• No results found

Målning av nya träfasader dokumentation från TräteknikCentrums temadag 1989-11-16

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Målning av nya träfasader dokumentation från TräteknikCentrums temadag 1989-11-16"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

mm

Dokumentation från TräteknikCentrums temadag

Målning av nya träfasader

1989-11-16

Trätek

(2)

D o k u m e n t a t i o n f r å n T r ä t e k n i k C e n t r u m s t e m a d a g M Å L N I N G A V N Y A T R Ä F A S A D E R 1 9 8 9 - 1 1 - 1 6 T r ä t e k n i k C e n t r u m , R a p p o r t P 8 9 1 1 0 ^ 8 A n d r a u p p l a g a n N y c k e l o r d moisture content painting paints primers residential constinActionl wall panels S t o c k h o l m n o v e m b e r 1989

(3)

TRÄFASADER

Jan Hagstedi, Träinformation

K L I M A T E T K R I N G E N F A S A D 11 Christer Sjöström, Statens institut för byggnadsforskning

N O R S K E E R F A R I N G E R M E D U T V E N D I G T R E H U S M A L I N G 37 Tore Lund, Jotun A/S

E R F A R E N H E T E R A V FASADMÅLNING I S T O C K H O L M S - R E G I O N E N 43 Christer Sjöström, Statens institut för byggnadsforskning

TRÄ SOM MÅLNINGSUNDERLAG 49 Julius Boutelje, Trätek

B Y G G N A D S T E K N I S K T R I K T I G U T F O R M N I N G A V TRÄPANELER 57 Martin Gustafsson, Trätek

GRUNDLÄGGANDE FÄRGKUNSKAP 63 Jan Ekstedt, Trätek

G R U N D N I N G E N S B E T Y D E L S E FÖR P A N E L E N S V A R A K T I G H E T 69 Ralph Nussbaum, Trätek

B E T Y D E L S E N A V A T T B E H A N D L A ÄNDTRÄ 73 F U K T E G E N S K A P E R HOS UTOMHUSFÄRGER

Jan Ekstedt, Trätek

E R F A R E N H E T E R A V NIO Å R S FÄLTPROVNING A V O L I K A 79 FÄRGSYSTEM

Ralph Nussbaum, Trätek

SÅ S K A L L V I B E H A N D L A N Y A TRÄFASADER 83 Ingvar Johansson, Trätek

(4)

TRÄFASADER

Jan Hagstedt, 1989-11-02

A t t bygga med trä är en d e l av n o r d i s k k u l t u r i allmänhet

och är j u f a k t i s k t u r s p r u n g e t för vår e g e n t l i g a

byggverksamhet.

Frågan om träfasadernas h i s t o r i s k a ålder är d e l v i s en

definitionsfråga. Timmerhusens ursprung kan närma s i g i

ålder mänsklighetens, dvs ca 7 000 år, i många d e l a r av vårt

land. Innan dess användes dock trä i andra länder.

Träfasader är alltså en i n t e g r e r a d d e l av vår omgivning,

vårt sätt a t t förhålla oss t i l l byggnader och byggande.

Den är omtyckt av många, t i d v i s i l l a sedd som t e k n i s k t

undermålig, förknippad med knappa l e v n a d s v i l l k o r , i b l a n d

klädde den dåliga hus, hus där de boende levde i misär pga

sjukdomar och f a t t i g d o m , v i l l k o r som sedan förknippades,

åtminstone känslomässigt, med de dåliga husen.

Detta gällde i Sverige främst under en övergångstid i

a n s l u t n i n g t i l l i n d u s t r i a l i s m e n och ångsågarnas genombrott.

Nu ser v i på e t t h e l t annat sätt på trä och träfasader. I

v i s s a f a l l h a r j u trä b l i v i t e t t tecken på välstånd. I

a r k i t e k t k r e t s a r har d e t nästan a l l t i d v a r i t k a r a k t e r i s t i s k t

för byggnadskänsla, k u l t u r och väl avvägda lösningar.

Motsatsen är om man så v i l l de okänsliga, t i d v i s s k r y t i g a

t e g e l f a s a d e r n a som under en p e r i o d förekom på småhus i både

t i d och o t i d .

Före i n d u s t r i a l i s e r i n g e n hade träet också en p o s i t i v och

självklar r o l l . Följande skrevs av a r k i t e k t e n , militären mm

C a r l August Ehrensvärd (1745 - 1800)

" OM BYGGNAD

Vad är en byggnad?

Det är e t t t a k e l l e r e t t s k j u l på s t y l t o r , med e l l e r utan

väggar.

På vad sätt äger en bygnad e t t sammanhang med lagarne av det

vackra?

Om e f t e r människans sanna behov i e t t f r i s k t tillstånd man

f u l l k o m l i g t verkstälte en byggnad, e f t e r trädets f a s t h e t s

l a g a r t i l l i k a , så s k u l l e d e t vackra i allmänna utseendet

skapa s i g själv, men fodrade därjämte en s l a g s städning i

smådelarne för a t t v i s a ögat en färdiggörelse.

(5)

I c k e på stenens egenskap, som är v a r a k t i g a r e ?

Nej .

I c k e på m e t a l l e r n e s egenskap, som äro s t a r k a r e ?

Nej .

Trädets egenskap, vad är den?

Raka l i n j e n , f y r k a n t e n och stockens c i r k e l r u n d n i n g t i l l

kolonn.

Vad är stenens egenskap?

Med den härmar man trädet, och den uthärdar t i d e n .

Vad är m e t a l l e n s egenskap?

Deras egenskap i skapnad är ingen, man smälter, smider och

skapar dem e f t e r godtycke. I d e t stället a t t e t t hus får av

trädets n a t u r en g i v e n n a t u r l i g skapnad, och hade man a l d r i g

annat h a f t a t t bygga utav än m e t a l l e r , hade den n a t u r l i g a

skapnaden av e t t hus v a r i t okänd.

L i g g e r någon n a t u r i den skapnaden, som e t t trädhus

åstadkommer?

Ja.

Varav kommer det?

Det kommer därav a t t människans i n s t i n k t , hennes behov och

de saker n a t u r e n ger a t t dem u p p f y l l a l i g g a i en k e d j a . Och

trädet är t i l l e t t hus första v e r k e t .

Vårföre är trädet d e t första e l l e r d e t närmaste i n a t u r e n ,

a t t som verke t i l l e t t hus u p p f y l l a människans behov?

Därför a t t av a l l t verke t i l l hus är d e t t a a t t arbeta d e t

bekvämligaste, och e t t hus av träd, är d e t hälsosammaste för

en människa."

(6)

De moderna träfasadernas ursprung

Träpaneler användes u r s p r u n g l i g e n för a t t klä i n

timmer-väggar. Man började med a t t klä i n de för väta ömtåliga

knutarna med bräder. Senare kläddes även r e s t e n av huset.

Det äldsta p a n e l t y p e r n a g j o r d e s o f t a av okantade bräder i

k r a f t i g a dimensioner. Panelbräderna lades alltså av

prak-t i s k a skäl prak-tvärs över prak-t i m r e prak-t . Bräderna placerades o f prak-t a

i n t i l l varandra och en bräda lades över skarven. Man f i c k en

l o c k p a n e l . Sedermera kantsågades bräderna och placerades

kant mot k a n t . Då b l e v d e t möjligt a t t täcka skarven med e t t

smalare l o c k , så småningom med läkt, v i l k e t b l e v en mycket

materialekonomisk lösning.

Den stående panelen har l e v t kvar och är i Sverige v a n l i g a

-re än l i g g a n d e p a n e l . Moderna svenska träfasader har nästan

a l l t i d stående p a n e l . På senare t i d har spontade bräder

börjat användas t i l l p a n e l .

På andra håll, t ex i USA, där panelen redan från början

användes på r e g e l h u s , föredrog man l i g g a n d e panel, som

d i r e k t kunde spikas på stående r e g l a r e l l e r s t o l p a r .

Den liggande panelen är f o r t f a r a n d e den v a n l i g a s t e i

Kanada och USA. Några s t o r a avgörande s k i l l n a d e r mellan

stående och l i g g a n d e panel ifråga om f u n k t i o n e l l e r

livslängd är svåra a t t påvisa. I Sverige anses dock den

stående panelen bättre än den l i g g a n d e .

Sammanfattningsvis kan man d e l a i n träfasadens u t v e c k l i n g i

några t y p i s k a u t v e c k l i n g s f a s e r :

1) U r s p r u n g l i g a träfasader

homogena timmerhus

inklädda k n u t a r

inklädda timmerhus

e x t r e m t e n k e l t

skydd för d y r b a r t

timmer

2) Plankhus, s t o l p h u s , regelhus

virkesbesparande

måttnoggrannhet

f u n k t i o n s d i f f e r e n

-t i e r i n g

f u n k t i o n e l l e n k e l h e t

3) D e k o r a t i v a träfasader

regelhus

p a n e l a r k i t e k t u r

snickarglädje

k o m p l i c e r a t underhåll

hög snickerikompetens

byggmästarbyggen

(7)

timmermän

ekonomi

p r e f a b

färgvariationer,

kulör, färgtyper

Paneltyper

Stående panel är den populäraste

paneltypen. S p e c i e l l t stående

l o c k p a n e l anses av många vara

den a l l r a bästa träpanelen.

