Barn födda utom äktenskapet i nordöstra Sunnerbo härad och sydöstra Västbo härad: En kvantitativ studie av åtta socknar 1860–1945

(1)

Kandidatuppsats

Barn födda utom äktenskapet i nordöstra Sunnerbo härad

och sydöstra Västbo härad

- En kvantitativ studie av åtta socknar 1860–1945

Författare: Clara Axelsson

Examinator: Steffen Hope Handledare: Erik Wångmar

Termin: HT20 Ämne: Historia

Nivå: Grundläggande Kurskod: 2HIÄ06

(2)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Avgränsningar ... 5 1.3 Disposition ... 6 2. Tidigare forskning ... 7 3. Teoretiska utgångspunkter ... 10 4. Metod ... 12 4.2 Urval av socknar ... 13 4.1 Källmaterial ... 14 5. Bakgrund ... 16 5.1 Socknarna ... 16 5.2 Utomäktenskaplig födsel ... 17

5.3 Utomäktenskapliga födslar i hela riket ... 19

6. Empirisk huvudstudie ... 20

6.1 Utomäktenskapligt födda barn... 20

6.2 Okända fäder ... 25

6.3 Mödrarnas ålder ... 26

6.4 Mödrarnas yrke ... 30

7. Analys och diskussion ... 34

8. Didaktisk reflektion ... 40 9. Källförteckning ... 41 9.1 Otryckta källor ... 41 9.2 Elektroniskt källmaterial ... 41 9.3 Litteratur ... 43 10. Bilaga ... 45

(3)

3

Abstract

This study analyzes illegitimate children. The children’s mothers age when giving birth, their occupation, if their fathers are unknown or not are some of the study’s main questions. The study’s questions examine in eight parishes, six from Sunnerbo district and two from Västbo district. The investigations period is 1860-1945, divided into five different periods. This is a comparative study in time perspective but also in a perspective of different areas. The purpose of this study is to analyze the proportion of illegitimate children in the different parishes, compare them to each other and then to the proportions in the entire country.

The study shows that a smaller number of illegitimate children was born in the eight parishes then in the entire country. This study as similar others on the field proves that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown. The fact that a great number of fathers were unknown often put the unmarried mothers in a difficult economic and social situation. The unmarried mother’s profession was maid or in Swedish piga in most of the parishes from 1860 to 1931. The unmarried mothers age is hardly shifting between the different time periods and in the different parishes, but the average age was for example 28 between 1860-1870 and 26 in 1880 to 1890.

English title: Illegitimate births in northeast Sunnerbo district and southeast Västbo district-

A quantitative study of the eight parishes 1880–1945

Nyckelord: utomäktenskapliga födslar, okända fäder, ogifta mödrar, Sunnerbo härad, Västbo

(4)

4

1. Inledning

Det skulle anses bisarrt att idag kalla ett barn vars föräldrar inte var gifta när hen föddes för oäkting. Familjer har idag många olika konstellationer, en del par väljer att gifta sig andra gör det inte. En del skaffar barn utan att var gifta andra inte, andra väljer att inte skaffa barn överhuvudtaget. För bara några generationer sedan var det högst otänkbart att ett barn fött utomäktenskapligt inte skulle göra att någon ryckte på axlarna. En familj bestod av en fader, en moder och barn som föddes efter att paret ingått ett äktenskap med varandra, punkt. Barnens förutsättningar och framtid var till stor del redan utmålad innan deras födelse. Termerna oäkta respektive äkta barn användes flitigt, detta gör dåtidens föreställningar mycket tydliga för oss idag.

Denna studie kommer besvara fem frågeställningar rörande den utomäktenskapliga

fruktsamheten i åtta småländska socknar. Studien kommer föra dig som läsare tillbaka till den tid i vår historia då äktenskapet var en självklarhet, något som gjorde att barn inte ansågs lika mycket värda. Giftermålet innefattade betydligt mycket mer än en fin gest, en vacker tradition eller en kärleksfest mellan två parter, det kunde vara livsavgörande.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att studera andelen utomäktenskapligt födda barn under andra hälften av 1800-talet samt under första delen av 1900-talet. Uppsatsens frågeställningar kommer att studeras i åtta socknar, sex socknar från Sunnerbo härad och två från Västbo härad. Frågeställningarna kommer besvaras utifrån fem tidsperioder. Den första

undersöksperioden är 1860–1870, andra 1880–1890, tredje 1905–1915 fjärde 1921–1931 och den femte sista perioden 1935–1945. Undersökningen är en komparativ studie som syftar till att studera de åtta socknarna enskilt för att sedan komparera dem med varandra och därefter till hela riket. Sammanfattningsvis kommer syftet studeras utifrån följande frågeställningar:

• Hur många barn föddes procentuellt sett utom äktenskap i respektive församling/socken under de olika perioderna?

• Hur många av de oäkta barnen hade procentuellt sett en okänd fader i församlingarna under de olika perioderna?

(5)

5

• Vid vilken ålder födde mödrarna ett oäkta barn och vilka yrken hade de ogifta mödrarna i de olika församlingarna?

• Hur ställer sig andelen utomäktenskapliga födslar i församlingarna till det utomäktenskapliga barnafödandet i hela riket under de valda perioderna?

• Hur kan den utomäktenskapliga fruktsamheten i församlingarna studeras med hjälp av fenomenet social kontroll?

1.2 Avgränsningar

Undersökning är inte den första på forskningsfältet, området har intresserat många och förhoppningsvis kommer också denna uppsats bidra till ytterligare intresse. Studien undersöker området utifrån de åtta mindre småländska socknarna Berga, Dörarp, Vittaryd, Agunnaryd, Ryssby, Tutaryd, Bolmsö och Tannåker. Avgränsningen är gjord geografiskt till en del av Småland som inte tidigare är undersökt utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Genom att utgå ifrån studiet av geografiska platser och människorna som levde där kan förståelsen för historien utökas. Samspelet mellan lokala platser och människor är centralt i studiet av historia, det skapar förståelse (Aronsson 2009:161). Socknarna är valda till följd av en personlig koppling, framförallt till Berga socken. Socknarna har olika profiler, detta gör komparationen extra intressant. Berga, Ryssby och Vittaryd är de som mest kännetecknades av en växande industri under studiens undersöksperioder. Dörarp, Agunnaryd, Tutaryd, Bolmsö och Tannåker tillhörde en mer ”traditionell” agrar struktur med ett centralt jordbruk (Karlsson, Andersson 1997:55).

De valda tidsperioderna gjordes bland annat på grund utav det välbevarade källmaterialet. Källmaterialet gjorde det möjligt att uppfylla uppsatsens syfte samt besvara

frågeställningarna. Under de fem perioderna finns primärmaterialet i form av födelse- och dopböcker ifrån samtliga socknar. Valet av en lång undersöksperiod på runt 80 år är vald för att förhoppningsvis ge en så korrekt överblick på den utomäktenskapliga fruktsamheten som möjligt utifrån varje socken. De skilda hoppen (ett snitt på ca 6 år) mellan tidsperioderna gjordes för att kunna studera perioder om tio år men som samtidigt behandla en stor del av både 1800- och 1900-talet. Tidigare liknande undersökningar har visat att det föds ett litet procentuellt antal utomäktenskapliga barn i Sverige i jämförelse med det totala antalet födda barn. Till följd utav detta krävs det en något längre undersöksperiod för att studien ska resultera i en slutsats. Detta hävdar jag i likhet med det Simon Dyberg visat på i sin studie Utomäktenskaplig fruktsamhet i Västbo härad, med hjälp av Dybergs studie motiveras

(6)

6

tidsavgränsningen till en längre tidsperiod än andra tidigare liknande undersökningar (Dyberg 2019).

1.3 Disposition

Studien är uppdelad i olika kapitel, första kapitlet är inledningen där läsaren introduceras till studiens ämne. Därefter följer syftet, frågeställningarna och avgränsningar. I syftet presenteras studiens nav, stommen till vad som önskas undersökas i uppsatsen. Frågeställningarna

presenteras därefter och ligger till grund för de kommande underrubrikerna till den empiriska undersökningen. Det andra kapitalet utgörs av den tidigare forskningen, här presenteras tidigare centrala forskare på fältet tillsammans med deras betydelsefulla verk. Därefter följer kapitel tre där undersökningens teoretiska utgångspunkter presenteras och motiveras. Kapitel fyra består av metod, källmaterial och urval. Följandevis presenteras bakgrunden för att för att sätta in läsaren i ämnet och därefter presenteras svaren på frågeställningarna i den empiriska huvudstudien. Det resultat som presenterats i huvudstudien diskuteras och analyseras sedan i kapitlet med analys- och diskussion. Avslutningsvis framförs den didaktiska reflektionen och därefter görs en presentation av de källor som bidragit till studien.

(7)

7

2. Tidigare forskning

En av de främsta historikerna på fältet är Marie Lindstedt Cronberg. Hon har skrivit flera studier rörande kvinnohistoria med olika utgångspunkter. Hennes mest intressanta avhandling kopplat till denna undersökning är Synd och skam: Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680– 1880. Som titeln antyder handlar verket om dåtidens föreställningar om mödrarna till de oäkta barnen på Sveriges landsbygd. I avhandlingen behandlas kyrklig- och världslig lag, studien undersöker framförallt hur lagstiftningen och samhällets normer påverkat mödrarna till de oäkta barnen och de oäkta barnens liv. Lindstedt Cronberg delar upp sin undersökningsperiod i två, den första kallar hon för den ortodoxa perioden. Under den ortodoxa perioden menar hon att en äldre ortodox sexualmoral från stormaktidens samhälle präglade människors föreställningar (Lindstedt Cronberg 1997:10). Den andra perioden avgränsar hon till tiden som följde efter barnamordsplakatet 1778 som resulterade i att ett ökat antal oäkta barn föddes (Lindstedt Cronberg 1997:68).

