Empati och utveckling av främlingsfientliga åsikter hos ungdomar
Salli Kalo & Kristina Lorenz
Örebro Universitet
Handledare: Marta Miklikowska Psykologi III
Empati och utveckling av främlingsfientliga åsikter hos ungdomar Abstrakt
Teorier och tidigare forskningresultat tyder på kopplingen mellan individers empati och främlingsfientliga åsikter, dock så finns det ingen longitudinell forskning som stödjer dessa. Det finns heller ingen studie som jämför effekter av två komponenter av empati dvs. empathic concern och perspective taking. Denna två-vågsstudie av ungdomar (N=616) syftar till att undersöka huruvida ungdomars empati förutsäger förändringar i deras främlingsfientliga åsikter över tid. Data från YES-studien användes som underlag för denna studies analyser. Resultaten visade, i enlighet med tidigare studier, att ungdomars empathic concern och perspective taking förklarade förändringar i deras främlingsfientliga åsikter över tid. Vidare visade resultatet att ungdomars empathic concern var den starkare prediktorn av förändringar i deras främlingsfientliga åsikter.
Nyckelord: Perspective taking, Empathic concern, Empati, Främlingsfientlighet, Ungdomars utveckling Psykologi III VT 2016. Handledare: Marta Miklikowska
Empathy and development in youth prejudice Abstract
Theories and previous research claim that there is a connection between empathy and prejudice, however there are no longitudinal research that support these. Also, there are no study who compare the effects of the two components of empathy, empathic concern and perspective taking. This two-wave study on youths (N=616) aims to investigate whether youths empathy affect change in prejudice over time. Data from the YES-study was used as foundation for this study analysis. The result showed, in accordance with previous research that youth’s empathic concern and perspective taking explained change in youths prejudice over time. Additionally, the results showed that youths empathic concern were the stronger predictor for their prejudice.
Keywords: Perspective taking, Empathic concern, Empathy, prejudice, Development
Introduktion
Främlingsfientlighet är idag ett mycket aktuellt ämne på grund av stora förändringar i Europa. Under de senaste åren har en ökad mängd människor på flykt inneburit stora
utmaningar för regeringar, invånare och immigranter. Sociala problem i samhället i form av t.ex. diskriminering av minoritetsgrupper, stora utbildningsskillnader, hatbrott och mobbning i skolor är problem som riskerar att uppstå vid främlingsfientlighet (Bar-Tal & Teichman, 2005; Rudolph, 2003). För att främja integration och reducera främlingsfientliga åsikter behövs utökad forskning på faktorer som påverkar utvecklingen av främlingsfientliga attityder.
Teorier hävdar att det finns en koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter. Till exempel intergroup contact theory (Allport 1954; Pettigrew & Tropp, 2008) påstår att utökad kontakt med andra grupper i samhället ökar empati som i sin tur minskar utveckling av främlingsfientliga åsikter. Cognitive development theory (Bigler & Liben, 2016) påstår att avgörande för individens främlingsfientliga åsikter är dennes kognitiva förmåga, bland annat perspective taking. Socio-cognitive developmental theory (Black-Gutman & Hickson, 1996) påstår att moralutveckling hos individen (vilkets centrala komponent är empati) är avgörande för främlingsfientlighet (Black-Gutman & Hickson, 1996).
Tidigare forskningsresultat ger stöd åt dessa teorier. Forskning har visat att ökad empatisk förmåga har negativ koppling till främlingsfientliga åsikter (t.ex. Christ.,
Hewstone, Swart., Voci, 2011; Batson., Polycarpou., Harmon-Jones., Imhoff., Mitchener., Bednar, & Highberger, 1997; Vescio, Sechrist, & Paolucci, 2003; Pettigrew & Tropp, 2008; Gutsell & Inzlicht, 2012; Bigler & Liben, 1993). På grund av att tidigare forskning är baserad på experimentell och tvärsnittsdata, vet vi inte hur effekterna av empati på främlingsfientliga åsikter ser ut över tid och i det verkliga livet. Det finns risk att effekterna av empati är överskattade. Experimentella och tvärsnittsstudier kan indikera stora effekter som skulle
kunna vara mindre över tid och i verkliga livet. Vidare har tidigare forskning fokuserat på 2 empatins komponenter separat, dvs. antingen på perspective taking eller på empathic concern. På grund av detta vet vi inte vilken av komponenterna som är den starkaste prediktorn av främlingsfientliga åsikter.
Vidare påstår tidigare forskning att ungdomsåren kan vara en betydande tid för utvecklingen av främlingsfientliga åsikter (Erikson, 1968). Men ännu är forskningen relativt begränsad kring vad som orsakar utveckling av främlingsfientliga åsikter i tonåren (Beelman & Raabe, 2011; Cadinu, Kiesner, Maass, & Vallese, 2003). Därför är syftet med den aktuella studien att undersöka om det finns koppling mellan ungdomars empati och deras
främlingsfientliga åsikter över tid och i det verkliga livet. Vidare är syftet även att jämföra styrkan av kopplingen mellan båda komponenterna av ungdomars empati, nämligen empathic concern samt perspective taking, och deras främlingsfientliga åsikter över tid. I linje med teorier och tidigare forskning är vår hypotes att ungdomars empati kommer förutsäga
förändringar i deras främlingsfientliga åsikter. Då ingen tidigare forskning jämfört effekterna av empathic concern och perspective taking kommer denna studie undersöka detta utan en stark hypotes.
