• No results found

Invandrares upplevelser av sjuksköterskans bemötande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Invandrares upplevelser av sjuksköterskans bemötande"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Invandrares upplevelser av sjuksköterskans

bemötande

En litteraturstudie

My Binnquist

Emelie Olsson

Handledare: Louise Stjernberg

Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona Januari 2015

(2)

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari 2015

Invandrares upplevelser av sjuksköterskans

bemötande

My Binnquist

Emelie Olsson

Sammanfattning

Bakgrund: Den stora befolkningsökningen som sker i Sverige idag beror delvis på att

invandringen är större än utvandringen. Invandrare som bosätter sig i Sverige flyr från bland annat krig och svält och deras fysiska och psykiska ohälsa kan därför vara hög. Patienter med invandrarbakgrund kan därför vara i stort behov av vård men kan missgynnas på grund av språk- och kulturskillnader vilket försämrar vårdkvaliteten och patientsäkerheten.

Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från

sjuksköterskan.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie med Graneheim och Lundmans tolkning av

Krippendorffs innehållsanalys baserad på vetenskapliga artiklar.

Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig tillfreds, Att känna sig otrygg,

Att inte vara delaktig i sin vård och Bristande kommunikation. Patienter upplevde att

sjuksköterskans bemötande inte påverkades av deras invandrarbakgrund och att hon eller han hade en positiv inställning. Majoriteten av patienterna upplevde dock att sjuksköterskan inte engagerade sig i att informera och förstå patienten. Bemötandet från sjuksköterskan bidrog även till att de kände sig objektifierade och inte respekterade.

Slutsats: De upplevelser som framkom i resultatet av patienterna kan innebära att de fick

sämre vård då vården inte helt verkade vara personcentrerad på grund av språkskillnader. För att patienter med invandrarbakgrund ska uppleva trygghet i bemötandet bör sjuksköterskan engagera sig och ha en positiv inställning i sitt bemötande. Denna studie ger sjuksköterskan förståelse hur ett bemötande kan påverka denna patientgrupps upplevelser av vården. Det största fyndet är att upplevelserna till största del berodde på språkskillnader vilket visar på vikten av att samtliga invandrare går på språkundervisning och lär sig svenska. Det behövs även fler empiriska studier för att få bredare kunskap om ämnet.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning 4

Bakgrund 5

Problem med språk- och kulturskillnader 5

Invandrare 5

Patienten med invandrarbakgrund 5

Upplevelse 6 Sjuksköterskans ansvarsområde 6 Bemötande från sjuksköterskan 7 Kommunikation 7 Teoretisk referensram 7 Syfte 8 Metod 8 Datainsamling 8 Urval 9 Inklusionskriterier 9 Kvalitetsgranskning 9 Dataanalys 10 Resultat 11

Att känna sig tillfreds 11

Att känna sig otrygg 12

Att inte vara delaktig i sin vård 12

Bristande kommunikation 13 Diskussion 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 17 Slutsatser 19 Självständighet 19 Referenser 20 Bilaga 1 Databassökningar 23 Bilaga 2 Granskningsprotokoll 24

(4)

Bilaga 3 Dataanalys 25

(5)

Inledning

Under det första halvåret av 2014 skedde den största befolkningsökningen på många år enligt Statistiska centralbyrån (2014). Den stora ökningen beror delvis på att invandringen är större än utvandringen (ibid). Heikkilä och Ekman (2000) skriver att invandrare som kommer till Sverige kan ha en annan kultur och tala ett annat språk, vilket kan innebära att de uppfattar hälso- och sjukvården på ett annat sätt jämfört med de som är födda i Sverige. Det kan därför vara av betydelse för vårdpersonal att ha kunskap och förståelse över att dessa patienters förväntningar på hälso- och sjukvården kan se annorlunda ut (ibid). Akhavan (2012) skriver att en effektiv kommunikation har en central roll för att ett bra bemötande ska existera. Kultur- och språkskillnader kan leda till missförstånd och misstro, vilket i sin tur kan leda till ojämlikheter i hälso- och sjukvården (ibid).

Socialstyrelsen (2011) skriver att en bra kommunikation med patienten kan vara en

bidragande faktor för att en hög patientsäkerhet ska existera. Suurmond, Uiters, de Bruijne, Stronks och Essink-Bot (2010) skriver att när kommunikationen brister på grund av

skillnader i språk eller kultur kan patientsäkerheten riskeras. McCarthy, Cassidy, Graham och Tuohy (2013) menar även att vårdkvaliteten hos patienter med invandrarbakgrund kan

försämras på grund av språkskillnader. Detta kan bero på missförstånd i kommunikationen, då kulturen kan påverka ens sätt att tolka den ickeverbala kommunikationen (ibid).

Tidigare studier har främst haft fokus på hur sjuksköterskan upplever att bemöta patienten med invandrarbakgrund och mindre fokus på hur patienten själv upplever bemötandet skriver Dogan, Tschudin, Hot och Özkan (2009). Ett större fokus på hur patienten med

invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan kan bidra till en förbättrad vårdkvalitet och högre patientsäkerhet (ibid). För att kunna förbättra vården för patienter med invandrarbakgrund och för att sjuksköterskan ska få kunskap om hur hon eller han ska

bemöta dessa patienter finns det behov av att göra en sammanställning av tidigare studier inom ämnet. Därför är det av intresse att beskriva hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan.

(6)

Bakgrund

Problem med språk- och kulturskillnader

Hultsjö och Hjelm (2005) skriver att vården för patienten med invandrarbakgrund kan försämras vid språk- och kulturskillnader. Hultsjö och Hjelm (2005) och Ng och Newbold (2011) skriver att språkskillnaderna gör att patienten inte kan uttrycka sina besvär vilket gör det problematiskt för sjukvårdspersonal att bilda en uppfattning om patientens problem. Vidare menar de att språkskillnaderna gör det svårare för personal att kommunicera och delge information till patienten (ibid). Sättet att kommunicera kan skilja sig beroende på vilken kultur individen har vilket kan leda till hinder i kommunikationen beskriver Hultsjö och Hjelm (2005). Hinder i kommunikationen kan leda till missförstånd och öka risken för feldiagnostisering och olämpliga behandlingar vilket kan försämra vårdkvaliteten och riskera patientsäkerheten (ibid).

Invandrare

International Organization for Migration [IOM] (2004) förklarar att begreppet invandrare används om personer som härstammar från ett land och bosätter sig i ett annat. Anledningar till varför invandrare flyttar till ett annat land kan vara för att förbättra sitt materiella eller sociala förhållande samt förbättra utsikterna för sig själva eller sin familj. Invandringen kan bero på olika orsaker såsom natur- eller miljökatastrofer, krig eller svält (ibid). Ekberg (2007) beskriver Sverige idag som ett mångkulturellt samhälle och från 1970-talet och framåt har arbetskraftsinvandringen ersatts av flyktinginvandring vilket speglar oroligheter och krig. Flykting är en person som flyr från sitt hemland för att överleva med en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet eller tillhörighet till en samhällsgrupp eller politisk åskådning skriver The UN Refugee Agency [UNHCR] (2010). I denna litteraturstudie räknas alla flyktingar in under begreppet invandrare.

