• No results found

Muslimska elevers uppfattning om skolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Muslimska elevers uppfattning om skolan"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Muslimska elevers uppfattning om skolan

- Svårigheter och hinder vid religionsutövning

Muslim students’ perception of school

- Difficulties and obstacles in practicing religion

Thomas Karlsson

Elvir Kosovac

Lärarexamen 210 hp Examinator: Torsten Janson

(2)
(3)

SAMMANFATTNING

Utgångspunkten i vårt arbete är att undersöka hur två svenska skolor i Skåne upplevs av några elever med muslimsk bakgrund. Även två modersmålslärare ger sin syn på saken då dessa utgör en bro mellan skolan och hemmet och kan se problematiken som kan uppstå.

Hemspråkslärare och modersmålslärare används i texten och dessa har samma funktion. Som underlag till undersökningen har vi en litteraturgenomgång, där vi tar upp aspekter som är viktiga för vår undersökning. Islams historia är tillsammans med föräldraperspektivet något som vi tycker är mycket viktiga, men enligt oss får det för lite plats och utrymme i samhället. Religionsundervisning, sim och idrottsundervisningen är områden vi har fördjupat oss i och dessa anser vi kan utgöra problem om man inte har en bra dialog med inblandade parter. Matfrågor och klädeskoder är områden vi berör då dessa frågor enligt oss är saker som måste finnas med, eftersom dessa utgör en stor del av elevernas religiösa tillhörighet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem elever och två modersmålslärare på två olika skolor i Skåne. Resultatet visar på att eleverna är nöjda med bemötandet av de berörda skolorna, med vissa undantag. Flexibiliteten och anpassningen från elevernas håll är stor men skolorna kan bli bättre. Nakenheten bland muslimer kan i vissa fall vara känsligt eftersom man inte ska visa sin nakna kropp för okända. Skolan kunde vara bättre på att exempelvis ha duschdraperi där man kan skyla kroppen.

(4)
(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 7 SYFTE... 11 FRÅGESTÄLLNING... 11 HISTORIA... 12 GENUSPERSPEKTIVET... 13 ISLAMS GRUNDER... 14 TEORETISK BAKGRUND ... 16 MUSLIMER I SVERIGE... 16 SLÖJAN... 19 IDENTITETSPROBLEM... 19 RELIGIONSUNDERVISNING... 21 IDROTTSUNDERVISNING... 21 FÖRÄLDRARNA... 22 METOD ... 24 URVAL... 24 PROCEDUR... 25 RESULTAT ... 27 ELEV ETT... 27 ELEV TVÅ... 28 ELEV TRE... 28 ELEV FYRA... 29 ELEV FEM... 29 MODERSMÅLSLÄRARE ETT... 30 MODERSMÅLSLÄRARE TVÅ... 32 DISKUSSION ... 33 SLUTSATS ... 38 REFERENSER... 40 BILAGOR... 42 BILAGA 1 ... 43 BILAGA 2 ... 44 BILAGA 3 ... 45

(6)
(7)

INLEDNING

Vårt intresse för muslimers upplevelse av den svenska skolan har fötts under den

verksamhetsförlagda tiden på våra partnerskolor. Tydligheten i mötet med familjen tror vi måste förbättras och det måste finnas utrymme för att bygga sin identitet med allt det innebär. Om vi arbetar i skolan måste vi också ha baskunskaper om vad religionerna innebär annars kan det bli som i följande två exempel, att ämnet religion och skolans uppdrag kan vara svårt att kombinera. Första exemplet är en flicka som inte ville vara med på undervisningen om kristendomen för att hon inte tyckte att hennes religion tillät detta. Som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska tackla denna problematik, men i Lpo 94 kan man läsa följande:

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos elever förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lpo 94 s 5).

De situationer som vi stött på i skolan har exempelvis varit när elever motsatt sig

undervisningen vid vissa tillfällen och vi tycker att man bör kunna bemöta dessa situationer på ett mycket bättre sätt. Vårt andra exempel är när en pojke motsatte sig massage ifrån en flicka. Pedagogen tyckte inte detta var något problem och pojken fick massage av flickan. Senare på dagen kom pojkens mamma till skolan och höll med sin son. Dessa två exempel tydliggör hur skolans uppdrag och värderingar kan krocka med elevens och dennes familjs värderingar, samt att man måste kunna förklara för elever som påstår sig inte kunna medverka på religionslektioner som handlar om kristendomen med hänvisning till att dennes religion inte tillåter detta. Arbetet och respekten för eleverna är något som måste förbättras så att ovanstående exempel kan bemötas på ett seriöst sätt. Som pedagog kan man ofta hamna i den här problematiken och måste därför ha kompetens att bemöta den. Sven G Hartman, professor i pedagogik förklarar att:

(8)

Varje lärare ställs inför situationer som kräver etiska avgörande om vad som kan vara rätt och orätt i hans eller hennes förhållningssätt till elever, föräldrar och kolleger (Hartman, 2000 s 15).

Precis som samhället i övrigt är skolan en mötesplats för olika kulturer och därför olika värderingar. Muhammedkarikatyrerna upprörde en hel muslimsk värld och protesterna bemöttes med oförståelse och fördömanden i västvärlden. Man hänvisade till yttrande och tryckfriheten, men vi tycker att man glömde bort att med frihet följer ansvar. Även detta exempel tydliggör hur religion kan krocka med ett samhälle och dess värderingar. Bilderna har diskuterats flitigt i samhället och skolan i hela världen, men förståelsen och respekten för de olika åsikterna i frågan har uteblivit. Eftersom muslimer är en växande grupp i Sverige är det av yttersta vikt för lärare och pedagoger att känna till och ha ökad förståelse för denna grupp, som kommer att vara, eller redan är en stor beståndsdel i Sveriges samhälle.

Religionsundervisningen skiljer sig markant på de två partnerskolor vi har varit verksamma

på. På den ena skolan har religionsundervisningen bedrivits av ämneslärare som är utbildade i att undervisa om religion, medan religionsundervisningen på den andra skolan bedrevs av klasslärare som inte har religion som ”sitt ämne”. Båda skolorna är kommunala och visar på hur olika man ser på religionsundervisningen och dess påverkan på eleverna. Att ha kunskap om islam och dess påverkan på utövarna utgör en bra grund för samarbetet och förståelsen mellan skolan, eleven och hemmet anser vi. Otterbeck skriver att vissa muslimska föräldrar är tveksamma till att deras barn ska lära sig om judendomen, buddhismen och kristendomen eftersom de tror att detta kan påverka barnens muslimska tro. Skolan måste vara tydlig med att förklara att det inte är frågan om att få barnen att byta religion, utan att det leder till förståelse och kunskap för andra religioner (Otterbeck, 1993 s 37).

I skolorna vi varit verksamma på har över 80 % av eleverna utländsk bakgrund. På grund av

detta bör man (vid behov) som pedagog kunna/våga ta hjälp av andra som behärskar språket det gäller. Modersmålslärarna kan här spela en mycket viktig roll och föräldrarna kan känna sig trygg när dessa används. Författaren Inga Andersson beskriver möten med föräldrar till invandrarbarn på följande sätt:

Det är en fördel om ni kan vara två lärare, en av vartdera könet, då ni möter en invandrarfamilj där både mamman och pappan är med. Det kan

(9)

vara lättare för män från vissa kulturer att lyssna på och respektera en manlig lärare. Samtalet ska vara en dialog, ett utbyte av information. Detta är ett tillfälle för föräldrarna att få veta lite mer om skolvärlden och för lärarna att få kunskap om familjen och dess kulturella värderingar. Lärarna bör vända sig direkt till föräldrarna, inte till tolken eller till samtalsledararen (Andersson 1999 s 168).

Otterbeck och Anderssons ovanstående resonemang tror vi är en nyckel för att nå föräldrarna. Om man nått vårdnadshavarna och de förstår skolans uppdrag blir det lättare att nå eleverna då deras värderingar ofta följer föräldrarnas.

I Sverige har vi religionsfrihet och därför har vi båda reagerat på hur Burgårdens gymnasium i Göteborg behandlade två somaliska elever 2003. På Burgårdens gymnasium har rektor och lärare bestämt att den heltäckande slöjan (burka) är ett oacceptabelt inslag i den svenska skolan. Studiehandledaren menar på att det inte går att få några mänskliga relationer om man inte kan se varandra i ansiktet och att man inte vet vem som döljer sig under den heltäckande slöjan. Burgårdens rektor berättar att flickorna som är troende muslimer, stärks i sin religiösa identitet (Johansson, 2003). Det tar inte slut här, utan tre veckor senare skriver Johansson i DN att skolverket stödjer rektor och lärare på Burgårdens gymnasium (a a). Enligt Larsson

(2005) var ovanstående problem redan löst när media uppmärksammade detta, men rektors och studievägledarens uttalande gör att vi vill belysa problematiken även om det redan var löst.

