Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköping University Linköpings Universitet
Examensarbete
LITH-ITN-EX--03/011--SE
Avfall på byggarbetsplatsen
statistik som hjälper platschefen
Johanna Svensson
2003-06-02
LITH-ITN-EX--03/011--SE
Avfall på byggarbetsplatsen
statistik som hjälper platschefen
Examensarbete utfört i produktionsteknik
vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus Norrköping
Johanna Svensson
Handledare: Lars Fredriksson
Examinator: Madjid Taghizadeh
Rapporttyp Report category Licentiatavhandling X Examensarbete X C-uppsats D-uppsats Övrig rapport _ ________________ Språk Language X Svenska/Swedish Engelska/English _ ________________ Titel
Avfall på byggarbetsplatsen- statistik som hjälper platschefen
Författare Author Johanna Svensson
Sammanfattning Abstract
The purpose of this report is to find a model of statistics for construction and demolition waste, which makes it useful for the local manager at the building site. The intention with the model is that it will be used as a support of the local manager, to direct his project towards reduced strain of the environment. The model will also be used to make it easier to control that the claims from authority and aims for the environment are achieved.
To familiarise with the subject waste handling within the building and construction sector I have done a literature search. I have also been studying rules and regulations regarding the waste handling. The main investigation is based on interviews with local managers. I have also spoken to waste contractors to get their view in the subject. To get to know how the local manager want the statistics formed I have made an opinion poll.
The investigations have indicated that it is unusual that the statistics is used at the building site at all. Among the local managers there are an interest thought in having the statistics as a result of the separation of construction and demolition waste and an encouragement to go further with it.
Economical information was in great demand in the statistics, because economy control most of the manager’s work. The local manager experiences that the accessibility of checking up how much of the waste that goes to deposition is good. In fact this is a problem, as part of the unsorted waste goes to deposition in next stage. Most of the statistics of the waste contractors don’t specifying how much.
ISBN
_____________________________________________________ ISRN LITH-ITN-EX--03/011--SE
_________________________________________________________________
Serietitel och serienummer ISSN
Title of series, numbering ___________________________________
Nyckelord Keyword
Bygg- och rivningsavfall, byggarbetsplatsen, avfallsstatistik,avfallshantering
Datum Date
2003-06-02
URL för elektronisk version
Avdelning, Institution Division, Department
Institutionen för teknik och naturvetenskap Department of Science and Technology
Sammanfattning
Syftet med mitt arbete är att hitta en modell som gör statisktiken för bygg- och rivningsavfall användbar för platschefen på byggarbetsplatsen. Modellen ska hjälpa platschefen att styra mot minskad miljöbelastning i sitt projekt, samt göra det lätt att kontrollera att krav från
myndigheter och uppsatta miljömål uppfylls.
Med hjälp av litteraturstudier har jag satt mig in i ämnet avfallshantering inom byggsektorn. Jag har även genom studier av lagar och förordningar tagit reda på vilka regler som gäller för avfallshanteringen. Själva undersökningen grundar sig i intervjuer av platschefer. Jag har även samtalat med avfallsentreprenörer, för att få deras åsikter i frågan. För att få ytterligare information om hur statistiken bör vara utformad har jag gjort en enkätundersökning. Undersökningarna visade att de flesta inte använde sig av statistiken på byggarbetsplatsen. Många hade ändå ett intresse av använda den som ett resultat på arbetet med källsorteringen och en uppmuntran till vidare arbete med detta.
Det som var mest efterfrågat i statistiken var ekonomiska uppgifter, eftersom det mesta styrs av ekonomin. Platschefernas anser att det är lätt att kontrollera hur mycket avfall som går till deponi med hjälp av statistiken. Det finns dock svårigheter med detta, då viss del av det osorterade avfallet går till deponi, utan att den mängden alltid redovisas.
Abstract
The purpose of this report is to find a model of statistics for construction and demolition waste, which makes it useful for the local manager at the building site. The intention with the model is that it will be used as a support of the local manager, to direct his project towards reduced strain of the environment. The model will also be used to make it easier to control that the claims from authority and aims for the environment are achieved.
To familiarise with the subject waste handling within the building and construction sector I have done a literature search. I have also been studying rules and regulations regarding the waste handling. The main investigation is based on interviews with local managers. I have also spoken to waste contractors to get their view in the subject. To get to know how the local manager want the statistics formed I have made an opinion poll.
The investigations have indicated that it is unusual that the statistics is used at the building site at all. Among the local managers there are an interest thought in having the statistics as a result of the separation of construction and demolition waste and an encouragement to go further with it.
Economical information was in great demand in the statistics, because economy control most of the manager’s work. The local manager experiences that the accessibility of checking up how much of the waste that goes to deposition is good. In fact this is a problem, as part of the unsorted waste goes to deposition in next stage. Most of the statistics of the waste contractors don’t specifying how much.
1. Inledning... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Syfte ... 1
1.2 Metod och källor... 1
1.3 Omfattning och avgränsningar ... 2
2. Teoretisk bakgrund ... 3
2.1 Bygg- och rivningsavfall i Sverige... 3
2.2 Lagar och förordningar ... 4
2.2.1 Plan- och bygglagen... 4
2.2.2 Miljöbalken ... 5
2.2.3 Avfallsförordningen ... 6
2.2.4 Förordningen om deponering av avfall ... 6
2.2.5 Avfallspolitik inom EU ... 7
2.3 Byggbranschens miljömål... 8
2.3.1 Byggsektorns kretsloppsråd ... 8
2.3.1.1 Miljöprogrammet 2003 ... 8
2.3.2 Byggföretagens miljöarbete ... 9
2.3.3 Återanvändning och återvinning ... 9
2.3.3.1 Bygg Igen... 9
2.3.3.2 Återvinning inom anläggningsområdet ... 10
2.4 Ekonomi ... 11 2.5 Avfallsstatistik ... 12 3 Avfallet från NCC ... 15 3.1 Miljömål ... 15 3. 2 Avfallsstatistik ... 15 3.2.1 Norrköping... 15 3.2.2 Linköping... 16 3.2.3 Jönköpings län... 16
3.2.4 Örebro län ... 17 3.2.4.1 Örebro ... 17 3.2.4.2 Nora-Lindesberg ... 18 3.2.4.3 Askersund – Laxå... 18 3.2.4.4 Karlskoga ... 18 3.2.5 Skövde... 18 3.2.6 Eskilstuna... 19 3.2.7 Nyköping... 19 3.2.8 Sammanfattning ... 20 3.2.9 Platschefernas åsikter ... 20 3.3 Planering av avfallshantering... 21
3.4 Hantering av avfallet på arbetsplatsen... 22
3.5 Motivation ... 22 4. Avfallsentreprenörerna ... 25 4.1 Sita Sverige AB ... 25 4.1.1 Avtalet... 25 4.1.2 Byggsektorns miljöprogram 2003... 26 4.1.3 Statistik ... 26 4.1.4 Återvinning ... 27 4.1.5 Avfallsplaneringen ... 27 4.2 Ragn-Sells... 28 4.2.1 Miljömål... 28 4.2.2 Statistik ... 28 4.2.3 Återvinning ... 28 4.2.4 Avfallshantering... 29 4.2.5 Rent bygge ... 29 5. Resultat ... 31 5.1 Slutsatser... 31
5.2 Analys ... 33
5.3 Förslag till redovisning av avfallsmängder ... 35
5.4 Rekommendationer... 37
6. Avslutande diskussion... 39
7. Begrepp... 41
8. Referenser... 43
8.1 Litteratur... 43
8.2 Lagar och förordningar ... 43
8.3 Elektroniska källor... 44
Bilaga 1 – Exempel med fiktiva avfallsmängder och kostnader... 45
Bilaga 2 - Statistik enligt Sitas modell i Norrköping... 46
Bilaga 3 - Statistik enligt Ragn-Sells modell i Linköping ... 48
Bilaga 4 – Statistik enligt JRABs modell i Jönköping ... 49
Bilaga 5 – Statistik enligt Ragn-Sells modell i Örebro ... 57
Bilaga 6 – Statistik enligt NLF i Nora – Lindesberg ... 59
Bilaga 7 – Statistik enligt LBC ABs modell i Askersund-Laxå... 60
Bilaga 8 – Statistik enligt Karlskoga LBCs modell i Karlskoga ... 61
Bilaga 9 – Statistik enligt Skaraborgs miljöhanterings modell i Skövde... 63
Bilaga 10 – Statistik enligt Energi & Miljös modell i Eskilstuna ... 64
Bilaga 11 – Statistik enligt Sitas modell i Nyköping ... 66
Bilaga 12 – Intervjufrågor till platschefer och arbetsledare... 67
Bilaga 13 - Enkätundersökning Jönköping ... 68
Bilaga 14 – Enkätundersökning Skövde... 70
Bilaga 15 – Enkätundersökning Nyköping ... 72
Bilaga 16 – Enkätundersökning sammanfattning... 74
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Byggsektorn svarar för en stor del av material- och energiomsättningen i Sverige, och därmed en betydande del av miljöbelastningen. Med anledning av det producentansvar som finns inom miljöpolitiken, men vilket inte är direkt överförbart till byggbranschen, har
Byggsektorns kretsloppsråd bildats. Rådet har utvecklat ett miljöprogram för 2003. Där finns mål för miljöarbetet inom byggsektorn. Målen är baserade på de lagar och förordningar som finns, angående bland annat bygg- och rivningsavfall.