Patienten med invandrarbakgrund

Eriksson (1993) förklarar att begreppet patient hör ihop med sjukdom och lidande och

kommer från latinets ”pati” som betyder tåla och lida. Dagens patientbegrepp har förändrats i betydelsen och knyts alltmer till sjukdom, diagnos och behandling skriver Kasén (2012). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) förklarar begreppet patient som en person som tar emot hälso- och sjukvård.

(7)

SOU (2006:78) beskriver att den psykiska och fysiska ohälsan är högre hos patienter med invandrarbakgrund än hos patienter som är födda i Sverige. Hultsjö och Hjelm (2005) skriver att patienten med invandrarbakgrund kan vara särskilt sårbara på grund av påtvingad

invandring och traumatiska upplevelser i sitt ursprungsland och kan därför vara i stort behov av vård.

Upplevelse

Enligt Travelbee (1971) är upplevelse en känsla som är subjektiv. Alla människor upplever saker på olika sätt och en upplevelse är unik för varje individ. Individen lär sig att hantera olika situationer genom att uppleva dessa och får då med sig nya erfarenheter i livet (ibid).

Sjuksköterskans ansvarsområde

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) definierar begreppet hälso- och sjukvård som att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården innefattar och utförs av hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och kommun. Lagen säger även att sjukvården ska utföras så att kraven för en god vård uppfylls, genom att tillgodose patientens behov av trygghet och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (ibid).

Sjuksköterskan är en av hälso- och sjukvårdspersonalen och har ansvarsområdet omvårdnad skriver Socialstyrelsen (2005). Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2010) skriver att omvårdnad vanligen bedrivs på personnivå och ska utföras så att patienten och närstående känner trygghet. Omvårdnad ges till en person som är i behov av till exempel stöd, aktiv hjälp och guidning. Målen för omvårdnaden är att lindra lidande, förebygga ohälsa, främja hälsa och välbefinnande (ibid). McCance och McCormack (2013) skriver att en av sjuksköterskans kärnkompetenser är att ge en personcentrerad omvårdnad som handlar om att göra patienten delaktig i sin vård. Den personcentrerade omvårdnaden ska ge patienten tillfredsställelse och delaktighet i vården samt en känsla av välbefinnande (ibid).

Socialstyrelsen (2005) menar att omvårdnad ska ges till alla oavsett hudfärg, språk,

trosuppfattning eller kulturell bakgrund. Leininger (2006) beskriver kultur som ett begrepp med flera betydelser. Kultur är lärda, delade och överförda värderingar, övertygelser, normer och levnadssätt som är delad av flera, såsom grupper eller större samhällen. Kulturen är en social interaktion som har inflytande på ens bemötande, handlande och tänkande (ibid).

(8)

Bemötande från sjuksköterskan

Hansson-Pourtageri (2002) beskriver att ett möte är ett samspel mellan människor där de bemöter varandra på olika sätt. Reaktionen av ett möte ser olika ut men styrs av det inre, erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen som existerar (ibid). Enligt

Socialstyrelsen (2005) är en del av sjuksköterskans ansvarsområde att bemöta, informera och undervisa patienter. Sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta alla i möten kring

omvårdnaden på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska informera och göra patienten och närstående delaktiga i vården genom att förvissa sig om att de förstått den information som delgetts. Patienten ska alltid bli bemött av sjuksköterskan med omtanke och respekt så att dennes värdighet och integritet respekteras (ibid).

Kommunikation

Dogan et al. (2009) skriver att i alla möten mellan individer sker det kommunikation och att varje möte i vården är unikt och kräver en effektiv kommunikation. Jain och Krieger (2011) menar att kommunikation innebär ett utbyte av information, där minst två individer integrerar med varandra. Den verbala kommunikationen sker via det verbala språket, symboler, tecken och signaler medan den ickeverbala kommunikationen sker genom kroppsspråk,

ansiktsuttryck, utseende eller tonen på rösten (ibid).

Vidare menar Dogan et al. (2009) att språket har en utvecklande eller begränsande roll i kommunikationen, den utgör en möjlighet men kan även utgöra problem som kan hämma den. Begränsningarna beror på att ordens betydelse eller innebörd går förlorad vid

översättning mellan olika språk. Detta kan leda till missförstånd och risker i möten med vården (ibid). Även Socialstyrelsen (2011) beskriver att kommunikationen i vården kan orsaka problem då information kan tolkas på olika sätt eller riskerar att utebli.

Teoretisk referensram

Till litteraturstudien har Leiningers (1995) teori ”Cultural Care Diversity and Universality” valts. Leiningers teori menar att det är av stor betydelse att ta hänsyn till människors kulturella bakgrund för att förstå dem och ge omvårdnad på ett tillfredsställande sätt (ibid). Leininger och McFarland (2002) skriver att huvudbegreppet i teorin är transcultural nursing som står för mångkulturell omvårdnad, vilket är något som ska eftersträvas.

(9)

Leininger (1995) beskriver vidare att syftet med teorin är att förbättra vårdkvaliteten för människor med annan kulturell bakgrund genom att studera olika sätt att se på omvårdnad. Omvårdnad ska då kunna erbjudas kulturspecifikt och samtidigt förbättra omvårdnaden för människor med lika eller olika kulturella bakgrunder (ibid).

Det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens syn på sin sjukdomsupplevelse och hur patienten önskar bli hjälpt förklarar Leininger (1995). Om omvårdnaden inte är

kulturanpassad kan det istället uppstå negativa konsekvenser såsom konflikter och problem, vilket i sin tur kan leda till att patientens sjukdomsförlopp förlängs eller att välbefinnandet försämras (ibid). Leininger och McFarland (2002) menar att om sjuksköterskan kan bemöta patienten så som de vill bli bemötta kan det främja till välmående och snabbare tillfrisknande. Leiningers teori är användbar vid reflektion över betydelsen av en kulturanpassad vård.

Syfte

Syftet var att beskriva hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan.

Metod

För att få en bredare och djupare förståelse om ämnet gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes utifrån vetenskapliga artiklar som har granskats och sammanställts. Förhållningssättet var förutsättningslöst och med strävan efter en

helhetsförståelse. Den kvalitativa ansatsen innebar att informationen belystes och resultaten sammanställde specifika fenomen (Olsson & Sörensen, 2011).

Datainsamling

Databaserna Cinahl och PubMed användes för att få fram vetenskapliga artiklar. Cinahl har fokus på omvårdnadsvetenskapliga artiklar och PubMed är en databas med vetenskapliga artiklar som är inriktade på bland annat medicin och omvårdnad (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).

