Örebro universitet HumUS-institutionen Historia
Olika perspektiv på historia
-
En komparativ studie av spelfilm och läroböcker
Sandra Gustafsson Historia IVb
Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan Vårterminen 2018
Handledare: Fredrik Petersson Examinator: Nevra Biltekin
Abstract
The purpose of this study is to investigate whether feature films offer alternative perspectives on history compared to textbooks in the subject of history for upper secondary school. This aims to create a deeper understanding of feature film as educational material. The essay will based on a comparative method aim to identify similarities and differences in feature films and textbooks pre-sentation of history. Central historical themes reflected in the feature films Hidden Figures and Sa-meblod provide the basis for analyzing of the same historical themes in two history textbooks. The results are analyzed using history didactic theory in order to identify which historical perspective that emerges.
The results of this study clearly show that feature films offer alternative perspectives on history than is evident in history textbooks. The story presented in feature films portrays people´s experience of oppression and discrimination in the past. The central historical themes reflected in the feature films Hidden Figures and Sameblod were presented extremely little in the textbooks. Instead, the textbook presents overall structural perspective in which political, economic and social change processes and its consequences for society's population emerges. In conclusion, this shows how feature films and textbooks offer various ways for people to encounter and understand histori-cal events and processes of change in the past.
1.Inledning 4
1.1. Syfte och frågeställning 4
1.2. Begreppsdefinition 5
1.3. Forskningsläge 5
1.4. Källmaterial och källkritik 9
1.5. Metod och teori 13
2. Bakgrund 18
2.1. Filmens inträde i skolundervisning 18
2.2. Lärobokens roll i undervisningen 19
2.3. Filmens visuella förmåga 20
3. Analys 21
3.1. Hidden figures - Det fiktiva 21
3.2. Sameblod - Det fiktiva 23
3.3. Epos 1b 24
3.4. Historia 1b - Den lilla människan och de stora sammanhangen 29
4. Slutdiskussion 34 5. Sammanfattning 37 6. Käll- och litteraturförteckning 39 6.1. Tryckta källor 39 6.2. Audioviseulla källor 39 6.3. Internetreferenser 39 6.4. Litteratur 40
1.Inledning
Film ses som 1900-talets främsta förmedlare av historiska skeenden och samtida budskap. I dagens 1
samhälle är människors möte med historia mer påtagligt än någonsin tidigare och mediers olika re-presentationer av det förflutna är en viktig del för hur vi människor uppfattar och förhåller oss till historia. Ungdomar kommer i kontakt med historia via film, tv och sociala medier. Att historia 2
både produceras och konsumeras i allt högre utsträckning än tidigare är någonting som fått konse-kvenser för skolans verksamhet där olika typer av medier nu används flitigt i undervisningen. 3
Många lärare väljer att använda film i historieundervisningen, främst i syfte att spegla andra per-spektiv på historiska händelser än det som förmedlas via den traditionella läroboken. Enligt skol-verkets läroplan för gymnasieskolan skall historieämnet behandla ”[O]lika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet” . Däremot saknas det forskning 4
som behandlar huruvida spelfilm erbjuder alternativa perspektiv på historia i jämförelse med läro-böcker inom historieämnet. Det är därför av intresse att undersöka vilka perspektiv på historia som 5
synliggörs via spelfilm. Detta för skapa en förståelse för film och dess roll i klassrummet.
Denna uppsats ämnar att genom en komparativ undersökning jämföra hur de historiska per-spektiv som återspeglas i spelfilmerna Hidden Figures från år 2016 och Sameblod från år 2017 pre-senteras i läroböcker inom historieämnet för gymnasieskolan.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att jämföra vilka perspektiv på historia som framträder genom bruket av spelfilm i jämförelse med läroböcker för Historia 1b. Strävan är att skapa en djupare förståelse för film som undervisningsmaterial i historieämnet. Utifrån syftet ställs följande huvudfråga:
Zander, Ulf (2009), ”Det förflutna på vita duken”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander Ulf (red.) Historien är nu, en
1
introduktion till historiedidaktiken, s. 131.
Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (2004), ”Det förflutna som film och vice versa. Om mediterande historiebruk - en
2
introduktion, I Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.) ”Det förflutna som film och vice versa. Om mediterande
histo-riebruk, s. 10f.
Zander, Ulf (2014), ”Historiekulturella manifestationer - historia i ord, bilder och musik” i Karlsson, Klas-Göran &
3
Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande, s. 134ff.
Skolverket (2011), Lgy 11, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. s 73.
4
Marcus, Alan S & Stoddard, Jeremy D (2007) “Tinsel Town as Teacher: Hollywood Film in the High School Class
5
Vilka likheter och skillnader blir framträdande genom spelfilm och läroböckers perspektiv på histo-ria?
För att kunna besvara denna frågeställning har följande underfrågor ställts upp:
- Vilka perspektiv på historia förmedlas via spelfilmerna Hidden Figures och Sameblod? - Hur skiljer sig dessa perspektiv med rådande läroböcker inom Historia1b?
1.2. Begreppsdefinition
För att göra denna undersökning mer lättförståelig definieras innebörden av de begrepp som an-vänds frekvent i denna uppsats. Begreppet populärkultur kan ses om svårt att definiera och dess de-finition påverkas av i vilket sammanhang begreppet används. Simon Lindgren docent i sociologi gör dock ett försök till att ringa in dess komplexitet. Populärkultur är vad Lindgren beskriver kom-mersiell då dess framställning knyter an till en marknad med ekonomiska bakomliggande faktorer. Denna kulturframställning är lättillgänglig och bygger på förenklingar och teman större delen av allmänheten kan relatera till och används främst i syfte av underhållning och rekreation. Populär-kulturen är också folklig på det sättet att den tillgodoser människor behov och önskningar. Begrep-pet likställs ofta med massmedia och konsumtionsvaror vilket innefatta allt från nyheter, mode samt olika medieframställningar. Ibland begränsas begreppet och syftar enbart till fiktion och underhåll-ning så som film, musik och tv, en definition som överensstämmer med betydelsen i denna uppsats. 6
Då begrepp som film och spelfilm används i texten är detta likställt med visuell eller rörlig bild som producerats i kommersiellt och underhållande syfte. Dess handlingar skildrar en fiktiv historieför-medling vilket inte syftar till att skapa en sanningsenlig representation av det förflutna. Detta be-skriver historikern Ulf Zander som en skarp åtskillnad mellan historie-vetenskapens fakta och spel-filmen fiktiva syfte. Begreppet innefattar inte dokumentärfilm eller annat filmmaterial som för7
-medlar samtida representationer. Samtidigt lyfts en medvetenhet kring att den tidigare forskning som presenteras nedan kan ha en skild definition av begreppen populärkultur och spelfilm.
1.3. Forskningsläge
Då det saknas forskning kring huruvida spelfilm erbjuder alternativa perspektiv på historia i jämfö-relse med läroböcker presenteras ett övergripande forskningsläge som behandlar olika perspektiv på
Lindgren, Simon (2009), Populärkultur. Teorier, metoder och analyser, s. 45f.
6
Zander, (2014), s. 112f.
spelfilm och dess roll i historieundervisning. Intresset för denna uppsats ligger främst i att skapa förståelse för vilka perspektiv på historia som brukas via spelfilm vilket medför avgränsar i presen-tationen av tidigare forskning till att främst belysa studier som behandlar spelfilm i historieunder-visningen. Dock är endast ett urval möjligt att presentera inom ramen för denna uppsats. Syftet är att skapa en bred översiktsbild som knyter an till uppsatsens intresseområde. Tidigare forskning presenteras utifrån olika teman som studierna behandlar. Avslutningsvis presenteras kortfattat forskning som övergripande behandlar spelfilm och historieskrivning. Detta för att skapa en djupare förståelse för de aktuella spelfilmer som analyseras i denna uppsats.