Lockpanelen har bra t e k n i s k a

egenskaper. Den tål rörelse, är

i n t e ömtålig för åverkan och ger

god l u f t n i n g och v a t t e n a v r i n

-n i -n g . E-n svårighet ka-n vara

panelens a n s l u t n i n g mot

karm-överstycken på fönster och

dörrar.

En v a r i a n t av l o c k p a n e l är den

t y p av panel där man i stället

för lockbräda s p i k a r en r i b b a ,

s k läkt, över skarven mellan

bräderna. Denna p a n e l t y p v a r

t i d i g a r e mycket v a n l i g . Den är

något ömtåligare än v a n l i g

l o c k p a n e l . Lockläktpanelen

utfördes t i d i g a r e med e t t s t o r t

a n t a l läktvarianter. Nu används

nästan a l l t i d standardläkt.

För en fasad som s k a l l ge e t t

mer s t o r s k a l i g t i n t r y c k är d e t

i n t e o v a n l i g t a t t man v i l l ha

v i r k e i k r a f t i g a dimensioner,

som kan vara både d y r t och svårt

a t t få t a g på. En utväg kan då

vara a t t sammanfoga - h e l s t

limma - två e l l e r t r e bräder och

därefter sätta lockbräder e l l e r

r i b b o r över skarvarna mellan de

i h o p s a t t a enheterna.

J>

L

L o c k p a n e l

-y fr

Stående panel med lockiäkt

(8)

stående sk öppen panel är en

något o v a n l i g a r e v a r i a n t som

börjat användas på senare t i d .

E r f a r e n h e t e r n a av paneltypen är

i n t e tillräckliga för a t t den

s k a l l kunna bedömas o r d e n t l i g t

ännu, men såvitt man v e t

funge-rar den b r a om d e t

under-liggande s k i k t e t utsätts för

mekanisk åverkan. Beständigheten

mot f u k t t o r d e vara extremt god.

Stående spontad panel förekommer

i e t t s t o r t a n t a l v a r i a n t e r . Den

är enkel och f u n k t i o n e l l , lätt

a t t montera och a n s l u t a t i l l

fönster och dörrar. Den ger dock

som r e g e l l i t e n skuggverkan på

fasaden och därmed en mindre

v a r i e r a d fasad än l o c k p a n e l e r n a .

Vanligen är spontad panel h y v l a d

medan lockpanelen i r e g e l är

ohyvlad.

Liggande panel är o f t a spontad.

I b l a n d förekommer h y v l a t v i r k e ,

men v a n l i g a r e är f i n sågad

y t t e r y t a , som ger mera v i s u e l l t

l i v åt fasaden. V i d f a s s p o n t

-panel är f a s och spont i r e g e l

hyvlade y t o r . Förvandringspanel

är en annan t y p av liggande

p a n e l . Den är v a n l i g , framför

a l l t utomlands, och ger k r a f t i

-gare skuggning av fasaden och

därmed en t y d l i g a r e markering av

de liggande bräderna än en

spontad panel. Fogar i k n u t a r

och hörn anses svårare a t t

utföra än med k o n v e n t i o n e l l t

spontad panel.

Ändra v a r i a n t e r av liggande

panel är sk fjällpanel, s t o c k

-panel och l i g g a n d e öppen p a n e l .

Den senare paneltypen är

ovan-l i g .

J

Stående öppen panel, normalt syns inte spik-läkten så tydligt som på denna sctiematiska s k i s s

Stående spontad panel — paneioräda 2

(9)

bland f a s a d m a t e r i a l - är d e t i

v i s s mån förvånande a t t så pass

få av dessa u t n y t t j a s i dagens

byggande.

T i l l b e f i n t l i g a fasadtyper bör

även räknas e t t s t o r t a n t a l

v a r i a n t e r på stockhus bestående

av knutade liggande plank t i l l

f r i t i d s h u s , f r i g g e b o d a r och

d y l i k t .

Produktionen av hus med fasad av

träspån är mycket o v a n l i g i

Sverige, men förekommer tämligen

o f t a i USA och Kanada. Spån

används dock i b l a n d i

byggnads-vårdande sammanhang.

Konsekvenser av o l i k a fasadtyper och fasadlösningar

Den r i k a p a n e l a r k i t e k t u r e n som v i ser många exempel på från

1 8 0 0 - t a l e t s m i t t och t i l l m e l l a n k r i g s t i d e n har även

konsek-venser i andra avseenden än de som normalt brukar anses som

a r k i t e k t o n i s k a , dvs s t i l r i k t n i n g , l i v f u l l h e t och u t t r y c k , t

ex:

- skarvar

- brädernas medellängd v i d leverans och användning

- längdfördelning t o t a l t - s p i l l och virkesåtgång

- f u k t b e l a s t n i n g på ändträ

- fasadernas l i n j e r i n g

- omfattningen k r i n g fönster dörrar och andra öppningar

- u t b y t b a r h e t v i d skada

Äldre trähus utfördes v a n l i g e n med paneler i breda k r a f t i g a

dimensioner, i b l a n d i o l i k a bredd, i b l a n d med oregelbunden

o c h / e l l e r konisk form. Detta v a r n a t u r l i g t v i s en följd av

o u t v e c k l a d försågningsteknik.

P a n e l a r k i t e k t u r e n som började komma i m i t t e n av 1 8 0 0 - t a l e t

karaktäriserades b l a av a t t fasaden o f t a är i n d e l a d i o l i k a

fält med växlande stående och liggande panelbräder.

Dimensio-nerna v a r företrädesvis r e l a t i v t klena. Bräderna hyvlades

och spontades. P a n e l a r k i t e k t u r e n förutsatte en utpräglad och

avancerad h a n t v e r k s t e k n i k och känsla för utseende och

(10)

De f l e s t a byggnader från samma t i d utfördes dock med en

enkel och anspråkslös p a n e l t y p . Däremot lade man ner s t o r

omsorg på a t t utforma s p e c i e l l a f a s a d p a r t i e r , t ex t a k

-språng, k n u t p u n k t e r , panelens a v s l u t n i n g nedåt,

fönsterom-f a t t n i n g a r , entréparti. Kombinationen grundläggande enkelhet

och d e t a l j u t s m y c k n i n g r e s u l t e r a d e i byggnadstyper som senare

b l i v i t mycket uppskattade.

Det är uppenbart a t t e t t lågt fält på väggens nedre d e l , där

nederbördsbelastningen är störst är lätt a t t renovera genom

a t t e t t begränsat p a r t i bräder behöver b y t a s . P a n e l a r k i t e k

-t u r e n underlä-t-tar här r e n o v e r i n g .

Grundläggning med bred s t e n f o t medförde t i d i g a r e e t t behov

av vårdad a v s l u t n i n g på panelen med en sk f o t l i s t .

Ur t e k n i s k synpunkt är f o t l i s t e n t r o l i g e n olämplig. Den får

hög f u k t b e l a s t n i n g och livslängden borde vara k o r t . O f t a är

dock f o t l i s t e n i någorlunda b r a s k i c k och anmärkningsvärt

nog även de stående bräder som v i l a r d i r e k t på f o t l i s t e n .

En k o n v e n t i o n e l l t stående panel i e t t normalt småhus kan ge

ca 40 Im ändträ v i d panelens a v s l u t n i n g nedåt, där

expone-r i n g e n föexpone-r v a t t e n pga slagexpone-regn äexpone-r som stöexpone-rst.

En liggande panel på samma hus kan ha a l l t ifrån i n g e t

exponerat ändträ a l l s , om täckbräder används t i l l ca 10-15

d e l v i s exponerat ändträ om bräderna geras samman i hörnen

utan knutbräder.

Exponeringen av ändträ b l i r alltså b e t y d l i g t större för

stående p a n e l .

Dagens enplans- och 1 i-planshus har r e l a t i v t k o r t

panellängder utan nämnvärda problem med längdskarvar. P r e f a b h u s t i l l

verkarna lägger normalt en h o r i s o n t e l l skarv v i d g a v e l s p e t

-sarna med täckplåt för uppåtvänt ändträ.

Det är i n t r e s s a n t a t t k o n s t a t e r a a t t t i d i g a r e v a n l i g a

hustyper med förhöjt t a k på den övre våningen o f t a gav en

längd på ytterväggspanel (och väggreglar) som stämmer mycket

bra med normal medelängd på panelbräder. R e s u l t a t e t b l e v

l i t e s p i l l och få s k a r v a r .

Tvåvåningshus med f u l l takhöjd på övre p l a n e t får en

panel-längd på ca 5-6 meter, v i l k e t normalt innebär a t t a l l a

panelbräder måste skarvas, v i l k e t bör planeras noggrant.