Man kan ställa sig frågan om vi i praktiken har religionsfrihet i Sverige. Flickorna menar (enligt rektor) att den heltäckande slöjan stärker deras religiösa identitet, ändå tillåts de inte bära den. Man kan också fråga sig om blinda människor är dömda till ett liv utan mänskliga relationer. Vi har mycket svårt att förstå Burgårdens personal och skolverket i deras beslut när det finns en växande rörlighet över nationsgränserna som ställer höga krav på insikten av de värden som finns i en kulturell mångfald (Lpf 94, Lpo 94).

De muslimska friskolorna kritiseras ofta i den offentliga debatten. På Sveriges Islamiska Skolors (SIS) hemsida kan man läsa följande:

(10)

På senare år har de muslimskt profilerade skolorna varit omdebatterade. Många människor anser att de, liksom kristna skolor, har en annan utgångspunkt för undervisningen än övriga skolor i Sverige. Men muslimskt profilerade skolor står precis som alla andra fristående skolor under statlig kontroll och måste följa den svenska läroplanen. Att så sker inspekteras av Skolverket (SIS, 2008).

Vi anser att det är bra med granskning och debatt av religiösa friskolor, men var finns den

judiska skolan i debatten? För att inte känna sig utpekade måste alla dessa friskolor vara

inblandade i debatten annars finns det enligt oss en mycket stor risk för att enskilda grupper känner sig utpekade och kränkta.

(11)

SYFTE

Många av Sveriges skolor har idag en mycket hög andel elever med utländsk bakgrund och syftet med vårt arbete är att undersöka hur några elever med muslimsk bakgrund upplever den svenska skolan när det gäller deras religion, samt vilka svårigheter som kan uppstå om skolan och samhället krockar med religionen och dess utövare. Även modersmålslärarnas syn på

saken undersöks i arbetet.

Frågeställning

Vår övergripande fråga är följande:

Hur upplever några muslimska elever den svenska skolan och dess bemötande beträffande

deras religiositet?

För att kunna svara på ovanstående fråga har vi även följande frågor:

Är religionsundervisningen och dess utformning tillfredsställande för muslimska elever? Vilka problem kan uppstå om skolans och hemmets värderingar inte samspelar?

Hur upplever modersmålslärarna den svenska skolan och dess bemötande av muslimska elever?

(12)

Historia

År 610 fick en arabisk affärsman vid namn Muhammed ibn Abdallah en upplevelse under månaden ramadan som förändrade världshistorien. Detta var den sjuttonde ramadan och när Muhammed vaknade kände han sig uppfylld av att ett osynligt, oemotståndligt väsen som tvingade honom att säga de första orden i en helig skrift. Denna heliga skrift var koranen (av

arabiska quran, uppläsning) som vers för vers, sura för sura uppenbarades för Muhammed

under de följande tjugoett åren. Detta är upprinnelsen till en ny religion som kom att kallas

islam (underkastelse) och dess utövare muslimer (Armstrong, 2002).

Till att börja med mötte Muhammed starkt motstånd från olika kretsar i Mekka och år 622 tvingades Muhammed fly staden med sina anhängare. Muhammed och hans anhängare hamnade i Yathrib (senare Medina) där han drar upp riktlinjer för Islam och distanserar sig från Judendom och Kristendom. Han går nu ifrån den uråldriga stamgemenskapen och skapar en ny gemenskap som grundar sig på religion. Från och med nu är Islam en egen religion med en unik lära. I Yathrib hamnade Muhammed i konflikt med judiska grupperingar som vägrade erkänna honom som Guds profet men efter stridigheter tvingades judarna lämna staden. Även förhållandena till Mekka förvärrades och ledde till en långvarig strid där stridslyckan skiftade ända fram till år 630, då Muhammed tågade in i staden som segrare (Samuelsson, 1999 ). När Muhammed dör år 632 behärskade muslimerna nästan hela den arabiska halvön och fred rådde i den annars krigshärjade regionen. De första fyra kaliferna (de rätt ledda) efter Muhammed hade alla varit hans närmaste män och deras styre skulle bli minst lika betydelsefullt. Det är nu Islam sprider sig genom räder mot de icke muslimska staterna utanför den arabiska halvön. I öst nådde de muslimska trupperna ända bort till Afghanistan och i Nordafrika intog de Tripoli samt kastade bysantinerna från Cypern en gång för alla. År 656 blev den tredje kalifen Uthman mördad av en grupp soldater som inte fick sina löner och därefter utropades Ali till ny kalif (Armstrong, 2002).

Ali blev inte långvarig utan mördades år 661 och Mu´awiya utropade sig till ny kalif. De som stödde Ali och tron på det ärftliga kalifatet (Shiiterna) godtog aldrig Mu´awiya och dennes efterträddare. Därmed var splittringen ett faktum. Shiiterna menar att efterträdande kalif måste ha ett blodsband med profeten, medan sunni anser att de personliga egenskaperna väger tyngre (Nordberg, 1988).

(13)

Ca tio procent av världens muslimer är shiiter. Den största andelen av dessa finns i Iran, Irak, men det finns även betydande shiitiska minoriteter i Pakistan, Afghanistan, Libanon, Syrien,

Turkiet, Saudiarabien och Indien. Shiiterna menar att muslimernas ledare ska vara en ofelbar

och rättledd imam, som är fri från synd och dessutom släkt med Muhammed. Tolv - imam riktningen är den största shiitiska gruppen och namnet syftar till att man erkänt tolv imamer, varav Ali är den första. Den ”nuvarande” tolfte imamen försvann på 900 – talet och man väntar på hans återkomst. De föregående elva imamerna led alla martyrdöden, menar man, pga. sunniternas förtryck och förföljelse (Hjärpe, 2004).

Sunniterna, nästan nittio procent, ser de första fyra kaliferna efter Muhammed som rättledda. Turbulensen som följde efter Muhammeds död med krig gjorde att sunniterna inte satte något värde i kalifens släktskap med Muhammed, utan menade att det viktiga var att ledaren var stark och stod för stabilitet. I bästa fall var ledaren en from och rättskaffens muslim, men det primära var att denne hade bekänt sig islam och kunde upprätthålla lugn och ro så att det var möjligt att utöva religionen (Hjärpe, 2004).

I världen uppskattas att det finns ca 1,5 miljarder muslimer när det i mitten på 70 – talet endast fanns omkring 500 miljoner. Antalet muslimer i Europa beräknas idag vara omkring 13 miljoner (Islamguiden, 2008).

Genusperspektivet

Enligt traditionell islamisk rätt gäller olika regler för kvinnor och män, i både

familjerättsligt och arvsrättsligt hänseende. Mannen är ensam familjeförsörjare men kvinnan har egendomsrätt och är inte skyldig att bidra till familjens försörjning. Det är även skillnad när det gäller arvsrätten, då kvinnan får hälften av vad mannen får. Det finns flera traditionella skäl till att det förhåller sig på det här sättet men det avviker från principen om lika rätt (Rothstein m fl, 1994). Det är dock inte förbjudet för kvinnan

att tjäna pengar, men det är vanligt i muslimska länder att könen är åtskilda både i det sociala och inom yrkeslivet. Äktenskapet ses som en plikt inom islam och allt sexuellt umgänge utanför detta är förbjudet och ska straffas hårt enligt koranen. Inom äktenskapet finns det också skillnader utifrån genusperspektivet. Muslimska kvinnor får enligt islam endast ingå

(14)

äktenskap med en muslimsk man medan den muslimske mannen kan ingå äktenskap med ”bokens folk”, judar och kristna (Samuelsson, 1999).

Den muslimske mannen får dessutom ingå äktenskap med maximalt fyra kvinnor och dessa måste behandlas lika rättvist. Västerländska kritiker har ofta påpekat att detta är exempel på ren manschauvinism, men seden går tillbaka till Muhammeds tid när sextio fem muslimska krigare stupade i striden vid Uhud och efterlämnade hustrur med barn som måste försörjas. Eftersom det redan rådde brist på män i Arabien tillät Muhammed polygami som ett led i att lösa de sociala problem som därmed uppstod (Armstrong, 1992). I många delar av världen

krockar dessa traditionella påbud med lagstiftning och värderingar idag (Rothstein m fl, 1994).

