• No results found

Basketspelare av elitklass : En kvalitativ studie om vad specialidrottslärare i basket anser vara viktiga förmågor hos elitspelare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Basketspelare av elitklass : En kvalitativ studie om vad specialidrottslärare i basket anser vara viktiga förmågor hos elitspelare"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Basketspelare av elitklass

En kvalitativ studie om vad specialidrottslärare i

basket anser vara viktiga förmågor hos elitspelare

Eva-Lotta Strömsten

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete kandidatnivå 20:2021

Fristående kurs Idrott III 2021

Handledare: Kerstin Hamrin

Examinator: Bengt Larsson

(2)

Sammanfattning Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på

elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare?

Metod

Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell.

Resultat

Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades:

utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer.

Slutsats

Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även

(3)

Förord

Jag vill börja med att tacka de personer som gjort mitt examensarbete möjligt att genomföra under denna vårtermin. Jag vill först rikta ett stort tack till de fem specialidrottslärare i basket som ställt upp på intervjuer och de har alla bidragit med många intressanta reflektioner och svar som gjort denna studie möjlig att genomföra. Jag vill även tacka min familj som gett mig tid och möjlighet att under denna vårtermin kunna lägga ett stort fokus på mitt examensarbete. Jag vill även rikta ett stort tack till nära och kära som läst igenom alla olika versioner av mina texter och bidragit med oerhört värdefull återkoppling. Slutligen vill jag även tacka min handledare Kerstin Hamrin som stöttat mig genom hela arbetet.

Tack!

(4)

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Introduktion ... 1 1.2 Bakgrund ... 2 1.2.1 Basketens kravprofil ... 2 2. Kunskapsöversikt ... 4 2.1 Litteraturöversikt ... 4 2.2 Matchstatistik ... 4 2.3 Enkät... 5 2.4 Intervju ... 5 2.4.1 Spelare ... 5

2.4.2 Spelare, coacher, klubbchefer och basketexperter ... 6

2.4 Teoretisk utgångspunkt ... 6 2.4.1 Gagnés talangutvecklingsmodell... 7 2.4.3 Sammanfattning ... 9 3. Syfte ... 10 3.1 Avgränsningar ... 10 4. Metod ... 11 4.1 Val av metod ... 11 4.2 Urval ... 11 4.3 Genomförande ... 12 4.5 Databearbetning ... 13

4.6 Pålitlighet och trovärdighet ... 14

4.7 Etiska frågor ... 15 5. Resultat ... 16 5.1 Utvecklingsbenägen ... 17 5.2 Tävlingsinriktad ... 18 5.3 Spelintelligent... 19 5.4 Passionerad ... 22 5.5 Disciplinerad ... 23 5.6 Stresstolerant ... 25 5.7 Atletisk ... 26

(5)

6. Analys... 28

7. Diskussion ... 30

7.1.1 Resultatdiskussion ... 30

7.1.2 Metoddiskussion... 35

7.1.3 Förslag på fortsatt forskning ... 36

7.1.4 Slutsatser ... 37

Käll- och litteraturförteckning ... 39

Bilaga 1 – Litteratursökning Bilaga 2 – Informationsblad Bilaga 3 – Samtyckesblankett (digital) Bilaga 4 – Intervjuguide Tabell- och figurförteckning Figur 1 - Gagné’s Differentiated Model of Giftedness and Talent (DMGT) (Gagné, 2015, s. 19) ... 7

Figur 2 - Gagné’s Comprehensive Model of Talent Development (CMTD) (Gagné, 2015, s. 34) ... 9

Figur 3 - Identifierade teman ... 16

(6)

1

1. Inledning

1.1 Introduktion

Vägen till att nå elitidrott kan för idrottare ske via en idrottsprofilerad idrottsutbildning och inom basketen konstaterar Fahlström, Gerrevall, Glemme och Linnér (2015, sid. 50) att 13 av 14 spelare i landslaget fullföljt en idrottsprofilerad gymnasieutbildning. De idrottsprofilerade gymnasieutbildningarna kan därmed anses utgöra en betydelsefull och stor del av spelarnas idrottskarriär och verkar därmed viktig för deras utveckling till att bli framtida elitidrottare.

Eftersom flertalet av de kommande elitspelarna inom basket genomgår en gymnasieutbildning på något av de NIU (Nationellt godkänd idrottsutbildning) eller RIG (Riksrekryterande

idrottsutbildning) som finns i Sverige anses det vara av stor vikt att dessa utbildningar förbereder dem på bästa sätt. På vilket sätt basketspelarna behöver förberedas är något som mig veterligen inte är helt klarställt, det finns troligen flera olika idéer kring vad en

idrottsprofilerad gymnasieutbildning ska innehålla och vilka förmågor som ska utvecklas.

I ämnesplanen för specialidrott specificerar Skolverket (u.å.) att undervisningen i ämnet specialidrott ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå”. I kunskapskraven för kurserna idrottsspecialisering står det att eleven ska kunna genomföra den specifika idrotten tekniskt och taktiskt med precision och kontroll (Skolverket, u.å.). Det finns inte någon utförligare information om vad som menas med dessa uttryck i ämnesplanen, däremot omnämns i det bedömningsstöd som tagits fram för ämnet att vilka dessa förmågor är varierar mellan de olika specialidrotterna och att det därför måste konkretiseras för varje specialidrott (Skolverket, 2015, sid. 18). Det tycks dock inte finnas något specifikt material framtaget för basket.

Svenska Basketbollförbundet har i sitt ramverk för spelarutveckling delat in de vanligaste färdigheterna som en basketspelare behöver i fyra områden: basketspecifika färdigheter, fysiska färdigheter, sociala färdigheter och mentala färdigheter (Svenska Basketbollförbundet, 2021, s. 10). Dessa fyra områden kan vara ett bra stöd när en specialidrottslärare ska planera innehållet i sin undervisning, där alla fyra områden lämpligen kan ingå i de olika moment som genomförs vid den praktiska och teoretiska specialidrottsundervisningen. Ändå upplevs det som att dessa fyra övergripande områden inte ger specialidrottslärare i basket tillräcklig

(7)

2

information för att ge eleverna förutsättningar att inom specialidrottsundervisningen utveckla förmågor som innebär att de kan utöva sin idrott på specifikt elitnivå.

Idrott är oerhört komplext och det krävs flera olika förmågor hos en individ för att kunna bli elitidrottare. Vilka förmågor som krävs är som sagt varierande för olika idrotter. Inom en idrott kan den fysiska förmågan vara av störst vikt, medan i en annan idrott är den mentala förmågan mer avgörande. Inom exempelvis lagidrotter kan även olika positioner inom laget kräva olika förmågor. Olika individer använder även sina förmågor på varierande sätt inom sina idrotter, man kan exempelvis se idrottare med hög taktisk förmåga dominera och samtidigt se idrottare med fantastisk atletism vara de mest utmärkande, eller kanske den där idrottaren med den spektakulära tekniken.

Vilka är då de förmågor som kan anses behöva utvecklas hos eleverna för att kunna utöva basket på elitnivå? Svaret på den frågan ger troligen olika svar beroende på vem som får frågan och detta kan tänkas medföra att utifrån Skolverkets (u.å.) nuvarande skrivningar i ämnesplanen finns en svårighet för specialidrottslärare i basket att veta vilka förmågor som bör utvecklas inom ämnet för att kunna ge eleverna goda förutsättningar att utöva basket på elitnivå. Men kanske specialidrottslärarna redan har en uppfattning om vilka dessa förmågor kan tänkas vara? Det är därför av intresse att undersöka vad specialidrottslärare i basket anser är viktiga förmågor att utveckla för att bli elitidrottare i basket, vilket denna studie avser att göra. Resultaten från studien kan tänkas vara användbara för lärare i specialidrott på NIU och RIG i basket, men även för baskettränare i föreningslivet.

1.2 Bakgrund

1.2.1 Basketens kravprofil

Basket är en så kallad intermittent idrott där upprepade sprinter och hopp i varierade

riktningar utförs på den 28x15 meter stora planen. Studier har visat att under en match, som spelas i 4 perioder á 10 minuter per period, rör sig spelarna i snitt mellan 5000-6000 meter (Stojanović et al., 2018, s. 115). En stor del av speltiden sker i en låg- till moderat intensitet, med omväxlande högintensiva rörelser som sprints och hopp. I genomsnitt sker en förändring av rörelsetyp varje 1-3 sekund och denna typ av intermittenta idrott innebär att spelarna behöver ha god förmåga inom agility, power, acceleration, deceleration och uthållighet (Stojanović et al., 2018, s. 129).