(10)

De sökord som användes var immigrants, emigrants, migrants, minority groups, ethnic

groups, refugees, health care, patient perspective, communication, Sweden, caring, nursing,

samt experiences.

Sökorden kombinerades med olika booleska sökoperatörer. De sökoperatörer som användes och kombinerades i sökningarna av de vetenskapliga artiklarna var OR och AND. OR gjorde det möjligt att förena olika söktermer medan AND separerade dem, vilket bidrog till att sökningarna ringade in de relevanta vetenskapliga artiklarna till ett avgränsat område (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).

Urval

Sökkombinationerna i Cinahl och Pubmed resulterade i 362 vetenskapliga artiklar. Efter att ha läst samtliga titlar ansågs 54 artiklar matcha sökorden och abstraktet lästes igenom i dessa artiklar. Efter att ha läst igenom dessa artiklars abstrakt noggrant och läst igenom artiklarna uteslöts 47 stycken artiklar eftersom de inte ansågs besvara syftet och inklusionskriterierna. Anledningar till varför artiklarna uteslöts var att de inte utgick från patienten med

invandrarbakgrund, att de hade en kvantitativ metod, att de inte var under

allmänsjuksköterskans ansvarsområde, att personerna i studien kunde det svenska språket eller att de var medicinskt inriktade. Kvar återstod sju stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som lästes igenom noggrant och ansågs besvara syftet (se Bilaga 1).

Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna för datainsamlingen av de vetenskapliga artiklarna var att studierna skulle vara genomförda i Sverige samt skrivna på engelska. Då studien utgick från hur patienten med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan skulle artiklarna vara av kvalitativ ansats samt ur patientens perspektiv. Då patienter med invandrarbakgrund söker vård och möter sjuksköterskor i både sluten- och öppenvård skulle artiklarna utgå från detta. Artiklarna skulle även inkludera patienter med invandrarbakgrund samt att de inte kunde behärska det svenska språket. För att begränsa sökningarna skulle artiklarna vara från år 2000 till 2014.

Kvalitetsgranskning

Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall för studier med kvalitativ metod. Granskningen gjordes för att kunna bedöma om artiklarna höll

(11)

en tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet (se Bilaga 2). Bedömningsmallen innehåller 20 olika frågor om studiens syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser där ett val gjordes mellan fyra olika svarsalternativ. Svarsalternativen ser olika ut mellan frågorna och ger noll till tre poäng beroende på hur hög kvaliteten studien har i de olika områdena. Efter genomförd granskning av studien räknades den sammanlagda poängen ut och den kunde högst få 48 poäng. Därefter omräknades poängsumman till procent. Kvaliteten bedömdes genom en tregradig skala, som Grad 1, Grad 2, och Grad 3. Grad 1 innebar hög kvalitet medan Grad 3 stod för de studierna med låg kvalitet. För att en studie skulle få hög kvalitet (Grad 1) behövde den få minst 80 %, medel kvalitet (Grad 2) minst 70 % och låg kvalitet (Grad 1) minst 60 %. Om en studie hade fått en sammanställning på under 60 % användes den inte i arbetet. Alla sju ansågs uppfylla tillräcklig kvalitet för att inkluderas, sex stycken bedömdes som hög kvalitet och en bedömdes som medel kvalitet.

Dataanalys

Den analysmetod som gjordes var utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning på Krippendorffs kvalitativa innehållsanalys (se Bilaga 3). Artiklarnas innehåll granskades enligt en manifest innehållsanalys med latenta inslag. En manifest innehållsanalys innebär att de uppenbara och synliga komponenterna i texten tas tillvara. För att få fram det som inte är synligt i texten och för att få fram det underförstådda tolkas texten genom en latent innehållsanalys (ibid).

De utvalda artiklarna lästes igenom flera gånger för att skapa en helhetsbild över innehållet. Därefter valdes meningsenheter ut av författarna som svarade på syftet. Författarna tog ut meningsenheterna var för sig och jämförde därefter att samma meningsenheter hade tagits ut. En meningsenhet är en konstellation av ord, meningar eller stycken och som relaterar till samma centrala betydelse. Eftersom artiklarna var skrivna på engelska så översattes meningsenheterna till svenska, samtidigt som den engelska versionen sparades för att inte förlora innebörden av meningsenheterna vid kommande kondensering. Fortsättningsvis

gjordes innehållsanalysen tillsammans av båda författarna, där det latenta diskuterades mellan författarna. Diskussionen av det latenta och underförstådda gick ut på att författarna såg till att tolkningarna av meningsenheterna var de samma. Kondensering av meningsenheterna gjordes vilket innebar en förkortning av texten samtidigt som kärnan och innebörden bevarades. Av de kondenserade meningsenheterna gjordes kodningar som är korta

(12)

hitta likheter och skillnader i materialet och koder med samma betydelse delades sedan upp i kategorier. En kategori skulle besvara frågan ”Vad?” och identifierades som en röd tråd genom koderna (Graneheim & Lundman, 2004).

Resultat

Resultatet baserades på de vetenskapliga artiklarna om hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan och delades upp fyra kategorier (se Bilaga 4). Kategorierna var ”att känna sig tillfreds”, ”att känna sig otrygg”, ”att inte vara delaktig i sin vård” och ”bristande kommunikation”.

Att känna sig tillfreds

När invandrare kom till Sverige upplevde de att den svenska sjukvården hade en hög standard av vård som sjuksköterskan var en del av. Uttryck som att komma till himlen uppgavs om sjukvården och de beskrev vårdpersonal som änglar (Hovde, Hallberg & Edberg, 2008). En känsla av respekt upplevdes av patienter då sjuksköterskan förde en bra kommunikation. Detta bidrog till att patienter med invandrarbakgrund inte kände sig som främlingar inför sjuksköterskan. En bra kommunikation gav även en känsla av att vara mindre sjuk

(Brämberg, Nyström & Dahlberg, 2010).

Patienter med invandrarbakgrund kände sig rättvist behandlade då de upplevde att de hade blivit behandlade på samma sätt som en svensk. De upplevde att behandlingen inte hade påverkats av deras invandrarbakgrund (Razavi, Falk, Björn & Wilhelmsson, 2011).

Sjuksköterskan ansågs vara trevlig, vänlig och omtänksam i sitt bemötande (Hovde et al., 2008). Patienterna kände tacksamhet gentemot sjuksköterskorna och arbetet som de utförde (Hovde et al., 2008; Martinsson, Edberg & Janlöv, 2013). Patienterna kände sig aldrig

missgynnade på grund av deras bakgrund vilket gjorde att de kände sig nöjda och accepterade (Martinsson et al., 2013). Sjuksköterskan upplevdes vara omtänksam och patienter kände sig likvärdiga och omhändertagna (Hjelm, Bard & Apelqvist, 2012):

…a very nice person...she is educated…it doesn’t matter for her whether you are Swede or a foreigner…I felt she cared about my health…when she said she wanted me to learn…she was such a nice person…(Hjelm et

(13)

Sjuksköterskorna uppfattades som att de brydde sig om hela familjen som berörde patienten i fråga (Razavi et al., 2011):

They care in that when he hasn’t had an appointment in a long while, he is given one and everyone cares, and asks qusestions and is involved, so that I feel they care not only about A (the patient) but also about S (A’s brother) (Razavi et al., 2011, s. 322).