Islams grunder

Samlingen av Muhammeds uppenbarelser från ca 610 – 632 utgör Koranen. Det är islams heliga skrift och betraktas som Guds egna ord och därmed är den är slutgiltig och

oföränderlig. Det Muhammed sa och gjorde i vissa situationer, dvs. hans föredöme, kallas för sed (sunna) och har normativ karaktär. (Rothstein m fl, 1994). Eftersom den islamiska staten växte snabbt på 600-700 talet var man tvungen att ta fram ett rättssystem som kunde reglera samhällslivet. Sharia, den gudomliga rätten, växte fram under den här tiden och förutom vanliga lagar innehåller sharia även påbud om t ex hur ritualer och böner ska utformas, samt hur man skall vara klädd (Samuelsson, 1999).

Även islams fem pelare intar en central plats inom Islam. Dessa pelare är plikter en muslim måste utföra mot Gud och ses som ett krav på muslimen och dennes religionsutövning, även om det inte betyder att man måste följa och utföra pelarna till fullo. Shahada

(Trosbekännelsen) är den första pelaren genom vilken en muslim bekänner sin tro. Salat (tidebönen) skall utföras fem gånger dagligen och vid bestämda tidpunkter. Det finns

särskilda tidtabeller som anger vid vilka tider man ska förrätta bönen. Zakat eller allmosan är en religiös plikt. Vikten av allmosan betonas starkt i Koranen och är avsedd för de fattiga och sjuka. Sawm eller fastan innebär att man avstår ifrån mat och dryck, samt sexuellt umgänge från det att solen går upp till att den går ned under den heliga månaden ramadan. Barn, gamla, sjuka eller havande behöver inte fasta. Speciellt viktig under ramadan är ”ödets natt”, den tjugosjunde ramadan då Muhammed anses ha mottagit Guds budskap. Fastemånaden

(15)

avslutas med en stor fest som heter Id al-fitr. Hajj eller vallfärden till Mecka ska varje muslim som har möjlighet till det, företa. Väl i Mecka ska pilgrimen klä sig i vallfärdskläder och därefter utföra en del riter som anses ha stiftats av Abraham och hans son Ismael, vilka anses ha byggt Kaba, islams äldsta tempel (Stenberg, 1999).

(16)

TEORETISK BAKGRUND

I detta avsnitt kommer vi att presentera uppgifter om muslimer i Sverige, samt vilka problem muslimer kan stöta på i det svenska samhället och i den svenska skolan.

Muslimer i Sverige

Idag uppskattar man att det finns ca 300 000 personer som har en bakgrund i muslimska kulturer (Larsson, 2005). Det är svårt att säkerställa antalet eftersom det är

problematiskt att definiera vem som är muslim. Det hör också hit att alla muslimer inte är troende men kallar sig likväl för det, i etnisk och kulturell mening. Muslimer menar att den som föds som muslim förblir muslim för alltid men denna tanke förkastas av svenska

myndigheter som anser att den som är medlem i en islamisk förening ska räknas som muslim. Tatarerna bildade den första islamiska föreningen i Sverige 1949 och under

arbetskraftsinvandringen kom de första stora grupperna muslimer till landet. Då var det främst turkiska, jugoslaviska och nordafrikanska muslimer som anlände och dessa tillhörde den sunnitiska grenen av Islam. Ett stort antal iranier kom under 70 och 80 talen men även andra shia muslimer flyttade hit, bl a irakier och libaneser (Stenberg, 1999).

Det svenska förbudet mot halal-slakten, som praktiseras av både judar och muslimer, ställer till med problem då det ses som en symboliskt viktig fråga. De viktigaste och mest kännbara problem är ändå vetskapen om att man som muslim befinner sig i en utsatt situation, att vara misstänkt och möta fördomar och negativa attityder från samhällets och omgivningens sida. En del muslimer anser sig vara diskriminerade i samhället och det kan handla om problem i arbetslivet, skolan samt samhällsinstitutionerna som socialvården, försvaret eller

kriminalvården. Undersökningar som gjordes om vilka problem som är svårast för muslimer att handskas med i Sverige visar att det ofta är samma problem som för andra invandrare i allmänhet: arbetslöshet, sociala problem och segregationen i skolan och på

bostadsmarknaden. (Svanberg & Westerlund, 1999). Vad människor har för förhållande

till en religion beror på hur han eller hon uppfattar sin sociala situation. Flera forskare menar att om man upplever utanförskap är det rimligt att personen i fråga kan överge sin tro eller välja en mer radikal eller politisk tolkning. Om det florerar negativa attityder och uppfattningar om islam och muslimer i allmänhet, desto troligare är det att radikala tolkningar får fäste i samhället (Larsson, 2005). Muslimer som bor i Sverige

(17)

och deras syn på den svenska skolan påverkas av uppfattningar och normer som råder i

ursprungslandet. Normerna och attityder mot den svenska skolan har därför i stor utsträckning att göra med hur det förhåller sig i hemlandet, menar Samuelsson (1999).

Många lärare känner stor osäkerhet när det gäller kontakten med muslimska elever och deras föräldrar. Nya situationer dyker upp och lärarna är osäkra på hur man ska bemöta detta. Många lärare som har intervjuats om detta betonar att kompromiss är den rätta vägen att söka lösningen på dessa problem. En del muslimska länder skiljer sig avsevärt ifrån Sverige och muslimerna som kommer därifrån måste få tid på sig att våga lita på den svenska skolan och samhället. Föräldrarna skräms också av det de ser på tv och läser i tidningarna om den

svenska skolan. De menar att skolan inte har någon disciplin och att barnen inte lär sig respekt för de äldre samt att de även får läsa om sex och liknande. Föräldrarna och skolan har mycket att vinna genom att aktivt samtala om dess saker och klargöra vilken ståndpunkt man har i olika frågor. För att nå kompromisser hade det varit bra om skolan förklarade hur

undervisningen går till samt vad det är som lärs ut. Föräldrarna å sin sida bör säga vilka förväntningar de har på skolan och dess påverkan på deras barn (Otterbeck, 1993 s 49 - 50).

Hemspråksläraren har en nyckelfunktion och får ofta ta på sig olika roller. Förutom att lära ut språket så har hemspråksläraren ett visst ansvar för att ge eleverna kunskap om den svenska skolan och kulturen. Ofta får hemspråkläraren även fungera som en

brobyggare mellan skolan och hemmet, speciellt när det gäller nyanlända personer som inte är insatta det svenska systemet. För de kan hemspråksläraren vara den enda som föräldrarna kan kommunicera med och i invandrartäta områden är hemspråksläraren en väldigt viktig person (Otterbeck, 1993 s 23).

Föräldrarna och kontakten mellan skola och hem måste bli bättre om man ska kunna jobba för elevens bästa. Vi måste vara tydliga med att inte bara berätta vad som gäller i det svenska samhället utan även lyssna på vad föräldrarna har att säga. Franck (2003) menar att man

genom förebyggande aktiviteter och kommunikation samt genom personaltät och starka skolresurser ska föra en dialog om respekten för människovärdet. Han påpekar

dessutom att traditionella, auktoritära och belönings/bestraffningsmetoder inte ska stå som grund i att leda skolans moraliska arbete. Istället bör man ta hjälp av begreppen livsmening, människovärde och värdegrund. Detta är skillnaden mellan ”domens och

(18)

hjärtats etik” menar Franck (2003). Dialogens betydelse beskrivs i värdegrundsboken (2002) på följande sätt:

Det behövs en ömsesidig dialog mellan skola och hem för att öka förståelsen och respekten för både familjens ståndpunkter och

förväntningar och för skolans demokratiska uppdrag. Föräldrarnas första möte med skolan är därför av avgörande betydelse, dels för att det har stor inverkan på föräldrarnas framtida attityder gentemot skolsystemet och på samhället i stort, dels för att föräldrarna i sin tur påverkar barnens

attityder. Det här första mötet får inte misslyckas. Bägge parter har ett ansvar för att mötet skall fungera, men det största ansvaret menar vi ligger på skolan (Zackari & Modigh 2002 s 62).

Även Samuelsson (1999) skriver att många muslimska föräldrar är upprörda över hur det står till i den svenska skolan. Relationen mellan lärare och elev är inte, enligt dem, att tillsammans diskutera hur undervisningen och uppläggning ska ske, då barnen saknar kompetens för att kunna diskutera sådana frågor. Läraren ses som en obestridd ledare och auktoritet som ska ge barnen vägledning så tanken på lärarlösa lektioner och tanken på att läraren ses som resurs kan uppfattas som främmande för många muslimer. Även mål i läroplanerna ses av många troende muslimer som svårförståeliga och omstridda. Vi vill gärna att de ska uppfattas som universella och inte anknutna till någon religiös och kulturell bakgrund. I själva verket är dessa uppfattningar dominerande i många västerländska samhällen och långt ifrån universella, även om vi vill tro det. Särskilt målen i läroplanen om att fostra självständiga individer, till kritiskt tänkande och jobba emot traditionella könsroller är kontroversiella för många troende muslimer. Vad menas egentligen med att tänka kritiskt? Är det att ifrågasätta alla auktoriteter eller att ens egen åsikt räknas högre än en gudomlig? Att ifrågasätta profeten Muhammed som det perfekta föredömet eller godheten är totalt omöjligt för många muslimer. Att tänka kritiskt som den högsta principen godtas inte av de troende, vare sig det är muslimer, kristna eller andra religioner. Likaså med tanken om fostran till att bli självständiga individer. Inom Islam betraktas detta som västerländsk individualism och en beklaglig utveckling som hotar att splittra familjer. Vissa invandrande muslimer ser med förskräckelse på de många

skilsmässorna och ensamma hushållen i Sverige. Därför menar man att självständighet inte alltid är något positivt (Samuelsson, 1999).

