Flickor respektive pojkars motivation
till fysisk aktivitet i skolan och på
fritiden
- Årskurs nio elevers motivation till fysisk aktivitet
ur ett genusperspektiv
Emelie Nordqvist & Måns Åström
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 105:2020
Ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan 2016–2021
Handledare: Joakim Åkesson
Examinator: Karin Söderlund
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka årskurs nio elevers motivation till fysisk aktivitet inom skolämnet Idrott och hälsa respektive på fritiden utifrån ett motivations- och ett genusperspektiv.
•
Hur motiverade är flickor respektive pojkar till att vara fysiskt aktiva inom respektive utanför skolmiljön?•
Finns det någon skillnad i motivation mellan flickor och pojkar? Om det finns skillnader: vilka faktorer påverkar flickors respektive pojkars motivation till fysisk aktivitet inom respektive utanför skolmiljön, och hur kan dessa förstås?Metod: Studiens metod var kvantitativ där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av 104 årskurs nio elever på en skola i en mellanstor stad där jämförelser mellan pojkar och flickor utgör resultatet. All data sammanställdes och bearbetades i Microsoft Excel och analyserades sedan utifrån Self-determination theory och Hardings genusteori.
Resultat: Resultatet i studien visade att det finns både likheter och skillnader angående flickor och pojkars motivation till fysisk aktivitet. Likheter som gick att finna var främst att majoriteten av eleverna i båda grupperna var fysiskt aktiva oavsett om det skedde spontant eller i en förening. Det var även många av eleverna som ansåg att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, oavsett om eleverna är fysiskt aktiva eller inte. En av skillnaderna var att fler flickor än pojkar som var föreningsaktiva på sin fritid samtidigt som fler pojkar ansåg att de var fysiskt aktiva med en högre intensitetsgrad jämfört med flickorna. Grupperna skiljde sig även åt gällande hur de känner sig på lektionerna i Idrott och hälsa, där flickorna i större utsträckning upplevde negativa känslor samtidigt som pojkarna upplevde positiva känslor i större utsträckning. Slutsats: De skillnader som utmärker sig i denna studie handlar främst om fysisk aktivitetsgrad, känslor gällande fysisk aktivitet samt självbestämmande. Pojkarna upplevde i högre grad positiva känslor i samband med fysisk aktivitet jämfört med flickor som i högre grad upplevde negativa känslor. Känslorna kan således stärka eller minska motivationen till att vara fysiskt aktiva, vilket tyder på att pojkarna blir mer motiverade medan flickorna således blir mindre motiverade. Pojkarna upplevde även mer självbestämmande i jämförelse med flickorna vilket även det indikerar på en förhöjd motivation hos pojkarna.
Girls respective boys’ motivation for
physical activity within and outside the
school enviroment
- Grade nine students’ motivation for physical
activity from a gender perspective
Emelie Nordqvist & Måns Åström
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT AND HEALTH SCIENCES
Master Degree Project 105:2020
Teacher Education Program: 2016-2021
Supervisor: Joakim Åkesson
Examiner: Karin Söderlund
Abstract
Aim: The aim of the study was to examine grade nine students’ motivation for physical activity in the school subject Physical education and in their leisure time from a motivational and gender perspective.
• How motivated are girls respective boys to be physically active within and outside the school environment?
• Is there any difference in motivation between girls and boys? If there are differences: what factors affects girls’ and boys’ motivation for physical activity within and outside the school environment, and how can these differences be understood?
Method: The method of the study was quantitative where the data collection took place by means of surveys. The sample consisted of 104 students at a school in a medium-sized city where comparisons between boys and girls constitutes the result. All of the data was compiled and processed in Microsoft Excel and was then analysed based on Self-determination theory and Harding’s gender theory.
Result: The results of the study showed that there are both similarities and differences regarding girls’ and boys’ motivation for physical activity. Similarities that could be found were mainly that the majority of the students in both groups were physically active, regardless of whether it took place spontaneously or within an association. One of the differences was that more girls than boys which were active within an association in their leisure, while more boys considered that they were physically active with a higher degree of intensity compared to the girls. The groups also differed regarding how they were feeling during the lessons in physical education, where the girls to a greater extent experienced negative emotions, at the same time as the boys experienced positive emotions to a greater extent.
Conclusions: The differences which stand out in this study is mostly about the degree of physical activity, emotions regarding physical activity and self-determination. The boys experienced to a greater extent positive emotions associated with physical activity compared to the girls which in a greater extent experienced negative emotions. The emotions can thus strengthen or decrease the motivation to be physically active, which indicates that the boys become more motivated while the girls thus become less motivated. The boys also experienced more self-determination in comparison with the girls, which also indicates an increased motivation in the boys.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
2 Kunskapsöversikt ... 2
2.1 Tidigare forskning ... 2
2.1.1 Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar ... 2
2.1.2 Motivation till fysisk aktivitet ... 3
2.1.3 Motivation till fysisk aktivitet i skolan ... 4
2.1.4 Fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv ... 6
2.2 Teoretiskt ramverk ... 8 2.2.1 Self-determination theory ... 9 2.2.1.1 Inre motivation ... 9 2.2.1.2 Yttre motivation ... 10 2.2.1.3 Amotivation ... 10 2.2.2 Hardings genusteori ... 11
3 Syfte och frågeställningar ... 12
4 Metod ... 13 4.1 Urval ... 13 4.2 Genomförande ... 15 4.3 Etiska aspekter ... 15 4.4 Analysmetod ... 16 4.5 Reliabilitet ... 17 4.6 Validitet ... 17 5 Resultat ... 18
5.1 Flickor och pojkars motivation till fysisk aktivitet ... 19
5.1.1 Anledningar till att vara fysiskt aktiv ... 23
5.2 Faktorer som påverkar flickors och pojkars motivation till fysisk aktivitet ... 23
5.2.1 Faktorer till fysisk inaktivitet ... 31
6 Diskussion och analys ... 32
6.1 Flickor och pojkars motivation till fysisk aktivitet ... 32
6.1.1 Motivation i skolämnet Idrott och hälsa ... 32
6.1.2 Motivation på fritiden ... 33
6.2 Faktorer som påverkar flickors och pojkars motivation till fysisk aktivitet ... 35
6.2.2 Motivation på fritiden ... 38
6.3 Slutsatser ... 40
6.4 Metoddiskussion ... 41
6.5 Vidare forskning och yrkesmässiga implikationer ... 41
Käll- och litteraturförteckning ... 43 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ...
1
1 Introduktion
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns det formulerat för ämnet Idrott och hälsa att ”Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.” (Skolverket 2019, s. 47). Enligt Skolverket är fysisk aktivitet centralt för ämnet Idrott och hälsa och ska i sin tur leda till att eleverna fortsätter att vara fysiskt aktiva efter skoltiden.
Det är konstaterat att barn och ungdomar i dagens samhälle rör sig för lite (Norberg, 2020; Nyberg, 2017; Engström, 2002). Detta utifrån olika kriterier för hur fysiskt aktiva barn bör vara samt är. Den svenska läkarkårens rekommendation är att ungdomar bör ha 60 minuters pulshöjande aktivitet och träning per dag för att få en positiv hälsoeffekt (Nyberg, 2017. Det kan vara allt ifrån lek på rasten, gympa i skolan eller klättring på fritiden. Enligt rapporten De aktiva och De inaktiva från Centrum för idrottsforskning (Nyberg, 2017) är det endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som kommer upp i den nivån. Att ungdomar rör sig för lite är inget nytt fenomen och kravet på fler timmar idrott i skolan är ett hett ämne hos både politiker och debattörer. Det är också på det sättet att den huvudsakliga delen av ungdomars fysiska aktivitet sker i skolan (Nyberg, 2017). De ungdomar som är mest fysiskt aktiva är dessutom aktiva på sin fritid genom föreningsidrottande eller på egen hand.
Vilka är då de bakomliggande orsakerna till att barn och ungdomar inte når den rekommenderade graden av fysisk aktivitet? Är det skolan som misslyckas i avseendet att aktivera eleverna till den rekommenderade graden samt att motivera dem till en fortsatt fysiskt aktiv livsstil? Eller återfinns problemet i det moderna samhället där ungdomar istället motiveras till att ständigt vara uppkopplade? Nyberg (2017) menar vidare att barn och ungdomar både är mer stillasittande och har mer skärmtid idag jämfört med resultat från tidigare undersökningar. Det som intresserat oss är istället vad det är som motiverar ungdomar till att vara fysiskt aktiva både på fritiden och i skolmiljön, snarare än varför de inte är det. Då det dessutom visat sig vara stor skillnad på pojkar och flickors aktivitet finner vi det intressant att undersöka detta ur ett genusperspektiv. Detta utifrån vad som motiverar pojkar och flickor till att vara fysiskt aktiva. Finns det några skillnader gällande motivation mellan könen? Om så är fallet, vilka är då dessa?
