Hur arbetar rektorn med sitt ledarskap gällande värdegrunden?

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Hur arbetar rektorn med sitt ledarskap

gällande värdegrunden?

How does the principal work with her leadership regarding the values of

foundation?

Cecilia Lidberg

Sara Unkel

Lärarutbildning 90 hp Handledare: Ange handledare

Samhällsorienterade ämnen 2010-10-22

Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Anna Henningsson Yousif

Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap

(2)

(3)

(4)

Sammanfattning

Syftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyseras utifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ”vår” teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien. Den sammanfattande analysen tyder på att samtliga rektorer tycks ha, vad det gäller dimensionerna längd och bredd, ett stort ledarskap. Djupet skiljer sig något mellan rektorerna, detta bl.a. pga. av deras

anställningstid. Avslutningsvis finns en diskussion om framtida forskning och rektorns troliga framtida roll.

(5)

(6)

Innehållsförteckning

s.

Inledning ………1

Syfte……… 2

Problemställning……… 2

Frågeställningar……… 3

Litteraturgenomgång……… 3

Teori……… 4

Djup

…….………. 4

Längd

………..….. 5

Bredd……….

6

Rektorsrollen……….

6 Läroplanen Lpo 94, nya och gamla Skollagen………9

Vad är värdegrund?...

...10

Metod………... 13

Intervju med rektorerna angående deras rektorsskap och

värdegrundsarbete………...17

Analys, slutsatser och framtiden………...21

(7)

Rektor 2

………...………… 22

Rektor 3

………... 23

Rektor 4

………... 24

Sammanfattande analys av Rektor 1, Rektor 2, Rektor 3 och Rektor 4 och slutsatser……….……….

25

Framtiden?………...

26 Källförteckning………..28

Litteratur

……….. 28

Tidskrifter

……… 29

Internet

……… 29

Övriga källor

………30

Bil. 1 Intervjuguide………...………31

(8)

1

Inledning

Vårt intresse för uppsatsämnet startade i samband med föregående kurs, Skolutveckling och särskilt i samband med seminariet där vi diskuterade ”hållbart ledarskap” och att ”lyfta blicken”. Vi började fundera på hur vi skulle kunna gå vidare med detta.

I vår kurslitteratur ingick bl.a. Ivor F Goodson bok ”Vad är professionell kunskap?”1

Goodson menar att läraren bör ”lyfta blicken”, d v s att läraren bl.a. ska ta del av forskning och omvärlden på ett mer konstruktivt och kritiskt sätt samt att ledningen, för att skapa en ännu bättre skola, bör involvera lärarkåren mer i skolutvecklingen.2 Precis som Goodson menar Maria Hedlin att vi som lärare bör se och tänka längre än ”vårt egna klassrum”. Läraren ska undervisa utanför sina egna personliga ramar och istället prioritera elevernas utveckling och utbildning så att eleverna blir goda demokratiska medborgare3, som det står i läroplanen.4

Vår idé var att lära oss mer om omvärlden genom vårt examensarbete. Vi bestämde oss för att lära oss lite mer om rektorsrollen. Rektorn kommer att spela en stor roll i vårt snart kommande yrkesverksamma liv. Men rektorns5 arbete sträcker sig över ett stort område och därmed behövde vi begränsa oss. Vi tänkte då på värdegrunden, som är ett annat centralt begrepp i läroplanen. Enligt läroplanen skall värdegrunden genomsyra all verksamhet.6

Vi inkluderade en teori i vår uppsats eftersom en teori har, enligt Alan Bryman,

avgörande roll i uppsatsarbetet då teorin bidrar med före och efter forskning som lyfter upp uppsatsen till en högre nivå. Den vetenskapliga teorin kan göra det möjligt att vi kan dra

1 Goodson, 2005 2 Goodson, 2005 3 Hedlin, 2006, s. 19ff 4 Lpo 94 5

Fortsättningsvis kommer vi att benämna rektorn som hon (och henne), hon som i människan hon. Detta för att behålla den av oss utlovade anonymiteten kring de rektorer som vi intervjuat.

6

(9)

2

mer allmängiltiga slutsatser.7 För oss blev det naturligt att applicera vår undersökning på Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner i ”Hållbart ledarskap i skolan.8 Genom hela uppsatsarbetet har vi arbetat gemensamt och haft ett delat ansvar för vår studie. Vi har arbetat sida vid sida under arbetets gång, vi har gjort intervjuerna tillsammans och skrivit uppsatsen gemensamt.

Syfte och problemställning

Syftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyseras utifrån Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap.9 Dessa dimensioner är djup, bredd och längd. I uppsatsen använder vi vår ”teori” som ett analysinstrument.

Vi försöker undersöka vad det finns för ett hållbart ledarskap hos rektorerna genom intervjuer. Vi undersöker om det finns olikheter vad det gäller hållbart ledarskap hos rektorerna i deras värdegrundsarbete. Vi kan inte vara helt säkra på att det vi tror oss veta om rektorernas hållbara ledarskap verkligen stämmer i realiteten, eftersom vår uppsats bygger på rektorernas intervjusvar. Uppsatsen får inte grundas på antaganden utan måste ha stöd i forskning.10Vi har valt att fördjupa oss i en kommun. Vi har intervjuat fyra

slumpmässigt utvalda rektorer, där vi ställde frågor kring det hållbara ledarskapet vad det gäller värdegrundsarbetet. I vår uppsats kommer vi inte att göra anspråk på att våra slutsatser i den här uppsatsen kan gälla för alla kommuner i Sverige.

7 Bryman 2008, s 6 8 Hargreaves &Fink, 2009 9

Hargreaves & Fink, 2009

(10)

3

Frågeställningar

1. Vad finns det för hållbart ledarskap, utifrån Andy Hargreaves och Dean Finks tre dimensioner djup, bredd och längd, hos rektorn vad det gäller värdegrundsarbetet?

