LCA av träfönster och trä-aluminiumfönster

iiMPip(n)mTr

Joakim Norén, Britt-Inger Andersson

LCA av träfönster och

trä-aluminiumfönster

Trätek

Trätek, Rapport P 9912055 ISSN 1102- 1071 ISRN TRÄTEK - R — 99/055 - - S E Nyckelord aluminium windows emissions

life cycle assessment timber framed windows windows

forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla ut-gåvor från Trätek i löpande följd.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

studies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute. Extracts from the text may be reproduced provided the source Is acknowledged.

faktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träför-ädlande industri), träfiberskivor, spånskivor och ply-wood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Nutek utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa re-surser. Trätek har forskningsenheter i Stockholm, Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the Industry: sawmills, manufacturing (joinery, wooden hous-es, furniture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and development agreement between the Industry and the Swedish National Board for Industrial and Technical Development forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises Its own resources as well as those of Its collaborators and other outside bodies. Our research units are located In Stockholm, Jönköping and Skellefteå.

Förord 3

Sammanfattning 5

Bakgrund 5

Målbeskrivning 6

Omfattning 6

Produkten 6 Funktionell enhet och livstid 8

Avgränsningar 8

Metodik 10

Bakgrundsdata 11

Transporter 11 Energi 11 Skogsbruk 11 Material 11

Val av miljöaspekter 12

Resultat 13

Inventering 13 Resursuttag 13 Energianvändning 15 Utsläpp till luft 17 Utsläpp till vatten 21 Utsläpp till mark 23

Slutöde 25

Miljöpåverkansbedömning 28

Klassificering och karakterisering 28

Diskussion och slutsatser 30

Referenser 31

Appendix 33

Inom Träteks FoU-område "Trä och Miljö" har arbetet med miljöanpassad produktutveckling med hjälp av livscykelanalys (LCA) påbörjats. Arbetet tar sin utgångspunkt i tidigare utförda forskningsprojekt främst de som utförts inom området livscykelinventering och miljö(varu) deklarationer av träindustrins produkter. Föreliggande rapport redovisar resultaten av en livs-cykelanalys baserad på LTA-metoden (livstidsvärdering) för två träfönster och tre trä/alumi-niumfönster. Till grund för denna studie har använts inventeringsdata som utförts inom NUTEK-projektet "Miljödeklarationer av träfönster" samt nya livscykelinventeringar utförda av medverkande företag.

Denna studie har finansierats av Nutek och medverkande företag. Ett stor tack till Anders Browall, Elit Fönster AB

Ulf Grundström och Lars-Gunnar Marklund, SCC Snidex AB Lennart Ågren, Såpa AB

Sven-Ove Östberg, SP-Fönster AB Hans Öqvist, SNIRI

Stockholm 1999-11-30

tillverkar aluminiumprofiler samt branschorganisationen SNIRI. De medverkande företagen har utfört del av inventeringen och Trätek har svarat för utförande av livscykelanalysen. Den tekniska beskrivningen av fönstren är:

ett träfönster är glidskenehängt med en 3-glas isolerruta monterad i bågen. Fönstrets karm och båge vakuumimpregnerad. U-värdet är 1,9 W/m^K.

ett träfönster är ett kopplat inåtgående fönster med en tvåglas isolerruta i innerbågen och ett planglas i ytterbågen. Karmens och bågens bottenstycken är vakuumimpregnerade. U -värdetär 1,8 W/m^K

trä-aluminiumfönstren är kopplade inåtgående fönster med tvåglas isolerruta i innerbågen och ett planglas i ytterbågen. Fönstren är tillverkade med karm och innerbåge av trä. Fönsterkarmens utvändiga beklädnad och ytterbågen är tillverkad i aluminium. U-värdet är 1,75-1,8 W/m^K.

I studien har livscykelanalys-metodik baserad på livstidsvärdering (LTA) tillämpats. Den senare metoden har visat sig lämplig att använda för långlivade produkter som exempelvis fönster. Studien omfattar livscykelinventering från "vaggan till graven. En miljöpåverkans-bedömning har utförts och den omfattar respektive fönsters bidrag till

växthuseffekten försurning marknära ozon övergödning

Resultaten från denna livscykelanalys av fönster visar att

• Fönster med lång livslängd medför en mindre miljöbelastning. En kort livslängd hos fönst-ren medför fönsterbyten under byggnadens livstid. Varje sådant fönsterbyte motsvarar den miljöbelastning som uppstår vid tillverkning av fönster.

• utsläppen till luft domineras av koldioxid, kolmonoxid, kväveoxider, svaveloxider och väten som samtliga härrör från förbränning av fossila bränslen. Störst är utsläppet av kol-dioxid som främst kommer från tillverkning av planglas och aluminium. Generellt gäller att energieffektiva fönster med låga U-värden och lång livslängd ger liten miljöpåverkan. Stora miljövinster kan uppnås genom att använda sådana träfönster och trä/aluminium-fönster.

Bakgrund

Trätek har inom ett nordiskt projekt utvecklat ett system att miljödeklarera träprodukter III. Nationellt har Trätek utvecklat systemet som nu omfattar nio produktgrupper och drygt 60 olika träprodukter. Systemet baseras på den s k typ Ill-märkningen enligt ISO 14 000-syste-met och LCA-000-syste-metodik. Förutom dessa miljöprojekt har Trätek under 1990-talet arbetat med

yttre miljön kan nämnas utsläpp av NO^ från sågverkens pannanläggningar respektive terpen-utsläpp från torkanläggningar. Trätek har även medverkat till uppbyggnad av metodik inom miljöområdet 121.

Livscykelanalys (LCA) är en metod för att analysera och värdera miljöpåverkan från ett mate-rial eller en produkt under hela dess livscykel, från utvinning av råmatemate-rial till avfallshante-ring. Metoden föreligger som intemationell standard (ISO 14040) /3/ men är fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

Livstidsanalys (LTA) är en variant av livscykelanalys och är den metod som tillämpas och vidareutvecklas /4/ i det nationella projektet "Miljövärdering av byggnader". Metoden upp-fyller de krav som ställs på en LCA-metod enligt ISO 14040. LTA-metoden är speciellt läm-pad för att studera produkter med lång livslängd som t ex byggnader och fönster. LTA-meto-den beskriver hur produkter skall inventeras samt hur erhållna miljödata skall struktureras. Inventeringsmetodiken tillämpas bl a för miljöprofilen i Träteks miljödeklarationer 121.

Målbeskrivning

Målet med studien är primärt att genomföra en livscykelanalys för fem träfönster.

Ett övergripande syftet är att tillämpa och bygga upp kunnande om LCA för att miljövärdera komplexa träprodukter som exempelvis fönster. Syftet är också att visa på hur resultaten från LCA kan användas för miljöanpassad produktutveckling av träprodukter. I denna studie an-vänds LCA för att visa på styrka och svagheter avseende miljöpåverkan för de material som ingår i ett fönster. I studien ingår inte att jämföra de olika fönstren eller att ge förslag på för-bättringar.

Omfattning

Produkten

LCA-studien har genomförts för två träfönster och tre trä-aluminiumfönster. I figur 1 ges exempel på tekniskt utförande av ett träfönster. Träfönster 1 är ett glidskenehängt fönster med en treglas isolerruta monterad i bågen. Fönstrets karm och båge är tillverkade av vakuumim-pregnerat trä. "Träfönster 2" är ett kopplat inåtgående fönster med en tvåglas isolerruta i innerbågen och ett planglas i ytterbågen. Karmens och bågens bottenstycken är vakuumim-pregnerade.

Trä-aluminiumfönstren är samtliga kopplade inåtgående fönster med en tvåglas isolerruta i innerbågen och ett planglas i ytterbågen. Fönstren är tillverkade med karm och innerbåge av trä. Fönsterkarmens utvändiga beklädnad samt ytterbågen är tillverkad i aluminium. I "Trä-aluminiumfönster 1" används vakuumimpregnerat trä i innerbåge och karm. Vid tillverk-ningen av övriga trä-aluminiumfönster används oimpregnerat trä.

Samtliga fönster är enluftsfönster med modulmåttet 12 x 12 M . Fönstren ytbehandlas på fönsterfabriken.

"Träfönster 1" har U-värdet (värmegenomgångskoefficicnten) 1,9 W/m^K och "Trä alumi-niumfönster 2" 1,75 W/m^K. Övriga fönster har U-värdet 1,8 W/m^K.

:l i l

.i

r

Figur 1. Exempel på vertikalsektion av kopplade fönster. Till vänster träfönster och till höger trä-al um iniumfönster.

