Mätning av densitets- och fuktvariationer i trämaterial med hjälp av datortomografi förstudie

iiMPip(n)mTr

Göran Hägglund, Owe Lindgren

Mätning av densitets- och

fuktvariationer i trämaterial med

hjälp av datortomografi. Förstudie

Measuring of Density and Moisture

Variations in Wood with the Help of

Computer Tomography. Preliminary Study

TräteknikRapport nr 67

Trätek

Göran Hägglund och Owe L i n d g r e n

MÄTNING AV DENSITETS- OCH FUKT VAR I AT IGNER I TRÄMATE-RIAL MED HJÄLP AV DATORTOMGGRAFI. FÖRSTUDIE (STU D n r 8 3 5 6 3 9 )

Measuring of Dens-ity and Moisture Variations in Wood with the Help of Computer Tomography. Preliminary Study

TräteknikRapport n r 67/TräteknikCentrum, Rapport I 8706040

Nyckelord computed tomography density moisture content moisture distribution moisture flow Stockholm mars 1987

Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid FÖRORD 3 1. SAMMANFATTNING 4 2. BAKGRUND 4 3. DATORTOMOGRAFI 5 3.1 Allmänt 3 3.2 F u n k t i o n s p r i n c i p 5 3.3 B i l d r e k o n s t r u k t i o n 6 3.3.1 F i l t r e r a d återprojektion 7 4. EXPERIMENTELLT ARBETE 10 4.1 S y f t e 10 4.2 Tillvägagångssätt 10 5. RESULTAT 12 5.1 Försök 1 12 5.2 Försök 2 12

6. SLUTSATSER. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 12

7. REFERENSER 13 8. SUMMARY 14

FÖRORD

Föreliggande r a p p o r t är a t t se som en förstudie av v i l k a möjligheter dator-t o m o g r a f i n e r b j u d e r v i d mädator-tning av dator-träedator-ts d e n s i dator-t e dator-t , d e n s i dator-t e dator-t s v a r i a dator-t i o n e r i trä, träets fuktinnehåll, fuktfördelning och f u k t v a n d r i n g i trä.

Författarna r i k t a r e t t tack t i l l Västerbottens Landsting och d i r e k t i o n e n för Skellefteå L a s a r e t t , som ställt datortomografen t i l l förfogande.

Författarna är personalen på röntgenavdelningen e t t varmt tack s k y l d i g för a l l hjälp, samt e t t särskilt tack t i l l läkaren Jan van Haeringen och skö-t e r s k o r n a E l i s a b e skö-t h Lundsskö-tröm och E l l i e Holmberg, för a skö-t skö-t de sskö-tällskö-t upp på både o r d i n a r i e , men främst under i c k e - o r d i n a r i e a r b e t s t i d .

För övrig a s s i s t a n s med a r b e t e t r i k t a s e t t tack t i l l Sven Norberg, P h i l i p s Medical Systems, Ingvar Johansson och Svenska Träforskningsinstitutets avd e l n i n g för träteknik, numera TrateknikCentrum, samt Tom Morén, I n s t i t u t i o -nen för Träteknik, Skellefteå.

Rapporten p u b l i c e r a s som TräteknikRapport samt som t e k n i s k a r a p p o r t e r från t e k n i s k a högskolorna i Stockholm och Luleå, då den ingår i en av författar-nas (Owe Lindgrens) d o k t o r a n d s t u d i e r .

1. SAMMANFATTNING

I en förundersökning ingående i e t t STU-finansierat f o r s k n i n g s p r o j e k t , STU Dnr 835639, "Accelererad åldring av träytor: Tre o l i k a metoders k o r r e -l a t i o n t i -l -l n a t u r -l i g å-ldring", har möj-ligheterna a t t använda d a t o r t o m o g r a f i för utvärdering av f u k t v a n d r i n g e n genom färgskiktet i n i trämaterialet un-dersökts.

Resultaten v i s a r a t t d a t o r t o m o g r a f i t e k n i k e n med s t o r s a n n o l i k h e t går a t t u t v e c k l a t i l l en oförstörande mätmetod för a t t :

- mäta d e n s i t e t , d e n s i t e t s v a r i a t i o n e r , fuktinnehåll, fuktfördelning och f u k t v a n d r i n g i trä,

- utvärdera f u k t v a n d r i n g genom färgskikt på trämaterial.

