DEMOKRATISERINGEN I BOSNIEN & HERCEGOVINA OCH KROATIEN -Bosnien & Hercegovinas och Kroatiens väg mot demokrati

45 

Full text

(1)

D

EMOKRATISERINGEN I

B

OSNIEN

&

H

ERCEGOVINA

OCH

K

ROATIEN

Bosnien & Hercegovinas och Kroatiens väg mot demokrati

Adna Karadza

Handledare: Björn Hammar Seminariedatum: 2018-06-01 Statskunskap kandidatkurs Självständigt arbete 15hp

(2)

Abstract

Josip Broz, so called Tito, was the leader of the Communist Yugoslavia, after his death in 1980, economic problems began to arise as Tito had major debts that the country's population did not know about. Yugoslavia was split in 1992 as the war broke out and the countries became six different sub-republics and federations. One of the major reasons that the war broke out was the economic problem, as none of the Republics would take on the debt and instead chose to blame each other. In the post war period an agreement was reached, the 1995 Dayton Agreement, which was established in the purpose of rebuilding Bosnia, which has a multicultural population that includes Bosnians, Bosnian born Serbians and Bosnian born Croatians. The purpose of this essay was to study how Bosnia and Herzegovina’s and Croatia's road to democracy has developed after the Dayton agreement. The method of this essay has for the most part been a qualitative content analysis and descriptive analysis as the essay consists of critically reviewed texts. Bosnia and Herzegovina and Croatia's road to democracy have developed differently in terms of approaches as well as the period of time. Bosnia and Herzegovina have been and still are cooperating with Sweden and other international organisations in seeking a sustainable state that strives for human rights and a sustainable economy. Croatia had an agreement with the European Union(EU) to meet the criteria required to become members. Croatia succeeded in joining the EU, today Bosnia is still cooperating with Sweden in developing the country in a slow ongoing progress.

(3)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.2PROBLEMBILD 3

1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 3

1.4 AVGRÄNSNINGAR 3 1.5 DISPOSITION 4 2. TIDIGARE FORSKNING 5 2.1 NYTT BIDRAG 7 3. TEORETISKT RAMVERK 8 3.1 SYNEN PÅ DEMOKRATI 8

3.2 DAHLS SYN PÅ DEMOKRATI 8

3.3 SAMBAND MELLAN EKONOMI OCH DEMOKRATI 10

3.4 FREDSBYGGANDE 11 3.5 TILLÄMPLING AV TEORI 13 4. METOD 14 4.1 KVALITATIV METOD 14 4.2 MOTIVERING AV METODVAL 15 4.3 BESKRIVANDE ANALYS 15 4.4 MOTIVERING AV METODVAL 16 4.5 ANALYSSCHEMA 16

4.6 VALIDITET OCH RELIABILITET 17

4.7 ALTERNATIV METOD 18

5.MATERIAL 19

5.1 MOTIVERING AV MATERIALVAL 19

6. RESULTAT 20 6.1BOSNIEN &HERCEGOVINA 20 6.1.2FREEDOM HOUSE 20

6.2 SAMARBETE FÖR UTVECKLIGEN I BOSNIEN 20

6.2.1 UTVECKLINGSARBETE 2006-2010 21

6.2.2 UTVECKLINGSARBETE 2011-2014 21

6.2.3 DEN DEMOKRATISKA UTVECKLINGEN 2015-2016 23

6.3 DET NUVARANDE ARBETET I BOSNIEN 24

6.4KROATIEN 25

6.4.1RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN 2002 25

6.4.2RÄTTVÄSENDET I LANDET 26

6.4.3 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN 2003 27

(4)

6.5DEN DEMOKRATISKA UTVECKLIGEN 2015-2016 28

7.

A

NALYS 30 7.1 Diamonds teori om stöd

30

7.2 Ekonomisk tillväxt utifrån Lipset 31

7.3 Demokratiska rättigheter utifrån Dahl 32

7.4 Jarlstad och Sisk teori 33

7.5 SAMMANSTÄLLNING AV DEN DEMOKRATISKA UTVECKLINGEN I BOSNIEN OCH KROATIEN 34

8. SLUTSATS OCH DISKUSSION 35

(5)

1. Inledning

Splittringen i Jugoslavien påbörjades år 1980 och inledningen av kommunismens sönderfall. Efter att det kalla kriget tog slut resulterade det i angelägen landvinning för det demokratiska styrelseskicket i regionen(Sannerstedt & Jerneck 1994, s. 21). År 1990 upplöstes Jugoslavien som utmärktes av totalitarism och länderna i det forna Jugoslavien(däribland Bosnien &

Hercegovina och Kroatien), valde nu att ha i syfte att införa en stabil demokrati. I både Kroatien och Bosnien & Hercegovina(härefter Bosnien) infördes flerpartisystem som syftade till att bygga upp och stärka en konsoliderad demokrati. Jugoslavien hade under sin tid utövat ett totalitärt system och detta ville länderna lägga bakom sig och var villiga att införa alla medel för att i sin tur kunna skapa en hållbar demokrati(Nilsson 1990, ss.59-63).

I början av 1990-talet när kriget bröt ut i Kroatien och Bosnien hade nationalismen en stor betydelse. Kriget blev långvarigt i både Bosnien och Kroatien efter att folkgrupper gjort anspråk på olika landområden. I Kroatiens befanns det en stor serbisk minoritet som ängslades att deras ställning skulle bli svagare om Kroatien blev självständig. Den jugoslaviska nationella armén (JNA) ingrep i Kroatien för att skydda den serbiska minoriteten vilket i sin tur ledde till ett blodigt krig(Wheeler 2000 s.245).

I Bosnien däremot var de största befolkningsgrupperna bosniaker(muslimer), kroater(katoliker) samt serber (ortodoxa). Det problem som uppstod i Bosnien var när Kroatien ville införliva det Bosnienkroatiska området i sitt territorium, därmed ville Serbien göra detsamma med det Bosnienserbiska området. Samtidigt som den bosniska regeringen försökte hålla ihop hela Bosnien. Ett krig bryter ut som i sin tur medför katastrofala följer såsom folkmord på civila och etnisk rensning(Kaldor 1999 ss.42-43).

(6)

1.2 Problembild

Demokratisering är en process som leder till ett demokratiskt samhälle, demokrati är målet och demokratiseringen är vägen till att uppnå detta mål. I de flesta fallen är det nästan intill omöjligt att hålla isår dessa två begrepp i och med att den anses vara omöjligt att studera vägen till demokrati, istället studera målet mot demokrati. Det är själva demokrati tillståndet som är den beroende faktorn huruvida utvecklingen mot demokrati ser ut. Demokrati är ett begrepp som inom demokratiforskning till en början måste definieras för att sedan kunna söka efter de faktorer som beslutar själva demokratiseringsprocessen(Karvonen 1997, s.11)

Kroatien och Bosnien delar gemensamma drag inom historien och det anses inte vara en hemlighet att deras väg mot demokrati efter Jugoslaviens sönderfall har sett olika ut. Bosniens mål mot en demokrati är långdragen, däremot Kroatien är det land i hela regionen efter

Slovenien som har lyckats utvecklats mest. Ett tydligt tecken på detta är att Kroatien idag är ett kandidatland i EU (Regeringskansliet 2010a).

Under 1990-talet blev det politiska livet i Bosnien och Kroatien turbulent, det fanns fler orsaker till detta, men en av de främsta orsakerna är att båda länderna medverkade i ett kring under 1990-talet. Krig kan anses sig vara en orsak till att stater vill avvika sig och istället införa ett

demokratiskt styre(Nilsson, M 1990, ss.59-63). Både Bosnien och Kroatien strävar efter en demokrati, men deras väg mot demokrati ser väldigt olika ut. Bosnien lyckas inte uppfylla de krav för ett EU-medlemskap och prioriterar inte utveckling, landet har fortfarande enorma krav som måste uppfyllas för att de ska kunna bli medlemmar i EU. Kroatien däremot gjorde allt i sin makt att uppfylla de krav som krävs för ett EU-medlemskap och detta medlemskap stod högst på dagordningen i landet inom inrikes- och utrikespolitiken. Bosnien har gjort framsteg men inte tillräckligt stora föra att kunna mätas med Kroatien (Regeringskansliet 2010a).

(7)

1.3 Syfte och frågeställning

Efter att Jugoslavien splittrades 1992 och Bosnien och Kroatien blev olika federationer och delrepubliker började respektive land att sträva efter en demokratisk stat. Den här uppsatsen syftar till att undersöka demokratiseringen och om demokratins konsolidering i Bosnien och Kroatien sedan 2000-talet och framåt. Studien kommer att avgränsas till den minimalistiska definitionen av demokrati, vilket betyder att uppsatsen enbart kommer begränsas till den politiska sfären(Hydén, G 1998, s.27). Demokratiseringsprocessen anses vara en viktig faktor att studera i detta fall eftersom att det är en process som kan leda till en hållbar demokrati(Linz & Stepen 1996, ss.6-7)

Undersökningen görs i relation till svenska insatser för att få ett likvärdigt perspektiv, för att undvika ländernas färgade åsikter, därför kommer rapporten ha svenska officiella dokument som underlag till undersökningen samt ett inslag av Freedom House.