För att kontrollera att aktörer i byggbranschen når upp till de miljömål som är satta behövs tillförlitlig statistik från avfallsentreprenörerna som tar hand om byggsektorns avfall.
1.2 Syfte
Syftet med mitt arbete är att hitta ett sätt som gör avfallsstatisktiken användbar på byggarbetsplatsen.
Byggentreprenadföretaget NCC får idag statistiken som är utformad enligt olika modeller. Det är ofta svårt för platscheferna att tillgodogöra sig statistiken i sina projekt. Jag ska försöka ta reda på en möjlig gemensam modell för avfallsstatistiken. Den ska vara till nytta för platschefen, då han ska styra mot minskad miljöbelastning i sitt projekt. Modellen ska även vara utformad så att det går att kontrollera att NCC lever upp till byggsektorns och sina egna miljömål.
1.2 Metod och källor
Den teoretiska bakgrunden har utarbetats med hjälp av litteraturstudier. Genom studier av lagar, förordningar och Byggsektorns miljöprogram 2003 har de regler som gäller för avfallshanteringen undersökts. NCCs mål för miljöarbetet har erhållits från företagets interna datanät.
Det mesta av litteraturen på området skrevs i början och mitten av 90-talet. Det gör att vissa uppgifter är inaktuella. I dessa fall har endast de som ansetts vara oberoende av tiden tagits
upp i rapporten. Information om avfallspolitik har hämtats från naturvårdsverkets och riksdagens hemsidor på internet.
Huvudundersökningen grundar sig i fem intervjuer med platschefer och arbetsledare i Norrköping. För att ytterligare klargöra hur platscheferna vill att statistiken ska se ut har en enkätundersökning genomförts. Den har besvarats av platschefer, vilka har kontakt med olika avfallsentreprenörer. De är aktiva i Nyköping, Jönköping och Skövde. Enkätundersökningen gav 16 svar.
Underlaget är ganska tunt både vad det gäller antal intervjuer och enkätsvar. Det beror på att intervjuer endast gjordes i Norrköping och att behovet av komplettering med en
enkätundersökning upptäcktes sent. Med underlaget som utgångspunkt kan ändå en uppfattning om avfallssituationen på byggarbetsplatsen och hur platscheferna vill att statistiken ska se ut fås.
För att även få med avfallsentreprenörens syn i frågan har två för NCC aktuella entreprenörer kontaktats.Det är Sita i Norrköping och Ragn-Sells i Linköping.
1.3 Omfattning och avgränsningar
Besöken på arbetsplatserna kommer att avgränsas geografiskt till Norrköping. Intervjuer med platschefer och andra anställda hos byggentreprenörer görs endast inom företaget, NCC. Besöken kommer inte att omfatta anläggnings- eller rivningsarbetsplatser.
Avfallsstatistiken kommer att hämtas från NCCs region Öst. Den inkluderar Östergötland, Jönköpings län, Örebro län, Skaraborgs län samt Eskilstuna och Nyköping med omnejd. Jag kommer inte att ägna så mycket energi åt farligt avfall. Anledningen är att hanteringen av denna är så olika på de olika platserna, och att området är mycket omfattande.
2. Teoretisk bakgrund
2.1 Bygg- och rivningsavfall i Sverige
Vid nybyggnad, ombyggnad och rivning blir byggmaterial till avfall. Byggentreprenören gör sig av med byggprodukterna eftersom de nu saknar bruksvärde för denne.1 Det uppkomna
avfallet går huvudsakligen via avfallsleverantörer till deponeringsanläggningar,
förbränningsanläggningar och mottagare av miljöfarligt avfall. En del av avfallet återvinns eller återanvänds.2
Bygg- och rivningsavfall räknas som en del av konsumtionsavfallet. Konsumtionsavfall är det ”avfall som uppstår vid användning av konsumtions- och kapitalvaror, även i samband med tjänster”, enligt terminologicentrum 3 Till denna kategori hör även hushållsavfall, icke
branschspecifikt avfall, park- och trädgårdsavfall, slam från reningsverk och avfall från bilskrotning.4
Enligt SCB tog kommunerna i Sverige emot 1,2 miljoner ton bygg- och rivningsavfall per år runt 1990. Två tredjedelar var rivnings- och en tredjedel var nybyggnadsavfall. Det är möjligt att de verkliga mängderna är betydligt större. Det beror delvis på att branschens avfall ofta används till utfyllnad och att de hamnar på andra upplag än de kommunala. Mängden restprodukter från bygg- och rivningssektorn har i undersökningar varierat mellan 1,2 miljoner ton och 5 miljoner ton. Det finns stora svårigheter att hitta säkra siffror på de mängder avfall som kommer från nybyggnad och ändring. De få undersökningar som är gjorda har visat mycket olika resultat.5
Sammansättningen av byggmaterial varierar med byggnadssätt och hustyp. 1990 beräknades byggmaterialet i bostadsbeståndet bestå av 68% betongmaterial, 12% keramiskt material, 4% puts, 3% lättbetong, 3% träbaserade material och 1% stål.6
1 Karlsson, Anna (2002), Hantering av byggavfall i Stockholms län, examensarbete
2 ibid.
3 Naturvårdsverket (1996), Aktionsplan Avfall, Naturvårdsverket
4 ibid.
5 Johansson, Birgitta (1995), Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande – ett utvidgat
producentansvar – bakgrund. Byggsektorns kretsloppsråd
Vid nyproduktion är det rena material, emballage och spill, som blir restprodukter.7
Forskningsrapporter visar att 5-10% spill är normalt vid nybyggnation. Ibland uppgår delen spill till 20%.8
De krav som ställs på byggandet påverkas av dagens konsumenters medvetenhet. Beställare vill att entreprenörföretagen ska kunna säkra hur företagens produktion påverkar miljön. I byggbranschen går det lång tid från att produktionsbeslut tas till dess att miljökonsekvenserna visar sig. Detta gör att det är svårt att kontrollera byggprodukternas livscykel. Byggföretagen möter även miljökrav från myndigheter.9
2.2 Lagar och förordningar
De lagar som finns att följa angående bygg- och rivningsavfall är främst plan- och bygglagen, miljöbalken, avfallsförordningen och förordningen om deponering av avfall.10 Medlemskapet
i EU gör att vi även måste följa vissa direktiv angående avfallshanteringen därifrån.11
Sveriges miljöpolitik är inriktad på att följa kretsloppsprincipen. Detta innebär i praktiken ett producentansvar på produkter.12 Principen syftar bland annat till att minimera mängden avfall som går till deponi. Genom att återvinna restprodukter, ska naturresurserna sparas. Detta ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan.13
2.2.1 Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen, PBL, ingår i miljölagstiftningen.14 PBL, syftar till att främja en hållbar
utveckling.15 Målet är att omvandla dagens förbrukande avfallssamhälle till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Det innebär att utnyttja olika material bättre och effektivare, genom återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning.16
7 ibid.
8 ibid.