Flertalet studier visar på att film blivit ett vanligt inslag i dagens klassrum. I en studie publicerad i Australien undersökte Debra Donnelly, forskare och lektor i historia om och hur lärare använder film i historieundervisningen samt syftet med dess användning. I USA genomfördes en liknande studie av Alan S Marcus och Jeremy D Stoddard, båda forskare inom historiedidaktiktik. Resultaten av de båda studierna pekar på att en klar majoritet av lärare väljer att använda film i undervisning-en. De anser att populärkultur bidrar till både ett ökat intresse, mer motiverade elever samt knyter an till elevers vardagsliv utanför skolans ramar. Populära historiska spelfilmerna som ofta används 8
är Glory (1989), Amistad (1997), Schindlers list (1993), Saving Private Ryan (1998), Dancing with Wolves (1990) och All Quite on the Western Front (1979). Gemensamt för flertalet av dessa filmer är att de skildrar starka och känslomässiga berättelser där marginaliserade grupper synliggörs. Detta speglar lärarnas utsagor om att film främst används i syfte att utveckla elevers empati och förståelse för människor genom historien. Ett ytterligare argument handlar om att ge liv åt historien. Många lärare beskriver hur det förflutna blir visuellt levande via film någonting som inte blir möjligt i tra-ditionella läroböcker eller annat textmaterial. Även om marginaliserade grupper har en plats i läro-boken så berättas historien sällan utifrån deras perspektiv. 9
Att använda film som undervisningsform gör att eleverna blir känslomässigt engagerade i andra människors liv och dessa fiktiva berättelser kan bidra med nya perspektiv på historiska ske-enden och behöver nödvändigtvis inte vara historiskt korrekta för att fylla ett syfte i
undervisningen. Lärarna belyser att eleverna kommer bättre ihåg det de ser jämfört med det de 10
läser i historiskt källmaterial eller lärobokstexter. I undervisningen används spelfilm ofta som
Donnelly, Debra (2014), ”Using Feature Film in the Teaching of History: The Practitioner Decision-Making Dynam
8
-ic”, Journal of international social studies, 4:1 2014, s. 17-27. Marcus & Stoddard (2007).
9
Donnelly (2014).
derlag för diskussion samt i kombination med mer traditionell läsning, detta för att skapa en bredare historisk förståelse. Endast ett fåtal lärare använder film som primärkälla i syfte att utveckla elevers kritiska och analytiska förmåga, någonting som Marcus och Stoddard anser problematiskt då de be-lyser vikten av att elever bör lära sig att kritiskt anabe-lysera film. De framför även en problematik i att det saknas tillräckligt med forskning om hur elever uppfattar film, utvecklandet av elevers empati samt huruvida film erbjuder ett alternativt perspektiv på historien gentemot den traditionella läro-boken. 11
Historiedidaktikern Peter Seixas har studerat hur elever tolkar historisk film. Hans resultat visar på att elever ofta ser spelfilmer som ett direkt återberättande av historien. De uppfattar berät-telserna som sanningar om det förflutna, vilket kan vara ytterst problematiskt när det kommer till att använda historiska filmer i klassrummet då de sällan återger ett exakt historiskt skeende. Utifrån detta dras slutsatser om att elever behöver få chans att utveckla sitt historiska tänkande för att kunna förhålla sig kritiskt till film och dess plats i ungdomskulturen. Behovet av att skapa förståelse för vilka konsekvenser film kan ha på hur vi människor förhåller oss både till det förflutna och nutiden. 12
Andrew C. Butler, Franklin M. Zaromb, Keith B. Lyle och Henry L. Roediger är alla forska-re med inriktning mot psykologi. De har tittat närmaforska-re på effekten av att låta studenter titta på film-klipp från populära historiska spelfilmer i relation till att läsa associerande historiska texter med samma tema. Resultatet i denna studie stödjer idén om att film och populärkultur förbättrar elevers historiska lärande i klassrummet. Om spelfilm och historiska texter speglar samma berättelse av ett historiskt skeende bidrar detta till att eleverna i allt högre utsträckning kommer ihåg en korrekt bild av historien. Om texterna och filmerna däremot speglar olika versioner finns en tendens att eleverna snarare minns felaktigheter som presenterats i filmer. Detta tyder på en något negativ effekt kopplat till film som inte skildrar en korrekt bild av historien. 13
I artiklarna “It Is as It Was” - Feature Film in the History Classroom och ”More than showing what happened - Exploring the potential of teaching history with film ” redogör historiedi-daktikern Alan S Marcus för tidigare forskning som behandlar film i undervisningen och utifrån detta sammanställer han konkreta exempel på hur de kan användas i undervisningen för att främja
Marcus & Stoddard (2007).
11
Seixas, Peter (1994) ”Confronting the Moral Frames of Popular Film: Young People Respond to Historical Revision
12
-ism”, American Journal of Education, 102:3 1994, s.261-285.
Butler, Andrew C, Zaromb, Franklin M, Lyle, Keith B & Roediger, Henry L (2009) ”Using Popular Films to Enhance
13
elevers historiska förståelse. Film som verktyg kan användas för att främja empati, bidra med olika perspektiv på historiska händelser samt utveckla en förståelse för hur det förflutna påverkar nutiden. Marcus belyser hur den traditionella historien skrivits av ”vinnarna” och hävdar att en lärarens skyldighet är att spegla andra perspektiv i undervisningen, någonting som är avgörande för att ut-veckla förståelse för både film och historia. En spelfilm bör ses som en värdefull källa likt annat material som används i undervisningen och som komplement till läroboken där olika källor och synsätt kan ställas mot varandra. Detta kan bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållnings-sätt kring vilka perspektiv på historien som traditionellt är mest framträdande inom olika arenor. Filmer återspeglar samtiden och skildrar ofta berättelser från det förflutna där människors kamp, förtryck, och andra starka och betydelsefulla händelser ges utrymme. Film kan fungera som ut-gångspunkt för att illustrera hur populärkultur framställer exempelvis frågor om ras, identitet och stereotypa föreställningar samt vilka konsekvenser detta kan få för en tänkt publik. Att skapa en djupare förståelse för hur det förflutna påverkar nutiden kan utgöra underlag för diskussion om dagsaktuella händelser. Marcus anser att elever bör genom diskussion och analys av film utveckla kritiskt tänkande, någonting som är av yttersta vikt i dagens tekniska samhälle. 14
Hur populärkultur formar och utvecklar allmänhetens attityder gentemot marginaliserade grupper i samhället är någonting som Bernard Beck, professor i sociologi skriver om i sin artikel ”If I forget thee - History lessons in Selma, American Sniper, and A Most Violent Year”. Beck belyser hur historia på film produceras och konsumeras i dagens samhälle samt att medier ofta strävar efter att lyfta fram olika subkulturer i historien. Detta kan bidra med nya perspektiv på historiska händel-ser i syfte att väcka känslor, skapa intresse samt legitimera ”bortglömda” gruppers historia i den större nationella historieskrivningen. Det finns flertalet spelfilmer som uppmärksammar individer och grupper genom historien och denna artikel lyfter fram filmer som Selma, American Sniper och A most violent year som typiska exempel i vilket berättelserna fokuserar på skildringar av starka individer och händelser värda att uppmärksammas. Huvudkaraktärerna blir frontfigurer och repre-sentanter för en större grupp människor. Minoritetsgrupper från olika sociala miljöer i det ameri-kanska samhället får uppmärksamhet för beundransvärda prestationer genom historien. Via film kan dessa historiska berättelser integreras i en större nationell och i detta fall den amerikanska historien. 15
Marcus, Alan S & Stoddard, Jeremy D (2010)” More than showing what happened”: Exploring the potential of teach
14
-ing history with film”, The high school journal, 93:2 2010, s.83-09";"Marcus, Alan S (2005) ”It Is as It Was”: Feature Film in the History Classroom”, The social studies, 96:2 2005, s.61-67.
Beck, Bernard (2015) ”If I forget thee: History lessons in Selma, American Sniper, and A Most Violent Year”, Mul
15
1.4. Källmaterial och källkritik
Avgränsning
De avgränsningar som gjort i samband med denna studie handlar dels om antalet källor som analy-serats. De två spelfilmer som kommer att utgöra grunds för analys är: Hidden Figures från år 2016 och Sameblod från år 2017, en amerikansk och en svensk spelfilm. De läroböcker som kommer att studeras är Epos 1b samt Historia 1b - Den lilla människan och de stora sammanhangen. Båda dessa läromedel har utgetts i samband med den rådande läroplanen från 2011.
Avgränsningar i valet av spelfilmer som ligger till grund för djupare analys är två relativt nya filmer som väckt stor uppmärksamhet och som båda på olika sätt skildrar minoritetsgrupper i historien. Zander beskriver att det är extra intressant att studera film som fått stor genomslagskraft då dessa ofta präglas av samhällets rådande normer och värderingar utifrån exempelvis könsroller, sociala problem eller etniska minoriteter. Svenska filminstitutet är en stiftelse som bland annat har 16
i uppgift att stödja visning av värdefull film och stärka filmens roll i skolundervisning. ”Film i 17
skolan” är en blogg som riktar sig till lärare och erbjuder tillgång till flertalet filmer samt material att använda i skolorna. Båda dessa spelfilmen förekommer på dessa webbplattformar med tillhö18
-rande undervisningsmaterial vilket tyder på att dessa har potential till att användas i praktisk skol-undervisning. Avgränsningar som gjorts i samband med de läroböcker som analyserats är dels att dessa böcker är utgivna i samband med den rådande läroplanen 2011 samt att dessa riktar sig till den gemensamma historiekursen på gymnasieskolan, Historia 1b. Efter att ha samtalat med en historielärare i Hallsbergs kommun framkommer det även att dessa två läroböcker används frekvent i historieundervisningen på gymnasiet.