2
2 Kunskapsöversikt
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar
Lars-Magnus Engströms (2004) studie Skola - Idrott - Hälsa har sin utgångspunkt i barn och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd. Engström (2004) menar på att fysisk aktivitet och motorisk utveckling är en viktig del i barns utveckling, inte bara för den fysiska och motoriska utvecklingen utan också på ett personligt och socialt plan. Den fysiska aktiviteten är också viktigt för barnens aktuella och framtida hälsotillstånd. Fysisk aktivitet och idrottande är en populär fritidsaktivitet hos barn och ungdomar samtidigt som den dagliga fysiska aktiviteten totalt sett minskat. Detta då vi idag i mindre utsträckning behöver använda våra kroppskrafter i det dagliga livet medan det fysiologiska behovet för kroppsrörelse fortsatt finns kvar. Barn leker idag mindre utomhus än tidigare där istället aktiviteter framför olika typer av skärmar tagit över en stor del av barns sysselsättningar. Även förflyttningar sker mindre av ”egen maskin” på grund av ökad biltrafik och förbättrade kommunikationer (Engström, 2004).
Det har under en längre tid förekommit ett stort intresse bland ungdomar att träna och motionera men det är först på senare år som ungas intresse för en hälsosam livsstil har ökat förklarar Norberg (2020) i Statens stöd till idrotten. Det beror både på den ökade klimatmedvetenheten samt utseendeaspekter. Det anses vara statushöjande bland ungdomar att se vältränade och snygga ut. I rapporten görs det självklart att ungdomar idag är intresserade av träning, idrott och hälsa men att det ska ske på ungdomarnas villkor; när samt hur ofta de ska träna. Detta är en av anledningarna till att många ungdomar slutar föreningsidrotta och istället vänder sig till gym eller egna former av träning.
En annan aspekt som Norberg (2020) redogör för är inställningen bland unga gällande idrott och tävling. Gruppen som var intresserade av att idrotta och tävla domineras av pojkar och var den största gruppen bland de svarande i rapporten. Samtidigt är det en tredjedel av de svarande som är helt ointresserade av att idrotta och tävla. Vidare redovisas medlemsfördelningen inom olika förbund där fotbollsförbundet är det förbund där flest män och kvinnor återfinns samtidigt som störst andel kvinnor återfinns inom ridning, gymnastik och konståkning och den största andelen män återfinns inom cricket-, flygsports- och biljardförbunden (Ibid).
3
2.1.2 Motivation till fysisk aktivitet
Lindwall, Stenling och Weman-Josefsson (2019) argumenterar för varför motivation är en grundpelare för människors idrottande, motionerande och tränande. Utan motivation saknar människan drivkraften att ta sig framåt och att fortsätta utvecklas. Motivation kan ge kunskap om hur mänskliga beteenden uppstår och förändras samt hur förändring och utveckling kan ske. Det är av relevans att undersöka motivation inom idrott, hälsa och träning oavsett vilket fält det syftar till att undersöka; lärare i Idrott och hälsa, sjukvårdspersonal som arbetar med utskrifter av recept på fysisk aktivitet eller ungdomstränare. De fortsätter med att förklara varför motivationsteorin Self-determination theory har fått ett så pass litet genomslag i Sverige som det har fått, trots att det är en evidensbaserad teori. Motivation överlag är ett komplext och abstrakt begrepp som innefattar många olika grenar och kan därför anses vara för brett för att forska om. Men med hjälp av att forska om motivation går det att närma sig förklaringar på hur vi ser på oss själva och vår omgivning och hur en miljö kan vara verksam som motivationsgynnande (Lindwall, Stenling & Weman-Josefsson, 2019).
En studie av Frederick och Ryan (1993) visar på att motivationen till fysisk aktivitet skiljer sig beroende på aktivitet. Motivationen till att praktisera sporter av olika slag styrs i högre grad av faktorer såsom intresse, nöje och tävlingsmoment till skillnad från olika motionsklasser. Motivationen till dessa aktiviteter är istället starkt förknippade med kroppsrelaterade faktorer såsom att få en bättre fysik, -hälsa eller viktnedgång (Ibid). Den sociala gemenskapen kan vara en viktig motivationsfaktor till fysisk aktivitet och i vissa fall en helt avgörande faktor för att en individ ska välja att vara fysiskt aktiv (Frederick & Ryan, 1993). Genom den sociala gemenskapen känner individen en känsla av gemenskap och självbestämmande vilket är något som kan stärka individens attityd till träning. På så sätt har självbestämmande en viktig del i relationen mellan fysisk aktivitet och motivation (Ibid).
Studien visade också att i en jämförelse mellan vad som motiverade kvinnor och män till träning var den sociala motivationsfaktorn i större utsträckning viktigare för kvinnor medan männen ansåg att det var viktigt att träningen var utmanande (Frederick & Ryan, 1993). Det ska dock tas i beaktning att studien tittade på olika aktiviteter för könen vilket kan ha bidragit till dessa skillnader i motivationsfaktorer (Ibid). En annan motivationsfaktor som visades tydligare hos kvinnor var att deltagandet i olika motionsklasser var bidragande till att stress och spänningar de tidigare burit på minskade samt att de kände en bidragande orsak till deltagande var att de kände en stark gemenskap på ett socialt plan med de andra deltagarna (Frederick & Ryan, 1993).
4
Till skillnad från Frederick och Ryan (1993) som har undersökt motivation hos vuxna individer, har Hultgren (2018) undersökt motivation till fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Fysisk aktivitet är naturligt för barn och det är bekräftat att graden av fysisk aktivitet minskar med åldern. Detta både på grund av motverkandet av slitage på kroppens organ samt för att intresset för fysisk aktivitet kan tänkas minska på grund av erfarenheter av tidigare prestationer och omgivningen. Den sociala omgivningen kan antingen fungera som stöttning eller hinder för barn och ungdomars val av aktivitet. Stöttning innebär att den sociala omgivningen ser positivt på ett beteende och ett hinder innebär att omgivningen får barn och ungdomar att utföra något som de egentligen inte är intresserade av, vilket är en viktig anledning till att de i slutändan avstår från aktiviteten. Känslor hos individen kan leda till ett beteende av undvikande, exempelvis om individen har upplevt misslyckanden av aktiviteten eller har upplevt negativa känslor så som obehag i relation till aktiviteten. Detta kan även uttryckas utåt i form av individens kroppshållning eller uttryckta negativa känslor. Beteendet kan även påverka omgivningen, då exempelvis en individ med stor betydelse i gruppen uttrycker aktiviteten som meningslös vilket leder till att resten av gruppen också upplever aktiviteten som meningslös (Hultgren, 2018).
2.1.3 Motivation till fysisk aktivitet i skolan
I jämförelse med Frederick och Ryan (1993) som har undersökt motivation till fysisk aktivitet överlag, har Ntoumanis (2001) undersökt elevers motivation till ämnet Idrott och hälsa i England. Utgångspunkten i Ntoumanis (2001) studie innefattade den internationellt erkända uppfattningen om att ämnet Idrott och hälsa är ett viktigt ämne i skolan. Han förklarar att ämnet kan bidra till att elever får en positiv inställning till att vara fysiskt aktiva, men att denna ansats kan få begränsade effekter om eleverna inte är tillräckligt motiverade till att delta aktivt i undervisningen. Studien innefattade 424 brittiska elever i åldrarna 14–16 och syftade till att undersöka elevers motivation till ämnet Idrott och hälsa utifrån sociala faktorer, psykologiska behov, olika typer av motivation samt konsekvenser (Ibid).