9 Sahlin, Folke (1996), Rätt miljöledningssystem i byggprocessen. FoU - VÄST
10 Johannesson, Per-Ola (2002), Minskad miljöstörning från bygg- och rivningsavfall, hanteringsrutiner,
Miljö-och planenheten länsstyrelsen i Vänersborg
11 Sahlin, Folke (1996)
12 Sigfrid, Lotta (1994), Bygg- och rivningsavfall, Stiftelsen Reforsk
13 Sigfrid, Lotta (1994)
14 Sigfrid, Lotta (1995), Avfall på bygget – en praktisk hjälpreda. Svensk byggtjänst
15 SFS 1987:10, Plan- och bygglagen
PBL behandlar olika typer av tillstånd. Det handlar om bygglov, rivningslov och marklov. Här finns även anvisningar om vad de som bygger och river ska ta hänsyn till i sitt förfarande. Några konkreta miljömål är svåra att hitta i lagen, som den trädde i kraft 1987.17
En PBL-utredning har sedan dess omarbetat PBL på flera punkter. De har publicerat en rapport , där ett kapitel behandlar återvinning av byggmaterial. Utredarna anser att det är viktigt att se till att miljöfarligt avfall tas om hand på ett riktigt sätt. De anser även att man bör verka för återanvändbara och återvinningsbara byggprodukter.18
2.2.2 Miljöbalken
Det var först med kretsloppspropositionen 1993 som producentansvaret formellt infördes i svensk lagstiftning. Det gjordes genom tillägg och ändringar i renhållningslagen, vilka gällde från och med den första januari 1994. Införandet av producentansvar är ett steg på vägen i arbetet för att motverka vår stora användning av naturresurser.19
I 15 kap i miljöbalken finns regler om producentansvar. Ansvaret återkommer även i flera andra kapitel. 1 kap 1§ i miljöbalken säger att ”användning och återvinning liksom all annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås”. Miljöbalken omfattar alltså avfallshanteringen i stort, i och med producentansvaret och kretsloppstänkandet. Närmare regler för arbetet finns beskrivna i förordningar och föreskrifter.20
Det långsiktiga syftet med producentansvaret är att det ska leda till en mer miljöanpassad produktutveckling. Producentansvaret blir på så sätt ett styrmedel för att få producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, är lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen.21
Första januari 2002 trädde en tillägg i miljöbalken i kraft. Det säger att inget brännbart avfall får blandas med annat avfall och att det brännbara avfallet inte får läggas på deponi.22 Naturvårdsverket har gjort en uppföljning av hur deponiförbudet för brännbart avfall
17 SFS 1987:10, Plan- och bygglagen
18 Sigfrid, Lotta (1994).
19 Jacobsson, Lena (2002)
20 SFS 1998:808, Miljöbalken
efterlevs. Resultatet visade att deponeringen fortsätter trots förbudet. Sammanlagt har dispens beviljats för 1,6 miljoner ton avfall.23
2.2.3 Avfallsförordningen
Den första januari 2002 började även avfallsförordningen att gälla. Den ersatte förordningen om farligt avfall från 1996, och renhållningsförordningen från 1998. Dessa upphörde därmed att gälla.24
En av de ändringar som kom med avfallsförordningen är att många avfallstyper numera ska hanteras som farligt avfall. Exempel på sådant avfall är impregnerat virke, el- och
elektronikskrot, skrotade kylskåp och avfall som innehåller asbest. Anledningen att de klassas som farligt avfall är att de innehåller farliga ämnen eller farliga komponenter. Detta innebär att transportörer, ägare till stationer för mellanlagring och behandlare av avfallet ska anmäla, och ibland ha tillstånd för, sin verksamhet.25 Den som lämnar över avfall, som inte är
hushållsavfall, är skyldig att kontrollera att transportören har det tillstånd som krävs för att hantera avfallet. 26
Enligt avfallsförordningen ska varje kommun besluta om en renhållningsordning.
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vad avfallsplanen ska innehålla.27 Från och med
den första januari 2003 gäller det, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, att avfallsplanen ska innehålla uppgifter om de avfallstyper som uppkommer inom kommunen, samt vilka mängder som förekommer av varje typ. Avfallet ska i planen delas in i tio grupper, varav en är bygg-och rivningsavfall.28
2.2.4 Förordningen om deponering av avfall
Syftet med förordningen om deponering är att förebygga och minska de negativa effekter deponering av avfall kan orsaka på miljön, under deponins hela livscykel.29 Förordningen
22 Karlsson, Anna (2002)
23 Andersson, Gunnar (2002), Avfallsdeponering trots förbud. Kretsloppsrådet
24 Norrköpings kommun, Miljöskydd [www] norrkoping.se. Hämtat 2003-04-08
25 SFS 1996:000, Avfallsförordningen
26 SFS 2001:1063 §39
27 NFS 2002:32 Naturvårsverkets föreskrifter
28 SFS 1996:000, Avfallsförordningen
beskriver vilka sorters deponi det finns, och vad som får deponeras. Annat som behandlas i denna förordning är mest riktat till avfallsentreprenören.30
2.2.5 Avfallspolitik inom EU
Medlemskapet i EU har inneburit ett systemskifte i avfallshanteringen, bland annat genom anpassningen till EUs byggproduktdirektiv. Direktivet innebär att det är produkterna, inte byggnaden, som avses i kraven. Detta ökar behovet att på ett systematiskt sätt beskriva och värdera en produkts kvalitet.31
Det finns många EU-direktiv som handlar om avfall. De flesta handlar om transport och slutligt omhändertagande av avfall. 32 Avfallsdirektivet från 1975 föreskriver att varje
medlemsstat bör verka för att avfallet bortskaffas eller återvinns. Utöver det bör länderna även vidta åtgärder för att minska avfallet inom alla branscher. Det bör genomföras genom att främja ren teknik och tillverkning av produkter som är återvinningsbara.33
Det finns ett ramdirektiv som lägger fast principerna för EUs avfallspolitik. Där finns punkterna ”Uppkomsten av avfall ska begränsas” och ”Återvinning och återanvändning skall främjas”.34
Inom EU finns en avfallspolicy i fem steg som man arbetar efter. Den innebär att man först och främst ska minska avfallet. När avfallet ändå uppstått ska man försöka återanvända det. Om detta inte är möjligt ska det materialåtervinnas. Nästa steg är energiutvinning och om det inte finns någon annan utväg ska avfallet deponeras.35
EU-kommissionen har upprättat en europeisk avfallskatalog, EWC. Den är skapad för att lättare kunna göra internationella jämförelser. Koderna i katalogen består av sex siffror som motsvarar kapitelrubrik, underrubrik och avfallsslag. Det är ofta svårt att klassa ett avfall enligt denna lista. Vissa klassningar kräver analyser på avfallet. EWC-koderna påträffas i renhållningsförordningen, SFS 1998:902, som en bilaga..36
30 ibid.
31 Sahlin, Folke (1996)
32 Essunger, Gunnar (1996), Bygg Europa i Sverige, Svensk byggtjänst
33 Bröchner, Jan (1997), Byggmarknad och samhälle, Kungliga tekniska högskolan/75/442/EEG
34 ibid., sid 125
35 Karlsson, Anna (2002)
2.3 Byggbranschens miljömål
2.3.1 Byggsektorns kretsloppsråd
Byggsektorns kretsloppsråd är en frivillig branschorganisation som har varit verksam sedan 1994. Den skapades för att samordna miljöintresset inom byggsektorn. Rådet ska fungera som en kontakt mellan branschen och regeringens kretsloppsdelegation. Den primära uppgiften är att vara en länk mellan intressenter i sektorn och myndigheter.37
Rådet har genomfört en miljöutredning för att klarlägga de viktigaste miljöaspekterna inom byggsektorn. Då begreppet producentansvar är svårt att tillämpa i byggbranschen, har sektorn valt att genom detta frivilliga arbete, ändå försöka minska sin negativa miljöpåverkan.38
2.3.1.1 Miljöprogrammet 2003
Arbetsplanen som Byggsektorns kretsloppsråd har arbetat fram med miljöutredningen som grund följer miljöledningssystemets principer enligt ISO 14 001.
Byggbranschen har genom Byggsektorns kretsloppsråd satt upp gemensamma mål, delmål, åtgärder och uppföljning för miljöarbetet inom branschen. Det mål som rör mitt arbete är: ”Mängden byggavfall som deponeras ska fram till år 2010 ha minskat till hälften jämfört med år 2003”. Detta betyder bland annatatt det byggavfall som går till deponi årligen ska
redovisas i absoluta tal efter antal ton.39
Enligt delmålen ska en kartläggning av deponiavfallet år 2003 utföras genom byggsektorns försorg. Dels ska Renhållningsverkets statistik över 2003 års mängder deponerat bygg- och rivningsavfall sammanställas. Då denna statistik inte är heltäckande, ska även statistik samlas in genom byggentreprenörernas sammanställningar av sina uppgifter från avfalls- och rivningsentreprenörer.40
Enligt miljöprogrammet ska man inom nybyggnad fokusera på källsortering av fraktionerna: · Farligt avfall
· El-avfall
37 Sahlin, Folke (1996)
38 Byggsektorns kretsloppsråd (2002), byggsektorns miljöprogram 2003
· Papper, trä och plast · Metall
· Gips
Syftet är att nå en hög och jämn nivå på avfallssorteringen vid nybyggnad.41
För rivning- och ombyggnadsarbeten gäller i stort sett samma fraktioner. Då fokuserar man även på mineraliska material och glas, medan papper och gips tas bort.42
Kretsloppsrådet ska verka för att byggsektorn tänker i livscykelperspektiv när produkter utformas och material, konstruktioner och metoder väljs. Detta förutsätter, förutom att avfallshanteringen ska fungera kretsloppsanpassat, att det ska finnas en väl fungerande marknad för återanvändning och återvinning43.