Hidden Figures
Hidden Figures är en amerikansk spelfilm från år 2016, baserad på en bok skriven av Margot Lee Shetterly. Berättelse skildrar en ”sann” historia om Katherine Johnson, Mary Jackson och Dorothy 19
Vaughan, tre afroamerikanska kvinnors vars beundransvärda arbetsinsatser för NASA under 1960-talets länge varit dolda eller glömda för det amerikanska folket. Margot har utöver sitt författarskap
Zander (2009), s. 144. 16 < http://193.10.144.150/sv/fa-kunskap-om-film/filmiskolan/filmhandledningar/sameblod/ > (2018-04-26). 17 < https://filmiskolan.com/2017/11/27/dolda-tillgangar/ > (2018-04-26). 18 < https://www.foxmovies.com/movies/hidden-figures > (2018-04-26). 19
även grundat ”The Human Computer Project” ett forskningsprojekt som syftar till att identifiera och uppmärksamma dessa kvinnors prestationer för NASA i mitten på 1900-talet.20 Boken väckte stor uppmärksamhet både i USA och Europa där huvudkaraktären Katherine Johnson (spelad av Taraji Penda Henson i filmen) tilldelades ”The presidential medal of Freedom” av den dåvarande Ameri-kanska presidenten Barack Obama 2015. Spelfilmen fick stort genomslag hos en västerländsk 21
publik (USA och Europa) och nominerades bland annat till tre Oscars och två Golden Globe Awards 2017.
Sameblod
Sameblod är en svensk dramafilm som hade premiär 2017 och är regisserad av Amanda Kernell som själv har samiskt påbrå. I denna fiktiva berättelse får vi följa en samisk flicka och hennes vis-telse på nomadskola under 1930-talet i Sverige, en tid då den samiska befolkningen utsattes för för-tryck och diskriminering. Sameblod har väckt stor uppmärksamhet inte bara i Sverige utan på flerta-let internationella filmfestivaler där denna ”mörka sida” av Sveriges historia förvånat många. Sa-meblod är den första svenska film någonsin att tilldelas EU-parlamentets filmpris LUX och vann 2018 hela fyra guldbaggar för bästa klipp, bästa kvinnliga huvudroll, bästa manus och guldbaggens publikpris. Regissören Amanda Kernell har också mottagit Dagens Nyheters kulturpris för sitt arbe-te med filmen.22
Epos 1b
Epos 1b, är en bearbetad och omskriven lärobok som tidigare hette Epos A och riktar sig till kursen Historia 1b. Denna bok har i samband med att den nya läroplanen trädde i kraft år 2011 genomgått flertalet justeringar i syfte att anpassas till förändringarna inom historieämnet och dess centrala in-nehåll. Boken beskrivs främst fokusera på modern historia vilket innefattar 1800–1900-tal. Andra centrala teman är: grundläggande strukturer, epokgörande förändringar, makt och resurser, män, kvinnor och barn samt historien då och nu. Nytt material som skrivits in betonar källkritik, histo-riebruk och historiemedvetande samt är strukturerad utifrån ett kronologiskt upplägg. Boken är
< http://margotleeshetterly.com/about/ > (2018-04-26). 20 < https://www.nasa.gov/image-feature/langley/katherine-johnson-receives-presidential-medal-of-freedom > 21 (2018-04-26). < http://www.nordicwomeninfilm.com/person/amanda-kernell/ > (2018-04-26) 22
licerad av Libris förlag och skriven av Robert Sandberg, Per-Arne Karlsson, Karl Molin och Ann-Sofie Ohlander. 23
Historia 1b - Den lilla människan och de stora sammanhangen.
Historia 1b - Den lilla människan och de stora sammanhangen riktar sig främst till Historia 1b men belyser också att den kan användas på folkhögskolor och vuxenutbildningar. Boken fokuserar på identitet och vikten av att föra fram varje enskild individs och familjehistoria oavsett ursprung. Boken har sin utgångspunkt i Sveriges samt avslutningsvis Europa och världens historia. Innehållet syftar till att utveckla förståelse för hur den ”lilla” och den ”stora” historien hänger samman samt att belysa olika perspektiv där kvinnoperspektiv samt Sveriges fem nationella minoriteter skrivs fram i lärobokens urval. Läroboken betonar även begrepp som historiemedvetande och källkritik samt är både kronologiskt och tematiskt uppdelad. Boken är utgiven av förlaget Studentlitteratur och har författats av: Sture Långström, Weronica Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg.24
Oavsett vilka källor som ligger till grund för analys bör dem alltid analyseras utifrån källkritiska kriterier. Detta för att vi skall kunna värdera och bedöma dess tillförlitlighet. Tidigare har detta främst riktat sig mot textmaterial och artefakter men på senare tid har det blivit allt vanligare att an-vända film, tv och olika typer av medier som källmaterial vilket kräver ett liknande angreppsätt. Louise Berglund, fil dr i historia beskriver tre traditionella källkritiska kriterier: närhet, beroende och tendens. 25
Närhet handlar dels om huruvida informationen kommer från en människas egna erfarenhe-ter vilket då är en primärkälla eller om den berättas av en sekundärkälla. Även närhet i tid är viktigt att identifiera. Det handlar om hur lång tid det gått mellan händelsen och källans berättelse om hän-delsen. Ju närmre i tid samt om informationen kommer från en primärkälla desto trovärdigare anses dess berättelse vara. Beroende syftar till huruvida källan är beroende av andra källor för att stärka dess information där en oberoende källa anses mer trovärdig. När det kommer till tendens handlar
Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl & Ohlander, Ann-Sofie (2012), Epos 1b.
23
Långström, Sture, Ader, Weronica, Ededal, Ingvar & Hedenborg, Susanna (2012), Historia 1b. Den lilla människan
24
och de stora sammanhangen.
Berglund, Louise (2015), ”Källor och metod” i Berglund, Louise & Ney Agneta (red.), Historikerns hantverk. Om
25
det om att bakomliggande syften med dess uppkomst samt om det finns någon chans till att källan ger en falsk bild av verkligheten. 26
Handlingen i de båda spelfilmerna som har analyserats i uppsatsen skildrar händelser som ägt rum under 1930 respektive 1960-talet vilket är relativt långt ifrån samtidens berättelser om dem. Detta i kombination med att filmerna blir andra- och vissa fall även tredjehandskällor bidrar till att berättelsernas trovärdighet kan ifrågasättas. Hidden Figures utger sig för att ”baseras på verkliga händelser” där författaren till boken som filmen grundar sig på, Margot Lee Shetterly har en närhet till denna berättelse då hennes far arbetade som forskare vid NASA under 60-talet, samtidigt som många av dessa kvinnor vilket tyder på att berättelse har baserats på kvinnornas egna utsagor och erfarenheter. Sameblod utger sig inte för att skildra en sann historia. Däremot har regissör till fil-men, Amanda Kernell samiskt påbrå vilket visar en koppling till den aktuella historien. Utifrån detta är det intressant att lyfta författaren Margot Lee Shetterly och regissören Amanda Kernells närhet till dessa berättelser. Båda presenterar en historia starkt förknippat med deras eget ursprung och uppväxt. Det går alltså att identifiera en stark tendens i detta källmaterial.
Zander belyser att även om film i hög grad kan sträva efter att nå en så verklig skildring av ett historiske skeende som möjligt finns alltid förenklingar i dess dramaturgi samt andra bakomlig-gande syften. I detta fall en stark tendens knytet till filmindustrins kommersiella intresse. Dessa 27
spelfilmer har uppmärksammats på flera håll då de skildrar berättelser som tidigare inte lyfts fram. Filmindustrin väljer ett väl debatterat samhällsämne i syfte att väcka uppmärksamhet bland en bre-dare allmänhet. Zander beskriver hur politik och populärkultur påverkar varandra där film ofta speglar aktuella politiska samhällsfrågor. Samtidigt styrs filmindustrin av ekonomiska faktorer samt strävan efter att underhålla och nå en bred publik. De båda filmerna är även starkt beroende av 28
andra källor för att skildra dessa historiska berättelser.