Resultaten från Ntoumanis (2001) studie visade att elever som får möjlighet att arbeta tillsammans och hjälpa varandra att lära sig nya moment får dem att känna samhörighet med sina klasskamrater. Detta tyder på att sociala faktorer samspelar med de psykologiska behoven, att samarbeta, förbättras och att få göra egna val bidrar till att eleverna känner samhörighet, autonomi och kompetens som är de grundläggande psykologiska behoven inom Self-determination theory (se 2.2.1). Resultatet gällande de psykologiska behoven visade att kompetens hade den största effekten på de olika motivationstyperna. Om elever känner sig
5
fysiskt kompetenta tenderar de att i högre grad tycka att ämnet Idrott och hälsa är roligt och intressant samt att de i högre grad vill fortsätta att utveckla sina idrottsfärdigheter. Om en elev känner sig fysiskt kompetent riskerar de i mindre utsträckning att bli amotiverade, det vill säga att de upplever en avsaknad av motivation (se 2.2.1.3), eller att de motiveras av yttre faktorer. De sista resultaten som Ntoumanis, (2001) redogör för berör konsekvenserna av vilken typ av motivation eleverna känner. Den inre motivationen ligger som grund för elevernas intresse att fortsätta vara fysiskt aktiva efter skolan. Om de känner en inre motivation till att vara fysiskt aktiva på lektionerna i Idrott och hälsa, är de mindre benägna att bli uttråkade under lektionerna. När eleverna känner sig tvungna att delta eller när de känner att deltagandet är bortkastad tid kommer de troligtvis att känna sig uttråkade under lektionerna. Den enda skillnaden som Ntoumanis (2001) kunde urskilja gällande genus var att flickor tenderade att motiveras av inre faktorer i högre grad än pojkar när det gällde aktiviteter som man gör tillsammans med andra.
Hultgren (2018) förklarar att om specifika händelser upplevs som obehagliga eller ointressanta kan det antingen bidra till en förstärkning av undvikande hos individen eller att andra beteenden istället förstärks. Han exemplifierar detta genom att nämna de elever som har låg närvaro på lektionerna i Idrott och hälsa, då de undviker lektionerna för att slippa känna obehag eller för att det inte finner ämnet tillräckligt intressant. Detsamma gäller de elever som inte upplever sig själva som den atletiska typen då det är enklare att avstå från beteendet istället för att försöka bemöta förväntningar från den sociala omgivningen (Hultgren, 2018).
Rapporten På pojkarnas planhalva från 2010 kartlägger ämnet Idrott och hälsa för att undersöka elevers villkor i ämnet. Rapporten redogör bland annat för flickor och pojkars betyg i ämnet, där pojkar över en längre tid har presterat bättre än flickor trots att flickor i snitt har ett bättre betyg än pojkar i övriga skolämnen. Detta oavsett utbildningsnivån hos föräldrarna samt utländsk eller svensk bakgrund (Skolverket, 2010). Däremot har detta under de senaste åren börjat skifta, då flickor presterar något bättre än pojkar även i ämnet Idrott och hälsa. Statistik från SiRiS (Skolverket, 2020) visade att under läsåret 2016/2017 hade flickor bättre betyg än pojkar, där 91,5 % av de flickor som gick ut nian fick ett betyg i ämnet Idrott och hälsa jämfört med 90,7 % pojkar. Pojkar fick återigen bättre betyg än flickorna åren därpå och statistiken från läsåret 2019/2020 visade att det var något fler pojkar som nådde ett godkänt betyg än flickor (93 resp. 92 %) (Skolverket, 2020).
På Skolverkets hemsida redovisar Lozic (2020) en rad punkter som anses viktiga för att kunna höja elevers motivation i skolan. Om läraren har en tro på potentialen i sina elever samt att de ska lyckas med uppgifterna ökar motivationen och möjligheten att nå de utsatta målen. Att ha en bra kommunikation mellan lärare och elev och kommunicera realistiska mål
6
ökar också det motivationen. En annan bidragande faktor till ökad motivation är att lyckade prestationer från eleverna beröms av läraren. Ytterligare en aspekt är att lärare involverar sina elever i utformandet undervisningen. Genom elevinflytandet kan elevernas möjligheter att utvecklas öka om läraren i undervisningen utgår ifrån elevernas intressen och tidigare erfarenheter (Lozic, 2020).
2.1.4 Fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv
Det finns många studier och rapporter som har undersökt ämnet Idrott och hälsa utifrån ett genusperspektiv för att se om undervisningen bedrivs på samma villkor för de båda könen. Skolverket fick i uppdrag att undersöka ämnet vidare och kunde redovisa resultatet i rapporten På pojkarnas planhalva (2010). I rapporten framkommer att könsmönster kan förstärkas och upprätthållas om lektionsinnehållet grundar sig på fysisk aktivitet eftersom det kan bidra till en lektionsarena som passar en del pojkar, främst de pojkar som deltar i tävlingsidrotter så som fotboll och innebandy på sin fritid. Delar av rapporten från Skolverket utgår från KIS-projektet ”Kön-Idrott-Skola” (Larsson, Fagrell & Redelius, 2005) som är en flerårig studie gällande idrottsämnet både ur ett lärar- och elevperspektiv där det framkom att i mångt och mycket är undervisningen, aktiviteterna och arbetsformerna som bedrivs i undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa som skapar olika könsmönster. Det vill säga att aktiviteterna i sig är kopplade till vissa värden och föreställningar om vad som anses som manligt och kvinnligt.
Rapporten från Skolverkets slutsatser påvisar att det är många flickor och pojkar som är föreningsaktiva, men att andelen pojkar är betydligt större inom bollspelsföreningar. Eftersom undervisningen domineras av bollsporter kommer detta gynna pojkarna i högre grad än flickorna (Skolverket, 2010). I en enkätundersökning av Redelius (2004) visade det sig att nästan var tredje elev svarade att de hade bollsport varje vecka på idrottslektionerna. Vidare svarade över 60 procent att de hade bollspel, bollekar, racketspel, styrketräning, redskapsgymnastik och friidrott varje vecka. Det som kan konstateras från studien är att bollspel är en dominerande aktivitet i Idrott och hälsa undervisningen.
Rapporten från Skolverket (2010) går i linje med vad Londos (2010) diskuterar i sin avhandling. Det ställs krav på att eleverna ska vara fysiskt aktiva under lektionerna och att de sedan bedöms på sina idrottsfärdigheter som de redan besitter då de inte har fått chans under lektionerna att utveckla sina färdigheter på ett adekvat sätt (Londos, 2010). Denna slutsats går att tolka på samma sätt som slutsatserna i Skolverkets rapport; att de eleverna med föreningsbakgrund gynnas av att lektionsinnehållet domineras av föreningsidrotter. Ungdomsbarometern (2016) gjorde på uppdrag av Riksidrottsförbundet en undersökning där
7
det visade sig att det var vanligare att pojkar i 15-årsåldern tränade i en idrottsförening än flickor i samma ålder. Resultatet från 2016 visade också att det är vanligare bland både flickor och pojkar att träna på egen hand istället för i en förening än jämfört med tidigare mätningar (Ibid). I en studie av Mitchell, Gray och Inchley (2013) undersöks undervisningen i Idrott och hälsa utifrån flickors perspektiv och där de redovisade resultat som stämmer in på resultaten i Londos studie samt Skolverkets rapport. Flickorna i studien ansåg att miljön under lektionerna i Idrott och hälsa inte var tillräckligt stöttande, vilket till största del berodde på den stora mängden tävlingsinriktade spel-moment som dominerades av pojkarna i klassen (Mitchell, Gray & Inchley, 2013). De kände även att de inte var tillräckligt skickliga för att kunna delta. Däremot visade Mitchell, Gray och Inchley (2013) studie att flickorna fick en mer positiv inställning till ämnet idrott och hälsa om de fick vara med och bestämma aktiviteter i högre grad.
Kroppsuppfattningen är något som starkt påverkar en individs självbild och självkänsla, inte minst i tonåren (Frisén, Lunde & Berg, 2015). Under tonåren sker stora förändringar i kroppen vilket också påverkar kroppsuppfattningen hos tonåringar. Inom begreppet kroppsuppfattning finns flera dimensioner med bland annat en värdering av fysisk kompetens och kroppens mer utseendemässiga kvaliteter. I tonåren blir många ungdomar mer missnöjda över sin kropp. I en studie av Frisén, Lunde och Berg (2015) med 1000 svenska barn som deltagare visades att kroppsuppfattningen från barndom till tidiga vuxenår drastiskt förändras. Där missnöjet över den egna kroppsuppfattningen ökade ju äldre deltagarna blev. I samma studie gjordes en jämförelse mellan könen där det visade sig att flickor redan i tio års ålder har en sämre kroppssjälvkänsla än pojkar. Denna befästes också i tonåren och det tidiga vuxenlivet.
I förhållande till fysisk aktivitet kan en negativ kroppsuppfattningen vara en begränsande faktor. Att behöva exponera sin kropp kan vara besvärande för en individ exempelvis i en situation i ett omklädningsrum. I en undersökning från Sveriges radio (2016) där 3000 gymnasieelever fick frågan om de duschar efter idrotten svarade 6 av 10 att de inte duschar efter idrotten, bland annat för att inte behöva visa sig naken. En av orsakerna till att detta var att de såg till att inte bli svettiga på idrottslektionen och att de då ansåg att de inte behövde duscha efteråt.