2. BAKGRUND

När man bestämmer träets d e n s i t e t använder man s i g av t o r r v i k t s m e t o d e n . I k o r t h e t innebär denna a t t träet t o r k a s t i l l s a l l t v a t t e n avgått, v a r e f t e r förhållandet massa/volym beräknas.

V i l l man k o n s t a t e r a d e n s i t e t s s k i l l n a d e n i trä, måste p r o v m a t e r i a l e t sönder-delas i små b i t a r , v a r e f t e r d e n s i t e t e n bestäms e n l i g t t o r r v i k t s m e t o d e n .

Detta är idag den mest använda metoden v i d densitetsmätning och den är så-ledes förstörande, v i l k e t innebär a t t f o r t s a t t arbete med m a t e r i a l e t omöj-liggörs. Osäkerheten i mätningarna uppgår t i l l ca 2 ^, då man i n t e exakt kan avgöra när a l l t v a t t e n avgått.

De idag förekommande mätmetoderna för a t t mäta fuktinnehållet bygger på e l e k t r i s k a p r i n c i p e r . Man r e g i s t r e r a r därvid de förändringar i r e s i s t e n s e l l e r i e l e k t r i s k t fält som förorsakas av träets fuktinnehåll. Den s t o r a nackdelen med de e l e k t r i s k a metoderna är a t t man i n t e uppnår godtagbar nog-grannhet över fibermättnadspunkten.

För a t t mäta fuktfördelningen i trä måste p r o v m a t e r i a l e t y t t e r l i g a r e sön-derdelas och fuktinnehållet bestämmas genom t o r r v i k t s m e t o d e n . Metoden b l i r således förstörande och s a m t i d i g t avgår v a t t e n under sönderdelningen, var-för ingen större noggrannhet erhålls.

E t t a l t e r n a t i v t i l l d e t t a är a t t mäta resistansförändringar genom a t t slå i n s t i f t a l l t längre i n i trämaterialet. Tyvärr komprimeras trämaterialet r u n t s t i f t e n , varför någon större noggrannhet i n t e h e l l e r erhålls med denna metod.

Det är således mycket svårt a t t k o n t i n u e r l i g t följa fuktfördelningens för-ändring och därmed f u k t g r a d i e n t e r n a i trä.

3. DATORTOMOGRAFI

3.1 Allmänt

D a t o r t o m o g r a f i n har u t v e c k l a t s under 1 9 7 0 - t a l e t . Det grundläggande a r b e t e t utfördes av Godfrey H o u n s f i e l d ( 1 ) i England. Tomografin blev en metod med v i l k e n man kan d i a g n o s t i s e r a tumörer och blödningar samt ange deras

s t o r l e k och läge i hjärnan. H o u n s f i e l d f i c k mottaga N o b e l p r i s e t 1979,

Datortomografer f i n n s idag på a l l a s t o r a sjukhus i Sverige, där de förutom t i l l skallröntgen används t i l l helkroppsröntgen.

Tomograferingsteknikens möjligheter avseende k v a l i t e t s a s p e k t e r inom trätek-niken ( k v i s t , s p r i c k o r , kärnved/splintved) måste anses vara väl undersök-t a ( 4 ) . Däremoundersök-t h a r i n g e undersök-t arbeundersök-te uundersök-tförundersök-ts avseende d e n s i undersök-t e undersök-t s - och fukundersök-tför- fuktför-hållanden i trä.

3.2 F u n k t i o n s p r i n c i p

När en röntgenstråle p e n e t r e r a r e t t p r o v o b j e k t attenueras (absorberas och r e f l e k t e r a s ) strålningen. A t t e n u e r i n g e n beräknas e n l i g t formeln:

I = l o • e"*^ • ^ ( 1 ) där I = i n t e n s i t e t av genomfallande röntgenstrålning. I q = i n t e n s i t e t av påfallande röntgenstrålning, y = a t t e n u e r i n g s k o e f f i c i e n t . t = p r o v t j o c k l e k .

Sätter man f l e r a p r o v o b j e k t med samma p r o v t j o c k l e k , men med o l i k a attenue-r i n g s k o e f f i c i e n t e attenue-r , e f t e attenue-r vaattenue-randattenue-ra b l i attenue-r foattenue-rmeln:

I = l o . e - t • 21^ ( 2 )

Har man då e t t p r o v o b j e k t med v a r i e r a n d e a t t e n u e r i n g och t j o c k l e k (T) b l i r f o r m e l n :

dx ₍₃₎

Detta förutsätter a t t röntgenstrålningen som anges är av en enda våglängd. I v e r k l i g h e t e n avger e t t röntgenrör röntgenstrålning med f l e r a våglängder i e t t spektrum, varför e t t problem k a l l a t strålningshärdning (beamhardening) uppstår.