De båda läroböckerna grundar sig på vetenskaplig historieskrivning vilket medför att dis-kussionen om huruvida dessa berättelser är ”sanningsenliga” eller ej känns irrelevant att diskutera. Historievetenskapen syftar till att genom vetenskapliga metoder nå tolkningar om historiska händel-ser och detta historiebruk har länge haft en dominerande position. Läroböckerna är beroende av 29
flertalet andra källor för att spegla dessa berättelser. Samtidigt belyser Zander att en film som
Berglund (2015), s. 128f. 149f. 26 Zander (2014), s.140. 27 Zander (2014), s. 102, 140. 28 Zander (2014), s. 97. 29
risk källa alltid speglar samtidens ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella värde-ringar och han menar på att det är orimligt att påstå att den vetenskapliga historieskrivningen är ”sannare”. Det andra kriterier som känns aktuellt kopplat till de båda läroböckerna från handlar 30
om tendens, alltså bakomliggande syften. Inte utifrån tanken om att böckerna ger en felaktig eller falsk bild av verkligheten utan för att den historia som presenteras i läroböcker handlar om ett urval gjort i syfte att passa den svenska skolundervisningen. En lärobok kan omöjligt omfatta all historia. Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapliga ämnen framför en problematik kring läroböc-kers syfte att reproducera kunskapsstoff. Han ser läroböcläroböc-kers som ideologiskt präglade där urvalet för vilken historia som ges utrymme samtidigt sätter normen för vilken historia som anses värdefull att föra fram. 31
Källkritik handlar även om att diskutera hur analysmaterialet möjliggör och begränsar en undersökning. Genom att analysera vilket perspektiv på historia som presenteras via dessa spel32
-filmer och jämföra detta med läroböcker skapar detta en möjlighet att se skillnader och likheter i dess framställning av historia. Dock endast utifrån detta specifika källmaterial. För att kunna säga någonting generellt om spelfilm och läroböcker krävs en större mängd analysmaterial. Denna upp-sats kommer inte heller åt bakomliggande syften till skapandet av de båda filmerna. Inte heller hur dessa spelfilmer kan tänkas mottas av en tänkt elevgrupp i klassrummet.
1.5. Metod och teori
Då syftet med uppsatsen är att jämföra olika läromedel, mer specifikt två historiska spelfilmer och två läroböcker inom Historia 1b används en komparativ metod. Detta är en metod som handlar om att jämföra två eller flera källor i syfte att urskilja särdrag såsom likheter och skillnader och på så sätt skapa en analytisk och djupare förståelse för dess innehåll . Valet av metod överensstämmer 33
med uppsatsens syfte och övergripande frågeställning. En komparativ metod kan angripas både uti-från en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi och denna undersökning kommer angripa mate-rialet utifrån en kvalitativ närläsning som forskningsmetod. Närläsning som metod har sin grund
Zander (2014), s. 107.
30
Nordgren, Kenneth (2006), ”Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella
31
Sverige”, s. 180.
Berglund (2015), s. 147.
32
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 80ff.
utifrån litteraturvetenskapliga studier som handlar om att detaljstudera olika former av texter. 34
Denna metod används i syfte att analysera spelfilm och läroböcker utifrån samma angreppsätt. Text behöver inte enbart syfta till bokstäver i följd utan innefattar även ljud, bild och ting, olika yttringar som på något sätt är betydelsefulla och meningsbärande. Genom att betrakta populärkultur som text kan den även utläsas och tolkas i syfte att skapa förståelse för textens innehåll och mening. Däremot är det viktigt att specificera vad i texten och i detta fallet filmen som skall studeras. Närläsningen 35
har genomfört utifrån att först studera de båda spelfilmerna. I samband med detta har anteckningar först och sedan sammanställts där centrala historiska teman som skildras i respektive film har fått utgöra grunden för vidare analys av samma historiska teman i läroböckerna.
Spelfilmen Hidden Figures skildrar tre afroamerikanska kvinnors arbete för NASA under 1960-talets USA, en berättelse vars historiska kontext präglas av medborgarrättsrörelsen och rymd-kapplöpningen mellan Sovjetunionen och USA som en del av det kalla kriget. Utifrån detta har jag i de båda läroböckerna studerat vilka perspektiv på historia som blir framträdande utifrån kategorier som etnicitet, kopplat till de svarta kvinnornas perspektiv, medborgarrättsrörelsen i USA och det kalla kriget. Sameblod en spelfilm som skildrar en samisk flicka och hennes liv under 1930-talet i Sveriges. En berättelse som utspelar under Sveriges koloniala historia. Utifrån detta kommer jag i de båda läromedlen att studera följande kategorier: etnicitet, med utgångspunkt i den samiska be-folkningen samt Sveriges rasbiologiska historia. För att analysera rasbiologins utbredning studeras Sveriges historia från sekelskiftet 1800/1900-tal fram till andra världskrigets början.
Teoretiska utgångspunkter
I denna uppsats kommer flertalet teoretiska utgångspunkter att användas. Inledningsvis presenteras en övergripande historiedidaktisk förankring där ett genetisk och genealogiskt perspektiv på historia presenteras. Detta då syftet med uppsatsen knyts an till historiedidaktikens intresse kring mötet med historia via olika samhälleliga arenor och medier. Vidare teoretiska utgångspunkter används i syfte 36
att identifiera hur historia brukas samt urskilja likheter och skillnader i hur historia presenteras och används. Avslutningsvis knyts dessa utgångspunkter an till spelfilm och dess meningsskapande funktion. Genom att applicera ett teoretiskt perspektiv skapas en tolkningsram där resultatet kan
Lundqvist, Ulla (1987), Begrundande läsning, s. 8f.
34
Lindgren (2009), s. 14, 65.
35
Karlsson (2014), s. 53.
förklaras och förstås utifrån ett bredare sammanhang. De teoretiska utgångspunkter används i syf37
-te att skapa förståelse för hur historia förmedlas och brukas via spelfilm samt jämföra detta med läroböcker och kommer ligga till grund för tolkning av analys.
Klas Göran Karlsson, professor i historia beskriver två olika perspektiv på historia det gene-tiska och det genealogiska perspektivet. Det genegene-tiska perspektivet syftar till att alla vi människor är och har ett förflutet som vi är kopplade till. Det kan exempelvis vara ett förflutet knutet till vår barndom och familjehistoria men likaväl syfta till den större nationella historien där en samhällsut-veckling präglat av politiska, sociala och ekonomiska reformer som har format det samhälle vi lever i idag. Det genetiska perspektivet är starkt knutet till det historievetenskapliga idealet som syftar till att ”förklara och förstå hur individer och samhällen förändras över tid”. Här ligger fokus på or38
-sakssamband och dess konsekvenser. Karlsson förklarar att det genetiska perspektivet är ”prospek-tivt” vilket innebär att detta syftar till en historisk utveckling vänd mot framtiden. Genom detta per-spektiv hålls en tydlig distans till historien och historiska händelser. 39
Det genealogiska perspektivet handlar om att vi människor gör och brukar historia. Detta tar avstamp i samtiden och handlar om människors behov av att vända sig tillbaka till historien där in-dividuella eller kollektiva erfarenheter och minnen blir framträdande. Det genealogiska perspektivet är på så vis ”retrospektivt” då det strävar bakåt mot en förfluten tid. Karlsson hänvisar till filosofen Michel Foucaults tankar om människans strävan efter identitetssökande genom att bryta in i histori-en utifrån histori-en medvethistori-en och bestämt punkt, någonting som också knyts an till moraliska och ideolo-giska faktorer. Genom att bemöta historien på detta sätt blir den även meningsfull. Dess angreppsätt skiljer sig får historievetenskapen och syftar till en djupare tolkning av historiska skeenden som an-ses värdefulla för människor eller samhället i stort och är starkt knutet till existentiella frågor och historiens meningsbärande funktion. Via ett genealogiskt perspektiv väljer människors ut de delar av historien de har behov av och anser värdefull. Ofta handlar det om historier som skildrar våld, lidande, diskriminering och förtryck. Till skillnad från det genetiska perspektivet handlar detta om en närhet till det förflutna.
Berglund (2015), s. 87.
37
Karlsson, Göran (2014), ”Historia, historiedidaktik och historiekultur - teori och perspektiv” i Karlsson,
Klas-38
Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande, s. 48. Karlsson (2014), s. 48ff.