Nyberg (2017) redogör för en studie där de undersöker barn och ungdomars fysiska aktivitet samt stillasittande. Studiens mått på fysisk aktivitet följde de allmänna rekommendationerna på dagliga 60 minuter av måttlig till hög intensitet. De elever som deltog i studien gick i årskurs 5, 8 samt årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna mättes under en veckas tid med hjälp av en rörelsemätare som de ombads ha på sig i en vecka samt att de besvarade en
8
webbenkät gällande idrott och hälsa som skolämne, om de var aktiva i en förening och om de var aktiva på fritiden, hur ofta de var fysiskt aktiva och vilken typ av fysisk aktivitet de genomförde, skärmtid samt hur de transporterade sig till skolan. Resultaten visade att pojkar var fysiskt aktiva i större utsträckning än flickor och att flickor i årskurs 5 och 8 i större utsträckning var stillasittande och hade mer skärmtid än pojkar. Gällande rekommendationerna för fysisk aktivitet visade resultaten att 44 % av pojkarna och 22 % av flickorna uppnådde 60 minuter av fysisk aktivitet, vilket visar på att det finns signifikanta skillnader mellan könen samt att få barn och ungdomar är tillräckligt fysiskt aktiva. Nyberg (2017) fortsätter med att förklara att ju äldre eleverna blev, desto mindre fysiskt aktiva blev det. Resultaten visade även att pojkar och flickor deltar i föreningsidrott i lika hög utsträckning oavsett årskurs. Detta resultat följer samma mönster som resultatet gällande uppnådd fysisk aktivitet utifrån rekommendationerna, eleverna deltar i mindre grad i föreningsidrott ju äldre de blir. Resultaten följer även ett mönster i att de elever som deltog i en föreningsidrott även var mer fysiskt aktiva, var stillasittande i mindre utsträckning och hade mindre skärmtid under veckan än de eleverna om inte deltog i en föreningsidrott. Slutsatserna av denna studie synliggör att flickor i högre grad är mer stillasittande än pojkar och att många barn och ungdomar överlag inte lyckas uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet (Nyberg, 2017).
I en undersökning av Wang (2007) där 2500 brittiska tonåringar deltog visade det sig att en tiondel av deltagarna i studien upplevde en känsla av amotivation. Det som karakteriserade dessa ungdomar var att de ansåg sig ha en låg grad av fysisk kompetens och dålig självkänsla. Undersökningen visade också att det var fler flickor än pojkar som klassades som amotiverade.
Forskning inom ämnet motivation är väl beforskat sedan tidigare. De ämnesmässiga kunskapsluckor som däremot gick att urskilja vid djupare efterforskning visade att det är relativt få studier som har undersökt elever på grundskolan både utifrån teorin Self-determination och ur ett genusperspektiv. Som uppmärksammat ovan har många av de tidigare studierna undersökt dessa men inte i relation till varandra, således kan denna studie bidra med en inblick i hur motivation kan skilja sig mellan könen alternativt en avsaknad av skillnader.
2.2 Teoretiskt ramverk
Resultatet i denna studie kommer att analyseras utifrån Deci och Ryans (1985) motivationsteori Self-determination theory som innefattar självbestämmande motivation, inre- och yttre motivation samt amotivation. De redogör för fyra olika typer av yttre motivation men vi kommer i denna uppsats endast att utgå ifrån yttre motivation i sin helhet utan att gå in på djupet
9
i respektive underkategori. Resultatet kommer även att analyseras utifrån Hardings (Jakobsson, 2000) genusteori som berör strukturellt-, symboliskt- och individuellt genus.
2.2.1 Self-determination theory
Deci och Ryan (1985) förklarar självbestämmande, som är det centrala begreppet i Self-determination theory (SDT), som en inneboende kvalité hos människor då vi får fatta egna beslut. Självbestämmandet är betydelsefullt för både inre samt delvis yttre motivation, att människan har förmågan att kunna fatta egna beslut oberoende av andra faktorer som påverkar beslutet. De väljer att beskriva självbestämmande som en naturlig mänsklig kvalité, samtidigt som de väger in att det fortfarande kan påverkas av omgivningen (Ibid). Ryan och Deci (2017) nämner att inom den sociala kontexten i SDT ställs det krav på de grundläggande psykologiska behoven för att individen ska utvecklas. De har valt att avgränsa de psykologiska behoven inom SDT till autonomi, samhörighet samt kompetens som fungerar som grundstenar.
Motivation kan uppstå både frivilligt och utifrån människans egna intressen och värderingar samt genom utomstående påtryckningar trots att människan inte känner något värde i att genomföra uppgiften. Därför valde Ryan och Deci (2017) att utgå ifrån ett kontinuum som innefattar autonom motivation i ena änden och kontrollerade motivation i den andra när de beskriver motivationens karaktär i ett beteende. Den autonoma motivationen representerar det frivilliga valet av ett beteende och den kontrollerade motivationen ses som en följd av att människans beteende grundar sig på inre eller yttre påtryckningar agera som förväntat. Enligt detta kontinuum, väljer Ryan och Deci (2017) att placera inre motivation i den autonoma änden och yttre som en mer rörlig variabel då den kan variera i vilken grad den är autonom eller kontrollerad.
2.2.1.1 Inre motivation
Inre motivation innebär det grundläggande behovet hos människor att vilja genomföra en viss typ av uppgift, enligt Deci och Ryan (1985). Människan styrs av individuella mål i livet där den inre motivationen är i behov av en känsla av kompetens och självbestämmande för att människan ska motiveras till att söka uppgifter som är lagom utmanande och som är av intresse för målbilden. Uppgiften ska vara av den karaktär att de stämmer in på människans grad av kompetens så att den inte blir för enkel eller för svår att slutföra. Känslor spelar en viktig roll för den inre motivationen. Både känslan av intresse för uppgiften samt känslan av nöje och upprymdhet som en kommande belöning av en genomförd uppgift ligger till grund för den inre motivationen. Motsatsen till inre motivation är de yttre inflytanden som kan bidra till att
10
människan känner stress och spänningar inför uppgiften. Den inre motivationen kan endast upplevas då den är obunden till yttre inflytanden och den styrs av människans självbestämmande (Ibid).
2.2.1.2 Yttre motivation
Yttre motivation förklarar Deci och Ryan (2000) som den motivation som baseras på separata yttre faktorer som påverkar motivet till uppgiften eller aktiviteten. Dessa yttre faktorer kan exempelvis innefatta belöningar, sociala bekräftelser eller att handlingen sker för att undvika bestraffningar (Ibid). Som nämnt tidigare kan yttre motivation variera mellan att vara autonom eller kontrollerad, det vill säga att den antingen sker genom yttre stimuli eller inre stimuli. Deci och Ryan (2017) exemplifierar detta som att en människa kan motiveras utifrån belöningar eller bestraffningar vilket kännetecknar den kontrollerade motivationen som då styrs utifrån förhållanden som inte baseras fullständigt på människans egna val.
Om den yttre motivationen däremot styrs av personliga ståndpunkter eller att uppgiften känns viktig så kännetecknas det av den autonoma motivationen (Ibid). Deci och Ryan (2000) redogör för ett exempel där motivation hos elever berörs. För att motivera elever utan hjälp av den inre motivationen kräver det att få eleven att känna att det finns ett värde och självreglerande i uppgiften. Inom SDT finns det en förklaring till hur detta går till. Processen sker genom internalisering som skapar ett värde eller en reglering, och sedan genom integration där individen omvandlar regleringen till självreglering som då skapas utifrån självkänslan. Internaliseringen kan röra sig mellan att individen känner en form av amotivation eller ovilja för en uppgift, till sedan ett mer neutralt läge och vidare till ett personligt engagemang (Ibid). 2.2.1.3 Amotivation
En individ kan även var totalt omotiverad till en uppgift eller aktivitet, vilket Deci och Ryan (2000) kallar ”amotivation”. När en individ är amotiverad innebär det att individen saknar en avsikt med sitt beteende samt en känsla av personliga orsakssamband. Det finns flera anledningar till att en individ upplever amotivation, enligt Deci och Ryan (2000) kan det bero på att individen saknar intresse för aktiviteten. Det kan även te sig som sådant att individen inte känner sig tillräckligt kompetent för att delta i aktiviteten eller en föreställning att deltagandet inte kommer att få ett åtråvärt utfall (Ibid). Lindwall, Stenling och Weman-Josefsson (2019) förklarar att amotivation uppstår när individen upplever en brist av autonomi, samhörighet och kompetens.