2.3.2 Byggföretagens miljöarbete
Byggindustrin ser miljöarbetet som ett långsiktigt förändringsarbete. Flera företag bygger aktivt upp en miljöorganisation. Många av företagen har en miljöpolicy att följa, och de anställda får miljöutbildning. De flesta byggentreprenörer har källsorterat avfallet på
byggarbetsplatsen sedan 90-talet och arbetar även med att minska materialspillet. Det blir allt vanligare med måttbeställda byggprodukter.44 Vissa byggföretag är idag miljöcertifierade,
ofta enligt ISO 14 001. Systemet är utvecklat av den Internationella
Standardiseringskommissionen. Certifieringen innebär att företaget kontinuerligt arbetar med miljöfrågor.45
2.3.3 Återanvändning och återvinning
2.3.3.1 Bygg Igen
För att återanvändning av byggmaterial ska kunna fungera måste det finnas en marknad för detta. Bygg igen är en av de marknadsplatser för begagnat byggmaterial som finns i Sverige.
40 ibid.
41 ibid.
42 ibid.
43 Byggsektorns kretsloppsråd (2002)
44 Johansson Birgitta (199?), bakgrund produ
Bygg Igen består av sexton intressenter från hela Sverige som gemensamt skapat en databaserad marknadsplats för begagnat byggmaterial. De påstår att det förutom tillgång till även finns efterfrågan för begagnat byggmaterial. Bygg Igen har hela Sverige som
marknadsplats. På marknaden ska byggare, rivare, handlare, arkitekter, försäkringsbolag och allmänheten kunna mötas.46
Grunden i databasen är ett lagerhanteringsprogram som kan köras i en vanlig PC. Det finns tretton depåer i landet. Varje depå svarar för inmatning av sina varor och den görs enligt en gemensam standard. Två av depåerna finns i Norrköping respektive Linköping, Åtab och Byggherren AB.47
2.3.3.2 Återvinning inom anläggningsområdet
Förutsättningarna för att det ska finnas en marknad för restprodukter beror på ett stort antal faktorer. Det är främst de tekniska och miljömässiga faktorerna som bedöms. Det är även viktigt med en säker tillgång på materialet, att beställaren godkänner materialet och att priset är intressant. 48
Förutsättningarna för att etablera en marknad för restprodukter är att det finns ett system för att mäta kvaliteten och kapaciteten på det nya materialet. Kvaliteten ska vara jämn och insamlings- och hanteringssystem måste fungera.49
Det finns vissa ekonomiska förutsättningarna för en fungerande återvinningsmarknad. Det kan vara att alternativet ger en deponikostnad eller behandlingskostnad, att transportavståndet till depån inte är för långt samt att produkterna kan konkurrera i pris med etablerade produkter.50
De material som kan återvinnas inom anläggningsområdet idag är betong, tegel, gips och asfalt. Krossad betong bedöms ha utmärkta egenskaper som ersättning för sand-, grus- och krossat bergmaterial. I utförda undersökningar har betongen visat bättre resultat än de
46 Thustrup, Anders och Ericsson, Karl.<www.byggigen.se>
47 ibid.
48 Hartlén, Jan (1999), Återanvändning av sekundära material inom anläggningsområdet. Naturvårdsverket
49 ibid.
traditionella materialen.51 Tegel har varierande egenskaper. Fasadtegel har bäst
hållfasthetsegenskaper. Krossad tegel kan användas i gång- och cykelvägar.52
Återvunnen gips var 1999 kostnadsmässigt konkurrenskraftig. Om återvunnen gips ska få en större marknad, bör tekniska och praktiska förutsättningarna utvecklas. En schablonmässig beräkning baserad på 1995 års deponi- och transportkostnader visade att man då skulle kunna transportera gipsrester mellan 35 och190 km ifrån avfallsproducenten om denne befann sig i Malmöregionen. Dagens höga deponiskatt kan ytterligare gynna återvinningen av gips. Den medför större underlag för att bedriva återvinningsföretag.53
Högst en fjärdedel av det bygg- och rivningsavfall som återvinns utgörs av andra material än asfalt, betong, sand och sten. När det gäller metall återvinns en relativt hög andel, cirka 70 procent. Av glaset återvinns cirka 35 procent. Det mesta av övriga material deponeras - eller läggs på fyllnadstipp. Det handlar om plast, papp, färg, mineralull, textilier, tegel, keramik, betong, fogmassor, lättbetong och avjämningsmassor.54
2.4 Ekonomi
Miljöfrågor blir alltmer uppmärksammade inom byggbranschen. Det är inte minst de ekonomiska aspekterna som diskuteras. I och med deponiskatten, differentierade taxor från kommunerna och andra bestämmelser kan ett bra miljöarbete idag ge ekonomisk vinst.55
Byggsektorns kretsloppsråd ska arbeta för att tydliga statliga ekonomiska incitament ska finnas inom branschen. Detta för att öka lönsamheten i miljöarbetet hos företagen.56 Staten använder sig av tre olika styrmedel, ekonomiska, administrativ och informativa. De ekonomiska styrmedlen är mest effektiva.57
Senast den första januari 2003 höjdes deponiskatten. Denna orsakade en betydlig höjning på det totala priset för deponi och osorterat avfall. Skatten på avfall som deponeras är nu 288 kronor per ton.Den berör i hög grad bygg- och anläggningsavfall.58
51 ibid.
52 ibid.
53 ibid.
54 ibid.
55 Carlstedt Sylwan, Jenny (1999), Bygg- och rivningsavfall. Byggentreprenörerna
56 Byggsektorns kretsloppsråd (2002)
Erfarenheter visar att differentierade taxor för till exempel osorterat och miljöstörande avfall är avgörande för sorteringsarbetet. Låga avgifter för material som lätt kan återvinnas och höga avgifter för blandat material kan vara en pådrivande faktor i arbetet med källsortering.59
Byggarbetsplatskostnaderna för avfall kan delas upp i interna, externa och inköp av materialspill. De externa består av de kostnader som betalas till avfallsentreprenörerna. I dessa ingår avgifter för containrar, hämtning, borttransportering och behandling av avfallet. Till de externa kostnaderna kan även hyra av marken räknas.60 I de interna kostnaderna ingår internhanteringens- och administrationskostnaderna.61
2.5 Avfallsstatistik
Den nuvarande statistiken över bygg- och rivningsavfall i Sverige är bristfällig. En avfallsstatistik som fungerar är av stor betydelse för att kunna följa utvecklingen på avfallsområdet.62
Grunden för en väl fungerande statistik är att den är enhetlig. Det som är typiskt för byggbranschen är att branschen är så varierande. Det finns några få stora företag och många små företag. De projekt som bedrivs är av olika omfattning och många olika aktörer är inblandade. Det produceras avfall av många slag. Bristen på incitament att mäta det avfall som uppkommer i företagens verksamhet är också ett problem i branschen.63
Det är svårt för många företag inom byggbranschen att lämna uppgifter om det egna uppkomna avfallet. Problem i statistiska centralbyråns, SCBs, företagsregister är också ett hinder i produktionen av statistik. På grund av detta föreslår SCB att förteckningar av avfallsdata baserade på uppgifter från transportsedlar ska användas som grundkällor för produktion av statistiken, vad det gäller byggsektorns avfall. Sedlarna måste innehålla: bransch, avfallstyp enligt EWC och avfallsmängd i vikt.64
58Rvf (2003), Styrmedel och mål 59 Johannesson, Per-Ola (2002) 60 Sigfrid, Lotta (1995) 61 Sigfrid, Lotta (1994) 62 Naturvårdsverket (1996)
63 Isacsson Annica & Szudy Mikael (2000), Nationellt datavärdskap för avfall – förstudie. SCB;Stockholm
Bland EWC-koderna har bygg- och rivningsavfall några huvudrubriker. Dessa är · betong, tegel, klinker, keramik, gipsmtrl
· trä, glas och plast
· asfalt, tjära och tjärprodukter · metaller, även legeringar av dessa · jord - och muddermassor
· isolermaterial
· blandat bygg- och rivningsmaterial
Från byggarbetsplatser kan det även komma avfall som hör till ”Hushållsavfall och liknande” eller ”förpackningar, absorbermedel o.d”.