De två perspektiven samverkar ofta med varandra. Om vi skall kunna analysera och förstå människors sätt att bruka och möta historia i olika sammanhang krävs en förståelse för den genetis-ka historien. 40
Historiebruk
Begreppet historiebruk syftar till hur historia på olika sätt brukas och verkar i samhället och för-knippas med historiekultur. Historiekultur handlar om vilken historia som ges utrymme och värde-ras viktig att föra fram inom olika samhälleliga arenor som exempelvis via olika medier eller i skol-undervisningen. Likväl handlar det om det motsatta, om den historia som på något sätt inte lyfts fram och uppmärksammas. Ytterligare en dimension av historiekultur syftar till hur historia produ-ceras, kommuniceras och konsumeras. Att historiska berättelser alltid har en avsändare och en tänkt mottagare. Historiekulturen kommer till uttryck genom historiebruk. 41
Karlsson redogör för en typologi där ett vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt, och politisk-pedagogiskt historiebruk definieras. Även ett icke-bruk av historia presenteras. Utav 42
dessa kommer det existentiella, moraliska samt det vetenskapliga historiebruket utgöra teoretiska utgångspunkt för analys och tolkning av resultat. Detta då övriga historiebruk främst brukas av en politisk elit och ej faller inom ramen för uppsatsens intresseområde.
Det existentiella historiebruket är starkt knutet till människors identitetsskapande och behov av att känna tillhörighet till det förflutna. Detta knyts ofta an till människors ”lilla” historia, ett för-flutet som sällas ges utrymme i traditionellt källmaterial. Att ägna sig åt släktforskning är ett exem-pel på människors möte med det existentiella historiebruket. Även traditioner, högtider eller trauma-tiska händelsen och katastrofer kan bidra till existentiella behov där människor genom kollektiva minnen brukar historia. Det moraliska historiebruket handlar om att för fram historia som förknip-pas med människors upplevelser av orättvisor, diskriminering eller övergrepp. Ofta är detta för-knippat med en historia som varit glömd eller inte getts utrymme i den större nationella historie-skrivningen. Genom det moraliska bruket kräver individer eller grupper upprättelse och en plats i den traditionella historiekulturen. Ofta handlar det om att visa missnöje gentemot politiska struktu-rer och maktförhållanden. Det vetenskapliga historiebruket skiljer sig från övriga bruk då detta främst utövas av historiker eller historielärare som besitter specifika kunskaper om hur historiskt
Karlsson (2014), s. 53. 40 Karlsson (2014), s. 65f. 41 Karlsson (2014), s. 72. 42
källmaterial skall angripas. Det handlar om att kritiskt analysera och tolka ett material, ett tillväga-gångssätt som inte riktar sig till en bredare allmänhet. Det vetenskapliga historiebruket är oftast knippat med ett genetiskt perspektiv där tyngden ligger på att förklara historiska skeenden och för-ändringsprocesser. Övriga historiebruk knyts an till ett genealogiskt perspektiv. Bruket av historia är föränderligt och påverkas av det samhälle och tidsdimension som omger oss och olika typer av historiebruk kan existera och samverka samtidigt. 43
Film som historiebruk
Dessa teoretiska utgångspunkter kan även knytas an till film och dess skildringar av historiska ske-enden. Både ett genetiska och genealogiska perspektivet kan synliggöras genom historiska spelfil-mer. Det genetiska perspektivet handlar om att spelfilm skildrar en historisk händelse eller tidsperi-od. Det genealogiska perspektivet utgår istället ifrån samtiden vilket gör det intressant att studera filmens tillkomstår. Zander förklarar att ”[V]i kan på goda grunder utgå ifrån att många filmskapare faktiskt vill säga någonting om den period som de valt att skildra, samtidigt som rådande värdering-ar oundvikligen slår igenom det färdiga resultaten”. Filmer som får stort genomslag i offentlighe44
-ten speglar ofta en syn på exempelvis jämställdhet, etniska minoriteter, könsroller eller andra socia-la problem som är aktuelsocia-la i samhället. Detta kan knytas an till dimensioner som behandsocia-lar histo45
-riekultur, hur historia produceras, kommuniceras och mottas. Vissa historiska händelser eller perso-ner är ständigt återkommande i olika typer av medieframställningar vilket medför en risk för att människor får en allt för ensidig bild av historien. Samtidigt spelar populärkultur en viktig roll i framställningen av den historia som tidigare varit ”kollektivt glömd”. Någonting som kan bidra till att samhälleliga debatter väcks och får enormt stor spridning. Karlsson lyfter fram hur historiekul46
-tur kommer till uttryck genom historiebruk, någonting som även Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och Cecilia Trenter, historiker diskuterar då de beskriver ”public history” som en form av offentligt historiebruk där olika former av medier spelar en betydande roll för samhällets kollektiva minne av historia. Olika typer av kulturyttringar är förbundna med män47
-niskors känslor och meningsskapande och fyller en viktig funktion kring män-niskors existentiella
Karlsson (2014), s. 72-78. 43 Zander (2009), s. 144. 44 Zander (2009), s. 143f. 45 Zander (2009), s. 134f. 46 Skickars, Trenter (2004), s. 10f. 47
betydelse. Lindgren beskriver hur populärkultur kan studeras via kodning, text och avkodning. Kod-ning handlar om att urskilja skaparens syfte med exempelvis en film. Texten speglar dess handling och innehåll samt avkodning som syftar till den publik som mottar texten. Genom att enbart studera texten kan vi inte med säkerhet säga någonting som avsändarens syfte eller om hur detta kommer mottas av en tänkt publik. Även Snickras och Trenter lyfter att det är skillnad på hur historia presen-teras och hur den mottas av en publik. Alla individer göra olika tolkningar av en och samma re48
-presentation utifrån hur de väljer att tolka historien där kan känslor av utanförskap och tillhörighet kan bli starkt påtagliga. Däremot beskriver Lindgren att en analys av texten och dess mening ska49
-par förutsättningar för att tolka hur en film kodats och möjligtvis kommer att avkodas. Dessa teo50
-retiska utgångspunkter skapar alltså en möjligheter för att tolka spelfilmers budskap utan att med säkerhet kunna urskilja skaparens faktiska syfte bakom dess framställning.
2. Bakgrund
2.1. Filmens inträde i skolundervisning
Inom historieundervisningen i skolan har läroböcker traditionellt sett haft en central roll och den historia som förts fram har sina rötter i ett vetenskapligt historiebruk vilket innebär att historiska fakta grundas på historievetenskapliga metoder, tolkningar och källkritik. Historievetenskapen har länge stått i kontrast till filmens fiktiva skildringar av historiska skeenden. Samtidigt har skolan likt andra arenor påverkats av de senaste decenniernas tekniska samhällsutveckling. Vi lever idag i ett så kallat informationssamhälle och omges av en mediekultur som brukas via mobiltelefoner, surf-plattor och andra digitala verktyg. Detta har i sin tur påverkat historieämnet i takt med att professio-nella historiker nu fått konkurrens av andra samhälleliga arenor i framställningen av historia. 51
Att använda film, och visuella medier i undervisning är inget nytt fenomen men introduce-rades främst under senare delen av 1900-talet och har sedan 70-talet haft stöd i skolans styrdoku-ment. Däremot ansågs enbart specifika filmer, främst dokumentärer lämpa sig för skolundervisning. Länge ansåg den vuxna generationen att film, tv och övrig populärkultur hade ett dåligt inflytande på ungdomar i dess skildringar om sexualitet och våld och ansågs inte ha någon större plats inom
Skickars, Trenter (2004), s. 13. 48 Zander (2014), s. 103f. 49 Lindgren, (2009), s. 14ff. 50 Zander (2014), s. 134ff. 51
ramen för skolans verksamhet. Det var vanligt att lärare visade film som utfyllnad till den ”vanliga” undervisningen men film som verktyg har av både lärare och elever sätts som mindre värdefull i undervisningssammanhang jämfört med litteratur. Historieämnet och dess starka koppling till 52
historievetenskapen har endast intresserat sig för källor i form av textmaterial. Andra alternativ 53
utöver den traditionella läroboken i skildringar av det förflutna är ytterst få. Zander lyfter den kritik mot film som grundar sig i argumentet om att skildringar av det förflutna sällan anses vara histo-riskt korrekta. Däremot beskriver han en förändring under de senaste decenniet där uppdelningen mellan det vetenskapliga och övriga historiebruk inte längre är lika tydlig. 54
2.2. Lärobokens roll i undervisningen
De senaste åren har läroböcker inom historieämnet mött motstånd där det eurocentriska perspektivet på historien starkt har ifrågasatts. Ett eurocentriskt perspektiv innebär att historiska händelser pre-senteras utifrån ett europeiskt perspektiv där den ”vita” västerländska mannen är en tydligt norm. Svenska läroböckerna har länge haft en dominerande roll i klassrummen och vilar på en lång tradi-tion av natradi-tionalistisk historieskrivning någonting som i dagens mångkulturella samhälle får konse-kvenser för skolundervisningen. Nordgren lyfter denna problematik då han diskuterar att histo-rieämnet har i uppgift att utveckla elevers interkulturella kompetens vilket handlar om ge olika per-spektiv på historien samt skapa förutsättningar för elever att utveckla förståelse för kulturell mång-fald. Han beskriver att läromedel inom historieämnet brister inom detta och att mötet med uto-meuropeisk kultur är ytterst begränsad. En ytterligare problematik handlar om hur ämnet å ena si-dan skall utveckla elevers historiska identitet men samtidigt belysa historien utifrån en gemensam referensram. För elever i klassrummet är identitet och tillhörighet en viktig faktor men då ämnet 55
enbart förmedlas utifrån ett europeiskt perspektiv skapar detta en känsla av utanförskap och att de-ras historier inte anses ha en värdefull plats i undervisningen. 56
Den historia som ges utrymme i undervisningen grundar sig i ett urval som allt för ofta pre-senterar vissa händelser, personer och stereotypa föreställningar. Detta medför samtidigt att andra
Zander (2014), s. 134ff.