11
Utifrån Deci och Ryans (1985) teori Självbestämmandeteori kommer begrepp som självbestämmande tillsammans med teorins underkategorier inre- och yttre motivation samt amotivation att användas vid analysen av resultatet för att urskilja och tolka elevernas typ samt grad av motivation till fysisk aktivitet.
2.2.2 Hardings genusteori
Studiens resultat kommer att utgå från skillnader mellan pojkar och flickor utifrån ett genusperspektiv. För att kunna göra tolkningar utifrån genusbegreppet har utgångspunkten varit en modell där begreppet genus presenteras i form av ett system som visar på ett tydligt maktförhållande mellan manligt och kvinnligt.
Den modell vi valt har varit Hardings (1986) genussystem som innefattar tre former utav genus, dessa tre former är; Strukturellt-, symboliskt- och individuellt genus. Det strukturella genuset handlar om att män och kvinnor förknippas med olika aktiviteter (Jakobsson, 2000). Ett exempel på detta kan vara i arbetslivet där det förekommer skillnader i status mellan män och kvinnor. Det symboliska genuset utgår ifrån att det finns skillnader mellan män och kvinnor i beteenden och egenskaper som ur ett rent biologiskt perspektiv inte har något med kön att göra utan att det istället är sociala konstruktioner som bidrar till dessa skillnader. Till exempel ett beteende som anses typiskt manligt eller kvinnligt. Det individuella genuset uppkommer vid socialisering, där maktrelationer ställs i förhållande till det som uppfattas som manligt och kvinnligt utifrån den egna personligheten.
Utgångspunkten i Hardings (1986) genussystem är att det innefattar processer om maktfördelning och vilka skillnader dessa skapar. Processerna sker på tre nivåer; sociokulturell nivå, interaktionell nivå och individuell nivå. På den sociokulturella nivån kan det exempelvis handla om relationen mellan olika grupper som styrs av kön och skapar ojämlikhet (Jakobsson 2000). Den interaktionella nivån handlar om att könet skapar signaler om hur vi bör bete oss i relation till andra. Gällande den individuella nivån utgår denna från att individen förhåller sig till roller och beteenden utifrån normen i samhället för det egna könet. Exempelvis att kvinnor tar en underordnad position i en arbetssituation och mannen leder. (Jakobsson, 2000)
Resultatet av elevernas svar kommer att analyseras utifrån Hardings genusteori, där begrepp som strukturellt- och symboliskt genus blir centrala för att tolka och förstå elevernas motivation utifrån ett genusperspektiv samt förklara skillnader mellan könen.
12
3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka motivation till fysisk aktivitet inom skolämnet Idrott och hälsa respektive på fritiden hos årskurs nio elever på en skola i en medelstor stad. Detta utifrån ett motivations- och ett genusperspektiv.
Frågeställningar:
• Hur motiverade är flickor respektive pojkar till att vara fysiskt aktiva inom respektive utanför skolmiljön?
• Finns det någon skillnad i motivation mellan flickor och pojkar? Vilka faktorer påverkar i så fall flickors respektive pojkars motivation till fysisk aktivitet inom respektive utanför skolmiljön, och hur kan dessa faktorer förstås?
13
4 Metod
Metodvalet bestämdes till att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Det huvudsakliga fokusområdet i denna studie är att jämföra skillnader hos flickor och pojkar med utgångspunkt i ett motivationsperspektiv på en enskild skola i en medelstorstor stad. Det som undersöks är en mindre åtskild grupp vilket innebär att det inte finns något syfte att generalisera resultatet till en större population (Patel & Davidsson, 2011). De frågor som ställs i enkäten utgår ifrån frågor som Lars-Magnus Engströms använde i sin studie Skola – Idrott – Hälsa 2004.
Merparten av frågorna i enkäten som används i denna studie är av strukturerad karaktär med fasta svarsalternativ samt ett par öppna frågor där respondenterna lämnades utrymme att svara mer utförligt (se bilaga 3). Frågorna är utformade så att svarsalternativen och frågorna presenteras på samma sätt för alla respondenter. Valet att använda enkäter ger studien en hög standardisering då frågor och svarsalternativ presenteras på samma sätt för alla deltagare (Ejlertsson, 2014). Eftersom studien har en kvantitativ ansats lämpar sig denna grad av standardisering och strukturering väl för möjligheten att besvara studiens frågeställningar. Det är således en fördel i denna studie att vi använder oss av enkäter då det bidrar med möjligheten att samla in ett förhållandevis stort urval i förhållande till tidsaspekten (Ibid). I övervägandet av vilken metod som skulle lämpa sig bäst till denna studie föll valet på att genomföra en enkätstudie då de har en förmån i deltagarnas anonymitet i jämförelse med intervjuer, då enkäter kan bidra till att respondenterna påverkas i mindre grad av oss som formulerat frågorna. Detta på grund av att enkäter undviker intervjuareffekten, som innebär att vid en intervju påverkas automatiskt respondenten mer eller mindre av intervjuaren (Ibid).
4.1 Urval
Studiens urval bör utgå från den population som avses undersökas för att resultaten ska anses som generaliserbara. Ett relevant urval såsom att undersöka samtliga fall eller ett slumpmässigt urval för den totala populationen är inte möjlig då den totala populationen är för stor i förhållande till omfattningen av denna studie. Utifrån denna bakgrund har vi använt oss utav ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval är ett urval som är gjort efter bekvämlighetsskäl och kan därför inte ses som något stickprov från den totala populationen (Hassmén & Hassmén, 2008). Med bekvämlighetsurval menas att urvalet är gjort utifrån det eller dem som finns nära till hands och urvalet till denna studie har en koppling till tidigare arbetsliv och utbildning. Utifrån bekvämlighetsurvalets principer är urvalet satt till att undersöka alla elever i årskurs nio på en specifik skola. Detta innebär att målpopulationen i det här fallet är den specifika skolan
14
och således är det inte möjligt att göra någon generalisering av resultatet till en större population, detta var något som också togs i beaktning vid analys av resultatet.
Urvalet för denna studie var alla årskurs nio elever på en kommunal grundskola årskurs F-9 i en medelstor stad i Mellansverige. Skolan har cirka 800 elever varav 126 elever i årskurs nio. Området där skolan är belägen kan ses som relativt homogent vad det gäller bostadssituation, enligt kommunens hemsida präglas området av framförallt villaområden tillsammans med ett fåtal flerbostadshus. Områdets bostadssituation gör att studiens population skiljer sig från den totala populationen, då man kan anta att den totala populationen är mer heterogen, vilket kan vara av intresse då resultatet i denna studie jämförs med tidigare studier som gjorts på en större population. Det var 104 elever sammanlagt som deltog i studien och dessa var fördelade över fem olika klasser av årskurs nio elever. Det var 49 svarande flickor, 52 svarande pojkar samt 3 elever som angav att de var av ett annat kön än de två som presenterades. Anledningen till att valet av respondenter föll på elever i årskurs nio var för att det finns ett personligt intresse då det är en hög sannolikhet att vi i framtiden kommer arbeta med elever i den valda ålderskategorin. Utöver detta har också eleverna i årskurs nio genomfört merparten av sin grundskoleutbildning vilket innebär att det kan ge en bra och tydlig bild av deras upplevelser från hela grundskolans skolgång.
I enkätstudier förekommer det en hög sannolikhet för bortfall av olika anledningar, vilket vi ville undvika i största möjliga mån. För att minimera bortfallen valde vi att genomföra datainsamlingen under elevernas lektioner i Idrott och hälsa vid besvarandet av enkäterna. Detta istället för att skicka ut enkäterna via mail där risken skulle vara högre att enkäterna glöms bort eller av andra anledningar inte skulle fyllas i. Det finns fortfarande en risk med att låta eleverna besvara enkäten under den typ av lektion som frågorna berör, då de elever som redan kan tänkas vara lågmotiverade till att vara fysiskt aktiva inte infinner sig på lektionerna i Idrott och hälsa. I tabell 1 visas den totala andelen respondenter samt andelsfördelningen i respektive grupp tillsammans med det totala bortfallet. Det totala bortfallet består främst av de respondenter som inte närvarat vid enkätundersökningstillfället.