(8)

3

Utöver att vara en fysiskt krävande idrott är basket även en lagidrott där ett motståndarlag ska överlistas. Detta innebär att i varje situation, både i anfall och försvar, behöver spelarna hela tiden läsa av hur motståndare och medspelare agerar och rör sig på planen. Därför är det viktigt att spelarna har en taktisk förmåga och kan agera utifrån de situationer som uppstår under matchen (Courel-Ibáñez, McRobert, Toro & Vélez, 2017, s. 45).

(9)

4

2. Kunskapsöversikt

Basket är en idrott som uppfattas kräva flera olika förmågor utifrån hur idrotten utövas. Denna kunskapsöversikt avser att sammanfatta de studier som undersökt vilka förmågor som anses relevanta att utveckla hos basketspelare, samt vad som utmärker sig hos basketspelare på elitnivå. Avsnittet sammanfattar studierna utifrån vilken metod som använts:

litteraturöversikt, matchstatistik, enkät och intervju.

2.1 Litteraturöversikt

Petway, Freitas, Calleja-González, Medina Leal och Alcaraz (2020) identifierade i sin litteraturöversikt ett antal skillnader mellan det som benämndes elit och sub-elit, alltså en jämförelse mellan professionell och semiprofessionell nivå. Petway et al. (2020, s. 18) lyfter fram att spelarna på den professionella nivån uppfattades röra sig mer effektivt på planen, vilket visade sig genom att de sprang en kortare sträcka under match, hade en lägre

medelhastighet och en lägre puls. Det finns även en studie som visat på högre topphastighet hos spelarna i NBA (National Basketball Association, högsta ligan för herrar i USA) i jämförelse med spanska sub-elitspelare (Puente et al., refererad i Petway et al., 2020, s. 11). Summerat kan detta tänkas bero på bättre beslut hos spelarna på en högre nivå när det gäller när, var och hur de ska genomföra sina rörelser på planen (Petway et al., 2020, s. 9).

2.2 Matchstatistik

Sampaio et al. (2015, s. 9) jämförde matchstatistik för spelarna inom en elitnivå och

konstaterar att antalet poäng och närskott var utmärkande faktorer hos de spelare i NBA som valts till all-starspelare. I närheten av korgen befinner sig generellt många spelare och för att kunna göra poäng i det området krävs således en förmåga att kunna läsa av och vara

förutseende i dessa komplexa situationer, vilket all-starspelarna verkade behärska, samt att de även tycks ha förmågan att genom dribbling kunna ta sig till positioner på planen från vilken de kan utföra många poäng (Sampaio et al., 2015, s. 10). Inom WNBA (Women's National Basketball Association, högsta ligan för damer i USA) har liknande jämförelse skett mellan de spelare som är startspelare i matcherna och de övriga spelarna. Utifrån matchstatistiken konstaterar Gómez, Lorenzo, Ortega, Sampaio och Ibáñez (2009, s. 280) att antalet satta tvåpoängsskott, antalet satta straffkast och assists var den statistik som utmärkte sig hos startspelarna i WNBA. Även de bästa spelarna i WNBA tycks därmed ha en god förmåga att

(10)

5

kunna läsa av situationer och fatta bra beslut genom att de visar en högre statistik i antalet assists, samt även fler antal satta tvåpoängsskott.

2.3 Enkät

Stier och Schneider (2006) genomförde en enkät med 118 tränare från division 1 collegelag för att undersöka vilka egenskaper som tränarna ansåg vara viktiga hos spelarna för att vinna matcher. Enkäten innehöll frågor angående arbetsmoral, samt atletiska färdigheter och talanger. En majoritet av tränarna i enkätstudien lyfte fram vikten av att träna hårt som en viktig egenskap hos spelare för att vinna (Stier & Schneider, 2006). Stier & Schnedier framhåller även att majoriteten av tränarna ansåg att styrka och kondition var viktig, samt förmågan att kunna genomföra individuell träning. Spelares ansträngning värderades således generellt högt av tränarna, men även den fysiska energi som en spelare utstrålar lyftes fram som en viktig färdighet (Stier & Schneider, 2006). Avseende färdigheter svarade majoriteten av tränarna att försvar och passningar var mycket viktiga färdigheter, men även returtagning samt en generell grund ansågs som viktigt (Stier & Schneider, 2006). Stier & Schnedier pekar även ut att en majoritet av tränarna svarade att spelares matchprestation och förmåga att kunna spela ett laginriktat spel var mycket viktiga färdigheter för att vinna matcher.

2.4 Intervju

2.4.1 Spelare

Bonal, Jiménez och Lorenzo (2020) intervjuade kinesiska basketspelare på den högsta nivån för att identifiera faktorer som verkar ha påverkat deras utveckling inom idrotten. Några av faktorerna var yttre faktorer, såsom familjens inverkan och även coachernas inverkan. Bonal et al. (2020, s. 7) identifierade även ett antal psykologiska faktorer där motivation lyftes fram som en nyckelfaktor till att ha utvecklat spelarna till framgångsrika elitidrottare. Motivationen utvecklades främst utifrån spelarnas önskan om att ge familjen ära och bekräftelse. Mental styrka var en annan psykologisk faktor som identifierades och den mentala styrkan ansågs framför allt ha stor betydelse för att ta sig igenom en skadeperiod och även för att ta sig igenom den stora mängd träning som utförs inom det kinesiska träningssystemet (Bonal et al., 2020, s. 8). Dessutom påpekar Bonal et al. att även andra psykologiska faktorer, såsom

inlärningsförmåga och ledarskapsförmåga, lyftes fram av de intervjuade i studien. Utifrån de mer sportspecifika faktorerna identifierades den taktiska förmågan och specifikt

(11)

6

att titta på andras, samt sina egna matcher (Bonal et al., 2020, s. 8-9). Inom de tekniska förmågorna identifierades den defensiva tekniken vara en av de viktigaste när väl elitnivå uppnåtts, men även skotteknik ansågs vara en nyckelfaktor för spelarna (Bonal et al., 2020, s. 9). Dessutom identifierade Bonal et al. att de fysiska förmågorna styrka, agility, uthållighet och rörlighet var viktiga för att nå den högsta nivån. Flera av de intervjuade spelarna nämnde längden som en gynnsam faktor, men de tydliggjorde också att det inte är det enda som är väsentligt för att tävla på elitnivå (Bonal et al., 2020, s. 9).

2.4.2 Spelare, coacher, klubbchefer och basketexperter

Gonçalves, Santos, Tavares och Janeira (2017) och Sáenz-López Ibáñez, Giménez, Sierra och Sánchez (2005) har i sina studier undersökt vilka faktorer som anses relevanta för att utveckla basketspelare, vilket identifierats genom att intervjua bland annat coacher och spelare. Bägge studierna fann att det är en kombination av flertalet faktorer som medför att spelarna når den högsta nivån. De taktiska förmågorna som identifierades var beslutsfattande och förmåga att läsa av spelet, vilket innebär att det är av stor vikt att utveckla spelarnas spelintelligens (Gonçalves et al., 2017, s. 135; Sáenz-López et al., 2005, s. 22). Även ett flertal av de fysiska förmågorna identifierades som viktiga, där Gonçalves et al. (2017, s. 135) lyfte fram

koordination, vertikalhopp och explosiv styrka som avgörande faktorer. Även snabbhet identifierades av både Gonçalves et al. (2017, s. 135) och Sáenz-López et. al (2005, s. 22). Avseende de tekniska delarna lyftes de grundläggande kunskaperna fram av Gonçalves et al. (2017, s. 134), såsom passning, dribbling och försvar, men även skottet vilket också Sáenz-López et. al (2005, s. 23) identifierade. Avseende de psykologiska faktorerna identifierades följande vara av stor vikt att utveckla: arbetsmoral, engagemang, koncentration, emotionell balans, självförtroende, vilja, förmåga att lära sig, ödmjukhet, ambition, motivation och passion (Gonçalves et al., 2017, s. 134; Sáenz-López et al., 2005, s. 22). Däremot de

antropometriska faktorerna visade sig i studien av Gonçalves et al. (2017, s. 135) inte vara en avgörande faktor, att vara lång underlättar möjligheterna att nå hög nivå men de är inte helt avgörande, däremot krävs något extraordinärt i de övriga aspekterna om spelaren inte är lång. Sáenz-López et. al (2005, s. 22) lyfter däremot fram längd som en viktig individuell faktor.