Material Träfönster Trä-aluminiumfönster

1 2 1 2 3

kg kg kg kg kg

Trä, behandlat'- 22,1 20,8 15,7

-

-Trä, oimpregnerat'^

-

-

13,6 16,8

Stål, beslag, spik etc 4,8 1,80 1,2 1,6 1,3

Aluminiumprofiler 0,21 0,36 4,3 3,8 5,3

Glas 30,0 31,0 23,0 31,0 26,0

Plast och gummi 0,79 0,17 0,74 2,06 1,76

Avser trä med fuktkvot 12% Vakuumimpregnerat trä

Funktionell enhet och livstid

Den funktionella enheten är en räknebas som beskriver den valda produktens funktion över livscykeln. Enligt ISO 14040 definieras den funktionella enheten som "

kvantifleradpre-standa hos ett produktsystem som används som en referensenhet i en livscykelanalys-studie''/3/. I denna studie har den funktionella enheten valts till det instrålande ljusflödet

genom 10 fönster i en byggnad med en livslängd av 100 år.

Livslängden för trä-aluminiumfönster har i studien antagits till 100 år. För träfönster antas två scenarios med 30 års respektive 70 års livslängd.

Livslängden hos ett fönster kan definieras som den fid som fönstret uppfyller sin funktion med avseende på ljusinsläpp, värme- och ljudisolering. Underlaget för att bedöma fönsters livs-längd är idag begränsat. De livslivs-längder på 30 år som normalt anges för träfönster är endast teoretiska livslängder som motsvarar fönstrens avskrivningstid. I praktiken är livslängden längre. För träfönster firms erfarenheter från det äldre byggnadsbeståndet. För modemare trä-fönster med impregnerade träkomponenter och trä-aluminiumträ-fönster saknas dock uppgifter om livslängd. Teoretiska antaganden finns om fönstrens tekniska livslängd.

Avgränsningar

Denna LCA studie omfattar en inventering "från vaggan till och med grav" samt en miljöpå-verkansbedömning som omfattar "från vaggan till och med användning". Inventeringsdata, LCI-data, har tagits fram för följande:

• Tillverkning

- råvaruutvirming av de ingående komponenterna - produktion av ingående komponenter

• Slutöde - rivning

- materialåtervinning/energiutvinning - deponering

Studien omfattar endast de material som ingår i fönstret. Foderlister, smyglister och drevning, som kan krävas för fönstrets montage i husväggen, ingår inte. Övriga insatsmaterial t ex lim, plast- och gummimaterial, tätningsmassor mm som utgör mindre än 3% av produktvikten ingår inte i inventeringen.

I användningsfasen ingår underhåll av målade ytor på fönstren. För träfönster har det första ommålningsintervallet för utvändiga ytor valts till 10 år därefter vart 7:e år, se_figur 2. Valet av underhållsintervall för träfönster har anpassats efter de rekommendationer som anges av fönstertillverkare samt centralt av HSB, SABO och Riksbyggen . Till grund för ommålnings-intervallen ligger även resultaten från en forskningsstudie om träfönsters underhåll 151.1 prak-tiken är underhållsintervallen av träfönster sannolikt längre, ca 10-15 år. Det valda ommål-ningsintervallet i denna smdie medför således resultat på den säkra sidan.

För ett träfönster antas underhållet vara s k ett normalt underhåll respektive ett mer omfattan-de unomfattan-derhåll, se figur 2.1 normalt unomfattan-derhåll ingår följanomfattan-de:

• Renskrapning av halva ytan hos båge- respektive karmunderstycken, samt nedre delen (ca 100 mm) av karmens och bågens sidostycken, se figur 3.

• Grundoljning och grundmålning av renskrapade ytor.

• Toppmålning med alkydoljefarg, 1 gång, av samtliga synliga ytor.

För trä-aluminiumfönster antas inget underhåll av utvändiga ytor under fönstrets livslängd av 100 år. Invändigt målas trä- och trä-aluminiumfönstren om i samband med invändig renove-ring av fastigheten, vilket normalt sker vart 20:e år.

Fönstrens slutöde, d v s rivning respektive sluthantering, har inventerats. För slutödet antas ett möjligt scenario som beskriver hur stor del av de i fönstret ingående materialen som material-återvinns/energiutvinns respektive deponeras.

Följande generella antaganden och avgränsningar har gjorts för inventeringsdelen

• Energiförbrukning och utsläpp för att tillverka byggnader, maskiner och utrustning som används vid råvaru- och produktframställning ingår ej.

• Tillverkningsteknik, produktutformning samt hantering är vald för att representera i dag känd teknik i Sverige.

Metodik

För studien har LCA metodik enligt LTA-metoden (livstidsvärdering) 161 använts. Metoden uppfyller de krav som ställs på en livscykelanalys enligt ISO 140040131. Inventeringen av träprodukter har genomförts med metodik redovisad i en Trätek-rapport 12/.

Träfönster livslängd 70 år Normalt underhåll Omfattande underhåll _{Byte av} fönster Byggnadens livslängd

Invändig Invändig Invändig målning målning målning

Invändig målning Träfönster livslängd 30 år Byte av fönster Byte av fönster Byggnadens livslängd

O) @ Q

10 7 7 10 10 7 " T T

o . ••' . •• ^- 70 , ' ^. 100

_{Invändig Invändig Invändig}

målning målning målning

Ar

Figur 2. Underhålls intervall för ut\'ändig och invändig målning av träfönster med livslängd 30 respektive 70 år.

Renskrapas

100 mm

Renskrapas till 50 % Fönster foder Figur 3. Ut\^ändiga ytor hos trä fönstret som ingår i normalt underhåll.

Bakgrundsdata

Transporter

De uppgifter som finns inlagda i Träteks miljödatabas vad gäller transporter finns samlade i en Trätek rapport 111. Den innehåller transportslag och ursprungsreferenser. Senare inlagda uppgifter om tågtransporter är hämtade från nätverket för godstransporter /8/. I tabell 2 ges utsläpp till luft per tonkilometer från några olika transportslag.

Tabell 2. Emissionsfaktorer (g/tonkm) och energianvändning (MJ/tonkm). Transportsätt Emissionsfaktorer Energi

CO CO2 H,C, NO, SO.

Lastbil, stadsdistribution 0.75 161.00 0.20 1.98 0.21 2.20 Lastbil, regional 0.58 125.00 0.15 1.53 0.16 1.70 distribution Lastbil, Q ärrtransport 0.31 66.00 0.08 0.81 0.085 0.90 Båt, kustsjöfart 0.10 34.00 0.028 1.18 0.60 0.47 Båt, högsjötrafik 0.04 13.00 0.011 0.45 0.23 0.18 Energi

Vattenfalls LCA-studie för elproduktion har använts 191. De delar som har tagits med är bränsleproduktion, drift av kraftverket och restprodukter av bränsle. Dessutom har en distributionsförlust på 5% lagts på enligt Vattenfalls rapport. Problem har dock uppstått vid användandet av Vattenfalls data då vissa data inte utgår från det primära resursuttaget. Detta gäller vissa kemikalier. Dessutom är primärt resursuttag av uran m m redovisat i mängder malm medan värderingen av dessa ämnen sker i gram rent uran.

Data för olja har hämtats från PWMI /IO/. Data för bensin och diesel kommer från Ecotraffic /11/. Data för brunkol 712/ där hänsyn även tagits till resursbehov, har ansatts enligt uppgifter hämtade från BUWAL /13/. Data för namrgas har hämtats från PWMI /IO/.

Skogsbruk

Data för skogsbruk baseras främst på användningen av fossila bränslen. Uppgifter kommer från Skogforsk / 14/ samt Naturvårdsverket /15/.

Material

För inventeringen av fönstrens tillverkningsfas har använts inventeringsdata som tidigare publicerats av Trätek 716/.

Data för grundolja och alkydoljegrundfärg har hämtats från Stora Timber AB IMI. Data för alkydoljetoppfärg har baserats på data för alkydoljegrundfärg efter en omräkning av receptet. Omräkning av toppfärgens recept har gjorts enligt uppgifter från Trätek /18/.

Val av miljöaspekter

I studien görs en klassificering för att gruppera den miljöbelasming som respektive fönster ger upphov till i miljöeffektkategorier. För denna studie har följande fyra kategorier valts som alla är ekologiska effekter.

- Växthuseffekten (GWP, Global Warming Potential) - Försurning (AP, Acidification Potential)

- Övergödning (EP, Eutrofication Potential)

- Fotokemisk oxidantbildning (POCP, Photochemical Ozone Creation Potential)

Växthuseffekten

Vissa gaser i jordens atmosfär kan fånga upp jordens värmestrålning och ge en temperatur-höjande effekt, detta är ett naturligt fenomen och "naturliga" växthusgaser är vattenånga och koldioxid. Med industrialismens tillkomst och utveckling ökade människans behov av energi och därmed ökade mängden koldioxid (COj) i atmosfären. Det är den ökade mängden av växt-husgaser i atmosfären som påverka klimatet. Övriga växtväxt-husgaser är metan (CH4), dikväve-oxid (NjO), ozon (O,) samt klorfluorkarboner som alla bidrar till växthuseffekten /19/.