Främlingsfientliga åsikter: definition och utveckling
Främlingsfientliga åsikter kan definieras på olika sätt. Ett sätt att definiera begreppet är att individen, baserat på andras etniska bakgrund eller tillhörande nationalitet, skapar en negativ bild av individen eller gruppen som helhet (Allport 1954). Cadinu et al. (2003) beskriver främlingsfientlighet som en negativ attityd mot individer eller minoritetsgrupper som ofta resulterar i diskriminerade beteende. Främlingsfientlighet bygger på en generaliserad åsikt hos individen. Individen likställer alla inom exempelvis en minoritetsgrupp och baserar inte sin åsikt på individuella karaktärsdrag. I den aktuella studien definierar vi
Det finns flera faktorer som har visat sig predicera utvecklingen av främlingsfientliga åsikter, exempelvis ålder, kön, kognitiv utveckling, vänskap och kontakter med andra etniska grupper (Beelman & Raabe, 2011; Piaget 1965; Allport, 1954; Pettigrew & Tropp, 2008).
Cognitive-developmental och socio-cognitive developmental teorier påstår att individens ålder är en prediktor av främlingsfientliga åsikter (Black-Gutman & Hickson, 1996; Rutland, 1999;). Studier visar på en ökning av främlingsfientliga åsikter hos barn i ålder 7-9 år för att sedan minska och sedan öka i de tidiga ungdomsåren (Beelman & Raabe, 2011). Dessa teorier har pekat på betydelsen av den kognitiva och morala utvecklingen (Rutland, & Killen, 2015). Forskning visar att främlingsfientlighet verkar minska med åldern i samband med ökad kognitiv och moralutveckling (Black-Gutman & Hickson, 1996; Rutland, 1999). Vidare påstår intergroup contact theory att avgörande för barn och ungdomars utveckling av främlingsfientliga åsikter är dennes kontakt med andra samhällsgrupper (Allport, 1954). Detta stödjs av flertalet senare studier. Resultatet av Pettigrew och Tropp studie (2006) visar att barn, även vid mycket små kontaktmöjligheter visar på mindre främlingsfientliga åsikter jämfört med de barn som inte haft någon kontakt med andra samhällsgrupper. Även Tropp och Prenovost (2008) visar på liknande resultat och menar att kontaktmöjligheter är
avgörande för barns utveckling av främlingsfientliga åsikter. De påstår att barn som upplever kontakt med andra grupper har en lägre risk för att utveckla främlingsfientliga åsikter.
Sammanfattningsvis tyder teorier och tidigare forskning på kopplingen mellan utvecklingen av främlingsfientliga åsikter och bland annat ålder, kognitiv/moralutveckling samt kontakt med andra samhällsgrupper. Begränsningar med tidigare forskning om
utvecklingen av främlingsfientliga åsikter är kopplingen mellan empati och främlingsfientliga åsikter vilket kommer diskuteras närmare i nästa avsnitt.
Empati kan beskrivas som vår förmåga att förstå och känna med andra individer (Davis, 1983). Empati är en multidimensionell sammanställning av kognitiva förmågor och affektiva processer som varierar i grad och utvecklas olika mellan individer. Empati delas vanligen upp i två komponenter, perspective taking, refererar till de kognitiva förmågorna som att förstå andras känslor (Davis, 1983). Empathic concern representerar affektiva
processer, exempelvis att känna medkänsla. Upplevelser av empati för våra medmänniskor är vad som kan skapa viljan att hjälpa samt påverkar våra sociala relationer (McDonald & Messinger, 2011).
Forskning om empatisk utveckling visar att betydande för den individuella utvecklingen av empati är genetiska förutsättningar (Knafo-Noam, Uzefovsky, Israel,
Davidov, & Zahn-Waxler., 2015), socialisering och föräldrars stöd i barndomen (Eisenberg & Valiente, 2002). Tvillingsstudier har visat att empati utvecklas från både miljöbaserade faktorer men att även genetiska faktorer har betydelse (Knafo-Noam, et.al, 2015).
Social inlärningsteori talar om betydelsen av föräldrars stöd för barn och ungdomars utveckling av de empatiska förmågorna. Teorin påstår att barnet lär sig empatiska förmågor genom föräldrarnas stöd och agerande i form av förebilder (Bandura, 1977). Även
anknytningsteorin påstår att en säker och trygg anknytning mellan förälder och barn skapar en trygghet inom barnet. Genom detta tillåts barnet att känna empati för andra istället för att genom osäkerhet fokusera på egoism (Bowlby, 1951; Hunter, Maunder., & Le., 2016).
Empati påverkar en mängd olika funktioner inom individer, bl.a. individens prosociala beteende, som omtanke och hjälpsamhet gentemot andra och kan beskrivas som förmåga som skapar en hälsosam och välfungerande relation till andra (Cumberland, Eisenberg, Guthrie, Murphy, & Shepard, 2005). Empati har stor betydelse för en individs moraliska utveckling (Branje, De Wied., Hawk, Meeus, Van Lier, & Van der Graaff, 2014). En hög nivå av empati
kopplas till ett prosocialt beteende medan låga nivåer av empati hos individen associeras till ett antisocialt beteende (McDonald & Messinger, 2011). Vidare anser Stephan & Finlay (1999) att den empatiska förmågan kan förbättras genom träning och detta har visat sig förbättra och påverka individens beteende och attityder.