2.4 Teoretisk utgångspunkt

Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell används som utgångspunkt vid analys av de olika förmågorna som specialidrottslärarna uttryckt, detta för att klassificera vilka typer av

(12)

7 2.4.1 Gagnés talangutvecklingsmodell

Françoys Gagnés modell ”Differentiated Model of Giftedness and Talent 2.0” (DMGT 2.0) utgår ifrån att det finns naturliga mentala eller fysiska förmågor (”gifts”) (Gagné, 2013, s. 7). Definitionen på en naturlig förmåga är att individens nivå inom förmågan är topp 10% i jämförelse med jämnåriga, vilken därmed anses vara en enastående och framträdande förmåga (Gagné, 2015, s. 15).

Figur 1 - Gagné’s Differentiated Model of Giftedness and Talent (DMGT) (Gagné, 2015, s. 19)

De naturliga mentala förmågorna är indelade i följande fyra domäner: intellektuella, kreativa, sociala och perceptuella (Gagné, 2015, s. 15). De fysiska förmågorna är indelade i följande två domäner: muskulära och motoriska. Gagné (2013, s. 8) påpekar att de naturliga

förmågorna inte är medfödda, utan att dessa utvecklas under hela människans liv, men att det är troligast att dessa utvecklas som mest under en individs yngre år. De naturliga förmågorna går att observera hos individer då dessa ofta utmärker sig genom att en individ uppfattas med lätthet och snabbhet lära sig nya färdigheter och kompetenser, vilket gör att individen

utvecklas snabbare och uppfattas som ett underbarn inom ett område (Gagné, 2015, s. 19). Enligt Gagné kan förmågorna kan uttrycka sig på olika sätt, exempelvis en motorisk förmåga

(13)

8

som utvecklas till en fingerfärdighet i pianospelande, eller en intellektuell förmåga som utvecklas till ett strategiskt tänkande i idrott.

De naturliga förmågorna kan utvecklas till systematiskt utvecklade förmågor, så kallade kompetenser (”talents”), vilket innebär att individens nivå är topp tio procent i jämförelse med andra som övat inom området under lika lång tid (Gagné, 2015, s. 15, 20). För att de naturliga förmågorna ska kunna utvecklas till kompetenser, som kunskaper och/eller färdigheter, krävs en positiv utvecklingsprocess innehållandes yttre och inre så kallade katalysatorer (Gagné, 2013, s. 7). De inre katalysatorerna, vilka benämns de intrapersonella, är indelad i två delar och består av stabila egenskaper och målhanteringsprocesser. De stabila egenskaperna kan antingen vara fysiska eller mentala egenskaper, som exempelvis individens hälsa eller individens temperament. Målhanteringsprocessen delas däremot in i följande tre delar: medvetenhet, motivation och vilja, vilket kan uttryckas som exempelvis medvetenheten om sina styrkor och svagheter, individens intresse eller individens uthållighet. De yttre

katalysatorerna är den omgivning som individen befinner sig i, exempelvis individens familj och miljön runt omkring.

Gagné har även introducerat en utvecklad modell, där även den genetiska aspekten

inkluderats, i egenskap av fysiologiska och anatomiska fenotyper (Gagné, 2013, s. 15). Den modellen benämns CMDT (Comprehensive Model of Talent Development), men kallas även EMDT (Extended Model of Talent Development), vilken kan ses som en utökad modell med först en uppbyggnad av de naturliga förmågorna utifrån de genetiska förutsättningarna och sedan inkluderas den ursprungliga DMGT-modellen med utveckling av de naturliga förmågorna till kompetenser (Gagné, 2015, s. 33-34; Gagné, 2013, s. 15-16). De genetiska förutsättningarna utvecklas successivt, men de utvecklas främst under individens yngre år. Även i den utvecklingsprocessen finns en påverkan från de yttre och inre katalysatorerna, men själva utvecklingen sker i detta skede mer spontant och informellt (Gagné, 2015, s. s. 29).

(14)

9

Figur 2 - Gagné’s Comprehensive Model of Talent Development (CMTD) (Gagné, 2015, s. 34)

2.4.2 Sammanfattning

Endast de individuella faktorerna undersöks i denna studie, vilket innebär att de yttre

katalysatorerna, såsom individens omgivning och miljö, inte ingår i jämförelsen. De förmågor som specialidrottslärarna beskriver jämförs därmed utifrån följande delar av Gagnés modell:

• Genetiska förutsättningar (fysiska, anatomiska) • Naturliga förmågor

o Mentala (intellektuella, kreativa, sociala, perceptuella) o Fysiska (muskulära, motoriska)

• Intrapersonella faktorer

o Personlighetsdrag (fysiska, mentala)

o Målhantering (motivation, vilja, medvetenhet) • Kompetenser – ”Talang” (kunskaper/färdigheter)

(15)

10

3. Syfte

Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket.

De frågeställningar som studien avser att besvara är följande:

• Vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå”?

• Vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare?

3.1 Avgränsningar

Studien kommer inte göra någon skillnad på damer eller herrar, utan studien kommer undersöka förmågor hos basketspelare oavsett kön.

Studien kommer inte undersöka vilka yttre faktorer som kan tänkas behövas runt en spelare för att nå elitnivå och inte heller hur de yttre faktorerna kan tänkas påverka spelaren.

(16)

11

4. Metod

I följande avsnitt beskrivs de tillvägagångssätts som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien har haft ett induktivt angreppssätt där syftet varit att undersöka det utvalda området för att kunna dra slutsatser utifrån studiens resultat.

4.1 Val av metod

Syftet med denna studie var att undersöka specialidrottslärares uppfattning om vilka förmågor som anses viktiga för att nå elitnivå inom basket och för att undersöka detta valdes en

kvalitativ metod. Detta eftersom den kvalitativa metoden syftar till att tolka hur människor föreställer sig världen genom att utforska deras beskrivningar och tolkningar av fenomen för att söka efter likheter eller skillnader, eller sådant som är unikt eller avvikande (Hassmén och Hassmén, 2008, s. 61-62).

För att utforska specialidrottslärarnas uppfattning inom denna studies inriktning valdes intervjun som insamlingsmetod. Detta eftersom genom intervjun kan de intervjuades

synvinkel försöka förstås genom att utforska deras erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 17). Det finns olika former av intervjuer, valet i denna studie föll på den semistrukturerade intervjun som utgår från olika övergripande teman (Bryman, 2018, s. 563). Den

semistrukturerade intervjun ger möjligheter att vara flexibel utifrån de svar som de intervjuade ger, där målet är att erhålla fylliga och detaljerade svar från de intervjuade (Bryman, 2018, s. 562).

4.2 Urval

Studien inriktade sig på att intervjua specialidrottslärare i basket på gymnasieskolor med NIU eller RIG i Sverige. Kontaktuppgifter till gymnasieskolorna söktes ut via Svenska

Basketbollförbundets webbsida och där kunde det även identifieras att det i Sverige finns 24 stycken NIU och 2 stycken RIG. Planen var att genomföra 4-6 stycken intervjuer, vilket på förhand ansågs vara en rimlig storlek beträffande urval utifrån studiens omfattning. Det ansågs även viktigt att de deltagande personerna hade något längre erfarenhet som

specialidrottslärare och även baskettränare. Detta typ av urval kan ses som ett ändamålsstyrt urval, vilket är en form av icke-sannolikhetsbaserat urval, detta för att på ett strategiskt sätt välja deltagare som är relevanta utifrån studiens frågeställningar (Bryman, 2018, s. 496).

(17)

12

Vid genomgång av kontaktuppgifter till de olika skolorna identifierades flertalet namn på specialidrottslärare med känd erfarenhet inom basket och utskick angående deltagande i studien skickades i ett första skede ut till nio av gymnasieskolorna med NIU/RIG, med en plan att sedan skicka till fler gymnasieskolor om tillräckligt med positiv respons inte skulle erhållas. Relativt omgående erhölls positiv respons från fem specialidrottslärare från olika gymnasieskolor som valde att delta i studien. Flera av gymnasieskolorna som kontaktades hade både manliga och kvinnliga specialidrottslärare i basket, det var dock endast manliga specialidrottslärare som valde att delta i studien. Intervjuer genomfördes med de fem

deltagarna och efter att den sista intervjun hade genomförts erhölls även positiv respons från en sjätte specialidrottslärare, men utifrån det resultat som erhållits från de redan genomförda intervjuerna bedömdes att ytterligare en intervju inte kunna tillföra något ytterligare, det erhållna materialet ansågs ha uppnått en mättnad (Bryman, 2018, s. 507).