Försurning

Försurning av mark och vatten beror på luftutsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOJ och ammoniak. Utsläppskällor är förbräiming av fossila bränslen, industriella processer och trafik. Försurningen kan bl a leda till näringsbrist för växtligheten /20/.

Övergödning

Övergödning eller eutrofiering är ett problem som framför allt uppstår i grunda sjöar, men på-verkar även mark och hav. Källor som gör att övergödningen ökar är otillräckligt renat av-loppsvatten, växtnäringsläckage från jordbruk och skogsbruk. Ämnen som påverkar övergöd-ningen är fosfor (P) och kväve (N) /21/.

Marknära ozon

Marknära ozon bildas vid förhöjda halter av kolväten (CH) och kväveoxider (NOJ under inverkan av solljus. Ozonet medför att växtligheten skadas samt att hälsoeffekter uppträder hos människor.

Utöver ovanstående potentiella miljöeffektkategorier har också medtagits: - Resursuttag från naturen

Inventering

En total inventeringsprofil per funktionell enhet har sammanställts. Profilen omfattar livs-cykelfasema råvaruutvinning och tillverkning samt användning. Dessutom redovisas en total. Resultaten från inventeringen av fönstren har sammanställts i diagramform. I diagrammen ingår i huvudsak de resurser och utsläpp som ligger till grund för en miljöpåverkansbedöm-ning. För varje fas i livscykeln redovisas följande data:

- Resursuttag - Energianvändning - Utsläpp till luft - Utsläpp till vatten - Utsläpp till mark

En fullständig redovisning av inventeringsdata ges i appendix.

Resursuttag

1 figur 4 a-c redovisas primärt resursuttag per funktionell enhet (FU) för samtliga inventerade faser i livscykeln. Resursuttaget avser, dels organiska resurser som fossila bränslen och rund-virke, dels oorganiska resurser som bauxit, järn- och kopparmalm. Mängden rundvirke avser rå vikt vid fuktkvoten 95%.

Av figurerna framgår att resursuttaget av rundvirke dominerar både vid tillverkning och an-vändning av fönstren. Rundvirket används för produktion av fönsterämnen och biobränsle. I användningsfasen kan uttaget av rundvirke kopplas till utbyte av träfönster under byggnadens livslängd på 100 år. För träfönster med livslängd 30 år sker två byten och för fönster med livslängd 70 år ett byte under användningsfasen. Under användningsfasen sker inget resurs-uttag för trä-aluminiumfönster med undantag av olja för tillverkning av färg för målning invändigt.

Uttaget av bauxit är störst hos trä-aluminiumfönstren där den yttre bågen och karmbekläd-naden tillverkas i aluminium. Det större uttaget av järnmalm för "Träfönster 1" beror på att fönstret är glidskenehängt och därmed innehåller mer stål än övriga fönster. Uttaget av kopparmalm kommer från produktionen av elektricitet. Det primära uttaget av fossila råvaror, är under tillverkningsfasen, något större för trä-aluminiumfönster än för träfönster. Det kan främst kopplas till energianvändningen vid framställningen av aluminium. Totalt för båda faser är dock skillnaden i uttag av fossila råvaror liten.

2500 2000 Z) O) 1500

d)

ra

ti (O 01 1000 500 Resursuttag [ TillveTkning [ l T r a i , 3 0 å r H l r ä 1. 70 år • Trä 2. 30 år • Tra2, 70 år • Trä-alu 1 • Trä-alu2 • Trä-alu 3 Bauxit Bly-malm Järn-malm

Kalk- Koppar- Rund-sten malm virke

Kol Natur-gas

Olja

Figur 4a. Resursuttag för tillverknings fasen av fönstren. Rundvirke anges som rått fuktkvot). Enhet kg/FU. FU = funktionell enhet.

Z3 If) 2500 2000 O) 1500

d)

ra

ti V) 1000 500 Resursuttag Användning I Bauxit Bly- Järn-malm Järn-malm

Kalk- Koppar- Rund-sten malm virke

Kol a T r ä 1, 30 år B l r ä 1, 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år B Trä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3

rJTl

Natur-gas Olja

Figur 4h. Resursuttag för användningsfasen av fönstren. Rundvirke anges som rått (95% fuktkvot). Enhet kg/FU. I användningsfasen ingår underhåll respektive utbyte av träfönster.

3 LL O) ä) ro "3 w

a:

2500 2000 1500 1000 500 Resursuttag i Trä 1, 30 år HTrä 1, 70 år • Trä 2, 30 år Trä 2, 70 år Trä-alu 1 Trä-alu 2 Trä-alu 3

Bauxit Bly- Järn- Kalk- Koppar- Rund- Kol Natur- Olja malm malm sten malm virke gas

Figur 4c. Totalt primärt resursuttag för fönstren uttryckt i kg/FU.

Energianvändning

Energianvändningen, uttryckt i MJ, för fönstren uppdelad på samtliga faser ges i figur 5a-c. Vid tillverkningen av träfönstren används mer biobränsle än vid tillverkningen av trä-alumi-niumfönster. För träfönster är biobränsle också det största energislaget. Biobränsle är förnyel-sebart och påverkar inte växthuseffekten i och med att det är koldioxidneutralt. Biobränslet utgörs normalt av främst flis och spån som genereras internt inom den trämekaniska industrin. Biobränslet används i huvudsak till uppvärmning av lokaler.

Stenkol används främst vid tillverkning av planglas och aluminium. I tillverkningsfasen an-vänds mer stenkol för att tillverka ett trä-aluminiumfönster än ett träfönster. Det beror främst på innehållet av aluminium i det förra fönstret. I stenkol har även inkluderats mindre mängder antracit och brunkol.

Diesel används i huvudsak för transporter och planglastillverkning. Olja och naturgas används främst vid tillverkning av aluminium.

Gasol och WRD-olja (Wide Range Destilate, en s k tung eldningsolja) används i huvudsak vid tillverkning av planglas.

Elektricitet används främst vid tillverkning av aluminium och planglas samt i fönsterfabriken. Av figur 5c framgår att det åtgår mer energi för att tillverka ett aluminumfönster än ett trä-fönster. Vid användningen av trä-aluminiumfönster är energi åtgången mycket liten och utgörs endast av den energi som åtgår för underhåll av fönstrets insida. För träfönster åtgår en större del energi till användningsfasen än till tillverkningen. Detta beror på att utbyte av fönster

in-går i användningsfasen. För träfönster med livslängd 30 år sker två byten och med livslängd 70 år ett byte. Energianvändningen för underhåll av träfönster är liten.

'^^^^^ Energianvändning [ O) 'c C > c ro 'O) o3 c LU 12500 10000 7500 5000 2500 Tillverkning HTrä 1, 30 år HTrä 1, 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år aTrä-alu 1 uTrä-alu 2 • Tra-alu 3 O LU ro o

h-Figur 5a. Energianvändning för tillverkningsfasen av fönstren uttryckt i MJ/FU.

15000 12500 10000 7500 ^ 5000 2500 O) c c C :ro _> c ro O) i— c LU Energianvändning Användning

o

aTrä 1, 30 år aTrä 1. 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år HTrä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3 in O LU ro^ O o I -Q a:

Figur 5b. Energianvändning för användningsfasen av fönstren uttryckt i MJ/FU. I använd-ningsfasen ingår underhåll respektive utbyte av träfönster.

15000 12500 10000 7500 S, 5000 O) c "c X) c •ca _> c ro P> 0) c LU 2500 Energianvändning | Tötält c : r o g o c B c/) 0) b ö ro CT)

ro

z

o (/) ro O .ro O BTrä1,30 år aTrä 1, 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år • Trä-alu 1 gTrä-alu 2 • Trä-alu 3

o

LU ro

Figur 5c. Total energianvändning i MJ/FU för tillverkning och användning av fönstren.

Utsläpp till luft

Utsläpp till luft redovisas i figur 6a-c. I figuren redovisas endast de utsläpp som ingår i miljö-påverkansbedömningen. I figur 7a-c har koldioxid utelämnats och skalan ändrats för att rela-tionen mellan övriga utsläpp skall bli tydligare. En fiiUständig sammanställning av samtliga utsläpp till luft ges i appendix.

Koldioxid som är en växthusgas utgör det största utsläppet till luft vid tillverkning av både trä- och trä-aluminiumfönster. Vid tillverkningsfasen av fönstren kommer de största bidragen från tillverkning av aluminium, planglas, transporter, framställning av stål och sågad vara. Fördelningen av utsläppen varierar beroende på vilka material som fönstret innehåller. För trätonster kommer det största utsläppet ifrån planglas och för trä-aluminiumfönster ifrån alu-miniumtillverkningen. Av figur 6a framgår att "Trä-aluminiumfönster 1" har ett lägre utsläpp av koldioxid än övriga trä-aluminiumfönster. Detta beror på att "Trä-aluminiumfönster 1" har 3 mm planglas monterat i bågarna, jämfört med 4 mm som sitter i övriga trä-aluminium-fönster. Utsläppen av koldioxid härrör främst ft-ån förbränning av fossila bränslen. För sågad vara kan utsläppen av koldioxid härledas till förbränningen av fossila bränslen vid produktion av rundvirke d v s utsläpp fi^ån skogsfordon och transporter.