2. Finns det skillnader och/eller likheter mellan de fyra olika rektorernas ledarskap när det gäller värdegrundarbetet?

Litteraturgenomgång

I vår litteraturgenomgång fann vi inte så mycket material om hur rektorn arbetar med värdegrundsarbetet. Därför kontaktade vi Utbildningsdepartementet och kom i kontakt med Leo Gumpert vid skolenheten. Han hänvisar till pågående utredning som redovisas i mars 2011. Dessförinnan finns ingen redovisning som vi kunnat hitta utan vi hänvisas till den föregående värdegrundsutredning som gjordes under åren 1999-2003.11

Värdegrundsutredningarna ska enligt Gumpert användas som ett rådgivande stödmaterial både till personalen i skolan men också till beslutsfattarna.12 Detta leder till att vår analys av hållbart ledarskap med värdegrundsinriktning inte blir så stor som vi först hade tänkt oss eftersom värdegrundsutredningarna inte är lagar utan endast rådgivande. Men det är ändå detta material som Gumpert hänvisar oss till som användbart material. De svar vi fick genom intervjuerna med rektorerna kom sedan att ställas mot de centrala styrdokumenten, kommunens skolplan samt de för respektive skolas lokala styrdokument vad det gäller värdegrunden. De lokala dokumenten från respektive skola som vi beskriver och analyserar är de värdegrundsdokument som respektive rektor pekade på var deras egna

värdegrundsdokument.

11

U2010/4811/S & U2009/2848/S

(11)

4

Teori

I vår undersökning har vi valt att använda Andy Hargreaves och Dean Finks tre dimensioner som ”vår” teori. I följande kapitel presenterar vi Hargreaves och Finks tre dimensioner, djup, längd och bredd. Hållbart ledarskap diskuteras av Hargreaves och Fink i deras bok Hållbart ledarskap i skolan. Boken består av tre s k. dimensioner och fyra s k. kompletterande principer för hållbart ledarskap, rättvisa, mångfald, resursrikedom och bevarande. Djup, längd och bredd bildar, enligt författarna, kärnan i ett hållbart ledarskap och de resterande fyra principerna kompletterar och utgör det yttre skalet för hållbart ledarskap.13 Det är de tre dimensionerna som också är aktuella i vår studie.

Djup

Andy Hargreaves och Dean Fink menar att dimensionen djup i ett hållbart ledarskap i skolan står för:

”Ett djupt lärande är ofta långsamt, kritiskt, eftertänksamt och tankfullt. Ett sådant lärande engagerar människors känslor och berör deras liv. Djupt lärande är mer likt kärlek än lust.”14

Hargreaves och Fink anser att lärandet måste sättas i främsta rummet, att kvalitet går före kvantitet. Författarna menar att rektorn ska ”skynda långsamt” i sitt arbete, dvs. rektorn ska främst inte fokusera på direkt mätbara resultat, exempelvis betyg, inte heller på bara kortsiktiga mål. Rektorn ska i stället enligt Hargreaves och Fink prioritera lärandet.15 Det är alltså av största vikt att rektorn håller sig ajour med undervisningen och att hon arbetar för att ett effektivt och rättvist lärande sätts i fokus. Författarna framhåller också att det måste

13

Hargreaves & Fink, 2009 s. 30

14

Hargreaves & Fink,2009 s. 55

15

(12)

5

finnas en växelverkan mellan skola och samhälle att fostra eleverna till goda kritiska demokratiska medborgare.16

Längd

Andy Hargreaves och Dean Fink menar att dimensionen längd i ett hållbart ledarskap i skolan innebär att ingen rektor är oersättlig, det bör vara en växelverkan mellan rektorerna så att inte den sittande rektorn fastnar i egna invanda mönster. 17 Andy Hargreaves och Dean Fink menar att dimensionen längd i ett hållbart ledarskap i skolan står för att ingen ledare, rektor, är oumbärlig. Ett hållbart ledarskap bygger inte enbart på den nuvarande rektorns ledning utan också på den föregående och den nästkommande ledaren. 18 Det är enligt Hargreaves och Fink viktigt att inte göra för täta rektorsbyten, s k.

svängdörrsrektorer, rektorer som bara stannar en kort period. Men när det är dags för ett byte, när en ny rektor ska tillträda är det betydelsefullt att skolan förbereds för detta skifte så att övergången blir så bra som möjligt för hela skolan. Hargreaves och Fink menar att då det sker ett rektorsbyte är det viktigt att den nya rektorn inte är en kopia av den föregående ledaren, en s k. självkopiering. Denna självkopiering kan, enligt Hargreaves och Fink, medföra negativa konsekvenser för den nya rektorn som för hela skolorganisationen. Men, tillägger författarna, samtidigt måste den tillträdande rektorn dela skolans vision och inte ha helt andra ambitioner. 19

16

& Hargreaves & Fink, 2009 s. 34

17

Hargreaves & Fink s 57

18

Hargreaves & Fink s 57ff

19

(13)

6

Bredd

”Jag använder inte bara allt förstånd jag har utan även allt som jag kan låna.” Wodrow Wilson20

Andy Hargreaves och Dean Fink menar att dimensionen bredd i ett hållbart ledarskap i skolan står för att ha ett gemensamt ansvar och ha ett decentraliserat ledarskap där alla ger och tar. Detta breda ledarskap bygger på att rektorn inte har och inte kan ha all kunskap för att genomföra allt själv. En typisk förebild för detta ledarskap var Ronald Reagan som hade ett fördelat ledarskap. Ett delat ledarskap ska alltså, enligt Hargreaves och Fink, vara rättvist men också moraliskt försvarbart. Ett fördelat ledarskap innebär inte alltid att det är ett demokratiskt försvarbart ledarskap. Ett exempel på ett fördelat ledarskap som inte var moraliskt försvarbart var Adolf Hitlers ledarskap.21 Ett hållbart ledarskap innebär, enligt författarna, att det är ett ledarskap där alla i skolan inklusive rektorn eftersträvar ett varaktigt ledarskap. Ledarskapet ska vara medvetet fördelat i skolan. Det delade ansvaret tas i samma mängd som det ges.22

Rektorsrollen

I följande kapitel presenterar vi forskning kring rektorsrollen och ledarskapet. De senaste årtiondena har forskningen kring skolkultur och skolklimat ökat,

och till viss del också forskning kring rektorsrollen. Under 1990-talet fanns ett stort intresse kring rektorns roll i forskningssammanhang i svenska studier. En av dessa orsaker var troligen när Lpo 94 kom ut och skolan kommunaliserades. Detta ledde till att rektorn fick en utökad roll och antalet rektorer ökade i antal. Vid vår egen litteraturgenomgång fann vi