Det som är särskilt intressant med Lindstedt Cronbergs forskning kopplat till denna studies frågeställningar är bland annat den visade skillnaden mellan hennes undersöksperioder i känd eller okänd fader. Hon visar att de oäkta barnen under den första ”ortodoxa” perioden

nästintill alltid en känd fader och moder i födelse- och dopböckerna. I den senare perioden ökade antalet oäkta födslar till följd av att faderns namn inte längre behövde uppges vid födseln. Barnamordsplakatet ledde till att fadern i större utsträckning var okänd i födelse- och dopböckerna (Lindstedt Cronberg 1997:289). Lindstedt Cronberg visar med sitt arbete att anonymiteten som infann sig genom barnamordsplakatet gjorde att fäderna kunde utnyttja systemet utan att straffas eller ta ansvar för barnet. Fädernas anonymitet ökade inte bara antalet oäkta barn utan satte också mödrarna i fullskalig skuld och skam för allt ett oäkta barn innebar (Lindstedt Cronberg 1997:290).

Ett annat centralt verk på forskningsfältet är Jonas Frykmans avhandling Horan i

bondesamhället. Frykman studerar liksom Lindstedt Cronberg de ogifta mödrarnas situation i 1800-talets Sverige. Frykman har ett mer industrialiserings- och moderniseringsperspektiv jämfört med Lindstedt Cronbergs socioekonomiska perspektiv. Men såsom Lindstedt Cronberg fastslår, påstår och utvecklar också Frykman att antalet utomäktenskapliga födslar ökade i takt med att det mer moderna samhället utvecklades. Frykman sammankopplar

exempelvis järnvägens frammarsch med den ökade utomäktenskapliga fruktsamheten. Antalet oäkta barn som föddes i bygder där en järnvägsstation var belägen ökade drastiskt, detta är mycket intressant eftersom det byggdes en järnvägsstation i en av studiens socknar under

(8)

8

undersöksperioden, i Berga. Industrialiseringen och moderniseringen hade inverkan på den utomäktenskapliga fruktsamheten (Frykman 1993:53).

Liksom majoriteten av den tidigare forskning jag stött på under arbetet, poängterar även Frykman att mödrarna till de oäkta barnen främst arbetade som pigor (Frykman 1993:52). Att majoriteten av den tidigare forskningen visar på att piga är den vanligast förekomna

yrkesbeteckningen på en ogift moder är särskilt intressant eftersom det är något som avses undersökas i denna studie. I det senare diskussions- och analyskapitlet kommer resultatet på denna frågeställning samt de övriga diskuteras i relation till tidigare undersökningars resultat. Frykman förklarar att piga dominerar som yrkesbeteckning genom att förbinda det till

framväxten av det moderna samhället. Eftersom den mänskliga rörligheten ökade med utvecklingen blev det enklare att förflytta sig och stifta bekantskap med ett större antal människor än tidigare. Rörligheten resulterade i att kvinnor i större utsträckning träffade ett ökat antal okända män, och ett större antal män träffade ett ökat antal för dem okända kvinnor. Frykman lägger i sin undersökning även ett stort fokus på hur de oäkta barnen påverkade mödrarna negativt. Precis som Lindstedt Cronberg talar han om hur de ogifta kvinnorna fick utstå skam och skuld ifrån samhället, kvinnorna blev i många fall socialt utstötta ifrån församlingarna (Frykman 1993:178).

Då skall han taga henne till äkta: oäkta födslar, äktenskapsmarknad och giftermålssystem i Östsverige och Västsverige 1750–1850 är för studien ett högst aktuellt verk av Sigrid Håkansson. Håkansson klargör i sin studie en viktig faktor i studiet av utomäktenskaplig fruktsamhet. Hon visar på att Väst- och Östsverige representerar en olika stor utbredning av utomäktenskapliga födslar. Östsverige står för den högre utbredningen av antal

utomäktenskapligt födda barn och Västsverige för den lägre. Det är av högsta värde att ha Håkanssons resultat med sig in i denna undersökning. Studiens åtta valda församlingarna ligger alla i Småland och räknas därmed till Västsverige. Att socknarna i denna studie ligger i den del av Sverige som tidigare forskning menar utgör den del där ett mindre antal

utomäktenskapliga barn föds, är viktigt att ta i beaktandet när socknarna skall sättas i relation till hela riket (Håkansson 1999:15). Håkansson diskuterar vidare huruvida skillnaderna i Sverige kan förklaras med hjälp av olika förklaringsgrupper. Tidigare forskare på fältet placerar Håkansson in i de olika förklaringsgrupperna till följd av hur de motivera

skillnaderna i det utomäktenskapliga antalet mellan Öst- och Västsverige. Hon placerar in forskare i de olika förklaringsgrupperna och diskuterar detta exempelvis utifrån religiösa, ekonomiska och moraliska förklaringsmodeller som då möjligtvis kan ha påverkat antalet

(9)

9

utomäktenskapliga födslar (Håkansson 1999). Den tidigare kort nämnde Simon Dyberg skriver om hur Håkansson konstaterar att de utomäktenskapliga födslarna fram till slutet av 1700-talet var förhållandevis jämnt fördelade mellan Östsverige och Västsverige. Dyberg för fram att det under 1800-talets början blev ett större glapp mellan klyftorna och den

utomäktenskapliga fruktsamheten blev då vanligare i Östsverige än i Västsverige (Dyberg 2019:7). Precis som Frykman visar Håkanssons studie på att mödrarna till de ogifta barnen främst tillhörde det lägre samhällsskiktet, det var ofta fattigare kvinnor som födde ett oäkta barn (Håkansson 1999:219). Håkanssons resultat styrker återigen den tidigare forskningen med att fadern till de oäkta barnen i större utsträckning lyser med sin frånvaro i födelse- och dopböckerna efter barnamordsplakatet 1778.

Området är som sagt inte något outforskat territorium, liknande undersökningar har gjorts med varierade perspektiv och utgångspunkter. Styrkan med studieområdet är att den tidigare forskningen gör det förhållandevis enkelt att sätta sig in i ämnet och få en förståelse för det som redan är studerat. Därmed görs det också tydligt vilka geografiska områden och vilka perspektiv som redan är studerade. Trots att denna undersökning utgår ifrån vissa

frågeställningar som liknar andra är syftet att studera åtta församlingar som inte tidigare studerats. Troligtvis kommer denna studie finna resultat som överensstämmer med tidigare, vilket dock inte bör uppfattas som en återupprepning utan som ett resultat på ett ytterligare område, ett bidrag till forskningsfältet. Förhoppningsvis kommer studien finna något som skiljer sig ifrån det tidigare upptäckta och därmed också bidra till forskningsfältet på detta vis.

(10)

10

3. Teoretiska utgångspunkter

För kunna analysera den insamlade empirin krävs en teoretisk utgångspunkt. Det finns många möjliga utgångslägen att välja för att vidare analysera utomäktenskaplig fruktsamhet. Tidigare undersökningar har exempelvis applicerat en genusteori vanligen med begreppet genus eller kön som centralt, andra har använt ett klassperspektiv där social klasstillhörighet undersökts eller ett industrialiserings/moderniseringsperspektiv där sockenprofilerna blivit centrala. Ett klassperspektiv hade inte lämpat sig till undersökningen eftersom klasskillnaderna i studien var begränsade och till följd av att majoriteten av sockeninvånarna tillhörde samma klass, bondeklassen. Jag menar i likhet med Dyberg att en sådan teori hade varit intressant om en stad hade varit inkluderad i häraderna (Dyberg 2019:10). Likaså hade en industrialiserings- eller moderniseringsteori kunnat appliceras om någon av socknarna hade kännetecknats som tydlig begynnande industrisocken. Berga och Ryssby är tillvisso de socknar som är störst och gör tydligast utveckling ifrån jordbruket, Vittaryd utvecklas senare till en socken där

industrier blir centrala.

Ett genusperspektiv som teoretiskt utgångsläge hade varit fullt möjlig där de patriarkala strukturernas inverkan hade kunnat studeras utifrån de olika socknarna. En genusteori har valts bort eftersom det finns flertalet sådana undersökningar, perspektivet är framförallt väl avhandlat av Lindstedt Cronberg (Lindstedt Cronberg 1997). Dock kommer en teoretisk utgångspunkt inspirerad av det Lindstedt Cronberg diskuterar att appliceras, fenomenet social kontroll. Begreppet myntades av sociologen Edward Alsworth Ross och syftar till att definiera de yttringar som bidrar till att upprätthålla den sociala ordningen, detta kan exempelvis vara genom religion, konst eller lagar. Social kontroll kan delas in i underkategorier: formell och informell kontroll. Den formella kontrollen utgörs av myndigheter exempelvis via lagar, den informella kontrollen innefattas istället av de normer som människor lever under (Jacobsson 1998). Den utomäktenskapliga fruktsamheten kommer i studien studeras utifrån social kontroll.