Separat har empathic concern och perspective taking visat sig påverka olika områden. Forskning har visat att perspective taking är starkare kopplat till minskade konflikter och moraliskt resonemang (Cumberland et. al, 2005). Empathic concern kopplades starkare till ett prosocialt beteende och hjälpande beteende gentemot andra (Eisenberg och Fabes, 1990).
Både perspective taking och empathic concern har visat sig ha en stor påverkan på individens pro eller antisociala beteende ((Eisenberg & Fabes, 1990). Eisenberg & Fabes´s (1990) resultat skulle kunna visa på ett samband mellan individens nivå av empati och utveckling av främlingsfientliga åsikter till följd av ett antisocialt beteende. Kopplingen mellan empati och främlingsfientliga åsikter diskuteras mer i detalj i nästa avsnitt.
Empati som prediktor för främlingsfientliga åsikter
Det finns olika teorier som tyder på koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter. En av de första teorierna bakom kopplingen mellan främlingsfientlighet och empati är intergroup contact theory av Allport (1954). Allport menar att om individer upplever positiva kontakter med andra samhällsgrupper kan detta minska dennes främlingsfientlighet. Under senare år har teorin utvecklats och bidragit till ökade kunskaper för hur kontakt med andra samhällsgrupper minskar främlingsfientlighet. Forskning har visat att positiva effekter av kontakt med andra grupper och toleranta attityder kan förklaras med en ökad empati (Pettigrew & Tropp, 2008). Forskning har visat att positiva kontakter med andra
samhällsgrupper kan bidra till utveckling av individens perspective taking eller öka individens empathic concern som i sin tur är negativt relaterade till främlingsfientliga åsikter (Batson et
al. 1997; Vescio, Sechrist, & Paolucci, 2003). Först måste en situation ses från en annan utsatt persons perspektiv för att genom detta se hur situationen påverkar den utsatta individen, genom detta förbättras empatin för den specifika individen. Denna ökning av empati för den specifika individen leder till en ökad omtanke för individens välfärd som sprider sig vidare till gruppens övriga medlemmar. Sammanfattningsvis så tyder forskningens resultat på en
negativa koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter.
Piaget påstår i cognitive development theory att perspective taking är en del av de kognitiva förmågorna. Förändringar i den kognitiva utvecklingen påverkar hur individen, tänker om minoritetsgrupper i samhället (Piaget 1965). Kognitiva processer, däribland den empatiska förmågan har visat sig påverka individers synsätt på olika grupperingar och stereotyper samt främlingsfientliga åsikter. Stereotypning refererar till att tillskriva en grupp individer specifika karaktärsdrag inom en grupp och genom generalisering tillskriva hela gruppen dessa attribut (Bigler & Liben, 1993). Vidare visar forskning att med ökad ålder utvecklar barnet sina kognitiva förmågor och möjligheterna till att tänka i ett större perspektiv (Black-Gutman & Hickson, 1996). Socio-cognitive developmental theory vidarutvecklar och påstår att moralutveckling (vilkets centrala komponent är empati) är avgörande för barns tidiga utveckling av främlingsfientlighet (Black-Gutman & Hickson, 1996).
Social dominans theory menar att individer beroende av sin grupptillhörighet anser sig ha olika status i samhället. Dessa övertygelser om ett hierarkiskt samhälle påverkar
utvecklingen av främlingsfientliga åsikter (Sidanius & Pratto, 1999). Forskningen har visat på koppling mellan SDO och bristande empati. Chiao, Mathur, Harada, och Lipkeys (2009) forskning visar på en stark koppling mellan SDO och en neutral aktivitet i hjärnans områden kopplade till empati och affektiva områden, dvs. empathic concern som styr vår oro och omtanke för andra (Sidanus et al. 2013). Vidare menar forskning att empati positivt korrelerar med social dominance orientation (Pettigrew & Tropp, 2008) Altemeyers (1998) empiriska
studie påstår att SDO är en av de starkaste prediktorerna för främlingsfientlighet.
Sammanfattningsvis visar forskningen att övertygelsen om sociala grupper med olika status kan kopplas till låg empati. Detta kan indirekt tyda på möjlig koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter.
Vidare visar forskning på mer direkt koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter. Exempelvis visar Gutsell & Inzlicht (2012) att ju högre grad av främlingsfientlighet desto mindre benägen är individen till empatiska känslor för andra sociala grupper.
Kopplingen mellan främlingsfientlighet och empati visas genom deras studie där individer, även om de är empatiskt lagda, tenderar att vara mer benägna att känna empatiska känslor med de som ingår i den egna sociala gruppen. Alltså, upplever vi mindre empati för individer som inte ingår i vad vi anser vara vår sociala grupp. Resultaten visade på en koppling mellan deltagarnas aktivitet i prefrontal cortex och främlingsfientlighet. Lägre aktivitet som mättes i prefrontal cortex kopplades till högre resultat på modern racism scale som användes för att mäta främlingsfientlighet. (Gutsell & Inzlicht, 2012). Vidare påstår Gutsell & Inzlicht (2012) att riktningen mellan främlingsfientlighet och empati inte är fastställd. Det vill säga huruvida det är empati som påverkar främlingsfientlighet eller om det är främlingsfientlighet som påverkar empati. En ide är dock att dessa bägge kan tänkas påverka i bägge riktningar (Gutsell & Inzlicht, 2012). Sammanfattningsvis pekar resultaten av detta på att deltagarna som uppvisade ett högre främlingsfientligt resultat även uppvisade mindre benägenhet att känna empati för individer i andra sociala grupper.