Utsläppen av, kväveoxider, kolväten (HxCy) kommer i huvudsak från förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Utsläppet av kolmonoxid härrör främst från fönsterfabriken och uppstår vid förbränning av biobränslen. Kolmonoxid härrör även från aluminiumtillverkning och transporter. Utsläppet av metan härrör främst från produktion av bränslen som diesel och bensin samt från planglastillverkning. Svaveloxider härrör från tillverkning av aluminium, planglas och stål samt från transporter. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, VOC kommer från impregnering (Trä-aluminiumfönster 2) och målning av fönsterämnen i fönsterfabriken

samt från ommålning i användningsfasen. I VOC inkluderas bl a ämnen som lacknafta, acetater, alkoholer, glykoler, xylen och toluene. Vid tillverkningen förekommer stora skillnader i mängden utsläppt VOC mellan olika fönster, se figur 7a. Skillnaden beror på om fönsterfabriken har utrustning för att reducera utsläpp av flyktiga ämnen. Vid tillverkningen av "Trä-aluminiumfönster 2" renas utsläppen från ytbehandlingen med hjälp av katalytisk förbränning vilket resulterar i låga värden. Vid tillverkningen av "Trä-aluminiumfönster 1" och "Trä-aluminiumfönster 3" sker ingen rening av VOC- utsläppen till luft. "Trä-alumi-niumfönster 3" har de största utsläppen av VOC vilket främst beror på att fabriken redovisar ett stort utsläpp av butylacetat.

Av figurerna framgår att träfönster medför störst utsläpp under användningsfasen. Utsläppen beror på att fönstren byts ut en eller två gånger under byggnadens livslängd av 100 år. Ett utbyte motsvarar samma utsläpp som vid nytillverkning av fönstren. Utsläppen som uppstår vid underhållet av träfönster är, med undantag för VOC, mycket små i jämförelse med ut-släppen från tillverkningen. Av figur 7b fi"amgår att träfönster med 30 respektive 70 års livs-längd medför ungefar samma utsläpp av VOC. "Träfönster 1 har ett högre utsläpp av VOC än "träfönster 2". Detta beror på att utbyte av fönster ingår i användningsfasen och att tillverk-ningen av "Träfönster 1" medför större utsläpp av VOC. För trä-aluminiumfönster är det endast underhållet av dess insida som bidrar med utsläpp till luft, främst i form av VOC.

O) C L Q . 1500 1250 1000 750 500 250

Utsläpp till luft I Tillverkning | BTra 1, 30 år B Trä 1. 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år • Trä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3

CH4 CO C02 HxCy N20 NOx S02 VOC tot

1500 1250 1000 O) ä 750 ^ 500 250

Utsläpp till luft Användning | •Trä 1,30 är BTrä 1, 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år •Trä-alu 1 BjTrä-alu 2 • Trä-alu 3

CH4 CO C02 HxCy N20 NOx S02 VOC tot

Figur 6b. Utsläpp till luft i kg fi'ån användningsfasen av fönstren. I användningsfasen ingår underhåll respektive utbyte av träfönster.

1500

Utsläpp till luft! 1250 Totalt! 1000 O) ä 750 500 250 • Trä 1, 30 år • Trä 1, 70 år • Trä 2, 30 år •Trä 2, 70 år • Trä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3

CH4 CO C02 HxCy N20 NOx S02 VOC tot

25 20 15

I

^0 3 Utsläpp tillluft Tillverkning | 5 • T r ä 1, 30 år •Trä 1. 70 år • Trä 2, 30 år •Trä 2. 70 år • Trä-alu 1 • Trä-alu 2 •Trä-alu 3

CH4 CO HxCy N20 NOx S02 VOC

tot

Figur 7a. Utsläpp till luft i kg/FU från tillverkningsfasen av fönstren. Utsläppet av koldioxid har här utelämnats. 25 20 ^ 15 Q . Q . •ro

g

10

Utsläpp till luft Användning [ • Trä 1, 30 år • Trä 1, 70 år • Trä 2. 30 år •Trä 2, 70 år • Trä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3 HxCy N20 NOx

Figur 7b. Utsläpp till luft i kg från användningsfasen av fönstren. Utsläppet av koldioxid har här utelämnats. 1 användningsfasen ingår underhåll respektive utbyte av träfönster.

25 20 15 Q . Q .

g

10

utsläpp till luft Totalt • T r ä 1. 30 är B l r ä 1. 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år • Trä-alu 1 B Trä-alu 2 • Trä-alu 3 CH4

Figur 7c. Utsläpp till luft i kg från tillverknings- och användningsfasen av fönstren. Utsläppet av koldioxid har här utelämnats.

Utsläpp till vatten

I figur 8a-c ges utsläppen till vatten för tillverknings- och användningsfasen samt summan av båda fasema. Endast de största enskilda utsläppen samt de ämnen som ingår i miljöpåverkans-bedömningen redovisas. Vid tillverkningsfasen är det utsläppen av klorider, sulfater och suspenderade partiklar som dominerar. Dessa kommer främst från tillverkningen av alumi-nium. Suspenderade partiklar kommer även från tillverkningen av planglas och stål. Utsläppen av COD kommer från stål- och aluminiumtillverkning. Kväveekvivalenter (N-tot), fosforekvi-valenter (P-tot) och nickel härrör från stålframställning. Utsläpp av olja kan kopplas till fram-ställning av naturgas som används vid tillverkning av planglas.

1 fönstrens användningsfas dominerar utsläppen av sulfater, COD och BOD som samtliga kommer från tillverkning av alkydoljefärg. Träfönstren medför de största utsläppen på grund av återkommande underhåll under dess livslängd. För träfönster med 70 års livslängd blir ut-släppen större än vid 30 års livslängd. Orsaken är att det görs fler ommålningar samt att fönstret, vid ett tillfälle under 70 år, genomgår ett mer omfattande underhåll där hela dess ut-sida renskrapas och därefter behandlas med grundolja, grundfärg och toppfärg. För trä-alumi-niumfönster är det enbart ommålningen av dess insida av trä som bidrar till utsläpp under användningsfasen.

L L D) C L Q . (/) 1000 750 500 250

Utsläpp till vatten Tillverkning [

BOD COD Klorider Ni N-tot Olja

• T r ä 1, 30 år • T r ä 1. 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2. 70 år • Trä-alu 1 •Trä-alu 2 • Trä-alu 3

P-tot Sulfater Susp.

partik-lar

FigurSa. Utsläpp till vatten i g/FU från tillverkningsfasen av fönstren.

O) C L Q . • r o 1000 750 500 250

Utsläpp till vatten Användning [

IL

• Trä 1, 30 år •Trä 1.70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år •Trä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3

BOD COD Klorider Ni N-tot Olja P-tot Sulfater Susp.

partik-lar

ID Li. O) C L Q . £0 V) 1000 750 500 250

Utsläpp till vatten | Totalt I B T r a i . 3 0 år BTrä 1. 70 år • T r ä 2, 30 år •Trä 2. 70 år • Trä-alu 1 •Trä-alu 2 • Trä-alu 3

BOD COD Klorider Ni N-tot Olja P-tot Sulfater Susp.

partik-lar

FigurSc. Utsläpp till vatten i kg/FUfrån tillverknings- och användningsfasen av fönstren.

Utsläpp till mark

Utsläpp till mark vid tillverkning och användning av fönstren har sammanställts i figur 9a-c Utsläppen utgörs av restprodukter som uppstår vid framställning av olika komponenter och material som ingår i fönstren samt vid produktion av el. Trätek har inhämtat s k LCI-data från olika referenser. För en del material och processer har i bakgrundsdata dessa utsläpp olika namn. Normalt anges dock data för utsläpp som har påverkan på miljön d v s farligt avfall. I denna studie har utsläppen summerats under sex olika poster. Dessa poster är farligt avfall, fast avfall, mineralavfall, radioaktivt avfall, slagg och aska och övrigt avfall. En fullständig redovisning av samtliga utsläpp till mark ges i appendix A.

Utsläpp av aska genereras främst vid förbränning av biobränslen. Askan kan vid förbränning av obehandlat trä återföras till naturen. I farligt avfall ingår restprodukter, t ex giftiga kemika-lier, som kräver särskild hantering. Farligt avfall genereras främst vid stålframställning. Fast avfall kommer från produktion av kol som bl a används vid tillverkning av planglas och stål samt vid produktion av olja. Mineralavfall är restprodukter som kommer från stål- och alumi-niumframställning. Högaktivt radioaktivt avfall kommer från produktion av kärnkraft. Övrigt avfall som är den största posten är icke radioaktivt avfall från produktionen av el. Övrigt av-fall och mineralavav-fall deponeras.