Under de valda tidsperioderna styrdes människor utifrån en formell kontroll. Denna kontroll utgjordes bland annat av lagar. Att föda barn utom äktenskapet har en lång historia förenat med brott, skuld och skam. Barn som föddes utom äktenskapet blev betecknade och

betraktade som oäkta i lagens, kyrkans och i samhällets ögon. Föräldrarna till ett oäkta barn straffades, exempelvis straffades de av den värdsliga makten i from av böter och av den heliga makten genom skam. Den formella kontrollen som utgjordes genom lagar gjorde exempelvis att det oäkta barnet fick stora yrkesbegränsningar, något som såklart påverkade den

(11)

11

ekonomiska situationen negativt. Ett oäkta barn fick exempelvis inte ingå i skråväsendet, dessutom blev barnet arvsrätt lagligt inskränkt. Det var först år 1866 som ett oäkta barn fick ärva av sin moder, år 1970 fick barnet full arvsrätt efter sin mor och far (Svensson 2006:1). Den formella kontrollen utgjordes som sagt också av religionen. Kristendomens budskap var tydligt, barnafödande var något som endast hörde till äktenskapet, allt annat var otänkbart och skulle bestraffas med skuld och skam. Den formella kontrollen resulterade i att

utomäktenskaplig fruktsamhet bestraffades genom informell kontroll. Till följd av brottet mot de världsliga och heliga reglerna straffades framförallt kvinnor av sockenmedlemmarna. Kvinnor som fött ett oäkta barn utfrystes ofta från församlingen, ett resultat på hur den

formella kontrollen skapar informell kontroll. Ett annat exempel på hur kvinnor till oäkta barn kontrollerades med både formell och informell kontroll, är det faktum att ogifta mödrar i vissa fall tvingades bära ett särskilt plagg för att påvisa och offentliggöra deras osedlighet (Frykman 1993).

I analys- och diskussionskapitlet kommer kyrkans inflytande och roll i socknarna diskuteras och kopplas till den utomäktenskapliga fruktsamheten. Detta är en annan teoretisk

utgångspunkt som kommer att appliceras, en form av sekulariseringsteori som är nära

sammankopplad med fenomenet social kontroll. Sekulariseringsteorin innebär att människan alltmer frångår religion och blir mer sekulär. Förhoppningsvis kan skillnader mellan

tidsperioderna under 1800- och 1900-talet kopplat till sekulariseringsteorin diskuteras. Frågor som i analysen exempelvis kan ställas till resultatet är: kan man med hjälp av antalet oäkta barn studera hur stort inflytande kyrkan hade i de olika socknarna? Kan den

utomäktenskapliga fruktsamheten säga något om kyrkans förändrade roll under

tidsperioderna? Utifrån detta kanske det finns möjlighet att dra några slutsatser om kyrkans och religionens minskade roll/kontroll i socknarna. Kyrkans roll i formandet av samhällets normer och värderingar studeras då också, en form både formell och informell kontroll. David Thurfjell skriver i Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen om kyrkan och religionens betydelse för svenskarna i olika tider av vår historia (Thurfjell 2015).

Thurfjells diskussioner om sekularisering i Sverige, om religionens betydelse och inverkan på människor kommer diskuteras närmare i analys- och diskussionskapitlet.

(12)

12

4. Metod

En kvantitativ komparativ metod kommer främst tillämpas i undersökningen. En kvantitativ metod syftar till att mäta och kvantifiera ett resultat, vanligtvis statistiskt (Eliasson 2006:21). Uppsatsen avser ge svar på bland annat det procentuella antalet utomäktenskapligt födda barn i de olika församlingarna under de åtta tidsperioderna. För att ge ett överskådligt och tydligt resultat på frågeställningen ter sig den kvantitativa metoden ypperlig. Men att enbart arbetat kvantitativt hade varit att svika materialets kapacitet. Siffror och statistik bör också värderas, tolkas och sättas in i en analytisk ram (Gustavsson, Svanström 2018:189). Därför vinner många undersökningar på tillämpningen av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. En kvalitativ metod tillämpas i undersökning för att göra det möjligt att se mönster, samband och skiljaktigheter mellan församlingarna (Florén, Ågren 2006:59). Den kvalitativa metoden kommer främst ge sig till känna under diskussion- och analyskapitlet där resultatet i församlingarna kompareras med varandra och till hela riket. Socknarnas olika profiler har eventuellt påverkat det utomäktenskapliga barnafödandet. Huruvida socknarnas profiler kan speglas i de utomäktenskapliga födslarna och hur detta resultat ställer sig till hela riket kommer också diskuteras i diskussion- och analyskapitlet.

Givetvis finns det fördelar och nackdelar med alla metoder och så också med kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder är lämpliga vid undersökningar där syftet är att få svar på en frågeställning som kan förklara förhållanden med hjälp av siffror. Metoden är ett viktigt redskap framförallt när det krävs bearbetning av stor mängd data, vilket är fallet i denna studie (Florén, Ågren 2006:58). Metodens styrka i studien är som tidigare nämnt att ge en tydligt översiktlig bild av det undersökta. Svaren på frågeställningarna kommer tydligt och lätt överskådligt presenteras i tabeller som gör statistiken enkel att förstå. En nackdel med en kvantitativ metod är dock att djupet tenderar lysa med sin frånvaro. Att det med en kvantitativ metod blir svårt att analysera bakgrunden och orsaker till fenomen är ett faktum. Det blir exempelvis svårt att ge svar på varför just det visade procentuella antalet utomäktenskapligt födda barn i församlingarna var oäkta, hur påverkade ”utomäktenskapligheten” barnet och föräldrarna? För att kunna undersöka dessa frågor och därtill fler tillämpas även en kvalitativ metod, studien får då ett djup. Komparationen mellan resultatet i de olika församlingarna och till hela riket utgör en central del därför blir en kvalitativ metod viktig. Komparationen gör att analysen blir djupare och kan ge svar som pekar på mönster, likheter och skiljaktigheter (Florén, Ågren 2006:59). I Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad diskuterar Peter Esaiasson vikten av att göra komparationer i vetenskapliga

(13)

13

undersökningar, ”det är väl genomtänkta jämförelser som gör det möjligt att dra systematiskt grundade slutsatser om vårt forskningsproblem” (Esaiasson 2017:57). Komparationen ger studien ett djup och gör det möjligt att sedan i ett resultat kunna dra systematiskt grundade slutsatser.

Ytterligare ett möjligt problem med en kvantitativ metod är att de i vissa fall tenderar vara objektiva och forskarberoende eftersom tolkning ges liten plats. Detta gör dock att resultatet kan tyckas mer trovärdig eftersom just värderingar och tolkningar inte utgör en central del. Trots detta förekommer det tendentiösa presentationer av kvantitativa studier med syfte att vinkla resultatet på ett visst sätt, resultatet presenteras då i tabeller eller diagram som vinklas för ett visst tolkningssätt (Denscombe 2009:364). Exempelvis kan ett diagram vinklas så att en axel inte startar vid noll för att ge upphov till falska förespeglingar, detta är viktigt att ha i åtanke vid studiet av kvantitativa resultat (Lantz 2011:66). En annan möjlig nackdel som kan komma med en kvantitativ metod är att datainsamlingen ofta blir mycket tidskrävande och omfattande, och så också i denna undersökning. I statistiska undersökningar ska oftast en stor mängd data bearbetas, en stor mängd data skall bearbetas för att frågeställningarna ska kunna besvaras i denna undersökning vilket är krävande (Esaiasson 2017:87).

4.1 Urval av socknar

Anledningen till valet av de åtta socknarna är flera. Eftersom jag själv är född och uppvuxen i Berga är en av anledningarna till urvalet av personlig karaktär. I min tidigare B-uppsats valdes även Dörarp och Vittaryd. De valdes främst för att de gränsar geografiskt till Berga och gjorde att undersökningen omfattade norra Sunnerbo härad, men också för att Dörarps och Vittaryds sockenprofiler skiljer sig från Bergas. Berga var den mer industrialiserade socknen med järnväg och Dörarp och Vittaryd de två mindre agrara socknarna med centralt jordbruk (Axelsson 2020). I denna undersökning ville jag utöka studiet av framförallt Sunnerbo härad med tre ytterligare socknar. Agunnaryd, Ryssby och Tutaryd valdes varav Ryssby är den större socknen som bäst kan jämföras med Berga. Agunnaryd och Tutaryd är de två mindre agrara socknarna likt Dörarp och Vittaryd. Agunnaryd, Ryssby och Tutaryd valdes också för att det då blir en mer omfattande studie som täcker hela nordöstra Sunnerbo härad. I

angränsning till Vittaryd ligger socknarna Tannåker och Bolmsö, i Västbo härad men valdes för att de tillsammans med de tidigare socknarna utgör en fin sammanlänkning av åtta av de socknar som i dag utgör Ljungby kommun Kronobergs län (Se bilaga 1). Undersökningen

(14)

14

består av fem tidsperioder, perioderna är valda med syfte att vara i nära anslutning till varandra samt med tioårsperioder, detta för att skapa bästa möjlighet till att utifrån ett

förändringsperspektiv se utvecklingen över tid i församlingarna. Att välja andra mer lösryckta tidsperioder som ligger långt tidsmässigt ifrån varandra samt med olika långa tidsintervaller hade gjort det svårt att ge ett rättvist förändrings- och utvecklingsperspektiv. Tidigare liknande undersökningar har inte gjorts med så sen sista undersökningsperiod.

4.2 Källmaterial

Källmaterialet till undersökningen består främst av förstahandsmaterial i form av födelse- och dopböcker som har hämtats genom riksarkivets digitala forskarsal (Riksarkivet.se/digitala-forskarsalen). För att göra komparationen mellan församlingarna och hela riket används Statistiska centralbyråns uppgifter om antal utomäktenskapligt födda barn (SCB: Historisk statistik för Sverige 1969:108). I en vetenskaplig studie är det viktigt att vara medveten om möjliga problemområden. För att studien ska anses ha en god representativitet är det viktigt att använda sig av ett primärt material som är representativt för det undersökta. Vad som skulle skrivas i födelse- samt dopböckerna var lagligt reglerat och skrevs enligt bestämda regler av den dåvarande sockenprästen. Detta gör att materialet med högst trolighet inte är förfalskat och heller inte speciellt snedvridet. Eftersom det både var lagligt reglerat på vad som skulle antecknas i födelse- och dopböckerna och genom att materialet troligtvis inte är skrivet av någon med ett bakomliggande syfte utan redovisar fakta på ett objektivt sätt, gör det att källan inte är tendensiös (Lindkvist 2013:9). Tack vare de fördelar som kommer med ett otryckt källmaterial samt till följd av att födelse- och dopböckerna var innehållsreglerade har källmaterialet även en hög reliabilitet, de anses högst trovärdiga och därmed lämpliga som underlag till denna undersökning.