20

Hargreaves & Fink, 2009, s 87

21

Hargreaves & Fink, 2009, s 87-93

(14)

7

inte så mycket material om själva rektorsrollen. Ett resultat som också delas av

Skolverket.23 Men i och med att det nu kommer nya läroplaner och den nya skollagen så kommer forskning kring rektorsrollen troligtvis att öka.24

En av de som har forskat kring rektorsrollen är Lars Svedberg.25 Enligt Svedberg är skolan trendkänslig och framförallt själva rektorsrollen och dess ledarskap påverkas av denna trendkänslighet. Rektorn får ofta i samband med detta skulden för att hon inte kan leda sin skola. Svedberg menar att rektorn ofta står inför svåra beslut, mellan vad som bör göras och vad som kan genomföras i praktiken. Då rektorn är ytterst ansvarig för skolans handlande hamnar rektorn ofta, hur hon än agerar i skottlinjen.26 Per Dalin är en annan forskare som forskat kring rektorsrollen. Dalin ser ett dilemma för rektorn då rektorn saknar respekt hos sina lärarkolleger vilket i sin tur gör det problematiskt att vara rektor.27 Ulf P Lundgren i sin tur menar att rektorsollen alltid går stick i stäv med det samhälliga förhållningssättet och den ledande politikers beslut. Rektorn står ständigt i konflikt, enligt Lundgren, då hon står med var sin fot i ettdera lägret när hon ska samtidigt gasa och bromsa.28 Andy Hargreaves och Dean Fink delar Lars Svedbergs förhållningssätt vad det gäller att rektorn är ytterst ansvarig. Rektorn får ta hand om även de negativa

konsekvenserna av olika fattade beslut.29 Rektorn pendlar därmed mellan lycka och

förtvivlan, framgång och motgång samt tillfredsställelse och frustration. Enligt Hargreaves och Fink kastas rektorn mellan de olika tillstånden då yrket kräver emotionella

investeringar.30

Som vi nämnde tidigare i kapitlet har vi inte hittat så mycket forskning kring

23

Skolverket 2000, s11f

24

U2010/4811/S & U2009/2848/S

25 Svedberg, 2000 26 Svedberg, 2000, s. 15-24 passim 27 Dalin, 1995, s 182 28 Lundgren, 1986 s. 134 29

Hargreaves & Fink, 2009. S. 87ff

30

(15)

8

rektorsrollen. Detsamma gäller motreaktioner på Hargreaves och Finks 3 dimensioner.31 En av dem som kommenterat Hargreaves och Finks bok ”Hållbart ledarskap i skolan” är Amanda Datnow. Hon lovordar Andy Hargreaves och Dean Finks bok men Datnow är samtidigt orolig för rektorns ledarskapsdilemma32. Därför, menar Datnow, borde ”Hållbart ledarskap i skolan”, som för övrigt är en väldigt användbar bok för rektorer i deras

ledarskapsroll, också läsas av de ledande politikerna. Men, Datnow tror inte att de kommer att göra detta. Datnow menar att beslutsfattarna behöver veta hur det är att vara rektor innan de fattar politiska beslut som omfattar skolan.33

31

Sök i databaser, 2010-06-09, sök uppsatser och forskning, 2010-06-09

32

Se ovanstående resonemang av Hargreaves och Fink.

(16)

9

Läroplanen Lpo 94, nya och gamla skollagen

Vi har gjort ett urval av styrdokument på central nivå, skollagen och läroplanen, de nuvarande och de kommande styrdokumenten. Urvalet bygger på de delar av dokumenten där det står om rektorns ansvar och hennes roll vad det gäller hållbart ledarskap i skolans värdegrundsarbete. Då vi utlovat anonymitet så har vi i uppsatsen valt att inte skriva om kommunens lokala styrdokument, den s k. Skolplanen34. Vi kommer heller inte att redogöra för de lokala styrdokumenten för respektive skola.

Vi kommer att jämföra ovanstående styrdokument med rektorernas intervjusvar för att försöka se om rektorerna har ett hållbart ledarskap utifrån Hargreaves och Finks tre dimensioner.

I den nuvarande skollagen, kap 1, 12 §, ska rektorn agera utifrån följande:

”Den som är huvudman för den del av det offentliga skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.”35

I den nya Skollagen, kap 2, 9 §, ska rektorn agera utifrån:

”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor/…/Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.”36

I Lpo 94, kap 2.8, har rektorn följande ansvar:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella

34

Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna, 2010-10-05

35

Lärarförbundet, 2008, s 85f

36

(17)

10

målen/…/ Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att bl. a. (författarnas kommentar)/…/– personalen får den

kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”37

I den nya Läroplanen (som för närvarande ligger på regeringens bord för beslut)38, kap 2.5 rektorns ansvar:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att/…/ bl. a (författarnas kommentar)/…/personalen får den

kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.”39

Vad är värdegrund?

I följande delkapitel redogör vi för värdegrunden där vi kopplar denna till rektorn och hennes ledarskap. Rektorn har till uppgift att se till att värdegrunden genomsyrar hela skolan där alla är delaktiga. Värdegrunden ligger till grund för att elevernas ska utvecklas och utbildas till goda demokratiska medborgare. 40 Värdegrundsarbetet är enligt oss intressant då det i många fall råder oklarhet om vad som egentligen omfattar skolans värdegrund och hur rektorn ska genomföra detta rent praktiskt.41

Värdegrunden har varit i fokus i flera decennier. Efter andra världskrigets slut blev det

37

Lpo94, 20101005

38

Samtalat med skolverkets informationsavdelning som meddelar att beslut tas av regeringen innan jul 2010. 2010-10-06

39

Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna, 2010-10-15

40

Lpo 94

41

(18)

11

extra viktigt att via skolan fostra eleverna till goda demokratiska medborgare.42

Värdegrunden har senare expanderat. Idag finner vi definitionen av värdegrunden i Lpo 94:43