Experimentella studier visar att ökad perspective taking minskar stereotyping och fördomar (Galinsky & Moskowitz, 2000). Batson & Polycapou (1997) visar i sin
experimentella studie att om individen upplever empati för en annan individ i en annan grupp, ökar detta känslan för gruppen som helhet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av dessa experimentella studier på att ökad empati kan kopplas till minskad stereotyping och fördomar
Sammanfattningsvis finns både teorier och tidigare forskningsresultat som tyder på att det finns en koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter. Vad som fortfarande saknas i den tidigare forskning är longitudinell forskning som visar på kopplingen mellan empati och främlingsfientliga åsikter över tid i verkliga livet. Experimentella studier och korrelationer kan indikera stora effekter som skulle kunna vara mindre över tid och i verkliga livet. Vidare har tidigare forskning fokuserat på komponenterna för empati separat, dvs. antingen på perspective taking eller på empathic concern. På grund av detta vet vi inte vilken av komponenterna som är den starkaste prediktorn för främlingsfientliga åsikter. Den aktuella studien kommer därför undersöka hur utvecklingen av ungdomars främlingsfientliga åsikter påverkas av deras empati och jämföra effekten av empathic concern samt perspective taking.
Syftet med den aktuella studien är att undersöka kopplingen mellan ungdomars främlingsfientliga åsikter och deras empati över tid och i det verkliga livet. Vidare är syftet även att jämföra effekter av empathic concern samt perspective taking på främlingsfientliga åsikter. Vi ställer 3 frågor: (1) Påverkas utveckling av ungdomars främlingsfientliga åsikter av deras empatic concern? (2) Påverkas utveckling av ungdomars främlingsfientliga åsikter av deras perspective taking? (3) Vilken av de två aspekterna av empati är den starkare prediktorn av främlingsfientliga åsikter? Dessa frågor kommer att besvaras genom att (1) undersöka om ungdomars empathic concern förutsäger ändringar i deras främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 (när vi kontrollerar för ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1); (2) undersöka om ungdomars perspective taking förutsäger ändringar i deras främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 (när vi kontrollera för ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1); och (3)
Jämföra effekten av om ungdomars empathic concern och perspective taking på förändringar i deras främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 (när vi kontrollerar för ungdomars
främlingsfientliga åsikter från T1). Vår hypotes är att både empathic concern och perspective taking kommer förutsäga förändringar i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2.
Då ingen tidigare forskning jämfört effekterna av empathic concern och perspective taking kommer denna studie undersöka detta utan en stark hypotes.
Metod
Deltagare
Denna studie baseras på ungdomar som deltog i det longitudinella
forskningsprogrammet Political Socialization Program vid YeS (Youth & Society,Ekström, Kerr & Stattin, 2010) Örebro universitet. Datan till denna studie är insamlad under två olika tillfällen, med ett år emellan (2012, 2013). Deltagarna för denna studie rekryterades via tre av sju stycken gymnasieskolor, med både yrkes och teoretisk inriktning i en medelstor stad i Sverige. Datainsamlingen ägde rum under skoltid vid ett tillfälle av forskningsassistenter, som blivit utbildade av forskare vid YES-studien. De som deltog i studien informerades om
studiens syfte, vilka olika typer av frågor som skulle ställas i enkäten samt att deras deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst under studiens gång. Vidare informerades de om att deras svar skulle behandlas konfidentiellt, det vill säga att varken lärare, förälder eller någon annan utomstående skulle kunna läsa deltagarnas enskilda svar. När datainsamlingen var klar belönades varje klass med 1000 kronor som tack för att det varit med och deltagit i studien. Studien har blivit godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala.
Deltagarna var under första insamlingstillfället i åldrarna 14-16 år (N=785 M=15,4 SD=,49) och bestod av 50.5% tjejer och 49.5 % killar som hade en varierande social och etnisk bakgrund. För att deltagarna skulle stämma överens med studiens syfte exkluderades deltagare med invandrarbakgrund, det vill säga deltagare med föräldrar som är födda utanför norden (N=169).
För att jämföra de ungdomar som var med vid första mättillfället Time 1 med de som var närvarande vid andra mättillfället Time 2 gjordes en logistisk regressionsanalys. . Detta testar om bortfall (bortfall=0, kvarhållande=1) förutspåddes av studievariablerna vid T1. Resultaten visade att T1:s ungdomars empathic concern, perspective taking och
främlingsfientliga åsikter förutsade ungdomars bortfall från T1 till T2 chi2(1, N = 616) = 12,04, p < ,01 för empathic concern, chi2(1, N = 616) = 4,41 , p < .05, för perspective taking och chi2(1, N = 616) = 6,03, p < ,05 för främlingsfientliga åsikter. Detta tyder på att det fanns skillnader mellan ungdomar som endast deltog vid T1 och ungdomar som deltog vid både mättillfälle T1 och T2. Men de låga värdena av Nagelkerke R² (R² =,032 för empathic concern, R² = ,012 för perspektive taking, R² = ,016) för främlingsfientliga åsikter visar att dessa skillnader skulle ha en mycket liten chans att påverka analyserna (Borooah, 2001). I ett nästa steg så ersattes saknade värden från det andra mättillfället, med hjälp av EM algorythm, som på ett tillförlitligt sätt tillät oss att redogöra för saknade värden med hjälp av fullständig information.