Patienter med invandrarbakgrund upplevde att deras förväntningar av sjuksköterskan blev uppfyllda då hon hade en positiv inställning i sitt bemötande och behandlade dem på ett trevligt sätt. Patienter kände sig omhändertagna då sjuksköterskan gav dem detaljerad information om sjukdomstillståndet (Hjelm, Bard, Nyberg & Apelqvist, 2007). En del patienter såg kommunikationen med sjuksköterskan som oproblematisk (Hjelm et al., 2012).

Att känna sig otrygg

Patienterna upplevde att de inte blev tagna seriöst (Razavi et al., 2011; Brämberg et al., 2010). De blev kontinuerligt hänvisade från en avdelning till en annan och ingen verkade vilja ta ansvar för deras problem, vilket påverkade deras tillit negativt och att de inte kände sig omhändertagna (Razavi et al., 2011). Vissa kände även att de inte blev respekterade, vilket ökade deras lidande (Brämberg et al., 2010). De upplevde att deras förväntningar inte uppfylldes då de inte fick tillräcklig vård och att de blev ifrågasatta av sjuksköterskan (Hjelm et al., 2012).

En del patienter upplevde att de kände sig förbisedda, objektifierade och kränkta i

bemötandet från sjukvårdspersonal, bland annat sjuksköterskan, vilket bidrog till en osäkerhet hos dem (Brämberg et al., 2010). Stressad personal var något som flera upplevde vilket ledde till att de inte vågade be om hjälp vid behov och önskemål (Martinsson et al., 2013). Dock grundade sig den största upplevelsen av bemötandet i språkhinder och svårigheter med att kunna delta i vården (Brämberg et al., 2010).

Att inte vara delaktig i sin vård

Upplevelsen av att inte få vara delaktig i sin vård grundade sig i att patienter upplevde att de inte fick ta egna beslut och att de inte blev förstådda på grund av språkskillnader (Martinsson et al., 2013; Brämberg et al., 2010). Patienter med invandrarbakgrund kände sig

(14)

att återhämta sig i sitt sjukdomstillstånd. Patienter kände sig kränkta när de inte fick vara en del i vården men uttryckte inte detta till sjukvårdspersonal. Utanförskapet i vården och känslan av att vara kränkt var något som patienter led av men hade accepterat detta lidande i tysthet (Brämberg et al, 2010).

Patienter upplevde att de inte blev tillfrågade och att det hade blivit en vana vilket resulterade i att de alltid instämde med sjukvårdspersonalen (Brämberg et al., 2010). Att inte få vara delaktig i sin vård uppgav en känsla av att inte få bestämma över sig själv. Denna känsla bidrog till en frustration mot vårdpersonal (Martinsson et al., 2013).

Bristande kommunikation

Patienter med invandrarbakgrund som inte behärskade det svenska språket upplevde att de fick sämre vård. Eftersom deras förmåga till att kommunicera var begränsad upplevde de att dem inte fick de hjälpmedel som de hade rätt till vilket ökade deras känsla av att bli

övergiven. Känslan av att bli övergiven grundade sig även i att patienter upplevde att det var få sjuksköterskor som tog sig tid till att lyssna och försöka förstå dem (Hovde et al., 2008). Att inte kunna kommunicera i det svenska språket ledde även till att patienter med

invandrarbakgrund kände sig vilsna och osäkra (Martinsson et al., 2013).

I många möten med sjuksköterskan upplevde patienter att informationen inte var tillräcklig eller att den uteblev (Brämberg et al., 2010; Bäärnhielm & Ekblad, 2000; Razavi et al., 2011). I många fall upplevdes informationen som omöjlig att förstå. Patienter upplevde att

vårdpersonal inte informerade fullständigt då de inte presenterade underliggande antaganden. Utebliven information om vad deras sjukdom eller symtom innebar bidrog även till en känsla av tomhet och ovetskap hos patienten (Bäärnhielm & Ekblad, 2000). Patienter förklarade att de inte fick tillgång till information, varken skriftlig eller muntlig vilket bidrog till en skillnad mellan deras förväntningar och den vård de fick. Därför uppstod det missförstånd mellan patienter och personal vilket resulterade i en försämrad vård (Hjelm et al., 2007; Razavi et al., 2011). I flera fall kände patienter sig besvikna och irriterade över att informationen uteblev (Razavi et al., 2011; Brämberg et al., 2010):

One day a doctor and a nurse visited me. They did not ask about anything, they wrote down notes and then went away. That day, when I am not asked about anything or I am not allowed to make own decisions,

(15)

how do you think that feels for me? The visit only resulted in new medicines. Why didn’t they tell me? I was disappointed and wondered why they did not inform me. That day I was disappointed and annoyed. Because of my illness, they did not … take me seriously. That made my symptoms worse; my suffering increased (Brämberg et al., 2010, s. 9).

Diskussion

Metoddiskussion

En kvalitativ metod användes för att få en djupare samt en helhetsförståelse för hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan. En kvalitativ metod är en lämplig metod för att analysera upplevelser. Fördelen med en litteraturstudie som

genomfördes är att det är ett sätt att samla ihop befintlig data för att sedan analysera denna och få fram ett nytt fördjupat resultat. Nackdelen med en litteraturstudie kan vara att det inte existerar tillräckligt med vetenskapliga studier att analysera. De vetenskapliga artiklar som valts ut till litteraturstudien ansågs dock vara tillräckligt för att få fram ett resultat.

Anledningen till varför en kvantitativ metod uteslöts var för att studiens syfte var att

undersöka patienters upplevelser och att få fram ett brett antal variabler på ett fåtal individer (Olsson & Sörensen, 2011).

En empirisk studie är något som kunde ge ett bredare resultat (Olsson & Sörensen, 2011). En empirisk studie uteslöts då tidsramen för detta ansågs vara för begränsad. Då ett

inklusionskriterie var patienter med invandrarbakgrund som inte behärskade det svenska språket hade det dessutom behövts tolkar för att kunna genomföra en empirisk studie. Seffo, Krupic, Grbic och Fatahi (2014) skriver att tolkar som används idag kan ibland inte det exakta språket som patienten då de inte kommer från samma land utan ofta från ett

närliggande. Seffo et al. (2014) påvisar även att tolkar kan hämma patienten, då de upplever att de inte vågar uttrycka sig vid tolkens närvaro. Dessa faktorer är något som diskuterats vid valet av metod och en empirisk studie uteslöts då faktorerna kunde gett felaktig data.

Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs innehållsanalys valdes eftersom den var lättförståelig och stegen för hur innehållsanalysen skulle gå tillväga var tydligt beskrivna.

(16)

Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys innehåller underkategori. Att använda underkategori valdes bort i innehållsanalysen eftersom detta ansågs irrelevant. Underkategori ansågs vara irrelevant då det framkom många olika upplevelser av

innehållsanalysen. Om underkategori skulle funnits med hade det resulterat i många underkategorier med lite innehåll. Istället valdes kategorier som kunde inkludera fler upplevelser under samma kategori. De fyra kategorier som skapades ansågs besvara syftet.

Samtliga vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades av båda författarna var för sig och jämförde därefter granskningarna. Henricson (2012) påvisar att detta genomförande stärker reliabiliteten av kvalitetsgranskningen. Artiklarna kvalitetsgranskades och bedömdes ha medel till hög kvalitet. Anledningar till varför den vetenskapliga artikeln bedömdes med medel kvalitet var för att det saknades introduktion vilket drog ner kvaliteten (Bäärnhielm & Ekblad, 2000).

Eftersom de vetenskapliga artiklarna översattes från engelska till svenska går det att diskutera kring huruvida data har tolkats. Det engelska språket ansågs vara behärskat av författarna men det går aldrig att undvika tolkningsfel. Därför valdes den ursprungliga engelska texten att behållas vid innehållsanalysen för att minska risken för tolkningsfel vid kondensering, kodning och kategorisering. Eftersom en upplevelse alltid är subjektiv kan det dock ha uppstått missförstånd när upplevelserna analyserades. Det latenta i meningsenheterna tolkades tillsammans av författarna och diskussion visade att tolkningarna var de samma. Detta stärker reliabiliteten av resultatet då författarna tolkat det likadant (Henricson, 2012).

Trots att Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall visade medel till hög kvalitet av valda artiklar är det av vikt att belysa att de vetenskapliga artiklarna utgår från olika specialistkompetenser och andra professioner än sjuksköterskan. Diabetessjuksköterska, undersköterska eller läkare är exempel på specialistkompetens och andra professioner utöver allmänsjuksköterskan som studierna i de vetenskapliga artiklarna har inkluderat. Det går därför att diskutera kring om detta går att relatera till allmänsjuksköterskans

kompetensområde. En diskussion har gjorts om de situationer som patienten med

invandrarbakgrund upplevt med samtliga andra professioner och om dessa går att relatera till allmänsjuksköterskan. De använda artiklarna ansågs handla om situationer där

(17)

eller att det rör sig om omvårdnad, vilket är sjuksköterskans ansvarsområde (Socialstyrelsen, 2005). Därför bedöms resultatet kunna relateras till allmänsjuksköterskan.

De sökord som valdes var kopplade till syftet men ordet bemötande användes inte då detta ansågs vara svårt att definiera på engelska. Det ordet som upplevdes stämma mest överens med begreppsdefinitionen var ”treatment”, men det kan även betyda behandling av

exempelvis en sjukdom. Istället användes sökordet ”communication”, alltså kommunikation. Sökordet valdes eftersom bemötande innefattar kommunikation antingen verbal eller

ickeverbal (Dogan et al., 2009; Jain & Krieger, 2011).

En begränsning var att det var få studier som hade genomförts i Sverige som berörde ämnet. Om inklusionskriterierna istället hade innefattat Norden skulle sökningarna ge ett bredare resultat av vetenskapliga artiklar. Antalet artiklar hade då blivit fler och möjligen hade fler upplevelser identifierats. Om detta var fallet hade istället resultatet behövt diskuteras kring Nordens länder och deras vårdkulturer. Eftersom sjukvårdssystemen skiljer sig i liten eller stor uträckning till varandra i de Nordiska länderna, skulle det då varit svårare att se om resultatet i artiklarna gått att överföra till den svenska vårdkulturen.

En av inklusionskriterierna var att de vetenskapliga artiklarna skulle beröra patienter med invandrarbakgrund som inte behärskade det svenska språket, vilket också smalnade av sökningarna. Detta gjorde det svårare att hitta studier som passade in till syftet, då de flesta studier som gjorts i Sverige har inkluderat patienter med invandrarbakgrund som kan det svenska språket. Anledningen till varför detta inklusionskriterie valdes var för att denna patientgrupp ansågs vara utsatt i den svenska sjukvården. Utsattheten ansågs grunda sig i att deras kommunikation är mer begränsad gentemot de patienter med invandrabakgrund som behärskar det svenska språket (Suurmond et al., 2010).

De vetenskapliga artiklarna som är inkluderade i litteraturstudien innehåller etiska överväganden och har fått etiska godkännanden för att få genomföra studierna. Det är av betydelse att de vetenskapliga artiklarna innehåller detta då det visar på att forskarna har genomfört studierna etiskt korrekt, med deltagarnas samtycke utan att på något sätt kunnat utsätta deltagarnas integritet.

(18)

Resultatdiskussion

Det framkom att patienter med invandrarbakgrund upplevde en hög standard av vård. En del patienter kände sig tillfreds med bemötandet från sjuksköterskan som förde en bra

kommunikation med detaljerad information, vilket bidrog till att de kände sig omhändertagna och respekterade. Detta framkommer även i Rydström och Dalheim Englunds (2014) studie, då de påvisar att patienter med invandrarbakgrund känner sig respekterade när

sjukvårdspersonal kommunicerar på ett sätt som är lätt att förstå. Resultatet visade även att så inte alltid var fallet då en del patienter upplevde att det fanns brister i kommunikationen med sjuksköterskan och att de inte fick tillgång till rätt information om deras sjukdomstillstånd på grund av språkskillnader. Detta ledde till att patienterna kände sig övergivna. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor som SSF (2012) förklarar, säger att patienter ska få en tillräcklig och korrekt information på ett kulturanpassat sätt. Socialstyrelsen (2005) menar att

sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera och informera på ett respektfullt och lyhört sätt så att patienter och närstående förstår informationen. Utifrån ICN:s etiska kod och kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska går det därför att reflektera kring vad som skulle kunna vara ett bra respektive dåligt bemötande i resultatet (SSF, 2012;

Socialstyrelsen, 2005).