En problematisk faktor som dock kan uppstå i arbetet med otryckta källor är problematik som kan komma till följd av den mänskliga faktorn. Födelse- och dopböckerna är författade under olika tidsperioder och av olika präster. Prästerna var individer som skrev på olika vis och var olika noggranna och utförliga i registreringen. Detta kan resultera i att uppgifterna som nedtecknades kan till följd av någon mänsklig faktor vara felaktiga, exempelvis till följd av missförstånd, stavfel eller vårdslöshet (Dyberg 2019:13). Det är viktigt att i arbetet med all typ av källmaterial vara medveten och uppmärksam på möjliga problematiska faktorer, oavsett hur oavsiktliga de än mår vara. Något annat som kan te sig problematiskt med

(15)

15

källmaterialet är att bokstäver och ord i böckerna kan vara svårtydda, bokstäverna kan vara svåra att särskilja och utskilja eftersom de är skrivna på många olika sätt med olika handstilar (Svensson 2016:19). Ulf Berggrens och Elisabeth Thorsells bok Vad står det? Handbok i handskriftsläsning har använts flitigt för att i bästa mån göra en så korrekt läsning av

materialet som möjligt. Boken har exempelvis bidragit med kunskap om hur olika bokstäver kan skrivas på flera olika sätt och vilken stil på bokstäver som var vanligast under en viss tidsperiod (Berggren, Thorsell 2017:8).

Det finns flera olika källkritiska kriterier som bör tas i hänsyn i arbetet med källmaterialet. Kriterierna kan enkelt sammanfattas med tre frågor som kan ställas till materialet. Vem? Vad? Varför? Vem som ligger bakom källan samt om hen anses ha relevant kunskap om det skrivna är ett uppfyllt kriterium. Sockenprästen ligger bakom källan, det är hans uppgift att registrera församlingens födslar och information om barnets föräldrar. Vem-frågan kan kopplas till äkthetskriteriet, genom frågan kan vi förstå att källan är äkta/original den är inte förfalskad utan bedöms som autentisk och trovärdig (Lindkvist 2013:10). Vad som skrivs i böckerna är som sagt lagligt reglerat och objektivt skrivet, när källan är skriven är tydligt antecknat med år högst upp på varje sida i böckerna. Materialet svarar upp bra på frågan varför eftersom det är oberoende, materialet är fristående och bygger inte vidare på tidigare material. Eftersom materialet är objektivt och oberoende är det svårt att föreställa sig att det finns någon tendens. Materialet innehåller inga värderingar och bör därför inte vara skriven utifrån någons intresse med ett dolt budskap. Eftersom det är åtta förhållandevis små församlingar som undersöks i detta arbete har de antecknande prästerna högst troligt god kännedom om

sockenmedlemmarna (Svensson 2016:15).

Representativitet är ett viktigt källkritiskt kriterium, representativiteten syftar till att undersöka om källmaterialet har en liknande utformning som annat liknande material (Denscombe 2009:302). Som sagt var det tydligt reglerat genom kyrkolag på vad prästerna skulle registrera om församlingsmedlemmarna i födelse- och dopboken. Enligt 1686 års kyrkolag skulle alla präster registrera barnets namn, födelsedatum, dödfött/eller ej samt oäkta eller äkta samt faderns och moderns namn (Riksdagen). Gustav III:s barnamordsplakat 1778 förändrade registrering och gjorde att mödrar kunde föda anonymt utan att uppge namn på fäderna (Lindstedt Cronberg 1997:66). Med denna bakgrundsredovisning kan det förstås att det som antecknades i födelse- och dopböckerna var av samma utformning vilket gör att källmaterialet bedöms som representativt. Slutsatsen som kan dras är att det använda

(16)

16

källmaterialet står sig förhållandevis bra sett till de källkritiska kriterierna trots att det givetvis finns nämna problemområden.

5. Bakgrund 5.1 Socknarna

Socknarna ligger i Ljungby kommun i Kronobergs län i Småland och är en del av Sunnerbo härad. Bolmsö och Tannåker ligger sedan 1971 i Kronobergs län men tillhörde dess för innan Jönköpings län och är en del av Västbo härad (Sjögren 1931). Under perioden 1680–1779 utgjorde Sunnerbo härad tillsammans med Västbo- och Östbo härad en domsaga, efter 1779 har Sunnerbo utgjort en egen (Arkivdigital, Sunnerbo häradsrätt). De åtta socknarna utgör nordöstra Sunnerbo härad samt delar av sydöstra Västbo härad (bilaga 1).

Berga är den större socknen av de åtta. Under studiens tidsperioder kännetecknades Berga av den växande industrialiseringen, järnvägen kom till Berga 1899, vilket resulterade i ett växande samhälle. Berga kännetecknades också av sina hantverkindustrier. Den stora yllefabriken och kraftstationen utgjorde arbetsplats för många av samhällets invånare (Lagan.se/Wahlberg). Ryssby är den näst största socknen som liksom Berga växer sig till en industrisocken. Under 1800-talets mitt skedde en utveckling av hantverksnäringen på landsbygden genom skråväsendets avskaffande. Med de växande industrierna under 1900-talet ökade an1900-talet invånare i socknen och Ryssby fick en större industrisockenprofil (Fuchs 2013:6).

Dörarp och Vittaryd är två av de mindre socknarna. (Karlsson, Andersson 2000:67). Under andra hälften av 1800-talet och första häften av 1900-talet arbetade majoriteten av invånarna i Dörarp i jordbruket. Till skillnad ifrån Berga och Ryssby utgjorde den växande

industrialiseringen inte lika stor roll, men Vittaryd kom senare att få en växande industri (Karlsson, Andersson 2000:110). De återstående fyra socknarna: Agunnaryd, Tutaryd, Bolmsö och Tannåker kännetecknas som mer traditionellt agrara. Tutaryd tillsammans med Tannåker är de två minsta socknarna både geografiskt och befolkningsmässigt. Agunnaryd är den geografiskt största av de nämnda och utgör studiens tredje största socken efter Berga och Ryssby. Bolmsö är något större geografiskt och invånarmässigt, men är liksom de övriga socknarna jordbrukssocken utan någon växande industri (Statistiska centralbyrån). Bolmsö är av tradition en lantbruksbygd (Bolmsö.se).

(17)

17

5.2 Utomäktenskaplig födsel

Till följd av växande urbanisering och framväxten av det industriella samhället ökade den utomäktenskapliga fruktsamheten. Ett barn på fyrtio föddes igenomsnitt utomäktenskapligt på 1750-talet. Under slutet av 1800-talet hade fenomenet ökat kraftigt, genomsnittligt föddes ett av tio barn utomäktenskapligt. Under studiens näst senaste undersökningsperiod, runt slutet av 1920-talet hade antalet utomäktenskapliga barn ökat ytterligare. I slutet av 1920-talet föddes ett av sex barn utom äktenskapet (Dyberg 2019:14).

Religionens betydelse för människor och samhället var central under största delen av

undersöksperioderna, barn inom äktenskapet var normen. Prästerna hade hög lokal status, de utgjorde också ett eget stånd i riksdagen. Den kristna synen på sex var självklar och hörde endast till en man och en hustru i ett äktenskap. ”Sex är något som hör till äktenskapet, med syfte att producera barn” (Dyberg 2019:15). Ett hårt liv väntade de oäkta barnen, de oäkta mödrarna kunde likaså vänta sig ett tufft liv fullt av skuld och skam. Arvsrätten bidrog tydligt till att upprätthålla skillnaden mellan ett oäkta respektive äkta barn. De oäkta barnen hade ingen arvsrätt fram till 1866, först då de fick de rätt att ärva efter modern (Dyberg 2019:16). Det råder tveksamheter gällande när de oäkta barnen fullt fick ärva efter sina fäder, olika källor påvisar olika årtal och med olika restriktioner. ”Så sent som för ungefär femtio år sedan fick det oäkta barnet full arvsrätt efter modern och fadern. Arvsrätt efter fadern gällde dock endast om bevis fanns för att den påstådda fadern var barnets fader” (Svensson 2016:23). De oäkta barnen fick liksom mödrarna utstå skuld och skam. Barnen ansågs vara ett resultat av föräldrarnas synd. De oäkta barnens samt mödrarnas framtidsutsikter påverkades drastiskt negativt, många blev mycket utsatta både ekonomiskt och socialt.

Den oäkta födelsefrekvensen kan i Sverige följas bakåt i tiden längre än i något annat land, sedan 1749 har antalet levande födda utomäktenskapliga barn registrerats. I tabellerna kan en tydlig stegring av den oäkta födelsefrekvensen ses. Från deras första registrerade period 1751–1755, har en oavbruten stegring skett efter varje tidsperiod oberoende av periodens längd. Under perioden 1821–1825 är siffrorna för den oäkta fruktsamheten särskilt hög, men perioden kännetecknads av en särskilt hög äkta fruktsamhet (SCB: Utom äktenskapet födda barn 1914:13). Med hjälp av SCB:s tabeller kan man se att den oäkta fruktsamheten ökade i takt med samhällsutvecklingen (industrialiseringen och moderniseringen). Tider då landet hotades av krig och konflikter speglas i det oäkta barnafödandet, ett sjunkande antal oäkta

(18)

18

födslar har då registrerats. Den utomäktenskapliga fruktsamheten var under den senare undersöksperioden större i städerna än på landsbygden (SCB: Utom äktenskapet födda barn 1914:29). Statistiken visar att ett mindre antal oäkta barn föddes under senare delen av 1800-talet jämfört med första delen av 1900-1800-talet. Statistiken kan förklaras med hur andelen utomäktenskapligt födda barn ökade i takt med samhällets utveckling. Moderniseringen och industrialiseringen motiverar stegring i antalet utomäktenskapligt födda barn under de senare tidsperioderna. Under första delen av 1900-talet föddes totalt cirka 126 294 barn om året, cirka 18 961 barn utom äktenskapet (15%). Under 1800-talets senare hälft föddes runt 129 107 barn om året, varav cirka 12 266 barn utomäktenskapligt 9,5% (SCB: Historisk statistik för Sverige 1967:108).