Under p e n e t r a t i o n e n v i s a r d e t s i g a t t de kortvågiga röntgenstrålarna " a t t e -nueras mindre" än de långvågiga röntgenstrålarna.

R i t a r v i e t t diagram över förhållandet påfallande röntgenintensitet/ genomfallande röntgenintensitet r e l a t e r a t t i l l p r o v t j o c k l e k , får d e t följande utseende:

idealt

verkligt

Prov tjocklek

F i g u r 1 . Strålningshärdning.

Strålningshärdningen måste därför kompenseras och d e t t a utförs och k a l i b r e -ras av d a t o r n . Därvid utgår man från v a t t n e t s a t t e n u e r i n g s k o e f f i c i e n t v i d 73 keV.

H o u n s f i e l d införde en s k H o u n s f i e l d - s k a l a som d e f i n i e r a s som

C T - t a l e t = 1000 • H.O — = 5263 - 1000 (4)

C T - t a l e t får då följande värden:

+ 1000 för a t t e n u e r i n g av p r o v o b j e k t med b e n - d e n s i t e t , O " " " " " v a t t e n - d e n s i t e t , - 1000 " " " " " l u f t - d e n s i t e t .

Som erkänsla för H o u n s f i e l d s f o r s k n i n g s a r b e t e har C T - t a l e t t i l l d e l a t s enhe-t e n H o u n s f i e l d ( H ) .

E l e k t r o n i s k t brus förorsakar v a r i a t i o n i Hounsfieldvärdena. E n l i g t t o m o g r a f t i l l v e r k a r n a är mätnoggrannheten ± 2 H. När sedan en röntgenbild r e k o n s t r u e r a s är b i l d e n en r e k o n s t r u k t i o n av en m a t r i s Hounsfield-värden, där v a r j e värde r e p r e s e n t e r a r a t t e n u e r i n g e n i e t t b i l d e l e m e n t ( p i c t u r e - e l e m e n t , p i x e l ) . 100 110 120 140 110 120 140 160 F i g u r 2. M a t r i s med Hounsfield-värden i b i l d e l e m e n t .

Hounsfield-värdena i r e s p e k t i v e b i l d e l e m e n t kan sedan översättas t i l l en gråskala så a t t ögat kan u p p f a t t a en b i l d .

3.3 B i l d r e k o n s t r u k t i o n

D a t o r t o m o g r a f i n utvecklades i snabb t a k t under 1 9 7 0 - t a l e t , varför man t a l a r om första, andra, t r e d j e och fjärde generationens datortomografer. I k o r t -het står generationerna för a l l t snabbare t o m o g r a f e r i n g s t i d e r ( 5 ) .

För a t t förklara b i l d r e k o n s t r u k t i o n e n utgår v i från en första generationens datortomograf. P r i n c i p e n är densamma för a l l a tomografer.

Röntgenröret och dess d e t e k t o r rör s i g p a r a l l e l l t över provföremålet A t t e n u e r i n g e n beräknas.

R ö n t g e n r ö r

\ ^ ^ D e t e k t o r

F i g u r 3. Första t r a n s l a t i o n e n : röntgenrör - d e t e k t o r .

Därefter v r i d s röntgenrör/detektorenheten V , rörelsen upprepas, attenue-r i n g e n beattenue-räknas.

t

C]

O

t

Detektor

Röntgenrör

F i g u r 4. 90:e t r a n s l a t i o n e n . E f t e r 18G:e t r a n s l a t i o n e n f i n n s då attenueringsvärdena r e g i s t r e r a d e 360' r u n t provföremålet.

För själva b i l d r e k o n s t r u k t i o n e n har f l e r a metoder u t v e c k l a t s ( i t e r a t i v , återprojektion, f i l t r e r a d återprojektion). Den numera nästan u t e s l u t a n d e förekommande metoden är f i l t r e r a d återprojektion och b e s k r i v s nedan.

3.3.1 F i l t r e r a d återprojektion

Strålningsfältets tvärsnittsyta i n d e l a s i små y t - e l l e r b i l d e l e m e n t .