1. Hur har Bosnien & Hercegovina respektive Kroatiens demokratiseringsprocess sett ut i relation till svenska insatser?

1.4 Avgränsningar

Jugoslavien omfattades av sex olika länder, Bosnien, Kroatien, Serbien, Makedonien, Montenegro samt Kosovo och Vojvodina som var två autonoma provinser. Jag har valt att fokusera på Bosnien och Kroatien i och med att det skulle bli för omfattande att jämföra alla sex länder för just denna uppsatts. Anledningen till varför jag valt just dessa två länder är för delvis för att Bosnien ansågs vara mest drabbat under kriget i och med att det kostade Bosnien 200 000 liv. Samt att det skulle vara intressant att studera Kroatien som idag är medlem i Europeiska unionen och hur både länderna har gått tillväga i sin demokratiseringsprocess.

1.5 Disposition

(8)

omfattar totalt nio kapitel. Första kapitlet är inledningen av uppsatsen som omfattar fler underrubriker där bland annat syfte och frågeställningen presenteras. I andra kapitlet redovisas tidigare forskning om Jugoslavien. Därefter i tredje kapitel presenteras uppsatsens metod, där presenteras bland annat vad för metoder som används i uppsatsen samt en motivering till

respektive metodval. Det fjärde kapitlet redovisas utförligt vad för material som varit användbar till uppsatsen samt anledningen till valt material. Det femte kapitlet omfattar uppsatsens teori som sedan analyseras senare i uppsatsen. Det sjätte kapitlet är kärnan i uppsatsen vilket är resultatet och analysen, det vill säga kapitlet där frågeställningen besvaras och analyseras utifrån teorin. Sjunde kapitlet är en jämförelse mellan Bosnien och Kroatien i förhållande till

analysschemat. Det nästsista kapitel är slutsatsen och diskussionen där presenteras tydligt uppsatsens frågeställning och slutligen kapitel nio omfattar referenserna.

(9)

Detta avsnitt består av tidigare forskning om Bosnien och Kroatien, samt om demokratisering. Olika forskare har studerat ländernas tillstånd huruvida det kan påverkas av de civila människor samt av politiken. Jag har sökt fram detta underlag både via litteratur genom biblioteket samt genom tidigare uppsatser som har studerat dessa områden.

Statsvetaren Rory Keane har forskat en hel del om efterkrigstiden i Bosnien, han påstår att statens oförmåga att kunna fungera har sin utgångspunkt i problematiken kring försoningen mellan folkgrupperna. Befolkningen behöver sluta tänka och använda sig av termerna vi och dem, och istället se varandra som medmänniskor. Keane menar på att befolkningen måste kunna sträva mot ett gemensamt samhälle i framtiden, vilket han anser som en svår process i och med att denna typ av solidaritet inte kan uppnås enbart genom reflektioner. För att en försoning ska kunna ske krävs det handlingar samt ett nytt tankesätt(Keane 2002, ss. 2,6).

Ett sätt att utveckla politiken enligt Keane är att pluralismen måste uppmuntras. Ett sätt att utföra detta är att stimulera människorna att flytta hem till sina hemtrakter. Keane menar att i sin tur skapas det ett mångkulturellt samhälle som i sin tid kommer smittas av på politiken och sedan utveckla de multietniska partierna(Keane 2002, ss. 80, 85). Keane anser även att Daytonavtalet är negativt för den demokratiska utvecklingen, samt att det är fel att dela upp landet i entiteter i och med att det kan leda till konflikter i splittrande samhällen(Keane 2002, ss. 28, 31).

Francis Fukuyama är en annan forskare som har undersökt demokratiutvecklingen i Bosnien, och han talar om något som kallas ”stateness first”. Detta innebär att den nationella kapaciteten av att bygga en fungerande stat försvagas av utländska krafter som upprätthåller en suverän stats institutioner. Det vill säga att legitimiteten försvagas för de nationella politiska

aktörerna(Fukuyama 2005, s 85).

Fukuyama menar att Bosnien är ”failed states” och med detta menar han att landet saknas en förmåga att kunna fatta sina egna beslut utan att få hjälp från externa aktörer. Detta har till stor betydelse att göra med medborgarnas bristande erfarenheter och kunskaper av detta. En negativ faktor är att befolkningen har en förmåga att se till sina egna intressen istället för de nationella. Fukuyama menar även att de utländska aktörerna saknar en djupare förståelse om det aktuella

(10)

förhållandet i landet och måste därför stegvis ge upp sina övervakningar av landet. Detta är väsentligt för landets utveckling samt av de nationella aktörerna, det leder till att deras legitimitet i medborgarnas ögon ökar(Fukuyama 2005, s. 85).

David Chandler skriver om hur demokratin ser ut i Bosnien & Hercegovina, och han menar att det största problemet i Bosnien är att kunna få det civila samhället att engagera sig mer i olika organisationer för att kunna leda landet mot en demokrati(Chandler 1999, s.135). Chandler menar även att den enda lösningen för att befolkningen i Bosnien kunna föra landet till en demokrati är att de måste bryta ner de mentala hinder som finns. Den civila befolkningen måste kunna få förtroende för varandra och börja frivilligt engagera sig i organisationer(Chandler 1999,s.137).

Kroatien har haft samarbeten med Europeiska Unionen (EU) och Wojciech Sadurski menar att EU:s motiv oftast handlar om att kunna sprida demokratiska värderingar och att demokratin ska utvidgas. Han menar att EU endast hjälper länder att bli en demokrati för att det ska gynna de, att de gör det ur ett genuint och legitimt syfte(Wojciech 2006, s.6).

Utifrån två olika uppsatser från Lunds universitet och en från Linnéuniversitetet så har det både undersökts demokratiseringsprocessen i etniskt splittrande Bosnien, där författaren kommer fram till att det sker små framsteg i Bosnien, eftersom att både politiska partier och organisationer begränsas och kan inte växa på grund av folket inte vill engagera sig i politiken. Vilket leder till att demokratiseringsprocessen i Bosnien utvecklas långsamt(Larsson 2005) Samtidigt som en annan uppsats är inne på samma inriktning gällande det civila samhället och etniska konflikter i Bosnien och Makedonien. Där det visade sig at länderna arbetar på olika sätt för att främja konflikterna(Polat & Busuladzic 2005). Den sista uppsatsen undersökte EU:s tillvägagångssätt att främja demokrati i Makedonien, Kroatien och Turkiet. Författaren till uppsatsen kom fram till att EU använder sig av politiska verktyg för att främja demokrati i både Makedonien och

Kroatien, däremot använder de sig av ekonomiska verktyg i Turkiet(Jansson 2009).

(11)

Dessa forskare går mer på djupet om demokratiseringen i respektive land, huruvida Bosniens tillstånd ser ut samt Kroatien samt vad som påverkar deras demokrati, ingen av dessa forskare har jämfört demokratiseringsprocessen i Bosnien och Kroatien. Därför har jag valt att studera dessa två länder samt i relation till svenska instanser. Det finns oerhört mycket fakta om Jugoslavien och dess sönderfall och huruvida länderna påverkades av detta. Jag anser att min studie bidrar till att upptäcka olika metoder i demokratiseringsprocessen samt huruvida olika länders tillstånd kan leda ett land mot en demokrati och hur lång tid processen kan ta beroende på motgångarna i länderna. Därför anses detta vara ett nytt bidrag till den existerande

(12)

3

Teoretiskt ramverk

I det här kapitlet presenteras studiens teori som består av fem olika teoretiker och deras syn på

demokrati, ekonomi i förhållande till demokrati, samt fredsbyggande. Dessa teorier kommer i sin tur att presenteras i analysen.

3.1 Synen på demokrati

Demokrati är ett begrepp som under lång tid har diskuteras och stridits om vad som skall ingå i begreppet demokrati samt frihet, makt och rättvisa. Demokrati har olika betydelser för olika betraktare och därmed kommer det aldrig att finnas en gemensam definition av begreppet. Vissa forskare tyder på att demokrati ska förstås i bestämda proceduriella termer medan andra menar på att demokratin även ska inkludera en substantiell uppdelning av resurser såsom till exempel en liten grad av social och ekonomisk jämlikhet mellan individerna. Samt att det finns forskning kring varför vissa stater är demokratiska och andra auktoritära medan andra stater kan vara där emellan (Oskarsson 2010, s. 45).