52
Snickras & Trenter (2004), s.15.
53
Zander (2014), s. 134ff.
54
Nordgren (2006), s. 204-218.
55
Lozic, Vanja (2012), ”Vem är jag? Emancipation och historieämnet i ’mångkulturella skolor’”, I Eliasson, Per, Ham
56
berättelser och människor lämnas utanför den traditionella historieskrivningen. Zander belyser vik-ten av att skolan och läraren alltid bör vara medvevik-ten om urvalets betydelse och att det är ytterst problematiskt att ignorera den historia som inte passar in den europeiska normen. Att lärare förli57
-tar sig på läroböcker för att nå mål och riktlinjer inom historieämnet är samtidigt en viktig faktor att lyfta fram. Då läroböcker ofta saknar ett bredare perspektiv och olika uppfattningar om historiska skeenden innebär detta att enskilda lärare måste lägga ner tid och resurser på att hitta annat material om eleverna skall ha möjlighet att nå mål inom ämnet. Intresset för filmens roll i undervisning har 58
fått allt mer uppmärksamhet och kan i kombination med annan litteratur belysa olika perspektiv och synsätt, någonting som är viktigt för elevers lärande i historieämnet. Det är också ett värdefullt verktyg i utvecklandet av elevers kritiska och analytiska förmåga kopplat till historiebruk. 59
2.3. Filmens visuella förmåga
Fiktiva skildringar skiljer sig från historievetenskapen eftersom syftet sällan handlar om att i detalj återge ett exakt historiska skeende, eller som Snickars och Trenter beskriver det: ”[A]tt stirra sig blind på historiska felaktigheter är att ignorera den historieförmedlande potentialen hos den populä-ra spelfilmen.” Den historia som presentepopulä-ras i visuell form består alltid av förenklingar och kon60
-centrationer av en historiska verkligheten. Alla detaljer och aktörer kan omöjligt återges i en och samma spelfilm. Det handlar om att få åskådaren känslomässigt engagerad och knyta an till i karak-tärer i filmen där huvudpersoner ofta blir individer som en tänkt publik kan identifiera sig med. 61
Genom att presentera historia i visuell form bidrar det ofta till att skapa en atmosfär där åskådaren lever sig in i filmens fiktiva miljö vilket skapar en känsla av att vara på plats. Rörliga bilder kan bi-dra med anbi-dra alternativa perspektiv på historien och bredda människors förståelse av det förflutna. Även filmindustrin har gynnats av den tekniska samhällsutvecklingen där strävan efter 62
att skildra en så realistisk historia som möjligt har fått en helt annan innebörd. Genom en utvecklad kamerateknik, skicklig klippning, kameravinklar och ljud kan regissörer skapa ett bildspråk som
Zander (2014), s. 152f.
57
Sparrlöf, Göran (2012), ”Historia i gymnasieskolan - nya grundkurser och nya läroböcker”, I Harrie, Anna & Lars
58
-son, Hans (red) Samhällsdidaktik - sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning, s. 75. Zander (2009), s. 151.
59
Snickars & Trenter (2004), s. 20.
60
Zander (2009), s. 140.
61
Snickars & Trenter (2004), s. 14.
förstärker effekten av tron på att publiken befinner sig i förfluten tid. Till skillnad från de fråge63
-ställningar historievetenskapen ställer till källmaterial och texter krävs det andra typer av frågor gentemot film som historisk källmaterial, frågor som inte handlar om att identifiera historiska ”san-ningar” utan som kan bidra med nya perspektiv på historien som den traditionella historievetenska-pen inte kan erbjuda. 64
3. Analys
3.1. Hidden figures - Det fiktiva
Året är 1926 och i filmens inledande sekvens möter vi en ung Katherine Johnson som briljerar med sina matematiska kunskaper i sin dåvarande skolklass. Katharines föräldrar samtalar med skolans rektor om att deras dotter skall förflyttas till West Virginia Institute den bästa skolan för färgade flickor. Det är här berättelsen har sin början, i ett rassegregerat Amerika. Vi förflyttas sedan fram till år 1961, en tid som präglas av ett kallt krig och en rymdkapplöpning mellan Sovjetunionen och USA. Vi möter förutom Katherine Johnson även Mary Jackson och Dorothy Vaughan som alla arbe-tar i ”the west group”, en grupp afroamerikanska kvinnor vars arbete syfarbe-tar till att göra matematiska uträkningar åt NASA. Katherine blir på grund av sina goda matematiska kunskaper i analytisk geometri den första svarta kvinnan att någonsin ingå i NASAS ”space task group”. Mary, den första svarta kvinnliga flygingenjören i USA:s historia samt Dorothy, NASAS första svarta kvinnliga samordnare. Det är via dessa kvinnor som historien har sin utgångspunkt, en historia som speglar deras individuella kamp inte bara för kvinnliga rättigheter utan för de svarta kvinnornas rättigheter. 65
Etnicitet: svarta kvinnors perspektiv
Genom denna berättelse får vi stifta bekantskap med tre afroamerikanska kvinnor och deras livsö-den under 60-talets USA. En historia som handlar om vilken betydelsefull roll dessa kvinnor hade för NASA i samband med USA:s rymdkapplöpning mot Sovjetunionen. Även om den historia som presenteras i filmen tar sin utgångspunkt utifrån Katherine, Mary och Dorothys individuella livsbe-rättelser vävs deras historier in en större samhällelig kontext och huvudpersonerna blir
Zander (2099), s. 132. 63 Zander (2014), s. 112. 64 Hidden Figures (2016). 65
ter för en större del av den svarta befolkningen och deras strävan efter jämlika rättigheter. Utöver deras betydelsefulla arbetsinsatser för NASA skildras de förtryck och den diskriminering som den svarta befolkningen utsattes för i dåtidens samhälle. En tydlig rasåtskillnad präglade det amerikans-ka samhället under denna tid vilket i filmen exemplifieras genom flertalet skyltar som hänvisar den svarta befolkningen till separata toaletter, skilda sittplatser på de lokala bussarna och specifika ”co-lored section” på alla offentliga samlingsplatser och byggnader. Utöver den samhälleliga uppdel-ningen av befolkuppdel-ningen baserat på etniskt ursprung ger berättelse också utrymme för de värderingar, normer och den människosyn som fanns i dåtidens USA där den svarta befolkningen ansågs vara långt ner i samhällshierarkin. Vi får under filmens gång även följa en förändring både i kvinnornas arbetssituationer men även i den rådande människosyn som finns bland personalen på NASA. Kat-herine, Mary och Dorothy får tillslut högt uppsatta positioner och blir mer eller mindre accepterade trots deras mörka hudfärg. Dock lyckas de på grund av specifika kompetenser inom matematik. De-ras insatser beskrivs som avgörande för NASAS framgång och i filmens slutskede får vi även stifta bekantskap med de autentiska kvinnorna via dokumentärt filmmaterial.66
Medborgarrättsrörelsen
Filmens handling utspelar sig under medborgarrättsrörelsen i USA och skildrar utöver ett samhälle som bygger på en tydlig åtskillnad mellan människor baserat på hudfärg också den kamp som ut-kämpades i syfte att skapa mer jämlika rättigheter för den svarta befolkningen. Detta exemplifieras i filmen genom protester längs gatorna där människor håller plakat med texten ”bort med segregatio-nen”. Spelfilmen varar den fiktiva berättelsen med användandet av dokumentärt filmmaterial som bland annat skildrar nyhetsprogram om ”the freedom riders” och deras insatser samt Martin Luther King och hans tal till den svarta befolkningen. Medborgarrättsrörelsen är enbart en bakomliggande kontext som skymtas på flera ställen i filmen och vi får utöver detta ingen djupare förståelse för om hur denna kamp rent konkret tog i uttryck, inte heller vilka ”the freedom riders” eller Martin Luther King egentligen var. Det ges heller inte några bakomliggande orsaker eller förklaringar till varför denna segregation existerade. 67
Kalla kriget
Hidden Figures (2016).