McCance och McCormack (2013) menar att sjuksköterskan ska ge en personcentrerad vård genom att göra patienten delaktig, vilket en del av resultatet visar att patienterna inte fick. De upplevde att de inte var delaktiga i sin vård, då de inte fick ta egna beslut och att de inte blev tillfrågade av sjuksköterskan vilket fick dem att känna sig frustrerade. Vissa patienter i resultatet upplevde däremot att de fick en personcentrerad vård, då de ansåg att de blev respekterade, rättvist behandlade och att sjuksköterskan tog hand om hela familjen, på ett sådant sätt så som Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att sjukvård ska utföras.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att sjukvården i Sverige ska tillgodose patientens behov av trygghet och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. En del av resultatet som uppenbarades visade att den vård som patienterna erhöll inte stämmer överens med Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) krav. I resultatet framkom det att patienter med invandrarbakgrund kände sig otrygga och upplevde att de inte blev tagna seriöst då ingen ville ta ansvar för deras problem. Detta bidrog till att de inte kände sig omhändertagna eller respekterade. En studie (Alharbi, Carlström, Ekman, Jarneborn &

(19)

Olsson, 2014) om patienter och deras upplevelser av personcentrerad vård, visade även att patienter i allmänhet upplevde en känsla av att inte bli tagen seriöst då vårdpersonal inte trodde på dem. De upplevde att de därför inte fick någon personcentrerad vård utan att

vårdpersonal förlitade sig på data från datorn istället för patientens åsikter om behandling och sitt hälsotillstånd. Den visade även att patienter i allmänhet kände sig osynliga då de

upplevde att vårdpersonal inte lyssnade på dem (Alharbi et al., 2014), vilket även patienter med invandrarbakgrund i valda artiklar upplevde. Både patienter med invandrarbakgrund och patienter i allmänhet kan alltså ha samma upplevelser av bemötandet från sjukvårdspersonal. Upplevelserna av patienterna med invandrarbakgrund grundade sig dock i språkskillnader utifrån resultatet i arbetet. Skillnaden är att upplevelserna av patienter i allmänhet kan grunda sig i andra orsaker då det inte finns språkskillnader mellan patient och vårdpersonal.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att vården ska ges med respekt för alla

människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Enligt resultatet är detta något som inte görs då de blev behandlade som ett objekt och inte fick vara delaktiga i sin vård på grund av språkskillnader i kommunikationen, vilket fick dem att känna sig kränkta. SOU (2006:78) bekräftar detta genom att beskriva att det sker en kulturalisering och

kategorisering i vården. De skriver att denna kulturalisering sker i bemötandet av människor med invandrarbakgrund efter ”kulturella skillnader”. SOU (2006:78) menar att rasism och diskriminering ännu inte är ett avslutat kapitel i Sverige utan har ändrat karaktär till en ”kulturrasism” som genomsyrar vården (ibid).

Enligt Leininger (1995) ska en kulturspecifik omvårdnad eftersträvas för att förbättra vårdkvaliteten för personer med en annan kulturell bakgrund. I resultatet framkom att patienter kände sig kränkta och inte respekterade. Om omvårdnaden för dessa patienter hade varit mer kulturanpassad kunde upplevelsen för dessa patienter varit mer positiv. Leininger (1995) skriver att det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens syn på sin

sjukdomsupplevelse. Resultatet visade att de största problemen som patienter med

invandrarbakgrund upplevde grundade sig i språkhinder och en bristande kommunikation vilket även andra studier kommit fram till (Akhavan, 2012; Davies & Bath, 2001; Heikkilä & Ekman, 2000). Eftersom dessa problem existerar är det därför svårare för sjuksköterskan att förstå patientens syn på sin sjukdomsupplevelse och omvårdnaden för patienten kan då försämras. Dessa problem gör det även svårt för patienten att förstå sjuksköterskan vilket kan bidra till de upplevelser som framkom i denna litteraturstudie.

(20)

Slutsatser

Litteraturstudiens resultat kan innebära att patienter med invandrarbakgrund var både nöjda och missnöjda med bemötandet från sjuksköterskan. Att känna sig otrygg, att inte vara delaktig i sin vård och en bristande kommunikation var upplevelser av bemötandet som kan ses som att de blev missnöjda. Dessa upplevelser ansågs påverka patientens vårdkvalitet och patientsäkerhet negativt och kan innebära att de fick sämre vård. Upplevelserna grundade sig i språkskillnader mellan patient och sjuksköterska, vilket kan ses som att vården inte blir personcentrerad då den inte gav trygghet eller respekt för patientens självbestämmande och integritet. För att patienter med invandrarbakgrund ska känna sig tillfreds och uppleva trygghet i bemötandet bör sjuksköterskan engagera sig och ha en positiv inställning i sitt bemötande. Denna litteraturstudie ger sjuksköterskan förståelse hur ett bemötande kan påverka denna patientgrupps upplevelser av vården. Litteraturstudiens största fynd är att majoriteten av upplevelserna grundade sig i språkskillnader, vilket visar på betydelsen att invandrare lär sig det svenska språket och att de närvarar vid språkundervisningar som erbjuds. Det kan dock vara av betydelse att få mer kunskap kring olika kulturer samt

förbättrade kommunikationsstrategier som sjuksköterska för att kunna ge en kulturanpassad och personcentrerad omvårdnad. Vidare empiriska studier bör göras för att få bredare

kunskap om hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan.

Självständighet

Litteraturstudien som har genomförts av My Binnquist och Emelie Olsson gjordes till största del tillsammans med ett gott samarbete. Artikelsökningarna har genomförts på var sin dator då Emelie Olsson hade huvudansvaret för sökningarna i Pubmed och My Binnquist hade huvudansvaret för sökningarna i Cinahl. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga

artiklarna gjordes var för sig och sedan jämfördes dessa för att se om samma resultat uppnåtts för att få en bra kvalitet av granskningarna. Innehållsanalysen är till en början utförd

individuellt då meningsenheterna togs ut var för sig, men har tillsammans tolkat

meningsenheterna och kommit fram till kondenseringar, koder och kategorier. My Binnquist har haft huvudansvaret över tabellerna Granskningsprotokoll och Artikelöversikt. Emelie Olsson har haft huvudansvaret över tabellerna Databassökningar och Dataanalys. Alla delar i arbetet har bearbetats och skrivits tillsammans av My Binnquist och Emelie Olsson.

(21)

Referenser

Akhavan, S. (2012). Midwives’ views on factors that contribute to health care inequalities among immigrants in Sweden: a qualitative study. International Journal for Equity in Health,

11 (1), 47-56.

Alharbi, T.S., Carlström, E., Ekman, I., Jarneborn, A. & Olsson L.E. (2014). Experiences of person-centred care – patient’s perceptions: qualitative study. BMC Nursing, 13 (28), 1-9. Brämberg, E.B., Nyström, M. & Dahlberg, K. (2010). Patient participation: A qualitative study of immigrant women and their experiences. International Journal of Qualitative

Studies on Health & Well-Being, 5 (1), 1-8.

Bäärnhielm, S. & Ekblad, S. (2000). Turkish migrant women encountering health care in Stockholm: A qualitative study of somatization and illness meaning. Culture, Medicine and

Psychiatry, 24 (4), 431-452.

Davies, M.M. & Bath, P.A. (2001). The maternity information concerns of Somali women in the United Kingdom. Journal of Advanced Nursing, 36 (2), 237-245.

Dogan, H., Tschudin, V., Hot, I. & Özkan, I. (2009). Patients´transcultural needs and carers´ethical responses. Nursing ethics, 16 (6), 683-96.