200

150

C7)

^ 100 Q .

Utsläpp till mark [ Tillverkning [

Farligt Fast avfall Mineral Radioaktivt Slagg och övrigt avfall avfall högaktivt aska avfall

Figur 9a. Utsläpp till mark i kg/FU från tillverkningsfasen av fönstren.

1. 30år 1. 70 år 2, 30 år 2, 70 år

200

Utsläpp till mark Användning

- 100

Farligt Fast avfall Mineral Radioaktivt Slagg och avfall avfall högaktivt aska

övrigt avfall •Trä 1. 30 år • T r ä 1, 70 är • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år • Trä-alu 1 • Trä-alu 2 • Trä-alu 3

200

O)

ro

Utsläpp till mark Trä 1, 30 år

Trä 1, 70 år • Trä 2. 30 år • Trä 2, 70 år Trä-alu 1 Totalt Trä-alu 2 Trä-alu 3 100

Farligt Fast avfall Mineral Radioaktivt Slagg och övrigt avfall avfall högaktivt aska avfall

Figur 9c. Utsläpp till mark i kg/FU från tillverknings- och användningsfasen av fönstren.

Slutöde

Vad som kommer att hända med träfönster respektive trä-aluminiumfönster efter dess livstid är i dag osäkert. Vilka material som kommer att återvinnas eller vilka som kommer att gå på deponi är oklart. Med nya metoder kommer sannolikt graden av återvinning att öka i fram-tiden. Hur stor del av fönstren som kommer att återanvändas är också oklart. Återanvändning är möjlig tor de fönster som vid fönsterbyte eller vid husets rivning uppfyller sin ftinktion. I dagsläget återanvänds ca 10% av fönstren enligt SNIRI. Dessa återanvänds främst till fritids-hus och vid ombyggnader av villor. Återanvändning av fönster är en marknad som bedöms öka. För byggvaror fmns idag en viss organiserad återanvändningsmarknad /22/. Exempelvis kan en presumtiv köpare söka på föreningen Bygg igen's hemsida.

Vid en värdering av miljöpåverkan kan ett scenario antas som beskriver hur de olika materia-len i trä- respektive trä-aluminiumfönster kommer att hanteras vid rivning, se tabell 3. Med undantag av trä har procentsatser (%) på materialåtervinning och energiutvinning antagits till en nivå som är trolig med dagens teknik.

Glas från fönster deponeras i dagsläget till 100 procent. Återvinning är möjlig men ej lönsamt. Glaset betraktas som sand och blir till fyllnadsmassor d v s deponeras. Glas medför ingen miljöbelastning eftersom några utsläpp till luft och vatten inte sker vid deponering. Material som ingår i isolerglasrutor t ex stålprofiler och förseglingsmassor deponeras också eftersom det är svårt att separera dessa från glaset.

För aluminiumprofiler anges en återvinningsgrad av 85 procent. Värdet baseras på data från EAA (European Aluminium Association) för aluminium i byggprodukter /23/. Såväl lackerat som anodiserat och ej ytbehandlat aluminium smälts ned och återvinns till nya aluminiumpro-dukter. (Av främst logistikskäl är det ej rationellt att smälta om varje produktslag till samma produkt, men varje kg omsmält material ersätter motsvarande mängd primäraluminium, som

annars skulle ha behövts tillverkas.) Uttjänta aluminiumprodukter utgör en värdeftill råvara. Allt aluminium som görs tillgängligt för återvinning återvinns.

Metallbeslag återvinns enligt scenario till 90 procent. Metallbeslag av stål avskiljs i huvudsak med magnetavskiljare när träkomponentema söndertuggas för energiutvinning. Kvarvarande mängd metall, 10 procent, kan återvinnas ur askan. I dagsläget är det dock troligt att denna mängd metall deponeras tillsammans med askan.

Plast och gummidetaljer, t ex glaslister och tätningslister, energiutvinns enligt scenariot till 90 procent. Detta värde antas motsvara de plast och gummidetaljer som är fast monterade (med lim eller klammers) mot de träkomponenter som energiutvinns.

För träkomponentema i fönstren antas 100 procent gå till energiutvinning. Antagandet baseras på att inget organiskt material får deponeras efter år 2002. Det impregneringsmedel som an-vänds för träkomponentema innehåller inga metallsalter och kan därför energiutvinnas utan särskild hantering av askan.

I tabell 4 anges hur mycket energi, uttryckt i MJ, som kan utvinnas ur de olika träfönstren respektive trä-aluminiumfönstren. Energiinnehållet baseras på att 10 procent av fönstren åter-används vid utbyte eller vid rivning av byggnaden. Energiinnehållet för trä är i beräkningarna

19 MJ/kg Ts (Ts = torrsubstans). För plast och gummi har energiinnehållet i olja, 42,7 MJ/kg, använts.

Tabell 3. Scenario för slutlig hantering av trä- och trä-aluminiumfönster. Material Återvinning Energiutvinning Deponering

Glas 0% - 100%

Alu-profiler 85% 15%

Metallbeslag 90% - 10%

Plast och gummi - 90% 10%

Tabell 4. Energiinnehåll per funktionell enhet vid fönsterbyte respektive efter 100 år.

Fönster typ, livslängd

Material kg TS/FU Effektivt energivärde av återvunnet material under byggnadens livslängd av 100 år MJ/FU

1 :a byte 2:a byte Totah 100 år Träfönster 1,

30 år

Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

617,60 24,7 3520 317 3520 317 10560 950 Träfönster 1, 70 år Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

411,93 16,58 3520 317

-7040 634 Träfönster 2, 30 år Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

553,8 5,07 3157 65 3157 65 9471 195 Träfönster 2, 70 år Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

369,2 3,40 3157 65

-6314 130 Trä-aluminium-fönster 1, 100 år Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

143,0 7,4 -

-

2445 279 Trä-aluminium-fönster 2, 100 år Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

122,22 20,85 -

-

2090 801 Trä-aluminium-fönster 3, 100 år Trä, obehandlat Trä, behandlat Plast och gummi

154,93 18,03

-

-

2650

M i l j ö p å v e r k a n s b e d ö m n i n g Klassificering och karakterisering

Enligt den internationella standarden för LCA (ISO 14040) skall en miljöpåverkansbedöm-ning utföras efter att inventeringen är utförd. I detta avsnitt har resultaten från inventeringen räknats om till miljöeffektkategorier. En klassificering beskriver vilka flöden som bidrar till respektive miljöeffektkategori. Denna studie omfattar följande miljöeffekter:

- Växthuseffekten - Försurning - Marknära ozon - Övergödning

I karakteriseringen kvantifieras den inbördes relationen mellan de olika flöden som har grupperats under respektive miljöeffektkategori. Karakteriseringen i denna studie baseras på index från Chalmers Industriteknik /24/. I.figur lOa-c har bidragen till ovanstående fyra miljö-effektkategorier sammanställts för tillverkning och användning av fönstren. Resultaten i figu-rerna är relaterade till det största värdet inom respektive miljöeffektkategori.

Av figur 10a framgår att tillverkningen av trä-aluminiumfönster har störst påverkan på växt-huseffekten och försurning. Träfönster har störst påverkan på bildandet av marknära ozon. Bi-draget till övergödning är vid tillverkningsfasen ungefär detsamma för både träfönster och trä-aluminiumfönster. I användningsfasen ger träfönster större bidrag till samtliga miljöeffekt-kategorier än trä-aluminiumfönster, se figur 10b. Detta beror främst på att utbyte av fönster ingår i användningsfasen. För träfönster med livslängd 30 år sker två byten och med livslängd 70 år ett byte. Påverkan från fönstrens underhåll är däremot liten. Total för både tillverknings-och användningsfas medför träfönster en större påverkan på samtliga miljöeffektkategorier än trä-aluminiumfönster, se figur 10c. Orsaken är utbytet av fönster under användningsfasen. De utsläpp som bidrar till växthuseffekten är främst koldioxid, kväveoxid och kolväten. Dessa utsläpp härrör främst från förbränning av fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid kommer i huvudsak i från tillverkning aluminium, planglas, stål och transporter. Att trä-aluminium-fönstren ger det största bidraget till växthuseffekten i tillverkningsfasen, beror främst på att de innehåller mer aluminium än träfönstren. Tillverkningen av "Träfönster 1" ger ett större bi-drag till växthuseffekten än "Träfönster 2". Detta beror på att "Träfönster 1" innehåller mer stålbeslag än "Träfönster 2" Det lägre bidraget från "Trä-aluminiumfönster 1" beror på att fönstret innehåller tunnare glas än övriga trä-aluminiumfönster.