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” 44

I den nya Skollagen som börjar gälla 1 augusti 2010 men träder i kraft 1 juli 201145, kommer rektorn att få tydligare direktiv och värdegrunden kommer troligtvis att vara ännu mer i fokus.46 I dagsläget så finns det ännu inte så mycket information om skolans nya styrdokument och om rektorsrollen. För att få mer information i ämnet valde vi att ta kontakt med skolenheten på Utbildningsdepartementet. Där hade de inte heller så mycket material att ge oss eftersom regeringen ännu inte har bestämt vad som ska gälla.47

Värdegrundsarbetet ska finnas som en röd tråd i skolan och arbetet ska vara långsiktigt och varaktigt. Men i verkligheten blir värdegrundsarbetet oftast i form av temadagar och schemalagda lektionstillfällen såsom livskunskap, EQ m.m. 48 Det finns kritiker till skolans värdegrund och till hur den används i skolan, en av dessa kritiker är Torbjörn Tännsjö. Han menar att skolans värdegrund hör hemma i icke-demokratiska samhällen eftersom han menar att värdegrunden bromsar demokratin.49 Enligt Tännsjö så använder sig skolan endast av en liten del av värdegrunden. Han menar att det finns ett flertal olika sorters etiker som han diskuterar om i sin bok ”Grundbok i normativ etik”.50 I boken diskuterar 42 Orlenius, 2003, s 59 43 Lpo 94, 2010-06-09 44 Lpo94, 2010-06-09 45 Nya skollagen, 2010-09-16 46

Samtal med Skolverkets informationstjänst 2010-10-05

47

U2010/4811/s & U2009/2848/S

48

Zackari & Modigh, 2000 s. 88ff; LPO 94

49

Lindgen, 2004, s.13

50

(19)

12

Tännsjö hur vi som människor ska agera för att göra vad moralen kräver av oss i samhället. Han menar att skolan behöver vidga sina vyer vad det gäller värdegrundsarbetet.51

Pedagogen John Dewey förespråkar samtal och kommunikation i skolan vid undervisning när det gäller demokratiska värderingar.52 Värdegrunden omfattas av moraliska och etiska förhållningssätt. Dessa attityder förändras och elever och lärare får förståelse för sina medmänniskors tankar och idéer genom diskussion sinsemellan. Därför är det av stor vikt att samtal förs i skolan menar Gunilla Zackari och Fredrik Modigh i deras bok

Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i skolan.53

”För att lära värdegrund måste man göra värdegrund”54

51

Tännsjö, 2005

52

Zackari & Modigh, 2000. s.27

53

Zackari & Modigh, 2000, s 94

(20)

13

Metod

I vår studie intervjuar vi fyra slumpmässigt utvalda rektorer. Intervjuerna använder vi senare i vår uppsats när vi analyserar intervjusvaren. Alla rektorer arbetar vid en grundskola i vår anonyma kommun. Från början kontaktade vi ett fåtal rektorer för att vi ville minimera antalet rektorer. Responsen blev inte så stor som vi hade hoppats på. Vi gjorde en ny

förfrågan, där vi kontaktade alla rektorer i kommunen. Där valde vi slumpmässigt ut fyra rektorer utifrån den respons vi fick. Efter intervjuerna analyserade vi dessa och jämförde dem med styrdokumenten55. Slutligen satte vi in intervjusvaren i en matris. I analyskapitlet utgår vi ifrån vad rektorerna har sagt under intervjuerna. Vi är medvetna om svårigheterna med intervjuerna och att svaren från rektorerna ger ett bättre resultat ju fler intervjustudier som gjorts.56

Rektorerna kommer att ingå i studien för att vi är intresserade av deras hållbara ledarskap vad det gäller deras värdegrundsarbete. Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer då vi använder oss av öppna intervjuer.57 Varför vi väljer just öppna intervjuer är för att vi som intervjuare ska kunna ställa följdfrågor och ha en öppnare approach gentemot rektorerna. Vi använder oss av, som Bryman förespråkar, en intervjuguide med ”öppen agenda” som gör att intervjun blir mer flexibel och det finns möjlighet för intervjupersonen att göra egna utläggningar och intervjun blir därmed inte så strikt och konstlad.58

Enligt Steinar Kvale är det av största vikt att vi som intervjuare även uppfattar vad som inte direkt sägs under intervjun, utan vad som finns under ytan. Det är viktigt, menar Kvale att vi som intervjuare tänker på detta och att vi följer upp med eventuella följfrågor.59 När en undersökning har som mål att karaktärisera en upplevelse eller ett förhållande är det lätt 55 Se nästa kapitel. 56 Backman, 2010, s 31, s 59 57 Kvale, 1997, s. 82 58 Bryman, 2008, s 438f 59_{Kvale 1997. s. 36}

(21)

14

att undersökningens resultat hamnar i en s k. ”gråzon”, därför att det kan vara svårt att kategorisera verkligheten på ett entydigt sätt och komma på djupet med rektorernas sanna mening i deras hållbara ledarskap vad det gäller värdegrunden.

Som Judith Bell skriver i sin bok Forskningsmetodik måste vi som intervjuare ta ställning till om huruvida intervjupersonen ska vara anonym eller ej.60 Vi beaktade även forskningsrådets forskningsetiska principer där anonyma intervjuer diskuteras.61

”All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter.”62

Vi kom fram till att anonyma intervjuer var att föredra i vår studie då rektorerna är offentliga personer och för att vi genom anonyma intervjuer kan få en djupare och bredare intervju med våra utvalda rektorer. Vi har intervjuat fyra rektorer var för sig då de inte ska kunna påverkas av varandras svar samtidigt som vi värnar om deras anonymitet.63

Det kan bli problematiskt att som intervjuare både vara närvarande samt agera som sekreterare och på så sätt få med all information. För att undgå det här problemet använder vi oss av en diktafon som gjorde det möjligt att som intervjuare fokusera på själva intervjun och låta diktafonen fungera som vår ”sekreterare”. Detta tillvägagångssätt gjorde att vi kunde gå tillbaka och studera våra anteckningar i lugn och ro.64 I samband med

bokningarna av intervjuerna frågade vi först om vi fick använda oss av en diktafon och fick godkännande av samtliga rektorer att använda detta hjälpmedel.