Alla fem deltagarna i studien undervisar i specialidrott basket och de har alla arbetat som specialidrottslärare under flertalet år, som minst 8 år. Alla deltagare utom en har gått steg 4 inom basketens tränarutbildning och flertalet av deltagarna har även en akademisk utbildning inom lärarutbildning eller idrottsvetenskap. Alla deltagarna har erfarenhet från att vara tränare även inom klubbverksamhet, fyra av dem har varit verksamma som coacher på förbundsnivå och två coacher har även erfarenhet från landslagsverksamhet. Det finns även egen

spelarerfarenhet hos alla deltagarna, där tre av dem även har spelat på förbundsnivå.

Deltagarna i studien presenteras i rapporten som respondent 1, respondent 2 o.s.v.

4.3 Genomförande

Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med de fem

specialidrottslärarna i basket. Vid de semistrukturerade intervjuerna låg fokus på att uppnå ett bra samtal med specialidrottslärarna genom att ställa öppna frågor, samt använda följdfrågor för att ta reda på de intervjuades uppfattning kring de olika frågorna inom studien. En intervjuguide med olika teman och lämpliga följdfrågor togs fram och användes som utgångspunkt i samband med intervjuerna (se bilaga 4). En pilotintervju genomfördes innan första intervjun för att testa utformningen av intervjuguiden. Några mindre justeringar genomfördes i intervjuguiden efter pilotintervjun, framför allt förtydligades det att de första frågorna kring elitidrott var av mer generell karaktär och att dessa frågor inte var specifikt bara basket. Flexibiliteten i semistrukturerade intervjuer anses vara till en fördel i denna

(18)

13

studie, eftersom det är de intervjuades ståndpunkt som legat i fokus vid intervjuerna och med hjälp av följdfrågor har en bredd och ett djup kunnat uppnås vid intervjuerna (Bryman, 2018, s. 562).

Intervjuerna genomfördes under en tvåveckorsperiod i månadsskiftet februari-mars 2021. Eftersom intervjupersonerna var geografiskt utspritt placerade genomfördes intervjuerna via videomöte med fyra av deltagarna, samt en intervju genomfördes via telefon på grund av en icke fungerande videofunktion i deltagarens dator. Videomöte anses vara till en fördel eftersom det finns möjligheter att även kunna se och uppfatta deltagarens eventuella gester och minspel. Alla intervjuerna spelades in och intervjuerna tog mellan 55–80 minuter att genomföra. Relevanta delar av de respektive intervjuerna transkriberades, vilket resulterade i ungefär 23 sidor text. Transkriberingen innebar att det slutligen fanns möjlighet att kunna läsa igenom och analysera materialet.

4.5 Databearbetning

De transkriberade intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Genom detta undersökningssätt fanns förhoppningar om att finna framträdande teman som kan hjälpa att svara på studiens frågeställningar. För att identifiera teman användes vid genomläsningen av materialet olika metoder som nämns av Ryan och Bernards (2003). I ett första skede lästes materialet igenom och fokus låg på att använda det som Ryan och Bernards (2003, s. 94-96) kallar för ”Cutting and sorting”. Detta innebar att identifiera citat och uttryck som verkade viktiga och sedan klustra ihop dessa, och dessa kluster som bildades namnsattes till olika teman. I ett andra skede låg fokus på att identifiera ”likheter och skillnader” (Ryan &

Bernards, 2003, s. 91). För att identifiera likheter och skillnader jämfördes först den enskilda respondentens olika svar, och sedan även svaren sinsemellan respondenterna. I det tredje skedet låg fokuset på att leta i materialet efter sådant som en respondent upprepat vid flertalet tillfällen under intervjun, det Ryan och Bernards (2003, s. 89) beskriver som ”repetitioner”. Resultatet från den tematiska analysen sammanställdes utifrån de identifierade temana i avsnitt 5. Resultat i denna rapport. De identifierade temana jämfördes slutligen med Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell, detta för att klassificera vilka typer av förmågor som identifierats inom studien.

(19)

14

4.6 Pålitlighet och trovärdighet

Inom kvantitativa metoder används reliabilitet och validitet som kriterier för bedömning av kvalitén på genomförd undersökning (Bryman, 2018, s. 465). Inom kvalitativa metoder rekommenderas kvalitén bedömas utifrån andra kriterier, där pålitlighet respektive trovärdighet lyfts fram av Hassmén och Hassmén (2008, s. 135 och 155).

Patel och Davidson (2019, s. 137) nämner att varje kvalitativ studie kan i någon mening anses vara unik, därför är det viktigt att forskningsprocessen beskrivs så att de som tar del av

resultatet kan följa de steg och val som gjorts inom studien. I denna studie har de olika metodvalen och tillvägagångssätten tydliggjorts i rapporten, vilket kan anses ge studien en högre pålitlighet och trovärdighet.

Den tematiska analysen och identifieringen av teman innebar viss svårighet, och som Dey (refererad i Ryan & Bernard, 2003, s. 103) uttrycker det ”there is no single set of categories [themes] waiting to be discovered. There are as many ways of ‘seeing’ the data as one can invent”. I rapportens resultatavsnitt har därför längre citat från intervjuerna lyfts ut, detta möjliggör att läsaren på egen hand kan bedöma de genomförda tolkningarnas trovärdighet (Patel & Davidson, 2019, s. 136-137).

Även om alla steg och val i studien beskrivits tydligt i rapporten skulle det ändå finnas svårigheter att genomföra undersökningen på nytt och få samma resultat, så kallad

replikerbarhet (Bryman, 2018, s. 484). En kvalitativ studie är ostrukturerad och den forskare som genomför studien är själv ett av redskapen vid datainsamlingen (Bryman, 2018, s. 484). Den framtagna intervjuguiden (se bilaga 4) innebär dock en ökad möjlighet för att kunna genomföra undersökningen på nytt av en annan forskare. Även om redskapen skulle vara densamma kan ändock inte samma resultat utlovas, för de deltagande respondenterna skulle kunna ha ändrat uppfattning vid ett senare tillfälle, vilket skulle kunna medföra andra resultat.

En kvalitativ studie med ett begränsat urval innebär en svårighet när det gäller möjligheten till överförbarhet av resultaten till andra liknande fall (Denscombe, 2018, s. 427). Resultaten från en sådan studie innebär snarare ett djup än en bredd enligt Bryman (2018, s. 468). Guba och Lincoln (refererad i Bryman, 2018, s. 468) framhåller dock att en fyllig redogörelse kan ge läsarna möjlighet att själva bedöma hur pass överförbara resultaten är.

(20)

15

4.7 Etiska frågor

I texten God forskningssed definierar Vetenskapsrådet (2017) en uppsättning viktiga

forskningsetiska principer. Denna studie anses följa de allmänna regler som sammanfattas av Vetenskapsrådet (2017, s. 8).

Valda metoder, genomförandet av undersökningen, samt resultatet är specificerat i denna rapport. Avseende hanteringen av studiens deltagare fick de alla skriftlig information om studiens syfte, samt information om att deras deltagande är frivilligt. De fick även information om hur undersökningen skulle gå till, samt att deras personuppgifter och svar skulle behandlas med konfidentialitet och endast användas för denna studies syfte. Ett informationsblad (se bilaga 2) och en samtyckesblankett (se bilaga 3) togs fram som de intervjuade besvarade via en webbenkät och de gav därigenom sitt samtycke till att delta i studien. En av de inledande frågorna vid varje intervju var huruvida de godkände att intervjuerna spelads in, vilket samtliga gav tillåtelse till.

(21)

16

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultaten från de genomförda intervjuerna med

specialidrottslärarna i basket. Ett antal teman har identifierats vilka beskriver förmågor de intervjuade uttryckt som viktiga för att utöva basket på elitnivå och för att bli framgångsrika basketspelare. De identifierade temana är utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad,

spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk.

(22)

17

5.1 Utvecklingsbenägen

Stagnation, eller att vara nöjd är inte något som förknippas med en elitidrottare, utan tvärtom, en stor vilja till att utvecklas tycks mer synonymt med en elitidrottare. Som respondent 5 beskrev detta med att ständigt vilja utvecklas som elitidrottare.

”… du har ett ständigt mål att vilja utvecklas inom olika områden. Att en elitidrottare, eller en elitnivå, där är man inte riktigt nöjd, man vill ständigt förbättras eller ständigt utvecklas kan man säga.” (Respondent 5)

En annan specialidrottslärare uttryckte det som en nyfikenhet, en ”nyfikenhet för att nå nästa nivå” som respondent 1 förklarade det. Specialidrottsläraren tillade att en spelare kan lära sig det mesta av sin coach, men att de där sista 5–10 procenten behöver spelaren på egen hand söka information om för att kunna ta det där sista steget.