Material
För att mäta främlingsfientliga åsikter användes skalor från the Tolerance and
Prejudice Questionnaire (TPQ, Van Zalk et al., 2013). Deltagarna fick svara på tre frågor, där de i en skala på 1(beskriver mig inte alls bra) - 5 (beskriver mig bra) fick gradera hur väl påståendet stämde överens med dem själva. De frågor som ställdes var 1) Det händer alltför ofta att invandrare har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället, 2) Invandrare kommer ofta bara hit för att utnyttja välfärden i Sverige och 3) Invandrare tar ofta jobben från dem som är födda i Sverige. Frågorna sammanställdes sedan i ett index som fick mäta främlingsfientliga åsikter. Ett reliabilitets test genomfördes och visade på god reliabilitet (α=,79).
För att mäta perspective taking användes Perspective Taking subskala från the Interpersonal Reactivity Inventory (Davis, 1983). Därifrån ställdes fem frågor där deltagarna även här, i en skala från 1-5 fick svara hur väl påståendet stämde överens med dem själva. Frågorna som mätte perspective taking var 1) Jag anser att varje sak har två sidor och jag försöker att se dem båda, 2) När jag är upprörd på någon försöker jag i allmänhet sätta mig in i den personens situation, 3) Ibland har jag svårt att se saker ur ”andras” synpunkt, denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4, svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Fråga 4) Jag försöker förstå allas ståndpunkt vid en konflikt innan jag fattar mitt beslut och 5) Ibland försöker jag förstå mina vänner bättre genom att föreställa mig hur saker ser ut ur deras perspektiv. Därefter sammanställdes även dessa frågor till ett index, och visade på god reliabilitet (α=, 76)
För att till sist mäta empathic concern användes Empathic Concern subskala från the Interpersonal Reactivity Inventory (Davis, 1983). Sex frågor ställdes där deltagarna återigen fick gradera från en skala på 1-5 hur väl frågorna stämde överens med dem själva. Frågorna som ställdes var 1) När jag ser att någon blir utnyttjad känns det som att jag skulle vilja skydda den personen, 2) Jag bryr mig om och oroar mig för människor som inte har det lika bra ställt som jag, 3) När jag ser att någon blir orättvist behandlad så händer det att jag inte tycker speciellt synd om honom/henne. Denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4, svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Fråga 4) Jag skulle beskriva mig som en ganska godhjärtad person, 5) Det händer att jag inte tycker synd om andra människor när de har problem, denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4, svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Fråga 6) Andra människors olycka berör mig oftast inte speciellt mycket, denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4, svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Samtliga frågor sammanställdes sedan i ett index för att mäta empati och visade på god reliabilitet (α=, 79).
Statistiska analyser
För att analysera datan i denna studie har vi använt oss av statistikprogrammet Statistical package for social and sience (IBM SPSS statistics 23). En hierarkisk
regressionsanalys genomfördes för att undersöka om ungdomars empathic concern och perspective taking förutsäger ändringar i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 (där T1:s värden av främlingsfientliga åsikter kontrolleras). Ytterligare en hierarkisk
regressionsanalys genomförs för att jämföra effekterna av empathic concern och perspective taking på ungdomars främlingsfientliga åsikter (där även här T1:s värden av
främlingsfientliga åsikter kontrolleras). Preliminära analyser
Medelvärden och standardavvikelser för studiens variabler presenteras i tabell1 samt korrelationer för studiens variabler i tabell 2. Vid både första och andra mättillfället hade empathic concern ett negativt statistiskt säkerställt samband med ungdomars
främlingsfientliga åsikter. Likaså fanns ett signifikant negativt samband mellan ungdomars perspective taking och främlingsfientliga åsikter vid båda mättillfällena. Det fanns även ett positiv statistisk säkerställt samband mellan ungdomars empathic concern samt deras perspective taking. För samtliga korrelationer se tabell 2.
Tabell 1
Medelvärden och standardavvikelser för studiens variabler.
M SD N
Empathic concern 3,7 ,69 616
Perspective taking 3,2 ,68 616
Främlingsfientliga åsikter T1 2,3 ,71 616 Främlingsfientliga åsikter T2 2,3 ,74 616
Tabell 2
Korrelationer mellan empathic concern, perspective taking, och främlingsfientliga åsikter T1 och T2. 1 2 3 4 1. Empathic concern - ,39** -, 27** – .03** 2. Perspective taking ,39** - -, 15** – .20** 3. Främlingsfientliga åsikter T1 -, 27** -, 15** - ,71** 4. Främlingsfientliga åsikter T2 -, 31** -, 20** ,71** - Not. * p < ,05; ** p < ,01; *** p < ,001 Primära analyser
För att undersöka hur förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 påverkas av deras empathic concern, genomfördes en hierarkisk regressionsanalys. T1:s ungdomars främlingsfientliga åsikter var inkluderade i steg 1 och deras empathic concern i steg 2. Modellen förklarade 52 % av variansen i ungdomars främlingsfientliga åsikter. Empathic concern förutsade signifikant förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter F, (2, 613) = 337,9, p = .001. Standardized coeffecient för detta var β = -.13, p =.001.