3.2 Dahls syn på demokrati

Demokratibegreppet är väldigt omfattande och därför väljer Robert Dahl att använda termen polyarki för att hänvisa till länder som bör uppfylla olika kriterier för att kunna anses som en demokrati (Möller & Skaaning 2012, s.32). Enligt Dahl anses en polyarki ha sju egenskaper: fria och opartiska val, allmän rösträtt, valda befattningshavare, församlingsfrihet, rätt att kandidera i val, yttrandefrihet samt informationskällor. Ett av Dahls syfte gällande begreppet polyarki är att klargöra skillnaden mellan demokrati som ett ideal och demokrati som ett befintligt

styrelseskick. Enligt Dahl bör dessa minimal polyarkikriterier vara uppfyllda för att ett land ska kunna kallas demokratiskt. Samt att dessa kriterier kan anses som en realtypsdefinition av demokrati (Oskarsson 2010, ss.46-47). Här nedan presenteras Dahls sju kriterier:

1. Valda befattningar: Hos de valda befattningshavarna ligger kontrollen över myndigheternas politiska beslut.

2. Fria och opartiska val: De valda befattningshavarna väljs ut i regelbundet återkommande och opartiska val, där tvångsinslag är mycket begränsade.

(13)

4. Rätt att kandidera i val: Alla vuxna har rätt att kandidera till de offentligt valda

befattningarna, även om åldersgränsen kan anses högre för att ha en vald befattning än för att rösta.

5. Yttrandefrihet: Medborgare har rätt att uttrycka sina åstiker om politiska frågor, utan att riskera ett allvarligt straff.

6. Alternativa informationskällor: Medborgare har rätt till att söka alternativa informationskällor. Dessa finns och är lagligt skyddade.

7. Församlingsfrihet: För att kunna säkra sina rättigheter, samt de ovannämnda, har medborgare rätt att bilda relativt oberoende organisationer och föreningar

(Dahl 1999, ss. 245-246).

En idealtypsdefinition är en kontrast gentemot realtypsdefinitionen av demokrati i och med att idealtypsdefinitionen inte anses vara en verklighetsbeskrivning. Eftersom att idealtyp är en analytisk konstruktion. En idealtyp är däremot en konceptuell renodling i och med att detta ideal av demokrati tyder på att kunna indikera hur ett styrelseskick ska gestaltas för att kunna vara maximalt demokratiskt. Därmed ska detta ideal kunna användas som måttstock för att kunna bevisa hur demokratiskt styrelseskicket är i verkligheten. Och att det minst måste uppfylla minimikriterierna (Oskarsson 2010, s.47).

Det finns mycket forskning som råder om vad som utgör minimikriterierna för att ett styrelseskick ska vara demokratiskt. Enligt Dahls breda syn på idealtyp måste en beslutprocess omfatta fem olika kriterier för att det ska anses demokratiskt. Det första kriteriet är lika rösträtt eftersom medborgarnas förmånsrätt och intresse ska kunna värderas när demokratiska beslut fattas. Det andra kriteriet är effektivt deltagande, detta innebär att alla medborgarna ska ha sin rätt att framföra sina åsikter utifrån de frågorna som behandlas. Det tredje kriteriet är upplyst förståelse eftersom att den ideala demokratin ska kunna ge medborgarna samma rättigheter att själva få bilda sina uppfattningar om vad medborgarna har för intresse i de olika alternativen i beslutprocessen. Det fjärde kriteriet är kontroll över dagordningen, i och med att det är medborgarna som ska avgöra vilka frågor som ska behandlas och föras upp på den politiska agendan. Det femte och sista kriteriet är inklusion, detta innebär att varje myndig individ som är berörd av statens bestämmande ska ha sin rätt att medverka i den politiska beslutsprocessen (Oskarsson 2010, s.47).

(14)

Genom dessa stränga krav går det att hävdas att det inte tidigare har funnit och kommer inte att finnas ett demokratiskt samhälle där alla kriterier är uppfyllda. Detta innebär dock inte att

idealtypen är empiriskt obrukbar. Genom Dahls fem kriterier går det däremot att jämföra de olika kriterierna i olika länder för att se om länderna uppfyller minimikriterierna för demokrati. Dahls definition av demokrati går i flesta fall att återföra andra demokratiideal till de fem

demokratikriterier i och med att definitionen av demokratin är så pass bred enligt Dahl

(Oskarsson 2010, ss.47-48). Immanuel Kants teori om hur konflikter hanteras i demokratiska länder tyder på att medborgare i demokratiska länder är insatta i demokratiska normer för hur konflikter bör lösas. Samt att demokratiska länder har samma grundläggande värderingar vilket medför att deras väljare och politiska eliter är sympatiska mot varandra. Samtidigt som

demokratier är medvetna om vad krig innebär och väljer av avstå från det i och med att krig bland annat påverkan handeln och i sin tur ökar behovet av skattepengar (Möller & Skaaning 2012, s. 171).

3.3 Samband mellan demokrati och ekonomi

Det florerar i de politiska debatterna angående sambandet mellan demokrati och ekonomi. Forskningen kring detta samband har influerat att många forskare har studerat denna korrelation under de senaste 50 åren. Seymour Martin Lipset har en moderniseringsteori angående den ekonomiska- och demokratiska utvecklingen. Lipset menar på att den ekonomiska utvecklingen tenderar att utlösa några grundliga socioekonomiska ändringar, som i sin tur leder till ett mer demokratiskt styrelseskick. Således leder detta till förändringar i klasskillnaderna, där

medelklassen framför allt växer och blomstrar. Lipset hävdar även att den ekonomiska utvecklingen har ett positivt inflytande på demokratin i och med att den stärker det civila

samhället (Oskarsson & Widmalm 2010, ss.30-31). Det länderna som var demokratier eller hade en demokratisk grund under de två världskrigen visade sig vara starka vid krigsföring, men däremot var inte ekonomin i demokratierna tillräckligt starka för att garantera fred (Möller & Skaaning 2012, s.172).

Det kan konstateras utifrån ett punktdiagram i boken (Oskarsson & Widmalm 2010, s.35) utifrån Freedom House, att det finns ett samband mellan demokrati och ekonomisk utveckling. Länder

(15)

med högre bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 1990-talet visar sig ha ett demokratiskt styrelseskick idag. Moderniseringsteorin visar sig statistiskt sätt vara korrekt i och med att lutningen i diagrammet visar tydligt att alla länder som har högt BNP per capita tenderar att ha ett demokratiskt styrelseskick (Oskarsson & Widmalm 2010, s.33).

Moderniseringsteorin har blivit ifrågasatt utifrån punktdiagramet i och med att punkterna är så pass utspridda och svårtolkade. Lipset betonar istället att framföra den probabilistiska karaktären i teorin. Probabilismen i detta avseende tyder på att den ekonomiska utvecklingen i ett land ska medföra ett mer demokratiskt styrelseskick. Lipset hävdar att den ekonomiska utvecklingen inte alltid kan leda till demokrati i och med att det kan vara andra förutsättningar och omständigheter i ett land. Likaledes menar både Lipset och många andra moderninseringsteoretiker att det ska finnas starka band mellan demokrati och ekonomi.

Däremot länder med högt BNP per capita behöver inte tenderar vara demokratiska i och med att flertal länder har visat sig blivit fastsittande där en gynnsam ekonomisk utveckling kombineras med auktoritära regimer. Den ekonomiska utveckling är en viktig faktor för ett demokratiskt styrelseskick men inte tillräcklig förutsättning för att klassificeras som en stabil politisk demokrati (Oskarsson & Widmalm 2010, s.34).

3.4 Fredsbyggande

Efter den tredje vågen av demokratisering under 1970 fanns det en tillväxt på den demokratiska assistansen. Denna assistans menar Diamond är att olika länder eller institutioner hjälper ett land att stärka sin demokrati. En icke-statlig organisation National Endowmnet för Democracy (NED) betraktades vara väsentlig för att främja demokratin i världen. Denna organisation medförde främst bidrag till den ekonomiska tillväxten men även bidrag som kunde främja tryckfriheten, och genom dessa bidrag skulle samhället föras framåt, för ett mer rättvisare samhälle genom att gå emot de auktoritära ledarna. Diamond menar även att den demokratiska assistansen har bidragit med att legitimera alla resultat i demokratiska val(Diamond 2008, ss.120-124).

Det förväntas av eliterna att skapa en uppgörelse mot tidigare fiender efter ett fredsavtal, samt att eliterna bör uppmana deras efterföljare att demobilisera och acceptera tillståndet. Samtidigt som vissa eliter använder sig av ytterligare extremistiska grupper för att kunna driva fram ett

(16)

samtycke från andra parter som bidragit i konflikter trots att en fredsöverenskommelse har skapats. Därför skulle det vara gynnsamt att det finnas ett offentligt stöd under

fredsförhandlingar för att efter ett fredsavtal kunna se till att säkerställa legitimiteten(Jarstad & Sisk 2008, s.23).