För att kunna utvecklas fordras det även att spelaren kan analysera och identifiera vad som är ens svagheter och styrkor, något som några specialidrottslärare benämnde för egenanalys eller självbildsanalys.

”Spelarna måste klara av en självbildsanalys […] Klarar de inte av att se sina svaga sidor och starka sidor, ”jag kan” eller ”jag vill”, då vet de inte vad de ska använda i match och de vet inte heller vad de måste jobba mer med.” (Respondent 4)

Detta skulle även kunna kalla det för en nulägesanalys, något som respondent 4 beskrev den talang en spelare har just nu.

”… just nu är du här, det här är din talang och den räcker inte till, du måste utveckla det här, för att kunna vara med och tävla på den här nivån.” (Respondent 4)

Oavsett formulering uttrycks det som oerhört viktigt att kunna titta på sig själv som spelare och att kunna vara kapabel att identifiera ens styrkor och svagheter. Flera specialidrottslärare lyfter exempelvis fram detta med att kunna ta sig an en viss roll i ett lag på elitnivå och då är det viktigt att en spelare vet sina styrkor och kan framhäva dessa.

”… att kunna anta en roll, kunna kliva in i en roll, och göra den så bra man kan, det är också viktigt. […] coacher söker ofta något specifikt när de ska bygga sitt lag, framför allt på elitnivå.” (Respondent 2)

(23)

18

”Om du bedriver en elitverksamhet så behöver du flera olika typer. Du behöver spelare som tillför något på träning, som tillför energi, en skytt, returtagare, defensiv stopper, kreatörer, skapar det här öppna skottet till skytten, massa olika typer av roller.” (Respondent 5)

Det räcker inte att bara veta vad som är ens styrkor och ens svagheter, utan något som respondent 3 återkommande upprepade var även förmågan att kunna förändra de saker som identifierats som ens svagheter. Spelaren behöver själv vilja utvecklas och förbättra saker, att inte nöja sig med den nivå man har i nuläge.

En specialidrottslärare hade haft besök av Skolverket för information angående kursplanen i specialidrott och vid det tillfället hade följande lyfts fram som information till

specialidrottslärarna.

”.. erat syfte är att få eleverna att bli elitidrottare. Alltså bli så bra som möjligt i sin idrott.” (Respondent 5)

Informationen till specialidrottslärarna var således att deras uppgift är att ge förutsättningar för eleverna att blir elitidrottare, vilket förklarades med att eleverna ska bli så bra som möjligt i sin idrott. Åter igen ett uttryck som tycks påtala vikten av utveckling och förbättring.

5.2 Tävlingsinriktad

”En som inte vill vinna kommer aldrig nå toppen.” (Respondent 3) ”Att verkligen gilla att tävla är en förutsättning för att nå hög nivå.” (Respondent 5)

För att nå den yttersta nivån anses vinnar- och tävlingsinstinkt krävas enligt

specialidrottslärarna och respondent 3 påtalar även att ”man måste träna på att vinna”, eftersom det är inget som kommer automatiskt utan att det är något som spelaren måste lära sig.

Hur viljan att vinna uttrycker sig hos elitidrottarna uppfattas vara varierande, men respondent 2 lyfter fram att det snarare är genom handling som elitidrottarna visar detta och att det inte är något som de talar om så mycket. Respondent 4 beskriver att vid uttagning till

idrottsutbildning är det viktigt att exempelvis observera hur mycket spelaren tävlar ute på planen.

(24)

19

Oavsett hur viljan att vinna uttrycker sig hos de olika spelarna är alla specialidrottslärarna överens om att denna vinnarvilja är något som är gemensamt hos de elitidrottare som specialidrottslärarna träffat.

”… alla gillade verkligen att tävla.” (Respondent 5)

Det tycks dessutom inte vara någon skillnad i vilken situation elitidrottaren agerar, både vid träning och tävling tävlar de elitidrottare som beskrivs som framgångsrika.

”… de tävlar, hela tiden, de tävlar. De bästa spelarna som jag har haft, det spelar ingen roll om det är match eller vad det är, de tävlar i allting.” (Respondent 3)

När specialidrottslärarna fick beskriva framgångsrika basketspelare lyftes även följande fram. ”Det finns ju ett visst mått av egoism i alla som lyckas också.”

(Respondent 4)

”… deras starkaste sida kommer från en naturlig egoism de har om sig själva…” (Respondent 1)

Respondent 1 beskriver att egoismen kan yttra sig i ett matematiskt tänkande på basketplanen, utifrån att spelaren beräknar vem på planen som har störst sannolikhet att göra poäng, och att denna egoism och matematiska tänkande kommer framför allt ifrån viljan att vinna. Egoismen uttrycks också kunna påverka lagkamraterna, då drivet att vilja vinna innebär att elitidrottaren ibland inte involverar andra och det kan också innebära att elitidrottaren även uppträder lite elakt mot sina lagkamrater. Den här egoismen hos den framgångsrika elitidrottaren, som ibland också kan upplevas som något negativt, beskrivs ändå vara det som gör elitidrottaren bra och utmärkande i jämförelse med andra.

5.3 Spelintelligent

Specialidrottslärarna använder olika ord och uttryck för att beskriva det som i detta tema benämns som spelintelligent. Andra likartade ord som används är spelförståelse och

speluppfattning, men även uttryck som förmåga att läsa av spelet och beslutsfattande nämns av specialidrottslärarna. Oavsett benämning påtalas det att förmågan anses viktig oavsett vilken position spelaren har på planen.

”… kunna fatta snabba beslut behöver du kunna göra, oavsett position.” (Respondent 2)

(25)

20

Spelintelligens tycks delvis hänga ihop med de tekniska momenten, såsom att skjuta, och även spelarens fysik tycks relatera till detta.

”De hänger ihop väldigt mycket, för att du ska kunna skjuta […] när vi börjar med speluppfattning att vi lär oss att dra på oss försvaret och släppa bollen […] och du ska stå där och vara redo och skjuta, det är det du har jobbat med i det separata i det här skottet och byggt upp ett självförtroende där […]. Allting hänger ihop, och din fysik idag hänger mycket ihop med hur du kan attackera korgen, hur du kan röra dig i spelet, vilka avslut du kan ta […]. Det är ett samspel mellan de här tre skulle jag säga.” (Respondent 2)

Det samspel som specialidrottsläraren nämner är alltså samspelet mellan teknik,

speluppfattning och fysik. För att fullt ut kunna utnyttja spelintelligensen fordras god teknik och fysik, annars uppfattas inte spelaren kunna utnyttja de situationer som uppstår på planen. Precis som en annan specialidrottslärare beskrev sambandet mellan de tre delarna och

använde ordet taktik i stället för spelintelligens.

”Om nu tekniken är verktygen, så är väl taktiken hur du använder verktygen. Det spelar ingen roll om du har en verktygslåda som är skitbra, men du vet inte hur du använder den. […] och ju starkare jag är, ju lättare kan jag hantera verktyget. Ju bättre teknik jag har, ju mer tid får jag att se situationen.” (Respondent 4)

Det uppstår väldigt många situationer på planen som ska lösas och hanteras av spelaren under en match. Spelintelligens beskrivs behövas på planen för att kunna hantera de olika situationer som kan uppstå, eller så kan spelintelligensen användas för att helt enkelt kunna sätta sig i situationer där spelaren kan utnyttja sina styrkor.

”… hur ska jag sätta mig i situationer där jag kan använda mina färdigheter.” (Respondent 3)

Till viss del uppfattas spelintelligens ha en koppling till det som tidigare nämndes avseende ”matematiskt tänkande”, det som uttrycktes komma från ”ren egoism av att vilja vinna” som respondent 1 framställde det. Detta innebar att de framgångsrika elitidrottare som respondent 1 beskrev exempelvis gör prioriteringar på planen utifrån att ”… största sannolikheten att vi gör poäng är att bollen går från mina händer till korgen och inte genom era händer.”. Spelare som kan göra sådana prioriteringar i spelsituationer skulle kunna tänkas beskrivas som spelintelligenta, eller att de har ett matematiskt tänkande. För att en spelare ska kunna ta

(26)

21

sådana beslut på planen uppfattas det vara av stor vikt att en av spelarens styrkor är att på egen hand kunna göra poäng, vilket även lyftes fram av flera specialidrottslärare som en viktig förmåga, kanske till och med den viktigaste enligt några specialidrottslärare.