För att undersöka hur förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 påverkas av deras perspective taking, genomfördes en hierarkisk regressionsanalys. T1:s ungdomars främlingsfientliga åsikter var inkluderade i steg 1 och deras perspective taking i steg 2. Modellen förklarade 51 % av variansen i ungdomars främlingsfientliga åsikter. Perspective taking förutsade signifikant förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter F, (2, 613) = 329,3, p = .001. Standardized coefficient för detta var β = -,10, p = .001.
För att till sist jämföra empathic concern och perspective taking som prediktorer av förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2, genomfördes en hierarkisk regressionanalys. T1:s ungdomars främlingsfientliga åsikter var inkluderade i steg 1 och deras
empathic concern och perspective taking i steg 2. Modellen förklarade 53% av variansen i ungdomars främlingsfientliga åsikter. Empathic concern förutsade signifikant förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter F (3,612) = 227,4 , p =.001. Standardized coefficient för detta var β = -,11, p =.001. Dock var ungdomars perspektive taking inte signifikant som prediktor (β = -.06, p = .06).
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka kopplingen mellan ungdomars
främlingsfientliga åsikter och deras empati (dvs. empathic concern och perspective taking) över tid (ett år) samt jämföra emphatic concern och perspective takings koppling med främlingsfientliga åsikter. Resultaten av studien visade på att empathic concern och
perspective taking signifikant förutsade förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter ett år senare. Resultaten visade också att empathic concern var den starkare prediktor av
förändringar i ungdomars främlingsfientliga åsikter.
Först, visade resultaten att ungdomars empathic concern förutsade förändringar i deras främlingsfientliga åsikter ett år senare. Ungdomar med lägre empathic concern var mer
benägna att öka i främlingsfientliga åsikter. Detta resultat är i linje med Allports intergroup contact theory, där en ökad empathic concern och perspektive taking kan minska
främlingsfientliga åsikter (Allport, 1954). Detta resultat är också i linje med tidigare tvärsnitt och experimentell forskning. Som väntat visade tidigare experimentella studier och
korrelationer på högre effekt storlek än den effekt som presenteras i den aktuella
studien(Sidanius et. al, 2013; Bäckström & Björlund, 2007). Detta resultat bidrar till tidigare forskning genom att visa på effekterna av empathic concern på främlingsfientliga åsikter över tid och i verkliga livet.
Vidare visade resultaten att ungdomars perspective taking signifikant förklarade förändring i deras främlingsfientliga åsikter ett år senare. Ungdomar med lägre perspective taking var mer benägna att öka i främlingsfientliga åsikter. Som tidigare nämnts kan dessa resultat förklaras av Allports intergrup contact theory, (Allport, 1954). Vidare menar socio-cognitive development theory att perspektive taking är en del av moralutveckling, vilket är betydande för ungdomars främlingsfientliga åsikter (Black-Gutman & Hickson,
1996). Resultatet är också i linje med tidigare tvärsnitts och experimentell forskning, som visade på liknande effekt storlek som i den aktuella studien (Pettigrew & Tropp, 2008; Vescio et al., 2003; Gutsell & Inzlicht, 2012). Detta resultat bidrar till tidigare forskning genom att visa på effekterna av perspective taking på främlingsfientliga åsikter över tid och i verkliga livet.
I den sista analysen jämfördes empathic concern och perspective taking som prediktorer av förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter ett år senare. Resultatet visade att endast ungdomars empathic concern förutsade signifikant förändring i deras
främlingsfientliga åsikter. Tidigare studier har inte studerat påverkan av empathic concern och perspective taking samtidigt på främlingsfientliga åsikter, därför kan vi inte jämföra våra resultat med tidigare forskning. Dock menar Mcdonald & Messinger (2011) att prosocialt beteende är starkare kopplat till empathic concern än perspective taking. Om
främlingsfientliga åsikter kan betraktas som antisociala (Eisenberg & Fabes, 1990), skulle det förklara den aktuella studiens resultat om empathic concern som starkare prediktorn av främlingsfientliga åsikter.
Såvitt vi vet, har tidigare forskning inte undersökt rollen av empathic concern och perspektive takings påverkan för utvecklingen av främlingsfientliga åsikter över tid och verkliga livet. Resultatet av denna studie stödjer studiens hypotes om att ungdomars empathic
concern och perspective taking är relaterad till utvecklingen av deras främlingsfientliga åsikter och visar att empathic concern är den starkare prediktorn.
Styrkorna med denna studie är att vi undersöker kopplingen mellan empathic concern, perspective taking och ungdomars främlingsfientliga åsikter över tid, detta är något som vi inte funnit några tidigare studier på. Tidigare har endast experimentella och tvärsnitts studier genomförts i detta område. Vidare baseras studien på en kvantitativ forskningsmetod med ett stort urval. Med ett stort urval ökar möjligheterna till att få en uppfattning om hur det kan se ut bland andra ungdomar runt om i landet idag. De skalor som använts i studien för att mäta både empathic concern och perspective taking bygger även på välvaliderade instrument, vilket i sin tur också ökar studiens validitet.