Svenska MiljöEmissions Data, SMED, bildades i början av 2001 genom ett konsortieavtal mellan IVL, SMHI och SCB. En av deras uppgifter är att ta fram ett underlag för den internationella rapporteringen genom att upprätta nationella datavärdar för bland annat statistik för avfall. För att skapa administrativa system för avfallsstatistik föreslår SMED att testa system i pilotprojekt. Detta kan göras i en särskild bransch. Eftersom avfallsdata efterfrågas särskilt inom byggbranschen, skulle ett projekt med ett byggföretag i en region kunna startas.65
3 Avfallet från NCC
3.1 Miljömål
NCC är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I arbetet ingår det att upprätta miljömål, miljöprogram och aktiviteter för att uppfylla den miljöpolicy och de mål som är satta för företaget.66
För NCCs verksamhet finns det övergripande miljömål. Ett av dem är att skapa hälsosamma bebyggda miljöer. Ett av de detaljerade målen som ingår i det är att minska andelen avfall till deponi. Enligt handlingsplanen ska detta nås genom att öka källsorteringen och samråda med avfallsentreprenörerna. Platschefen räknas som en viktig resurs för att nå detta mål. Som dokumentation av aktivitetens resultat ska avfallsstatistiken från avfallsentreprenören användas. Uppföljningen av statistiken ska ske kvartalsvis. Den ska sammanställas av miljöledare. Det mättal som används är andelen av det totala avfallet som går till deponi.67
3. 2 Avfallsstatistik
För att kunna följa upp de mål som är satta angående avfall, samt planera avfallshanteringen är det viktigt med tillförlitlig statistik inom området.68
För att kunna jämföra den statistik som kommer till NCC från olika avfallsentreprenörer, har jag använt mig av fyra fiktiva projekt med givna avfallsmängder.(se bilaga 1) Jag antar att avfallet har sorterats i de olika fraktionerna trä, metall, schaktmassor, brännbart avfall, deponi, asbest och osorterat avfall. Avfallet kommer från tre husbyggnadsprojekt och ett
anläggningsprojekt. Projekten har pågått under perioden januari till december 2002, med en jämn fördelning över året. Jag antar att alla behandlingskostnader, transportkostnader och containerhyror är samma oavsett avfallsentreprenör.
3.2.1 Norrköping
I Norrköping har NCC ett avtal med Enista återvinning AB angående sitt avfall. Under våren har de köpts upp av Sita Sverige AB. Statistiken från Enista har kommit varje halvår.
66 Sahlin, Folke (1996)
67 NCCs handlingsplan för strategiska miljömål
Statistiken är i tabellform. (se bilaga 2) Där finns kolumner med projektnummer, projektnamn och mängder avfall i ton.
De olika fraktionerna som finns är brännbart avfall, osorterat avfall, deponi, rent trä,
metallskrot, rena schaktmassor och asbest. För deponi och osorterat avfall finns procentsatser som visar hur stor del dessa fraktioner utgör, i förhållande till den totala mängden avfall. Varje rad i tabellen motsvarar ett projekt.
3.2.2 Linköping
I Linköping är det Ragn-Sells som tar hand om NCCs avfall. De har följande fraktioner med i sin statistik: kontorspapper, skrot, betong för krossning, fyllnadsmassor, trä för flisning, brännbart, osorterat, ej brännbart och elektriskt avfall.
Halvårsvis redovisas projekten i två kolumner. På varje sida finns 12 projekt. Den ena kolumnen visar den totala vikten för en fraktion och den andra hur stor del av den totala vikten fraktionen utgör. Raderna motsvarar de nio fraktionerna. (se bilaga 3)
Det totala vikten för alla projekt redovisas på ett särskilt blad. Där beskriver kolumnerna fraktion, behandling, vikt, och viktprocent. I marginalen finns kommentarer, som bland annat informerar om vad materialet används till.
Under den sammanfattande tabellen finns en tabell som redovisar totala kostnader för hyror, transporter och behandling.
3.2.3 Jönköpings län
I Jönköping anlitar NCC avfallsentreprenören JRAB. De lämnar ifrån sig en omfattande statistik. De olika projekten på separata blad. (se bilaga 4) På varje blad redovisas mängden restprodukter och kostnaden för hanteringen och transport av dem, i två olika cirkeldiagram. Diagrammen är färgsatta. De är kompletterade med en tabell där kolumnerna beskriver mängder i antal ton, kostnaden i kronor och kostnad per ton. De fraktionerna som finns i tabellen och diagrammet är osorterat, brännbart, trä, fyllnadsmassa, gips och metall. Ibland finns även maskinsorterat eller papper med. I kostnadskolumnen tas hyran för containrar med.
Avfallskostnaderna för hela år redovisas i tabeller. Varje projekt redovisas på en sida. Där finns en tabell för varje fraktion. I kolumnerna redovisas antal tömningar, kostnaden för tömningarna, volymen i ton, kostnaden för tippavgift samt den totala kostnaden. Raderna motsvara årets månader. Summeringen för varje månad är den information som
cirkeldiagrammen för varje projekt bygger på.
Platscheferna i Jönköping är nöjda med att statistiken de får endast omfattar det egna projektet. De tycker även att cirkeldiagrammen gör statistiken tydlig. De är medvetna om hur mycket behandlingen för de olika fraktionerna kostar.
3.2.4 Örebro län
Inom Örebro län anlitas fyra avfallsentreprenörer av NCC. De redovisas nedan.
3.2.4.1 Örebro
Ragn-Sells tar hand om avfallet i Örebro stad. De är de enda av avfallsentreprenörerna i NCCs region Öst som separerar hus- och anläggningsprojekt i statistiken. (se bilaga 5) Fraktionerna är olika beroende på vilken typ av projekt det är. För husprojekt är fraktionerna: kontorspapper, wellpapp, blandskrot, rostfritt, aluminium, ren betong, oren betong, blandad betong, schaktmassor, obehandlat trä, behandlat trä, impregnerat trä, brännbara restprodukter, osorterade restprodukter, asbest, krymp- och sträckfilm, mjuk plast, hård plast,
elektronikskrot i tre fraktioner, taktegel, kyl och frys, ytong, och kabel. För
anläggningsprojekt däremot är fraktionerna uppdelade i: osorterade restprodukter, brännbara restprodukter, wellpapp, kontorspapper, krymp- och sträckfilm, mjuk plast, hård plast, obehandlat trä, behandlat trä, impregnerat trä, blandskrot, rostfritt, aluminium, schaktmassor, elektronikskrot, taktegel, fyllning och asfalt.
I tabellerna finns fem kolumner. Det är fyra kvartal och en summakolumn. Där redovisas mängderna avfall av varje fraktion. Det flesta av fraktionerna används inte, vilket gör att många rutor är tomma. Under tabellen finns information om hur mycket av det utsorterade som går till deponi.
3.2.4.2 Nora-Lindesberg
Nora-Lindefrakt AB tar hand om en del av NCCs avfall. Statistiken redovisas inte i någon tabell, utan bara i ett textdokument. (se bilaga 6) Det finns totalt åtta siffror redovisade. Raderna utgör byggprojekttyp; byggservice, hus och anläggning. För hus och byggservice finns osorterat byggavfall och osorterat avfall. För anläggning finns det trä, asfalt, betong och schaktmassor.
3.2.4.3 Askersund – Laxå
Askersund – Laxå LBC AB i Askersund redovisar endast osorterat avfall. Detta på uppmaning i form av en textrad i ett telefax.
De skickar med en orderstatistik.(se bilaga 7) Där redovisas alla kostnader i en tabell. Varje kostnad blir en rad. Kostnaderna kan motsvara containerhyra, tippavgift, tömning och utplacering av container. Här finns även kostnader som maskinarbete, krantillägg, och eldningsolja.
3.2.4.4 Karlskoga
Karlskoga LBC redovisar avfallsstatistiken i osorterat avfall, schaktmassor och deponirest. I tabellen från dem motsvarar varje rad en hämtning. Det står var de hämtar avfallet, antal ton, var det ska behandlas, och vad det innehåller, det vill säga vilken fraktion det tillhör. (se bilaga 8)
Det finns en liten sammanställning längst ner på bladet som visar antal ton och procent för osorterat, deponi och brännbart.