”Det är det absolut viktigaste, att kunna skjuta i bollen i korgen som elitspelare.” (Respondent 3)

”... alla basketspelare som är duktiga kan ju skjuta idag.” (Respondent 2) Spelintelligens beskrevs av en specialidrottslärare som en typ av spetskompetens, i ett sammanhang där de övriga spetskompetenserna var av mer teknisk karaktär och bland annat detta med att kunna skjuta nämndes i denna kontext.

”… sedan spetskompetens i det du utövar, i form av skott, dribbla, passa, skjuta och spelintelligens.” (Respondent 1)

Spelintelligens uppfattas kräva god teknik för att kunna hantera de olika spelsituationerna och där teknik är till exempel förmågan att passa, dribbla eller skjuta. Teknik benämns av en annan specialidrottslärare med ordet ”skill” och specialidrottslärare påtalar att när det gäller spelförståelse tycks den allt viktigare desto högre nivå spelaren spelar på.

”… ju högre upp man kommer blir spelförståelse viktigare och viktigare, den kanske blir viktigare än skill vid ett visst läge för att du hamnar i situationer där försvaret är så bra att du måste överlista försvaret och då måste du vara ganska smart …” (Respondent 2)

När det gäller försvar uttryckte specialidrottslärarna främst försvaret utifrån anfallarnas perspektiv, vikten av att spelaren kan läsa av försvaret och överlista försvaret. Tydligen tycks det finnas uttalat att inom specialidrottsundervisningen ska främst anfall tränas och försvaret är sekundärt som respondent 3 uttryckte det.

”Nu har basketbollförbundet gått ut och sagt att vi på basketgymnasiet först och främst ska titta på dem offensiva kvalitéerna, och försvaret är sekundärt. Så vi jobbar inte med försvar någonting, mer än för att göra anfallet bättre.” (Respondent 3)

För att kunna spela på elitnivå uppfattas dock försvarsspelet vara viktigt och det uttrycks kunna vara avgörande för att få speltid.

”Du måste kunna spela försvar, försvarsspelet är en sådan stor del av basket, man får inte glömma det i hela instagram-generationen där man bara ser anfall hela tiden, det är försvar som kommer få dig att vara kvar

(27)

22

på planen också. […] Och där är det kanske mera vilja än vad det är i anfall, som till exempel teknik och lite mer finess, i försvar handlar det väldigt mycket om att du måste vilja spela försvar och du måste vilja stoppa din spelare.” (Respondent 2)

Försvarsspelet beskrivs dock handla mycket mer om vilja än teknik, alltså att spelaren vill förhindra sin motståndare från att göra poäng och det uppfattas kunna komma från viljan att tävla och vinna.

Det tycks även finnas ett behov av att som spelare inte bara besitta en så kallad

spetskompetens för att nå specifikt internationell nivå, utan på den nivån tycks det krävas flera spetskompetenser.

”Pratar vi internationellt så behöver du mest troligt, till 99%,

spetskompetenser, alltså inte en utan flera, men också en fysisk förmåga som hjälper dominera eller som hjälper dig att fly från vissa situationer på planen.” (Respondent 1)

En fysisk förmåga i kombination med flera spetskompetenser beskrivs krävas på internationell nivå, vilket tycks uttrycka att kraven ökar på högre nivåer.

5.4 Passionerad

”… jag älskar basket …” (Respondent 4)

Hur mycket en spelare brinner för sin idrott var något som respondent 4 påtalade som viktigt i samband med en uttagning till en idrottsutbildning. I samtalet med spelaren lyssnar

specialidrottsläraren efter hur spelaren beskriver sitt engagemang för idrotten och hur motiverad spelaren upplevs vara. Utöver att ha ett stort intresse för själva idrotten beskrivs också vikten av att ha en stor passion för att träna, där beskrivningen av en framgångsrik spelare bland annat var följande.

”… älskar att träna …” (Respondent 2)

Alla specialidrottslärare lyfte fram den stora mängd träning som behöver genomföras för att nå elitnivå i basket, vilket innebär att en spelare lägger ner mer tid på träning än på match.

”… måste nästan tycka mer om att träna än att spela match, för det är det du ska hålla på med nästan 90% av tiden.” (Respondent 2)

(28)

23

Passion och engagemang tycks också kunna övergå till ett nästintill fanatiskt beteende, vilket en specialidrottslärare uttryckte i sitt svar på frågan beträffande vad som utmärker sig hos de framgångsrika elitidrottarna.

”Det är en fanatism, eller förmåga att fokusera på ett ämne. […] att man kan gå in och sätta fokus, det här ska jag göra, punkt slut, kosta vad det kosta vill, jag är beredd att offra allt.” (Respondent 3)

Specialidrottsläraren beskrev det som att elitidrottaren är bara intresserad av idrotten och att ”allting annat faller åt sidan”. Liknande skildring uttryckte även en annan specialidrottslärare.

”… spelarna som bara kan sylta sig in i träningen och faktiskt leva i det här. De här freaksen de brukar få en push i sin utveckling, sen krävs det att man hittar någon form av balans …” (Respondent 1)

Elitidrottaren beskrivs följaktligen bli nästintill uppslukad av sin idrott, men det lyfts fram att utöver att vara helt insyltad i sin träning anses även en viss balans krävas.

5.5 Disciplinerad

Engagemang och motivation uttrycks ofta som en viktig del inom idrotten och det lyfte även specialidrottslärarna i detta arbete fram, men för att kunna nå elitnivå lyfts fokuset lite från motivationen och spelarens disciplin tycks bli allt viktigare.

”Disciplinen ser jag som en slags grundsten i allting, motivation är egentligen raketbränsle, men om du gör en elitsatsning så kommer du aldrig kunna leva på motivation, utan du måste leva på disciplin.” (Respondent 5)

Även respondent 4 nämner ordet motivation som ett typ av bränsle, men respondent 5 påtalar tydligt att disciplinen är det som en elitidrottare behöver leva på. Respondent 1 uttrycker det som att spelarna behöver ”… klara av att vara inrutade i sin lilla bubbla …” och ordet karaktär nämns även av specialidrottsläraren.

”Du som person och spelare måste ha karaktär, din karaktär innefattar så många saker, den mentala biten är den ena, men man måste ha karaktär som elitidrottare.” (Respondent 1)

Med karaktär syftade specialidrottsläraren exempelvis på att som ung spelare kunna stå emot när kompisarna försöker få med dig på bio, men du behöver egentligen träna, och det blir för personen en typ av karaktärsprövning. Spelaren kan behöva göra val, val som ibland kan ifrågasättas av personer runt omkring dem och det gäller för spelaren att då kunna ha det som

(29)

24

specialidrottsläraren kallar karaktär. Respondent 4 nämner att hockeyn använder karaktär som en del av deras selektering till NIU, eftersom det visat sig att de spelare som nått långt inom hockey har haft det som benämns karaktär, vilket inneburit att specialidrottsläraren försöker skapa sig en uppfattning beträffande de sökandes karaktär vid uttagningar till

idrottsutbildningen.

Detta med hur elitidrotten är en stor del av en spelares liv lyfts fram av flera

specialidrottslärare och respondent 2 beskriver hur spelare ”lever” livet som elitidrottare, vilket kan innebära både uppoffringar och vissa åtaganden. Respondent 1 beskriver att det är ”få människor som är lagda i att leva sitt jobb” och påtalar att det inte handlar om att göra detta under bara några år, utan att om spelaren ska bli bäst så behöver spelaren leva så här i 20 år. Eller som en specialidrottslärare uttryckte det rörande ”undantagsdagar”:

”… det är det som vi upplever som elitidrottare, det finns inga undantagsdagar …” (Respondent 5)

Att leva ett liv som elitidrottare kommer innebär att spelaren måste vara disciplinerad och även tålmodig nämns i detta sammanhang, för det tar tid att nå elitnivå och därmed kan tålamod tänkas krävas för att fortsätta bibehålla disciplinen.

”… tålamod är nog också en sådan sak, som utmärker dem. Viljan att lyckas, men tålamodet att förstå att utveckling tar tid.” (Respondent 4)

Elitnivå uttrycks ta tid att uppnå och inget som spelaren kan stressa sig till, därmed verkar det fordras tålamod och disciplin hos spelaren. Som några specialidrottslärare uttryckte det är elitidrottare inte något som man föds till, utan det är något spelaren behöva lära sig.