Under studiens första tidsperiod var mödrarna till de oäkta barnen förhållandevis unga.

Mödrarna var oftast mellan 20–25 år gamla, både på landsbygden och i städerna. Under första häften av 1900-talet ökade medelåldern något, mödrarna till de oäkta barnen var då vanligen mellan 20–29 år gamla. Under både studiens tidigare tidsperioder (andra halvan av 1800-talet) och under de senare tidsperioderna (första hälften av 1900-talet) föll sig medelåldern till 20– 24 år. Dock visar statistiken att mödrarna i större utsträckning var i åldersspannet 20–24 år under 1800-talet än under 1900-talet (SCB: Historisk statistik Sverige 1967:106). De mödrar som mätt i riket var under 20 år samt över 45 år utgör större procentuell andel på landsbygden än i städerna (SCB: Utom äktenskapet födda barn 1916:36). Det är svårt att finna uppgifter på de ogifta mödrarnas yrken under samma tidsperioder. Dock finns det uppgifter om att den vanligast förekomna yrkesbeteckningen bland de ogifta mödrarna år 1889 var tjänarinna. Det näst vanligaste var hemmansägardotter och det tredje vanligast var

torpar-/jordbruksarbetardotter. Mellan 1908 och 1911 finns det uppgifter om att de tre vanligaste yrkesbeteckningarna var tjänarinna, hemmadotter hos jordägare och fabriksarbeterska. (Svensson 2016:27).

(19)

19

5.3 Utomäktenskapliga födslar i riket

Tabell 1: årligt medeltal för samtliga födda barn i hela riket 1860–1945

År Äkta barn Oäkta barn Total summa

A P A P 1860–1869 115 841 91,5% 10 801 8,5% 126 642 1870–1879 119 872 90,7% 12 266 9,3% 132 138 1880–1889 119 875 89,6% 13 858 10,4% 133 730 1890–1899 121 938 89,8% 13 882 10,2% 135 820 1900–1909 119 322 89,1 14 551 10,9% 133 873 1910–1919 119 437 87,3% 17 404 12,7% 136 841 1920–1929 107 333 85,0% 18 961 15,0% 126 294 1930–1939 89 557 84,6% 16 283 15,4% 105 840 1940–1949 111 756 90,6% 11 663 9,4% 123 419

*Källa: SCB, Historisk statistik för Sverige 1969, Antal födda barn i Sverige 1751–1967.

Tabellen är gjord med hjälp av rapporter presenterade i fem och tioårsredovisningar från statistiska centralbyrån. Tabellen visar det årliga medeltalet för antalet födda barn i Sverige (SCB: Historisk statistik för Sverige 1969:108). I tabellen står versalen ”A” för antal och versalen ”P” för procent. Det årliga medeltalet för utomäktenskapligt födda barn i hela riket för åren 1860–1869 var som lägst, 8,5%. Under studiens första tidsperiod föddes inte i likhet med hela riket den lägsta andelen oäkta barn i församlingarna. Exempelvis föddes 11,1% av barnen som oäkta i Agunnaryd, studiens högsta andel utomäktenskapligt födda barn. Mellan åren 1880–1889 var medeltalet i hela riket högre än i samtliga socknar, 10,4%. I fler än hälften av de åtta socknarna var andelen oäkta barn runt 3–4%. För åren under perioden 1910–1919 var medeltalet för utomäktenskapligt födda barn 12,7% i hela riket. Andelen oäkta barn i socknarna var under denna period relativ hög, mellan 4,5 och 7,6%. Medeltalet ökade stegvis i hela riket och var som högst under perioden 1920–1929, 15%. Under studiens näst sista tidsperiod var dock inte andelen oäkta barn i socknarna som högst, Bolmsö och Tannåker har exempelvis ett av sina lägsta procent under denna period. Under den senaste perioden

(20)

20

hade medeltalet i hela riket sjunkit något igen till 9,4%. Under denna period skiljer sig

andelen oäkta barn radikalt i socknarna, Bolmsö och Agunnaryd har ett av sina högsta procent medan Dörarp och Tutaryd har ett av sina lägsta.

6. Empirisk huvudstudie

Nedan redovisas studiens resultat i tabeller. Statistiken skiljer sig åt mellan socknarna och mellan tidsperioderna, bland annat på grund av sockenprästernas skilda noggrannhet i registreringen i födelse- och dopböckerna. Procenttalet i tabellerna är avrunda till tiotal, resultatet presenteras styckvis indelat efter undersökningens frågeställningar.

6.1 Utomäktenskapliga födslar Tabell 2: tidsperiod 1860–1870

År Berga Dörarp Vittaryd Agunnaryd Ryssby Tutaryd Bolmsö Tannåker 1860 4/109 = 3,7% 0/16 = 0,0% 1/23 = 4,3% 8/63 = 12,7% 5/85 = 5,9% 0/29 = 0,0% 0/36 = 0,0% 0/14 = 0,0% 1861 7/109 = 6,4% 0/14 = 0,0% 1/22 = 4,5% 6/62 = 9,7% 6/88 = 6,8% 0/30 = 0,0% 2/35 = 0,7% 0/16 =0,0% 1862 7/128 = 5,5% 0/21 = 0,0% 0/26 = 0,0% 7/65 = 10,8% 9/95 = 9,5% 0/26 = 0,0% 1/38 = 2,6% 0/17 = 0,0% 1863 1/119 = 0,8% 0/16 = 0,0% 1/26 = 3,8% 7/75 = 9,3% 2/91 = 2,3% 0/10 = 0,0% 2/35 = 5,7% 0/16 = 0,0% 1864 4/119 = 3,4% 1/28 = 3,6% 2/24 = 8,3% 3/58 = 5,2% 3/80 = 3,8% 0/27 = 0,0% 3/36 = 8,3% 0/18 = 0,0% 1865 7/137 = 5,1% 3/17 = 17,6% 1/29 = 3,4% 10/66 = 15,2% 4/99 = 4,0% 1/10 = 10,0% 0/31 = 0,0% 0/16 = 0,0% 1866 2/111 = 1,8% 0/13 = 0,0% 2/26 = 7,7% 9/61 = 14,8% 7/83 = 8,4% 1/27 = 3,7% 1/33 = 3,0% 0/17 = 0,0% 1867 2/117 = 1,7% 1/17 = 5,9% 2/24 = 8,3% 10/58 = 17,2% 3/86 = 3,5% 0/28 = 0,0% 1/33 = 3,0% 1/13 = 7,7% 1868 7/121 = 5,8% 2/26 = 7,7% 0/21 = 0,0% 11/66 = 16,7% 6/80 = 7,5% 0/9 = 0,0% 0/29 = 0,0% 0/15 = 0,0% 1869 6/105 = 5,7% 1/20 = 5,0% 1/27 = 3,7% 1/50 = 2,0% 4/74 = 5,4% 1/21 = 4,8% 3/24 = 12,5% 0/9 = 0,0% 1870 3/110 = 2,7% 1/16 = 6,3% 0/18 = 0,0% 4/61 = 6,6% 6/83 = 7,2% 0/10 = 0,0% 1/28 = 3,6% 0/15 = 0,0% Antal oäkta barn 50 (3,9%) 9 (4,4%) 11 (4,1%) 76 (11,1%) 55 (5,8%) 3 (1,3%) 14 (4,0%) 1 (0,6%) Totalt antal barn 1285 204 266 685 944 227 358 166

(21)

21

*Källa: Riksarkivet, digitala forskarsalen, födelse- och dopböcker för Bergas, Dörarps, Vittaryds, Agunnaryds, Ryssbys, Tutaryds, Bolmsös och Tannåkers församling 1860–1870.

Under den första tidsperioden föddes den högsta andelen oäkta barn i Agunnaryd 11,1%, detta är också den högsta procenten sett till resterande tidsperioder. I Berga, Dörarp, Vittaryd och Bolmsö föddes ett liknande antal oäkta barn: 3,9%, 4,4%, 4,1% och 4,0%. Under perioden föddes två oäkta tvillingpar i Berga och ett oäkta tvillingpar i Ryssby. Den lägsta andelen oäkta barn under perioden föddes i Tannåker 0,6%, Tutaryd hade också en lägre andel oäkta barn, 1,3%.