Enligt flera teoretiker såsom Cousens, Mansfield och Snyder påstår de att stärkandet av

demokrati genom olika insatser kan på kort sikt leda till våld som i sin tur förminskar chanserna i ett land att demokratiseras. Fredsprocessen kan även på så sätt leda till begräsningar för de demokratiska rättigheterna som till exempel pressfrihet och massdemonstrationer. Detta påstår teoretikerna kan leda till ett hinder för utförandet av fredsavtal. Teoretikerna menar även på att det optimalaste sättet att stärka demokratin och legitimiteten är via demokratiska val i och med att demokrati betyder folkstyre. För att utföra ett fredsavtal bör ett demokratiskt val göras efter ett krig för att kunna försegla fredsavtalet. De första valen efter ett krig leder sällan till några optimala resultat i och med att vissa aktörer förväntas förlora sin politiska makt för demokratins skull. Detta kan således resultera till våldsamma konflikter och demokratiseringsprocessen stannar. Därför menar teoretikerna att valen bör flyttas fram tills landet blivit stabilt och tills de demokratiska institutionerna finns på plats(Jarstad & Sisk 2008, s.25). Enligt Lederach skapas en infrastruktur genom att en uppgörelse utförs mellan aktörerna. Det finns tre olika element som beskriver olika aktörer i ett samhälle som är i en konflikt, det första är ”det högsta ledarskapet” i detta element ingår de allra högsta politiska och religiösa ledarna samt de militära. I det andra elementet sitter ledare som är uppskattade inom olika sektorer ”det mellersta ledarskapet”, där sitter ledare som är till exempel humanitära och akademiker. Det tredje elementet omfattas av ledare på lokalnivå, såsom ledare för icke-statliga organisationer, eller

samhällsutvecklare(Lederach 1997, s.39).

Enligt Collier, Paris och Woodward anser dessa teoretiker att alla krig kostar, och oftast dyker kostnaderna upp efter kriget, teoretikerna menar på att uppbygganden av ekonomin efter ett krig är oftast avgörande gällande landets fred. Däremot finansieras inte länderna tillräckligt för uppnå ett fredsbyggande. Teoretikerna menar även att det som kostar fredsbyggandet ytterligare är alla försök till att få bort militära anordningar. Dessa försök utförs genom demobilisering av tidigare krigsförbrytande partier, förstörelse av vapen, samt en reformering av säkerhetssektorn.

(17)

Samtidigt som den ekonomiska aspekten inte är till någon fördel i och med att den ofta är

otillräcklig för att kunna bygga upp fred i landet. Samhällen som varit med i krig brukar oftast få stöd av konstitutionella och juridiska reformer enligt teoretikerna Chandler, Diamant och Paris. De påstår även att länder såsom Kambodja, Etiopien och Uganda är ett exempel på länder där fredsbyggandet inte alltid leder samhället mot demokratin. Detta kan bero på de institutioner som ställer upp för landet men de är oftast osynliga för medlemmarna i samhället. Teoretikerna menar istället på att det är ett problem i fredsbyggandet och demokratiseringen eftersom dessa processer bör baseras utifrån folket behov (Jarstad & Sisk 2008, s.27-28).

Enligt Lederach skapas en infrastruktur genom att en uppgörelse utförs mellan aktörerna. Det finns tre olika element som beskriver olika aktörer i ett samhälle som är i en konflikt, det första är ”det högsta ledarskapet” i detta element ingår de allra högsta politiska och religiösa ledarna samt de militära. I det andra elementet sitter ledare som är uppskattade inom olika sektorer ”det mellersta ledarskapet”, där sitter ledare som är till exempel humanitära och akademiker. Det tredje elementet omfattas av ledare på lokalnivå, såsom ledare för icke-statliga organisationer, eller samhällsutvecklare(Lederach 1997, s.39).

3.5 Tillämpning av teori

Dahls teori om de olika polyarki och minimikriterierna kommer att tillämpas i min analys som är en del av resultatet. Samt Lipsets syn på sambandet mellan demokrati och ekonomi och de olika teorierna om fredsbyggande. Dessa teorier kommer på ett systematiskt sätt att användas i empirin då jag har valt att sätta ihop empiri och analys på grund av att jag anser att det blir mer

systematiskt i och med att det inte blir upprepningar. Samt att det blir lättare för läsaren att följa sambandet mellan empirin och kopplingen till teorierna.

(18)

4. Metod

I detta avsnitt presenteras tillvägagångssättet för insamlingen av studiens empiriska material, metodval samt en motivering av respektive metod. Studien har en kvalitativ metod som

utgångspunkt, samt ett analysschema som kommer att utvecklas i analysen.

4.1 Kvalitativ textanalys

Klaus Krippendorf menar på att all insamling av texter är kvalitativ textanalys, det handlar om att kritiskt granska texter och kunna ta ut det nödvändigaste för till exempel en studie. Oavsett på vilket sätt olika texter granskas måste de även kunna tolkas. Vilket kan vara den mest

komplicerade delen i och med att det är flera aspekter som kan vara avgörande kring tolkningen av en text. Det kan till exempel bero på textens karaktär eller forskningsfrågan(Bergström & Boréus2012, s.30). Utifrån Karl Poppers perspektiv på hur texter bör tolkas menar Popper att texten ska tolkas generöst, och därför bör textens förmedling tas på allvar i och med att det alltid finns ett bakomliggande budskap(Esaiasson et al. 2017, s.228). Det som avgör om det är en kvalitativ textanalys är all material som samlas in och granskas utifrån forskningsfrågan. Den kvalitativa textanalysen ger möjligheten att avslöja bakomliggande innebörd i texterna som endast går att finna om texterna granskas tydligt. Det finns även ett underliggande intressen som finns i texterna och forskningen(Halperin & Heath 2017 s.346).

Filosofen Furberg menar på att det allra viktigaste inom den kvalitativa textanalysen är det aktiva läsandet av texterna för att således kunna granska olika texter för att i sin tur ta reda på om forskningsfrågan kan besvaras. En kvalitativ textanalys syftar bland annat till att kunna jämföra och se likheter och skillnader inom olika representationer över en viss tid. Det finns två olika metoder inom den kvalitativa textanalysen systematisera innehållet och kritiskt granska

innehållet. Det systematiska tillvägagångsättet syftar till att lyfta fram det väsentliga i texterna på ett systematiskt sätt, för att i sin tur kunna strukturera idéerna i forskningsuppgiften och logiskt ordna innehållet, så att texterna som ofta kan anses vara komplexa hamnar i enklare

kategorier(Esaiasson et al. 2017, ss.212-213). Det andra tillvägagångsättet är att kritiskt granska innehållet vilket leder undersökningen ett steg längre i och med att texterna behöver bli kritiskt granskade efter att idéerna har blivit redovisade(Esaiasson et al. 2017, s.214). Problematiken inom den kvalitativa textanalysen är tolkningen och relevansen av alla texter. Det gäller att

(19)

kunna avgränsa och endast ta med det som gynnar undersökningens syfte, samtidigt som det kan leda till att tolkningen påverkas om det blir för omfattande. Därför är det nödvändigt att använda sig av en teori som begränsar tolkningen, för att i sin tur göra tolkningar utifrån den valda teorin(Larsson 1994, ss. 165-166).

4.2 Motivering av metodval

Anledningen till varför jag väljer att använda kvalitativ textanalys i min uppsats är för att min undersökning endast kommer innehålla olika typer av texter. Jag kommer att kritiskt granska texterna och ta ut det allra nödvändigaste för min undersökning. Det som avgör om det är en kvalitativ textanalys är utifrån uppsatsens forskningsfråga. En kvalitativ textanalys avser att forskaren ställer en frågeställning som fokuserar på vad, vilka och hur. Och på vilket sätt de har förändrats över tid och plats(Esaiasson m.fl. 2017, s. 212). Därför kommer jag att använda mig av en kvalitativ textanalys i och med att min frågeställning och uppsats kräver att texterna blir kritiskt granskade, samt att läsa texterna aktivt.

4.3 Beskrivande analys

Den beskrivande analysen brukar oftast delas in i två delar, klassificera verkligheten samt socio-politisk vedertagen klassifikation. Den klassificerade verkligheten innebär att kunna lägga

verkligheten till rätta. En viktig aspekt i den klassificerade analysen är att den utformas utifrån en teoretisk konstruktion. En teoretisk konstruktion anses vara kärnan i denna metod i och med att det krävs någon typ av definition som bör ligga till grund i undersökningen, för att

undersökningen ska kunna anses vara vetenskaplig. Det är den teoretiska konstruktionen i en undersökning som utgör grunden i undersökningen för att det ska kunna anses vara en

klassificerad analys(Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, ss.136-137).

Inom den beskrivande analysen är det nödvändigt att framställa ett analysverktyg som ska utforma det mest väsentliga inom samhällsvetenskapen som i sin tur ska undersökas. Detta analysverktyg används sedan som ett styrinstrument för att kunna utföra en undersökning. Det finns två typer av analysverktyg, tekniska och intellektuella, det tekniska analysverktyget syftar till användningen av ett analysschema. Analysschemat ska kunna visa tydliga tecken på hur

(20)

författaren ska kunna känna igen till exempel ett politiskt parti eller en demokratisk stat. Analysschemat ska grundas på entydiga principer, därför bör det vara tydligt på vilka principer inledningen har gjorts samt att dessa indelningar ska vara likartade(Esaiasson et al. 2017, ss.137-138).