Ds 2000:43. Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet. Stockholm: Regeringskansliet.

Ekberg, J. (2007). Fungerar integrationspolitiken? Ekonomisk debatt.

http://nationalekonomi.se/filer/pdf/35-3-je.pdfhämtad: 2014-10-27. Eriksson, K. (1993). Möten med lidanden. Åbo: Åbo Akademi.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Hansson-Pourtaheri, A-S. (2002). Otrygga möten – psykologiska tankemodeller och

strategier I. J. Carlander, K. Eriksson, A-S. Hansson-Pourtaheri, B. Wikander, (Red.), Trygga

och otrygga möten – vardagsetik och bemötande i arbete med människor (sid 13-49).

Stockholm: Förlagshuset Gothia.

Heikkilä, K. & Ekman, S. (2000). Health care experiences and beliefs of elderly Finish immigrants in Sweden. Journal of Transcultural Nursing, 11 (4), 281-289.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod –

Från idé till examination inom omvårdnad (sid 471-479). Lund: Studentlitteratur.

Hjelm, K., Bard, K. & Apelqvist, J. (2012). Gestational diabetes: prospective interview-study of the developing beliefs about health, illness and health care in migrant women. Journal of

(22)

Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2007). Management of gestational diabetes from the patient´s perspective - a comparison of Swedish and Middle-Eastern born women.

Journal of Clinical Nursing, 16 (1), 168-178.

Hovde, B., Hallberg, I.R. & Edberg, A.K. (2008). Older immigrants’ experiences of their life situation in the context of receiving public care in Sweden. International Journal of Older

People Nursing, 3 (2), 104-112.

Hultsjö, S. & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences. International Council of Nurses, 52 (4), 276-285.

International Organization for Migration [IOM] (2004). Glossary on Migration.

http://publications.iom.int/bookstore/free/IML_1_EN.pdfhämtad: 2014-11-05

Jain, P. & Krieger, J.L. (2011). Moving beyond the language barrier: The communication strategies used by international medical graduates in intercultural medical encounters. Patient

Education and Counseling, 84 (1), 98-104.

Kasén, A. (2012). ´Patient´och ´sjuksköterska´i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (sid 99-113). Lund: Studentlitteratur.

Leininger, M. (1995). Teorins grundläggande antaganden I. L.R. Johnson Lutjens, C.L. Reynolds, M. Leininger & K.S. Reed, (Red.), Anteckningar om omvårdnadsteorier 3 (sid 75-90). Lund: Studentlitteratur.

Leininger, M.M. (2006). Culture Care Diversity and Universality Theory and Evolution of the Ethnonursing Method. I M.M. Leininger & M.R. McFarland. Culture Care Diversity and

Universality – A Worldwide Nursing Theory (sid.1-42). Jones and Bartlett Publishers:

Sudbury, MA.

Leininger, M. & McFarland M.R. (2002). Transcultural Nursing – concepts, theories,

research & practice. United States of America: McGraw-Hill Companies, Inc.

Martinsson, I., Edberg, A-K. & Janlöv, A-C. (2013). Growing old in a foreign context - older immigrants' experience of everyday life in residential care facilities. Nordic Journal of

Nursing Research & Clinical Studies, 33 (3), 34-38.

McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (sid 81-110). Stockholm: Liber.

McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22 (6), 335-9.

Ng, C. & Newbold, K.B. (2011). Health care providers’ perspectives on the provision of prenatal care to immigrants. Culture, Health and Sexuality, 13 (5), 561-574.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa

(23)

Razavi, M.F., Falk, L., Björn, Å. & Wilhelmsson, S. (2011). Experiences of the Swedish healthcare system: An interview study with refugees in need of long-term health care.

Scandinavian Journal of Public Health, 39 (3), 319-325.

Rydström, I. & Dalheim Englund, A-C. (2014). Meeting Swedish Health Care System: Immigrant Parents of Children With Asthma Narrate. Clinical Nursing Research, pii: 1054773814534439. [Epub ahead of print]

Seffo, N., Krupic, F., Grbic, K. & Fatahi, N. (2014). From immigrant to patient: Experiences of Bosnian immigrants in the Swedish Healthcare System. Mater Sociomed, 26 (2), 85-89. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag.

Socialstyrelsen (2011). Informationsöverföring och kommunikation. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2006:78. Hälsa, vård och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes. Statistiska centralbyrån (2014). Största folkökningen på många år.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/376142/hämtad: 2014-11-08

Suurmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M.C., Stronks, K. & Essink-Bot, M. (2010). Explaining ethnic ethnic disparities in patient safety: a qualitative analysis. American Journal of Public

Health, 100 (1), 113-117.

Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

The UN Refugee Agency [UNHCR]: Resolution 2198 (XXI) (2010). Convention and

protocol relating to the status of refugees. Geneva: Media Relations and Public Information

Service.

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.). Philadelphia: Davis.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan

(24)

Bilaga 1 Databassökningar

Sökningar i Pubmed

Sökordskombinationer Antal träffar Sökdatum Lästa abstrakt Antal valda artiklar

immigrants OR emigrants OR migrants AND experiences AND health care AND Sweden

48 2014-10-01 19 2 immigrants OR emigrants OR

migrants AND Sweden AND patient perspective AND health care

16 2014-10-02 7 1

migrant AND Health care AND Sweden

62 2014-10-02 5 1

immigrants AND

communication AND nursing AND Sweden

13 2014-10-06 3 -immigrants OR minority

groups OR ethnic groups AND caring AND Sweden

52 2014-10-06 9

-Sökningar i Cinahl

Sökordskombinationer Antal träffar Sökdatum Lästa abstrakt Antal valda artiklar

immigrant AND Sweden 124 2014-10-06 - -refugees AND

communication AND Sweden 7 2014-10-06 5 1 refugees AND Sweden 28 2014-10-06 5 1 immigrants AND experiences