Tabell 3: tidsperiod 1880–1890

År Berga Dörarp Vittaryd Agunnaryd Ryssby Tutaryd Bolmsö Tannåker 1880 4/124 = 3,2% 1/17 = 5,6% 0/24 = 0,0% 3/58 = 5,2% 7/90 = 7,8% 1/18 = 5,6% 1/32 = 3,1% 0/3 = 0,0% 1881 1/110 = 0,9% 1/22 = 4,5% 0/21 = 0,0% 2/48 = 4,2% 6/100 = 6,0% 0/22 = 0,0% 1/31 = 3,2% 2/12 = 16,7% 1882 1/116 = 0,9% 0/17 = 0,0% 1/18 = 5,6% 3/54 = 5,6% 5/94 = 5,3% 1/10 = 10,0% 2/32 = 6,2% 0/15 = 0,0% 1883 3/116 = 2,6% 1/19 = 5,3% 4/23 = 17,4% 4/59 = 6,8% 6/112 = 5,4% 0/14 = 0,0% 4/37 = 10,8% 0/12 = 0,0% 1884 5/117 = 4,3% 1/20 = 5,0% 0/29 = 0,0% 8/66 = 12,1% 6/89 = 6,7% 1/23 = 4,3% 0/37 = 0,0% 0/12 = 0,0% 1885 3/118 = 2,5% 1/15 = 6,7% 0/18 = 0,0% 5/55 = 9,1% 6/89 = 6,7% 0/15 = 0,0% 1/33 = 3,0% 0/9 = 0,0% 1886 5/103 = 4,9% 1/19 = 5,3% 1/23 = 4,3% 4/53 = 7,5% 3/76 = 4,0% 0/19 = 0,0% 2/35 = 5,7% 1/10 = 10,0% 1887 6/104 = 5,8% 1/18 = 5,6% 1/21 = 4,8% 2/47 = 4,3% 2/96 = 2,1% 0/24 = 0,0% 1/37 = 2,7% 0/8 = 0,0% 1888 3/85 = 3,5% 1/21 = 4,8% 1/20 = 5,0% 3/49 = 6,1% 2/69 = 2,9% 0/21 = 0,0% 1/30 = 3,3% 1/13 = 7,7% 1889 2/85 = 2,4% 0/19 = 0,0% 2/19 = 10,5% 5/56 = 9,0% 5/85 = 5,9% 2/11 = 18,2% 0/13 = 0,0% 0/16 = 0,0% 1890 2/76 = 2,6% 0/18 = 0,0% 0/21 = 0,0% 4/51 = 7,8% 6/82 = 7,3% 2/24 = 8,3% 1/39 = 2,6% 0/8 = 0,0% Antal oäkta barn 35 (3,0%) 8 (3,9%) 10 (4,2%) 43 (7,2%) 54 (5,5%) 7 (3,5%) 14 (3,9%) 4 (3,4%) Totalt antal barn 1154 205 237 596 982 201 356 118

(22)

22

1880–1890 föddes den högsta andelen oäkta barn liksom föregående period i Agunnaryd, 7,2%. Agunnaryd har en övervägande hög andel oäkta barn under samtliga perioder. I övrigt föddes ett liknande antal utomäktenskapliga barn i flertalet av socknarna: 3,0% i Berga, 3,9% i Dörarp, 3,5% i Tutaryd, 3,9% Bolmsö och 3,4% Tannåker. En något högre andel oäkta barn föddes i Vittaryd och Ryssby.

År Berga Dörarp Vittaryd Agunnaryd Ryssby Tutaryd Bolmsö Tannåker 1905 1/57 = 1,8% 0/13 = 0,0% 0/10 = 0,0% 0/28 = 0,0% 5/58 = 8,6% 0/14 = 0,0% 1/24 = 4,2% 0/9 = 0,0% 1906 1/64 = 1,6% 0/8 = 0,0% 1/11 = 9,1% 5/29 = 17,2% 0/56 = 0,0% 0/4 = 0,0% 2/19 = 10,5% 0/8 = 0,0% 1907 0/66 = 0,0% 0/14 = 0,0% 1/10 = 10,0% 2/38 = 5,3% 3/55 = 5,5% 0/9 = 0,0% 3/27 = 11,1% 1/12 = 8,3% 1908 2/57 = 3,5% 0/9 = 0,0% 0/18 = 0,0% 0/26 = 0,0% 3/59 = 5,1% 1/13 = 7,7% 1/16 = 6,3% 0/8 = 0,0% 1909 8/69 =11,6% 1/9 = 11,1% 0/19 = 0,0% 0/31 = 0,0% 3/57 = 5,3% 2/7 = 28,6% 1/22 = 4,5% 0/6 = 0,0% 1910 8/71 =11,3% 1/14 = 7,1% 1/7 = 14,3% 2/31 = 6,5% 3/66 = 4,5% 0/12 = 0,0% 2/25 = 8,0% 0/8 = 0,0% 1911 3/51 = 5,9% 1/9 = 11,1% 1/15 = 6,7% 2/38 = 5,3% 3/61 = 4,9% 2/10 = 20,0% 0/18 = 0,0% 0/10 = 0,0% 1912 2/66 = 3,0% 0/4 = 0,0% 1/9 = 11,1% 2/29 = 6,9% 2/91 = 2,2% 0/10 = 0,0% 2/20 = 10,0% 1/5 = 20,0% 1913 5/60 = 8,3% 0/10 = 0,0% 1/14 = 7,1% 1/27 = 3,7% 6/56 =10,7% 1/12 = 8,3% 0/26 = 0,0% 0/5 = 0,0% 1914 6/68 = 8,8% 2/12 = 16,7% 1/10 = 10,0% 0/22 = 0,0% 2/62 = 3,2% 0/5 = 0,0% 3/24 = 12,5% 3/15 = 20,0% 1915 6/60 =10,0% 0/10 = 0,0% 3/9 = 33,3% 1/28 = 3,6% 6/77 = 7,8% 1/6 = 16,7% 0/21 = 0,0% 0/8 = 0,0% Antal oäkta barn 42 (6,1%) 5 (4,5%) 10 (7,6%) 15 (4,6%) 36 (5,2%) 7 (6,9%) 15 (6,2%) 5 (5,3%) Totalt antal barn 689 112 132 327 698 102 242 94

Mellan åren 1905–1915 var det en större variation i andelen oäkta barn än i de två tidigare perioderna. I Berga föddes ett tvillingpar som liksom i tidigare period räknas som två

(23)

23

utomäktenskapliga födslar. Den största andelen oäkta barn föddes i Vittaryd 7,6%, detta är Vittaryds högsta procent under hela studien.

År Berga Dörarp Vittaryd Agunnaryd Ryssby Tutaryd Bolmsö Tannåker 1921 3/56 = 5,4% 1/11 = 9,1% 0/11 = 0,0% 1/25 = 4,0% 3/63 = 4,8% 1/5 = 20,0% 0/21 = 0,0% 0/6 = 0,0% 1922 1/52 = 1,9% 0/11 = 0,0% 0/9 = 0,0% 3/35 = 8,6% 0/59 = 0,0% 0/4 = 0,0% 2/23 = 8,7% 0/6 = 0,0% 1923 2/60 = 3,3% 1/15 = 6,7% 1/15 = 6,7% 0/30 = 0,0% 0/43 = 0,0% 1/7 = 14,3% 0/19 = 0,0% 0/10 = 0,0% 1924 0/53 = 0,0% 1/7 = 14,3% 1/10 = 10,0% 0/13 = 0,0% 2/53 = 3,8% 1/11 = 9,1% 0/20 = 0,0% 0/2 = 0,0% 1925 3/56 = 5,4% 1/8 = 12,5% 1/5 = 20,0% 0/30 = 0,0% 4/49 = 8,2% 1/4 = 25,0% 0/20 = 0,0% 0/7 = 0,0% 1926 7/58 =12,1% 0/9 = 0,0% 0/9 = 0,0% 1/24 = 4,2% 3/45 = 6,7% 0/10 = 0,0% 0/18 = 0,0% 0/6 = 0,0% 1927 5/56 = 8,9% 0/6 = 0,0% 0/8 = 0,0% 1/22 = 4,5% 5/57 = 8,8% 1/1 =100,0% 0/16 = 0,0% 0/5 = 0,0% 1928 7/49 =14,3% 0/3 = 0,0% 0/8 = 0,0% 0/29 = 0,0% 2/45 = 4,4% 0/6 = 0,0% 0/12 = 0,0% 0/3 = 0,0% 1929 4/32 =12,5% 1/4 = 25,0% 1/5 = 20,0% 0/32 = 0,0% 4/47 = 8,5% 0/12 = 0,0% 0/15 = 0,0% 0/7 = 0,0% 1930 2/45 = 4,4% 0/7 = 0,0% 1/8 = 12,5% 0/23 = 0,0% 4/40 =10,0% 0/3 = 0,0% 0/13 = 0,0% 0/3 = 0,0% 1931 4/48 = 8,3% 0/10 = 0,0% 0/8 = 0,0% 0/21 = 0,0% 1/46 = 2,3% 1/9 = 11,1% 0/11 = 0,0% 0/10 = 0,0% Antal oäkta barn 38 (6,7%) 5 (5,5%) 5 (5,2%) 6 (2,1%) 28 (5,1%) 6 (8,3%) 2 (1,1%) 0 (0,0%) Totalt antal barn 565 91 96 284 547 72 188 65

Tutaryd har den högsta procentuella andelen oäkta barn under åren 1921–1931, 8,3%. Under perioden föddes studiens hittills lägsta andel oäkta barn i Tannåker. I Tannåker föddes totalt 65 barn men inget utom äktenskapet. Bolmsö har under samma period sin lägsta procentuella andel oäkta barn, 1,1%.