Ämnen som bidrar till försurning är främst kväveoxider, svaveloxider och ammoniak. I till-verkningsfasen är det främst förbränningen av fossila bränslen som åtgår vid tillverkning av aluminium och planglas som medför den största påverkan på försurningen. Trä-aluminium-fönster ger här de största bidragen eftersom de innehåller mest aluminium.

Övergödning beror främst på utsläpp av kväveoxider och ammoniak samt av kväve- och fosforföreningar till vatten. Vid tillverkningsfasen kommer utsläppen av kväveoxider från förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Kväve och fosforföreningar kommer främst

fönster 2" eftersom det innehåller mer stål än det senare.

Marknära ozon bildas främst från utsläpp av kolväten och kolmonoxid. Kolväten , HxCy, bil-das vid framställning och förbränning av fossila bränslen. Största utsläppen kommer från till-verkning av planglas och aluminium och transporter. Kolmonoxid härrör främst fi-ån för-bränning av biobränslen vid fönsterfabriken. Tillverkningen av "Träfönster 1" ger större på-verkan på bildandet av marknära ozon än "Träfönster 2". Detta beror främst på att det vid till-verkningen av "Träfönster 1" används mer biobränslen.

X 0) "O c ro Q) Cd Miljöeffekter I Tillverkning | HTrä 1. 30 år BTrä 1, 70 år • Trä 2. 30 år • Trä 2, 70 år B Trä-alu 1 Trä-alu 2 Trä-alu 3

Växthuseffekten Försurning övergödning Marknära ozon

Figur 10a. Klassificering av utsläpp från tillverkningen av fönstren.

X 0) •o _c a: Miljöeffekter [ Användning | aTrä 1, 30 år BTrä 1, 70 år • Trä 2, 30 år • Trä 2, 70 år B Trä-alu 1 H Trä-alu 2 • Trä-alu 3

Växthuseffekten Försurning Övergödning Marknära ozon

Figur 10b. Klassificering av utsläpp från användningen av fönstren. 1 användningsfasen ingår underhåll respektive utbyte av träfönster.

1 (U o: B T r a i , 3 0 år BTrä 1. 70 år • Trä 2, 30 år Trä 2. 70 år Trä-alu 1 Trä-alu 2 Trä-alu 3 Miljöeffekter Totalt

Växthuseffekten Försurning övergödning Marknära ozon

Figur 10c. Klassificering av utsläpp från tillverknings- och användningsfasen av fönstren.

Diskussion och slutsatser

De flesta värderingsmetoder resulterar i ett enda värde på miljöeffekten uttryckt per fiink-tionell enhet /25/. Ett enda värde kan i många tillämpningar vara fullt tillräckligt för att genomföra ett miljöriktigt produktval. För ett fönster som är en komplex produkt som inne-håller många olika komponenter och material är detta en grov bedömning av miljöpåverkan, särskilt också när metoderna endast fokuserar på några få miljöparametrar. Ett mer nyanserat synsätt är att studera produktens bidrag till olika potentiella miljöeffekter som t ex växthus-effekten, försurning och övergödning.

Miljöpåverkansbedömningen är primärt inte avsedd för att jämföra de enskilda fönstrens miljöpåverkan utan skall främst visa hur olika komponenter och material i fönstren bidrar till miljöpåverkan. Resultatet kan användas för miljöanpassad produktutveckling.

Resultaten från denna studie visar att

• Utsläppen till luft domineras av koldioxid, kolmonoxid, kväveoxider, svaveloxider och kolväten som samtliga kommer från förbränning av fossila bränslen. Störst är utsläppet av koldioxid som främst kommer från tillverkningen av aluminium, planglas, transporter och framställning av stål och sågad vara. Utsläppen till vatten domineras av sulfater som i huvudsak kommer från tillverkningen av alkydoljefärg.

• Fönster med lång livslängd medför en mindre miljöbelastning. En kort livslängd hos fönst-ren medför fönsterbyten under byggnadens livstid. Varje sådant fönsterbyte motsvarar den miljöbelastning som uppstår vid tillverkning av fönster.

Hur fönstren kommer att hanteras vid sitt slutöde och hur det skall värderas är oklart då det ligger väldigt långt bort i tiden (okänd teknikutveckling). För slutödet är det för närvarande

som återvinns (materialåtervinning och/eller energiutvinning) eller deponeras. Brännbara produkter som ingår i fönstren, t ex trämaterial och vissa plaster, kan användas för energi-utvinning. Energiutvinning av produkter kan enligt vissa LCA-metoder bokföras som en besparad miljöbelastoing.

Referenser

IM Nordic Wood - Trä och Miljö. Miljödeklarationer av träindustrins produkter.

Huvudrapport. Trätek Rapport P 9704027.

121 Erlandsson, M., Methodology for Environmental Assessment of Wood-Based Products,

general and specific questions related to the life cycle inventory. Trätek Rapport 19608070, Stockholm 1996.

/3/ Svensk Standard SS-EN ISO 14 040: Miljöledning - Livscykelanalys - Principer och struktur (ISO 14 041:1997).

/4/ Erlandsson, M . , Delprogram Materialflöden - en vidareutveckling av LTA-metoden. Trätek Rapport P 9712106.

151 Carlsson, B m fl.: Långtidshållbarhet vid underhållsmålning av träfönster - Jämförelse

mellan traditionell ommålning och fönsterrenovering enligt A13-metoden. SP rapport 1997:21, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås.

76/ Erlandsson, M : Life-Time Assessment - A development of Life Cycle Assessment to implement Comparative Product Studies. AFN, Naturvårdsverket, AFR-rapport 178, March 1997.

Ill Axelsson, U: Transportdata för livscykelanalysdokumentation av innehåll i

LCA-databas, Trätek Rapport L 9710091, Stockholm 1997.

78/ Nätverket för godstransporter, lägesbeskrivning november 1997.

191 Brännström-Norberg m fl: Livscykelanalys för vattenfalls elproduktion -

Samman-fattande rapport 1996-12-20.

710/ PWMI7Boustead, I . Eco-profiles of the European plastic industry. Report 2: Olefin Feedstock Sources. The European Centre for Plastics in the Environment (PWMI), Brussels, May 1993.

7117 The Life of Fuels, Ecotraffic AB, 1992.

7127 Ökoinventur flir Energiesysteme, Bundesamt flir Energiewirtschaft Nationaler Energie-Forschungs-Fond NEFF, Zurich 1995.

7137 Ekobilanz von Packstoffen, Stand 1990, BUWAL 3003 Bem, Schriftenreihe Umwelt Nrl32.

714/ Berg S, Emissioner till luft från fossila bränslen i svenskt skogsbruk - En inventering för LCA av träprodukter, Skogforsk Trätek Rapport P 961004, Stockholm 1996.

/15/ Luftförorening Car från arbetsfordon - Handlingslinjer, Statens Naturvårdsverk 1990. 716/ Martin Erlandsson.: Data för fönsterinventeringar. Trätek Rapport L 9703023. Mars

1997.

717/ Johansson, M och Österlöf, B.: Livscykelanalys av två färgsystem för träfasad- Falu rödfärg och täcklasyr- samt värdering av miljöbelastningen med EPS-systemet. Stora Corporate Research. Falun 1997.

7187 Personlig kommunikation med Jan Ekstedt, Trätek. 7197 Miljöfakta, svensk energiförsörjning.

7207 Fakta om försumingen. Naturvårdsverket faktablad nr 3, 95. 7217 Miljöeffekter, kompendium i miljövård del 4, KTH 1996. 7227 Boverket.: Återvinning av trä. Mars, 1998.

7237 Chalmers Industriteknik, CIT.: Sammanvägda LCI-data från European Aluminium Association, 1996.

7247 Characterisation factors and valuation indexes, Chalmers Industriteknik, CIT May 1996. 7257 Sten B, Ryding S-0.: The EPS enviro-accounting method. An application of