4.4 Motivering av metodval

Den främsta anledningen till valet av beskrivande analysen är utgångspunkten inom den teoretiska konstruktionen. Den teoretiska konstruktionen är en viktig faktor i uppsatsen i och med att det är med hjälp av den teoretiska konstruktionen som uppsatsen har sin grund i det som uppsatsen avser att undersöka. Samt att inom den beskrivande analysen är nödvändigt med ett analysverktyg, och i mitt fall är detta verktyg ett analysschema som ska bidra med att uppsatsen empiri och analys framställs på ett tydligare sätt så att läsaren på bästa möjliga sätt kan ta del av resultatet.

4.5 Analysschema

Uppsatsen kommer att bestå av ett analysschema som på ett tydligt sätt ska kunna visa på vilka tillvägagångssätt respektive land har använt sig av i sin väg mot demokratin efter 1995. Tabellen kommer att presenteras i analysen.

(21)

4.6 Validitet och reliabilitet

Begreppet validitet brukar oftast inom litteraturen definieras på tre olika sätt. Det första är en

överenskommelse mellan den operationella indikatorn och den teoretiska definitionen. Det andra är frånvaron av systematiska fel och det tredje att vi mäter det vi påstår att vi bör mäta. De första två definitionerna kallas för begreppsvaliditet och den sista för resultatvaliditet.

Begreppsvaliditeten syftar till att den empiriska forskningen inom de teoretiska begreppen måste översättas till en operationalisering, i och med att uppsatsen syftar till att genom teorin besvara frågeställningen och att undersökningen studeras på en operationellnivå. Resultatvaliditet skiljer sig från begreppsvaliditeten i och med att resultatvaliditeten syftar till att vi mäter det vi påstår mäta(Esaiasson et al. 2017, ss. 58-59). I uppsatsens syfte framkommer det att uppsatsen kommer undersökas utifrån svenska officiella dokument, och uppsatsens empiri består av fakta från dem svenska officiella dokumentet, vilket stärker resultatvaliditeten i och med att uppsatsen mäter det som påstås mätas.

För att kunna uppnå en god resultatvaliditet måste undersökningen omfatta en god

begreppsvaliditet som innebär frånvaro av systematiska fel, samtidigt som det måste finnas en hög reliabilitet som syftar till att uppnå en frånvaro av slumpmässiga fel. Den höga reliabiliteten syftar till att vid insamling av material måste insamlingen ske noggrant så att författaren inte missar några relevanta anteckningar eller slarvfel vid datainsamling. Det är alltså inte tillräckligt att använda sig av sitt mätinstrument för att undvika systematiska fel(god begreppsvaliditet) utan författaren måste även vara uppmärksammad vid användandet av mätinstrumentet att det

används noggrant(hög reliabilitet) för att i sin tur uppnå en god resultatvaliditet(Esaiasson et al. 2017, s.64). I och med att uppsatsen kommer att omfattas av en kvalitativ textanalys kommer både begreppsvaliditeten och reliabiliteten att få en viss motgång i och med att författaren inte har en möjlighet att få med all information kring ämnet, däremot kommer uppsatsens reliabilitet vara hög till en viss del i och med att all datainsamling och material kommer att redovisas och presenteras på vilket sätt materialet har använts för att på bästa sätt besvara frågeställningen.

Den interna validiteten grundas i slutsatser som är välgrundade men som endast omfattas av ett begränsat antal enheter som studeras, samt att den externa validiteten syftar till att generalisera väldigt beskrivande slutsatser utifrån de valda analysenheterna som omfattas och undersöker en

(22)

större population(Esaiasson et al. 2017, s59). I denna uppsats kan både den interna och externa validiteten bli lidande, eftersom endast två länder jämförs i deras väg mot demokratin då blir den externa validiteten lidande i och med att uppsatsen endast utgår från ett mindre urval i och med att forna Jugoslavien omfattades av sex olika länder. Däremot behöver det inte betyda att den externa validiteten blir lidande i och med att en jämförelse mellan två länder ändå kan anses som en större population gentemot en jämförelse mellan två organisationer i ett och samma land. Däremot så har den interna validiteten stärkts i uppsatsen i och med att syftet grundar sig i att uppsatsen ska utgå från svenska officiella dokument vilket det gör i uppsatsen empiriskadel. Det blir en högre intern validitet då uppsatsen är baserad på svenska officiella dokument, samt tydliga slutsatser baserat på konkreta dokumentet än om uppsatsen skulle omfattas av flera olika dokument.

4.7 Alternativ metod

Denna undersökning skulle även kunna ha omfattats av några få intervjuer eftersom genom samtalsintervjuer kan författaren ställa ytterligare frågor som tar en fråga vidare på

djupet(Esaiasson et al. 2017, s.260). Däremot är nackdelen med dessa intervjuer att författaren kan få olika svar beroende på vem som intervjuas och det kan i sin tur påverka

resultatvaliditeten(Esaiasson et al. 2017, s.276). Samtalasintervjuer med specifika personer eller organisationer som känner till Bosnien och Kroatiens historia och demokratiseringsprocess skulle kunna vara en alternativ metod, men författaren valde bort detta urval på grund av att intervjuerna skulle behöva äga rum i respektive land med organisationer och politiker. Detta skulle innebära en lång resa och det skulle ta en stor del av uppsatsen tid, samt att författaren inte ville riskera att länderna ger färgade åsikter.

(23)

Uppsatsen har i störst mån omfattats av litteratur samt svenska officiella dokument och artiklar. I första avsnittet av uppsatsen beskrivs en inledning och problembild utifrån Jugoslaviens

sönderfall och demokratiseringen. I metoddelen används boken Metodpraktikan skriven av Esaiasson med flera, som varit nödvändig till utformningen av analysschemat och de omfattande begreppen validitet och reliabilitet. Andra böcker har också varit till användning såsom Political research: methods and practical skills skriven av Halperin och Heath och boken Textens mening och makt skriven av Bergström och Boréus. Teoriavsnittet i uppsatsen redovisas utifrån olika teoretiker som presenterar sina teorier angående vad som klassificerar en demokratisk stat, sambandet mellan demokrati och ekonomi samt olika teorier om fredsbyggande efter ett fredsavtal. Empirin omfattas i största mån av svenska officiella dokument och dessa dokument och artiklar har varit användbara till uppsatsens syfte och frågeställning, samt att uppsatsen validitet mäts utifrån det som avses att mätas. De svenska dokumenten är Regeringen, Kommissionen och Utrikesdepartementets rapporter om respektive land, samt att SIDA och Freedom House har varit till användning i empirin.

5.1 Motivering av materialval

Empirin baserades utifrån svenska officiella dokument, och anledningen till att jag begränsade mig och endast utgick från svenska officiella dokumenten var för att jag ville få ett perspektiv av båda länderna utifrån Sveriges dokument. Jag ville undvika färgade åsikter i uppsatsen, eftersom Bosnien och Kroatien inte delar samma bild, samt att underlaget skulle komma från två olika länder och inte en part. Därför valde jag att utgå från Sverige som har varit en hjälpsam aktör i respektive land. Jag har även valt att utgå ifrån Freedom House för att få en inblick av ländernas demokratiska status.

6. Resultat

I detta kapitel presenteras Bosniens och Kroatiens väg mot demokratin utifrån Sveriges officiella dokument samt ett inslag av Freedom House. Dokumenten är baserade på olika rapporter från utrikesdepartementet, kommissionen och regeringen.

(24)

6.1Bosnien & Hercegovina

6.1.2 Bosniens framsteg enligt Freedom House

Enligt Freedom House 2003 visade Bosnien på framsteg gällande, korruption, valprocessen, det civila samhället, governance samt konstitutionella och rättsliga ramar(Freedom House 2004). Sedan år 2012 enligt en tabell där 1 är bäst och 7 är värst angående hur demokratin ser ut i ett land så ligger Bosnien på 4, 39 för kalenderåret 2012. Freedom House anser att Bosnien är en övergångsregering som snarare leder mot det auktoritära styret än det demokratiska. Detta strider ytterligare mot Dahls teori om en demokratisk stat eftersom att Dahl menar på att termen

polyarki som ett demokratisk ideal ska innebär att landet ska ha ett demokratiskt befintligt styrelseskick(Oskarsson 2010, s.47). Vilket Bosnien inte verkar ha i och med att Freedom House 2012 visade på att Bosnien snarare leder till ett auktoritärt styre än demokratiskt. Bosniens demokratiska utveckling hindras bland annat på grund av rättsstatsprincipen som är ett konstant institutionellt arv från det tidigare auktoritära styret. Samt att korruptionen är det största

problemet i hela Bosnien(Freedom House 2013).