3.2.5 Skaraborgs län
Skaraborgs miljöhantering i Skövde redovisar NCCs avfallsstatistik i följande fraktioner: well/papper, slam, metallskrot, isolering och gips, betong, täckmassor, fyllnadsmassor, rent trä, flisbart trä, brännbart, osorterat till deponi, osorterat till återvinning, sorterad deponirest, asbest och farligt avfall. I kolumner finns följande redovisat: mängd avfall till deponi av total, total mängd och total kostnad. I den totala kostnaden är hyror och transport inkluderat. (se bilaga 9)
Platscheferna i Skövde vill inte ha något diagram kopplat till statistiken. De tycker att procentsatserna gör statistiken tydlig. De är medvetna om hur mycket behandlingen för de olika fraktionerna kostar.
3.2.6 Eskilstuna
I Eskilstuna har Energi & miljö anlitats som avfallshanterare. Inköparen där är missnöjd med entreprenören och överväger att ersätta den med en annan. Missnöjet grundar sig bland annat i direkt felaktig statistik.
Energi & miljö redovisar statistiken varje kvartal. I tabellen finns kolumner som redovisar kund, kundnummer, adress, avfallstyp, vikt i kilo och antal tömningar. (se bilaga 10) De avfallstyper som förekommer är metallskrot, blandat avfall, brännbart och rent trä. Ibland kan papper och tegel förekomma.
Statistiken kompletteras med en sammanställning av alla projekt. Där redovisas avfallsmängderna i kilo och hur stor del de utgör av den totala mängden. Tabellen kompletteras med ett cirkeldiagram.
3.2.7 Nyköping
Sita i Vagnhärad har hand om NCCs avfall i Nyköping med omnejd. De tio fraktionerna är följande: wellpapp, järn- och metallskrot, betong, fyllnadsmassa, berg, trä, brännbart, sorterbart, asbest och plast.
I tabellen finns förutom vikterna av fraktionerna i ton ett antal procentsatser. (se bilaga 11) Dessa visar återvinningsgrad, andel till deponi, andel till brännbart och andel till
eftersortering.
Ett blad visar fraktionerna och andelarna för varje projekt. Den totala mängden för varje projekt finns med. En sammanställning för alla projekt för året finns med.
Platscheferna tycker att procentsatserna gör statistiken tydlig. Någon vill ha ett diagram relaterat till dessa. Alla vet inte hur mycket behandlingen kostar för de olika fraktionerna.
3.2.8 Sammanfattning
Statistikens utseende inom NCCs region Öst är mycket varierande. Detta beror delvis på att hanteringen ser olika ut på de olika platserna. Det sorteras i olika fraktioner, och framför allt i olika antal fraktioner.
Alla avfallsentreprenörer utom en redovisar fraktionerna osorterat och trä. Det som skiljer är beteckningarna för det. De flesta har även med brännbart, metall, papper och fyllnadsmassor. Det finns också skillnader i statistiken beroende på vem den är riktad till. Vissa av
avfallsentreprenörerna har sammanställt statistiken så att den ska vara lättillgänglig för NCC, medan andra har redovisat den på det sätt som gör det enklast för dem i sin fakturabehandling. Vissa entreprenörer redovisar fraktioner som inte är aktuella för NCCs sortering. De
fraktioner som är aktuella och uppgår till minst en procent av den totala avfallsmängden är metall, fyllnadsmassor, osorterat, deponi, brännbart, rent trä, asbest och gips.
Enligt statistiken har man på arbetsplatserna som mest sorterat avfallet under ett projekt i åtta fraktioner och minst i en. Medelvärdet för antalet utsorterade fraktioner är drygt tre stycken.
3.2.9 Platschefernas åsikter
Platschefernas åsikter är baserade på enkätundersökningen.
Beträffande hur ofta platscheferna tycker att statistiken ska sammanställas råder delade meningar. Lika många vill ha statistiken varje månad som varje kvartal. Någon tycker att det räcker med varje halvår.
Alla tillfrågade platscheferna är nöjda med indelningen av fraktioner från sina
avfallsleverantörer. Nästan alla tycker att de är tydligt vad som ingår i dessa. Alla anser att de lätt kan ta reda på hur mycket avfall som går till deponering i varje projekt.
Ganska många uppger att har lämnat någon fraktion som inte kommit med i statistiken. Det rör sig om miljöavfall, fogmassa och elrör. De uppger även att de själva har transporterat bort trä och betong, vilket därför inte redovisas i statistiken.
Åsikterna är olika angående ett diagram kopplat till procentsatserna. Alla som har detta är nöjda, medan de flesta som inte har det, heller inte vill ha det.
De flesta tycker att det är bra om det finns information om hur avfaller behandlas i statistiken. Alla önskar en sammanställning av hela projektets avfallsstatistik, men alla får den inte i dagsläget. Många tycker även att man bör skilja på nybyggnad och ombyggnad/rivning i statistiken.
3.3 Planering av avfallshantering
Informationen i kapitel 3.3, 3.4 och 3.5 är hämtad från intervjuerna med platschefer och arbetsledare. Frågorna finns i bilaga 12.
Enligt NCCs miljöarbete ska platscheferna styra mot minskad miljöbelastning i sina projekt. Detta är ett ganska stort begrepp, som betyder olika saker för olika platschefer. De delar som tagits upp av platscheferna och arbetsledarna är att minska emballage, tömma tuber med lim och dylikt ordentligt, påverka lastbilschaufförerna att stänga av motorerna, köpa måttanpassat virke och källsortera avfall.
I planeringen av avfallshanteringen följer man de eventuella direktiv man fått från beställare. Krav från beställaren angående källsortering är vanligt förekommande. Vid någorlunda stora projekt görs även en miljö- och riskanalys. Det finns en mall för analysen på NCCs interna datanät. Även då mallen inte följs, planerar platschefen hur många fraktioner avfallet ska sorteras i och ungefärliga mängder som kommer att uppkomma. De kontrollerar vilken fysisk plats som finns för containrarna.
Uppgifter som de tillfrågade anser att de behöver i sin planering är en lista över vad som ingår i varje fraktion.
Vid frågan om hur mycket materialspill det blir har siffror mellan fem och tio procent nämnts. De flesta av de tillfrågade har ansett det väldigt svårt att uppskatta detta, då det är mycket varierande från projekt till projekt.
Flera nämner att man försöker minska spillet generellt, utan att fokusera på något särskilt material. Vissa försöker undvika spill av material som är dyrt att köpa in. Man undviker även att få för mycket tungt avfall, som betong och tegel, även detta med hänsyn till ekonomin. Någon nämner att de försöker minska materialspill av sådant som går till deponi.
Avfallsstatistiken används inte på byggarbetsplatserna i Norrköping. Några av de tillfrågade har sett den på platschefsmöten på kontoret.
3.4 Hantering av avfallet på arbetsplatsen
Det är vanligt att NCC i Norrköping sorterar avfallet i fraktionerna brännbart, rent trä, metall, deponi och farligt avfall. Antal fraktioner beror på det fysiskt utrymme finns. På projekt med särskilda miljökrav sorteras även i fraktionerna betong, elkabel, PCB och asbest. Papper förekommer ibland. Det är ingen som anser sig använda färre fraktioner än vad som är möjligt. Det kommer upp att det brukar vara problem med det fysiska utrymme som behövs för källsorteringen.
Källsorteringen upplevs inte särskilt arbetssam. Alla som arbetar på byggarbetsplatserna är väl informerade om källsorteringen. Den största arbetsuppgiften relaterad till källsorteringen verkar vara för platschefen att uppmuntra yrkesarbetarna att sortera. För yrkesarbetarna upplevs det inte mer arbetsamt att slänga avfallet i fyra olika containrar i stället för en. Man upplever heller inte att sorteringen är särskilt tidskrävande. Här råder samstämmighet. Att minska materialspill verkar fungera bra. Yrkesarbetarna är mycket medvetna om detta. De vill inte bära upp för mycket material, eftersom de själv får bära ner och sortera det. Det har även kommit upp att det är viktigt att täcka materialet ordentligt, så att det inte förstörs och blir oanvändbart. Detta kan det slarvas en del med. Det nämns att det används mer och mer färdiga komponenter för att minska materialspillet. Där det är möjligt köps måttanpassat virke in.
3.5 Motivation
De flesta platschefer upplever källsorteringen som miljömässigt motiverad, eftersom det finns en del material att ta vara på. Alla upplever sorteringen som ekonomisk motiverad. Det enda undantaget är vid väldigt små projekt, där det inte blir så mycket avfall.