Bäst är a t t köpa exaktkapat f i n g e r s k a r v a t v i r k e .

(11)

r i

n

n i m m 1 9 X 5 0 1 9 X 5 0 1 9 X 1 0 0 2 5 X 1 0 0 2 5 X 1 5 0 2 5 X 1 5 0 mm 1 9 X 1 2 5 2 5 X 1 5 0 2 5 X 1 5 0 2 5 X 1 5 0 2 5 X 1 5 0 2 5 X 1 7 5 varje dimension per 1 0 m^ panel 6 4 , 5 6 6 , 7 4 7 . 6 4 7 , 6 3 8 , 5 35.1 per 10 m^ 0.215 0.313 0.269 0.298 0.289 0.285 ) Spill ej medräknat

Några olika profilbräder, deras benämning och användningsområde samt virkesåtgången till 10 m^ väggyta'^ Typ o c h benämning

Enkelfasspont Sågoa

yto-Dubbelfasspont, ^\ / hyvlad T j o c k l e k t, T ä c k a n d e Användnings-mm bredd u, m m område 16 eller 22 6 3 8 8 103 113 138 1 6 3 16 6 3 8 8 103 1 1 3 138 163 Liggande panel Liggande eller stående panel Åtgång i m per 10 m^ 158.7 113,6 97.1 88,5 72,5 61.3 158.7 113.6 97.1 88.5 7 2 . 5 61.3

Panelbräda 1 A 16 6 0 Stående panel 166.7

Panelbräda 1 B 16 60 Liggande eller

stående panel 166.7 Panelbräda 2

1 5

5 . r ' 22 85 Stående panel 117.6 ^ a n e l b r ä d a 3 22 104 Liggande panel 96.2 Spill ej m e d r ä k n a t

(12)

Virkesåtgången till 10 väggyfa för några ofika dimensioner på öppen paneP'i Paneltyp Dimension Åtgång i m Åtgång i (mm) per 10 m^ per 10 m^ panel

innmr

I III I g J j j ^ . ' ^ M . I > ' | [ 2 5 X 1 0 0 83.3 0.208 2 5 X 1 2 5 69.0 0.216 2 5 X 1 5 0 58,8 0.221 ') Spill ej medräknat

Virkesåtgången till 10 väggyta för några olika dim på förvandringspanef^'^

Paneltyp Dimension (mm) Åtgång i m per 10 m^ panel Åtgång i m^ per 10 m^ 1 • 2

W

3

k

0.321 1

- 1 1

2 5 X 1 0 0 128.2 0.321

1 1

2 5 X 1 2 5 98.0 0.306

4 —1 —

k ' 2 5 X 1 5 0 75.8 0.284 ') Spill ej m e d r ä k n a t

(13)

K L I M A T E T KRING EN FASAD

Christer Sjöström

Statens institut för byggnadsforskning

Dokumentationen är utdrag ur meddelande M: 16, Påverkan

på fasadytor från yttre miljö. Statens institut för

byggnads-forskning (SIB), som kan köpas från SIB eller Svensk

Byggtjänst

(14)

12

1 FUKT

Fukt o c h v a t t e n kan tillföras f a s a d k o n s t r u k t i o n e n från o l i k a håll,

på o l i k a sätt och f u k t kan vandra i k o n s t r u k t i o n e n med hjälp av

o l i k a t r a n s p o r t m e k a n i s m e r .

Den f u k t som f i n n s i en k o n s t r u k t i o n kan i v i s s a f a l l förorsaka

olägenheter. Som exempel kan nämnas f r o s t - och saltsprängning,

kemisk och b i o l o g i s k n e d b r y t n i n g , angrepp av k o r r o s i o n , rörelser,

försämrad värmeisolering och ojämn n e d s m u t s n i n g .

1.1 Fuktkällor

En yttervägg a n g r i p s av f u k t från o l i k a håll. S l a g r e g n kan f a l l a

på väggens u t s i d a . Läckage från t a k e t e l l e r från i n s t a l l a t i o n e r

kan f u k t a upp väggen. F u k t kan byggas i n från början o c h f u k t i

i n n e l u f t e n kan på o l i k a sätt t a s i g u t i väggen och o r s a k a skador.

1.1.1 Nederbörd

Med nederbörd a v s e s e n l i g t SMHIs t e r m i n o l o g i d e t v a t t e n som i f a s t

e l l e r f l y t a n d e form f a l l e r mot marken. Som exempel på o l i k a n e d e r

-bördsformer kan nämnas duggregn, r e g n , snö och h a g e l .

Nederbörds-mängden u t t r y c k s som höjden i mm av d e t v a t t e n s k i k t som s k u l l e

b i l d a t s på en p l a n , h o r i s o n t e l l y t a varifrån i n g e t v a t t e n bortgår.

On nederbördsmängden f a l l i t i form av snö, smälts denna före

upp-mätning .

Att regn träffar h o r i s o n t e l l a d e l a r av en byggnad och därmed utgör

en fuktkälla är u p p e n b a r t . Det är också u p p e n b a r t a t t sådana

k o n s t r u k t i o n e r måste v a r a vattentäta.

Snö på t a k g e r i n t e e n b a r t upphov t i l l snölaster utan påverkar

även t a k e t s f u n k t i o n i andra a v s e e n d e n . Den värmeisolerande

för-mågan ökar om d e t l i g g e r snö på t a k e t men s a m t i d i g t får man r i s k

för i s b i l d n i n g o c h i samband med snösmältningen får man e x t r a

v a t t e n t r y c k på t a k e t . Smältning v i d t a k y t a n och efterföljande

f r y s n i n g a r kan ge p r o b l e m både på t a k y t a n som s p r i c k b i l d n i n g i

tätskiktet och i f a s a d e n i f o r m av i s t a p p a r . Drivsnö kan tränga

in genom ventilationsöppningar och ge upphov t i l l s t o r a f u k t s k a

-dor .

1.1.2 S l a g r e g n

Av s t o r t i n t r e s s e a r sådant regn som träffar v e r t i k a l a y t o r . När

det r e g n a r och s a m t i d i g t blåser kommer r e g n e t a t t f a l l a s n e t t .

Den h o r i s o n t e l l a komposanten av r e g n e t brukar k a l l a s s l a g r e g n .

(15)

S l a g r e g n e t "ar s t a r k t beroende av byggnadens u t f o r m n i n g . Mätningar

av s l a g r e g n på byggnader v i s a r a t t r e g n d r o p p a r n a i s t o r

utsträckn i utsträckn g följer luftströmutsträckniutsträckngeutsträckn i utsträckn t i l l h u s e t v a r v i d r e g utsträckn e t kautsträckn t r a utsträckn s

-p o r t e r a s u-p-påt o c h träffa f a s a d e n s n e t t underifrån. Den största

a n s a m l i n g e n av r e g n v a t t e n s k e r v i d hörn o c h utsprång av f a s t i g

-h e t e n . V a t t n e t kan sedan r i n n a u t e f t e r f a s a d e n o c -h tränga i n

genom otätheter. Slagregnsmängden är p r o p o r t i o n e l l mot

nederbör-den och mot förhållandet m e l l a n v i n d h a s t i g h e t o c h f a l l h a s t i g h e t

hos r e g n d r o p p a r n a . Genom S I B s försorg h a r slagregnsmätningar

genomförts på 14 o l i k a p l a t s e r i S v e r i g e , r e f 1. R e s u l t a t från

m o t s v a r a n d e mätningar h a r p u b l i c e r a t s av NBI i Norge, r e f 2.

M e t e r o l o g i s k a i n s t i t u t e t i F i n l a n d kommer a t t p u b l i c e r a s l a g r e g n s

-värden u n d e r 1 9 8 7 . I f i g u r e r n a 1-4 v i s a s s l a g r e g n s k a r t o r över

S v e r i g e o c h Norge.

(16)

lA

ÖIÄCICSDALEN / ( HÄRNÖSAND SUNOSVALL M I ) « 0 K T « 4 M 4 0 M A J « 1 YTTEttOOA U l l l D C c n NOftRKÖflNG D i t M l l H O V t 16'' 03UUNM

S«H»n

"ULLTOnA i W rSTAO kiMpaoH

F i g 1. S l a g r e g n s k a r t a ( f r i t t s l a g r e g n ) . K a r t a n är b a s e r a d på

uppmätta slagregnsvärden 1.7.1963-1.7.1968. På k a r t a n

r e d o v i s a s årsmedelvärdet, de m a x i m a l t uppmätta

månads-och dygnsvärdena med r i k t n i n g för v a r j e o r t . Månaderna

då max.värdena inträffat h a r också a n g i v i t s . A l l a s i f f

-r o -r fö-r nede-rbö-rd och s l a g -r e g n ä-r a n g i v n a i mm. Ex T -r o s a s

n o r r p i l m o t s v a r a r 45 mm årsmedelslagregn. Uppmätt

års-medel nederbörd anges i k v a d r a t e n . Största dygns- o c h

månadsmängd anges v i d den r i k t n i n g värdet a v s e r .