Appendix

Substans mängd enhet recipient flöde

input/output

fas

Bauxite, AI203 8.13243895 kg Resource 1 1. Manufacture

Blymalm 7.9319053 g Resource 1 _{1. Manufacture}

Coal 1188.27394 MJ Resource I 1. Manufacture

Gas 2351.56806 MJ Resource 1 1. Manufacture

H2S04 0.0552648 kg 1 1. Manufacture

Järnmalm Sv 190.457393 kg Resource 1 1. Manufacture

Kalksten. CaCo3 0.3758238 kg Resource 1 1. Manufacture

Kopparmalm 708.079927 g Resource 1 1. Manufacture

NaOH 1.42540475 g Other 1 1. Manufacture

NH3 5.14404743 g 1 1. Manufacture

Nuclear power, euro 19.9082219 MJ Resource 1 1. Manufacture

Nuclear power, Swe 1152.77923 MJ Resource 1 1. Manufacture

Oil 1517.06522 MJ Resource 1 1. Manufacture

Renewable fuel 3.62421523 MJ Resource 1 1. Manufacture

Rundvirke 808.218477 kg Resource 1 1. Manufacture

Salpetersyra, HN03 2.59450644 g 1 1. Manufacture

Stensalt, NaCI 0.11901087 kg Resource 1 1. Manufacture

Trä 0.00159178 g Resource 1 1. Manufacture

Water power 997.063878 MJ Resource 1 1. Manufacture

Vattenkraft 61.9378502 MJ Resource 1 1. Manufacture

Ashes 3247.91104 g Ground 0 1. Manufacture

Ball mill dust 11.7549333 g Ground 0 1. Manufacture

BOD 0.01252746 g Water 0 1. Manufacture

Butylacetat 139.88997 g Air 0 1. Manufacture

Carbon waste 16.8076755 g Ground 0 1. Manufacture

CH4 28.8772566 g Air

_o

1. Manufacture

CO 5195.39984 g Air 0 1. Manufacture

C02 429359.583 g Air 0 1. Manufacture

COD 9.82361655 g Water

_o

1. Manufacture

Cr 5.80021398 mg Water 0 1. Manufacture

Cu 22.7175048 mg Water

_o

1. Manufacture

Dissolved organics 1.65988845 g Water 0 1. Manufacture

Dissolved solids 2.91263445 g Water 0 1. Manufacture

Dust 555.718126 g Air 0 1. Manufacture

Etanol 0.835164 g Air 0 1. Manufacture

FA 13.0504815 g Ground 0 1. Manufacture

Fast avfall 50315.6035 g Ground 0 1. Manufacture

Glykoler 5.9505435 g Air 0 1. Manufacture

HCI 5.7417525 g Air

_o

1. Manufacture

HxCy except CH4 2746.42657 g Air 0 1. Manufacture

inert material, sand < 241.111847 g Ground

_o

1. Manufacture

Klorid. 01- 5.9714226 g Water 0 1. Manufacture

m-Biobränsle 3995.46633 MJ Energiförbruki O 1. Manufacture

m-Biobränsle 1.35346003 MJ Energiförlust

_o

1. Manufacture

m-Coal 5.59819847 MJ Energiförlust 0 1. Manufacture

m-Coal 1182.67574 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

m-Diesel * 979.22979 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

m-Electricity 2135.85885 MJ Energiförbruki O 1. Manufacture

m-Gas 1.44788748 MJ Energiförlust 0 1. Manufacture

m-Gas 2350.12018 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

Mineral waste 66.5938895 kg Ground 0 1. Manufacture

Miscellaneous refus" 0.41580728 g Ground

_o

1. Manufacture

Energiförbruki 0 1. Manufacture

m-Torv 2.2707552 MJ Energiförlust O 1. Manufacture

m-Vattenkraft 3.88951139 MJ Energiförlust 0 _{1. Manufacture}

m-Vatten kraft 61.9378502 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

N20 10.3882396 g Air 0 1. Manufacture

NaOH 17.2565762 g Ground 0 1. Manufacture

Ni 7.73570655 g Water 0 1. Manufacture

Non-toxic Chemicals 0.83161455 g Ground 0 1. Manufacture

NOx 2647.40867 g Air 0 1. Manufacture

N-tot 2.34907775 g Water 0 1. Manufacture

Oil 2.91263445 g Water 0 1. Manufacture

PAH 0.0417582 g Water 0 1. Manufacture

PAH 0.11483505 g Air 0 1. Manufacture

Particulates 18.6632222 g Air 0 1. Manufacture

Pb 26.5843141 mg Water 0 1. Manufacture

Phenol 41.5807277 mg Water 0 1. Manufacture

P-tot 0.0676692 g Water 0 1. Manufacture

Radioaktivt högaktiv 15.049936 g Ground 0 1. Manufacture

Radioaktivt medel/lå 0.00913199 m3 Ground O 1. Manufacture

Rivningsavfall 22.5996349 g Ground 0 1. Manufacture

Slags and ash 9305.28245 g Ground 0 1. Manufacture

S02 666.961838 g Air 0 1. Manufacture

Sulphates 1.7747235 g Water 0 _{1. Manufacture}

Suspended solids 6.37856505 g Water 0 1. Manufacture

VOC 1670.65163 g Air 0 1. Manufacture

Xylen 73.07685 g Air O 1. Manufacture

Zn 72.5026748 mg Water 0 _{1. Manufacture}

övrigt avfall 32489.156 g Ground 0 1. Manufacture

Bauxite, AI203 16.2893001 kg Resource 2. Use

Bauxite, AI203 1.039E-06 g Resource 2. Use

Blymalm 16.0340527 g Resource 2. Use

Coal 2412.27638 MJ Resource 2. Use

Coal 0.02410359 kg Resource 2. Use

Fiskolja 0.23958768 kg _{2. Use}

Fossil gas 0.29511007 kg Resource 2. Use

Gas 4710.22462 MJ Resource 2. Use

H2S04 2.47099994 kg _{2. Use}

Isoftalsyraanhydrid 625.126577 g Resource 2. Use

Järnmalm Sv 381.487082 kg Resource 2. Use

Kalksten. CaCo3 0.7527762 kg Resource 2. Use

Kopparmalm 1431.35734 g Resource 2. Use

NaOH 2.88140289 g Other 2. Use

NH3 10.3985013 g _{2. Use}

Nuclear power, euro 39.8762282 MJ Resource 2. Use

Nuclear power, Swe 2330.30051 MJ Resource 2. Use

Oil 2697.14191 MJ Resource 2. Use

Oil 4.94570164 kg Resource 2. Use

Pentaerytritol 504.909928 g Resource 2. Use

Renewable fuel 78.3830258 MJ Resource 2. Use

Rundvirke 1618.86404 kg Resource 2. Use

Salpetersyra, HN03 5.24469864 g _{2. Use}

Stensalt, NaCI 0.23837913 kg Resource 2. Use

Trä 0.00321772 g Resource 2. Use

övriga tillsatser 0.15972512 kg Resource 1 2. Use

övriga tillsatser 2.0341465 kg 1 2. Use

Acidification equival( 19.9312332 mg Water 0 2. Use

Aldehyd. -CHO 8.84731589 mg Air 0 2. Use

Aluminium, Al 6.58389987 kg 0 2. Use

AOX 1.03211007 g Air 0 2. Use

Ashes 6505.57556 g Ground 0 2. Use

Ball mill dust 23.5451667 g Ground 0 2. Use

BOD 24.2939426 g Water 0 2. Use

Butylacetat 280.20003 g Air 0 2. Use

Carbon waste 33.6658245 g Ground

_o

2. Use

CH4 49.6588709 g Air 0 2. Use

CO 10296.0541 g Air

_o

2. Use

C02 846996.825 g Air 0 2. Use

COD 135.470984 g Water 0 2. Use

Cr 11.617846 mg Water 0 2. Use

Cu 45.5032302 mg Water 0 2. Use

Dissolved organics 3.33472725 g Water 0 2. Use

Dissolved solids 5.85145545 g Water 0 2. Use

Dust 1235.79366 g Air 0 2. Use

Etanol 1.672836 g Air 0 2. Use

FA 26.1401535 g Ground 0 2. Use

Fast avfall 100782.305 g Ground 0 2. Use

Fst avfall 585.987223 g Ground 0 2. Use

Glas 940.645953 kg 0 2. Use

Glykoler 11.9189565 g Air 0 2. Use

H2S 3.6520818 g Air 0 2. Use

HCI 11.5278803 g Air 0 2. Use

HxCy except CH4 0.10105709 g Water 0 2. Use

HxCy except CH4 5514.31509 g Air 0 2. Use

inert material, sand ( 482.947753 g Ground 0 2. Use

Klorid, Cl- 11.9607774 g Water 0 2. Use

m-Biobränsle 8073.98787 MJ Energiförbruki O 2. Use

m-Biobränsle 2.73596931 MJ Energiförlust

_o

2. Use

m-Coai 13.8822724 MJ Energiförlust

_o

2. Use

m-Coal 2368.90306 MJ Energiförbruki 0 2. Use

m-Coal 21.6844332 g Energiförlust 0 2. Use

m-Coal 2.41915344 g Energiförbruki 0 2. Use

m-Diesel * 1646.69401 MJ Energiförbruki 0 2. Use