Vid i n p l a c e r i n g av en s p i k i strålningsfältet r e g i s t r e r a s attenueringsvär-det i en r i k t n i n g och läggs i n i s a m t l i g a y t - / b i l d e l e m e n t i den r i k t n i n g e n

A

0 10 0

/

_{0 10 0}

\

0 10 0

\

0 10 0

]

\ ,

0 10 0

/

0 10 0

_/

F i g u r 6. Inläggning av attenueringsvärde i y t - / b i l d e l e m e n t , första t r a n s l a t i o n e n .

Detta utförs sedan för s a m t l i g a r i k t n i n g a r , v a r e f t e r attenueringsvärdet i s a m t l i g a y t - / b i l d e l e m e n t delas med a n t a l e t r i k t n i n g a r .

ro 0 0 0 0>

0 2 2 2 0

0 2 10 2 0

0 2 2 2 0

0 0 0 0 0

F i g u r 7. Rekonstruerad b i l d .

Attenueringsvärdet "översätts" t i l l en gråskala, d e t t a k a l l a s för återpro-j e k t i o n .

Av denna orsak läggs e t t e l e k t r o n i s k t f i l t e r med exempelvis följande p r i n -ciputseende i n på d e t e k t o r s i g n a l e n :

F i g u r 6 får då följande utseende: /

2

-5 10 -5

/o

2

-5 10 -5

2

o\

0 2

-5 10 -5

2 0

2

-5 10 -5

2

_0/

2

-5 10 -5

2

10

F i g u r 9. F i g u r 6 med e l e k t r o n i s k t f i l t e r

Figur 10 sammanställs sedan på samma sätt som f i g u r 7, v a r v i d b i l d e n b l i r skarp.

10

F i g u r 10. Rekonstruerad och f i l t r e r a d b i l d .

Hounsfield-värdena kan sedan överföras t i l l en gråskala och en b i l d fram-träder.

10

4. EXPERIMENTELLT ARBETE

4.1 S y f t e

Det e x p e r i m e n t e l l a a r b e t e t har d e l a t s upp i två försök:

- Försök 1 har som s y f t e a t t undersöka möjligheterna a t t utläsa e t t sam-band mellan röntgenattenuering och d e n s i t e t / f u k t k v o t .

- Försök 2 har som s y f t e a t t undersöka möjligheterna a t t utläsa fuktför-delningen i trämaterialet under en färgfilm.

4.2 Tillvägagångssätt Försök 1 M a t e r i a l : K o n d i t i o n e r i n g : Blötläggning: D a t o r t o m o g r a f i : Analys av r e s u l t a t e n : Torkning:

Fyra p r o v b i t a r f u r u s p l i n t u r samma u r s p r u n g s m a t e r i a l med dimensionen 14 x 59 x 116 mm t i l l v e r k a d e s .

En p r o v b i t vardera k o n d i t i o n e r a d e s t i l l 8, 12 och 20 % f u k t k v o t . P r o v b i t a r n a vägdes k o n t i n u e r l i g t en gång per dygn.

A v s i k t e n var a t t den fjärde p r o v b i t e n s k u l l e blötläggas för a t t erhålla f u k t k v o t över fibermättnad. E m e l l e r t i d gav l a s a r e t t e t besked om driftsstörningar på tomografen, var-för p r o v b i t e n togs upp u r v a t t n e t e f t e r 6 h. Senare samma dag hade driftsstörningen avhjälpts. V i d torrviktsbestäm-n i torrviktsbestäm-n g e f t e r tomograferitorrviktsbestäm-ngetorrviktsbestäm-n visade s i g p r o v b i t e torrviktsbestäm-n hålla etorrviktsbestäm-n g e n o m s n i t t s f u k t k v o t på 14 %.

De f y r a p r o v b i t a r n a tomograferades s a m t i d i g t över hela längden med inbördes snittavstånd 6 mm. Röntgenstrålens t j o c k l e k v a r 6 mm. P r o v b i t a r n a vägdes s t r a x före och s t r a x e f t e r tomograferingen.

V i d utvärderingen r e g i s t r e r a d e s röntgenattenueringen i r e s p e k t i v e p r o v b i t s tvärsnitt. Medelvärde och standardav-v i k e l s e östandardav-ver hela p r o standardav-v b i t e n beräknades.

P r o v b i t a r n a torkades i 105 °C, t i l l s dess ingen n o t e r b a r v i k t m i n s k n i n g r e g i s t r e r a d e s . V e r k l i g f u k t k v o t e n l i g t t o r r -viktsmetoden beräknades.