Dygnsmängd föregås av D och månadsDygnsmängd av M; E f t e r s i f f r o r

-na anges må-nad och år då d e s s a max.mängder inträffade.

122

Ex T r o s a s söderpil D27DEC66

M81DEC66

innebär e t t årsmedelvärde på 122 mm f r i t t s l a g r e g n i

söderöppningen. Maximalt uppmätta d y g n s - o c h

månadsvär-den är 27 r r s p 81 mm, v i l k a bägge inträffade i dec 1966

i söderöppningen.

(17)

« « 0

fe

Fig 2. Norge; cumman av å r l i g a slagregnsmängder från norr, öster, söder och väster.

(18)

16

4

(19)

\

(20)

1.1.3 L u f t f u k t

Luft är en gasblandning innehållande bl a vattenånga. Luftens fuktighet kan karakteriseras antingen av vattenånghalten e l l e r av r e l a t i v a ånghalten tillsammans med rådande temperatur. Ur meteo-rologiska data kan l u f t f u k t i g h e t e n utomhus e r h å l l a s .

<p v (%) (g/m») 100 10 50 5 Malmö Vhsteris Malmberoel Malmö Västerås Maimb«fgel J F M A M J J A S O N D

Fig 5. Relativ ånghalt och ånghalt utomhus f ö r t r e orter i Sverige Vid de meteorologiska stationerna mates den r e l a t i v a ånghalten k o n t i n u e r l i g t . Det framgår av s t a t i s t i k e n a t t dygnsmedelvärdet av den r e l a t i v a ånghalten varierar över året från 80-90 % på vintern t i l l 60-80 % på sommaren. På v i n t e r n är variationerna över dygnet små medan s p e c i e l l t försommardygn visar större v a r i a -t i o n . Va-t-tenånghal-ten uppvisar mycke-t s-törre varia-tioner mellan både o l i k a orter och Över året än vad den r e l a t i v a ånghalten gör.

I f i g u r 5 visas som exempel hur r e l a t i v ånghalt och ånghalt v a r i -erar för t r e orter i Sverige, ref 3.

Luftfuktigheten inne bestäms av l u f t f u k t i g h e t e n ute och den verk-samhet man har inomhus. Om stor mängd f u k t t i l l s ä t t s inneluften och ventilationen är d å l i g kommer l u f t f u k t i g h e t e n inomhus a t t av-sevärt överstiga utefuktigheten. Normalt brukar ånghalten i e t t självdragsventilerat hus vara mellan 1-3 g/m3 högre inomhus än utomhus. Vid högre värden än dessa är förhållandena onormala. Om huset har god l u f t v ä x l i n g , som f a l l e t är i f l ä k t v e n t i l e r a d e bo-städer, brukar skillnaden mellan ute och innevärdet ligga under 1 g/m3.

1.1.4 Kondensation

Luftens vattenånga kondenserar på en yta om dennas temperatur t y är lägre än mättnadstemperaturen (daggpunkten) t s f ö r

(21)

vatten-ångan i den omgivande l u f t e n . Om vattnet väter ytan bildas en vattenfilm och man t a l a r om fiImkondensation. Om vattnet i n t e väter ytan bildas droppar och man f å r s k droppkondensation. Värme-transporten är större vid droppkondensation än vid fiImkondensa-t i o n . Vid fiImkondensafiImkondensa-tion fiImkondensa-t i l l f ö r s byggnadsdelen emellerfiImkondensa-tid mera vatten och därför räknar man i byggnadstekniska sammanhang med denna typ av kondensation. Om ty<0 kan vattenånga f ä l l a s ut som rimfrost e l l e r i s .

I en koruVLukdon sker u t f ä l l n i n g av vatten om ånghalten i por-luften på något s t ä l l e är högre än dess mättnadshalt på samma s t ä l l e . För a t t bedöma risken f ö r kondensation måste man därför även beräkna temperaturfördelningen i konstruktionen, eftersom temperaturen bestämmer vattenångans mättnadshalt.

(22)

20

2 TEMPERATUR

De temperaturdata som förekommer härrör framför a l l t från obser-vationer av den atmosfäriska temperaturen (lufttemperaturen). Relationerna mellan mätdata av lufttemperatur, yttemperatur och temperaturer i material och de egenskaper hos byggnadsmaterial som kan tjäna som indikatorer på nedbrytning är mycket nedsatta. I de nordiska länderna kan från meteorologiska data enkelt erhål-las följande uppgifter avseende lufttemperaturen f o r o l i k a orter med mätstationer.

Årsmedelvärde

Årsmedelvärde av max temperaturen under 24 timmar OC Årsmedelvärde av min temperaturen under 24 timmar OC Skillnad mellan max och min temperatur °C

Antal månader med max temperatur X)^ C

Temperatureffekter på fasadytor och fasadmaterial kan bero på höga e l l e r låga temperaturer, varaktigheten av en temperatur och på temperaturcykling.

2.1 Yttemperatur

Kunskap om yttemperatur bör ha stor betydelse vid utformning av fasader och val av ytbehandlingar. Temperaturextremer anger gräns värden för de temperaturer fasadmaterial u t s a t t s f o r . Sådana värden kan u t n y t t j a s f ö r a t t specificera temperaturnivåer i t e s t s i -tuationer. Matningar av yttemperaturer har genomförts på många håll och temperaturvärden finns redovisade i l i t t e r a t u r e n . Syste-matiska mätningar för o l i k a m a t e r i a l , o l i k a kulörer och o l i k a ex-poneringssituationer f i n n s dock i n t e redovisade och detta bör betraktas som en angelägen forskningsuppgift.

Yttemperaturer av storleksordningen 8S-90OC finns redovisade f ö r fasadmaterial. Från Kanada finns redovisat yttemperaturer om 110°C för en svart takyta. För många material i fasader - typ p l å t , plastmaterial etc - är yttemperaturer av storleksordningen 70-80OC d i r e k t vanliga under sommartid i nordiska förhållanden. I l i t t e r a t u r e n finns redovisat några metoder a t t beräkna yttemperaturer för o l i k a m a t e r i a l . Nödvändiga indata är då a l l t i d l u f t -temperaturen och materialytans absorbans e l l e r emmisivitet. Ta-bell värden f ö r o l i k a materialytors albedo^) (albedo «

100absorAlbedo anger hur måiiga procent av den infallande s o l s t r å l m n q -en som r e f l e k t e r a s .

(23)

bans, om albedo och absorbans uttrycks som %) går a t t finna i l i t -teraturen.

En angelägen forskningsuppgift bör vara a t t i samband med systema-t i s k a ysystema-tsystema-temperasystema-turmäsystema-tningar för o l i k a m a systema-t e r i a l , söka kalibrera någon lämplig ekvation f ö r a t t möjliggöra r i m l i g t säkra beräkning-ar av yttemperaturer utgående från t i l l g ä n g l i g a meteorologiska data.

2.2 Temperaturvariationer

Den huvudsakliga effekten av temperaturvariationer, bortsett fr&n frysning/upptining som behandlas separat nedan, är termiskt be-tingade rörelser i fasadmaterialen. De skador som kan uppstå ger sig primärt t i l l känna som s p r i c k b i l d n i n g , krackelering, i y t -skikten och denna sprickbildning kan sedan orsaka andra skade-e f f skade-e k t skade-e r .

Temperaturvariationer kan också förorsaka förändringar i egenska-per; som viskositetsförändring hos material där v i s k o s i t e t har betydelse. Sådana material är t ex fogmassor.

En speciell temperaturvariation, som kan ha stor betydelse för vissa material och y t s k i k t , är snabba t e m p e r a t u r f a l l . En mörkt

lackerad tunnplåtsyta med en temperatur på omkring 70°C som ut-sätts f ö r e t t h ä f t i g t och k a l l t regn kan på kort t i d få e t t tem-p e r a t u r f a l l tem-på 50-60OC.

Cykler av frysning och upptining betraktas som s ä r s k i l t negativa för porösa material och har en skadlig inverkan även på y t s k i k t av typen färger. Antalet temperaturgenomgångar genom 0°C kan f ö r -hållandevis enkelt beräknas ur t i l l g ä n g l i g a meteorologiska data för o l i k a orter med mätstationer.