Vi har gjort en analys utifrån vad rektorerna sa när de blev intervjuade. Det kommer med andra ord att bli en tolkning av de svar som vi fått av rektorerna. Detta är vi väl medvetna om och det blir också en begränsning i vår analys. Vi kan alltså inte dra för stora

60

Bell, 2000, s.125

61

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 2010-09-16

62

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 2010-09-16

63

Kvale. 1997 s. 161-206

64

(22)

15

växlar utifrån intervjusvaren men vi menar ändå att det blir en intressant undersökning då syftet är att försöka förstå rektorernas arbete lite mer då vi snart är blivande lärare.

Ett alternativt tillvägagångssätt till intervjuer hade varit att använda sig av enkäter vilket hade gjort det möjligt att studera ett större antal rektorer. Men det kan vara problematiskt att i enkäter inkludera de underliggande faktorerna i svaren vilket du har större möjlighet till i en intervju där du personligen möter rektorn.65

Ytterligare ett alternativ som vi tänkt på var direkta observationer av rektorernas arbete. Observationer löper ofta över en längre tidsperiod. Även om detta alternativ hade varit väldigt intressant så var det ej möjligt i praktiken pga. tidsbrist.66 Vi skulle möjligtvis kunnat göra en kortare observation men vi valde istället att göra intervjuer och gå direkt på djupet.67

I vår uppsats har vi använt oss av en intervjuguide. När intervjuerna är avslutade och analyserade infogas de i vår matris. Det kan uppstå problem eftersom det inte finns några, som Steinar Kvale uttrycker det, ”magiska verktyg” till för hur vi ska gå till väga när vi analyserar intervjuerna. Kvale formulerar det enligt följande:

”Det finns kanske läsare som i ett kapitel om analysmetoder räknar med att finna de magiska verktyg som äntligen ska uppenbara de skatter av dold mening som ligger dolda i de många sidorna dunkla intervjuskrifter. /…/kommer dock att göra dem besvikna/…/kommer inte att anvisa läsaren några direkta vägar till intervjuns mening. /…/ Den centrala analysuppgiften ligger dock kvar hos forskaren, som ställer sina tematiska frågor i början av undersökningen och följer upp dem genom planering, intervjuer och utskrift.” 68

Matrisen nedan är en modell som vi senare kommer att använda oss av i vårt analyskapitel. I matrisen lägger vi in intervjusvaren utifrån vårt syfte och frågeställningar. I den sammanfattande analysen kommer vi att lägga ihop

65

Holme, Kront & Solvan 1997. S.76-77

66 Lawrence Neuman 2003, s 364 67 Kvale 1997. S. 36 68 Kvale 1997, s.170

(23)

16

intervjusvaren, de tre dimensionerna tillsammans med Lpo 94, den nya och den gamla skollagen.

Figur 1. Hållbart ledarskap - gällande värdegrunden

Rektor nr

Djup: "skynda långsamt"

Längd: samarbete utifrån uthållighet o

avlösning

Bredd: fördelning istället för delegering

Anmärkning: / obefintligt

x litet X stort

X hållbart

(24)

17

Intervju med rektorerna angående deras

rektorsskap och värdegrundsarbete

Eftersom vi har utlovat anonymitet för rektorerna redovisar vi ingen

bakgrundsinformation, alltså utesluter vi fråga 1-3. Vi kommer fortsättningsvis pga. anonymiteten att nämna de fyra intervjuade rektorerna som Rektor 1, Rektor 2, Rektor 3 och Rektor 4.69

Teoribaserade frågor djup, längd och bredd

4. Vad innebär (definiera) värdegrunden för dig (som rektor)? Vad i värdegrunden är viktigast?

Som stöd till fråga 4 har vi framförallt lutat oss mot Lpo94, kap 2.870där det står att rektorn ska vara involverad i skolans verksamhet samt kommunens lokala skolplan där det står att rektorn är ansvarig för skolans verksamhet.

Samtliga rektorer var eniga om vikten av värdegrunden i skolan. Värdegrunden ska enligt rektorerna genomsyra hela verksamheten. Rektor 1, Rektor 2 och Rektor 4 lyfter särskilt fram värdegrunden i skolans verksamhet. Rektor 2 säger att:

”/…/Självklart arbetar vi med värdegrunden på vår skola. Det står ju i skollagen/…/” Rektor 3 säger gällande värdegrunden.

”/…/I vår skola jobbar vi /…/ inspirerat.”

69

Benämningen av rektorerna och dess ordningsföljd har inget med någon inbördes rangordning eller i vilken ordning som vi intervjuade dem.

(25)

18

5. Hur och vad gör du som rektor för att främja värdegrunden? Strategi?

Särskilda insatser?

(eleven, all personal, andra skolor samt omvärlden)

Som stöd till fråga 5 har vi framförallt lutat oss mot den nuvarande Skollagen, kap 1 12§71 och den nya Skollagen, kap 2 9 §.72

De fyra rektorerna menar att de har var sin strategi vad det gäller deras

värdegrundsarbete på deras skola. Eleverna har livskunskap där de bl a har moraliska frågor som de får ta ställning till. Lärarna diskuterar olika case gällande värdegrundsfrågor. Rektor 1, Rektor 2 och Rektor 3 skickar sin personal och en del av eleverna på utbildning. Rektor 1 har en noggrann tillsyn över hela verksamheten vad det gäller värdegrunden. Rektor 3 berätta också om skolans antimobbings strategi. Rektor 2 och Rektor 3 samarbetar nationellt och internationellt. Rektor 4 åker på utbildning tillsammans med sin personal. Hon går en separat utbildning för rektorer och hennes personal går en utbildning avsedd för lärare. Rektor 2 hänvisar till skolans pedagogiska inriktning och säger att det inte behövs någon utbildning vad det gäller värdegrunden då den redan är inkluderad i deras

pedagogiska undervisning.

6. Hur har du som rektor arbetat med värdegrunden, förr, nu och i framtiden? Som stöd till fråga 6 har vi framförallt lutat oss mot den nya skollagen kap. 2 § 9 och den gamla skollagen kap 1 §12 73 samt Lp0 94 kap 2.8..74

Rektor 2 och Rektor 4 kunde arbeta vidare där föregående rektor slutade. Rektor 1 och Rektor 3 kunde inte göra som ovanstående rektorer på grund av rådande omständigheter med omorganisering i deras skolor.