(19)

I koranverserna, som ibland riktar sig till profetens hustrur och ibland till alla muslimska kvinnor, råds kvinnorna att täcka sina kroppar, samt inte visa sin skönhet eller former genom smycken eller kläder. Hur man klär sig och värderingarna om vad som är acceptabelt eller inte är något som man bär med sig när man migrerar och ofta är det så att man känner osäkerhet över vad som kan vara tillåtet eller inte. En klädsel som inte överensstämmer med normen är ofta inte önskvärt. De flesta muslimska män klär sig på samma sätt som de flesta svenskar, och skiljer sig inte avsevärt från sättet man klär sig på i hemlandet. Samma sak gäller kvinnorna, vissa klär sig islamiskt av religiösa skäl medan andra har ett stort tryck från omgivningen att klä sig anständigt och islamiskt. Samtidigt finns det de som har ett tryck på sig att inte klä sig islamiskt och som kommer från både samhället och släkten, enligt

Otterbeck (1993 s 30).

Slöjan

I den svenska skolan är det framförallt muslimska flickor som bär den islamiska dräkten. Eftersom ansiktet är obeslöjat borde det inte medföra något problem för läraren och dennes undervisning eftersom all form av kommunikation är möjlig. Det som kan upplevas som problematiskt är när flickan bär slöjan för ansiktet, även om det än så länge är mycket ovanligt. Ändå kan det vara så att läraren kan reagera negativt på flickornas klädsel och uppfatta dem som ett verktyg till att trycka ner kvinnor, något som islam ofta förknippas med i läroböcker och svensk media. Klädseln kan emellertid uppfattas på andra sätt. Den ses som något påbjudet från Gud och man bär den som tecken på vördnad och respekt för Honom. Ett brott mot dessa regler kan innebära att man straffas av Gud. Detta går inte att ta lätt på då stark tro är en realitet för många människor och det hjälper inte att se på klädedräkten som något förtryckande och tro att kvinnan frigörs från en kvinnosyn som det svenska samhället finner motbjudande. Att klädedräkten ibland kan vara förtryckande mot kvinnor är självklart, men att tro att t ex huvudduken är förtrycket i sig är att feltolka situationen (Otterbeck, 1993 s

32-33).

Identitetsproblem

Enligt Stenberg (1999) så finns det även en oro bland föräldrarna för att barnen ska bli vilsna och splittrade i den kommunala skolan, och att det på sikt kan leda att de förlorar sin

(20)

uppskattas av muslimska barn och ofta får föräldrarna frågan varför de inte firar jul och varför tomten inte är hos dem. En muslimsk familj i Malmö har istället gett barnen presenter under fastemånaden ramadan och även ordnat barnkalas under samma tid. Även andra sociala aktiviteter har anordnats av islamiska församlingar som komplement till jul och påsklov (Stenberg, 1999).

Även Samuelsson (1999) påpekar att det kan vara svårt för muslimska ungdomar att kombinera regler som satts upp i hemmet av föräldrarna med regler som deras jämnåriga kamrater lever efter i det svenska samhället. Att man är ute och festar efter skolavslutningen eller vistas ute sent på helgkvällar är något som ogillas av många muslimska föräldrar. Ibland förekommer det att muslimska flickor i tonårsåldern sminkar sig och byter kläder efter att ha kommit till skolan och tar bort sminket samt byter till sina vanliga kläder när det är dags att gå hem. Konflikter mellan barnen och föräldrar kan även uppstå på grund av barnens, speciellt pojkarnas, starka ställning. Barnens kunskaper i det svenska språket, svenska samhället och högre utbildningsnivå gör att faderns traditionellt starka ställning ifrågasätts. Stenberg (1999) menar att språkproblematiken har förändrat barnens roll i familjen. Han menar att barnen genom att tillägna sig ett nytt språk och genom kunskaper om det svenska samhället blir förbindelselänk mellan föräldrarna och samhället.

I många samhällen där islam har haft mycket inflytande är det männen som bestämmer mycket om hur kvinnan ska uppträda, medan kvinnor har väldigt lite att säga till om hur männen bör bete sig. Detta förhållande är något som inte är förenligt med islam utan knyts ofta till kulturella företeelser i det berörda landet, skriver Samuelsson (1999). Denna vana vid manligt företräde kan innebära problem för en kvinnlig lärare som får det svårt med

auktoriteten, både när det gäller pojkarna och deras manliga föräldrar. Denna överhöghet kan dock användas på ett konstruktivt sätt genom att läraren får chansen att tidigt etablera en kontakt med pojkens far och försöka förankra skolans pedagogik och regler hos denne. Om detta kan genomföras på ett bra sätt kan det innebära förbättringar när det gäller

ordningsproblem i klassrummet (a a).

Muslimer och islam har länge framställts som något farligt och främmande i Sverige. Svenska predikanter framställde turkar och islam som ett av Guds straff redan under trettioåriga kriget. Trots att mycket har förändrats sen dess, lever denna uppdelning mellan dem och vi fortfarande kvar på många områden. Idag är det många forskare

(21)

som benämner dessa termer som islamofobi. Termen syftar till rädsla och fobi mot muslimer och deras religion islam. Även kampanjer mot muslimer och islam bidrar till denna rädsla (Larsson, 2005).

Religionsundervisning

När det gäller religionsundervisningen är vissa muslimska föräldrar bekymrade över att deras barn ska lära sig om Bibeln, judendomen eller kristendomen. De menar att man från skolans håll försöker påverka deras barn att överge sin religion. Här måste man skolan vara tydlig och förklara att man läser om alla religioner för att ge eleverna kunskap och förståelse för andra religioner och kulturer och att det inte är fråga om att få någon att byta eller överge sin religion. Det händer ibland att föräldrar kräver att deras barn ska bli befriade från

religionsundervisningen och om begäran står fast kan barnen bli befriade från det. Under dessa timmar får en annan undervisning ske, och då är det vanligt att eleverna går till

koranskolan där en lärd muslim undervisar eleverna om islam. En intervjuad lärare i Malmö ansåg att det är orimligt att ersätta sekulär religionsundervisning med konfessionell sådan, då hela meningen med undervisningen förloras. Som motvikt till dem som ser

religionsundervisningen som något negativt och påtvingat kan nämnas att islam som religion uppmanar sina troende att söka kunskap och vägledning inom alla områden, skriver Otterbeck (1993 s 37).

Idrottsundervisning

Vid idrottsundervisningen finns det muslimer som anser att pojkar och flickor ska skiljas åt under undervisningen. Dessutom måste kroppen, för både flickor och pojkar, vara täckt med mer kläder än vad som är brukligt vid svensk idrottsundervisning. Även vid bad, dusch och simning ska flickor och pojkar vara åtskilda, eftersom det är förbjudet att titta på halvnakna eller nakna kroppar. Vissa muslimer anser att man inte bör visa kroppen för någon annan än den man är gift med (Stenberg, 1999). Oftast gäller dessa konflikter de muslimska flickorna. Föräldrarna reagerar starkt på att deras döttrar ska vara nakna med andra flickor i omklädningsrummet samt i duschen och vara klädda i åtsittande idrottskläder. Det kan även uppstå problem när det gäller pojkar. Föräldrarna vänder sig mot att deras söner ska titta på flickor som är klädda i åtsittande och utmanande kläder vilket man anser att de inte bör göra. Dessa konflikter är inte lätta att lösa men man får kompromissa för att nå en

(22)

Vidare så kan idrotten läggas sist på schemat så att eleverna kan gå hem och duscha. Att hänga upp draperier i duschen är också ett sätt som garanterar flickornas integritet.