m-Electricity 4317.55954 MJ Energiförbruki 0 2. Use

Metals 2.49140416 mg Water 0 2. Use

m-Fossile gas 45.9696553 g Energiförlust 0 2. Use

m-Gas 2.92685089 MJ Energiförlust 0 2. Use

m-Gas 4720.27384 MJ Energiförbruki 0 2. Use

Mineral waste 133.388782 kg Ground 0 2. Use

Miscellaneous refus" 0.83535462 g Ground

_o

2. Use

m-Nuclear power 24.7237094 MJ Energiförlust 0 2. Use

m-Nuclear power 39.8762282 MJ Energiförbruki O 2. Use

m-Oil 12.5584181 MJ Energiförlust 0 2. Use

m-Oil 792.298277 MJ Energiförbruki O 2. Use

m-Oil 16.756153 g Energiförlust

_o

2. Use

m-Oil 0.66520491 g Energiförbruki 0 2. Use

m-0ljaE05 9.2038943 MJ Energiförbruki 0 2. Use

m-Stenkol 29.491053 MJ Energiförbruki 0 2. Use

NaOH 34.5649739 g Ground O 2. Use

Ni 15.4946435 g Water 0 2. Use

Non toxic Chemicals 4.98280831 mg Ground 0 2. Use

Non-toxic Chemicals 1.66572645 g Ground 0 2. Use

NOx 5032.63253 g Air 0 2. Use

N-tot 6.67207711 g Water 0 2. Use

Oil 17.4398291 mg Water O 2. Use

Oil 5.83979666 g Water 0 2. Use

PAH 0.0836418 g Water 0 2. Use

PAH 0.23001495 g Air 0 2. Use

Particulates 14.6029861 g Air 0 2. Use

Pb 53.2484609 mg Water 0 2. Use

Phenol 83.5354628 mg Water 0 2. Use

Plast 24.8620695 kg 0 2. Use

P-tot 0.33463443 g Water 0 2. Use

Radioaktivt högaktiv 30.422888 g Ground 0 2. Use

Radioaktivt medel/lå 0.01845998 m3 Ground 0 2. Use

Rivningsavfall 45.6843248 g Ground 0 2. Use

Slags and ash 18638.6582 g Ground 0 2. Use

802 1324.8355 g Air 0 2. Use

Stål 150.507991 kg 0 2. Use

Stål, galvaniserat 34.4889987 kg 0 2. Use

Sulphates 711.340048 g Water 0 2. Use

Suspended solids 13.1250855 g Water 0 2. Use

Trärestprodukter bel 617.682972 kg 0 2. Use

VOC 7934.50267 g Air 0 2. Use

Xylen 146.37315 g Air

_o

2. Use

Zn 145.223075 mg Water 0 2. Use

övrigt avfall 65675.6253 g Ground

_o

2. Use

Substans inängd enhet recipient flöde fas

Bauxite. AI20 8.1444745 kg Resource 1 1. Manufacture

Blymalm 7.94364411 g Resource 1 1. Manufacture

Coal 1190.03252 MJ Resource 1 1. Manufacture

Gas 2355.04827 MJ Resource 1 1. Manufacture

H2S04 0.0553466 kg 1 1. Manufacture

Järnmalm Sv 190.73926 kg Resource 1 1. Manufacture

Kalksten. CaC 0.37638 kg Resource 1 1. Manufacture

Kopparmalm 709.127849 g Resource 1 1. Manufacture

NaOH 1.42751428 g Other 1 1. Manufacture

NH3 5.15166035 g I 1. Manufacture

Nuclear powe 19.937685 MJ Resource 1 1. Manufacture

Nuclear powe 1154.48528 MJ Resource 1 1. Manufacture

Oil 1519.3104 MJ Resource 1 1. Manufacture

Renewable fu 3.62957889 MJ Resource 1 1. Manufacture

Rundvirke 809.4146 kg Resource 1 1. Manufacture

Salpetersyra, 2.59834618 g 1 1. Manufacture

Stenéalt, NaC 0.119187 kg Resource 1 1. Manufacture

Trä 0.00159413 g Resource 1 1. Manufacture

Water power 998.539482 MJ Resource 1 1. Manufacture

Vattenkraft 62.029515 MJ Resource 1 1. Manufacture

Ashes 3252.71778 g Ground 0 1. Manufacture

Ball mill dust 11.77233 g Ground 0 1. Manufacture

BOD 0.012546 g Water O 1. Manufacture

Butylacetat 140.097 g Air 0 1. Manufacture

Carbon waste 16.83255 g Ground 0 1. Manufacture

CH4 28.9199935 g Air

_o

1. Manufacture

CO 5203.08876 g Air 0 1. Manufacture

C02 429995.013 g Air 0 1. Manufacture

COD 9.838155 g Water 0 1. Manufacture

Cr 5.808798 mg Water 0 1. Manufacture

Cu 22.7511255 mg Water 0 1. Manufacture

Dissolved org 1.662345 g Water

_o

1. Manufacture

Dissolved soli 2.916945 g Water 0 1. Manufacture

Dust 556.54056 g Air

_o

1. Manufacture

Etanol 0.8364 g Air 0 1. Manufacture

FA 13.0697955 g Ground 0 1. Manufacture

Fast avfall 50390.0681 g Ground 0 1. Manufacture

Glykoler 5.95935 g Air 0 1. Manufacture

HCI 5.75025 g Air 0 1. Manufacture

HxCy except < 2750.49114 g Air

_o

1. Manufacture

inert material, 241.46868 g Ground

_o

1. Manufacture

Klorid, Cl- 5.98026 g Water 0 1. Manufacture

m-Biobränsle 4001.37942 MJ Energiförbruki O 1. Manufacture

m-Biobränsle 1.35546308 MJ Energiförlust

_o

1. Manufacture

m-Coal 1184.42604 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

m-Coal 5.60648352 MJ Energiförlust

_o

1. Manufacture

m-Diesel * 980.679 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

m-Electricity 2139.01982 MJ Energiförbruki 0 1. Manufacture

m-Gas 2353.59824 MJ Energiförbruki O 1. Manufacture

m-Gas 1.45003027 MJ Energiförlust

_o

1. Manufacture

Mineral waste 66.692445 kg Ground

_o

1. Manufacture

Miscellaneous 0.41642265 g Ground 0 1. Manufacture

1 Manufacture

m-Torv 2.2741158 MJ Energiförlust 0 1 Manufacture

m-Vatten kraft 3.89526766 MJ Energiförlust 0 1 Manufacture

m-Vatten kraft 62.029515 MJ Energiförbruki 0 1 Manufacture

N20 10.4036137 g Air 0 1 Manufacture

NaOH 17.282115 g Ground 0 1 Manufacture

Ni 7.747155 g Water 0 1 Manufacture

Non-toxic che 0.8328453 g Ground 0 1 Manufacture

NOx 2651.3267 g Air 0 1 Manufacture

N-tot 2.35255427 g Water 0 1 Manufacture

Oil 2.916945 g Water 0 1 Manufacture

PAH 0.04182 g Water 0 1 Manufacture

PAH 0.115005 g Air 0 1 Manufacture

Particulates 18.6908428 g Air 0 1 Manufacture

Pb 26.6236575 mg Water 0 1 Manufacture

Phenol 41.642265 mg Water 0 1 Manufacture

P-tot 0.0677693 g Water 0 1. Manufacture

Radioaktivt he 15.0722091 g Ground 0 1 Manufacture

Radioaktivt m 0.0091455 m3 Ground O 1. Manufacture

Rivningsavfall 22.6330812 g Ground 0 1. Manufacture

Slags and ash 9319.0538 g Ground 0 1. Manufacture

S02 667.948907 g Air 0 1. Manufacture

Sulphates 1.77735 g Water 0 1. Manufacture

Suspended sc 6.388005 g Water 0 1. Manufacture

VOC 1673.12411 g Air 0 1. Manufacture

Xylen 73.185 g Air 0 1. Manufacture

Zn 72.609975 mg Water 0 1. Manufacture

övrigt avfall 32537.2383 g Ground 0 1. Manufacture

Bauxite, AI20 8.1444751 kg Resource 1 2. Use

Blymalm 8.13549156 g Resource 1 2. Use

Coal 1232.30409 MJ Resource 1 2. Use

Coal 0.03301183 kg Resource 1 2. Use

Fiskoija 0.37794827 kg 1 2. Use

Fossil gas 0.38977289 kg Resource 1 2. Use

Gas 2355.08329 MJ Resource 1 2. Use

H2S04 3.15778088 kg 1 2. Use

Isoftalsyraanh 816.876411 g Resource 1 2. Use

Järnmalm Sv 190.739723 kg Resource 1 2. Use

Kalksten, CaC 0.37638 kg Resource 1 2. Use

Kopparmalm 726.25404 g Resource 1 2. Use

NaOH 1.46199026 g Other 1 2. Use

NH3 5.27607843 g 1 2. Use

Nuclear powe 1182.36733 MJ Resource 1 2. Use

Oil 1367.27589 MJ Resource 1 2. Use

Oil 6.80393416 kg Resource 1 2. Use

Pentaerytritol 659.784793 g Resource 1 2. Use

Renewable fu 96.569842 MJ Resource 1 2. Use

Rundvirke 809.4146 kg Resource 1 2. Use

Salpetersyra, 2.661099 g 1 2. Use

Stensalt, NaC 0.119187 kg Resource 1 2. Use

Trä 0.00163263 g Resource 1 2. Use

Water power 1022.65527 MJ Resource 1 2. Use

Övriga tillsatsi 2.66602533 kg 1 2. Use