Tabell 1 - Bortfall
Närvarande
(n) Frånvarade (n) Svarande (n) Svarande Flickor (n) Svarande Pojkar (n) Svarande Annat (n) Totalt bortfall (n(%)) Respondenter 106 20 104 49 52 3 22 (18)
15
4.2 Genomförande
Datainsamlingen skedde via digitala hjälpmedel på distans på en grundskola i en medelstor stad i Mellansverige. Idrottsläraren på skolan kontaktades för att undersöka om studien var möjlig att genomföra under elevernas idrottslektioner. Läraren och skolans rektor fick ta del av ett informationsbrev för att informeras om vad studien handlar om. Vi valde att närvara digitalt via tjänsten Microsoft Teams då eleverna besvarade enkäten. Vi informerade deltagarna om studiens syfte samt de forskningsetiska principerna gällande samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Besvarandet av enkäten tog cirka tio till femton minuter och vi fanns tillgängliga via länk för att kunna för att besvara frågor. Då enkäten var digital fick eleverna instruktioner att ta med sig en dator eller mobiltelefon till idrottslektionen som de sedan använde för att besvara enkäten. Enkäterna besvarades digitalt i Google Forms där svaren registrerades. Sedan behandlades svaren statistiskt med hjälp av statistikverktyget Excel.
För att säkerställa att frågorna i enkäterna besvarade det syfte som avsågs att undersökas samt att det tekniskt sett fungerade med den digitala enkäten genomfördes en pilotstudie. Syftet med pilotstudien var att ta reda på om frågorna var anpassade efter studiens målgrupp samt om frågorna gav det svar de var avsedda att ge (Patel och Davidsson, 2011). Patel och Davidson (2011) understryker vikten av att pilotstudien ska genomföras på en fokusgrupp som motsvarar kriterierna för den tänkta populationen. I den här studien genomfördes pilotstudien på tre stycken utvalda elever i årskurs nio. Pilotstudien innefattade intervjuer med eleverna där det undersöktes huruvida valda begrepp och formuleringar uppfattades av eleverna. Eleverna blev också tillfrågade om de saknades något begrepp eller någon infallsvinkel i de olika svarsalternativen. Eleverna som genomförde pilotstudien ingår inte i den slutgiltiga datainsamlingen. Responsen i pilotstudien var överlag god och inga större ändringar ansågs vara nödvändiga. De justeringar som gjordes var dels ett förtydligande kring begreppen ”fysisk aktivitet” samt ”föreningsidrott” för att undvika missförstånd, även en känsla: ”uttittad”, lades till i frågan gällande hur respondenterna upplever idrottslektionerna. Gällande idrottande i förening adderades idrotten basket som ett namngivet val.
4.3 Etiska aspekter
I studien har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. Dessa principer innefattar fyra allmänna huvudkrav för individskyddskravet och har till syfte att ge tydliga normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare (Vetenskapsrådet, 2002). Nedan redogörs för hur dessa fyra principer har tillämpats i studien.
16
Informationskravet säkerställdes genom att vi tog kontakt med rektorn på den berörda skolan där studiens syfte presenterades. Studien genomfördes först efter rektors godkännande. Innan genomförandet formulerades ett missivbrev som delades ut och lästes upp i samband med genomförandet för alla deltagare. Missivbrevet innehåller projektansvariges namn och institution, forskningsuppgiftens syfte, hur och var resultatet kommer offentliggöras samt villkoren för deltagandet.
Samtyckeskravet utgår från att deltagare i undersökningen själva kan bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). I missivbrevet understryks det att det är frivilligt att delta samt rätten till att när som helst avbryta sitt deltagande. Gällande om någon av frågorna uppfattas som känslig att besvara så informerades deltagarna att de inte behöver svara. Vi inhämtade ett godkännande från huvudman då det förekom deltagare som var minderåriga, noterbart är att studentarbeten på grund- eller avancerad nivå (kandidat- eller magisternivå) inte omfattas av etikprövningslagen (Etikprövningsmyndigheten, 2020).
För att säkerställa konfidentialitetskravet informerades deltagarna om att deras medverkande i studien var helt anonymt. Uppgifterna som har lämnats har behandlats och förvarats på ett sådant sätt att obehöriga inte har haft tillgång till dessa. För att respondenternas anonymitet ska säkerställas menar Patel och Davidsson (2011) att varken namn eller nummer får förekomma på enkäterna. Detta är något vi har beaktat och har tagit fasta på i utformningen av enkäterna.
Utgångspunkten för nyttjandekravet handlar om att uppgifterna som har samlats in endast får nyttjas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). I missivbrevet förklarades det att det empiriska insamlade materialet endast kommer nyttjas i denna magisteruppsats och inga andra avseenden. Vidare har undersökningen inte behövt ta hänsyn till GDPR, då deltagarna i studien inte har angett några personuppgifter i enkäten.
4.4 Analysmetod
Resultatet av de insamlade enkäterna bearbetades och sammanställdes statistiskt med hjälp av Microsoft Excel. Svarsalternativen från enkäterna gavs numeriska värden som sedan skrevs in i pivot tabeller manuellt för att analyseras utifrån olika variabler. Vi valde att ha kön, flicka eller pojke, som en grundvariabel för att sedan kunna jämföra grupperna sinsemellan när vi undersökte andra variabler. Vid jämförelsen mellan grupperna användes independent t-test där P-värdet bestämdes som ≤0,05. Detta innebär att signifikansnivån är satt till 5 procent. Testet visar om det finns en statistiskt säkerställd skillnad i resultatet eller om skillnaderna beror på
17
slumpen (Körner & Wahlgren, 2015). Resultatet av all data presenteras utifrån medelvärde (m), standardavvikelse (s), frekvens (n) samt procent (%).
4.5 Reliabilitet
Reliabilitet i en kvantitativ studie innefattar insamlingsmetodens tillförlitlighet. Alla elever besvarade enkäten under samma förhållanden. De befann sig i samma miljö samt delgavs samma information innan de skulle besvara enkäten. Detta för att om en studie ska få en hög tillförlitlighet behöver den motstå slumpmässiga inflytanden som kan påverka resultaten, vilket i sin tur påverkar studiens reproducerbarhet (Patel & Davidsson, 2011). Vid enkäter är frågornas begriplighet för den tänkta målgruppen av relevans samt att frågorna besvarar det vi förväntar oss (Patel & Davidsson, 2011). För att försäkra oss om detta valde vi att använda oss av Lars-Magnus Engströms (2004) enkät från sin studie ”Skola – Idrott – Hälsa” som är beprövad på elever i årskurs 9. Vi valde att genomföra en pilotstudie innan den verkliga datainsamlingen ägde rum. Det är möjligt att öka studiens reliabilitet genom ett utförande av en pilotstudie (Patel & Davidsson, 2011). Datainsamlingen skedde digitalt vilket innebär att alla svar registreras och sammanställs på ett och samma ställe när hela enkäten är besvarad. Däremot skedde datahanteringen av enkätsvaren till viss del manuellt vilket kan påverka studiens reliabilitet då det finns en risk för misstag i sammanställningarna av svaren.
4.6 Validitet
Studiens validitet innebär att den undersöker det som syftas till att undersöka (Patel & Davidsson, 2011). Då vi använde en redan beprövad enkät görs det möjligt att lita på studiens validitet i viss mån. Engströms (2004) studie genomfördes för 16 år sedan och kan därför innebära att vissa svarsalternativ inte längre är aktuella i samma utsträckning. Vi valde att byta ut de svarsalternativ som pilotstudien visade inte var aktuella till svar som stämmer mer överens med den aktuella målgruppen, detta är något som kan påverka reliabiliteten då de inte är prövade sedan tidigare. Vi valde även att bortse från ett antal frågor i Engströms (2004) enkät då vi ansåg att de inte besvarar det som vi syftar till att undersöka. Detta kan påverka studiens validitet då frågorna är framtagna för ett annat syfte. Däremot är urvalet av frågor som inräknades samt bortsågs ifrån i denna studie noga avvägda i relation till tidigare forskning inom ämnet samt litteratur gällande formatering av enkätfrågor.
18
5 Resultat
I denna del kommer resultatet av enkätinsamlingen att redovisas. Resultatet kommer endast att utgöras av de respondenter som angivit att de är flickor eller pojkar bortsett från tabell 2 som förklarar fördelningen, då det endast var tre elever som valde att kryssa i ”Annat”. Resultatet redovisas med hjälp av tabeller för att synliggöra likheter samt skillnader i flickornas och pojkarnas motivation till fysisk aktivitet. Resultaten har delats in efter studiens frågeställningar i fallande ordning. Frågeställningarna är:
1. Hur motiverade är flickor respektive pojkar till att vara fysiskt aktiva inom respektive utanför skolmiljön?
2. Finns det någon skillnad i motivation mellan flickor och pojkar? Vilka faktorer påverkar i så fall flickors respektive pojkars motivation till fysisk aktivitet inom respektive utanför skolmiljön, och hur kan dessa faktorer förstås?