11 Försök 2 M a t e r i a l : D a t o r t o m o g r a f i ; R e g i s t r e r i n g av r e s u l t a t e n :

Två p r o v b i t a r f u r u s p l i n t ur samma utgångsmaterial med d i mensionen 30 X 97 X 250 mm t i l l v e r k a d e s och k o n d i t i o n e r a -des t i l l 12 % f u k t k v o t . P r o v b i t a r n a ytbehandla-des (två s t r y k n i n g a r ) med en kommersiell a l k y d r e s p e k t i v e a k r y l a t -färg. Ytbehandlingen skedde på f u r u s p l i n t e n s kärnsida samt på de två k a n t s i d o r n a . Tvärsnittsytorna förseglades.

De n y t i l l v e r k a d e p r o v b i t a r n a tomograferades med inbördes snittavstånd 20 mm. Röntgenstrålens t j o c k l e k v a r 10 mm.

Röntgenattenueringen på r e s p e k t i v e p r o v b i t s tvärsnitt r e -g i s t r e r a d e s i t r e områden under fär-gytan. De t r e valda om-rådena var den första och andra fjärdedelen av tvärsnitts-ytan närmast färgskikten. Det t r e d j e området blev åter-stående tvärsnittsyta. Se f i g u r 1 1 .

F i g u r 1 1 . Områden under färgytan

Blötläggning:

Attenueringens medelvärde och s t a n d a r d a v v i k e l s e i respek-t i v e område över hela p r o v b i respek-t e n beräknades.

De två p r o v b i t a r n a lades f l y t a n d e i v a t t e n k a r med färgytan nedåt i f y r a dygn. D a t o r t o m o g r a f i : R e g i s t r e r i n g av r e s u l t a t e n : Försegling: Se ovan. Se ovan.

Den obehandlade tr'aytan förseglades med e t t t j o c k t l a g e r p o l y u r e t a n l i m för a t t förhindra a t t tillfört v a t t e n s k u l l e vandra u t genom den obehandlade y t a n . A v s i k t e n var alltså a t t t v i n g a f u k t e n a t t även d i f f u n d e r a u t genom färgskik-t e färgskik-t . K o n d i t i o n e r i n g : P r o v b i t a r n a k o n d i t i o n e r a d e s i k l i m a t motsvarande 12 % f u k t k v o t i 7 dygn. D a t o r t o m o g r a f i : Se ovan. R e g i s t r e r i n g av r e s u l t a t e n : Se ovan.

12

5. RESULTAT 5.1 Försök 1

De beräknade medelvärdena av attenueringsvärdena med s t a n d a r d a v v i k e l s e f o r r e s p e k t i v e k o n d i t i o n e r a d p r o v b i t infördes i diagram med Hounsfield-värdena

(H) som y-axel och f u k t k v o t ( u ) som x - a x e l . Se diagram 1 .

Samtliga förändringar är s i g n i f i k a n t a på 99 % konfidensnivå, förutom mellan p r o v b i t a r n a som k o n d i t i o n e r a t s t i l l 11 och 14 %. S t a n d a r d a v v i k e l s e n för den p r o v b i t som är k o n d i t i o n e r a d t i l l 14 % är som väntat s t o r på grund av den avbrutna blötläggningen.

Resultaten t y d e r på a t t d e t med hög s a n n o l i k h e t går a t t r e l a t e r a röntgen-a t t e n u e r i n g och densitet/fuktinnehåll i trä.

5.2 Försök 2

De uppmätta medelvärdena för a t t e n u e r i n g e n med s t a n d a r d a v v i k e l s e för de ny-t i l l v e r k a d e p r o v b i ny-t a r n a infördes i område för område i diagram 2.

I diagram 3 infördes motsvarande värden för de blötlagda p r o v b i t a r n a .

I diagram 4 infördes motsvarande värden för de k o n d i t i o n e r a d e p r o v b i t a r n a .

I diagram 5 h a r medelvärdesförändringarna i attenueringsvärden för de blötlagda och de k o n d i t i o n e r a d e p r o v b i t a r n a införts, r e l a t e r a t t i l l de n y t i l l -verkade p r o v b i t a r n a s utgångsvärden.

Samtliga förändringar är s i g n i f i k a n t a på 99 % konfidensnivå.

R e s u l t a t e n t y d e r på a t t d i f f u s i o n e n genom färgfilmen går snabbare genom ak-r y l a t e t än genom alkyden.