6.2 Samarbete för utvecklingen i Bosnien

6.2.1Utvecklingsarbete 2006-2010

Efter kriget i Bosnien fick landet stöd från Sverige genom bostadsbyggande, humanitära bistånd samt sysselsättning. Medan under 2000-talet satsade Sverige på ett mer långvarigt

utvecklingsarbete som sträckte sig under perioden 1994-2014 vilket resulterade i en insamling på 4,3 miljarder kronor(Sida 2018). Sida som arbetar på uppdrag för Sveriges regering och riksdag gav ett förslag till regeringen om ett utvecklingsarbete med Bosnien under perioden 2006-2010, som sedan har kompletterats med utrikesdepartementets övervägande och synpunkter från andra myndigheter. Utvecklingsarbete Mid Term Developement Strategy (MTDS) kämpar för Bosniens väg mot EU, utvecklingsplanen består av två huvudfaktorer: ekonomisk utvecklig, och byggandet av en hållbar stat. Den största vikten kommer ligga på korruptionen i och med att det är det största problemet i landet(Regeringen 2006).

(25)

För att uppnå en hållbar utveckling, frihet och trygghet krävs det att insatser inom

rättstatsområdet samt lagstiftningsåtgärder ska ha en stor betydelse i utvecklingen. Att arbeta med konflikthantering, konfliktförebyggande och fredsbyggande är en förutsättning för utvecklingen i landet. Genom att skapa fred och säkerhet leder det till att landet kan uppnå en hållbar social och politiskt utveckling samt en ekonomisk. Partnerskapet för Fred (PfF) skulle skapa en förutsättning för reformer inom säkerhetssektorn om landet tecknade ett medlemskap. För att landet ska kunna få en uthållig stat måste de fattiga kunna utöva sina demokratiska rättigheter, vilket i sin tur skulle minska korruptionen. Målet för att stödja demokratin är att stödja och stärka medborgarnas och grupper möjlighet till att bedriva en makt i

samhället(Regeringen 2006).

6.2.2 De givande aktörerna i Bosnien

De allra främsta givarna i Bosnien är EU, USA, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Samt att världsbanken har störst inverkan i och med att det är den största

internationella organisationen i följd av Europeiska Utvecklingsbanken, EBRD. Samt att Bosnien blev medlemmar i Europarådets Utvecklingsbank med hjälp av det svenska stödet. År 2007 planerades ett nytt EU- utvecklingsinstrument, instrument for Pre-Accession (IPA) som även Sverige skulle anpassa sig efter för att öka utvecklingsarbetet i Bosnien(Regeringen 2006).

6.2.3 Utvecklingsarbete 2011-2014

Det finns två grundläggande mål för Sveriges utvecklingsarbete med Bosnien: strävan efter en demokratiskt, rättvis och hållbar utveckling och bättre förutsättningar för EU-integrationen. Därför kommer det svenska stödet att inriktas på tre områden:

1. Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet- för att på en lokal nivå kunna fokusera på medborgarnas rättigheter och EU-integrationens krav, samt allt stöd till alla demokratiska

aktörer. För att uppnå detta har Public Administration Reform Strategy (PAR) en stor betydelse i detta arbete. PAR kommer därför att inriktas på en central och lokal nivå. På den centrala nivån kommer stödet att stärka de pågående arbeten i samarbete med EU-kommissionen. Inom den lokala nivån kommer det att ges stöd till kommuner för att kunna stärka ansvarsutkrävande inom den lokala administrationen, det ska ge en möjlighet till medborgarna att kunna delta samt att

(26)

kunna utveckla en effektiv service gentemot allmänheten(Regeringen 2010).

2. Marknadsutveckling- utvecklingen ska fokusera på den ekonomiska tillväxten på så sätt att skapa bättre konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar för både små och medelstora

verksamheter. Sverige kommer att fortsätta att samarbeta med EU-kommissionen för att kunna förbättra tillväxtförutsättningarna för både små och medelstora företag, och Sida har inskaffat ett system som ska kunna öka bankernas kapacitet att ge lån för att kunna investera i företagen, det anses vara en kreditgaranti för bankerna. För att i sin tur kunna sysselsätta

medborgarna(Regeringen 2010).

3. En hållbar samhällsbyggnad- med syfte att förbättra den kommunala miljöinfrakturen gällande avlopps- och avfallshantering och vattenförsörjning. Dessa inventeringar ska utgå från den kommunala nivån, samtidigt som det bör sökas stöd från olika internationella finansiella institutioner, samt det svenska låne-och garantisystemet. Som därefter kommer bidra med en förbättrad kommunal miljöinfrastruktur(Regeringen 2010).

EU-integrationen anses vara den viktigaste faktorn och metoden i Bosniens väg mot demokratin i och med att EU ger ett stöd till demokratin som i sin tur ska kunna stärka respekten för

mänskliga rättigheter samt att EU möjliggör en ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Regeringen har tre olika prioriteringar för utvecklingsarbetet med Bosnien och det är att via integrering, uppföljning och dialog, säkerställa att det genomsyrar en jämställdhetsaspekt.

Bosnien har visat på positiva resultat gällande jämställdhetsfrågor och därför anser Sverige att ett fortsatt samarbete i utvecklingsarbetet kommer leda landet framåt i den demokratiska

utvecklingen. De största kvarblivna givarna för utvecklingen i Bosnien är Sverige, USA, Tyskland och Norge. Och den absolut största givaren är EU-kommissionen genom IPA(Regeringen 2010).

Inom sektorn för den hållbara samhällsbyggnaden kommer stödet ge en möjlighet till att kommunernas service förbättras, vilket i sin tur är kopplat till målet inom sektorn demokrati, mänskliga rättigheter samt jämställdhet. Att investera i en bättre miljö ökar möjligheten för sysselsättning som i sin tur blir en utveckling för turism, affärsområde och en bättre miljö för de

(27)

små och medelstora verksamheterna i Bosnien. Genom att den offentliga förvaltningen effektiviseras och rättsäkerheten ljusnar uppstår det bättre möjligheter för

näringslivsutvecklingen. Genom en ekonomisk utveckling skapas en skattebas som i sin tur används för en bättre offentlig service. Däremot förväntas Bosnien inom snar framtid att fatta sina egna beslut och utvecklingsstrategin som omfattas av sex olika prioriteringsområden: konkurrenskraft, makroekonomisk stabilitet, hållbar utveckling, sysselsättning, social integration och EU-integrationen. Samt att den makroekonomiska stabiliteten kommer tillhöra andra

aktörers verksamhetsområden vilket bedömds av Sverige att de inte längre kommer kunna tillföra något inom detta område(Regeringen 2010).

6.3 Den demokratiska utvecklingen 2015-2016

I den årliga rapporten 2015 från EU om framstegen i Bosniens utveckling visade det sig att Bosnien gjort vissa framsteg, främst i synnerhet genom antagandet av ett nationellt

tillvägagångsätt för rättsväsendet. Däremot anklagades politiker över rättsväsendet för att domaren och åklagaren riskerar att fällas för jäv i rättsystemet. Det statliga rättsväsendet har under 2015-2016 underminerats av parlamentet och regeringen i Republiska Srpska(RS), i och med att RS endast är en motvillig del av Bosnien som har under de senaste åren ökat sin retorik om en självständighet i framtiden. En av metoderna RS använt sig av för att kunna öka

splittringen i Bosnien är att anfalla det statliga rättsväsendet(Utrikesdepartementet 2017).

6.3.1 Allmänna val

Ett presidentråd väljs i samband med allmänna val, då väljs en bosnjak och en bosnienkroat från federationen samt en bosnienserb från RS. Det politiska systemet i Bosnien är uppdelat efter dessa tre folkgrupper, samt att alla politiska mandat delas upp jämt mellan grupperna utifrån ett noga system. Däremot så kan inte andra folkgrupper såsom romer eller judar vara representanter, eller bli valda till president, vilket Europadomstolen bedömer går emot de mänskliga

rättigheterna. I Bosnien hålls de allmänna valen vart fjärde år det senaste allmänna valet var 2014 och det senaste valet som hölls på en lokalnivå var i oktober 2016. Då väljs representanter som ska vara med i presidentrådet, ledamöter i parlamentet som ska omfattas på en statlig, entitets och kantonal nivå, därav väljs en president i RS. Sedan bildas olika regeringar på

(28)

respektive nivå utifrån valresultaten(Utrikesdepartementet 2017).

De internationella organisationerna som har övervakat valen i Bosnien anser att valen har genomförts på ett transparent och demokratiskt sätt. Däremot har rapporten om valfusk och små våldsamheter förekommit. Till exempel är det inte ovanligt att röster kan köpas. Sedan fick ett lokalval avbrytas i Stolac söder om Bosnien på grund av våldsamheter mellan folkgrupperna förutom bosnienserberna. I Mostar har inte valen kunnat hållas sedan 2012 på grund av konflikten mellan bosnienkroaterna och bosnjakerna. Under de senaste två åren har valdeltagandet varit mellan 52-56 procent, dock har det varit något högre i RS än i federationen(Utrikesdepartementet 2017).