Trots det viktiga denna studie bidragit med finns även svagheter som är värda att nämna. En svaghet med denna studie som kan tänkas vara är, att studiens deltagare inte är anonyma vid insamlingstillfället. Även om de fick veta att svaren inte kommer visas för någon annan än forskare på universitet, kan det möjligtvis innebära att deltagarna inte känner sig helt bekväma i att svara ärligt. Framtida forskning skulle kunna studera relationen mellan empati och främlingsfientliga åsikter med en annan typ av forskningsdesign, exempelvis observationer. En annan svaghet med studien är att vi inte har undersökt möjligheten att främlingsfientlighet förutsäger förändringar i empati. Studier tyder på att relation mellan empati och fördomar kan ha en dubbelriktad förutsägelse (Bryman, 2012). Vi har inte hittat några tidigare resultat att jämföra med, där empathic concerns prioritet som prediktor av ungdomars främlingsfientliga åsikter visas. Därför bör framtida forskning studera vidare på om ungdomars perspective taking har en mindre koppling till ungdomars främlingsfientliga åsikter än empathic concern.
Sammanfattningsvis visar resultaten på betydelsen av empathic concern och perspective taking för utveckling av främlingsfientliga åsikter. Studiens resultat är viktig
information vid aktivt preventionsarbete då främlingsfientlighet är ett uttalat problem. Genom att använda informationen om empatins, och särskilt empathic concerns, betydelse för att förhindra utvecklingen av ungdomars främlingsfientliga åsikter, kan effektiva program utvecklas. Därmed ökar möjligheterna för att skapa välbefinnande hos alla individer.
Referenslista
Abrams, D., & Killen, M. (2014). Social exclusion of children: Developmental origins of prejudice. Journal of Social Issues, 70(1), 1-11.
Allport, G. W. (1954). The nature of prejudice. Reading, MA: Addison-Wesley.
Bar-Tal, D., & Teichman, Y. (2005). Stereotypes and prejudice in conflict: Representations of Arabs in Israeli Jewish society. Cambridge University Press.
Altemeyer, B. (1998). The other “authoritarian personality.” In M.P. Zanna (Ed.), Advances in experimental social psychology (Vol. 30, pp. 47–92). New York: Academic Press.
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Batson, C. D., Polycarpou, M. P., Harmon-Jones, E., Imhoff, H. J., Mitchener, E. C., Bednar, L. L., ... & Highberger, L. (1997). Empathy and attitudes: Can feeling for a
member of a stigmatized group improve feelings toward the group?. Journal of personality and social psychology, 72(1), 105.
Beelmann, A., & Heinemann, K. S. (2014). Preventing prejudice and improving intergroup attitudes: A meta-analysis of child and adolescent training programs. Journal of applied developmental psychology, 35(1), 10-24.
Beelmann, A., & Raabe, T. (2011). Development of ethnic, racial, and national prejudice in childhood and adolescence: A multinational meta‐analysis of age differences. Child development, 82(6), 1715-1737.
Bigler, S. R., & Liben, S. L. (1993). A Cognitive-Developmental approach to racial stereotyping and reconstructive memory in euro-american children. Child Development, Vol. 64, No. 5, pp. 1507-1518.
Bigler, R. S., & Liben, L. S. (2006). A developmental intergroup theory of social stereotypes and prejudice. Advances in child development and behavior, (Vol. 34, pp. 39– 89). Black-Gutman, D., & Hickson, F. (1996). The Relationship Between Racial Attitues and
Social-Cognitive Development in Children: An Australian Study. Developmental Psychology Vol. 32, No.3,448-456
Bowlby, J. (1951). Maternal care and mental health. Geneva: World Health Organization, Monograph Series, No 2.
Borooah, V. K. (2001). Logit and probit: Ordered and multinomial models. Thousand Oaks, CA: Sage.
Branje, S., De Wied, Hawk, S., Meeus, W., Van Lier, P.., & Van der Graaff, J., M, (2014). Perspective taking and empathic concern in adolescence: Gender differences in developmental changes. Developmental Psychology, 50(3), 881.
Bryman, A. (2012). Social research methods (4.th ed.). Oxford: Oxford University Press. Bäckström, M., & Björklund, F. (2007). Structural modeling of generalized prejudice: The
role of social dominance, authoritarianism, and empathy. Journal of Individual Differences, 28(1), 10-17.
Cadinu, M., Kiesner, J., Maass, A.., & Vallese, I. (2003). Risk factors for ethnic prejudice during early adolescence. Social Development, 12(2), 288-308.
Chiao, J. Y., Mathur, V. A., Harada, T., & Lipke, T. (2009). Neural basis of preference for human social hierarchy versus egalitarianism. Annals of the New York Academy of Sciences, 1167, 174–181.doi:10.1111/j.1749- 6632.2009.04508.x
Christ, O., Hewstone, M., Swart, H., Voci, A. (2011). Affective mediators of intergroup contact: A three-wave longitudinal study in South Africa. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 101, No. 6, 1221–1238.
Cumberland, A., Eisenberg, N., Guthrie, I. K., Murphy, B. C., & Shepard, S. A. (2005). Age changes in prosocial responding and moral reasoning in adolescence and early adulthood. Journal of research on adolescence, 15(3), 235-260.