Simundervisningen är också ett infekterat ämne. Precis som vid idrotten så är det obligatoriskt i den svenska skolan. Men att visa sig i badkläder är otänkbart för många muslimer som är troende. Många flickor vägrar att delta i simundervisningen och inte kommer till

undervisningen. Ibland föreslås det att de åtminstone följer med och tittar, men att titta på halvnakna kroppar är lika stor synd. Men många föräldrar låter sina barn delta om de har lång t-shirt och långa byxor på sig. Andra vill ha det könsseparerat och de är det upp till skolan att bestämma hur lång man vill kompromissa för att tillgodose elevernas behov och önskemål (Otterbeck, 1993 s 35 - 36).

Föräldrarna

När det gäller skolor som har en hög andel barn med utländsk bakgrund är det viktigt att man från skolornas håll tar reda på vilka förväntningar föräldrarna har, annars riskerar man att hamna i ett bristtänkande som underkänner dessa föräldrar. Sociologen Nihad Bunar beskriver detta bristtänkande så här:

Alltså ligger problemet hos dem, invandrarna, deras bristfälliga språkkunskaper, deras föräldrar, och deras kultur./…/ Det innebär att barnet definieras negativt i termer av vad det inte är, har eller representerar. Det som barnet har, är eller representerar har inget värde eller anses utgöra ett hinder. De allra flesta av de åtgärder som föreslås eller vidtas bygger på antagandet att det är barnet, barnets familj, grupp eller kultur det är fel på (Bunar 2001 s 44).

Detta existerande bristtänkande bör man vara medveten om för att kunna motarbeta

fördomarna som kan följa. Det kan inte vara rätt att endast den ”ena” parten ska ändra sig, det måste vara ett ömsesidigt samspel där alla inblandade gör sitt bästa för att uppnå ett bra klimat. Det går inte att ha ett samhälle med bara en ”kultur” när samhällets struktur innefattar en blandning av folkslag och religion.

(23)

Att förstå den svenska skolans uppdrag är inte en självklarhet om man aldrig har gått i skola i Sverige. Om detta sker då förlorar skolan värdefull kunskap som föräldrar skulle ha kunnat bidra med.

De flesta föräldrar har inte själva förlorat känslan av att de är värdefulla för sina barn, men de är rädda att andra människor gör en annan bedömning. Det är då de känner sig kränkta och skuldtyngda. [---] Föräldrarna har en enorm kraft och enorma resurser. Det handlar om att använda dessa på ett bra sätt (Andersson, 1999 s 150).

En ömsesidig respekt mellan hem och skola skapar gynnsamma förhållanden och ökar trygghetskänslan för lärare, elever och föräldrar. Detta visar sina följder i form av att elevens välmående blir synligt och skolarbetet blir mer stimulerande.

(24)

METOD

I vår undersökning kommer vi att använda oss av intervjuer med elever och

modersmålslärare. För att få validitet i undersökningen, krävs att vi samlar in så mycket information, att vi kan göra en tolkning som så bra som möjligt stämmer överens med verkligheten (Patel & Davidsson 2003). Vi kommer att utföra en kvalitativ undersökning där vi med ljudupptagning möter eleverna och skolpersonalen. Vi har valt en s.k. ostrukturerad intervju med en relativt hög grad av standardisering. Enligt Patel & Davidsson (2003) gör detta att de intervjuade kan använda sina egna ord och fastän frågorna har en bestämd ordningsföljd, lämnas utrymme för följdfrågor. Det som gör att vi inte har helt

standardiserande frågor är att vi intervjuar både vuxna och barn. Ett alternativ till de

kvalitativa intervjuerna hade varit att fråga fler elever och lärare med hjälp av standardiserade intervjuer eller enkäter, så kallad kvantitativ metod. Dock är det stor risk att arbetet hade blivit mer platt och det hade i den kvantitativa metoden inte gått att ha de öppna frågorna som vi vill ha. Vår ambition är att upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden av livsvärlden, att beskriva uppfattningar eller en kultur (a a).

Urval

Personerna som medverkar i intervjuerna är verksamma i kommuner med hög andel utlandsfödda. Enligt nedanstående kategorisering är de dessutom verksamma på s.k. invandrarskolor.

Malmö kommun genomförde 1994-95 en studie gällande bostadssegregationens effekter. Stadens skolor delades in i fyra kategorier:

Svenska skolor - andelen elever med utländsk härkomst är mellan 0 – 20 %.

Svenskdominerade skolor – andelen elever med utländsk härkomst är mellan 20 – 50 %.

Invandrardominerande skolor – andelen elever med utländsk härkomst är mellan 50 – 80 %.

Invandrarskolor – andelen elever med utländsk härkomst är mellan 80 – 99 %. (SOU 1996:55. Sverige, framtiden, mångfalden. Slutbetänkande från invandrarpolitiska kommittén).

(25)

Sju personer som är aktiva på de berörda skolorna kommer att intervjuas, fem muslimska elever mellan tio och tolv år och två modersmålslärare. Eleverna intervjuas eftersom de kan stå mellan skolans värderingar ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism” (Lpo 94 s 5) och familjens värderingar som kan stå i bjärt kontrast till ovanstående citat. Enligt Otterbeck (1993 s 23) är hemspråksläraren en viktig länk och tolk mellan skolan och hemmet. Hemspråkslärare är också ofta själv föräldrar, med barn i den svenska skolan och enligt oss viktiga för en klar bild i vår undersökning. Då eleverna inte är myndiga har vi kontaktat föräldrarna med brev där vi förklarat syftet med våra intervjuer (bilaga 1).

Procedur

Eleverna som vi valt att intervjua finns på de kommunala skolorna som vi varit verksamma på under vår utbildning. Vi kommer att fråga muslimska elever och efter medgivande från

vårdnadshavare kommer intervjuerna genomföras på lämplig plats i skolan. När man

genomför intervjuer uppstår en personlig relation mellan intervjuaren och

intervjupersonen. Förståelsen och intresset för intervjupersonen är viktigt att tänka på eftersom det är lätt att intervjupersonen intar en försvarsställning om denne upplever att vi som intervjuare är dömande. Det gäller även att komma ihåg att vi även uttrycker oss med kroppsspråket och inte bara med ord (Patel & Davidsson 2003). När det gäller intervjuer av barn är det extra viktigt att tänka på ovanstående. Detta eftersom barnen kan vara väldigt känsliga och under press kan det låsa sig för dem och resultatet kan påverkas. I undersökningen valde vi medvetet elever från olika länder, för vi tror att

tolkningen av islam skiljer sig åt beroende på vilket land det gäller. Vi vill ha en så jämn könsfördelning som möjligt med två pojkar och tre flickor och dessa tillfrågas inte när hela klassen är samlad. Detta för att vi vill att elever som inte tar stor plats i vanliga fall, får en chans att komma till tals. Intervjufrågor har utarbetats på förhand och består av sex frågor (bilaga 2). Intervjuerna kommer att ta mellan 20 – 40 minuter med en person i taget. Eleverna ges en chans att lyssna på ljudupptagningen, för att kunna korrigera och förtydliga sina åsikter. Dessutom har eleverna blivit informerade om att lärarna på skolan inte kommer att ta del av deras åsikter, men att deras föräldrar kommer att få ut ljudfilerna om så önskas. Det är

(26)

svaren kan anpassas efter vilken situation man befinner sig i. Därför måste man garantera intervjupersonernas anonymitet och man bör välja en neutral plats för intervjuerna (Alvesson & Deetz, 2000).

Otterbeck (1993 s 23) menar som sagt att modersmålslärarna är en viktig länk till hemmen och därför en viktig del i vår undersökning. Det var däremot svårt att få modersmålslärare att ställa upp på en av våra undersökningsskolor. De ville inte medverka i det här arbetet och motiverar det med tidsbrist. Däremot gick det bra på den andra av våra undersökningsskolor, där två modersmålslärare gärna ville ställa upp. Även här har intervjufrågorna har utformats innan intervju och består av fem frågor (bilaga 3). Lärarna har informerats om arbetets syfte och att de deltar anonymt. Tiderna för intervjuerna kommer att vara mellan 15-20 minuter och möjligheten att lyssna på det inspelade materialet kommer att ges i efterhand. Detta för att förtydliga eller korrigera sina åsikter, om det nu finns något oklart eller behövs förtydligas i intervjun.

(27)

RESULTAT

Nedan följer en sammanställning av intervjuerna. Elevintervjuerna kommer först sedan följer modersmålslärarna. Eleverna ett, två och tre kommer från skola A. Eleverna fyra och fem samt modersmålslärarna kommer från skola B. Vid varje intervjutillfälle ( undantaget

modersmålsläraren ett) genomfördes intervjuerna med en intervjuare och intervjupersonen i enskildhet.

Elev ett

Flicka 10 år från Afghanistan. Familjen kom till Sverige år 2002. Intervjun äger rum i skolans hemkunskapssal där tiden för intervjun samt genomgång och förtydligande av inspelningen tar någonstans mellan 15 – 20 minuter.