6. SLUTSATSER. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

De erhållna r e s u l t a t e n v i s a r a t t d a t o r t o m o g r a f i med s t o r s a n n o l i k h e t går a t t u t v e c k l a t i l l en oförstörande metod för mätning av d e n s i t e t , d e n s i t e t s -v a r i a t i o n e r , fuktinnehåll, fuktfördelning och f u k t -v a n d r i n g i trämaterial.

Dessutom är d a t o r t o m o g r a f i n lämplig a t t använda v i d utvärdering av f u k t -vandring i n och u t u r ytbehandlat trä.

Det f o r t s a t t a a r b e t e t bÖr i n r i k t a s mot anpassning från användningen av datortomograf in som d i a g n o s t i s k t instrument inom medicinen t i l l e t t i n s t r u -ment för mätningar av d e n s i t e t och fuktinnehåll i trä.

13

7. REFERENSER

1. G.N. H o u n s f i e l d : Computerized Transverse A x i a l Scanning Tomography. Br. J. R a d i o l . 46, 1016 (1973).

2. D.M. Benson-Cooper, R.L. Knowles, F.J. Thompson, D.3. Cown: Computed tomographic scanning f o r the d e t e c t i o n of d e f e c t s w i t h i n l o g s . FRI B u l l e n t i n No. 8-1982. F o r e s t Research I n s t i t u t e , Rotorua, New Zealand,

3. H. E l l i n g e r , I . L . Morgan, R. K l i n s i e k , F. Hopkins, J. N i e l s Thompson: Tomographic a n a l y s i s of s t r u c t u r a l m a t e r i a l s . SPIE v o l . 182: Imaging A p p l i c a t i o n s f o r Automated I n d u s t r i a l I n s p e c t i o n and Assembly 1979:p 179-185.

4. T. Asplund, L.G. Johansson: Förstudie - datortomograf för träteknisk s k o g l i g f o r s k n i n g och u t v e c k l i n g . STFI-meddelande s e r i e A n r 904/Trä-teknikRapport nr 53, 1984.

14

8. SUMMARY

I n t h i s i n v e s t i g a t i o n the p o s s i b i l i t i e s o f using computed tomography as a t o o l f o r e v a l u a t i n g m o i s t u r e - f l o w through a s u r f a c e - c o a t i n g has been exa-mined.

The r e s u l t s show t h a t computed tomography most l i k e l y can be developed i n t o a n o n - d e s t r u c t i v e method o f measuring:

Density and d e n s i t y v a r i a t i o n s i n wood.

Moisture c o n t e n t , moisture d i s t r i b u t i o n and m o i s t u r e - f l o w i n wood.

15

DIAGRAM 1: Attenuering-—fuktkvot

H

- 6 0 0

-610

-620

-630

-640

-650

10

15 20

u %

- 6 6 0

16

DIAGRAM 2 : Attenuering under f ä r g f i l m

-nyti l l v e r k a t m a t e r i a l

H

5 4 0

-- 5 5 0

-560-

•^570--580

-590

Område H

1 2

-540

5 5 0

--560

-570

-580-590

Område

1 2

ALKYD

AKRYLAT

17

DlAGRAM 1* : Attenuering under färgfilm

-b l ö f l a g t material 4 dygn

H

1-2

Område H

1 2

Område

-540+

5 4 0

--550-

- 5 5 0 1

-560-

- 5 6 0

-5701

- 5 7 0

-580-

-580-- 5 9 0

- 5 9 0

ALKYD

AKRYLAT

18

DIAGRAM Attenuering under färgfilm

-e f t -e r 7 dygns kondition-ering

H

-540

-550-- 550--

560-- 5 7 0

-580--590

Område H

1 2

H

h-

-540-- 540--

550-

-560--570

-

580-- 5 9 0

Område

1 2

H »

-1

ALKYD

AKRYLAT

19

DIAGRAMS: Attenuering under f a r g f i l m

-medelvärdesförändringar r e l .

n y t i l l v e r k a t m a t e r i a l

A H AKRYLAT

A H ALKYO

30-2S

20

15

10

\

.

\

30f \

25

20-15

10-

5-1 2 3 5-1 2 3

Område Område

— — — E f t e r b l ö t l ä g g n i n g U d y g n

Detta digitala dokument skapades med anslag fran

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

Trätel<nlkCentru

s m i i l l I K»l< I K A I I k N I S K I O R S K N

Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 65031 expolar s Telefax: 0910-652 65