66
Hidden Figures (2016).
Ytterligare ett perspektiv på historien som vi får stifta bekantskap med genom filmen är det kalla kriget och det maktspel som utkämpades mellan USA och Sovjetunionen, dock enbart utifrån den så kallade rymdkapplöpningen länderna emellan. Filmen skildrar inledningsvis Sovjetunionens led-ning då landet blev först med att skicka upp satelliten Sputnik i rymden. Att Sovjetunionen ligger i framkant skildras som en skamfull händelse för USA och NASA vars yttersta uppgift nu blev att bli först med att placera den första människan i omloppsbanan runt jorden, vilket senare blev en verk-lighet genom astronauten John Glenns resa upp i rymden. Någon vidare förklaring till vad det kalla kriget handlade om ges inte och inte heller hur detta togs sig i uttryck bortom den politiska makt-kamp som kretsar kring NASA och deras arbete. Denna historia presenteras utifrån ett amerikanskt perspektiv och skildrar hur dessa rymdinsatser var ett stort ögonblick för hela den amerikanska na-tionen. Människor samlades vid tv-apparater eller riktade blickarna upp mot skyn för att skåda ast-ronauten John Glenns resa tillbaka ner mot jorden. Även dessa händelser exemplifieras i filmen ge-nom dokumentärt material som visar uppskjutningen av rymdfarkosten Freedom 7, människors hyllningar till astronauterna och John F Kennedys tal till den amerikanska befolkningen. Ytterligare en intressant aspekt i filmen är att bilder på den amerikanska presidenten förekommer på flertalet ställen i filmens fiktiva miljö vilket visar på vikten av att framhäva vem som har makten i USA un-der den rådande perioden.68
3.2. Sameblod - Det fiktiva
Denna film har sin början i nutiden och vi får bekanta oss med en vuxen Kristina Lajler eller Elle Marja som hon egentligen heter. Hon beger sig motvilligt till Lappland (Sápmi), tillsammans med sin son och sitt barnbarn för att besöka hennes systers begravning. Väl framme möter Kristina be-kanta från hennes förflutna som alla sitter iklädda den samiska kolten längs bänkraderna i kyrkan. Hon tvingas nu bemöta den samiska kultur hon en gång för länge sedan tagit avstånd ifrån och det språk som hon påstår sig inte länge förstå. I den här filmen blickar Kristina tillbaka på sin barndom och vi får vi bekanta oss med henne som en ung Elle Marja och hennes lillasyster Njenne. Berättel-sen skildrar flickornas liv på nomadskola i Sverige på 1930-talet och Elle Marjas strävan efter ett liv bort från den samiska kulturen. 69
Etnicitet: den samiska befolkningen
Hidden Figures (2016).
68
Sameblod (2017).
Denna historia presenteras utifrån en samisk flickas perspektiv, där vi får bekanta oss med den sa-miska kulturen och dess levnadsförhållanden under 1930-talet. Genom att följa Elle Marja får vi insikt i hur samiska barn skolandes och behandlades i det svenska samhället. Samtidigt får vi får möta vackra landskap och slätter där Elle Marja och hennes familj bor tillsammans i en kåta och arbetar med renskötsel. Filmen målar upp en väldigt stereotypisk bild av den samiska befolkningen och deras kultur. Detta exemplifieras i filmen genom deras egna språk, dräkter och levnadsförhål-landen. Å ena sidan skildras en slags idyllisk samisk kultur samtidigt som en mörkare sida målas upp som präglas av diskriminering och förtryck gentemot den samiska folkgruppen. Större delen av den historia som berättas i filmen utspelar sig i Sverige på 1930-talet. En tid då rasbiologin var stark i det svenska samhället.70
Rasbiologin i det svenska samhället
Denna film skildrar inte bara historien om en samisk flicka utan en historia om hur den samiska be-folkningen behandlades i Sverige på 1930-talet. Den visar på dåtidens rådande normer och värde-ringar i synen på människors olikheter och värde samt hur en tydlig åtskillnad görs mellan ”renra-sig” svenska och samer. På skolan tvingas flickorna lära sig det svenska språket, detta för att under-lätta kommunikationen. Samtidigt tvingas barnen klä sig i sina samiska dräkter för att ständigt på-minnas om deras ursprung. Den samiska dräkten är de ända som med blotta ögat skiljer samerna från mer ”renrasiga” svenskar. Detta exemplifieras i filmen då Elle Marja stjäl en klänning från sin lärarinna och går på dans i folkparken precis som vilken ”svensk” tonårstjej som helst. Utan sin sa-miska dräkt går det inte att härleda hennes ursprung. Via denna berättelse får vi även en inblick i hur det svenska rasbiologiska institutet arbete under denna tid då de besöker nomadskolan för att fotografera, mäta och dokumentera barnens kroppar. Tron på rasbiologi exemplifieras ytterligare i filmens handling då vi får bekanta oss med lärarinnan på skolan som i sitt hem läser litteratur inne-fattande hur människogrupper klassificerades utifrån olika ”raser”. Även i en dialog med Elle Marja förklarar hon för flickan hur deras hjärnor inte är tillräckligt utvecklade. Detta illustrerar hur männi-skor starkt trodde på föreställningar grundade på vetenskapliga argument där männimänni-skor värderades utifrån vilken ras de tillhörde och normen utgick från den vita ”renrasiga” människan. 71
3.3. Epos 1b
Sameblod (2017).
70
Sameblod (2017).
Etnicitet: svarta kvinnors perspektiv
I Epos 1b finns ytterst lite som knyter an specifikt kring de svarta kvinnornas historia under 1960-talet. Det som går att hitta mer övergripande kring den svarta befolkningens historia knyts an till historiska skeenden så som: kolonialismen och Européernas dominans över världshaven, Imperia-lismen och uppdelningen av Afrika samt slaveriet och det amerikanska inbördeskriget i mitten på 1800-talet. Detta beskrivs utifrån ett europeiskt perspektiv med fokus på övergripande strukturer, ländernas erövringar, gränsdragningar och kolonialismens följder. Den historia som generellt knyter an till ett kvinnoperspektiv behandlar istället teman som ”medelklassens kvinnor” och”borgarklas-sens kvinnor”. Den historia som skildrar de svarta kvinnornas arbete för NASA på 60-talet som lyfts fram i spelfilmen Hidden Figures ges inte utrymme i läroboken. Det lilla utrymme som ges åt de svarta kvinnornas historia nämns kortfattat i samband med det amerikanska inbördeskriget och medborgarrättsrörelsen som presenteras nedan.
Medborgarrättsrörelsen
Den historia som behandlar medborgarrättsrörelsen i USA tas upp under kapitlet ”Socialism i Väs-teuropa - inbördeskrig i USA”. Kapitlet behandlar det amerikanska inbördeskriget under 1800-talets mitt. Den historia som presenteras belyser de motsättningarna som fanns mellan nord- och sydsta-terna i USA, både i synen på slaveri samt skilda åsikter kring ekonomi och handel. I kapitlet be-skrivs kortfattat en religiös rörelse ”Abolitionisterna” som främst bestod av vita och svarta kvinnor som kämpade mot slaveriet. Texten lyfter den amerikanska författaren Lydia Maria Child som år 1833 publicerade den första bok som behandlade motståndet kring slavfrågan. Både boken och kvinnorörelse beskrivs haft stor inverkan i kampen mot att förbjuda slaveriet. Konflikterna mellan nord och sydstater lade grunden för det amerikanska inbördeskriget 1861–1865 vilket resulterade i att slaveriet avskaffades och industrialiseringen tog fart i USA. I samband med denna bakgrundsin-formation avslutas stycket med meningen ”[M]en rasdiskrimineringen kvarstod trots att slaveriet upphört.” På kapitlets sista sida finns en bild föreställande Martin Luther King som talar inför en 72
grupp människor. Till bilden ges denna text:
Slaveriet avskaffades i USA efter det amerikanska inbördeskriget, men fortfarande nästan hundra år se-nare diskriminerades afrikan-amerikaner i den amerikanska södern. Ett exempel är skilda sittplatser på bussarna för svarta och vita. Den 1 december 1955 vägrade Rosa Parks att ge plats för en vit man på bussen, och hon arresterades och dömdes till böter. Medborgarrättsrörelsen ledd av Martin Luther King organiserades då en bojkott mot bussbolaget, som slutade med att högsta domstolen förklarade att skilda
Sandberg et al. (2012), s. 141.