Rektor 1 och Rektor 2 säger att värdegrundsarbetet kommer att bli oförändrat. Rektor 1

71

Lärarförbundet, 2008, s 85 f

72

Lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800), 2010-10-05

73

Lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800), 2010-10-05, Lärarförbundet 2008, 85f

(26)

19

menar att rektorns uppgift är att alltid att se till att eleverna når målen och att hålla budgeten. När Rektor 1 pratar om värdegrunden säger hon:

”/…/ All personal är viktig/…/”

Rektor 2 säger att värdegrunden är så basal att den kommer att bestå i framtiden också. Rektor 2 är bekymrad över framtiden. Hon säger att utvecklingen i framtiden kan komma att påverka skolans värdegrund i en icke gynnsam riktning. Rektor 2 har stort förtroende för sina medarbetare, då de arbetar självständigt. Rektor 3 berättar att hon arbetar med en arbetsgrupp som värnar om skolans värdegrund. Rektor 4 har spridit värdegrundsarbetet över hela skolan. Idag arbetar hela skolan med värdegrunden, med undantag från

servicepersonalen. Rektor 4 menar att värdegrunden ligger som grund för allt lärande. Hon är något orolig för framtiden inför de nya styrdokumenten där kunskap kan komma att sättas framför lärandet och framför värdegrunden.

7. Hur arbetar lärarna och övrig personal med värdegrundsfrågorna?

Hur arbetar du med(som rektor med all) personalens kompetensutveckling vad det gäller värdegrundsarbetet (i din skola)?

Som stöd till fråga 7 har vi framförallt lutat oss mot Lp0 94 kap 2.8 .75

Rektor 1 säger att lärarna tillsammans med resursteamet arbetar med värdegrunden i små elevgrupper. De gör exempelvis dramaövningar där personalen är involverade. Rektor 2 säger att de i skolan arbetar åldersintegrerat, vi har ett faddersystem. Det är viktigt enligt Rektor 2 att arbeta åldersintegrerat när det gäller värdegrundsarbetet. Vi har kompissamtal, EQ, dramaövningar samt arbetar tematiskt. Rektor 2 menar att:

”/…/Levande hela tiden, olika former, olika input./…/”

Rektor 3 säger att de i skolan arbetar praktiskt med värdegrunden genom deras

75

(27)

20

specifika pedagogik. Rektor 4 säger att hon arbetar med personalen med värdegrunden utifrån hennes strategi. Rektor 4 berättar att det finns olika svårighetsgrader för samtliga årskurser. Rektor 4 pratar om den gamla skollagen där all personal ska involveras i värdegrundarbetet. Hon tillägger att servicepersonalen har valt serviceyrket för att de vill arbeta med dessa arbetsuppgifter och inte som lärare.

8. Övriga frågor, något att tillägga?

I slutet av varje intervju så ställer vi frågan om respektive rektor har något att

tillägga eller önskar förtydliga något men rektorerna verkar nöjda med sina föregående svar.

9. Vi ber att få lokalt styrdokument vad det gäller värdegrunden av intervjuad rektor.

Rektor 1, Rektor 2, Rektor 3 och Rektor 4 är oss väldigt behjälpliga när vi frågar om skolans lokala styrdokument och visar oss var vi får tillgång till dessa.

(28)

21

Analys, slutsatser och framtiden

Nedan redogör vi för de fyra rektorernas hållbara ledarskap vad det gäller deras

värdegrundsarbete inom de tre dimensionerna som återfinn i var sin matris. Därefter har vi en avslutande analys och en sammanfattande matris. Kapitlet avslutas med en diskussion om framtida forskning och rektorns troliga framtida roll.

Rektor 1

Rektor 1, dimensionen djup. Hon har en avsikt med hur hon anser sig leda

sin skola. Hon har ett högt tempo i sitt arbete för att nå sina mål och ett djupt engagemang i skolan. Rektor 1 har en strategi för hållbart ledarskap vad det gäller värdegrunden. Hon berättar att hon har arbetat en kortare tid vid skolan men har en lång yrkeserfarenhet.76

Rektor 1, dimensionen längd. Hon arbetar självständigt. På grund av rådande omständigheter med omorganisering inom skolan så hade inte Rektor 1 någon djupare övergång med föregående rektor. Hon går sin egen väg och fokuserar på nuet.77

Rektor 1, dimensionen bredd, Rektor 1 har allt på sitt bord. Rektor 1 fördelar ledarskapet på lärare och elever, när hon exempelvis skickar iväg dem på fortutbildning vad det gäller värdegrunden, kurser som hon har hittat.78

Rektor 1 tycks följa styrdokumenten och har ett hållbart ledarskap sett utifrån bl.a. Lpo 94 kap 2.8.79 Utifrån Rektor 1:s intervjusvar och Hargreaves och Finks tre

dimensioner80 så tyder det på följande resultat i nedanstående matris:

76

Hargreaves & Fink, 2009, s 54ff

77

Hargreaves & Fink, 2009, s. 63

78

79

Lpo 94 2010-06-09

(29)

22 Figur 2. Hållbart ledarskap -

gällande värdegrunden Rektor 1

Djup: "skynda långsamt" X

avlösning x

Bredd: fördelning inte delegering X

Anmärkning: / obefintligt x litet X stort X hållbart

Rektor 2

Rektor 2, dimensionen djup. Hon menar att hon har ett djupt ledarskap eftersom hon arbetar efter en specifik pedagogik.81 Rektor 2 är en tålmodig rektor som prioriterar lusten att lära. Hon har ett långsamt ledarskap.82 Rektor 2 har en strategi för hållbart ledarskap vad det gäller värdegrunden.