S t a t i s t i s k a data över antalet nol1passager under en given t i d s -period, t ex en viss månad, utgör e t t beskrivningsmått på risken för sönderfrysning av porösa m a t e r i a l . Det är framför a l l t kust-områdena i de nordiska länderna som uppvisar e t t s t o r t antal

cyk-ler av frysning/upptining under höst-, v i n t e r - och vårmånaderna. Risken för utfrysning för porösa material beror i n t e endast på antalet cykler av frysning/upptining utan även på en k r i t i s k vattenmättnadsgrad i m a t e r i a l e t . Det är därför intressant att ur meteorologiska data beräkna tidsperioder med samtidigt nederbörd och cykler av f r y s n i n g / u p p t i n i n g . Denna makro- e l l e r mesoklimat-beskrivning f ö r en viss tidsperiod kan dock endast tolkas som en k v a l i t a t i v indikation på risken för sönderfrysning hos porösa material. Frostsprängning hos fasadmaterial behandlas y t t e r l i g a r e

(24)

22

3 UV-STRALNING

Merparten av den u l t r a v i o l e t t a s o l s t r å l n i n g (UV) som når jordytan är i våglängdsområdet 300-400 nm. Denna s t r å l n i n g är den största åldrandefaktorn för nedbrytning av organiska m a t e r i a l . UV utgör inte mer än 5 < av s o l l j u s e t s t o t a l a i n t e n s i t e t , men den bestärrmer ändå i s t o r t sett livslängden hos polymera material som används utomhus.

UV-intensiteten är beroende av atmosfären, luftföroreningarna, vädret, solhöjden, t i d på dagen mm. Kunskap om denna i n t e n s i t e t är nödvändig för a t t få en klar b i l d av nedbrytningsprocessen och för a t t eventuellt kunna förutse livslängden f ö r o l i k a polymera material under utomhusanvändning.

Data f ö r UV-intensitet som funktion av t i d , plats och exponerings-r i k t n i n g föexponerings-rekommeexponerings-r mycket spaexponerings-rsamt pga a t t stoexponerings-ra exponerings-resuexponerings-rseexponerings-r behövs för sådana mätningar. Allmänt kan man säga a t t UV-intensiteten är högre vid havsnivå och höga a l t i t u d e r jämfört med låga områden. Dessutom har luftföroreningar i industriområden väsentlig e f f e k t på UV-intensiteten.

Kunskap om UV-intensitet i olika klimat är nödvändigt vid studier av åldrande av byggnadsmaterial. Med detta kan man b ä t t r e planera, programmera och konstruera olika utrustning f ö r påskyndad å l d r i n g . Fotonedbrytning av o l i k a material leder o f t a t i l l försämring av materialens mekaniska och estetiska egenskaper, t ex minskning av h å l l f a s t h e t , missfärgning, sprödhet mm. Dessa negativa effekter vid utomhusanvändning framträder hos o l i k a byggnadsmaterial som exempelvis plaster, färger och t r ä m a t e r i a l .

Kortvågigt UV kan d i r e k t absorberas av polymeren och den bryts ned. Långvågigt UV kan absorberas av polära grupper t ex keton- e l l e r aldehydgrupper e l l e r av primärt bildade komplex av polymeren och adsorberat syre. I båda f a l l e n kan exciteringsenergin överföras t i l l syremolekyler som därvid övergår t i l l s i n g l e t t - t i 1 I s t å n d . Singlettsyre kan l ä t t reagera med mättade, omättade och aromatiska strukturer. Dessa mekanismer har v i k t i g a konsekvenser f o r tekniken att s t a b i l i s e r a polymerer i p l a s t , gummi, f i b r e r , y t s k i k t och lim mot fotokemisk nedbrytning. Det räcker i n t e a t t t i l l s ä t t a UV-absor-berande ämnen, som överför UV-kvanta med hög energi t i l l mer ofar-l i g t ofar-långvågigt ofar-l j u s . Det behövs också s t a b i ofar-l i s a t o r e r som kan verka som deaktivatorer för det exciterade syret i s i n g l e t t f o r m , som bildas genom energiöverföring från exciterande molekyler och grupper, t ex i polymeren e l l e r i föreningar e l l e r t i l l s a t s e r . Fotonedbrytning av polyolefiner, exempelvis polyeten och polypro-pen, är t i l l stor del i n i t i e r a d av närvarande ketongrupper och dubbelbindningar längs polymerkedjorna. Dessa grupper kan ha i n -f ö r t s där dels vid polymerisationen, dels vid den -följande upp-arbetningen av polymeren och framställningen av proverna. Vissa

(25)

föroreningar, som är svåra att avlägsna, kan också medverka vid fotonedbrytningen av polymeren.

Fotonedbrytning av p o l y v i n y l k l o r i d sker genom absorption av UV, e x c i t e r i n g av aktiva grupper som f i n n s i polymeren, bildning av f r i a r a d i k a l e r , reaktion med l u f t s y r e i en kedjereaktion där man t i l l s i s t får f l e r a f u n k t i o n e l l a grupper. Slutligen leder nedbryt ningen t i l l klyvning av polymerkedjan och/eller tvärbindning. Fotonedbrytning av t r ä sker under exponering f ö r UV-strålning där färgförändring kan observeras. Mörka t r ä s o r t e r b l i r ljusare medan ljusa sorter mörknar. Efter y t t e r l i g a r e påverkan övergår t r ä e t t i l l en mer brunaktig färgton och b l i r s l u t l i g e n l j u s g r å t t . Genom samverkan mellan UV och vatten sker en erosion och fiberlossning i t r ä y t a n . Det är främst l i g n i n e t och cellulosan i t r ä e t som foto-kemiskt nedbryts. Det sker kedjebrott i cellulosan under UV-expo-nering och man f å r o l i k a reaktionsprodukter. Även långvågigt l j u s bryter ned t r ä m a t e r i a l .

(26)

2^

5 LUFTFÖRORENANDE GASER OCH STOFT

Luftförorenande gaser och s t o f t i atmosfären kommer från f l e r a k ä l l o r ; några kan definieras som energiproduktionsanläggningar, andra som i n d u s t r i - , transport- e l l e r primärnäringskällor. I tabellerna 1-5 ges en översikt över de v i k t i g a s t e föroreningarna från o l i k a k ä l l o r .

Tabell 1. Utsläpp från kategorien "Energi"

Energi-bärare fören Svavel- Kväve-fören Halogen-fören Karbon-fören Metaller Partiklar

Kol

SO2

NOx HCl

PAH'''

Sot Hg As Cd Ni m f l Flygstoft Nedfallande s t o f t

Olja SOp NO,

PAH

Sot Ni

V

Flygstoft

Gas

Hydro-karboner

Biomassa NOx

PAH

Sot CO Bensen Aldehyder K Flygstoft Avfall HCl

Org Cl m f l

PAH

Cd Flygstoft 1) Polyaromatiska hydrokarboner

(27)

Tabell 2. Utsläpp från kategorien " I n d u s t r i "

Produktion Svavel-fören

Kväve-fören Halogen-fören Kol-fören

Metaller Partiklar Utvinning av o l j a och gas, o l j e r a f f i n e -r i n g , pet-rokemisk industri NO X Org Cl Hydro-karboner Aldehyder Etylen Fiskförädling NOx Org N Lukt-fören Träförädling, t r ä i n d u s t r i , grafisk industri

SO2 NOx

Lukt-fören Lösn-medel Flygstoft Produktion av konstgödsel NH3 Flygstoft Produktion och bruk av "kemisk-tekniska" prod, f ä r g , lack, lim, p l a s t , t j ä r a och gummi prod,

lösn och t v ä t t -medel NO X Org Cl Lösn-medel Lukt-fören Aldehyder Produktion av mineraliska produkter, cement, l ä t t -betong, glas NO X As Pb m f l Flygstoft Ned-fallande s t o f t Produktion av j ä r n , stål och f e r r o legeringar, k i s e l -och kalciumkarbid mm. PAH CO Cr Mn n f l Flygstoft Ned-fallande s t o f t Produktion av aluminium Fluorid PAH CO Flygstoft Produktion av andra i eke-järn metaller. N i , Zn, Mg, T i , etc. Clp HCI Ni Zn m f l Flygstoft

(28)

26

Tabell 3. Utsläpp från kategorien "Transport"

Svavel-fören Kväve-fören Halogen-fören Kol-fören Metaller P a r t i k l a r På land NOx K l o r i d Bromid PAH CO Bensen Sot Aldehyder Pb Flygstoft Ned-fallande s t o f t T i l l sjöss

SO2

NOx PAH

Bensen CO Sot Aldehyder Pb Ned-fallande s t o f t

I l u f t e n NOx Sot

Ned-fallande s t o f t Hantering, lagring av d r i v s t o f t Lösn-medel Bensen Tabell 4. Utsläpp från "primärnäringen"

Svavel-fören fören Kväve- fören Halogen- fören Kol- P a r t i k l a r Jordbruk

H2S

Org S

NH3

NO3

NH4CI

Myrsyra L u k t s t o f t Insekts-medel

Nedfallande s t o f t

Tabell 5. T i l l f ö r s e l från andra länder Svavel

fören Kväve-fören fören Halogen, Kol-fören Metaller P a r t i k l a r Oxidanten Luft

SO2

Sulfat

NOx

N i t r a t Org Cl Sot PAH Ni Pb Cu As Cr m f r F l y g s t o f t

'^ND

Neder-börd Sulfat Ammonium N i t r a t 1) PAH Sot Ni Pb Cu As Cr m f l Peroxacetylnitrat

(29)

5.1 Måttenheter

Utbtäpp av luftföroreningar anges vanligen som massa per

tidsen-het, t ex g/s, kg/h e l l e r t / a .