Flickan berättar att hon aldrig stött på några problem i skolan pga sin religionstillhörighet. Skolbespisningen har alltid varit bra på att bemöta muslimska elever och serverar, enligt eleven mycket bra mat.

När det gäller simundervisningen har eleven varit tillsammans med övriga klassen och flickan med familj har inte haft önskemål om att ha könsindelad undervisning. På frågan om var eleven lärt sig om islam svarar flickan att det är hennes föräldrar och hon som läser själv i Koranen. Hon berättar att hennes föräldrar genomförde vallfärden till Mecka och Medina förra året och att hon själv planerar att göra denna resa ”om några år”. Hon har varit i en moské vid ett tillfälle i Sverige och hon ber inte regelbundet. Hon påtalar dock att hon håller på att lära sig be och vill så småningom göra detta regelbundet. Hon vill börja med att be fyra gånger/dag för att hon ”kan inte vakna klockan sex på morgonen, men sen ska hon börja göra alla fem”.

Religionsundervisningen i skolan tycker flickan är bra. Bärandet av slöja har aldrig varit något problem, men första gången hon använde den frågade klasskamraterna om anledningen till slöjan. Ledighet vid islamiska högtider är inget problem ”om man skriver det i

kontaktboken”. De islamiska högtiderna tycker flickan att lärarna är bra på att beskriva för klasskamraterna. Eleven berättar att när hon har modersmål, lär hon sig mycket om islam.

(28)

tidigare sagts inte råkat ut för det själv och hon vet ingen som haft detta problem på ”hennes” skola.

Efter ljudupptagningen lyssnar vi tillsammans på denna. Flickan säger sig vara nöjd, men ändrar sig när det gäller religionsundervisningen. Hon tycker att undervisningen mest handlar om Jesus och inte så mycket om islam.

Elev två

Pojke 10 år från Makedonien. Pojken är född i Sverige och bor endast med sin mamma. Intervjun äger rum i ledigt klassrum och tar med genomgången av ljudupptagningen 10 – 15 minuter.

Eleven har aldrig haft några problem i den svenska skolan pga sin religionstillhörighet och tror inte att det finns några problem. Han har inte tänkt på skolbespisningen och vad som serveras där. Han äter inte griskött och det finns alltid alternativ. På frågan om vem eller var han lärt sig om islam säger pojken att ”jag har inte lärt mig något om islam” och han tycker att religionsundervisningen i skolan är bra. Han har lärt sig ”rätt så mycket” på

religionsundervisningen, men har inte det så ofta i skolan. Han tror att klasskamrater ”kan hålla på” med flickor som bär slöja. Han har dock aldrig sett detta.

Vi lyssnar igenom ljudupptagningen och eleven är nöjd med denna och vill inte tillägga eller förtydliga något.

Elev tre

Flicka 10 år från Kosovo. Född i Sverige och bor med båda föräldrarna. Intervjun genomförs i ledigt klassrum med ljudupptagning. Tiden för intervju och genomgång är ca 15 minuter.

Eleven tror inte att det finns några större problem man kan stöta på som muslimsk elev i svenska skolan och hon har själv ”det faktiskt ganska bra”. Flickan berättar att det är hennes föräldrar som lärt henne om islam och hennes tro betyder mycket för henne. Hon berättar att hon inte varit i moskén så många gånger. Religionsundervisningen i skolan tycker hon ”är ganska bra” och innehåller ”lagom” mycket som handlar om islam. Eleven bär inte slöja och tror inte det finns några problem för de som bär slöja. Hon ändrar sig efter att hon sagt detta

(29)

och berättar att bl a elev 1, ibland blir retad i skolan pga sin slöja. Hon berättar vidare att elev 1 blivit beskylld för ”att leka vuxen” för att hon använder slöja, men att elev 1 ”bryr sig inte”. Högtider firar flickan och hennes familj efter skoltid, så hon vet inte om det skulle vara problem att få ledigt. Flickan tror inte att skolan berättar om de islamiska högtiderna i skolan och hon tycker inte att det är något problem med det. Hon berättar upprepade gånger hur bra hon trivs på skolan.

Vi lyssnar igenom ljudupptagningen och hon är nöjd med denna, dock vill hon ändra lite när det gäller islamiska högtider. Hon kommer på att andra elever brukar vara lediga från skolan och samtidigt brukar läraren ”förklara” för eleverna vad det är för högtid som firas.

Elev fyra

Pojken är 10 år gammal och är född i Sverige. Föräldrarna kommer ursprungligen från Bosnien där pappan varit imam och är även det i Sverige. Intervjun görs i ett enskilt rum med ljudupptagning, där bara intervjuaren och intervjupersonen finns. Tid för intervjun är ca tio minuter. Pojken lyssnade på ljudupptagningen efter intervjun.

Eleven berättar att alla muslimska elever som går på den berörda skolan trivs väldigt bra och att det inte finns några problem som han själv har sett. Enligt honom känner de sig fria och välkomna. Skolan behandlar honom väl när det gäller hans religiösa önskemål och som är förenligt med Islam. Eleven berättar att han lär sig mycket om Islam hemma och genom att gå i koranskola. Religionsundervisningen i skolan är också bra, enligt eleven, då det inte görs någon skillnad utan alla religioner får lika mycket utrymme och det anser han är bra. Han återkommer ofta till hur bra det står till med allting i skolan och påpekar att respekt för olika önskemål från eleverna tillgodoses.

Elev fem

Eleven är 12 år gammal och kommer ursprungligen från Irak. Bor med syskon och båda föräldrar i en stor familj. Intervjun genomfördes med ljudupptagning i ett enskilt rum där bara intervjuaren och intervjupersonen befanns. Tiden för intervjun var ca femton minuter.

(30)

förbjudet enligt henne. Vidare säger hon att många muslimska tjejer har på sig sjal i skolan eftersom de inte vill visa sitt hår. Hon säger att hennes svenska kompisar ofta frågar varför hon inte tar av sig sjalen då de tycker att hennes hår är fint och ibland känner hon att hon skulle vilja göra det. Även om det ibland blir konstigt då hon är den enda i klassen som bär sjalen så kan hon inte tänka sig att ta av den, då sjalen är en del av hennes identitet. Hon tycker att det är lite problematisk att hamna i en sådan situation och behöva förklara varför hon bär sjalen. Eleven menar att ingen i skolan kan tvinga henne att ta på sig något hon inte vill ha eller att ta av sig något hon har på sig. Alla väljer fritt vad de vill ha på sig i skolan och det tycker hon är bra. Eleven tycker att skolan har visat förståelse för hennes religiösa

önskemål och nämner att det går bra på idrott att bära slöjan och ha heltäckande kläder för att kunna delta i gympan. När det gäller mat så får elever som inte äter kött som inte är halal-slaktat vegetariskt eller annan mat och det fungerar jättebra. Hemma äter hon halal-halal-slaktat kött men håller sig till vegetariskt i skolan då kreaturen inte är slaktade på rätt sätt. Ibland får hon frågan av kompisarna om varför hon äter kött hemma men inte i skolan och det kan vara svårt att förklara då hon tycker att de ändå inte skulle förstå. Även simundervisning är okej, eftersom man har kunnat dela upp det så att en gång får killar gå till simhallen och en annan gång är det dags för tjejerna.

Om Islam har hon lärt sig mest hemma och familjen brukar samlas ofta där fadern berättar om Islam och berör även frågor om vad som är rätt och fel. Även i skolan lär hon sig mycket då man pratar mycket om de olika religionerna och hon anser att det kommer mer och mer av det i skolan. Religionsundervisningen i skolan fungerar väldigt bra och hon anser att om man har kommit hit så får man acceptera vissa seder och bruk som är vanliga här eftersom man vill bli en del av samhället. Bara för att man är med på julpyssel innebär inte att man förråder sin religion eller blir av med sin identitet. Hemma brukar de ofta köpa en julgran och presenter när det är jul, eftersom det är roligt.

Modersmålslärare ett

Har undervisat arton år som modersmålslärare, varav några år på den berörda skolan. De flesta elever hon undervisar är muslimer. Intervjun genomfördes i ett rum där övriga modersmålslärare befann sig för tillfället.