Rektor 2, dimensionen längd. Hon anser att det inte var problematiskt vid

övertagandet av rektorsrollen från föregående rektor då hon kunde ta vid där den förra rektorn slutade.83 Hon har ett gott förhållningssätt till den tidigare rektorn och hennes arbete. Rektor 2 har även en god inställning till dagens ledarskap.84

Rektor 2,dimensionen bredd. Det finns ett fördelat ledarskap mellan Rektor

2 och all personal. Alla vet sina arbetsuppgifter och Rektor 2 har högt förtroende för sina medarbetare. 85

Rektor 2 tycks efterleva styrdokumenten och har ett hållbart ledarskap sett utifrån bl.a. den nya Skollagen, kap 2, 9 §.86 Utifrån Rektor 2:s intervjusvar och Hargreaves och

81

82

Hargreaves & Fink, 2009, s 54f

83

84

Hargreaves & Fink, 2009, s 57f

85

(30)

23

Finks tre dimensioner87 så tyder det på följande resultat i nedanstående matris:

Figur 3.

Hållbart ledarskap gällande värdegrunden

Rektor 2

avlösning X

Rektor 3

Rektor 3, dimensionen djup. Hon har en strategi för hållbart ledarskap vad det gäller värdegrunden. Service personalen är inte inkluderad, då de svarar under en annan chef. Rektor 3 skyndar långsamt då hon fortfarande är relativt ny på sin tjänst.88 Hon har ett djupt engagemang i skolan.89

Rektor 3, dimensionen längd. Hon berättar att pga. rådande omständigheter

med omorganisering i skolan så hade hon inte någon djupare övergång med föregående rektor, men hon har nu en sammanhållning med personalen och hon koncentrerar sig på den nuvarande situationen.90.

Rektor 3, dimensionen bredd. Hon har ett högt förtroende för sin personal. Arbetet är uppdelat mellan lärarkollegiet och alla vet vilka deras arbetsuppgifter är.91

86

Lpo94, 20101005

87_{Hargreaves & Fink, 2009, kap. 2-4}

88

Hargreaves & Fink, 2009, s47f

89

90

Hargreaves & Fink, 2009, 83f, 57

91

(31)

24

Rektor 3 tycks efterleva styrdokumenten och ha ett hållbart ledarskap sett utifrån bl.a. Lpo 94 kap 2.8.92 Utifrån Rektor 3:s intervjusvar och Hargreaves och Finks tre

Rektor 3

avlösning x

Rektor 4

Rektor 4, dimensionen djup. Hon har en strategi för hållbart ledarskap vad det gäller värdegrunden hon har ett övergripande värdegrundsarbete med ett handlingsschema som inkluderar alla barn, lärare, fritidspedagoger. Service personalen är inte inkluderad, då de svarar under en annan chef.

Rektorn 4, dimensionen längd. Det är enligt henne rektorns ansvar som ledare

att värdegrunden prioriteras i skolan. Rektorn 4 säger att med värdegrundsarbetet föds goda resultat.94 Rektor 4 anser att även efter hon har slutat som rektor på skolan kommer

värdegrundsarbetet att bestå då hon hoppas att hon har byggt upp en stabil plattform.95 Rektor 4, dimensionen bredd. Hon har ett fördelat ledarskap i skolan. Rektor 4

92

Lpo 94 2010-06-09

93

Hargreaves & Fink, 2009, kap. 2-4

94

95

(32)

25

menar att hon som rektor inte har all den kunskap och ej heller fysisk möjlighet att genomföra allt själv. Hon samarbetar med sin personal.96

Rektor 4 tycks efterleva styrdokumenten och ha ett hållbart ledarskap sett utifrån bl.a. Lpo 94 kap 2.8.97 Utifrån Rektor 4:s intervjusvar och Hargreaves och Finks tre

Rektor 4

Längd: samarbete utifrån uthållighet &

avlösning X

Anmärkning: / obefintligt x litet X stort

X Hållbart

Sammanfattande analys

av Rektor 1, Rektor 2, Rektor 3 och

Rektor 4

och slutsatser

Nedan återfinns en sammanfattande matris för de fyra rektorernas hållbara ledarskap vad det gäller värdegrunden.

Samtliga rektorer tycks ha, vad det gäller dimensionerna längd och bredd, ett stort ledarskap (X). Detta tycks bero på att samtliga rektorer har ett fördelat ledarskap och har en långsiktig planering i sin verksamhet. Rektor 1 och Rektor 3 har ett litet djup (x). De har ett litet djup pga. sina hittills korta anställningar på respektive skola och har därför ännu inte

96

97

Lpo 94 2010-06-09

(33)

26

hunnit uppnå ett djupare ledarskap. Rektor 2 har ett stort djup (X). Enligt Hargreaves och Fink tycks hon prioritera sin specifika pedagogik framför annan vetenskaplig forskning. Rektor 4 tycks ha ett hållbart ledarskap (X) för djup. En anledning till detta kan vara att Rektor 4 har arbetat inom samtliga instanser inom skolan och har på så vis byggt upp ett djupt ledarskap.

Figur 6.

Hållbart ledarskap – gällande värdegrunden

Rektor nr 1 2 3 4

Djup: "skynda långsamt" x X x X

Längd: samarbete utifrån uthållighet &

avlösning X X X X

Bredd: fördelning inte delegering X X X X

Anmärkning: X-markering innebär att skolan uppfyller dimensionen, /-markering innebär att skolan inte uppfyller

dimensionen. / obefintligt x litet X stort X hållbart

Framtiden?

I den framtida skolan, som inkluderar de nya styrdokumenten är för oss som snart nyexaminerade lärare fortfarande oviss men vi anar att samhället och framförallt skolan kommer att bli ett allt mer målinriktad och kunskapsfokuserad arena som också kommer att påverka rektorn. Vi tror att rektorn kommer att få allt fler ansvarsområden, där

”pappersarbetet” troligen kommer att öka på bekostnad av den ”praktiska marktjänsten”. På Skolverkets hemsida uttalar sig utvecklingsstrateg Anna Davidsson om framtida förändringar i skolan.

(34)

27

”En viktig del av framtidens arbete är utbildningen av samtalsledare – alltså

rektors förlängda arm ut i arbetslagen/…/Rektorerna hinner inte gå runt till alla arbetslag och diskutera det nya innehållet och prata om implementering eller kunskapssyn. Därför är det bra med samtalsledare/…/99

Rektorernas hållbara ledarskap skulle kunna gett ett annorlunda resultat om vi valt att inkludera även de fyra principerna rättvisa, mångfald, resursrikedom samt att bevara, från Hargreaves och Fink. I en framtida undersökning skulle det vara intressant att göra en utökad studie där också de fyra principerna inkluderas.

Ninni och Bengt Wahlström skriver i Dagens viskningar morgondagens rop om rektorns framtida roll. Samhället är i ständig förändring där det ställs allt högre krav, så också på den framtida rektorn.100 Skolverket menar att den nya Skollagen i jämförelse med den

föregående Skollagen är mindre komplicerad och är bättre anpassad till en målstyrd skola. I den nya skolan kommer kanske kunskap att prioriteras framför lusten att lära.101 Vi går en spännande framtid till mötes med ny skollag, nya läroplaner och framtida skolledare.

99

Skola i förändring, 2010-10-19

100

Djurstedt, 2000, 120 -130

(35)

28

Källförteckning

Litteratur

Backman, Jarl, Uppl. 2:1 (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bell Judith, Uppl. 3:1 (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan Uppl. 3:1, (2008). Social Research Methods, New York:

Oxford University Press Inc.

Dalin, Per (1995). Skolutveckling praktik. Falköping: Liber Utbildning AB.

Djurstedt, Bengt (2000) Dagens viskningar och morgondagens rop Växjö, Grafiska Punkten.

Goodson, Ivor F (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärarens yrkesroll. Lund: Studentlitteratur.

Hargreaves Andy & Dean Fink (2009) Hållbart ledarskap i skolan, Lund. Studentlitteratur. Hedlin Maria, (2006). Jämställdhet- En del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Holme Idar Magne, Krohn Solvang Bernt.(1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur: Lund

Kvale Steinar, (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund Larsen, Ann-Kristin (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.

Lundgren Ulf P (1986). Att organisera skolan. Om grundskolans organisation och ledning. Stockholm: Liber Utbildningsförlag.

Lärarförbundet (2008) 7:1, Lärarens handbok, Lund, Studentlitteratur. Orlenius, Kennert (2). Värdegrunden, finns den? Malmö: Runa Förlag.

Lawrence Neuman, W. (2003) 5:1, Social Research Methods, Qualitative and Quantitative Approaches, Allyn och Bacon, USA.

Skolverket (2000). Forskning om rektor - en forskningsöversikt, Stockholm: Skolverket. Svedberg Lars (2000). Rektorsrollen - om skolledarskapets gestaltning. Stockholm: HLS Förlag.

Tännsjö, Torbjörn (2005). Grundbok i normativ etik. Riga: Preses Nams.

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan, Stockholm: Utbildningsdepartementet.

(36)

29

Ögren, Mats (red) (2006). Våra drömmars skola – Ett litet land behöver nya tankar., Falun: Hjalmarsson & Högberg.

Tidskrifter

Hedin, Christer (1999) ”Värdegrunden och samhällsmoralen”. Religion och livsfrågor, 4, 16-22. Föreningen lärare i Religionskunskap.

Datnow, Amanda (2006) ”Andy Hargreaves and Dean Fink, Sustainable Leadership Jossey-Bass, San Francisco, 2006”, Journal of Educational Change, 7, 109–111, Springer Science+Business Media B.V.

Internet

Lpo 94 2010-06-09 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 Sök i databaser, MAH, 2010-06-09 http://infosok.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Sok-i-databaser/

Sök uppsatser och forskning, MAH, 2010-06-09

http://www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Sok-sjalv-pa-natet/

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 2010-09-16 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Betyg och värdegrund, 2010-09-26

(37)

30 2 Skola och demokrati, 2010-09-26

http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/2-skola-och-demokrati/

Regeringsformen SFS 1974:52 1 kap 1§, 2010-09-26

http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6055.aspx

Skolverket, nya läroplaner, 2010-09-28

http://www.skolverket.se/sb/d/2574;jsessionid=9F2FF1BDA6B5825380A6FB759D139FB 4

Lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800), 2010-10-05 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:801

Bilaga 3, förslag till läroplan för grundskolan, 2010-03-22, Dnr 2008:741

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Bilaga_3_Laroplan_grundskolan.pdf

Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna, 2010-10-15 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2395

Skola i förändring, 2010-10-19

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2427

Övriga källor

Utbildningsdepartementet, ref nr U2009/2848/S 2010-04-29 Utbildningsdepartementet, ref nr U2010/4811/S 2010-08-26 Utbildningsdepartementet, ref nr U2010/5549/S 2010-09-27

Intervju 2010-04-07

(38)

31

Bil. 1.

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

1. Hur länge har du arbetat inom skolvärlden?

Och som vad?

2. När kom du på att du ville bli rektor och varför?

Hur länge har du arbetat som rektor?

3. Kan du kortfattat beskriva din skola?

När du kom och nu i framtiden.

Teoribaserade frågor djup, längd och bredd

4. Vad innebär (definiera) värdegrunden för dig (som rektor)?

Vad i värdegrunden är viktigast?

5. Hur och vad gör du som rektor för att främja värdegrunden?

Strategi?

Särskilda insatser?

(eleven, all personal, andra skolor samt omvärlden)

6.

Hur har du som rektor arbetat med värdegrunden, förr, nu och i

framtiden?

7.

Hur arbetar lärarna och övrig personal med värdegrundsfrågorna?

Hur arbetar du med(som rektor med all) personalens kompetensutveckling vad det gäller värdegrundsarbetet (i din skola)?

8. Övriga frågor, något att tillägga?

9.

Vi ber att få lokalt styrdokument gällande värdegrunden av intervjuad

rektor.

(39)

32

Bil. 2.

E-post till rektorerna

Hej!

Vi är två lärarstudenter, vid Malmö högskola, som skriver ett examensarbete.

Vår tanke med den här uppsatsen är att komma underfund med och få ökad förståelse för hur vår kommande ledares förhållningssätt är gentemot skolans värdegrund. Vi ämnar undersöka anonyma skolor i anonym kommun för att undersöka om det finns skillnader och/eller likheter mellan skolorna utifrån värdegrunden.

Vi skulle gärna vilja intervjua dig. Intervjun och er skola kommer att förbli anonym i vår studie.

Vi hör av oss via telefon i början av nästa vecka. Finns det någon tid på dagen som är mest lämplig att vi ringer?

Vänliga hälsningar

Sara Unkel och Cecilia Lidberg Mobilnummer