Den enda frågan som berörde bakgrundsvariabler var frågan angående vilket kön de identifierar sig som. Det var 50 % av studiens respondenter som identifierade sig som pojkar vilket var något fler än de respondenter som identifierade sig som flickor vilket utgör 47 %. Endast 3 % av respondenterna identifierade sig som någonting annat utöver pojke eller flicka.
Tabell 2 – Kön (%)
Könsfördelning Skola (n=104)
Pojkar 50
Flickor 47
19
5.1 Flickor och pojkars motivation till fysisk aktivitet
Respondenterna fick svara på frågan hur mycket rör du dig på Idrott och hälsa lektionerna i skolan. Medelvärdet för hur mycket flickorna upplevde att de rör sig var 3,90 (n=49) och motsvarande siffra hos pojkarna var 4,29 (n=52). De signifikanta skillnader som resultatet visar är att pojkarna i genomsnitt upplever att de rör sig mer på Idrott och hälsa lektionerna än flickorna samt att de upplever att de oftare blir svettiga och/eller andfådda. (se tabell 3)
Tabell 3 – Hur mycket rör du dig på Idrott och hälsa lektionerna i skolan? (%) 1= ”Jag är aldrig eller
nästan aldrig med”, 2=”Jag är med ibland”, 3=”Jag är alltid eller nästan alltid med, men jag rör mig inte särskilt mycket”, 4=”Jag är alltid eller nästan alltid med, och jag rör mig mycket” eller 5= ”Jag är alltid eller nästan alltid med, och jag blir svettig och/eller andfådd nästan varje gång”
Påstående Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
Jag är aldrig eller nästan aldrig med 0 2
Jag är med ibland 0 2
Jag är alltid eller nästan alltid med, men jag rör mig inte särskilt mycket 25 6 Jag är alltid eller nästan alltid med, och jag rör mig mycket 57 46 Jag är alltid eller nästan alltid med, och jag blir svettig och/eller andfådd
nästan varje gång
18 44
Medelvärde (M) 3,90 4,29*
Standardavvikelse (S) 0,65 0,82
20
Resultaten i tabell 4 visar andelen av elever som svarade att de är fysiskt aktiva på sin fritid. Det var en stor andel av både flickor och pojkar (39 resp. 42 %) som angav att de var fysiskt aktiva både spontant och i en förening. Detsamma gäller andelen pojkar (44 %) som angav att de endast var fysiskt aktiva spontant. Det var en något lägre andel av flickorna (29 %) som angav att de endast var fysiskt aktiva spontant. Resultaten visar däremot att en avsevärt högre andel flickor angav att de endast var fysiskt aktiva i en förening (20 %) jämfört med pojkar (8 %). Det var enbart 6 % av pojkarna som angav att de ej var fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med 12 % av flickorna. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan könen.
Tabell 4- Är du fysiskt aktiv på fritiden? – minimum rask promenad 10 min. (%) 1=”Ej aktiv”, 2=”Endast
spontant”, 3=”Endast i förening och 4=”Både spontant och i förening
Konstateranden Flickor (n=49 Pojkar (n=52)
Ej aktiv 12 6
Endast spontant 29 44
Endast i förening 20 8
Både spontant och i förening 39 42
Medelvärde (M) 2,86 2,87
Standardavvikelse (S) 1,08 1,05
21
Resultaten i tabell 5 visar hur frekvent eleverna ägnar sig åt olika fysiska aktiviteter på sin fritid. De signifikanta skillnader som kan ses är att pojkarna ansåg att de oftare ägnar sig åt aktiviteten styrketräning/gym än vad flickorna ansåg. Aktiviteten promenad var vanligare hos flickor än pojkar och annan fysisk aktivitet var vanligare hos pojkar än hos flickor. Dessa skillnader var däremot inte signifikanta.
Tabell 5 – Hur ofta gör du dessa aktiviteter på din fritid? (M= medelvärde, S= standardavvikelse)
1=”Aldrig”, 2=”Några gånger per år”, 3=”1–2 gånger i månaden”, 4= ”1–2 gånger i veckan” eller 5= ”Flera gånger i veckan”
Aktiviteter Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
M S M S Promenad 3,82 1,07 3,44 1,41 Löpning/jogging 3,22 1,19 3,35 1,22 Cykel/mountainbike 2,41 1,21 2,58 1,32 Styrketräning/gym 2,65 1,28 3,37* 1,30 Gruppträning 2,31 1,45 2,46 1,59 Föreningsidrott 3,08 1,86 2,92 1,79 Simning 1,78 0,69 1,73 0,89 Skidåkning 1,63 0,53 1,73 0,79
Annan fysisk aktivitet 1,84 1,37 2,31 1,54
22
I tabell 6 visas resultatet på frågan vilken av de här personerna eleverna upplever att de liknar mest. Det var en lika stor andel flickor och pojkar som ansåg sig vara en person som rör sig en hel del och blir svettig och andfådd någon gång ibland (25 resp. 25 %). Flickor anser i högre grad att de upplever sig som Person D jämfört med pojkar (39 resp. 21 %). I jämförelse med detta anser pojkar i högre grad än flickor att de upplever sig som Person E (33 resp. 12 %). Tabell 6 – Vilken av de här personerna liknar du mest? (%) 1= ”Person A: rör sig ganska lite”, 2=”Person
B: rör sig en hel del men aldrig så att han/hon blir svettig och andfådd”, 3=”Person C: rör sig en hel del och blir svettig och andfådd någon gång ibland”, 4=”Person D: rör sig så att han/hon blir svettig och andfådd flera gånger i veckan” eller 5=”Person E: rör sig så att han/hon blir svettig och andfådd varje dag eller nästan varje dag”
Påståenden Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
Person A: rör sig ganska lite 14 10
Person B: rör sig en hel del men aldrig så att han/hon blir svettig och andfådd 10 11 Person C: rör sig en hel del och blir svettig och andfådd någon gång ibland 25 25 Person D: rör sig så att han/hon blir svettig och andfådd flera gånger i veckan 39 21 Person E: rör sig så att han/hon blir svettig och andfådd varje dag eller nästan
varje dag
23
5.1.1 Anledningar till att vara fysiskt aktiv
Eleverna fick även besvara en fritextfråga i slutet av enkäten, där frågan löd ”Tycker du att det är det viktigt att vara fysiskt aktiv? Ja eller nej. Motivera kortfattat varför eller varför inte.”. Det var 4 % av pojkarna som endast svarade ”Nej” på frågan, resterande andel av eleverna besvarade frågan mer utförligt. Då det var fler elever som resonerade på liknande sätt kommer resultatet att redovisas med hjälp av sammanställningar av de svar som är talande för majoriteten.
Många av eleverna besvarade frågan med att det är viktigt att vara fysiskt aktiv då det är bra för hälsan överlag samt specifikt för den fysiska och psykiska hälsan. Det var fler flickor än pojkar som motiverade vikten av fysisk aktivitet ur ett hälsoperspektiv.
Det var samtidigt lika många flickor och pojkar som ansåg att fysisk aktivitet är viktigt för att motverka sjukdomar. Några av eleverna nämnde motverkandet av sjukdomar i dagsläget medan andra berörde motverkandet av sjukdomar i framtiden.
Däremot var det endast flickor som svarade att de är medvetna om att det är viktigt att vara fysiskt aktiva men att de trots detta inte är det. En av flickorna svarade att hon vet att det är viktigt men att hon har svårt att ta tag i träningen samtidigt som en annan flicka svarade att hon förstår att det är viktigt men att hon inte orkar vara fysiskt aktiv.
5.2 Faktorer som påverkar flickors och pojkars motivation till fysisk
aktivitet
I tabell 7 visas hur mycket eleverna anser att de får vara med och bestämma på Idrott och hälsa lektionerna i skolan. Medelvärdet för hur mycket flickorna får vara med och bestämma var 2,78 (n=49) och motsvarande siffra hos pojkarna var 2,56 (n=52). Inga signifikanta skillnader visades mellan könen.