(31)

Modersmålsläraren säger att ett problem hon möter i sin undervisning är att muslimska pojkar inte har respekt för henne som kvinna och att det beror på att kvinnan inom Islam har en svagare roll än mannen. Hon betonar att alla elever inte är sådana men att många är det. Enligt henne ser man tydligt om det är en man eller kvinna som undervisar och att eleverna beter sig annorlunda mot män. I skolan är eleverna vana vid att kunna bestämma mycket medan läget är det motsatta där hemma och då kan problemen uppstå när skolans demokratiska principer krockar med hemmets auktoritära. Ett problem hon stöter på oftast är när pojkarna vägrar massera flickorna när de har massage i skolan, säger hon. En kille har gått till rektorn och sagt att han vägrar varpå rektorn har frågat modersmålsläraren om det är något som är förbjudet enligt religionen. Hon svarade nekande, då det är småbarn det är fråga om och något förbud existerar inte. De kom till slut överens om att pojken skulle vara med på massage då det inte krockar med religionen. Modersmålslärare ett säger även att många muslimska elever vägrar pyssla när det är jul och andra kristna högtider och speciellt om det är något man ska bygga eller jobba med som har med grisar att göra. Hon tilläger att det är mycket lugnare nu än det var för fem-sex år sedan. Då var det ett stort problem att bara få barnen att t ex besöka kyrkan. Barnen trodde att de skulle bli kristna och modersmålsläraren säger att hon aldrig glömmer en elev som skakade av rädsla och skräck inför att besöka en kyrka. Trots förklaringar om att det inte är något farligt så vägrade han.

Enligt modersmålsläraren så fungerar religionsundervisning på den berörda skolan väldigt bra. Skolan tar upp alla religioner och det brukar inte vara några problem med det. Ibland kan det uppstå diskussioner när man pratar om Kristendomen och Jesus, som betraktas som Gud. Detta är något som islam förkastar och oacceptabelt för de muslimska eleverna. Vidare säger modersmålsläraren att skolan är väldigt bra på att erbjuda eleverna annan mat då de inte äter kött som inte är halal-slaktat. Alternativt får de vegetarisk kost även om eleverna är vana att äta kött hemma. Några barn äter ändå det kött som finns, trots vetskapen om att de inte skall göra det.

Det största problemet enligt henne är idrottsundervisning. Många vägrar delta eller duscha och det borde man respektera från skolans håll då det inte är förenligt med religionen och traditionen. Hon menar även att det traditionsenligt är förbjudet att klä av sig framför andra och egentligen kanske inte har så mycket med islam att göra. Oftast råder hon eleverna att gå på toaletten och försöka tvätta sig där med tvättlapparna, eftersom det luktar illa sedan när de

(32)

än för några år sedan. Enligt henne får alla muslimska barn, som vill, ledigt på viktiga muslimska högtider i två dagar under förutsättning att föräldrarna skriver på. Hon betonar att skolan borde bli bättre på att informera lite om högtiderna så att alla elever kan vara med,

vare sig det är påsk eller någon muslimsk högtid. Det leder till bättre förståelse och får

eleverna att umgås över religionsgränserna.

Modersmålslärare två

Har arbetat 11 år som modersmålslärare och samtliga på skolan han är verksam på idag. De flesta av hans elever är muslimer. Platsen för intervjun är ett slutet arbetsrum i anslutning till lärarrummet och vi stördes inte under de tjugo minuterna som intervjun tog.

Modersmålsläraren tror att det kan finnas problem som kan uppstå i den svenska skolan för muslimska elever. Slöjan är ett exempel och vi diskuterar Burgårdens gymnasium och behandlingen av de somaliska eleverna där. Problemet är nog litet enligt läraren och han tror att ”svenska skolor sköter sig på ett bra och tolerant sätt”. Läraren fortsätter med

religionsundervisningen som han tycker att skolan sköter på ett bra sätt och han har i sin undervisning även delar som tar upp islam. Idrottsundervisningen kan innebära ett problem enligt läraren. Han tänker främst på omklädningsrum och duschningen då det finns de som inte vill visa sig nakna. Simundervisningen ser inte läraren som något problem, då det finns utrymme för att ha denna separat om så önskas. Skolbespisningen tycker läraren har bra mat med stor variation. Han tycker dessutom att personalen som arbetar i köket är bra på att lyssna på elever och alltid försöker tillgodose önskemål. Huruvida skolan tar upp muslimska

högtider och hur stor del islam får inom religionsundervisningen är han inte säker på. Han tror dock att detta är bitar som får ”tillräckligt stor del”.

(33)

DISKUSSION

Syftet med vårt arbete är att se hur några elever med muslimsk bakgrund ser på den svenska skolan och dess bemötande. Vi har även två modersmålslärares syn på skolan och dess påverkan och bemötande av elever med muslimsk bakgrund. I vår diskussion kommer vi att visa på samband mellan den teoretiska delen och vår undersökning samt att det kan vara mycket svårt att bemöta och förstå islam och dess utövare för en utomstående om man inte har tillräckligt stora kunskaper om religionens uppkomst. Vi kommer även att analysera kopplingen mellan skolan och hemmen där vi kan se en problematik utifrån

genusperspektivet, västvärldens tanke om individualism och kritiskt tänkande. Som vi kan påvisa i vårt arbete så har islam under århundraden växt till en världsreligion som har stort inflytande och påverkan i västvärlden. Framförallt leder det till eftertanke och diskussion om hur vi ska bemöta och förstå varandra för att kunna leva i samförstånd och harmoni.

De fem eleverna som vi intervjuat ger en samstämmig och relativt positiv bild av skolan som eleverna går på. Bemötandet på dessa skolor beskrivs som tillfredsställande, med några få undantag. Exempelvis tror elev ett att slöjan kan innebära problem i skolan, dock har hon inte själv stött på problemet. Elev tre påstår däremot att hon sett elev ett bli ”retad” för sin slöja. Här kan vi se att problemen ibland bara upplevs av någon som betraktar istället för den inblandade. Detta tenderar att skapa en problematik som egentligen inte föreligger. Det kan också bli jobbigt för elever om det uppstår allt för många frågor om slöjan. Detta påpekar elev fem då hon ibland skulle vilja ta av sin slöja på grund av att andra i hennes omgivning inte har slöja. Enligt oss kan det bli en identitetskris eftersom elev fem står med ”en fot i varje kultur”. Att stå med ena foten i den arabiska kulturen och med den andra i svenska kulturen medför att personen i fråga kan stå väldigt stabilt och är svår att dra ner, medan personen som står med båda fötterna i en kultur kan vara lätt att dra ner, tror vi. Det gäller att lära sig hur man ska handskas och dra nytta av dessa två kulturer och vägen dit är inte lätt. Ofta fastnar många i fällan där man dras mellan hemmets och samhällets värderingar och fastnar i den ena, utan möjlighet eller chans att ta tillvara den andra delen. Även Stenberg (1999) menar att barnen kan leva i två helt olika världar där skolans normer kan krocka med hemmets värderingar. Han berättar även om en familj i Malmö som under ramadan ger sina barn presenter och på så sätt tar efter traditionen som finns i Sverige när man ger julklappar. Det finns sätt att närma

(34)

gällande muslimska tonårsflickor som vill göra samma saker som sina svenska kamrater. Enligt författaren sminkar sig flickorna och klär om när de kommer till skolan för att sedan byta tillbaka och ta bort sminket innan de går hem till sin familj. Detta är något som vi sett under vår egen skolgång och som påvisar vilket problem detta kan vara för flickor när de skapar sin identitet. De vill ha det bästa av två världar och vi tolkar det som att flickorna vill vara som alla andra. Otterbeck (1993 s 32) skriver att vissa koranverser uppmanar ibland profetens hustrur och ibland alla muslimska kvinnor att täcka sina kroppar och inte visa sin skönhet genom smycken och smink. Återigen anser vi att det rör sig om olika tolkningar av koranen och dess budskap. Alla är inte överens om att detta gäller alla muslimska kvinnor. Det finns mycket att jobba med och vi anser att skolan är den platsen där dessa kulturer möts och därmed en arena som formar morgondagens medborgare och som färgas och präglas av olika kulturer och religioner.

Elev fem påpekar att det kan vara ett problem på ”massagetimmarna” då det enligt henne är förbjudet för motsatta kön att röra vid varandra på ett så intimt sätt. Samuelsson (1999) berättar att det är vanligt i muslimska länder att kvinnor och män ofta är åtskilda både när det gäller sociala och arbetslivet. Vi tror såklart att detta är anledningen till att elever upplever ett obehag när dessa t ex ska massera varandra. Att fostras på ett sätt och sedan kastas in i något helt främmande kan vara svårt att smälta. Modersmålslärare ett å sin sida finner inget stöd för detta i religionen och påpekar att det inte är förbjudet att röra vid varandra. Vi kan här se olika tolkningar av dillemmat och konstatera att folk kan tolka problem på olika sätt. Från skolans håll är det säkerligen en bra tanke utifrån ett genusperspektiv, där relationerna mellan pojkar och flickor kan underlättas och få dem att känna sig tryggare med varandra. Dock kan vi konstatera att problem och olika tolkningar kan uppstå som i ovanstående fall. Som elev fem påpekar så finns det olika muslimska tolkningar av samma frågor, precis som det finns olika muslimska föreställningar om exempelvis ledarskapet i islam. I Lpo 94 finner vi inget som säger att elever ska utföra massage på varandra, dock står det att en utbildning inte kan vara lika för alla. Vi anser att problemet lätt kan lösas genom att låta elever med samma uppfattning som elev fem få avstå från denna undervisning och genusarbetet som är så

(35)

Matfrågan i skolan är enligt eleverna ett, två, tre och fyra inget problem då det finns bra alternativ kost. Elev fem däremot äter en vegetarisk kost i skolan pga att köttet i skolan inte är halalslaktat. Vi och de intervjuade ser inte detta som ett stort problem, men i framtiden kanske skolbespisningen bör ha halalslaktat kött att erbjuda då muslimerna är en stor minoritet som troligtvis kommer att växa ytterligare. Även om Sverige fortsättningsvis kommer att ha ett förbud mot slaktmetoden, finns det inget förbud mot importerat halalslaktat kött.