AND Sweden

(25)
(26)

aly

s

eningse nhe t M en ingse nhe t på sve n ska K onde nse ring K od K at ego ri om en f ro m th e Middle st at ed ha vi ng t he ir sir es f ul filled , in cl ud in g in der s, a p ositi ve attit ud e d n ice treat m en t f ro m th e a nd th at t he y sh ou ld re th e dis ea se. K vi nno r fr ån M el la nö st er n up pg av a tt d er as ön sk ni ng ar v ar u ppfy ll da, bl and an na t på m in nel ser , en p ositiv at tit yd o ch tr ev li g beh an dl in g fr ån pers on al en oc h at t de sk ulle b ota sj uk do m en . Ö nskn ing ar bl ev u ppfy ll da m ed på m in nel ser , en p ositiv at tit yd oc h b li be ha nd lad p å ett tr ev lig t sätt. Ö ns kni ng ar b le v up pf yl ld a. A tt kä nna si g ti ll fr ed s. ter vie w ee s h ad n ot th e car eg iv er s th at t he y ff en ded . I nstead , it w as vi ous ho w th ey si le nt ly uff ering , du e to cl us io n a nd no n-rticip atio n in th ei r o w n De in ter vj uad e h ad e i nte sa gt till vå rd gi va rn a a tt d e kä nd e si g k rä nkt a. Is tället v ar d et u pp en bar t h ur d e i ty st he t accepterade lidan de, på g ru nd av ut an fö rs ka p o ch i cke -d el ak ti ghe t i si n e ge n vå rd . A ccepterat lidan de av s itt ut an fö rs ka p oc h si n i cke -d el ak ti gh et i si n vå rd . A ccep ter at lid an de . A tt i nte va ra d elak ti g i si n v år d. ter vie w ed w om en scr ib ed th at th ey f elt erl ook ed an d ob ject if ie d ell as off en ded an d ur e in th e h ea lth car e em . De in terv ju ad e k vi nn orn a b es kr ev att d em kä nd e si g fö rb is ed da o ch o bj ekt if ie ra de sa m t kr än kt a o ch o sä kr a i sj uk vå rd ss yst eme t. Kän de si g f örb ised da , o bj ek tifier ad e, kr än kt a o ch o sä kr a i sj uk vå rd ss yst eme t. O bj ekt if ie ra de o ch kr än kt a. A tt kä nna si g o tr yg g. care inf or m ation , ib utio n, in ve sti gatio ns d treat m en t w ere of te n perien ced as im pos sible to pre he nd . A ccordin g to e rticip an ts, th e he alt h car e es si on al s h ad n ot en ted u nd erl yi ng um ptio ns . H äl so-och s ju kv årds inf or m at ion , bes lu t, ut re dn in ga r o ch b eha nd li ng up pl ev de s o ft a so m o m öj lig att fö rs tå. En li gt v is sa del ta ga re h ade i nt e vå rdpers on al pr es en te ra t u nd er li gga nd e a nt aga nd en . In fo rm atio ne n är o m öj lig att f ör stå d å de in te p resen terar u nd erlig ga nd e an ta ga nd en . Ofö rstå el se . B ri sta nd e ko mmu ni ka tio n 25

(27)

Bilaga 4 Artikelöversikt

Förfat tare/ år/ lan d Tit el Me to d U rval K va lit et Bräm berg , E.B., N ys trö m , M. & D ah lberg , K . (2010) S veri ge P atien t p ar ticip atio n: A qu alitati ve st ud y o f im mi gr an t wo me n a nd th ei r ex perien ces Desk rip ti v fe no me no lo gi sk me to d, in ter vj ustu die An tal: 8 st. Å lder: 54-89 år K ön: k vi nno r Hö g Bäärn hi el m , S . & E kbl ad, S . (2000 ) Sver ig e T ur ki sh mi gr an t w ome n en coun tering h ealt h care in Sto ck ho lm : A q ualitati ve stu dy o f so m atizatio n an d illn ess m ean in g Kv alitat iv d esi gn , se m is truk tu rerade in terv ju er An tal: 1 0st. Å lder: 31-48 år K ön: k vi nno r Medel Hj elm , K., Bard, K. & A pelqvis t, J . (201 2) S veri ge Gestatio na l d iab etes: pr os pe ctiv e in ter vie w -st ud y of th e dev el opi ng bel ie fs ab ou t h ealt h, illn es s a nd healt h care in m ig ra nt w om en Kv alitat iv p ro sp ek ti v ex pl or ativ st ud ie, se m is truk tu rerade in terv ju er An tal: 1 4 st. Å lder: 28-44 år K ön: k vi nno r Hö g Hj elm , K., Bard, K., Ny berg , P . & A pel qv is t, J. (200 7) S veri ge M ana ge me nt of ge st at io na l diabetes fr om th e patien t´ s pers pect iv e – a com pari so n of S w ed ish an d Mid dle-E aster n born w om en Kv alitat iv e xp lo rativ stud ie , se mi str ukt ur er ad e in terv ju er An tal: 2 7 st. Å lder: 24-44 år K ön: k vi nno r Hö g Hov de, B., Hallberg , I.R . & Edberg , A .K . (2008) S veri ge O ld er immi gr an ts ’ ex perien ces o f th eir li fe situ atio n i n th e co nt ex t o f receiv ing pu blic care in S w eden Kv alitat iv d es kr ip tiv stud ie , se mi str ukt ur er ad e in terv ju er An tal: 1 6 st. Å lder: 65-89 år K ön : 12 k vi nn or och 4 m än Hö g Martin ss on , I., Edberg , A -K. & J an löv , A -C . (2013 ) S veri ge Gr ow in g old in a fo reig n con tex t-older im m ig ra nts ' ex perien ce of ev er yd ay li fe in re sid en tial car e faci lities Kv alitat iv m eto d, se m is truk tu rerade in terv ju er An tal: 7 st. Å lder: 67-87 år K ön: 3 kv in no r o ch 4 m än Hö g R azav i, M.F., Fal k, L ., B jö rn ,Å . & W ilh el m sso n, S. (2 01 1) Sv er ig e Ex perien ces of th e S w edi sh healt hcare s ys te m : An in terv ie w st ud y w it h ref ug ees in n eed o f lo ng -t er m h eal th care Kv alitat iv d es kr ip tiv de sig n, se mistr ukt ur er ad e in terv ju er An tal: 9 st. Å lder: 12-49 år K ön: 5 kv in no r o ch 4 m än Hö g 26

References

Related documents

Collectively owned traffic information company Traffic information expert Male Face-to-face Public train company Head of traffic management Male Face-to-face Regional public

Delvis trasiga prov (av bindlagret) som tydde på dålig vidhäftning mellan slit- och bindlager erhölls dock från borrkämoma tagna i ”bulan”.. I samband med borrningen

De nya miljökraven för att göra luften renare riskerar att leda till att havsmiljön blir smutsigare. Utifrån den här bakgrunden bör regeringen undersöka möjligheten att

För att det ska vara möjligt för Sverige att exportera litteratur, dvs sälja utgivnings- rätter till andra förlag i andra länder, kan stöd för översättningskostnader vara ett

En skademinimeringsprincip skulle kunna leda till förändrade livsförutsättningar för hundratusentals människor och möjliggöra ett bättre användande av vård- och

33 (a) Institute of High Energy Physics, Chinese Academy of Sciences, Beijing, China; (b) Department of Modern Physics, University of Science and Technology of China, Hefei,

Scandia gmndades 1928 av Lauritz Wei- bull och utges med anslag R h Humanis- tisk-Sa&2llwetenskapPiga Forshingsral- det (HSFR) samt Carl X Gustafs fond.. Nilsson, Uppsda

Det är många som jag inte pratar med…inte utan anledning...men det finns två eller så som jag umgås mycket med utanför skolan…och det jag gillar här är om man har lite problem