”… jag kan inte säga om man föds elitistisk eller inte, eller jag tror ju inte det, jag tror inte att du föds med en väldigt stor motivation till att bli basketspelare eller elitidrottare, utan det är ju någonting som du lär dig på vägen…” (Respondent 1)

”Elitidrott det kommer i ett skede av en idrottares liv, det är ingen som föds som elitidrottare. Om individen vill så finns det möjlighet att bli det, så skulle jag säga. Sen om individen vill så är det jätteviktigt att det finns förutsättningar att utveckla det här målet och drivkraften som man har…” (Respondent 2)

(30)

25

Respondent 2 uttrycker att elitidrott kommer i ett skede av spelarens liv, vilket åter igen uttrycker vikten av tålamod hos spelaren och även att det behövs en inre drivkraft hos spelaren för att nå elitnivå.

5.6 Stresstolerant

”… de har ganska hög stresstolerans. De blir inte så lätt stressad, många av de som jag har mött som är bäst är ganska lugna, de har svårt att stressa upp sig, och lite lägre anspänningsnivå.” (Respondent 2)

Specialidrottsläraren gjorde en jämförelse mellan olika spelare och beskrev att skillnaden i deras framgång till viss del kan ha påverkats av spelarnas mentala förmåga och lyfter fram svagt självförtroende som en faktor som kan påverka en elitidrottares prestation. Egentligen upplevs beskrivningen dock snarare påtala skillnaden mer utifrån spelarnas anspänning, där den mer framgångsrika spelaren uppfattas ha en förmåga att kunna vara mer avslappnad. En annan specialidrottslärare reflekterar kring samma framgångsrika spelare och gör följande beskrivning:

”… spelaren har en otrolig eller bra förmåga att slå av och på […] på planen är det alltid på, men mellan, nu blåste domaren, är det av.” (Respondent 3)

Under en match uppfattades det som att spelaren kunde koppla ifrån och på så vis kan det tänkas att spelaren kunde slappna av, till och med vid varje domaravblåsning. Det kan tänkas innebära att spelaren kan spara på energi genom att vara mer avslappnad och ta det lite lugnt, något liknande beskrevs beträffande en annan framgångsrik spelare som i samband med träning inför en match upplevdes ta det lite lugnare.

”… så tog spelaren det lite lugnt på träningarna, men var inte heller överspeedad till matcherna.” (Respondent 5)

En specialidrottslärare tydliggör vikten av den mentala styrkan och framför allt detta med att kunna vara avslappnad.

”… spelare som antingen har träningsvilja eller ledaregenskaper, de har blivit helt okej på nästa nivå. De som har en extrem talang, de kommer en nivå längre ute i Europa och större klubbar. De som har lyckats riktigt bra där det är de som har den mentala styrkan, att de är ganska

(31)

26

Det är nästan som att spelarna med en hög mental styrka snarare kunde tyckas växa när det verkligen gäller.

”… det här mentala, att de kan prestera på så hög nivå, oavsett om det sitter 20000 på läktarna eller om det är avgörande match eller vad som helst, så kan de spela sitt spel, det ser inte ut som att de anpassar sig, utan de nästan växer ut när det bli tuffare motstånd.” (Respondent 2)

De framgångsrika spelarna tycks alltså inte påverkas av situationer som borde kunna göra dem spända och stressade, dem uppfattas ha en hög stresstolerans.

5.7 Atletisk

Ordet atletism lyfts fram av alla specialidrottslärarna för att kunna nå den högsta ligan i världen, NBA, och en specialidrottslärare beskrev anledningen till detta.

”… i och med att basket är en sådan stor idrott över världen och sedan tar vi grädden på moset från alla atleter och slänger in dem i en enda liga. Det finns ingen annan idrott som är så stor som basket och som bara har en liga. De andra idrotterna är utspridda på olika ligor, och det är därför NBA-spelarna är så oerhört imponerande, dem är atleter.” (Respondent 4)

Fysisk förmåga utöver det vanliga eller till och med extrem fysisk förmåga är ord som används av specialidrottslärarna, vilket kan tolkas som att det är ett fåtal individer som besitter dessa förmågor.

”… extrema fysiska kvalitéer, alltså att du är extremt snabb, eller extremt stark.” (Respondent 5)

”Du måste ha någon form av spetskompetens i din kropp, nu pratar jag fysiskt. Lång, långa armar, spänstig utöver det vanliga, eller kvick.” (Respondent 1)

Att längd nämns i en idrott som basket är kanske inte helt oväntat, men även andra spetskompetenser som snabbhet, spänst och styrka nämns av specialidrottslärarna och uppfattas vara av stor vikt för att nå elitnivå i basket.

”… fysiken idag är väldigt avgörande, för att kunna hänga med på nästa nivå, för där går allt väldigt fort. Väldigt snabba reaktioner, man måste vara ganska stark, både för att kunna spela och för att inte skada sig, så

(32)

27

den blir viktigare hela tiden med tanke på att det spelas en så atletisk basket på något sätt.” (Respondent 2)

För en basketspelare är kroppen ett viktigt ”verktyg” för att kunna spela på elitnivå. Det handlar inte bara om att kroppen ska kunna prestera på en hög nivå, utan även att hålla kroppen skadefri och kunna utsätta den för mycket träning.

”… det fysiologiska i form att du ska kunna utsätta dig för mycket mycket, alltså mängder med träning, och faktiskt förhoppningsvis klara av att göra det skadefri.” (Respondent 1)

(33)

28

6. Analys

Studiens resultat visar att det utifrån Gagnés talangutvecklingsmodell (2015, s. 34) identifierats teman med koppling till olika delar inom modellen, såsom genetiska

förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Det finns exempelvis teman vilka tycks relatera till de intrapersonella faktorerna i modellen, såsom disciplinerad,

utvecklingsbenägen, stresstolerant, passionerad och tävlingsinriktad. Inom

utvecklingsprocessen påverkas utvecklingen av ett antal faktorer, där de intrapersonella faktorerna är framträdande. De intrapersonella faktorerna kan enligt Gagné antingen påverka utvecklingsprocessen positivt eller negativt och det kan tolkas som att de teman som

identifierats i detta arbete kan tänkas påverka individens utvecklingsprocess positivt och negativt. Specialidrottslärarna nämnde exempelvis egoism, mental förmåga, avslappnad och karaktär, vilka alla relaterar till de mentala personlighetsdragen i modellen. Dessutom

uttryckte de intervjuade exempelvis viljan att vinna, stort intresse, förmåga till självanalys och tålamod, vilka alla kopplar till individens målhantering enligt modellen. Dessa intrapersonella faktorer anses av specialidrottslärarna vara viktiga för att en blivande elitspelare ska kunna få en positiv utvecklingsprocess, då det är faktorer som möjliggör för de naturliga förmågorna att kunna utvecklas till kompetenser enligt Gagnés talangutvecklingsmodell.

De två temana spelintelligent och atletisk uppfattas mer som beskrivningar av kompetenser, så kallade ”talanger” i Gagnés modell, vilka därmed kan tänkas ha utvecklats från naturliga förmågor eller dessförinnan från genetiska förutsättningar. Inom de genetiska

förutsättningarna nämndes exempelvis längd av specialidrottslärarna. De naturliga

förmågorna, även kallade ”gifts” av Gagné, är indelad i olika domäner inom det mentala och fysiska. Specialidrottslärarna nämnde exempelvis matematiskt tänkande, beslutsfattande samt läsa av spelet inom temat spelintelligent, vilket alla förefaller vara beskrivningar av naturliga förmågor inom de mentala domänen enligt modellen. När specialidrottslärarna relaterade till det identifierade temat atletisk diskuterades snarare snabbhet, styrka, explosivitet och

reaktionssnabbhet, vilket enligt modellen är naturliga förmågor inom de fysiska domänen. Ifall individen befinner sig inom topp 10% i jämförelse med jämnåriga inom någon eller några av de fysiska och/eller mentala domänen kan en positiv utvecklingsprocess utveckla dessa naturliga förmågor till kompetenser enligt Gagnés talangutvecklingsmodell. Temat atletisk kan även tänkas ha en viss koppling till det fysiska personlighetsdraget, detta utifrån perspektivet att kunna hålla sig frisk och skadefri (hälsa).

(34)

29

(35)

30

7. Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket ansåg vara viktiga för att nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som använts för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare?