6.3.2 Det nuvarande samarbetet i Bosnien

Samarbetet med Bosnien är inriktat på att hjälpa landet för att kunna anpassa sig till EU. I

nuläget krävs det en rad olika reformer inom samhällsområdena. Detta samarbete ska syfta till en ökad respekt för mänskliga rättigheter, utvecklingen av marknadsekonomin, en stärkt demokrati och förbättrad miljö. Sverige samarbetar med andra länder och utvecklingsbanker samt FN. Sverige har bidragit med cirka 150 miljoner kronor per år till reformarbetet. Bosniens väg mot EU måste inskaffa ett regelverk som är omfattande i sin egen lagstiftning. Stödet från Sverige bidrar med att den offentliga förvaltningen ska bli mer effektiv och öppen för att kunna ge medborgarna en bättre service(Sida 2018).

Inom den offentliga förvaltningen gällande kapacitetsutvecklingen sker genom olika byten mellan de bosniska och svenska organisationerna. I samarbete med Skatteverket försöker Sverige i samband med ett projekt få en mer pålitligt och serviceinriktat skattemyndighet i Bosnien. Det har även under många år funnit ett arbete tillsammans med Lantmäteriet för att kunna förbättra kvalitén och öka effektiviteten hos dessa myndigheter. Reformprocesser kan inte endast drivas av staten, det civila samhället har även en stor betydelse i påverkan av lagstiftningen samt landets demokratiska utveckling. Sida stödjer därför olika verksamheter som arbetar för

mänskliga rättigheter. Rättssektorn är ett område som behöver återta förändring och därför väljer Sida att stödja domstolsväsendet för att både domare och åklagare ska ta större hänsyn till

(29)

kan bedöma adekvata straff(Sida 2018).

En ytterligare punkt inom reformarbetet är den ekonomiska utvecklingen, som ska kunna ge bättre möjligheter för små och medelstora verksamheter i Bosnien, därför väljer Sida att finansiera olika projekt som ska stödja företagare att kunna expandera in produktion och hitta nya marknader. I samarbete med Världsbanken håller ett projekt på att finansieras för att kunna förbättra arbetsförmedlingstjänsterna i Bosnien(Sida 2018).

6.4 Kroatien

Under år 2003 lämnade Kroatien in sin ansökan om medlemskap i EU och fick möjligheten till att förhandla om sitt medlemskap. Kroatiens plötsliga framsteg berodde till stor del på

regeringens mobilisering av politiken, samt det diplomatiska stödet. Samtidigt som den kroatiska demokratiska unionen (HDZ) hade en stor betydelse gällande EU-medlemskapet samt

integrationen med de västerländska organisationerna. I samband med detta antog EU-tjänstemännen att Kroatien skulle kunna uppfylla de viktiga politiska förutsättningarna som skulle kunna leda till ett medelemskapssamtal, angående det internationella samarbetet för krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien(Freedom House 2004).

6.4.1 Rapport från kommissionen 2002

I den första rapporten från kommissionen började det politiska klimatet att förändras drastiskt i början av 2000-talet i samband med att det nya politiska ledarskapet tillträdde. Den nysatta regeringen har ansträngt sig att införa en utvecklad demokratiskt stat samt att utveckla en kultur i landet, där medborgarna ska respektera rättsstatsprincipen. Den

kroatiska regeringen har två huvuduppgifter som anses vara stora utmaningar, den ena är att befästa demokratin för att kunna stärka en politisk stabilitet både långsiktigt och

samhälleligt, samt att utföra en omfattande handlingsplan för strukturreformer i ändamål att lyckas med både de ekonomiska och politikiska övergångarna. För att lyckas med detta krävs det att den civila befolkningen och samhället har en aktiv roll samt ett stort aktivt deltagande av den offentliga förvaltningen. I den nuvarande regeringen i Kroatien har det skett stora förändringar i och med att regeringen har anpassat sig efter skyldigheterna enligt

(30)

Dayton-avtalet. Regeringen inställning gällande demokratiseringen har ändrats då respekten för mänskliga rättigheter, och minoritets rättigheter har tagits till hänsyn(Kommissionen 2002).

6.4.2 Rättsväsendet i landet

Det största hotet i landet var mot de ekonomiska, politiska och sociala reformerna som emellertid har varit en svaghet i rättsväsendet som i sin tur har resulterat i att det har blivit en svårighet att tillämpa lagstiftningen. Reformtakten blir konstant påverkad av de

nationalistiska påtryckningarna, samt att påtryckningarna även har spelat en roll gällande samarbete med internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien. Samt att de påverkar inställningen till samarbete för regeringen inom området. Samtidigt som det har skett framsteg på den praktiska nivån, vilket tenderar att allt blir politiserat i hög grad och att de verkningarna och avsikterna av det regionala initiativet blir överskattat. Därför bör Kroatien övervinna de historiska och regionala stridigheterna och besätta en mer öppen inställning gällande behandlandet av politiska frågor som är olästa tillsammans med grannländerna(Kommissionen 2002).

Stabiliserings- och associeringsavtalet representerar relationerna mellan EU och Kroatien som ständigt leder till förbättringar. För att Kroatien ska kunna bli medlemmar i EU beror till stor del på huruvida Kroatien genomför avtalet, som ska visa en tydlig väg på att Kroatiens närmar sig de europeiska normerna. Detta har haft en stor inverkan på

reformprogrammet, till exempel att regeringen anstränger sig för att kunna införa behövliga lagstiftsramar. Införandet av lagstiftningarna anses vara en större utmaning emellertid samtidigt som förvaltningen bör se över sina egna möjligheter och förmåga av

genomförandet av reformerna samt att uträtta de brister som upptäcks. Den svenska regeringen fortsätter att inrikta sig i hög grad på de uppmärksammande politiska målen i Kroatiens Europolitik, istället skulle regeringen lägga större vikt på de ansträngningar som krävs för att landet ska åstadkomma de normer som krävs för EU(kommissionen 2002).

(31)

Utifrån den andra rapporten från kommissionen så ansågs den allmänna politiska situationen i Kroatien vara stabil i och med att den demokratiska utvecklingen i landet började befästas. Regeringen fortsatte sitt arbete med att tydligt visa att de ville införa en fullt utvecklad demokrati där rättsstatsprincipen skulle bli respekterad, samtidigt som det regionala samarbetet stärktes. Det resulterade i att en författningslag antogs i samband med minoriteters rättigheter. Fastän Kroatiens positiva utveckling var den inte tillräckligt för att kunna uppfylla de krav som angavs i den första rapporten. I Kroatien formades en ny lag om radio och television (HRT) som gav till viss del skydd mot de eventuella direkta eller indirekta ingripanden från statliga eller politiska organ. Det internationella samarbetet med regeringen angående krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien anser regeringen vara avvisande. Inom detta samarbete har få framsteg gjorts i praktiken i processen till att underlätta för de serbiska minoriteterna att återvända. Även fast en process har antagits bildar domstolarna en fortsatt svaghet, som anses vara ett enormt problem, striden mot korruption bör stärkas(Kommissionen 2003).

6.4.4 Ekonomiska problem

Den ekonomiska situationen i landet fortsatte att växa, tillväxten i Kroatien hade ökat fem procent år 2002, samt att framsteg har gjort gällande rationaliseringen av de sociala transfereringarna och utförandet av decentraliseringen på skatteområdet, för att kunna införa en gemensam statskassa. Men arbetslösheten är fortfarande ett problem i landet. Regeringen visade ett start engagemang för utförandet av stabiliserings-och

associeringsavtalet i och med att regeringen hade antagit ett program för att Kroatiens ska kunna integrera sig med Europeiska unionen, som omfattar en process för att införskaffa en harmonisk lagstiftning med gemenskapens regelverk. Kroatien har startat ett aktivt arbete för att kunna anpassa sin lagstiftning till gemenskapens regelverk för att kunna uppfylla de krav och prioriteringar som togs upp i första rapporten 2002(Kommissionen 2003).

6.5 Den demokratiska utveckling 2015-2016

Den kroatiska byråkratin har under en längre period varit en grund för korruption inom statsförvaltningen, och att emellanåt utfärdas olika tillstånd av myndigheter vilket leder till att individer får en möjlighet till att muta statstjänstemän för att i sin tur kunna snabba på

(32)

omständliga processer. Den kroatiska regeringen har målmedvetet arbetat för att bestrida den småskaliga korruptionen efter att Kroatien gick med i EU. Inom polisen skapades en specialenhet i Kroatien som skulle utreda de större korruptionsfallen samt maktmissbruk vilket resulterade i att år 2011 greps landets tidigare premiärminister. Utifrån Transparency Internationals index över upplevd korruption befinner sig Kroatien på plats 50 av 167(Utrikesdepartementet 2017). Kroatien är en parlamentarisk demokrati i och med att alla medborgare i landet som är över 18 år har rätten till att rösta i lokala val samt parlaments- och presidentval. I Kroatien väljs presidenten var femte år som även är statschefen utan några verkställande befogenheter. Samt att

parlamentsledamöter utnämns vart fjärde år av medborgarna. Det senaste parlamentsvalet i Kroatien ägde rum i november 2015, men det resulterade i ett extra val på grund av regeringskris och det valet ägde rum i september 2016. Därefter ägde det lokala valet rum i maj

2017(Utrikesdepartementet 2017).