Kostnaden för avfallshanteringen är svår att uppskatta innan projektet är klar. Det rör sig om någon eller några procent.
I de flesta fall använder underentreprenörerna NCCs avfallscontainrar. I vissa fall upplevs det att de är sämre på att sortera än byggarbetarna. Deras avfall upplevs utgöra ungefär hälften av volymen. Vikten på deras avfall däremot är inte så stor.
Det uppkommer inte mycket farligt avfall på byggarbetsplatserna. Detta beror på att man inte längre använder så många miljöfarliga produkter som förr. NCC har en avvecklingslista för skadliga ämnen som de följer vid inköp.
4. Avfallsentreprenörerna
Grundförutsättningen för källsortering är att avfallsentreprenören har möjlighet att ta emot de utsorterade fraktionerna. 69 Eftersortering sker hos avfallsentreprenören.70
4.1 Sita Sverige AB
Det här kapitlet är baserat på samtal med NCCs kontakt på Sita Sverige AB i Norrköping, Johnny Lindström, och avtalet mellan företagen.
4.1.1 Avtalet
Enligt avtalet med Sita Sverige AB åtar sig de att omhänderta alla NCCs restprodukter i Norrköping. Material som av vissa skäl inte ska tillföras deponi eller förbränningsanläggning ska utvinnas.
Det står även att Sita bör delta i starten av varje objekt för att gå igenom särskilda
förutsättningar och sorteringsnivå. Sita har gett NCC en lista på förslag till sortering i olika fraktioner. Dessa anpassas till det aktuella objektet. Listan omfattar:
· Trä för energiutvinning
· Brännbara restprodukter för energiutvinning · Metallskrot för materialåtervinning
· El-avfall för miljöriktig behandling · Kyl- och frysar för miljöriktig behandling · Farligt avfall, enligt särskilda föreskrifter · Utsorterade ej brännbara restprodukter till deponi · Orena schaktmassor till deponi
· Rena schaktmassor till täckmaterial
Behandlingskostnader för olika restprodukter är varierande. Dyrast är behandlingen av tryckimpregnerat trä. Nästan lika dyrt är avfall till deponering , osorterat avfall och asbest. Brännbart avfall kostar ungefär hälften så mycket som tryckimpregnerat trä per ton. Returträ kostar bara en fjärdedel av vad tryckimpregnerat trä kostar. Det som inte kostar något alls i
69 Sigfrid, Lotta (1997), Byggherren i kretsloppet. Svensk byggtjänst
behandlingskostnad är wellpapp, kartong, krymp- och sträckfilm, metall och rena naturmaterial. Då krävs det att fraktionerna ska vara rena.
För farligt avfall finns en separat prislista. Priserna varierar mycket och det finns olika tillägg beroende på transport och hantering. Sita har tillstånd för sina transporter och sin hantering av farligt avfall.71
Enligt avtalet ska statistikuppgifter lämnas enligt mall utformad av NCC.
4.1.2 Byggsektorns miljöprogram 2003
NCCs kontakt på Sita Sverige i Norrköping, Johnny Lindström, känner till byggsektorns miljöprogram för 2003.Programmet har han läst eftersom byggbranschen är en stor kund i avfallsbranschen.Han tycker ni att målet:”Mängden byggavfall som deponeras ska fram till år 2010 ha minskat till hälften jämfört med år 2003”är bra. Kraven på deponianläggningarna och de ekonomiska avgifterna blir högre och högre. Sita försöker sortera ut så mycket som möjligt, för att minska deponi.
I dagsläget kan Sita ta emot brännbart avfall, osorterat avfall som sorteras på egen anläggning, rent trä, skrot, el-avfall och asbest. De kan även ta emot gips, papper och plast, men dessa brukar det inte bli så stora mängder av att det lönar sig att sortera ut dem. De brukar istället gå som brännbart avfall. Man anser sig redan kunna ta hand om allt avfall i miljöprogrammet och planerar därför inte att utöka antalet fraktioner. Det de satsar på är istället att öka sin egen sorteringsgrad.
4.1.3 Statistik
Statistiken sammanställs varje halvår av Johnny Lindström. Han anser sig ha möjlighet att redovisa hur stor del av det osorterade avfallet som går till deponi eftersom containrarna vägs före och efter utsorteringen.
Om NCC tycker att det vore lämpligt att skilja på bygg- och rivningsavfall i statisktiken, så är det möjligt. Enligt avtalet så är det NCC som bestämmer hur statistiken ska se ut.
Byggarna har blivit mycket bättre på att frambringa rena fraktioner. I vissa fall går det inte att hindra att främmande avfall hamnar i containrarna, då andra än de på arbetsplatsen slänger avfall i NCCs behållare. Ett flak måste inte vara 100% rent för att klassas som rent. Det får finnas med små bitar av till exempel metall. Om en container skulle omklassas meddelas NCC. I avtalet står det att man har 24 timmar på sig att rapportera detta till platschefen eller arbetsledaren. Platschefernas arbetsplatser och telefonnummer skickas till Sita varje kvartal. Om omklassningen inte meddelas kan Sita heller inte kräva betalt för omklassningen.
4.1.4 Återvinning
Gips kan inte återvinnas lokalt, men det lönar sig ofta att skicka iväg det till återvinning. I den brännbara fraktionen ingår hushållssopor, papp, well, trä, mjuk plast, hård plast. Fraktionen rent trä flisas i vissa fall och blir returpapper, i andra fall förbränning träet. Rena schaktmassor används som täckmaterial och bärlager i vägar på tippen. Det har hittills inte funnits mer täckmaterial än vad som går åt.
Anledningen till att Sita tar betalt för rent trä är att de inte själva styr alla avgifter. Sita får betala för att bränna trä. Pga alla de förbränningsanläggningar som byggts nu tror man att det inom 5 år kommer att förändras. Snart kommer brännbart material att efterfrågas för att hålla igång förbränningsanläggningarna. Då kanske anläggningarna får betala för soporna igen. Det känns även för Johnny konstigt att först betala för att lämna sopor och sedan för att få tillbaka energin.
Man kan få pengar tillbaka för mjukplast och wellpapp. Viss del av återvinningen sker lokalt. Wellpapp skickas till Skärblacka och mjukplast till någon i Norrköping. Annars är det Oxelösund som gäller.
4.1.5 Avfallsplaneringen
Sita poängterar att de för att kunna hjälpa NCC med avfallshanteringen måste få vara med i projektens olika skeden. De måste få chans att lämna sina synpunkter på hur
avfallshanteringen ska skötas. Det står i det senaste avtalet för 2003 att avfallsentreprenören bör delta i starten av varje objekt för att gå igenom särskilda förutsättningar och
sorteringsnivå. Sita försökte trycka på att det skulle stå skall. De har nästan aldrig hänt att de får vara med i planeringsstadiet, trots att de själva är mycket angelägna om detta.
i t.ex. Norrköping har det varit möjligt hela 2002
4.2 Ragn-Sells
Det här kapitlet grundar sig i samtal med Reinhard Wagner som är NCCs kontakt på Ragn-Sells i Linköping.
Ragn-Sells har hanterat avfall sedan 1881. Det finns idag många olika grenar inom företaget, den som NCC är i kontakt med heter industri och näringsliv. Ragn-Sells erbjuder sina tjänster i Linköping, men har inte egna bilar inom ”industri och näringsliv”. Transporttjänsten hyrs in.
4.2.1 Miljömål
På Ragn-Sells i Linköping känner man till Byggkretsloppsrådets miljöprogram, men påstår sig inte behärska det.
NCCs kontakt på Ragn-Sells ifrågasätter NCCs mål att minska mängden avfall till deponi. Som han ser det grundar sig målet i att deponi är detsamma som osorterat avfall. Eftersom det inte är så i Linköping borde målet i stället vara att minska andelen osorterat avfall.
4.2.2 Statistik
Wagner sammanställer statistiken åt NCC utan extra kostnad. Det är ett omfattande arbete att få med ekonomiska uppgifter i statistiken. Han får gå in och titta på varje hämtning i datorn. Alla hämtningar registreras av chaufförerna.
Det finns möjlighet för platscheferna att få ut statistik för sitt projekt via mail om de hör av sig till Wagner. En del har gjort det, oftast i slutet av projektet. Att ta reda på hur mycket av det osorterade avfallet som går till deponi har de inte möjlighet till. Orsaken till det är att de inte sorterar varje container för sig. I deponicontainerna blandas avfall från olika företag.
4.2.3 Återvinning
Ragn-Sells arbetar utifrån EUs kretsloppstrappa. Det innebär att de i första hand försöker återanvända eller återvinna avfallet.