sittplatser på grund av hudfärg stred mot den amerikanska konstitutionen. Här ser vi Martin Luther King under ett möte då bojkotten planerades. Rosa Parks sitter i mitten längst fram. 73
Detta är den information som rent konkret behandlar medborgarrättsrörelsen i USA. Här lyfts Mar-tin Luther King och Rosa Parks som centrala frontfigurer. Bildtexten beskriver slaveriet som den historiska orsaken till att den svarta befolkningen diskriminerades under 1950-talet och behandlar en specifik händelse som väckt stor uppmärksamhet. Kapitlet ger oss ingen djupare information om vad medborgarrättsrörelsen som rörelse egentligen handlade om hur den togs i uttryck i det ameri-kanska samhället, ett perspektiv som inte heller presenterades i spelfilmen Hidden Figures. Via lär-oboken får vi också veta att både vita och svarta människor främst kvinnor kämpade mot slaveriet och de svartas rättigheter. Den enda svarta kvinna som ges utrymme i texten är Rosa Parks. Händel-sen beskrivs dock inte utifrån den svarta befolkningens perspektiv. Likheter som går att urskilja i jämförelse med spelfilmen Hidden Figures är att valet av att presentera aktören Martin Luther King, dock beskrivs han i läroboken som ledaren för medborgarrättsrörelsen, en presentation som inte lyfts i spelfilmen. Läroboken för även fram att svarta och vita hade skilda sittplatser på de lokala bussarna. Skillnader kring den historia som förs fram i läroboken är att den presenterar bakomlig-gande orsaker till segregationen i USA, någonting som inte behandlas i spelfilmen.
Kalla kriget
”Det kalla krigets värld” är ett eget kapitel i boken som översiktlig beskriver de konflikter som fanns mellan de tidigare allierade USA och Sovjetunionen vilket ledde till att Europa delades upp i en västlig och en östlig del där övriga världsländer tvingades välja sida. Den historia som förmedlas här beskriver hur de båda blocken stod för skilda ideologiska ståndpunkter. USA och stora delar av västvärlden förespråkade demokrati och marknadsekonomi och flertalet av dessa länder bildade den gemensam militärorganisation NATO på grund av rädslan för Sovjetunionens framfart. Östblocket präglades av kommunism samt bildade även de en militär pakt: Warzawapakten. Rädslan för ett nytt världskrig låg som en stor spänning över hela Europa då båda blocken hade tillgång till Atombom-ber. Ett kärnvapenkrig skulle kunna få förödande konsekvenser för hela världens befolkning. 74
Kapitlet behandlar utöver denna översiktsbeskrivning kortfattat olika konfliktområden och krig under denna period. De konflikter som ges utrymme är oenigheten och delningen av Tyskland och Korea. Även Koreakriget, Cubakrisen och Vietnamkriget behandlas i kortfattade stycken samt
Sandberg et al. (2012), s. 141.
73
Sandberg et al. (2012), s. 295-335.
Helsingforsdeklarationen som beskrivs bidra till kommunismens undergång. Läroboken Epos 1 b presenterar till skillnad från Hidden Figures ett annat perspektiv på det kalla kriget än den så kalla-de rymdkapplöpningen som ger utrymme i spelfilmen. Det som kan knytas till länkalla-dernas intresse för rymden behandlas i en liten faktaruta med rubriken ”stjärnornas krig”. Dock syftar detta till USA:s intresse för att utveckla ett nytt rymdvapensystem under tidiga 80-talet. Texten använder flitigt fler-talet aktörer i detta kapitel. Där ibland: Franklin D Roosevelt, Winston Churchill, Josef Stalin, Mao, Nikita Chrusjtjov, John F Kennedy, Mao Zedong, Richard Nixon, Jimmy Carter, Ronald Reagan, samt Michail Gorbatjov. Utifrån detta kan likheter kring valet av att presentera viktiga aktörer och 75
ledare urskiljas. I Spelfilmen Hidden Figures finns bilder och tavlor på den dåvarande presidenten John F Kennedy, även han nämns i läroboken, dock kortfattat i samband med Cubakrisen. Detta speglar ett intresse att visa vem som hade makten under en viss historisk tidsperiod.
Till skillnad från Hidden Figures presenterar Epos 1b en övergripande beskrivningen av det kalla kriget. Orsaker till att världen delades upp i två maktblock samt konsekvenser av de politiska motsättningar där konflikter, krig och samhällsförändringar lyfts i läroboken. Läroboken presenterar historien utifrån ett europeiskt perspektiv där Sovjetunionen med Josef Stalin i spetsen beskrivs som hänsynslös i sin framfart att implementera kommunistiskt styrelseskick i flertalet länder på den öst-liga sidan. Spelfilmen skildrar den kamp som utkämpades mellan USA och Sovjetunionen i sam-band med rymdkapplöpningen utifrån ett amerikanskt perspektiv men ger ingen antydan till en ne-gativ framställning av Sovjetunionen.
Etnicitet: den samiska befolkningen och rasbiologi i Sverige
Lärobokens skildring av samernas historia eller Sveriges rasbiologiska historia är i princip helt ofintlig. I kapitlet ”Demokrati eller diktatur? Europa och USA under mellankrigstiden” ges en be-skrivning kring Hitler och nazismens framfart i Tyskland och deras våldsamma metoder och dis-kriminering gentemot den judiska befolkningen. I samband med detta finns en faktaruta med rubri-ken ”Hade detta kunnat hända i Sverige?” Här ges en kortfattad beskrivning kring hur nazismen var en ideologi som legitimerades med rasism. Sedan beskrivs två olika former av rasism: den ena kopplat till hur vissa raser värderas högre än andra där texten exemplifierar den tyska rasens över-lägsenhet, vilket legitimerade massmord på judar. Den andra forman av rasism beskrivs som rashy-gien. Citerat ur texten: ”[O]ckså i Sverige infördes på 1930- och 1940-talen lagar som medförde tvångssterilisering av människor som beskrevs som ’undermåliga’. Idag har offren för
Sandberg et al. (2012), s. 295-335.
seringarna sent omsider fått upprättelse.” Detta är det ändå som på något sätt närmar sig frågan 76
om rasbiologins utbredning i Sverige och den människosyn som syftade till att alla individer inte ansågs lika värda. Dock fortfarande inte i närheten av samernas situation och den historia som pre-senteras i spelfilmen Sameblod.
Till skillnad från det perspektiv på historia som lyfts fram i Sameblod ger läroboken en an-nan skildring av Sveriges historia från sekelskiftet 1800/1900-talet fram till andra världskrigets bör-jan. En historia som presenteras i olika ställen i läroboken. I kapitlet ”Sverige 1870–1914: Bönder och arbetare” behandlas liberalismens inträda i Sverige, framväxten av olika folkrörelser samt hur den svenska tvåkammarriksdagen växer fram. Även unionsuppläsningen med Norge och rösträttens utveckling på 1900-talet ges utrymme. Sedan återkommer skildringar av Sveriges historia i sam77
-band med den text som behandlar första världskriget. Kortfattat beskrivs landets neutrala position under kriget vilket resulterade i sociala svårigheter så som ransonering av livsmedel, dåliga skördar samt utbredningen av ”spanska sjukan”. Även i kapitlen ”Norden under mellankrigstiden” och 78
”Andra världskriget” behandlas delar av den svenska historien. Ämnen som tas upp är bland annat depression, kris och arbetslöshet i Sverige under 1920-1930-talet. Per Albin Albinsson och svenska folkhemmets framväxt presenteras samt förändringar där sociala reformer skapar bättre villkor för den svenska befolkningen. I samband med andra världskriget start skildras Sveriges historia genom militära upprustning samt bildandet av en enig samlingsregering i syfte att bevara freden och hålla landets neutrala position. 79
Sammanfattningsvis är den historia som presenteras i läroboken Epos 1b främst inriktad på övergripande politiska, sociala och ekonomiska faktorer oavsett vilket tema som behandlas. Per-spektiv som inte går att urskilja i någon av spelfilmerna Hidden Figures och Sameblod. Läroboken fokuserar istället på tydliga förklaringar om orsakssamband och dess konsekvenser samt föränd-ringar i människors levnadsvillkor. Historiska skeenden så som Kalla kriget samt Sveriges utveck-ling och demokratisering ges relativt stort utrymme i läroboken. De personer som nämns är främst amerikanska presidenter, svenska politiker eller andra stora världsledare. Båda läroboken och spel-filmen Hidden Figures lyfter fram den amerikanska presidenten John F Kennedy samt Martin Lher Kring. Matin LutLher King nämns tillsammans med Rosa Parks, två svarta individer som ges
Sandberg et al. (2012), s. 240. 76 Sandberg et al. (2012), s. 194-204. 77 Sandberg et al. (2012), s. 227ff. 78 Sandberg et al. (2012), s. 249-255, 270f. 79