7.1.1 Resultatdiskussion

Det finns inga entydiga svar i denna studie kring vilka specifika förmågor som tycks viktiga för att utöva basket på elitnivå och för att bli en framgångsrik basketspelare. Med bakgrund från specialidrottslärarnas erfarenheter kan de förmågor som lyfts fram i detta arbete ändock ge en ungefärlig bild av vad en elitidrottare i basket kan tänkas vara i behov av. De teman som identifierats i detta arbete är utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Alla dessa förmågor kommer sannolikt inte finnas samlat hos en individ, i så fall blir det en ”super-basketspelare”, men spelarens olika förmågor behöver troligen komplettera och balansera upp varandra. Även Gonçalves et al. (2017) och Sáenz-López et al. (2005) pekar ut liknande resultat i sina studier, att det är kombinationen av flera faktorer som gör att spelarna når den högsta nivån. Flera

specialidrottslärare i denna studie ansåg att det är få av de framgångsrika spelarna som är jämnbra på allt, alla har sina styrkor och svagheter, och att det är just kombinationen av dessa som är den spelare du är just nu. Det tycks därmed vara viktigt att titta på individnivå vilka förmågor respektive spelare behöver utveckla och förstärka, eftersom brister i någon förmåga kan tänkas kompenseras genom att utveckla andra förmågor.

Specialidrottslärarna ansåg att det inte var så troligt att en individ föds till elitidrottare. Gagné (2015, s. 28) beskriver att det tycks mer troligt att de som blir elitidrottare i stället utvecklas inom sin idrott i en snabbare takt än övriga. Spelares inlärningsförmåga är även något Bonal et al. (2020) identifierade som en viktig faktor i sin intervjustudie, men varken

inlärningsförmåga eller utvecklingstakt är något som specifikt uttrycktes vara viktigt av de intervjuade i denna studie. För studiens respondenter kan det dock tänkas vara svårt att bedöma de framgångsrika spelarnas inlärningsförmåga eller utvecklingstakt, eftersom det troligen kräver en än större insyn i spelarens utveckling till elitidrottare. Inlärningsförmåga kan ändå tänkas vara en viktig förmåga hos en elitspelare i basket, eftersom vägen till elitnivå

(36)

31

anses av specialidrottslärarna ta lång tid och det beskrivs vara mycket som ska läras in. Desto snabbare inlärning kan ske, desto snabbare kan elitnivå tänkas uppnås. Samtidigt påtalar specialidrottslärarna vikten av att som spelare ha tålamod eftersom det tar tid att bli

elitidrottare, kanske detta innebär att det inte är snabb inlärningsförmåga eller utvecklingstakt som är viktigast, utan att det snarare är spelarens tålamod som kommer vara avgörande för att nå elitnivå.

Tålamod tycks vara en förmåga som delvis relaterar till förmågor som i några av studierna uttrycktes som ”vilja”, ”motivation” och ”arbetsmoral” (Gonçalves et al., 2017; Sáenz-López et al., 2005). Specialidrottslärarna underströk dock att endast motivation anses inte tillräckligt på lång sikt, utan spelarna anses även behöva ha en viss disciplin. Detta delvis eftersom det inte anses finnas några undantagsdagar som elitidrottare och spelaren behöver därmed leva livet som elitidrottare under ett antal år, vilket anses kräva disciplin och även karaktär. Stier & Schneider (2006) uttryckte specifikt betydelsen av spelarnas vanor och ansträngningar även utanför tävlingssäsongen, vilket betonar vikten av att som elitidrottare ta sig an sin idrott året runt. Det tycks dock finnas en viss koppling mellan de två identifierade temana disciplin och passion, då stor passion för sin idrott kan tänkas medföra att det upplevs enklare för spelaren att inte ha några så kallade undantagsdagar. Älskar spelaren sin idrott och tycker om att träna kanske inte disciplinen blir den avgörande förmågan, utan disciplinen kan tänkas ske

automatiskt hos spelaren som därmed prioriterar sin idrott framför annat. Fokus bör kanske därmed läggas på att få spelarna att älska sin idrott och att tycka om att träna, detta eftersom en stor träningsmängd anses i både denna studie och andra studier vara en viktig förutsättning för att bli kompetent som spelare (Bonal et al., 2020).

Kan det anses räcka att som spelare ha en stor passion för sin idrott och att tycka om att träna för att nå elitnivå? Att vara engagerad och motiverad lyfts absolut fram som viktiga delar av specialidrottslärarna, men det anses som sagt även krävas en viss disciplin hos spelaren enligt specialidrottslärarna. Utöver att vara passionerad och disciplinerad ansåg specialidrottslärarna att de mentala delarna var viktiga och några påtalade att den mentala biten kan tänkas vara skillnaden som gör att några spelare lyckas och andra inte. Detta tycks stämma väl överens med Gagnés talangutvecklingsmodell (Gagné, 2015) där de mentala delarna som en del av de intrapersonella faktorerna har en inverkan på individens utvecklingsprocess, vilken kan vara negativ eller positiv, och därmed har en stor påverkan på individens utveckling av

(37)

32

(2020) identifierade som en viktig faktor i sin intervjustudie med elitspelare. Intrycket är ändå att de mentala delarna inte får tillräckligt stort fokus vid utveckling av spelare. Kanske det uppfattas som att antingen anses spelare besitta de mentala delarna eller inte, vilket skulle tyda på att det inte anses vara utvecklingsbart. Specialidrottslärarna ansåg exempelvis att en låg anspänningsnivå var en viktig faktor hos framgångsrika spelare och Sáenz-López et al. (2005) påtalade vikten av exempelvis emotionell balans och koncentration som väsentliga färdigheter. Dessa förmågor som omnämns av specialidrottslärarna och Sáenz-López et al. uppfattas vara utvecklingsbara förmågor och därmed möjliga att träna för spelare. De mentala delarna tycks därmed kunna behöva få ett ännu större fokus vid utveckling av spelare,

eftersom det av respondenterna även anses vara det som skiljer sig mellan de som lyckas och inte lyckas inom sin idrott.

Förmågan att prestera när det gäller uppfattas delvis kunna ha sitt ursprung i viljan att vinna, vilket av specialidrottslärarna ansågs finnas hos de framgångsrika spelarna.

Specialidrottslärarna nämnde specifikt ordet tävla och hur de framgångsrika spelarna tävlade i det mesta. I tidigare studier lyfts inte specifikt inställningen till att tävla som en viktig faktor, däremot identifierades ”vilja” som en viktig faktor av Gonçalves et al. (2017) och Sáenz-López et al. (2005). Vilja kan tänkas kunna vara viljan att vinna, men det skulle även kunna vara viljan att utvecklas eller lyckas. Oavsett tolkning kan viljan tänkas ha stor inverkan på spelaren på planen och om viljan är att lyckas kan spelaren tänkas visa detta genom att tävla i situationer på planen. En specialidrottslärare nämnde att vid uttagningar till

idrottsutbildningar tittade man på hur spelarna tävlar på planen och att detta var en viktig faktor vid uttagningen. Detta tyder på att tävlingsinstinkten anses behöva redan existera hos en spelare för att kunna nå högre nivåer, innebär detta att tävlingsinstinkten inte anses kunna utvecklas hos individen? En specialidrottslärare påtalade att tävlingsinstinkt är något som behöver tränas och att det är viktigt att lägga in tävlingsmoment i träningen för att utveckla denna förmåga, för förmågan uttrycktes inte utvecklas automatiskt. Dessa skilda uppfattningar om tävlingsinstinkten kan tänkas påverka hur specialidrottslärare ser på spelares möjligheter att utvecklas, dessutom kanske inte specifika träningsmiljöer skapas där tävlingsinstinkten ges möjlighet att utvecklas.

Spelintelligens och spelförståelse på basketplanen ansågs av specialidrottslärarna vara viktiga förmågor för att nå elitnivå, vilket även överensstämmer med tidigare intervjustudier där förmågan att läsa spelet samt beslutsfattande identifierats som viktiga faktorer (Bonal et al.,

References

Related documents

Att l¨agga till fler strategier belastar inte de pussel som algorit- men i nuvarande skick l¨oser, eftersom algoritmen inte f¨ors¨oker till¨ampa fler strategier ¨an n¨odv¨andigt

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Intressant nog framhåller hon även att det är vanligare att KÄRLEK metaforiceras som en extern BEHÅLLARE än att känslorna skulle finnas inuti människan, där Kövecses

In other words, when there is a transition to low-carbon economy, justice not only adoption of renewable energy technologies, but also includes a just distribution of who gets

Många människor med missbruksproblematik har blivit experter på att manipulera vilket inte gör dem till sämre människor på något sätt men i många situationer blir

Genom att idrottsprofilerna erbjuder idrott till elever med ett habitus skapat genom deltagande i föreningsidrott, öppnas dörrarna i grundskolan i första hand för mera idrott

Det rör sig, betonar Ekner i inledningen till den första delen, inte om en utgåva som gör anspråk på att innehålla allt Gunnar Ekelöf skrivit, men väl om »en

Nanolaminated ternary transition metal borides; STEM Z-contrast images; EDX; crystal structure; defects.. Transition metal borides are among the hardest and highest melting