Företaget tar inte emot gips till återvinning. I Linköping återanvänds det, genom att företaget Leca fyller sina leruttag med deponimaterial. Schaktmassor som tas emot av Ragn-Sells får inte innehålla annat än sten, jord och tegel.
4.2.4 Avfallshantering
På containrarna finns en förklaring vad som hör till respektive fraktion. När ett nytt stort projekt startas är Ragn-Sells med på NCCs byggstartmöte, för att planera den framtida avfallshanteringen.
Vad det gäller deponiförbudet för brännbart avfall, tror Wagner det har kommit till för en osorterad fraktion inte längre ska kunna läggas på deponi. I Linköping har de inte gjort det på många år. Ragn-Sells uppmanar sina kunder att sortera i minst en brännbar respektive en ej brännbar fraktion. Fraktionen osorterat avfall uppstår då kunderna blandar brännbart med ej brännbart avfall.
Målsättningen är att alla restprodukter sorteras på arbetsplatsen. Sorteringen gör att kunden uppfyller lagkravet samt får lägsta möjliga behandlingskostnad för respektive fraktion. Om en fraktion är felsorterad eller blandad, sorteras den på anläggning i ett antal fraktioner innan vidaretransport till respektive behandlingsanläggning sker. Sorteringsarbetet kostar naturligtvis en del extra, vilket kunden i slutändan får betala.
4.2.5 Rent bygge
I NCCs största projekt i Kista, där man bland annat byggde ett torn på cirka 40 våningar, var Ragn-Sells med som en av underentreprenörerna. De hade sopstationer på alla våningar och såg till att dessa tömdes. Ingen annan än Ragn-Sells anställde fick lägga något i de slutliga containrarna. Resultatet blev ett renare, säkrare bygge med mycket rena fraktioner.
Denna tjänst kommer Ragn-Sells fortsätta att erbjuda. Den är bara möjlig då arbetsplatsen är tillräckligt stor för att arbetet med sophanteringen motsvarar nästan en tjänst. Systemet kallas ”rent bygge”. Det ska göra det möjligt för NCC att öka fokus på kärnverksamheten. Ragn-Sells tar hand om avfallet där det uppstår. Man tar betalt i ett tonpris där transport ingår. Detta för att undvika bråk om att åka med halvfulla containrar. I systemet utlovas
5. Resultat
5.1 Slutsatser
Idag används inte avfallsstatistiken på alla byggarbetsplatser. Att styra mot minskad
miljöbelastning anser platscheferna vara att minska mängden emballage, minska materialspill, tömma tuber med lim och dylikt ordentligt, påverka lastbilschaufförerna att stänga av
motorerna, köpa måttanpassat virke samt källsortera avfall.
Det platscheferna kan påverka vad det gäller avfallshanteringen är att minska materialspill och se till att avfallet källsorters när det uppkommer. Dessa återgärder verkar fungera bra. Alla NCCs byggarbetsplatser källsorterar avfallet. Attityden till sorteringen är generellt positiv.
Inköp och planering inför byggstart spelar stor roll ur avfallshanteringssynpunkt. Under inköpsskedet kan man påverka mängden emballage och vilka produkter som köps in. Byggsektorns miljöprogram är baserat på de lagar som finns att följa angående
avfallshanteringen. Det finns tydliga krav från både beställare och myndigheter angående byggavfallet. Förutom kraven är det av ekonomiska skäl man sorterar avfallet på arbetsplatsen.
Enligt den kretsloppsprincip som finns i svensk miljölagstiftning ska mängden avfall till deponi minskas. Att både NCC och Byggsektorn har detta som mål verkar därför rimligt. För byggentreprenörerna är det dock bara möjligt att påverka mängden avfall som går till deponi från nybyggnadsprojekt.
Enligt kretsloppsprincipen ska restprodukter återvinnas. Det finns ett allmänt intresse att ta hand om avfallet på ett riktigt sätt. Inom byggsektorn blir man bättre och bättre på det. För att marknaden för återvunna material ska fungera behöver vissa system utvecklas. Kvaliteten på det återvunna materialet måste kunna mätas och insamlings- och hanteringssystem måste fungera.
Idag finns det internetbaserade marknadsplatser för återanvändning av byggprodukter. På vissa platser kan transportavståndet dock vara för långt för att det skulle vara miljömässigt motiverat att använda dessa.
Byggsektorns kretsloppsråd ska arbeta för tydliga incitament inom branschens angående dess miljöarbete. Bristen på sådana incitament hindrar idag den nationella statistiken för bygg- och rivningsavfall.
Statistiken från avfallsentreprenörerna ser väldigt olika ut och är därför svåra att
sammanställa. Statistiken visar endast i något fall hur stor del av det osorterade avfallet som går vidare till deponeringsanläggningar.
Tilliten till avfallsentreprenören är inte självklar. Det finns en önskan från
avfallsentreprenörernas sida att samråda med byggentreprenörerna i hela byggprocessen. Detta samarbete är även en del i NCCs arbete med att uppnå sina miljömål. I dag finns det möjlighet att på vissa ställen i landet överlåta all avfallshantering och planering åt en avfallsentreprenör, som då anlitas som underentreprenör.
Enkätundersökningen visar att åsikterna angående avfallsstatistiken är skilda. Det som man är överens om är att de fraktioner som används idag är bra och tydliga. Alla anser sig lätt kunna ta reda på hur stor mängd avfall som går till deponi. Procentsatser eller diagram för att tydliggöra siffrorna, uppfattar de flesta som bra. Önskemålen om hur ofta statistiken skulle sammanställas varierar mellan varje månad och varje kvartal. Medvetenheten om vad behandling av avfall samt transport och containerhyra kostar är varierande. Alla är överens om att det är viktigt att få statistik för hela projektet när det är klart. De flesta har redann tillgång till denna. Vissa vill ha statistik enbart från sitt eget projekt, medan andra inte vill det. Många tycker att man ska skilja på nybyggnad och rivning i statistiken.
Ett problem som finns i byggbranschens avfallshanteringen är lagkravet att brännbart avfall ska transporteras skilt från annat avfall och att det inte får läggas på deponi. Det förekommer fortfarande att brännbart avfall läggs bland osorterat avfall. I dessa fall råder brist på utrymme, eller så utgör det brännbara avfallet en liten del av det totala. Så länge sorteringen kan bli förstörd av att utomstående kastar sitt avfall i NCCs containrar, kan man inte helt efterleva lagen.
I nuläget köper NCC miljökompetensen av sina avfallsentreprenörer. Ett exempel är i Norrköping där Sita erbjuder sig att ta hand om avfallet ur kretsloppssyn. De ser till att lagkrav efterlevs.
Lagen kan tolkas som ett sätt att motverka att osorterat avfall läggs på deponianläggningar. Det avfall som kan energiutvinnas även ska utnyttjas till detta. Då det brännbara avfallet ofta sorteras ut på avfallsentreprenörernas egna sortergårdar, lever man fortfarande upp till syftet med lagen.
5.2 Analys
Ett problem med statistiken som den är nu, är att det är svårt att utifrån den mätta mängden avfall som går till deponi. Eftersom det är ett mål både från NCCs och Byggsektorns kretsloppsråds sida att minska den mängden, behöver det kunna mätas på ett bra sätt. Problemet ligger i att man inte vet hur stor del av avfallet i osorterade fraktionerna från varje projekt som går vidare till deponi. Detta kan vara svårt för avfallsentreprenörerna att veta, då det är opraktiskt att väga avfallet efter varje tömd container. Ett alternativ till detta är att man, vilket förkommer inom regionen, tar fram en procentsats för hur stor mängd av hela
anläggningens sortering som går till deponianläggning. Detta ger inte en helt riktig siffra, men man kommer åtminstone lite närmare sanningen.
En långsiktig teoretisk lösning är att entreprenörerna blir så duktiga på att sortera att en container med osorterat avfall inte behövs. Om fraktionen skulle tas bort helt skulle resultatet troligtvis bli att det som skulle hamnat på osorterat i stället hamnar på deponi, vilket inte är bra.
Den deponifraktion som förekommer på arbetsplatserna inom regionen är varierad. I vissa fall innehåller den utsorterad deponi och i andra fall innehåller den allt som man inte kan lägga i någon annan fraktion.
Det kanske skulle behövas olika mål för nybyggnads- respektive ombyggnads- och rivningsavfall. Vad det gäller nybyggnad så är det första man bör göra att minska mängden avfall. Om man lyckas med detta minskas mängden avfall till deponi. Vid rivning och