KoncQ.ntn.OLXJ.on av ga62A i l u f t e n anges på v i k t b a s i s e l l e r

volym-basis.

Viktbasis: mg/m^ e l l e r pg/m-^ Vol.vmbasis: ppm e l l e r ppb

ppm = "parts per m i l l i o n " (1:10^) ppb = "parts per b i l l i o n " (1:109)

Koncentrationsmått på viktbasis beror av tryck och temperatur. Koncentrat ionsmått på volymbasis är däremot oberoende av tryck och temperatur. I p r a k t i s k t miljövårdsarbete används mest v i k t -basis. I teoretiska arbeten används o f t a s t volym-basis.

Omräkning bker genom formeln: r- yP M _ M p 'o c X M P P T T R V S02 NO N02 'cl - koncentration på viktbasis (pg/m^ e l l e r mg/m3 - koncentration på volymbasis (ppb e l l e r ppm) - gasens molvikt - tryck - standardtryck - temperatur - standardtemp - gaskonstanten - molvolymen (22.4 g/mol) (atm) (1 atm) (K) (273 K) (0.082 1 atm/mol K) /mol 1 ppb = 1 " = 1 " = 1 " 1 ppm = 2.66 pg/m^ 1.25 " 1.91 " 2.00 " 1.16 mg/m3

KonczntAatA.on av poAtiklaA i l u f t e n anges nästan a l l t i d på v i k t

-basis, dvs ug/m3 e l l e r mg/m^.

KondtntAotion i noAtfibond anges på v i k t b a s i s , t ex pg/1 e l l e r

mg/1 e l l e r molbasis, t ex -jmol/l e l l e r p e k v / l .

VQ.ponQ.KinQ av förorening definieras som en f l u x , dvs massa per

t i d s - och ytenhet, t ex mg/m^a e l l e r g/m^a. För nedfallande s t o f t används gärna g/m^30d.

5.2 Svaveldioxid (SO2)

Svaveldioxid är den mest studerade föroreningen i samband med atmosfäri sk korrosion. Den adsorberas l ä t t på ytor och förekommer i betydliga mängder i i n d u s t r i e r och de f l e s t a stadsmiljöer.

(30)

Bort-28

sett från de industrier där SO2 ingår som en del i processen är det den mest betydande källan för S02-förbränning av o l j a och k o l . I de f l e s t a t ä t o r t e r finns därför en typisk säsongsvariation i S02-koncentration med höga vintervärden och låga sommarvärden. De lokala S02-mängderna varierar mycket. Medel koncentrationen över

långa perioder kan därmed vara mycket lägre än värdena för korta-re tidsperioder. De k r a f t i g a s t e effekterna fås i närheten av stora punktkällor när vindriktningen går från källan t i l l mät-punkten. Med många utspridda S02-källor b l i r nivån jämnare men inte så hög. En översikt över aktuella nivåer av SO2 framgår nedan.

Inom e t t industriområde upp t i l l 20 000 ug/m^ Tätorter, industri (dygnsbasis) 1000-4000 ug/m3

Tätorter, energiproduktion (dygnsbasis) 200-300 ug/m^ Tätorter (halvårsvärden) 40-80 yg/m^

Lantmiljö (bakgrundsnivå) 3-5 ug/m^

SO2 angriper material som angrips av syror. Angreppet b l i r kraf-tigare i f u k t i g m i l j ö . Typiska material som angrips är s t å l , zink, kalkbaserad sten, puts och en del målningssystem.

5.3 Kväveoxider (NOx)

De viktiwdste källorna för NOx b i l t r a f i k och förbränning av o l j a . S ä r s k i l t b i l t r a f i k e n s betydelse har ökat de senaste åren. NOx ""d^Q v"''^ sidan av SO2 den dominerande föroreningen i t ä t -o r t e r .

NOx «^r e t t samlingsbegrepp för NO2 och NO. Vid förbränning av bensin och eldningsolja föreligger 1-10 % av kväveoxiderna som NO2, resten som NO. Omvandlingen från NO t i l l NO2 kan ske direkt med O2 e l l e r med oxidanter som ozon. Reaktionshastigheten kan vara hög s ä r s k i l t med oxidanter. I t ä t o r t e r och tätbebyggda områ-den är l i k v ä l NO-koncentrationen något högre jämfört med N02-kon-centrationen. NOx ^^r ungefär samma föroreningsnivå under hela året. Aktuella nivåer för NOx ^^^^

Tätorter, längs t r a f i k l e d e r 1000-3000 ug/m^ Tätorter, utanför t r a f i k l e d e r 300-500 "

Utanför t ä t o r t e r bestäms NOx-nivåerna av biologiska processer. Koncentrationerna är störst om sommaren.

NOx sur karaktär och angriper en del material som zink, kalk-sten, puts. Effekten på stål reduceras på grund av a t t NOx också har oxiderande verkan. NOx angriper därför också en del organiska material som plaster och t r ä v i r k e . I kombination med andra gaser som SO2 ökar den korrosiviteten på metaller som koppar, nickel och e l e k t r i s k a kontakter.

(31)

SYROR

Den finns en stor mängd syror som i lokala områden runt o l i k a industrier kan registreras i mätbara mängder. Med en något större mätskala minskar antalet aktuella syror. Dessutom har en hel del syror så svag syrakaraktär a t t de är av mindre intresse. De mest aktuella syrorna behandlas nedan.

6.1 Svavelsyra

Svavelsyra och svavelsyrlighet används i många o l i k a i n d u s t r i p r o -cesser. Även om svavelsyran har en hög kokpunkt kan det förekomma betydliga utsläpp t i l l närmiljön runt t ex c e l l u l o s a i n d u s t r i -er och b a t t e r i f a b r i k e r . Depon-ering på utvändiga ytor sk-er snabbt och pH-värdet på ytor nära störra utsläppskällor kan b l i mycket låg.

En annan väsentlig k ä l l a t i l l svavelsyra är omvandlingen av SO2 t i l l svavelsyra i atmosfären. Omvandlingen sker både i gasfas och i aerosol fas i atmosfären. Eftersom SO2 l ä t t löses i vatten är reaktionen i aerosolfas ofta v i k t i g a s t . För bägge mekanismerna är den direkta reaktionen med syre trög och reaktioner där o l i k a oxidanter medverkar är o f t a s t hastighetsbestämmande. I förorenad f u k t i g l u f t kan man vänta en omvandling från lokala k ä l l o r (när-m i l j ö n ) . En väsentlig del uppehåller sig dock i at(när-mosfären i f l e r a dygn och transporteras därför från källan innan nedfallet av svavelsyra uppträder. Oetta är orsaken t i l l de perioder med långtransporterat k r a f t i g t sur nederbörd som uppträder över Skandinavien.

Aktuella pH-värden i nederbörd över Skandinavien Enskilda korta perioder 2.7 - 2.9

Lägsta veckomedelvärde 3.4 - 3.7 Medelvärden 4.1 - 4.7

Svavelsyra är en stark syra med hög kokpunkt. Beroende på koncent-rationen angriper den de f l e s t a konstruktionsmetaller och kalk-innehållande material. Den b l i r vid upptorkning koncentrerad på alla droppkanter och f å r ökad e f f e k t på dessa områden.

6.2 Salpetersyra

Salpetersyra används i många v i k t i g a industriprocesser som t ex vid framställning av konstgödsel och sprängämnen. Även t i l l betning av metaller och f ö r lösbetning av vissa mineraler används s a l -petersyra. Salpetersyran är mycket ^Vyktig och löses l ä t t i vat-ten. Utsläpp t i l l närmiljön runt stora och små i n d u s t r i e r upp-träder därför l ä t t .

(32)

30

Omvandling av kväveoxider t i l l salpetersyrlighet och salpetersyra sker också i atmosfären. Även om kväveoxider uppträder i stora mängder i atmosfären och f l e r a reaktionsmekanismer f ö r omvandling t i l l syra är kända så är kunskapen begränsad om mängden salpeter-syra som bildas i tätbebyggda områden. Detta har f l e r a orsaker, . f ö r det f ö r s t a har salpetersyran e t t högt ångtryck och f ö r b l i r därför i hög grad i gasfas, f ö r det andra har man under lång t i d

antagit a t t de negativa effekterna på m i l j ö n är minimala och där-med har intresset för mätningar v a r i t l i t e t .

Under senare år har man f å t t en mer nyanserad b i l d av syrans e f f e k t på material och skogsskador och intresset f ö r a t t k a r t l ä g -ga förhållandena har ökat.

I den utsträckning som salpetersyra bildas på ytan är den en starkt oxiderande syra som angriper både metaller och organiska material som träslag och p l a s t e r .

6.3 Saltsyra

Saltsyra är också en av de v i k t i g a s t e syrorna i i n d u s t r i e l l a pro-cesser och används både vid m e t a l l f r a m s t ä l l n i n g , inom plastindust-r i n och i f o t o g plastindust-r a f i - och gplastindust-rafisk i n d u s t plastindust-r i .

Saltsyran är l ä t t f l y k t i g och l ö s l i g i vatten. Den f i n n s i när-miljön runt f l e r a i n d u s t r i t y p e r .

Många förbränningsprocesser ger upphov t i l l saltsyra som r e s t produkt. Förbränning av kol och ved är sedan länge kända som k ä l -lor för s a l t s y r a b i l d n i n g . Under senare år har mycket av intresset v a r i t fokuserat på a v f a l l s f ö r b r ä n n i n g . Sådan förbränning kan resultera i betydliga mängder s a l t s y r a . Ursprunget t i l l saltsyra i a v f a l l är både plastmaterial och vanligt koksalt från hushålls-a v f hushålls-a l l .

Antagna utsläppsmängder från a v f a l l s f ö r b r ä n n i n g : 800-1000 mg/m^ Avfallsförbränning med gasrening: 10-200 " Saltsyra är s p e c i e l l t aggressiv f ö r konstruktionsmetaller som s t å l , zink och aluminium och material som betong, puts och kalk-h a l t i g sten.

(33)

10 B I O L O G I S K A ANGREPP

L e v a n d e o r g a n i s m e r är v i k t i g a m i l j ö f a k t o r e r , som m e d v e r k a r i n e d

-b r y t n i n g e n av o r g a n i s k a -b y g g n a d s m a t e r i a l , t e x t r ä - o c h t r ä p r o d u k

t e r . B i o l o g i s k a a n g r e p p på f a s a d m a t e r i a l o c h f a s a d y t o r b e r o r i

hög g r a d p a v ä d e r l e k s - o c h m i l j ö f a k t o r e r . D e s s u t o m g e r e g e n s k a p e r

hos m a t e r i a l e t f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f o r de b i o l o g i s k a o r g a n i s m e r n a s

l i v s b e t i n g e l s e r . Av v ä d e r l e k s f a k t o r e r s p e l a r t e m p e r a t u r , f u k t o c h

även s o l s t r å l n i n g e n a v g ö r a n d e r o l l .

10.1 M ö g e l - o c h s v a m p a n g r e p p

S v a m p a r k a n b e s k r i v a s som e n g r u p p o r g a n i s m e r , som i n t e i n n e h å l l e r

k ' l o r o f y n , i n t e p r o d u c e r a r f ö d a genom f o t o s y n t e s o c h som l e v e r av

o r g a n i s k a m a t e r i a l . S v a m p a r s p r i d s genom s p o r e r . T i l l v ä x t av s v a m

-p a r b e s t ä m s a v t i l l g å n g e n -på f ö d a , s y r e o c h l ä m -p l i g a n i v å e r -på

t e m p e r a t u r o c h f u k t . O p t i m a l a n i v å e r för t e m p e r a t u r o c h f u k t v a r i

e r a r för o l i k a s v a m p a r t e r . D e t =ir i a l l m ä n h e t m ö j l i g t för m ö g e l

-och s v a m p t i l l v ä x t v i d t e m p e r a t u r e r ö v e r 0 ° C . O p t i m a l a t e m p e r a t u r e r

för t i l l v ä x t a n s e s d o c k v a r a över I S ^ C . T e m p e r a t u r e r ö v e r s t i g a n d e

AO^C b r u k a r b e t r a k t a s som l i v s h o t a n d e f ö r de s v a m p a r t e r som är

a k t u e l l a .

Vad g ä l l e r f u k t a n s e s n i v å e r över 20 % f u k t k v o t i trä v a r a t i l l

r ä c k l i g a för t i l l v ä x t av svamp o c h m ö g e l . O p t i m a l a f u k t n i v å e r l i g

-g e r b e t y d l i -g t h ö -g r e . E t t RH på ~ 80 % i den a b s o l u t a n ä r h e t e n av

m a t e r i a l y t a k a n a l l t s å a n s e s b e f r ä m j a m ö g e l - o c h s v a m p a n g r e p p

om ö v r i g a b e t i n g e l s e r är g y n n s a m m a .

U V - s t r å l n i n g med v ä g l ä n g d e r m i n d r e än 3 2 0 n a n o m e t e r dödar svamp,

mögel o c h b a k t e r i e r . M y c k e t l i t e a v d e n n a s t r å l n i n g når dock j o r d

-y t a n .

Svamp o c h mögel på f a s a d y t o r o c h f a s a d m a t e r i a l v i s a r s i g o f t a som

m ö g e l p å v ä x t på o r g a n i s k a b e l ä g g n i n g a r e l l e r som r ö t a h o s trä.

M ö g e l a n g r e p p på o r g a n i s k a b e l ä g g n i n g a r o r s a k a r v a n l i g e n a t t k u l ö

r e n m ö r k n a r . F ä r g e r b a s e r a d e på l i n o l j a är mer u t s a t t a f o r m ö g e l

-a n g r e p p , med-an s y n t e t i s k -a färger -a n s e s v -a r -a m i n d r e m o t t -a g l i g -a .

F ö r t j o c k a r e , s t a b i l i s a t o r e r , m j u k g ö r a r e e t c i s y n t e t i s k a f ä r g e r

kan d o c k ge g o d a l i v s b e t i n g e l s e r .

1 0 . 2 B a k t e r i e r

B a k t e r i e r s k i l j e r s i g f r å n svamp genom d e n m i k r o s k o p i s k a s t o r

-l e k e n , genom a t t de i n t e b i -l d a r h y f e r e -l -l e r m y c e -l o c h genom a t t

de i a l l m ä n h e t b e h ö v e r v a t t e n i f l y t a n d e f o r m f ö r t i l l v ä x t . Svamp

och m ö g e l d ä r e m o t k a n t i l l v ä x a u n d e r h ö g a f u k t i g h e t e r . Både a e r o

b i s k a o c h a n a e r o b i s k a b a k t e r i e r k a n s a n n o l i k t m e d v e r k a i n e d b r y t

-n i -n g av y t s k i k t på f a s a d e r .

(34)

32

B a k t e r i e r k a n o c k s å å s t a d k o m m a a g g r e s s i v a m i l j ö e r f ö r m a t e r i a l

genom d e p r o d u k t e r som b i l d a s u n d e r b a k t e r i e n s l i v s p r o c e s s . V i s s a

b a k t e r i e r som l e v e r på s u l f i d e r k a n s å l u n d a å s t a d k o m m a s v a v e l s u r a

m i l j ö e r . A v f a l l s p r o d u k t e r f r å n b a k t e r i e r k a n v a r a a g g r e s s i v a f ö r

b y g g n a d s m a t e r i a l genom a t t d e i n n e h å l l e r f e t t s y r o r .

M y c k e t l i t e a r känt om v i l k a e f f e k t e r b a k t e r i e r k a n h a p å b y g g

-n a d s m a t e r i a l . B e h o v e t av f o r s k -n i -n g ä r s t o r t .

(35)

12 K L A S S I F I C E R I N G AV M I L J Ö

12.1 K o r r o s i o n s m i l j ö e n l i g t I S O / T C 156/WG4

K l a s s i f i c e r i n g a v k o r r o s i o n s m i l j ö s k e r e n l i g t d e n n a m e t o d i p r i n

-c i p pS t v å sätt; a n t i n g e n genom a t t d e k o r r o s i o n s b e s t ä m m a n d e p a r a

m e t r a r n a , f u k t i g h e t o c h f ö r o r e n i n g a r , b e s t ä m s f ö r d e n o m g i v a n d e

m i l j ö n , e l l e r genom a t t k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e n b e s t ä m s f ö r d e t

a k t u e l l a m a t e r i a l e t i d e n g ä l l a n d e m i k r o m i l j ö n .

12.1.1 M i l j ö v a r i a b l e r n a v å t t i d , SO2 o c h k l o r i d

VatUd

Den n ö d v ä n d i g a f u k t i g h e t e n på y t a n o r s a k a s på m å n g a o l i k a sätt;

genom d a g g , r e g n , s m ä l t a n d e i s o c h s n ö o c h hög l u f t f u k t i g h e t .

Våt-t i d e n k a n a n Våt-t i n g e n b e r ä k n a s f r å n m e Våt-t e o r o l o g i s k a d a Våt-t a som d e n Våt-t i d

den r e l a t i v a f u k t i g h e t e n är s t ö r r e än 8 0 % o c h t e m p e r a t u r e n ö v e r

-s t i g e r O^C e l l e r k a n d e n d i r e k t m ä t a -s i m i k r o m i l j ö .

Det f ö r e s l a g n a k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m e t f ö r v å t t i d u t a r b e t a t inom

I C O / T C 125/WG4 v i s a s i t a b e l l 9.