(24)

24

År Berga Dörarp Vittaryd Agunnaryd Ryssby Tutaryd Bolmsö Tannåker 1935 1/45 = 2,2% 1/2 =50,0% 0/0 = 0,0% 4/20 = 20,0% 1/93 = 1,1% 0/5 = 0,0% 0/14 = 0,0% 0/7 = 0,0% 1936 4/44 = 9,1% 0/4 = 0,0% 0/7 = 0,0% 1/21 = 4,8% 3/30 =10,0% 0/5 = 0,0% 0/6 = 0,0% 0/5 = 0,0% 1937 0/30 = 0,0% 0/1 = 0,0% 0/5 = 0,0% 4/14 = 28,6% 4/26 =15,4% 0/1 = 0,0% 0/15 = 0,0% 0/5 = 0,0% 1938 3/21 =14,3% 0/1 = 0,0% 0/3 = 0,0% 2/21 = 9,5% 2/27 = 7,4% 0/1 = 0,0% 1/5 =20,0% 0/5 = 0,0% 1939 1/34 = 2,9% 0/1 = 0,0% 0/5 = 0,0% 2/20 = 10,0% 1/34 = 2,9% 0/2 = 0,0% 2/10 =20,0% 0/3 = 0,0% 1940 2/32 = 6,3% 0/1 = 0,0% 0/5 = 0,0% 2/23 = 8,7% 1/27 = 3,7% 0/2 = 0,0% 0/10 = 0,0% 1/2 = 50,0% 1941 3/35 = 8,6% 0/2 = 0,0% 2/10 = 20,0% 1/13 = 7,7% 2/30 = 6,7% 0/2 = 0,0% 3/10 =30,0% 0/5 = 0,0% 1942 3/49 = 6,1% 0/2 = 0,0% 2/7 = 28,6% 0/20 = 0,0% 3/36 = 8,3% 0/1 = 0,0% 1/13 = 7,7% 1/5 = 20,0% 1943 6/54 =11,1% 0/1 = 0,0% 0/4 = 0,0% 1/11 = 9,1% 4/39 =10,3% 0/1 = 0,0% 0/4 = 0,0% 0/7 = 0,0% 1944 1/37 = 2,7% 0/3 = 0,0% 0/4 = 0,0% 0/15 = 0,0% 4/39 =10,3% 0/2 = 0,0% 2/17 =11,8% 0/8 = 0,0% 1945 1/64 = 1,6% 0/2 = 0,0% 0/5 = 0,0% 0/16 = 0,0% 5/33 =15,2% 0/2 = 0,0% 0/11 = 0,0% 0/4 = 0,0% Antal oäkta barn 25 (5,6%) 0 (0,0%) 4 (7,3%) 17 (8,8%) 30 (7,2%) 0 (0,0%) 9 (7,8%) 1 (1,8%) Totalt antal barn 445 20 55 194 414 24 115 56

Under den senaste perioden föddes det i jämförelse med tidigare perioder en hög andel oäkta barn i flera av socknarna. I Vittaryd föddes 7,3% av barnen utom äktenskapet, i Agunnaryd 8,8%, i Ryssby 7,2% och i Bolmsö 7,8%. I Dörarp och Tutaryd föddes dock inget oäkta barn. Det är färre barn som föds under denna period jämfört med de tidigare, detta ger en något snedvriden procentsats. Ett oäkta barn ger i denna period ett större utslag eftersom det totala antalet barn är lägre. Ett exempel på detta är i Tannåker, 56 barn föddes totalt varav ett oäkta barn vilket motsvarar 1,8%. Under första perioden föddes 166 barn i Tannåker varav ett oäkta vilket då motsvarade endast 0,6%.

(25)

25

6.2 Okända fäder

Tabell 7: okända fäder 1860–1945

Församling/socken Tidsperiod 1860- 1870 1880- 1890 1905-1915 1921- 1931 1935- 1945 Andel okända Andel okända Andel okända Andel Okända Andel okända Berga 43/50 (86,0%) 29/35 (82,9%) 27/42 (64,3%) 16/38 (42,1%) 16/25 (64,0%) Dörarp 7/9 (77,8%) 5/8 (62,5%) 5/5 (100,0%) 5/5 (100,0%) 0/0 (0,0%) Vittaryd 9/11 (81,8%) 7/10 (70,0%) 7/10 (70,0%) 5/5 (100,0%) 2/4 (50,0%) Agunnaryd 66/76 (86,8%) 38/43 (79,6%) 11/15 (73,3%) 4/6 (66,7%) 6/17 (35,3%) Ryssby 41/55 (74,5%) 43/54 (79,6%) 30/36 (83,3%) 15/28 (53,6%) 16/30 (53,3%) Tutaryd 3/3 (100,0%) 7/7 (100,0%) 5/7 (71,4%) 1/6 (16,7%) 0/0 (0,0%) Bolmsö 11/14 (78,6%) 10/14 (71,4%) 11/15 (73,3 1/2 (50,0%) 1/9 (11,1%) Tannåker 1/1 (100,0%) 3/4 (75,0%) 2/5 (40,0%) 0/0 (0,0%) 1/1 (100,0%)

I studiens första period hade de oäkta barnen en av den högsta andelen okända fäder. Samtliga oäkta barn i Tutaryd och Tannåker har en okänd fader, dock föddes ett lågt antal oäkta barn i socknarna under perioden. I resterande socknar är det ett förhållandevis jämnt antal okända fäder. I den andra perioden var majoriteten av fäderna till de oäkta barnen i Berga okända, 82,9%. Tutaryd skiljer sig från de övriga socknarna med periodens högsta andel okända fäder, samtliga sju oäkta barn har en okänd fader. Under perioden 1905–1915 var liksom föregående period andel okända fäder förhållandevis jämnt fördelad socknarna i mellan. Dörarp sticker ut med samtliga okända fäder. Tannåker hade lägst andel okända fäder, 40,0%. Under den fjärde perioden hade Bergas lägst andel okända fäder, 42,1%. Liksom tidigare period hade samtliga oäkta barn i Dörarp en okänd fader, i denna period var samtliga fäder i Vittaryd okända. Under den senaste perioden fanns den lägsta andelen okända fäder. Bolmsö hade under denna period sitt lägsta andel okända fäder, 11,1%. Tutaryd tillsammans med Dörarp har 0,0% okända fäder, eftersom det inte föddes några oäkta barn i socknarna under perioden. Tannåker

(26)

26

skiljer sig dock från övriga socknar med 100,0% okända fäder, värt att ha i beräkningen är att det endast föddes ett oäkta barn.

6.3 Mödrarnas ålder

Åldersintervall Församling/socken Totalt

Berga Dörarp Vittaryd Agunnaryd Ryssby Tutaryd Bolmsö Tannåker

15–19 1 1 1 1 4 20–24 10 4 4 18 10 2 4 52 25–29 18 2 4 19 16 5 1 67 30–39 14 1 3 27 21 1 4 71 40–49 4 1 8 1 1 15 50–55 1 1 Okänd ålder 2 3 6 11 Summa 50 9 11 76 55 3 14 1 219 Medelålder 1431/50 = 28,6 242/9 = 26,9 301/11 = 27,4 2185/76 = 28,8 1326/55 = 24,1 79/3 = 26,3 393/14 = 28,1 28/1 = 28,0 6169/208 = 29,6

Medelåldern hos de ogifta mödrarna i hälften av socknarna under första tidsperioden runt 28 år. I Dörarp, Vittaryd, Ryssby och Tutaryd är medelålder något lägre. Under första perioden föds det högsta antalet oäkta barn, 219 och den totala medelåldern var ca 29,6 år.

(27)

27

15–19 1 1 2 20–24 8 1 1 8 18 5 4 1 46 25–29 12 5 3 14 7 1 3 1 46 30–39 10 4 18 18 3 2 55 40–49 2 1 2 6 1 2 14 50–55 Okänd ålder 5 5 2 12 Summa 35 8 10 43 54 7 14 4 175 Medelålder 844/35 = 24,1 239/8 = 29,9 288/10 = 28,8 1241/43 = 28,9 1443/54 = 26,7 185/7 = 26,4 367/14 = 26,2 110/4 = 27,5 3480/163 = 21,3

Medelåldern för de ogifta mödrarna i Berga mellan åren 1880–1890 var 24,1 år, detta är den näst lägsta medelåldern i Berga under studien. Under samma period var medelåldern för de ogifta kvinnorna i de övriga socknarna något högre. Den högsta medelåldern under denna period stod Dörarp för med 29,9 år. Ett något lägre antal oäkta barn föddes under denna period jämfört med föregående och den totala medelåldern var betydligt mycket lägre än föregående period, 21,3 år.

(28)

28

15–19 2 1 2 2 20–24 15 1 3 11 11 2 7 2 52 25–29 16 4 4 1 16 4 2 1 48 30–39 8 1 1 2 1 1 1 15 40–49 1 1 1 4 3 1 11 50–55 Okänd ålder 1 1 2 4 Summa 42 5 10 15 36 7 15 5 135 Medelålder 1053/42 = 25,1 126/5 = 25,2 245/10 = 24,5 424/15 = 28,3 943/36 = 26,2 187/7 = 26,7 382/15 = 25,5 146/5 = 29,2 3505/131 = 26,7

Mellan åren 1905–1915 var medelåldern för de ogifta kvinnorna i Berga, Dörarp och Bolmsö runt 25 år. Medelåldern i Ryssby och Tutaryd var snäppet högre, runt 26 år. Under perioden var medelåldern hos de ogifta mödrarna som högst i Tannåker, 29,2 år är den högsta

medelåldern för Tannåker under samtliga tidsperioder i studien. Det totala antalet oäkta barn under denna period fortsätter att minska i jämförelse med föregående.

