög (11/12) Känslor av osäkerhet och behovet av stöd.

Strävan att återfå sitt tidi-gare liv.

Känslomässiga utma-ningar.

Att upptäcka symtom. En ny syn på livet.

(30)

ICD och inga andra hälso-problem.

Klint, K., Sjöland, J., & Ax-elsson, B-Å. (2018). Revealed by degrees: pa-tients experience of receiv-ing information after in-hospital cardiac arrest Journal of Clincal Nursing, 28(9-10), 1517-1527

Sverige

Att beskriva patienters upplevelser av att få in-formation om händelsen efter ett hjärtstopp på sjukhus. Design Kvalitativ intervjustudie. Urval 20 personer. Inklusionskriterier Personerna var över 18 år, kunde kommunicera på svenska.

Hög (11/12) Att få information stegvis. Förstå den givna informat-ionen.

Söka klarhet.

Palacios-Cena, D., Losa-Iglesias, E. M., Salvadores-Fuentes, P., & Fernández-de-las-Penas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors

Nursing and Health Sci-ences, 13, 149-155

Spanien

Undersöka patienters livs-erfarenheter efter ett plötsligt hjärtstopp. Design Kvalitativ fenomenologisk design. Urval 9 personer. Inklusionskriterier Spanska invånare över 18 år som överlevt ett hjärt-stopp utan några speciella kognitiva och neurolo-giska funktionsnedsätt-ningar.

Hög (11/12) Att möta rädslan. Sökandet efter mening. Att möta döden på nära håll.

Ensamhet och främling-skap.

Uren, A., & Galdas, P.

(2014). Att utforska hur maskuli-niteten formar upplevel-sen hos män och deras partners efter att ha över-levt ett hjärtstopp.

Design

Kvalitativ intervjustudie. Urval

7 män och 6 av deras part-ners.

Hög (11/12) Stöd och självtillit.

Att handskas med känslo-mässig sårbarhet.

Figure

Tabell 2. Huvudteman och subteman.

References

Related documents

Arbetsgruppen "Fältförsök, Utförande/Rekommendationer för bindemedelsförseg- lingar" har under 1995 arbetat fram ett förslag på Beskrivning/ Utföranderekom- mendationer

Personerna beskrev även att hjälp från hälso-och sjukvården eller möten med andra som också hade överlevt hjärtstopp var nödvändig för att kunna återfå sin fysiska och

Individers nedsatta funktionsförmågor har vidare visat ett samband med post-traumatiskt stressyndrom (PTSD). En tredjedel av deltagarna rapporterade symtom av PTSD och

Figur 16 visar 12 excitationer i olika punkter på cylinderhuvudet vilket betyder att excitationen av denna resonans inte beror på excitationspunktens placering utan kan exciteras

In the case of boron carbide at a given composition, configurationally disordered boron carbides represent the disordered states, meanwhile the ordered state is given by the

I föreliggande litteraturstudie framkommer det att överlevare upplevde att de behövde hitta en mening med händelsen för att återfå sitt välbefinnande (Bremer, Dahlberg &

Genom att sjuksköterskor får kunskap om hur personer upplever att ha överlevt ett hjärtstopp kan de bidra till en ökad förståelse för dessa personer, vilket kan

För att prekonceptionell hälsa och vård ska vara framgångsrik är det därför viktigt att nå kvinnor innan de blir gravida för att ge dem information och möjligheten att