Davis, M. H. (1983). Measuring individual differences in empathy: Evidence for a multidimensional approach. Journal of Personality and Social Psychology, 44, 113–126. doi:10.1037/0022-3514.44.1.113
Duriez, B., Miklikowska, M., & Soenens, B. (2011). Family roots of empathy-related characteristics: The role of perceived maternal and paternal need support in adolescence. Developmental Psychology, 47(5), 1342.
Eisenberg, N., & Valiente, C. (2002). Parenting and children’s prosocial and moral development. In M. H. Bornstein (Ed.), Handbook of parenting (Vol. 5, pp. 111–143). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Eisenberg, N., & Fabes, R. A. (1990). Empathy: Conceptualization, measurement, and relation to prosocial behavior. Motivation & Emotion, 14, 131–149.
doi:10,1007/BF00991640
Erikson, E. H. (1968). Identity: Youth and crisis. New York, NY: Norton.
Galinsky, A. D., & Moskowitz, G. B. (2000). Perspective-taking: decreasing stereotype expression, stereotype accessibility, and in-group favoritism. Journal of personality and social psychology, 78(4), 708.
Gutsell, J. N., & Inzlicht, M. (2012). Intergroup differences in the sharing of emotive states: neural evidence of an empathy gap. Social cognitive and affective neuroscience, 7(5), 596-603.
Hunter, J., Maunder, R., & Le, T. L. (2016). Fundamentals of attachment theory. In J. Hunter, R. Maunder, J. Hunter, R. Maunder (Eds.), Improving patient treatment with
Knafo-Noam, A., Uzefovsky, F., Israel, S., Davidov, M., & Zahn-Waxler, C. (2015). The prosocial personality and its facets: Genetic and environmental architecture of mother-reported behavior of 7-year-old twins. Frontiers In Psychology, 6
McDonald, N. M., & Messinger, D. S. (2011). The development of empathy: How, when, and why. Moral Behavior and Free Will: A Neurobiological and Philosophical Aprroach, 341-368.
Miklikowska, M., (2015) Like parent, like child? Development of prejudice and tolerance towards immigrants. British Journal of Psychology
Pettigrew, T. F., & Tropp, L. R. (2006). A meta-analytic test of intergroup contact theory. Journal of Personality and Social Psychology, 90, 751–783.
Pettigrew, T. F., & Tropp, L. R. (2008). How does intergroup contact reduce prejudice: Meta-analytic tests of three moderators. European Journal of Social Psychology, 36, 922–934.
Piaget, J. 1965. The moral judgment of the child. New York: Harcourt, Brace.
Pratto, F., Sidanius, J., Stallworth, L.M., & Malle, B.F. (1994).Social dominance orientation: A personality variable predicting social and political attitudes. Journal of Personality and Social Psychology, 67, 741–763.
Rudolph, J. R. (2003). Encyclopedia of modern ethnic conflicts. Westport, CT: Greenwood Press.
Rutland, A. (1999). The development of national prejudice, in group favoritism and self-stereotypes in British children. British Journal of Social Psychology, 38, 55–70.
Rutland, A., Killen, M., & Abrams, D. (2010). A new social-cognitive developmental perspective on prejudice: The interplay between morality and group identity. Perspectives on Psychological Science, 5, 280–291.
Rutland, A., & Killen, M. (2015). A developmental science approach to reducing prejudice and social exclusion: Intergroup processes, social‐cognitive development, and moral reasoning. Social Issues And Policy Review, 9(1), 121-154.
doi:10.1111/sipr.12012
Sidanius, J., & Pratto, F. (1999). Social dominance: An intergroup theory of social hierarchy and oppression. New York: Cambridge University Press.
Sidanius, J., Kteily, N., Sheehy‐Skeffington, J., Ho, A. K., Sibley, C.., & Duriez, B. (2013). You're inferior and not worth our concern: The interface between empathy and social dominance orientation. Journal of personality, 81(3), 313-323.
Stephan, W. G., & Finlay, K. (1999). The role of empathy in improving intergroup relations. Journal of social issues, vol. 55,no. 4. pp.729-743
Tropp, L. R., & Prenovost, M. A. (2008). The role of intergroup contact in predicting children's interethnic attitudes: Evidence from meta-analytic and field studies.
Van Zalk, M. H. W., Kerr, M., Van Zalk, N., & Stattin, H. (2013). Xenophobia and tolerance toward immigrants in adolescence: Cross-influence processes within friendships. Journal of abnormal child psychology, 41(4), 627-639.
Vescio, T. K., Sechrist, G. B., & Paolucci, M. P. (2003). Perspective taking and prejudice reduction: The mediational role of empathy arousal and situational attributions. European Journal of Social Psychology, 33(4), 455-472.
Volbrecht, M. M., Lemery-Chalfant, K., Aksan, N., Zahn-Waxler, C., & Goldsmith, H. H. (2007). Examining the familial link between positive affect and empathy
development in the second year. The Journal Of Genetic Psychology: Research And Theory On Human Development, 168(2), 105-129. doi:10.3200/GNTP.168.2.105-130
Zahn-Waxler, C., Robinson, J. L., & Emde, R. N. (1992). The development of empathy in twins. Developmental Psychology, 28(6), 1038-1047.