Kroatien blev självständig 1991 och har sen dess haft sju lokalval, nio parlamentsval och sex presidentval, och de samtliga valen har lyckats genomföras utan några uppgifter om av fusk eller våldsamheter hade uppstått. OSSE(Organisation för säkerhet och samarbete i Europa) har

tidigare bevakat Kroatien när det har varit val i landet för att undvika fusk, men numera skickar inte OSSE valobservatörer till kroatiska val. Valdeltagandet i landet har stigit 59 procent från år 2014-2015 till 61 procent år 2015 och valdeltagandet låg på 53 procent år 2016 i samband med extravalet(Utrikesdepartementet 2017).

I Kroatien råder politisk pluralism där olika partier(cirka 150) representerar väljarna i ett brett urval av frågor. Kroatiens konstitution bestämmer tydliga roller för majoriteten och minoriteten i parlamentet, vilket i sin tur blir en fördelning av olika roller i de olika utskotten, som utfärdas av talmannen. I Kroatien föreskrivs det en lag om att det borde bestå 40 procent av kvinnor på valsedlar inför parlamentsvalen, i parlamentet som består av 151 ledamöter är 19 kvinnor och av regerings 21 medlemmar är endast fyra kvinnor, vilket medför att kvinnorna anses vara starkt underrepresenterade(Utrikesdepartementet 2017).

Inom den statliga förvaltningen och rättsväsendet förekommer det sedan 2002 en lag om minoriteters rättigheter som ska kunna försäkra politisk representation i olika folksamlingar på

(33)

samtliga nivåer. Det finns åtta platser i parlamentet som är permanenta för minoriteterna som fördelas beroende på minoritetsgrupperna omfång. På den lokala nivån förekommer det brister gällande efterlevnaden av minoriteternas rättigheter i parlamentet men däremot följs det mesta på den nationella nivån. Flera politiska frågor används produktivt av konstitutionsdomstolen,

särskilt gällande folkomröstningar och val(Utrikesdepartementet 2017).

7. Analys

I det här kapitlet analyseras teoretikernas teorier utifrån en demokratisk synvinkel. Först analyseras Diamonds teori om ett internationellt stöd. Sedan analyseras Lipset syn på förhållandet mellan demokrati och den ekonomiska tillväxten. Därefter presenteras Dahls, Jarlstads och Sisks teori om demokrati och fredsbyggande. Varje avsnitt i detta kapitel avslutas med en sammanfattande tabell för att se om det finns likheter och skillnader mellan länderna. Analysen avslutas med en sammanställning av tabellerna.

(34)

7.1 Diamonds teori om stöd

Efter den tredje vågen av demokratisering under 1970 fanns det en tillväxt på den demokratiska assistansen. Denna assistans menar Diamond är att olika länder eller institutioner hjälper ett land att stärka sin demokrati. En icke-statlig organisation National Endowmnet för Democracy (NED) betraktades vara väsentlig för att främja demokratin i världen. Denna organisation medförde främst bidrag till den ekonomiska tillväxten men även bidrag som kunde främja tryckfriheten, och genom dessa bidrag skulle samhället föras framåt, för ett mer rättvisare samhälle genom att gå emot de auktoritära ledarna. Diamond menar även att den demokratiska assistansen har bidragit med att legitimera alla resultat i demokratiska val(Diamond 2008, ss.120-124).

Sverige gav ett stöd till Bosnien precis som Diamond anser att länder ska kunna göra för att hjälpa ett land att byggas upp och stärka landets demokrati, precis som organisationen NED som bidrar främst till den ekonomiska tillväxten(Diamond 2008, s.120-123) gjorde Sverige detsamma genom att samla in 4,3 miljarder kronor.

Kroatiens framsteg kring mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter tillsammans med den internationella regeringen kan kopplas till Diamond teori angående den demokratiska assistansen i och med att Kroatien har fått hjälp av internationella aktörer vilket Diamond menar att länder som behöver stärka sin demokrati behöver hjälp av länder eller institutioner. Samt att framstegen kring de olika rättigheterna menar även Diamond att den demokratiska assistansen hjälper till att legitimera resultaten i demokratiska val(Diamond 2008, ss.120-124).

Tillvägagångssätt Bosnien & Hercegovina Kroatien

Lokal-nivå + +

Regional + +

(35)

7.2 Ekonomisk tillväxt utifrån Lipset

Seymour Martin Lipset har en moderniseringsteori angående den ekonomiska- och demokratiska utvecklingen. Lipset menar på att den ekonomiska utvecklingen tenderar att utlösa några

grundliga socioekonomiska ändringar, som i sin tur leder till ett mer demokratiskt styrelseskick. Lipset hävdar även att den ekonomiska utvecklingen har ett positivt inflytande på demokratin i och med att den stärker det civila samhället (Oskarsson & Widmalm 2010, ss.30-31). Det länderna som var demokratier eller hade en demokratisk grund under de två världskrigen visade sig vara starka vid krigsföring, men däremot var inte ekonomin i demokratierna tillräckligt starka för att garantera fred (Möller & Skaaning 2012, s.172).

Sverige fortsätter fortfarande att skapa en ekonomisk utveckling i Bosnien som anses ge landet bättre möjligheter, men Lipset menar att en ekonomisk utveckling inte alltid behöver innebära att det leder till en demokrati i och med att det kan finnas andra omständigheter som hindrar landets demokrati och ekonomi(Oskarsson & Wildmalm 2010, s.34). I Bosniens fall där landet varit med om ett krig som tidigare var ett land, Jugoslavien, och idag är splittrad i sex olika federationer och som varit med om ett blodigt krig där både landet har rasat samman och människor, kan detta anses vara tillräckliga omständigheter för att kunna vara det landet som inte via en

ekonomisk utveckling behöver leda till en demokrati. Lipset menar även att det den ekonomiska utvecklingen är en stor faktor till att landet kan klassificeras som en demokrati.

Den ekonomiska tillväxten i Kroatien har växt under deras väg mot ett medlemskap inom EU vilket går att koppla till Lipsets teori om att det finns ett samband med ekonomi och demokrati. Lipset menar att länder som har en stabilare ekonomi anses vara mer demokratiska(Oskarsson & Widmalm 2010, ss.30-31). Denna teori går att koppla med Kroatien i och med att Kroatiens väg mot demokrati har under åren visat positiva resultat samt att den ekonomiska tillväxten har vuxit. Kroatien hade ett arbete tillsammans med EU för att Kroatiens ska kunna uppfylla de krav som behövs för att bli medlemmar och på den vägen har landet blivit mer demokratiskt och landets ekonomi har blomstrat.

(36)

Tillvägagångssätt Bosnien & Hercegovina Kroatien

Ekonomisk tillväxt + +

7.3 Demokratiska rättigheter utifrån Dahl

I samband med Sveriges utvecklingsarbete på en lokal nivå där medborgarnas rättigheter bör tas till hänsyn, och att medborgarna i landet ska kunna delta och få uttrycka sina åsikter kan

förknippas med Dahls krav angående yttrandefrihet där medborgarna får en möjlighet till att aktivt få uttrycka sina åsikter(Dahl 1999, s.246). Däremot anses det inte vara tillräckligt att uttrycka sig att medborgarna ska få sina röster hörda för att kunna påstå att landet strävar eller anses vara en demokratisk stat. Det är inte förrän medborgarna har dessa rättigheter att få kunna uttrycka sig och att deras åsikter blir hörda. I Bosnien förekommer det kontinuerligt valfusk, vilket strider mot Dahls teori om att medborgarnas röster är nödvändiga.

Kroatien anses arbeta aktivt med en handlingsplan för att kunna få en demokratisk stat och anser att medborgarnas aktiva roll har en stor betydelse och att alla medborgare ska kunna få uttrycka sina åsikter. Detta fyller ganska många av Dahls krav gällande mänskliga rättigheter,

yttrandefrihet, effektivt deltagande, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen. Dahl menar även att det inte alltid går att uppfylla exakt alla krav, vilket inte innebär att landet inte är en demokrati(Oskarsson 2010, ss.47-48). Kroatiens utvecklig har visat stora framsteg i och med att Kroatiens till sist blev medlemmar i EU vilket tyder på att Kroatien tillsammans med

internationella aktörer, EU och tillsammans med medborgarna har fullföljt de mål och arbeten som krävdes för Kroatiens demokratiska utveckling.

Tillvägagångssätt Bosnien & Hercegovina Kroatien

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :