ÖREBRO UNIVERSITET
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Svenska Va, Självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng HT 2017
Läromedels definition av språklig
variation i svenska 1
– en tematisk analys av språklig variation i läromedel
Joel Johansson
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Språklig variation ... 5
2.2.1 Lekter ... 5
2.3 Läroplanen och språklig variation ... 7
3. Tidigare forskning ... 8
4. Syfte ... 12
5. Material och metod ... 12
5.1 Läromedelsurval ... 13
5.2 Avgränsningar ... 13
5.3 Analysmetod ... 13
6. Resultat ... 16
6.1 Svenska impulser 1 ... 16
6.1.1 Exempel på makro- och mikrotema i ”Svenska impulser 1” ... 18
6.1.2 Propositioner i ”Svenska impulser 1” ... 19
6.2 Kontext – svenska 1 ... 19
6.2.2 Exempel på makro- och mikrotema i ”Kontext – svenska 1” ... 22
6.2.2 Propositioner i ”Kontext – svenska 1” ... 23
6.3 Svenska 1 – helt enkelt ... 24
6.3.1 Exempel på makro- och mikrotema i ”Svenska 1 – helt enkelt” ... 26
6.3.2 Propositioner i Svenska 1 – helt enkelt ... 27
6.4 Skillnader och likheter mellan läromedlen ... 28
6.4.1 Likheter mellan läromedlen... 28
6.4.2 Skillnader mellan läromedlen ... 30
7. Diskussion ... 30
7.2 Skillnader och likheter mellan läromedlen ... 31
7.1 Läromedel ... 31
7.2 Metoddiskussion ... 32
7.3 Implikationer ... 32
7.4 Förslag till framtida forskning ... 33
Abstract/sammanfattning
Joel Johansson: Läromedels definition av språklig variation i svenskundervisningen: En analys av Joel Johansson. Självständigt arbete, Svenska Va, Självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar tre läromedels definition av läroplanens begrepp språklig variation utifrån en tematisk analys. Syftet med uppsatsen är undersöka hur läromedlen tematiserar språklig variation och vilka skillnader och likheter det finns mellan dem. Uppsatsen utgår från Hellspong & Ledins (1997) analysmodell om innehållets ideationella textstruktur. Analysen visar att de tre läromedlen definierar språklig variation likvärdigt med enstaka skiljaktigheter. De tre läromedlen definierar även språklig variation utifrån svenskämnets mål och syfte från läroplanen.
4
1. Inledning
Under min utbildning som blivande lärare har jag i den verksamhetsförlagda utbildningen och vikariat uppmärksammat begreppet språklig variation i svenskundervisningen. De språkliga variationerna hos varje individ är intressant ur ett skolperspektiv eftersom det påverkar
elevernas prestationer i undervisningen. Om en elev från Småland skriver nationella provet på småländska kan den språkliga variationen skapa problem för eleven. Därför blir det viktigt hur språklig variation fokuseras och används i undervisningen.
När vi kommunicerar med varandra pratar vi olika. Denna språkliga variation grundar sig i geografiska områden, det sociala, ålder och kön (Jan Einarsson, 2009). När vi pratar med våra vänner pratar vi annorlunda jämfört när vi pratar med våra föräldrar eller på jobbet.
Anledningen är att språk är starkt förknippat med identitet och samhörighet. Vi kan välja att ta avstånd genom språket eller skapa en samhörighet med språket. Exempelvis kan en individ kommunicera mot ett standardspråk på jobbet i jämförelse med sina vänner.
Ann-Catrine Edlund, Eva Erson & Karin Milles (2007) förstärker uppfattning om språklig variation som en identitetsmarkör. Den språkliga variationen är en kraftfull markör som markerar hur en individ vill uppfattas och fungerar som en nyckel till jaget. En individ kan exempelvis välja att styra sitt språk genom att anpassa sig av situationen. Edlund et. Al (2007) menar att individen kan ta avstånd från sin hemort genom att bemöda sig med att prata mer standardspråk, eller tvärtom.
Läromedel är i dag ingen nödvändighet i skolan, trots det används läromedel ofta i
undervisningen, visar en studie från Skolverket 2006. Studien visar även att lärare förlitar sig på att läromedlen följer ämnesplanen och ser därför läromedlet som ett verktyg att uppnå de mål som är uppsatta för ämnet. Niklas Ammert (2011) förklarar att den statliga kontrollen av läromedel försvann 1991 och det är idag upp till lärare och skolor att besluta om vilka läromedel som skall användas i undervisningen. Den förändrade kontrollen och läromedlets betydelse blir därför intressant att diskutera ur ett innehållsperspektiv.
Denna uppsats fokuserar på det centrala innehållet språklig variation, i svenska 1 gymnasial nivå. En tematisering görs för att få en förståelse om vilka teman som läromedlen tar upp angående språklig variation. Dessa teman blir även intressanta att titta närmre på hur de framställs.
5 I skolan använder vi språket dagligen för att kommunicera, med vänner och lärare. Vi
identifierar oss själva genom språket och skapar olika samhörigheter med vänner och andra människor. Det blir därför viktigt att undervisa i språklig variation för att det är en viktig del i vardagslivet. Språklig variation är även ett centralt innehåll i svenskämnet som skall
betygsättas. Det blir därför intressant för lärare och elever att se hur just läromedel definierar begreppet språklig variation.
2. Bakgrund
2.1 Språklig variation
Hyltenstam (1999) förklarar att språklig variation som term används för att kunna tala om språkformer utan att behöva definiera det som språk eller dialekt, och fungerar som en
överordnad och generell term. Eva Sundgren (2013) förklarar vidare om hur olika uttryckssätt finns disponibla för individen. Utifrån normer och förväntningar i en viss kultur används dessa olika varianter av uttryckssätt. Genom språket sker även ett identitetsskapande som avslöjar vilka vi vill vara och vilka vi är, menar Sundgren (2013). I och med att vi tillhör olika grupper och samhällen får individen möjligheten att ta avstånd, eller skapa en gemenskap med en grupp eller individ, genom val av språk. Vidare förklara hon att normerna inom
språkanvändandet förändrar sig över tid.
Ellen Bijvoet (2013) förstärker bilden av identitetsskapande genom språket. Hon förklarar att individers sätt att tala påverkar tillmötesgåendet från andra. Flertalet undersökningar visar att elever som talar icke-standardspråk bemöts med negativa förväntningar angående
personligheten och att skolresultatet påverkas. Individens förutsättningar och självbild påverkas även av dessa negativa förväntningar, menar Bijovet (2013).
2.2.1 Lekter
Språklig variation är ett centralt tema för språksociologi, menar Einarsson (2009). En individ kan intuitivt avgöra variationer i språket. Denna identifikation sker genom dialekter,
sociolekter, sexolekter, kronolekter och register hos individerna. Dessa lekter och register påverkar den språkliga variationen hos varje individ och skapar en idiolekt som är den
enskilda individens språk, förklarar Einarsson (2009). Vidare menar han att individen inte kan förneka sitt kön, sin ålder, sin klass eller sitt ursprung. Alltså kan individen inte komma ifrån dessa faktorer som påverkar den språkliga variationen hos varje individ.
6 2.2.1.1 Dialekt
Einarsson (2009) förklarar att tal som är karaktäristiskt för ett geografiskt område benämns med begreppet dialekt. Dock finns det två typer av dialekt: regional dialekt och social dialekt. Regional dialekt kännetecknas via ett geografiskt område medan social dialekt kännetecknas av sociala klasser, förklarar Einarsson (2009). Vidare menar han att det finns olika typer av dialekter: genuina dialekter, utjämnad dialekt, regionalt standardspråk & neutralt
standardspråk. Nutida forskningen i språksociologin kring dialekter intresserar sig även för hur varieteter i olika regioner i städerna kan kopplas samman med sociala klasskillnader, förklarar Einarsson (2009).
2.2.1.2 Sociolekt
Den sociala bakgrunden hos en individ har en påverkan på språkbruket i alla dialektområden, menar Lars-Gunnar Andersson (2001). Sociolekt är ett begrepp som grundar sig i socialt bestämda språkbruk. Andersson (2001) förklarar att metoden för att beskriva sociolekter sker genom en social kartläggning, till skillnad mot dialekter som avgränsas geografiskt. Vidare förklarar han att statistiska centralbyråns mätning av sociolekter sker utifrån individens sociala position, där utbildning är en avgörande faktor.
2.2.1.3 Sexolekt
Sexolekter handlar om könsskillnader i språkbruket. Einarsson (2009) väljer även att inkludera andra aspekter än endast kön i begreppet sexolekter. Han inkluderar även
kopplingen till språk mellan sociokulturellt genus, sexuell läggning och biologiskt kön. Bland annat kan undersökningar göras om hur kvinnor och män framställs i texter och även hur individer väljer att kommunicera med varandra utifrån ovan nämnda aspekter, förklarar Einarsson (2009). Vidare menar han att dessa skillnader ofta grundar sig i tidigare generationers sociokultur.
2.2.1.4 Kronolekt
Kronolekt handlar om språkliga skillnader som förknippas med talares olika åldrar, förklarar Einarsson (2009). Den grupp som studeras mest i denna lekt är ungdomsgruppen och deras språk. Han menar även att kronolekter är föränderliga eftersom det inte är samma sak att vara 30 år nu som det var att vara 30 år för 100 år sedan. Vidare förklarar han att den kollektiva identiteten som en individ tillhör genom olika åldersgrupper kan ses som olika erfarenheter för individen. Dessa erfarenheter för vi med oss och påverkar kronolektens utformning.
7
2.3 Läroplanen och språklig variation
I svenska 1 på gymnasiet berörs språklig variation i centrala innehållet, förutsättningar och även ämnets syfte i LGY11 (Skolverket, 2011). I det centrala innehållet, i svenska 1, står det att ämnet skall beröra:
Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.” (Skolverket, 2011, s. 162)
Nedanstående text har reviderats om och gjorts tydligare. Till skillnad mot den tidigare texten har begreppet språklig variation fått en tydligare definition om vad begreppet infattar och berör.
Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och
informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation (Skolverket, 2017, s. 7).
Till skillnad mot den tidigare versionen har den reviderade versionen lagt till digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Det har troligen med teknologins påverkan på individen jämfört med 2011 då läroplanen skrevs. Smartphones, ”paddor” och andra tekniska prylar var inte delaktiga i vardagen i samma utsträckning som nu.
Skolverket (2011) motiverar språklig variation genom att förklara vikten av det. De menar att kommunikation är mer än ord och språkliga beteenden påverkar uppfattning av en individ samtidigt som den väcker känslor. Vidare menar de att kunskap och reflektion om detta främjar elevernas personliga utveckling. Sedermera exemplifierar Skolverket (2011, s. 6) i Om ämnet svenska språklig variation och menar att det exempelvis handlar om attityder till dialekter, sociolekter, kronolekter, digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk och grad av formellt/informellt språkbruk i olika situationer. Skolverket (2011, s. 162) beskriver även att ämnet skall innehålla grundläggande språkliga begrepp. Dessa begrepp skall användas för att kunna analysera språklig variaton och språk på ett strukturerar och metodiskt sätt.
8 I läroplanen står det att varje ämne skall ge förutsättningar att utveckla vissa egenskaper genom ämnet (Skolverket, 2011). I svenska 1 skall eleverna ges förutsättning att utveckla följande genom språklig variation: ”Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.” (Skolverket, 2011, s.161).
Vidare skriver Skolverket (2011, s. 160) i svenska ämnets syfte att eleverna skall genom undervisningen utveckla sina kunskaper och förmågor inom olika områden. Vad gäller språklig variation skriver Skolverket (2011, s. 160) att undervisningen skall ge kunskaper inom svenska språkets ursprung samt ge eleverna reflektionsmöjlighet om olika språkliga variationer.
3. Tidigare forskning
Niklas Ammert (2011) förklarar att begreppet läromedel förändrats. Lärare och elever
överenskommer numer om vilket undervisningsmaterial som skall användas i undervisningen. Förr granskades läromedel av staten för att säkerställa överensstämmelse mellan
styrdokumentet och läromedlet, förklarar Ammert (2011, s. 27). Vidare förklarar han att den statliga kontrollen försvann 1991 och att lärare numer måste bedöma användbarheten i olika läromedel. Lärares kunskap om läromedel blir därför, i och med dess centrala roll i skolans undervisning, än viktigare.
Ingela Korsell (2007) har undersökt användningen av läromedel hos lärare. Informationen till hennes studie har hämtats från observationer och intervjuer. Syftet var att bättre förstå
lärarnas användning och val av läromedel i undervisningen. Korsell (2007, s. 28) presenterar två inriktningar av läromedlets användning och utveckling. I den första inriktningen är läroboken i centrum för undervisningen och fungerar som ett kunskapsstoff. Läraren blir passiv i tolkningen av läroplanen eftersom läromedelsförfattarna är de som tolkar läroplanen. Om andra läromedel används kompletterar de läroboken. Till skillnad mot den första
inriktningen fokuserar den andra inriktningen på att placera elevernas kunskapsmål i centrum. Vid användande av läromedel samverkar flera läromedel för att utgöra kunskapsstoffet. Vidare menar Korsell (2007, s. 28) att den första inriktningen är den dominerande attityden till läromedelsanvändning bland gymnasielärare.
9 Korsell (2007, s. 96) visar att läromedelsanvändningen är skiftande, trots att läroboken är den vanligaste formen i undervisningen. Vidare förklarar hon att denna användning kompletteras av primärt och sekundärt material och elev- och lärarproducerat material. Dessa material kan bland annat vara skönlitteratur, färger eller skrivböcker. Korsell (2007, s. 99) beskriver hur lärarna påverkas i valet av läromedel i undervisningen. Exempelvis är nationella provens utformning en faktor som påverkar valet av läromedel. Korsell (2007, s. 100) menar även att lärare känner att de kan påverka användningen av läromedel i sin undervisning och att vissa faktorer har en påverkan på vad som används. Dessa faktorer är: elevernas behov, pedagogisk grundsyn, nationella prov och styrdokumenten.
Korsell (2007, s. 109) berättar att många lärare i studien sällan har tid att utvärdera, distansera sig och betrakta sin egen undervisning vilket även påverkar utvecklingen av läromedel. Det finns dock några särskilda drag i lärarnas resonemang kring läromedelsutvecklingen.
Läromedel som är flexibla och medskapande, återbrukningsbara, uppdaterade och har många infallsvinklar är några funktioner som lärarna efterfrågar i läromedlen.
Ammert (2011, s. 26) förstärker bilden av läromedlets dominerande ställning. Han förklarar att den forskning som finns kring området visar att läroboken är dominerande och central i undervisningen i flera ämnen. Läroboken är central, oavsett om den används som referens eller om läraren väljer att använda material från varierande medier. Även om lärare och elever distanserar sig från läroboken förhåller de sig till läromedlet genom att diskutera och
distansera sig från den, menar Ammert (2011). Lärares sätt att förhålla sig till läroboken påverkar alltså undervisningen.
Ammert (2011, s. 27) förklarar att lärobokens betydelse har, sedan en nationell utvärdering från 1992, tonats ned till näst intill obefintlig. Lärare tonar möjligen ner betydelsen och användningen av läroboken i den egna undervisningen eftersom det inte ansetts vara
progressivt och kreativt. Trots detta är läroböckers effekt hög i vissa samhällsgrupper, menar Ammert (2011). Läroböcker är för en del av den svenska befolkning de enda böcker de läst, visar en LO-rapport från 1987. Undervisningens innehåll och genomförande har således ett stort inflytande vilket motiverar vikten av att studera innehållet och hur det presenteras i läroböckerna, menar Ammert (2011, s. 28).
10 Vidare menar Ammert (2011, s. 29) att läroböcker ingår i en didaktisk kommunikationskedja. Läroboken uttrycker vad något vill förmedla och hur det förmedlas, läroboken överför även innehållet som används och kommuniceras av någon. Han menar att denna
kommunikationskedja och läromedel kan ses utifrån tre perspektiv: processuellt perspektiv, strukturellt perspektiv och funktionellt perspektiv.
Ammert (2011, s. 34) förklarar att lärobokens funktion kan bedömas på tre olika sätt. Den första funktionen berör hur läromedlen väljs ut och hur de används. Han förstärker sitt tidigare uttalande om läroböckerna centra roll i undervisningen. Dock används läroböckerna olika mycket beroende på vilket ämne som undervisas. I och med att den statliga
granskningen försvunnit har lärarna eget ansvar i valet av läromedel (Ammert, 2011, s. 35). Den andra funktionen fokuserar på innehållet och perspektivet som förmedlas i läromedlet, förklarar Ammert (2011, s. 35). Han menar att läroböckernas innehåll och blivit mer strukturellt framställt. Till skillnad mot förr utgår perspektivet från nuet. Det samtida samhället och det närliggande skall eleverna undervisas i, förklarar Ammert (2011, s. 35). Han menar även att svenska läroböcker innehar en tydlig etnocentrism, vilket hämmar
elevernas perspektiv och förståelse för andra kulturer. Den sista funktionen berör mottagandet och hur elevers upplever perspektivet och innehållet i läromedlet. Ammert (2011, s. 37) förklara att det är mötet mellan innehållet och eleven som är i centrum. Mötet mellan eleven och innehållet öppnar upp för att undersöka vilka färdigheter och kunskaper som läroböckerna stimulerar hos eleven. Han visar på att innehållet spelar en avgörande roll för läsförståelsen hos elever med lässvårigheter men även att texter som är förenklade nödvändigtvis inte blir lättare för elever med svårigheter. Han menar därför att det är av yttersta intresse, ur ett didaktiskt och pedagogiskt perspektiv, att undersöka vilka kunskaper och färdigheter som kan relateras till läroböcker.
Skolverket gjorde en studie 2006 som bestod av ett antal intervjuer och enkätundersökningar. Dessa intervjuer och enkätundersökningar inriktade sig på lärare och elever på mellanstadiet och högstadiet i ämnena bild, samhällskunskap och engelska (Skolverket, 2006). Syftet med studien var att få kunskap om läromedlens roll i undervisning och dess funktion.
11 Studien visar att läromedlen har en betydande roll för undervisningen och att lärare använder dessa för att de har en tro att de följer ämnets syfte och kursplan om en bortser från praktiskt-estetiska ämnen. Det finns dock ingen garanti för att läromedlen som används i praktiken stämmer överens med ämnesmålen, visar studien. Trots att styrdokumentet inte har några riktlinjer eller krav på läromedlen anser lärarna att deras egna pedagogiska grundsyn och kompetens är signifikant för val av läromedel (Skolverket, 2006). Studien visar även att lärare i ”hierarkiska” ämnen oftare använder läromedel i undervisningen.
Boel Englund (1999, s. 330) förstärker bilden av läromedels starka roll i undervisningen. Läromedlets starka roll grundar sig i generalisering och hon menar dock samtidigt att läromedlets inflytande varierar beroende på vem som undervisar och på utvärderingskrav, skolnivå och skolämne. Englund (1999, s. 330) sammanfattar några framstående punkter som visar på läromedlets ställning i klassrummet.
• Om läromedelsanvändningen är majoritet under lektionens gång har läromedlets en dominerande ställning.
• Acceptans av lärarens uppgifter utifrån läromedlet visar på en dominerande ställning • Det systematiska inflytandet från läromedlen på arbetsmetoden kan endast inneha en
viss grad.
• Relationen mellan ämnesinnehållet och läromedelsstyrning är i synnerhet svårt att besvara.
• Hänsyn har oftast inte tagits till sorten lärobok vid undersökningar av läromedelspåverkan
Boel Englund (1999, s. 339) ställer sig frågande kring varför läromedel har en så stark
ställning i undervisningen. Hon menar att det finns olika faktorer som spelar in och har utifrån resultat och uppfattningar sammanfattat de i fem punkter. Likt Skolverkets studie från 2006 menar hon i sin första punkt att läromedlet används för att garantera att de följer kursplanens mål. Läromedel fungerar som auktoriteter vilket grundar sig i samhällets syn på text. Likt uppslagsböcker innehar läromedel samma auktoritära texttyp. Englund (1999, s. 339)
förklarar i sin andra punkt att läromedlen även skapar en gemensamhet och ett sammanhang i studierna och hindrar splittring hos elever och lärare. Läromedlet används även vid
hänvisning av bedömning, vilket hon beskriver i sin tredje punkt. Det blir ett underlag vid utvärdering som säkerställer alla elevers gemensamma innehåll. I den fjärde punkten menar hon att läromedlet underlättar för främst lärare i deras arbete och livet men även för eleverna.
12 Arbetsbördan blir mindre och eleverna har något att hänvisas till och är även lätt att använda utanför skolan. I den sista punkten förklarar Englund (1999, s. 340) att läromedlet har en disciplinerande roll. Eleverna blir med hjälp av läromedlet sysselsatta och förhindrar därmed kaos i klassrummet.
4. Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera läromedels definition av läroplanens begrepp språklig variation genom en tematisk analys. Analysen syftar till att undersöka hur läromedlen tematiserar språklig variation och vilka skillnader och likheter det finns mellan de olika läromedlen.
• Hur definierar olika läromedel ämnesinnehållet språklig variation sett till vilka teman som tas upp?
• Vilka skillnader och likheter finns mellan de olika läromedlen?
5. Material och metod
I uppsatsen kommer resultatet presenteras utifrån en tematisk textanalys. Textanalysens modell grundar sig i Lennart Hellspong och Per Ledins (1997) definition av textanalys. Textmodellen behövs för att systematiskt kunna analysera texter och ge en större och mindre bild av uppbyggnaden i texten. Hellspong & Ledin (1997, s. 115) förklarar att modellen syftar till att förstå textens ideationella struktur. Texten är dock inte given för alla utan blir aktuella eller intressanta i vissa situationer och för vissa läsare. Vidare förklarar Hellspong & Ledin (1997, s. 115) att textmodellen utgår från tre aspekter av en text. Dessa tre aspekter är sammanhanget eller kontexten, uppbyggnaden eller strukturen och framställningssättet eller stilen. Denna uppsats kommer fokusera på textens struktur.
Varje avsnitt i läromedlen som berör språklig variation har tematiserats i makro- och
mikrotema. Hellspong & Ledin (1997, s. 121) nämner explicita och implicita teman. Explicita teman har i syfte att synliggöra textens ämne, och syns oftast i makrotemat, medan implicita temat oftast är underförstådda och syns i enstaka stycken och meningar. Vidare menar
Hellspong & Ledin (1997, s. 121) att makrotemat vanligtvis tillkännages genom rubriceringar och blir således ett sätt att göra makrotemat explicit. Makrotemat kan även göras explicit genom en strategisk positionering och fokusering. Utifrån Hellspong & Ledins (1997, s. 118) definition av makro- och mikrotema har en tematisering gjorts.
13 För att förstå textens innehåll räcker det inte med att tematisera texten. Hellspong & Ledin (1997, s. 122) menar att vi även måste fråga oss vilka propositioner som görs på dessa teman. Det krävs alltså en förståelse för hur textens framläggs eller framställs. Till skillnad mot teman, som framställs genom nominalfraser, framställs propositionerna i satsform. Vidare förklarar Hellspong & Ledin (1997, s. 124) att det, liksom teman, även finns mikro- och makronivå i propositionerna och att de också kan vara explicita och implicita.
5.1 Läromedelsurval
Jag har valt att använda mig av tre olika läromedel som används i svenska 1 i
gymnasieskolan. Dessa är Svenska impulser 1, Kontext – svenska 1 och Svenska 1 - helt enkelt. För att försäkra mig om att läromedlen används i skolan har jag tagit kontakt med skolor i närområdet och frågat vilka aktuella läromedel som används i ämnet. Detta har gjorts för att resultatet av uppsatsen skall kunna appliceras på läromedel som används i skolan. Jag har sedermera läst igenom läromedlen för att få en uppfattning om vilka eller vilket avsnitt som berör begreppet språklig variation.
5.2 Avgränsningar
Jag har valt att fokusera på avsnitt i läromedlen som berör språklig variation och har därför valt att utesluta resterande text ur läromedlen för att det är irrelevant för syftet. Detta har gjorts för att texten skall hålla en god kvalité. De läromedel som skolorna uppgav användas, men som inte berörde språklig variation, har inte använts i uppsatsen.
Vid val av läromedel har endast skolor i Örebro använts. De läromedel som används i uppsatsen behöver nödvändigtvis inte användas i andra geografisk områden. Denna avgränsning har betydelse för att säkerställa att läromedlen är aktuella i undervisningen.
5.3 Analysmetod
Hellspong & Leding (1997, s. 117) förklarar att läsarens tankar styrs åt vissa håll av texten. Textens framställning, genom hela texten eller på vissa specifika delar, kallas för teman. Genom att ställa frågan om vad texten handlar om söker vi temat, menar Hellspong & Ledin (1997, s. 115). Temat syns oftast genom en nominalfras, eftersom vi ofta ser något som en ”sak”. Genom hela uppsatsen har jag fokuserat på att finna vilka teman som finns i de valda läromedlen. Frågan om vad texten handlar om har alltid ställts för att finna ut dessa teman. Detta har gjorts för att försäkra att resultatet är tillräckligt pålitligt.
14 När vi talar om ett huvudämne eller ett makrotema handlar det om frågor som rör hela texten, menar Hellspong & Ledin (1997, s. 118). Dessa makroteman kan även delas in i andra ämnen och fungerar som underämne, eller mikroteman. Hellspong & Ledin (1997, s. 118) menar att denna hierarki har betydelse för textens skall ha en sammanhållen framställning. Vidare menar de att ett mikrotema för hela texten kan fungera som ett makrotema för ett stycke eller mening. För att tydliggöra ett ämne eller tema upplyser ofta texten själv om vilket ämne eller tema som skall beröra, förklarar Hellspong & Ledin (1997, s. 121). Detta används vanligen i huvudavsnitt eller kapitel och gör makrotemat explicit. Genom att sätta ut en rubrik signalerar texten om avsnittets eller kapitlets makrotema. Vidare menar Hellspong & Ledin (1997, s. 121) att makrotemat kan göras explicit genom positionering och fokusering. Exempelvis kan makrotemat placeras strategiskt i texten eller synliggöras genom kursivering. Det
underförstådda, det implicita, syns oftast i meningar och stycken, förklarar Hellspong & Ledin (1997, s. 121).
I analysen undersöker jag makro- och mikroteman i texterna, och visar även hur ett mikrotema kan fungera som ett makrotema. Utöver dessa teman har övergripande
makroteman, som symboliserar ett kapitels makrotema, hittats. Det övergripande makrotema har sedan, genom rubriceringen och texter, fördelats i makro- och mikroteman. Även om det inte är uttalat att kapitlet berör språklig variation kan jag genom makro- och mikroteman utläsa att avsnittet berör språklig variation. Jag har även valt att inte använda alla texter då de skulle ta för mycket plats. Istället har jag använt en tabell som visar vilka makro- och
mikroteman som tas upp i de valda kapitel som berör språklig variation. Detta har gjorts för att syftet är att finna hur läromedlen definierar språklig variation sett till vilka teman som tas upp och hur de framställs. I figur 1 visas ett analysschema för identifiering av makro- och mikroteman.
15 Figur 1. Analysschema för identifiering av makro- och mikrotema
Övergripande
makrotema
Makrotema
Mikrotema
Mikrotema
Makrotema
Mikrotema
Mikrotema
Makrotema
Mikrotema
Mikrotema
Makrotema
Mikrotema
Mikrotema
16 Hellspong & Ledin (1997, s. 122) förklarar att det är viktigt att svara på vilka propositioner texten gör om sina teman. Propositioner betyder något som framställs eller framläggs, det blir påstående om ett tema. Vidare förklarar de att det är propositioner som sammanfattar
innehållet i en hel text eller en del av den som är intressant. Dessa propositioner har, likt teman, makro- och mikropropositioner, förklarar Hellspong & Ledin (1997, s. 122). Makropropositioner handlar om det som kort sammanfattar huvudbudskapet medan mikropropositioner är det underförstådda.
Jag har valt att, genom exempeltexter, visa hur jag har funnit både makro- och mikroteman. Dessa exempeltexter har sedermera använts till att även finna ut makro- och
mikropropositioner utifrån de exemplifierade teman. Detta har gjorts för att visa hur dessa teman framställs i texten. För att inte göra resultatet övermäktigt har vissa exempeltexter valts ut och använts vid identifiering av teman och propositioner.
6. Resultat
6.1 Svenska impulser 1
Det kapitel som berör språklig variation i Svenska impulser 1 av Carl-Johan Markstedt & Sven Eriksson (2008) blir det övergripande makrotemat för hela kapitlet. De rubriker som framkommer under det kapitel som berör språklig variation blir makrotema för det avsnittet. Rubricering av avsnittet gör således makrotemat explicit. Mikroteman framkommer genom de stycken som tillhör rubriken och makrotemat. I figur 2 visas de makro- och mikroteman som jag funnit. Språklig variation berörs under sidorna 228-248, alltså 21 sidor av totalt 279.
17 Figur 2. Makro- och mikrotema i Svenska impulser 1
Koll på språket Svenska språket Språkets känslor Språkets användning i praktiken Språkattityder Ditt språk Språkets egendom Språkets identitetsskapande Gruppens språk Språkets påverkan Språkets användning Språket som gemenskap Slangord Slangords funktion Slangords förändring Språk och kön Skillnader Förväntningar Samtalsstil Dialekt Dialekter Definition av dialekter Dialektkarta Dialekter och språk Fördomar Exempel Nya dialekter Sociolekter Definition av sociolekter Skillnader Förändringar i livet Exempel
18 6.1.1 Exempel på makro- och mikrotema i ”Svenska impulser 1”
I Svenska impulser 1 av Carl-Johan Markstedt & Sven Eriksson (2008) berörs språklig variation från sidan 229-248 och rubriceras ”Koll på språket”. Texterna har tydliga
makroteman som styr framställningen. Hellspong & Ledin (1997, s. 120) beskriver en sådan text som monotematisk. I figur 2 delas texten in i olika teman från sida 229-248, ett
makrotema och flera mikroteman ingår i texterna.
Koll på språket
Språket förblir människans värdefullaste tillgång. Det är språket som gör samtal möjligt. Språk och samtal gör människan till människa (Markstedt & Eriksson, 2012, s. 229).
Rubriken talar om för oss vad texten handlar om: ”Koll på språket”. Det är ett övergripande ämne för texten och blir därför makrotemat. Det är en tydlig rubricering som är strategiskt placerad i mitten samt innehar en större storlek än resterande text som gör makrotemat explicit. Därefter finner vi ”språkets tillgång” som ett underämne och fungerar som ett mikrotema för texten. Dock förklarar Hellspong & Ledin (2010) att mikroteman även kan fungera som makroteman för olika delar av texten. ”Språkets tillgång” blir i det här fallet även makrotemat för hela stycket. Textens tema handlar om att informera läsaren om språkets tillgång och förbereda den för innehållet i avsnittet.
Koll på språket (Makrotema för texten)
Språkets tillgång (Makrotema för stycket, mikrotema i texten) Språkets möjlighet (Makrotema för mening 3, mikrotema i stycket) Språket och människan (Makrotema för mening 4, mikrotema i stycket)
Svenska för alla
Språk väcker känslor. Nästan alla har en åsikt om vad som är fint eller fult, bra eller dåligt, lämpligt eller opassande i språkbruket.
Det här kapitlet handlar om hur språket, ditt och andras, används i praktiken. Du kommer att få lära dig att svenska kan talas på flera olika sätt. Men först och främst ska du få ta pulsen på dig själv och testa hur dina attityder till språk ser ut. Välkommen att ta plats i Heta stolen (Markstedt & Eriksson, 2012, s. 230).
19 Ovanstående text rubriceras ”Svenska för alla” och det svenska språket blir således
makrotemat för texten. Rubriken har fetare stil samt annat typsnitt vilket gör makrotemat explicit genom en strategisk placering och fokusering. Vidare blir ”språkets känslor” makrotemat för stycke 1 och mikrotema för texten. I nästa stycke blir ”språkets praktik” makrotemat och fungerar som mikrotema för texten. Det sista mikrotemat i detta stycke blir ”språkattityder”.
Svenska språket (Makrotema för texten)
Språkets känslor (Mikrotema i texten, makrotema för stycke 1) Språkets praktik (Mikrotema i texten, makrotema i stycke 2). Språkattityder (Mikrotema i texten, mikrotema i stycke 2) 6.1.2 Propositioner i ”Svenska impulser 1”
För att visa vad texten säger om sina teman blir det viktigt att finna vilka propositioner som texten gör om dessa teman. För att förenkla, och förtydliga, kommer tidigare exempel från tematiseringen användas för att finna propositionerna i texten. Den fetmarkerade texten är textens makro- och mikroteman som följs av makro- och mikropropositioner.
Svenska språket kan talas på olika sätt, berör alla och används olika av alla individer (makroproposition för texten)
Språket väcker känslor eftersom nästan alla har en åsikt om vad som är lämpligt eller opassande i språkbruket (mikroproposition för texten)
Språkets praktik skiljer sig från varje individ (mikroproposition för texten)
6.2 Kontext – svenska 1
I Kontext – svenska 1 av Eva Hedencrona & Karin Smed-Gerdin (2011) berörs språklig variation i två avsnitt. Dessa avsnitt är ”Kontext – språk i olika sammanhang” och ”Relationer – språk och litteratur”. Språklig variation berörs på sida 26–39 och 192–199, alltså 22 sidor av 262 sidor. De två kapitel som berör språklig variation blir de övergripande makroteman för texterna. Rubriceringen av dessa kapitel gör således det övergripande makrotemat explicit. I varje övergripande makrotema finns även makroteman och mikroteman till dessa. I figur 3 visas de makro- och mikroteman som jag hittat.
20 Figur 3. Makro- och mikrotema för Kontext – svenska 1
Språk i olika sammanhang
Formellt och informellt språk
Skillnader mellan formellt och informeltl språk
Regler och normer
Språksociologi
Olikheter
Uttryck
Gruppspråk Olika varianter av gruppspråk
Språklig repertoar Situationsbaserat Anpassning Kommunikativ kompetens Dialekter Dialekters definition
21 Figur 4. Makro- och mikrotema för Kontext – svenska 1
Relation i språk Ungdomsspråk Definition av ungdom Språkanvändning Rinkebysvenska Definition av rinkebysvenska Teknikens påverkan på språket Slang Slang och samhörighet Nyspanade av ord Ständig förändring av slang Sms, chatt, blogg och dagbok Skriftlig kommunikation Kommunikation genom skrivet språk
22 6.2.2 Exempel på makro- och mikrotema i ”Kontext – svenska 1”
I Kontext – svenska 1 (Hedencrona & Smed-Gerdin, 2011) finns makro- och mikrotema. Ovan ges en översikt över vilka makro- och mikroteman jag hittat. Mikrotemat görs explicit genom rubriceringar och strategisk positionering och fokusering på samma sätt som i Svenska impulser 1. Mikroteman hittas genom olika stycken och meningar och fungerar ibland som makrotema för tillhörande stycke. Nedan citeras en text från Kontext – svenska 1 av
Hedencrona & Smed-Gerdin (2011) för att visa hur makro- och mikroteman framtagits.
Dialekter
En dialekt är ett ”språk” som talas inom ett visst geografiskt område. I Sverige finns det sex stora dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. Inom varje dialektområde finns det många varianter. Det finns till exempel både bohuslänska, nordbohuslänska och kostermål.
Dialekterna har olika ordförråd, uttal och intonation. I Skåne betyder ordet ”påg” kille eller pojke och man uttalar r skorrande. När en norrlänning och en göteborgare talar är det lätt att göra att de lägger betoningen på olika sätt (Hedencrona & Smed-Gerdin, 2011, s. 38).
Makrotemat för detta avsnitt blir explicit genom rubriceringen ”dialekter”. I Hedencrona & Smed-Gerdin (2011) fokuseras även rubriken genom ett större typsnitt och en annan färg än övrig text. Texten berör dialekter och blir således makrotemat för texten där mikroteman ingår för varje stycke av texten. I första stycket är mikrotemat ”dialekters definition”. Läsarna blir informerade om vad dialekter innebär och vilka de sex stora områdena är. Det andra
mikrotemat, som tillhör stycke 2, blir ”skillnader mellan dialekter”. Valet av mikrotemat grundar sig i att texten informerar läsaren om vilka skillnader det finns mellan de olika dialekterna genom att visa på olika användningar av ord och uttal.
Dialekter (Makrotema för texten)
Dialekters definition (Makrotema för stycket, mikrotema i texten)
23 Nedanstående text skiljer sig inte från exempeltexterna innan. Rubriceringen är i en annan färg och större typsnitt vilket gör makrotemat ”rinkebysvenska” explicit. Makrotemat blir alltså strategisk fokuserad och rubricerat med större typsnitt för att göra makrotemat synligt. Därefter definieras rinkebysvenska vilket blir mikrotemat för första stycket i texten,
”definition av rinkebysvenska”. Information ges till läsarna om bakgrunden och definitionen av rinkebysvenska. Det andra stycket, och det andra mikrotemat för texten, handlar om ”teknikens påverkan på språket”. Vi blir informerade om att den moderna tekniken är något som ungdomar tar till sig snabbt och som påverkar språkbruket hos ungdomarna.
Rinkebysvenska
Rinkebysvenska, shobresvenska eller blattesvenska brukar man kalla det sätt att tala som uppmärksammades på 1980-talet. Det används främst av ungdomar och är ett språkbruk som har både en multikulturell och flerspråkig bakgrund. Talar man rinkebysvenska betyder det inte att man inte kan svenska utan att man talar den dialekten med sina kompisar och att man kan växla till ”vanlig” svenska när man talar med någon annan. Ungdomar idag har också varit snabba att ta till sig den moderna tekniken med till exempel sms, e-post, chatt och bloggar och språket som används där ligger nära talspråket med många förkortningar och symboler (Hedencrona & Smed-Gerdin, 2011, , s. 193).
Rinkebysvenska (Makrotema för texten)
Definition av rinkebysvenska (Makrotema för stycket, mikrotema för texten) Teknikens påverkan på språket (Makrotema för stycket, mikrotema för texten) 6.2.2 Propositioner i ”Kontext – svenska 1”
Ovanstående makro- och mikroteman framställs på olika sätt och nedan visar exempel på makro- och mikropropositioner. Dessa propositioner ämnar visa hur texten och teman framställs för att förstå innehållet i texten (Hellspong & Ledin, 1997, s. 122). Även i detta avsnitt, i likhet med avsnittet om Svenska impulser 1, kommer exempel från tidigare
tematiseringar användas för att tydliggöra. Texten som är fetmarkerad markerar makro- och mikroteman i texten och följs av makro- och mikropropositioner.
24 Dialekter varierar beroende på vilket geografiskt område individen tillhör (makroproposition för texten).
Dialekters definition beskriver att det finns olika varianter av dialekter i olika geografiska områden (mikroproposition för texten).
Skillnader mellan dialekter syns bland annat genom ordförråd, uttal och intonation (mikroproposition för texten).
6.3 Svenska 1 – helt enkelt
I Svenska 1 – helt enkelt av Annika Nilsson & Lena Winqvist (2016) framgår språklig variation tydligt. Kapitel 6 rubriceras ”språklig variation” och blir därför det övergripande makrotemat för texten. Språklig variation berörs i 31 sidor av totalt 270 sidor i Svenska 1 – helt enkelt. Makro- och mikroteman i det berörda kapitlet tas fram genom rubriceringen och tillhörande texter. I figur 4 nedan presenteras funna makro- och mikroteman i avsnittet som berör språklig variation.
25 Figur 5. Makro- och mikrotema för Svenska 1 – helt enkelt
Språklig varation
Kronolekt
Exempel på kronolekter
Äldre och yngre generation Samhörigheter genom språk och ålder Status genom språkanvändning Variernade språk i kontexten Sexolekter Kvinnors språk Mäns språk
Manligt och kvinnligt
Språk i förändring
Språk i ständig förändring
Anledning till förändring
Konsekvenser av förändring
Dialekter
Definition av dialekt
Dialekt som social markör
Dialekt som status
Skillnader mellan dialekt och språk Dialekter och
urbanisering
Informellt och formellt språkbruk
Skillnader mellan informellt och formellt
Informellt och formell språkanvändning
26 6.3.1 Exempel på makro- och mikrotema i ”Svenska 1 – helt enkelt”
I Svenska 1 – helt enkelt av Nilsson & Winqvist (2016) tydliggörs avsnittet som berör språklig variation genom att kapitlet rubriceras tydligt med begreppet. Figur 5 ovan visar vilka makro- och mikroteman som hittats när jag läst avsnittet. Alla makroteman är explicita genom sin rubricering och strategiskt valda fokusering och positionering. Detta blir explicit genom en fetare stil på rubriken och ett större typsnitt. Mikroteman har sedan framtagits med hjälp av texten under rubriken. För att tydliggöra hur makro- och mikroteman har tagits fram citeras Nilsson & Winqvist (2016) nedan.
Dialekter – regionala språkliga varianter
En dialekt beskriver tal som är typiskt för ett avgränsat geografiskt område. Har man tät kontakt med andra människor i sin nära omgivning utvecklar man en gemensam språklig variant. Den kommer att skilja sig från den som talas i andra områden med andra
kontaktnät. Dialekter skiljer sig åt i fråga om uttal, böjning, ordförråd och meningsbyggnad. Gränserna mellan olika dialektområden är suddiga. Det är ju inte så att man byter dialekt på gränsen mellan Småland och Skåne, utan det handlar snarare om successiva övergångar (Nilsson & Winqvist, 2016, s. 234).
Som tidigare läromedel skiljer sig inte detta vad gäller rubriceringen. Makrotemat ”dialekter” blir explicit genom en rubricering och i läromedlet synliggörs makrotemat tydligt genom en fetare stil, större typsnitt och versala bokstäver. Valet av makrotema blir tydligt då
rubriceringen synliggör makrotemat, vi får tidig information om vad texten kommer beröra. Mikrotemat för texten blir i det här fallet ”dialekters definition” då texten och stycket ämnar informera om vad dialekt är och vad det innebär. Viktigt att poängtera är att det finns fler mikroteman i makrotemat. Dessa exemplifieras inte för att minimera risken för långa utdrag och citat.
Dialekter (Makrotema för texten).
27
Sexolekter – manligt och kvinnligt språk
Pratar män och kvinnor olika? En amerikansk undersökning från 1991 om vardagliga samtal i hemmet visat att kvinnor håller igång samtal, talar mest och är engagerade genom att stödja och uppmuntra varandra i samtalet. De behandlar också flera olika ämnen. Generellt talar man om att kvinnor är mer försiktiga, lindar in sitt budskap och talar om upplevelser och känslor.
Samma undersökning visade att män talar mer formellt, längre och växlar samtalsämne mer markerat. Enligt undersökningen ger de varandra färre samtalsstödjande signaler i form av hummande. Generellt sett brukar mäns tal beskrivas som mer rakt på sak, att de levererar och informerar utan att linda in sitt budskap. Det är dock viktigt att tänka på att
undersökningen är gjord i USA och att Sverige är mer jämställt, vilket också visar sig i språket (Nilsson & Winqvist, 2016, s. 230).
I detta citat görs återigen makrotemat synligt genom dess rubricering. I läromedlet är
rubrikerna genomgående i fetare stil och större typsnitt. Rubrikerna blir strategiskt fokuserad och positionerad genom dessa val av författarna. Makrotemat för denna text är ”Sexolekter” i och med dess rubricering. I det första stycket finner vi mikrotemat ”kvinnors språk” som berör hur kvinnor generellt pratar utifrån en amerikansk undersökning från 1991. Vi får en bild av hur kvinnor för sig i kommunikation och vilka generella drag de innehar. Det andra mikrotemat, som berör det andra stycket, är ”mäns språk”. I detta stycke informeras vi om hur män generellt kommunicerar utifrån samma undersökning som i tidigare stycke.
Sexolekter (Makrotema för texten).
Kvinnors språk (Makrotema för stycket, mikrotema för texten). Mäns språk (Makrotema för stycket, mikrotema för texten). 6.3.2 Propositioner i ”Svenska 1 – helt enkelt”
De framtagna makro- och mikroteman i Nilsson & Winqvists (2016) läromedel framställs på olika sätt. För att tydliggöra hur makro- och mikroteman framställs exemplifieras ett citat från tidigare avsnitt. Detta har även gjorts i tidigare berörda läromedel i resultatet. Den
fetmarkerade texten berör makro- och mikroteman och efterföljande text berör makro- och mikropropositioner.
28 Dialekter beskriver tal som är typiskt avgränsade geografiskt (makroproposition för texten). Dialekters definition beskriver att de skiljer sig från varandra i fråga om uttal, böjning, ordförråd och meningsuppbyggnad (mikroproposition för texten)
6.4 Skillnader och likheter mellan läromedlen
I de utvalda läromedlen finner vi både likheter och skillnader. Bland annat kan vi hitta återkommande makroteman i läromedlen samt likheter i mikroteman. Det finns även
skillnader mellan de olika läromedlen. Det blir därför intressant att beskriva detta för att skapa en tydligare bild av de olika läromedlen och begreppet språklig variation.
6.4.1 Likheter mellan läromedlen
Det finns flera makroteman som är återkommande i de olika läromedlen. Trots detta är det endast makrotemat ”dialekter” som används i alla tre läromedel. Förutom makrotemat ”dialekter” finner vi makroteman som berörs i minst två av de valda läromedlen. Dessa är gruppspråk, slangord, språk och kön och informellt och formellt språkbruk.
29 Figur 6. Tabellöversikt över likheter mellan valda läromedel. Tabellen visar funna
makroteman och vilka som används i läromedlen.
Svenska 1 – helt enkelt
Kontext – svenska 1 Svenska impulser 1
Svenska språket x Ditt språk x Gruppens språk x x Slangord x x Språk och kön x x Dialekter x x x Sociolekter x Formellt & informellt språk x x Språksociologi x Kronolekt x Språk i förändring x Ungdomsspråk x Språklig repertoar x
Vad gäller ämnenas propositioner kan vi hitta likheter i bland annat makrotemat ”dialekter”. Makropropositionen för temat är densamma. Läromedlen är tillsammans eniga om att
dialekter avgränsar sig geografiskt. Trots att mikropropositionen inte är exakt likvärdig säger de samma sak. Läromedlen menar att dialekter skiljer sig åt utifrån bland annat ordförråd och uttal. Alltså är läromedlen eniga om begreppet dialekt eftersom de definierar dem likvärdigt. Detta blir en styrka hos läromedlen eftersom det framställs likadant.
30 I alla tre läromedel får språklig variation likvärdigt utrymme. Begreppet berörs i ungefär en tiondel av bokens innehåll i alla tre läromedlen. Det skiljer sig alltså inte hur mycket plats begreppet får i undervisningen om läromedlet är centralt i undervisningen.
6.4.2 Skillnader mellan läromedlen
Kontext – Svenska 1 av Hedencrona & Smed-Gerdin (2011) skiljer sig något från de andra läromedlen. Språklig variation berörs i två olika kapitel där språk i olika sammanhang och relation i språk är de övergripande makroteman. Denna fördelning kan ses som en styrka för att tydliggöra vad avsnittet kommer handla om. Det kan även ses som en svaghet om både lärare och elever inte förstår att språklig variation berörs i två kapitel.
Nilsson & Winqvists (2016) Svenska 1 – helt enkelt är på flera vis tydliga i sitt sätt att framställa temat språklig variation. Detta skiljer sig jämfört med de andra läromedlen som är mindre tydliga i sin markering av teman. Detta ses bland annat genom en tydligare
rubricering, fetare stil och större typsnitt.
7. Diskussion
I undersökningen kring läromedels definition av språklig variation har makro- och
mikroteman och propositioner framtagits. Utifrån dessa resultat blir det intressant att diskutera huruvida läromedlen skiljer sig och liknar varandra. Detta blir intressant eftersom vi får en bild av hur olika läromedel definierar begreppet språklig variation. I de avsnitt där de liknar varandra blir det intressant att diskutera huruvida likheterna är styrkor eller svagheter samt i de avsnitt som skiljer sig.
Det blir även intressant att diskutera läromedlen. Begreppets utrymme i läromedlen i relation till resterande innehåll kan ge en tydligare bild om läromedlen. Dock bör en ha i åtanke att uppsatsen inte syftar till att värdera attityder eller dylikt kring språklig variation i läromedlen.
31
7.2 Skillnader och likheter mellan läromedlen
De skiljaktigheter som finns mellan de olika läromedlen kan ses som styrkor och svagheter hos varje enskilt läromedel. Nilsson & Winqvists (2016) Svenska 1 – helt enkelt är tydligare i sin framställning av temat än de andra läromedlen. Rubriceringen kring avsnittet är ”språklig variation” och blir således en styrka för läromedlet. Detta skiljer sig från de andra läromedlen som kräver en noggrannare överblick i rubriker och texter. Lärare och elever får således en tydlig markör om makrotemat. Detta bör således skapa en trovärdighet kring innehållet att det kommer beröra begreppet. Risken med att rubricera begreppet i kapitlet skulle möjligtvis vara att lärare och elever bortser från annat relevant innehåll som berör språklig variation.
De likheter som finns mellan de olika läromedlen är framför allt temat ”dialekter” men även ”gruppspråk”, ”slangord”, ”språk och kön” och ”informellt och formellt språkbruk” som fungerar som teman i två läromedel. Det betyder nödvändigtvis inte att innehållet är
detsamma i alla läromedel utan ger oss en inblick i vilka teman som berörs. Det ger oss dock en försäkran om att läromedlen följer ämnesplanen utifrån begreppet språklig variation. De avsnitt som skall beröras enligt läroplanen berörs, vilket skapar en trovärdighet. Likheten finner jag även i propositionerna som är utvalda där temat ”dialekt” definieras likvärdigt hos alla läromedel.
7.1 Läromedel
I denna uppsats var syftet att undersöka begreppet språklig variation i läromedel utifrån en tematisk analys. De teman som jag har hittat grundar sig i Hellspong & Ledin (1997) definition. Trots att Markstedt & Erikssons (2008) Svenska impulser 1 är skriven innan nya läroplanen LGY11 används den i det utvalda området. Det behöver nödvändigtvis inte vara en svaghet eftersom vi, genom de teman som hittats i läromedlet, kan försäkra oss om att den följer läroplanen och det centrala innehållet kring språklig variation. Risken med att lärare och skolor själva får välja läromedel skulle kunna vara att läromedlet är gammalt och inte berör nutida läroplan. De teman som hittats i läromedlen är alla förankrade i läroplanens begrepp språklig variation.
I varje läromedel var samtliga avsnitt och texter rubricerade. Rubrikerna var även i versaler, fet stil och större typsnitt. Detta gör teman enklare att hitta eftersom de blir explicita. Det blir en styrka för läromedlet eftersom lärare och elever, genom strategisk positionering och fokusering, tidigt får berättat vad texten kommer att handla om.
32 Det är tydligt utifrån de funna makro- och mikroteman att läromedlen följer styrdokumentens mål och syfte med ämnet. Läroplanens definition stämmer delvis överens med läromedlens definition. Den nya reviderade versionen har lagt till den digital inverkan på språket vilket endast Kontext – svenska 1 berör. I detta läromedel berörs makrotemat ”sms, chatt, blogg och dagbok” och mikrotemat ”teknikens påverkan på språket”.
Det ger dessa läromedel en trovärdighet för lärare och skolor att använda eftersom de följer större delarna av läroplanen. Möjligtvis behövs de läromedel som inte berör digital inverkan kompletteras med andra läromedel för att beröra hela centrala innehållet. På grund av att jag avgränsat mig till tre läromedel går det inte att utesluta att det finns läromedel som används i undervisningen som inte följer detta.
7.2 Metoddiskussion
Genom att fråga sig vad texten har för huvudbudskap får du reda på vilket tema texten har, menar Hellspong & Ledin (1997). Denna tematisering kan riskera att bli individuell. Mina uppfattningar om textens huvudbudskap behöver inte stämma överens med någon annans uppfattningar. Det finns alltså en risk att samma analys av en annan individ får ett annat resultat. Jag menar att det även finns en större risk att mikrotemat skiljer sig än makrotemat. Detta grundar jag i att makroteman oftast synliggörs genom rubriceringar, positionering och fokusering till skillnad mot mikroteman som är underförstådda. Jag anser att en strategiskt positionerad och fokuserad rubrik är lättare att tematisera.
7.3 Implikationer
En slutsats av dessa resultat är att läromedlen förhåller sig väl till läroplanen trots att den statliga kontrollen av läromedel försvann 1991. Dock är det viktigt att påpeka att denna undersökning endast är lämplig på dessa läromedel och fungerar inte som en generell bild. Det finns en risk att läromedel kan vara uråldriga och inneha felaktiga definitioner och teman. Därför finns ett definitivt behov av att vara noggrann som lärare vid valet av läromedel. Om det finns läromedel med värderingar som inte stämmer överens med dagens värderingar blir det ytterst viktigt att lärare och skolor kontroller läromedlen innan användning.
En möjlig metod för att hantera denna fråga skulle kunna vara att återinföra den statliga kontrollen av läromedlen. Det skapar en trygghet för skolor och lärare att läromedlen innehåller rätt kunskap. Återinförandet av statlig kontroll behöver dock nödvändigtvis inte säkerställa att läromedlen inte blir uråldriga.
33
7.4 Förslag till framtida forskning
Förslaget till den framtida forskningen grundar jag i den reviderade versionen av läroplanen som kom ut 2017 där den digitala inverkan på språkbruket lagts till. Framtida forskning inom detta område vad gäller digitala inverkans roll i språkbruket skulle vara värdefulla för att få en större förankring i den reviderade läroplanen. Forskningen om den digitala inverkan skulle bidra till en större förståelse för den tekniska utvecklingens påverkan på ungdomar och elevers språkbruk. Exempelvis skulle läromedels funktion utifrån den digitala inverkan studeras genom användandet av smart-boards, ”paddor” eller liknande tekniska prylar som läromedel.
34
8. Referenslista
Ammert, Niklas. (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Edlund, Ann-Catrine., Erson, Eva. & Milles, Karin. (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Einarsson, Jan. (2009). Språksociologi. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. I Pedagogisk Forskning i Sverige 4. 327–348
Hedencrona, Eva., & Smed-Gerdin, Karin. (2011). Kontext - Svenska 1. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart., & Ledin, Per. (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth. (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk: ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Markstedt, Carl-Johan., & Eriksson, Sven. (2008). Svenska impulser. 1 : [svenska A]. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Korsell, Ingela. (2007). Läromedel: det fria valet? : om lärares användning av läromedel. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket (2006). Läromedels roll i undervisningen. Hämtad 2017-12-01
https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=935142&toolAttachmentId=179862
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad 2017-12-10 https://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 Skolverket (2011). Om ämnet Svenska. Hämtad 2017-12-10
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261641!/SVE-Kommentarer.pdf
Skolverket (2017). Läroplan – Gymnasieskolan [rev.]. Hämtad 2017-12-11
35 Sundgren, Eva. (red.) (2013). Sociolingvistik. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. Winqvist, Lena. & Nilsson, Annika. (2014). Svenska. 1 – helt enkelt. Lund: NA.