15–19 6 1 6 3 1 17 20–24 14 4 3 2 13 1 1 38 25–29 6 2 6 1 15 30–39 7 1 1 3 1 13 40–49 5 1 6 50–55 Okänd ålder 1 1 Summa 38 5 5 6 28 6 2 0 90 Medelålder 1036/38 = 27,3 134/5 = 26,8 120/5 = 24,0 134/6 = 22,3 660/28 = 23,6 136/6 = 22,7 40/2 = 20,0 2355/89 = 26,5

(29)

29

Medelåldern i Vittaryd under den fjärde perioden var 24 år, detta är den lägsta medelåldern i Vittaryd. Under perioden var medelåldern även som lägst i Bolmsö, endast 20 år. Agunnaryd och Tutaryd har liksom Bolmsö en förhållandevis låg medelålder under perioden, 22,3 år respektive 22,7 år. Liksom presenterat till tabell 6 gör det lägre antalet oäkta barn att utslaget blir något oproportionerligt. Under denna period föds färre barn men av i flera fall yngre mödrar än tidigare, detta påverkar utslaget och gör att det ibland blir svårt att jämföra medelåldern perioderna emellan

15–19 8 1 5 6 20 20–24 9 2 6 14 6 1 38 25–29 5 5 7 3 20 30–39 3 1 2 6 40–49 1 1 50–55 1 1 Okänd ålder Summa 25 0 4 17 30 0 9 1 86 Medelålder 577/25 = 23,1 116/4 = 29 397/17 = 23,4 706/30 = 23,5 215/9 = 23,9 23/1 = 23 2034/86 = 23,6

Under den senaste perioden saknas uppgifter om medelåldern hos de ogifta mödrarna i både Dörarp och Tutaryd, detta eftersom inga oäkta föddes. Den genomsnittliga medelåldern hos de ogifta mödrarna för tidsperioden i socknarna var omkring 23 år. Ett något lägre antal oäkta barn föddes under denna period jämfört med tidigare, detta gör att det lägsta antalet oäkta barn föddes i den senaste perioden.

(30)

30

6.4 Mödrarnas yrke

Tabell 13: Berga, Dörarp och Vittaryd 1860–1945

*Källa: Riksarkivet, digitala forskarsalen, födelse- och dopböcker för Bergas, Dörarps och Vittaryds församling 1860–1945.

Yrke/ tillhörighet

Församling/socken

Berga Dörarp Vittaryd

60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 Piga 38 22 17 6 1 9 4 2 11 6 6 Hemmansägar- dotter 1 3 1 2 1 1 1 Hemmadotter 10 Inhyses 1 Inhyseshjon Småskolelärarinna 1 Undersköterska 1 1 Hemmadam Sömmerska 1 1 1 På fattighus Hembiträde 1 1 1 Torpadotter Tjänarinna 3 2 1 Städerska 1 Skomakaränka Lantbruksbiträde 1 Järnvägsstations-biträde 1 Hemsköterska 1 Hjon Handelsbiträde 2 Bagerska Mjölkerska Telefonist Fabriksarbetare 2 Textilarbetare 3 Hushållerska 2 Servitris 1 Yrke saknas 11 8 23 20 3 3 2 3 3 3 3 4 Summa 50 35 54 38 25 9 8 5 5 0 11 10 10 5 4

(31)

31

Tabell 14: Agunnaryd, Ryssby och Tutaryd 1860–1945

*Källa: Riksarkivet, digitala forskarsalen, födelse- och dopböcker för Agunnaryds, Ryssbys och Tutaryds församling 1860–1945.

Yrke/ tillhörighet

Församling/socken

Agunnaryd Ryssby Tutaryd

60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 Piga 66 25 5 51 47 8 3 5 1 Hemmansägar- dotter 1 1 1 4 Hemmadotter 3 6 1 9 15 5 8 Inhyses Inhyseshjon Småskolelärarinna Undersköterska Hemmadam 2 Sömmerska 1 1 1 På fattighus Hembiträde 3 2 Torpadotter 2 1 Tjänarinna 3 1 Städerska Skomakaränka 1 Lantbruksbiträde Järnvägsstations-biträde Hemsköterska Hjon 1 Handelsbiträde Bagerska 1 Mjölkerska 1 Telefonist 1 Fabriksarbetare Textilarbetare Hushållerska 2 Servitris Yrke saknas 7 15 4 3 3 3 11 22 15 2 5 4 Summa 76 43 15 6 17 55 54 36 28 30 3 7 7 6 0

(32)

32

Tabell 15: Bolmsö och Tannåker 1860–1945

*Källa: Riksarkivet, digitala forskarsalen, födelse- och dopböcker för Bolmsös och Tannåkers församling 1860–1945.

Under den första tidsperioden var yrkesbeteckningen piga det vanligaste yrket. I Tannåker var dock yrket piga lika vanligt som titeln hemmansägardotter. I Dörarp, Vittaryd och Tutaryd var samtliga ogifta mödrar pigor. Under perioden förekom endast tre yrken eller titlar, något som kommer förändras under studiens övriga tidsperioder.

Yrke/ Tillhörighet Församling/socken Bolmsö Tannåker 60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 60-70 80-90 05-15 21-31 35-45 Piga 12 10 2 2 1 4 1 Hemmansägardotter 1 1 2 1 3 Hemmadotter 9 Inhyses Inhyseshjon 1 Småskolelärarinna Undersköterska Hemmadam Sömmerska På fattighus 1 Hembiträde 2 Torpadotter Tjänarinna Städerska Skomakaränka Lantbruksbiträde Järnvägsstationsbiträde Hemsköterska Hjon Handelsbiträde Bagerska Mjölkerska Telefonist Fabriksarbetare Textilarbetare Hushållerska Servitris Yrke saknas 2 2 2 5 1 1 Summa 14 14 15 2 9 2 4 5 1

(33)

33

Mellan åren 1880–1890 saknar 22,9% av mödrarna i Bergas socken yrkesbeteckning, 37,5% i Dörarp, 30% i Vittaryd, 34,9% i Agunnaryd och 28,6% i Tutaryd. I resterande tre socknar ett lägre antal mödrar yrkesbeteckning: 5,6%, 14,3% och 0,0%. Det dominerande yrket för samtliga socknar under perioden var piga. Något som är intresseväckande är att en av mödrarna i Berga var småskolelärarinna, hur den utomäktenskapliga födseln påverkade hennes liv hade varit högst intressant att undersöka.

Liksom i de tidigare perioderna saknas uppgifter om kvinnornas yrken i den tredje perioden. Det dominerande yrket i Berga, Dörarp och Vittaryd var ännu piga. Något som är

intresseväckande med denna period är att yrkestiteln undersköterska används så tidigt. Yrken som tillkommit under denna period är exempelvis sömmerska och hembiträde. Något som också är intresseväckande i denna period är att en av de ogifta mödrarna i Bolmsö bor på fattighuset, liksom med småskolelärarinnan hade hennes liv varit högst intressant att gräva djupare i.

Mellan åren 1921–1931 tillkommer ytterligare yrkestitlar: järnvägstationsbiträde,

handelsbiträde, lantbruksbiträde och hemsköterska är några exempel. Det dominerande yrket i Berga under perioden var fortfarande piga. Majoriteten av mödrarnas yrken i de flesta av socknarna domineras då av andra yrken än under föregående perioder.

I den senaste perioden tillkommer precis som tidigare visat fler nya yrkesbeteckningar. Bagerska, mjölkerska, telefonist och servitris är nya yrkestitlar som registreras de ogifta mödrarna. Under perioden råder spridda skurar i mödrarnas yrken, dock kan det utläsas att det dominerande yrket för denna period är den tidigare ofta förekomna titeln hemmadotter.

(34)

34

7. Analys och diskussion

Studien har gett flera intressanta resultat som kommer analyseras. Studien har också väckt intresse för andra spännande utgångspunkter som kommit ur resultatet, som vidare kan undersökas. Fäderna till de utomäktenskapligt födda barnen har i denna studie inte getts stort utrymme. Fäderna har endast studerats utifrån det oäkta barnet. Det hade varit högst intressant att utveckla studien, möjligtvis såsom gjorts i den tredje frågeställningen, i likhet med studiet av mödrarna hade då fädernas ålder och yrke kunnat studerats. Detta hade varit komplicerat eftersom resultatet visar att majoriteten av fäderna är okända men givetvis hade de kända fäderna kunnat studeras närmre. En annan intresseväckande faktor som hade varit intressant att undersöka till följd av studiens resultat, är det faktum att en av de ogifta mödrarna i Berga under andra perioden arbetade som småskolelärarinna. En annan ogift kvinna i Bolmsö under tredje perioden bodde på fattighuset vilket också hade varit högst intressant att studera

närmare. Det hade varit av högsta intresse att se närmare på några av kvinnornas livsöden.

Frågeställning fyra. Man kan tydligt se att undersökningens resultat speglar sig i den tidigare forskningen på flera sätt. För det första visar resultatet på att utomäktenskapliga födslar är relativt ovanligt i samtliga socknar under samtliga tidsperioder. Som nämnt har den tidigare forskning, särskilt Dyberg och Håkansson påpekat att utomäktenskaplig fruktsamhet inte var speciellt utbred i Västsverige (Håkansson 1999:15, Dyberg 2019:7). Denna studies resultat speglar sig alltså i den tidigare forskningen i detta hänseende. Studiens resultat visar att den högsta procentuella utomäktenskapliga fruktsamheten i socknarna var 11,1% i Agunnaryd under första tidsperioden. I hela riket var den högsta utomäktenskapliga frekvensen 15,4%, detta under den senare perioden. Som presenterat till Tabell 1 uppvisar undersöksområdet i majoritet en lägre utomäktenskaplig fruktsamhet i relation till hela riket (se tabell 1). Att det i majoritet föds en lägre andel oäkta barn i socknarna än i hela riket är svaret på den fjärde frågeställningen. Som utläst och presenterat i Tabell 1 förekommer det en högre andel oäkta barn i Agunnaryd under första perioden jämfört med hela riket, men detta är ett undantag.

Studiens resultat pekar inte på entydiga slutsatser om det utomäktenskapliga barnafödandet kopplat till de skilda sockenprofilerna. Berga, Ryssby och Vittaryd som i jämförelse med resterande socknar i studien kan klassas som begynnande industrisocknar, uppvisar varken en utstående högre eller lägre andel utomäktenskapliga födslar än de andra. Om det är någon socken som sticker ut i andelen oäkta barn är det Agunnaryd som har en något högre andel än de övriga under den första och andra perioden. Det är genomgående förhållandevis jämnt