Tabell 7– Får du vara med och bestämma på Idrott och hälsa lektionerna i skolan? (%) 1= ”Ja, ofta”, 2=”Ja, ganska ofta”, 3=”Inte särskilt ofta” eller 4=” Nej, inte alls
Påstående Flickor (n=46) Pojkar (n=51)
Ja, ofta 2 6
Ja, ganska ofta 33 42
Inte särskilt ofta 51 42
Nej, inte alls 14 10
Medelvärde (M) 2,78 2,56
Standardavvikelse (S) 0,71 0,75
24
Resultaten i tabell 8 visar respondenternas svar på hur väl olika påståenden, på en skala, stämmer överens med deras uppfattning om ämnet Idrott och hälsa. De signifikanta skillnader som kan ses i resultatet är att flickorna i större utsträckning känner sig dåliga på idrott och tycker illa om när de delar in i lag än pojkarna medan pojkarna i högre grad anser att de blir starkare och får bättre kondition, kan visa andra att de är duktiga i idrott, tycker att det är roligt och skulle vilja ha mer idrott i skolan än flickorna.
Tabell 8 – Vilka påståenden stämmer överens med din uppfattning om ämnet Idrott och hälsa? (M= medelvärde, S= standardavvikelse) 1=”Stämmer inte alls”, 2=”Stämmer till viss del” eller 3=”Stämmer helt”
Uppfattningar Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
M S M S
Jag tycker det är roligt att samarbeta med andra 2,22 0,62 2,36 0,63
Jag blir duktigare i idrott 2,08 0,70 2,32 0,68
Jag skulle vilja slippa vara med 1,76 0,80 1,56 0,80
Jag blir starkare och får bättre kondition 1,90 0,65 2,27* 0,63
Jag känner mig ofta dålig på idrott 1,86* 0,79 1,38 0,69
Jag tycker att idrotten i skolan borde vara frivillig 1,71 0,87 1,77 0,81
Jag kan visa andra att jag är duktig i idrott 1,96 0,76 2,35* 0,74
Jag tycker illa om när vi delar in i lag 1,73* 0,78 1,40 0,63
Jag tycker att det är roligt 2,12 0,66 2,38* 0,72
Jag skulle vilja ha mer idrott i skolan 1,57 0,76 2,25* 0,86
Jag tycker att det är viktigt hur mina träningskläder ser ut 1,98 0,72 1,77 0,76 Jag skulle vilja att tjejer och killar hade idrott var för sig 1,41 0,70 1,46 0,70 *p≤0,05
25
Eleverna fick också svara på hur de brukar känna sig när de har idrott i skolan. Det framkom signifikanta skillnader där flickorna anser att de i större utsträckning “ibland” känner sig oroliga, stressade, rädda, utanför, dåliga och uttittade i förhållande till vad pojkarna gör. Vidare visades det signifikant skillnad där pojkarna i högre grad “ofta/alltid” brukar känna att de är glada, fysiskt trötta, trygga, duktiga än flickornas upplevda känsla (se tabell 9).
Tabell 9– Hur brukar du känna dig när du har idrott i skolan? (M= medelvärde, S= standardavvikelse)
1=”Ofta/alltid”, 2=”Ibland” eller 3=”Aldrig/nästan aldrig”
Uppfattningar Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
M S M S Orolig 2,41 0,67 2,87* 0,40 Glad 1,90* 0,71 1,52 0,61 Fysiskt trött (svettig) 2,08* 0,57 1,85 0,57 Stressad 2,14 0,76 2,62* 0,63 Rädd 2,55 0,61 2,92* 0,27 Trygg 1,71* 0,79 1,33 0,58 Utanför 2,45 0,71 2,73* 0,49 Duktig 2,04* 0,64 1,52 0,61 Dålig 2,00 0,71 2,60* 0,60 Uttråkad 2,12 0,60 2,33 0,58 Uttittad 2,18 0,75 2,62* 0,53 *p≤0,05
26
Eleverna fick svara på frågan hur viktigt tycker du att idrottsämnet är jämfört med de andra ämnena i skolan. Resultaten visar att en större andel av flickorna (53%) svarade att idrottsämnet är mindre viktigt än övriga ämnen jämfört med pojkarna (33%). Av pojkarna var det istället störst andel som anser att idrottsämnet är lika viktigt som övriga ämnen (50%) jämfört med flickorna som hade en något lägre andel (41%). Medelvärdet för hur viktigt flickorna anser att idrottsämnet är var 2,47 (n=49) och motsvarande siffra hos pojkarna var 2,15 (n=52). De signifikanta skillnader som kan utläsas i resultatet är att pojkarna i högre grad anser att idrottsämnet är viktigt än vad flickorna gör. (se tabell 10)
Tabell 10– Hur viktigt tycker du att idrottsämnet är jämfört med de andra ämnena i skolan? (%)
1=”Viktigare än övriga ämnen”, 2=”Lika viktigt som övriga ämnen” eller 3=”Mindre viktigt än övriga ämnen”
Påståenden Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
Viktigare än övriga ämnen 6 17
Lika viktigt som övriga ämnen 41 50
Mindre viktigt än övriga ämnen 53 33
Medelvärde (M) 2,47* 2,15
Standardavvikelse (S) 0,67 0,70
27
Eleverna fick besvara frågan om vilket deras senaste betyg i Idrott och hälsa är. Den högsta andelen av flickorna svarade att de hade betyget C samtidigt som den högsta andelen av pojkarna svarade att de hade betyget B (39 resp. 33 %). Resultatet visar även att det var något fler flickor som har betyget A jämfört med pojkar (8 resp. 6 %) samtidigt som det är fler pojkar som har betyget F i ämnet jämfört med flickor (10 resp. 4 %). Medelvärdet hos flickorna var 3,24 (n=49) jämfört med pojkarnas 3,35 (n=52) vilket visar att flickorna hade ett marginellt högre betyg än pojkarna. Däremot gick det inte att finna någon statistiskt signifikant skillnad. Tabell 11 – Vilket var ditt senaste betyg i ämnet Idrott och hälsa? (%) 1=”A”, 2=”B”, 3=”C”, 4=”D”,
5=”E” och 6=”F”
Betyg Flickor (n=49) Pojkar (n=52)
A 8 6 B 14 33 C 39 19 D 27 15 E 8 17 F 4 10 Medelvärde (M) 3,24 3,35 Standardavvikelse (S) 1,18 1,48 * p≤0,05
Eleverna fick besvara frågan om de var medlemmar i en idrottsförening. Resultatet i tabell 12 visar att det var en högre andel flickor (63 %) som var medlemmar i en idrottsförening i jämförelse med de pojkar som angav att de var medlemmar (50 %). Andelen pojkar som inte var medlemmar i en idrottsförening var lika många som de pojkar som var medlemmar. Gällande flickorna var det en lägre andel flickor som inte var medlemmar i en idrottsförening (37 %).
Tabell 12 – Är du medlem i någon idrottsförening? (%) 1=”Ja” och 2=”Nej”
Konstateranden Flickor (n=49 Pojkar (n=52)
Ja 67 50
28
I tabell 13 visar resultatet fördelning av medlemskap i olika idrottsföreningar. Notera att eleverna kunde ange fler svarsalternativ. Något som var gemensamt för både flickor och pojkar var att den högsta andelen i både grupperna har angett att de är medlemmar i en fotbollsförening (39 resp. 35 %). Det var även liknande resultat gällande andelen flickor och pojkar som har angett att de är medlemmar i en innebandyförening (19 resp. 23 %). Däremot förekommer tydliga skillnader i andelar gällande medlemskap i föreningar inom ishockey, ridning, golf, dans och basket. Flickor är i större utsträckning medlemmar i en dans- eller ridförening samtidigt som pojkar i större utsträckning är medlemmar i en ishockey-, golf- eller basketförening. Gällande övriga idrotter som inte fanns tillgängliga som alternativ där eleverna istället fick kryssa i ”Annat”, så var andelen pojkar betydligt högre än andelen flickor (31 resp. 3 %).
Tabell 13 – Du som är medlem i en idrottsförening. Vilken/vilka idrotter rör det sig om? (n(%))
Deltagande Flickor (n=31) Pojkar (n=26)
Fotboll 12 (39) 9 (35) Innebandy 6 (19) 6 (23) Gymnastik 4 (13) 2 (8) Kampsporter 1 (3) 2 (8) Ishockey 0 (0) 2 (8) Simning 0 (0) 1 (4) Handboll 3 (10) 4 (15) Ridning 3 (10) 0 (0) Golf 1 (3) 3 (12) Dans 5 (16) 1 (4) Basket 0 (0) 2 (8) Tennis 1 (3) 1 (4) Annat 1 (3) 8 (31)