T a b e l l 9. K l a s s i f i c e r i n g a v våttid på k o r r o d e r a n d e m e t a l l y t o r

K a t e g o r i

Våttid

P r a k t i s k a e x e m p e l

K a t e g o r i

T i m m a r p e r år

% p e r år

P r a k t i s k a e x e m p e l

^1

<10

<0.1

I n o m h u s l u f t med k l i m a t k o n t r o l l

^2

1 0 - 2 5 0

0 . 1 - 3

I n o m h u s l u f t u t a n k l i m a t k o n t r o l l ,

u n d a n t a g e t i n o m h u s i c k e l u f t

-k o n d i t i o n e r a t r u m i v å t a r e g i o n e r

T3

2 5 0 - 2 5 0 0

3-30

U t o m h u s a t m o s f ä r i t o r r a e l l e r

m y c k e t k a l l a r e g i o n e r , o c h

s ä k e r t v e n t i l e r a d e b y g g n a d e r i

t e m p e r e r a d e z o n e r .

T4

2 5 0 0 - 5 5 0 0

3 0 - 6 0

U t o m h u s a t m o s f ä r i a l l a k l i m a t

-z o n e r u n d a n t a g e t t o r r a t r o p i s k a

s a m t e x t r e m t k a l l a z o n e r .

T5

> 5 5 0 0

>60

Svårt f u k t i g a r e g i o n e r o c h i c k e

-v e n t i l e r a d e b y g g n a d e r med

f u k t i g a f ö r h å l l a n d e n .

(36)

3h Svave.ldioxid (SO2) T a b e l l 10. K l a s s i f i c e r i n g av SO2 K a t e g o r i D e p o p e r i n g s h a s t i g h e t mg/m^ p e r d y g n K o n c e n t r a t i o n pg/m^ Po 1 1 0 1 1 2 P1. > 1 0 - 3 5 > 1 2 - 4 0 > 3 5 - 8 0 > 4 0 - 9 0 P3 > 8 0 - 2 0 0 > 9 0 - 2 5 0 V i d a n v ä n d n i n g av d e n n a s t a n d a r d u t n y t t j a s d e t å r l i g a m e d e l v ä r d e t för S02-nivån. O b s e r v e r a a t t k o r t t i d s m ä t n i n g a r k a n s k i l j a s i g v ä s e n t l i g t f r å n m e d e l v ä r d e n a v m ä t n i n g a r g j o r d a u n d e r lång t i d . KloKid Huvudkäl-län f o r k l o r i d f ö r o r e n i n g a r är h a v s s a l t som t r a n s p o r t e r a s i n ö v e r l a n d . T a b e l l 1 1 . K l a s s i f i c e r i n g a v k l o r i d K a t e g o r i D e p o n e r i n g s h a s t i g h e t mg/m^ p e r d y g n So <3 S i > 3 - 6 0 S2 > 6 0 - 3 0 0 S3 > 3 0 0 . 9 0 0 K l a s s i f i c e r i n g e n b a s e r a r s i g på m ä t n i n g a v k l o r i d med h j ä l p a v den så k a l l a d e " w e t c a n d l e " m e t o d e n . D e t f i n n s f l e r a a n d r a m ä t -m e t o d e r , t e x N I L U s a e r o s o l f ä l l a . M e t o d e r n a g e r i n t e h e l t jä-m- jäm-f ö r b a r a v ä r d e n . 1 2 . 1 . 2 K o r r o s i o n s k a t e g o r i e r K o r r o s i o n s k a t e g o r i e r n a b e s t ä m s med h ä n s y n t i l l f a s t s t ä l l d a v å t t i d s o c h f ö r o r e n i n g s k l a s s e r n a . De r e s u l t e r a n d e k o r r o s i o n s k a t e g o r i e r n a v i s a s i t a b e l l 1 2 . K o r r o s i o n s k a t e g o r i e r n a är k v a l i t a -t i v -t b e s k r i v n a i -t a b e l l 1 3 . N ä r de o l i k a k a t e g o r i e r n a a v d e n ä m n d a v a r i a b l e r n a b e s t ä m t s k a n man genom t a b e l l 1 2 b e s t ä m m a r e s u l t e r a n d e k o r r o s i o n s k a t e g o r i . Den

r e s u l t e r a n d e k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e n f ö r d e t f ö r s t a å r e t s k o r r o s i o n för d e t a k t u e l l a m a t e r i a l e t g å r a t t u t l ä s a i t a b e l l 1 3 .

(37)

T a b e l l 1 2 Atmosfäriska k o r r o s i o n s k a t e g o r i e r som f u n k t i o n av

våt-t i d s k l a s s e r (TOW), SO? ( T ) o c h k l o r i d ( S )

0 1 * | t t r a t i t l l : h ^2 T3 T4 T5 V^i ^2 «3 V^l ^2 *3 ^2 ^3 ^2 '3 1 \ 1-2 1 2 3-4 2-3 3-4 4 3 4 4 5 1 1 1-2 1-2 >•* 3-4 3-4 3-4 *-5 4 4 3 5 1-2 1-2 2 2 3 4 4 4-5 5 5 5 5 5 Z i n k - k o p p a r : V i 1 1 1 1 1-2 3 3 3 3-4 3 4 Å 1 1 1-2 1-2 2 3 3 3-4 4 3-4 4 5 1 1-2 2 2 3 3-4 3 3-4 4 4-5 5 5 M t a u n i ua: V i 1 2 2 1 2-3 4 3 3-4 4 3-4 3-4 4-5 5 1 2 2-3 1-2 3-4 4 3 4 4-5 3-4 4 4-5 •> ''3 1 2-3 3 3-* 4 4 1-4 4-5 5 4-5 5 5

A t m o s f ä r e n s k o r r o s i v i t e t är o c k s å k l a s s i f i c e r a d i de f e m k a t e g o

-r i e -r som v i s a s i t a b e l l 1 3 .

För v a r o c h e n a v d e s s a k o r r o s i v i t e t s k a t e g o r i e r a n g e s m o t s v a r a n d e

v ä g l e d a n d e k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e r f ö r de f y r a v a n l i g a s t e k o n s t r u k

-t i o n s m a -t e r i a l e n s -t å l , z i n k , k o p p a r o c h a l u m i n i u m . V ä r d e n a a v s e r

första å r e t s k o r r o s i o n s h a s t i g h e t .

T a b e l l 1 3 . F ö r s t a å r e n s k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e r f ö r o l i k a k o r r o

-s i o n -s k a t e g o r i e r

K o r r o s i o n s

-k a t e g o r i

K o r r o s i o n s h a s t i g h e t

K o r r o s i o n s

-k a t e g o r i

Stål

Z i n k

K o p p a r

A l u m i n i u m

K o r r o s i v i t e t

1. g / m 2 / å r

u m / å r

0 . 1 5 - 1 . 2 5

1-10

<0.7

<0.1

<0.1

<0.9

O b e t y d l i g

II

M y c k e t låg

2. g / m 2 / å r

u g / å r

1 . 2 5 - 2 5

1 0 - 2 0 0

0 . 1 - 0 . 7

0 . 7 - 5

0 . 9 - 5

0 . 1 - 0 . 6

< 0 . 2 5

<0.6

Låg

3. g / m 2 / å r

Vin/år

200-.400

2 5 - 5 0

0 . 7 - 2

5 - 1 5

0 . 6 - 1 . 3

5 - 1 2

0.6 - 2

0 . 2 5 - 0 . 8

M e d e l

4. g / m 2 / å r

u n / å r

4 0 0 - 6 5 0

5 0 - 8 0

1 5 - 3 0

2 - 4 . 2

1 . 3 - 2 . 8

1 2 - 2 5

0 . 8 - 2

2-5

Hög

5. g / m 2 / ä r

u n / å r

>650

>80

>30

>4.2

>25

>2.8

>2

>5

M y c k e t hög

References

Related documents

Asthma and other disease outcomes were measured during 1 year (2008), when the children were 6 to 12 years of age, to capture prevalent disease for the chronic diseases (asthma, type

Som till exempel anv¨anda sin egen h¨andelse p˚a n˚agon annans bild eller m¨onster, vilket skulle g¨ora att personen som skapade h¨andelsen kan ge information om n˚agot som inte

In this respect, religion within Russian schools may be paralleled by certain aspects of the situation within Britain. Within Britain certain re- ligious groups seek a far

markers (tetraspanins CD9, CD63, CD81 and the receptor CD44) in the three density fractions (F1: &lt;1.063, F2: 1.16-1.21, F3: 1.21-1.26 g/mL) obtained using the two‐step

For each data set the measured battery current is used as input to the battery model with the estimated parameters and the measure voltage is con- sidered the reference signal for

programmeras via samma pinnar samt att den nuvarande koden skulle vara lätt att överföra till de nya processorerna.. För att uppnå det första målet bestämdes tidigt att både AHRS-

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt

Parameter cancellations may occur if faithfulness is not satisfied, causing incorrect inference. In this study, data has been simulated in accordance with a causal linear