Modersmålslärare ett berättar att skolan är bra på att erbjuda vegetariska alternativ, men att elever ibland väljer att ändå äta det kött som serveras trots att det inte är halalslaktat och därmed inte tillåtet. Har modersmålsläraren rätt i sin beskrivning, är det intressant att elever äter det som religionen inte tillåter. Detta ser vi som ett tecken på att dessa elever inte fäster så stor vikt i denna fråga, men det kan ändras i framtiden precis som vi tror att elev ett så

småningom kommer att ”orka” stiga upp till första bönen, eller kanske helt avstår från

bönerna.

Sim och idrottsundervisningen råder det delade meningar om bland elever och

modersmålslärare. Modersmålslärare ett uppfattar detta som ett stort problem i skolan. Hon menar att många muslimska elever inte duschar efter aktiviteterna då nakenhet är ett tabu i många fall. Problemet med duschningen tar även modersmålslärare två upp. Detta är något som inte bekräftas av eleverna som deltagit i intervjuerna, men om det blir ett problem går det relativt lätt att åtgärda detta problem genom att eleverna använder baddräkt och badbyxor samt att duschdraperi monteras. Elev fem säger att det inte finns några som helst problem med simundervisningen då denna är könsindelad och på idrottslektionerna används heltäckande kläder och slöja. Elev ett bär slöja men deltar ändå i simundervisning tillsammans med pojkar. Problematiken med duschningen som modersmålslärarna ser som ett relativt stort problem påpekas inte av någon elev men detta betyder inte, enligt oss att problemet inte finns. Fem elever behöver dock inte nödvändigtvis vara representativt i alla skolor och klasser.

Elev ett har planer på att börja be. Dock bara fyra gånger per dag då hon inte vill gå upp klockan sex på morgonen. Detta tolkar vi som att många ”tränas” på att bli religiösa. Övriga elever nämner ingenting om att de ber och det kanske kan bero på deras ålder. Familjernas olika föreställningar om när man bör börja be varierar förmodligen.

(36)

sig om islam”. Kanske är det så att religionsundervisningen inte ges tillräckligt utrymme i skolan eller förstår inte eleverna att islam ska ingå i religionsundervisningen? Vi har ofta hört att (precis som elev ett påpekar) det handlar för mycket om kristendomen i

skolundervisningen. Dock betonar elev fem att det kommer mer och mer om islam i

undervisningen samt att hennes familj vid jultid köper julgran och delar ut presenter för att det är kul. Detta i kombination med att eleven anser att man får anpassa sig lite till landet man kommer till, gör att det byggs broar mellan kulturer och traditioner.

Det finns lärare som reagerar negativt på att elever får ledigt på muslimska högtider och tycker att islam får alldeles för stort utrymme i media vilket gör att man favoriserar en viss religion. Detta håller inte vi med om då medias bild av islam ibland är negativ och förvrängd.

Detta påpekas även av Larsson (2005), som skriver om att muslimer och islam länge (av vissa) har framställts som något farligt och hotfullt i Sverige Att det förs en diskussion

kring ämnet är bra, men att bara kritisera leder ingenvart. Den ena skolan uppmärksammar gärna t ex muslimska högtider och pratar igenom det när högtiden närmar sig. Här har man även religionslärare till skillnad från den andra skolan, där även högtiderna får litet utrymme. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land tycker vi att man måste uppmärksamma högtider för olika religioner eller som religionshistorikern Friedrich Max Müller sa: ”He who knows one, knows none” (Rothstein, 1997 s 28).

Modersmålslärare ett säger också att religionsundervisningen fungerar bra, direkt efter att hon berättar om elever som vägra göra julpyssel och elever som varit mycket rädda för att besöka kyrkan. Denna ekvation får inte vi att gå ihop, men uppenbarligen kan det finnas en rädsla bland elever att besöka kyrkan eller pyssla inför julen. Här kan man se en krock mellan ens personliga övertygelse och religionsundervisningen i skolan. Det är viktigt att barnen inför ett sådant besök förstår att det inte på något sätt är förbjudet för muslimer att besöka synagogor eller kyrkor, då islam betonar vikten av utbildning och att lära känna andra

religioner. På de berörda skolorna ser religionsundervisningen annorlunda ut och även om de intervjuade anser att religionsundervisningen är bra, finns det enligt oss brister. För eleverna verkar det vara som det en gång var, kristendomskunskap istället för religionsundervisning. Detta är något som måste klargöras eftersom det verkar finnas ett missförstånd om vad som ska ingå i skolans religionsundervisning. Formuleringar som kristen etik och västerländsk humanism är något som vi anser bör raderas och omformuleras i Lpo 94. Vad är egentligen kristen etik och västerländsk humanism? Enligt Samuelsson (1999) är koranen Guds egna ord

(37)

förmedlade till mänskligheten genom Muhammed och dess ord går inte att ändra eller ifrågasätta. Detta tillsammans med att elever ska tänka kritiskt och fostras till självständiga individer i enlighet med kristen etik och västerländsk humanism, gör att muslimska elever kan känna sig vilse och förvirrade.

En sak som vi kan se är mannens roll och funktion inom islam. Elev fem berättar att det är fadern som familjen samlas kring för att lära sig om islam. Som immigrant är man väldigt mån om att bevara sin kultur och sina traditioner eftersom man ofta känner sig utlämnad och ensam i sitt nya land. Otterbeck (1993 s 23) skriver om nyanlända familjer som inte är

bekanta med det svenska samhället och kan därför känna frustration över sin sociala situation. Islam och koranen kan vara ett sätt att behålla sina traditioner och därmed känna

trygghet. Modersmålslärare ett kan ibland uppleva att elever har mindre respekt för henne pga att hon är kvinna. Hon menar att det finns en risk för kulturkrockar när man har elevdemokrati i skolan och i hemmet är det fadern som fattar beslut. Det finns troligtvis hem där fadern är auktoritär, men detta kan inte kopplas till islam utan finns hos familjer med olika

trostillhörighet, om vi får generalisera. De muslimska familjer där man har denna syn på kvinnan kan bero på att man tolkat mannens roll som familjeförsörjare till att vara överlägsen kvinnan, men detta är enligt oss en feltolkning och inte representativt för muslimska familjer.

Inga Andersson (1999) skriver i sin bok om vikten att vara två pedagoger av vardera kön när man träffar vårdnadshavare. Detta för att det enligt henne finns kulturer där män har lättare att lyssna på manliga lärare. Detta tror vi förstärks ytterliggare av att föräldrarna ofta bär med sig en syn på skolan och dess utövning från hemlandet. Krocken kan vara svår att överbrygga med dessa erfarenheter, tror vi, och Inga Andersson har förmodligen helt rätt i sin beskrivning gällande mötet med vårdnadshavare. Det kan vara mycket känsligt i mötet med föräldrar men vi måste våga ta dessa möten på stort allvar. Zackari & Modigh (2002) säger att det inte får lov att gå fel i första mötet med vårdnadshavare, men skulle det göra det måste man arbeta för att återfå förtroendet för skolan hos föräldrarna. Självklart får det enligt oss aldrig bli det bristtänkande som Bunar (2001) beskrev tidigare. Problemen ligger inte hos ”invandrarna” och deras kultur utan det finns i vårt samhälle och är därför samhällets skyldighet att lösa detta på ett bra sätt för alla parter.

References

Related documents

Denna studie är ett bidrag i forskningen om läroböcker och dess framställning av religioner på så sätt att det tidigare inte gjorts någon forskning på hur religioner i

Detta främjar kontinuiteten i primärsjukvården, men lagen innebär inte att primärvårdsläkare behöver ha någon särskild barnkompetens, däremot ställer lagen krav på att

Studier beskrev även att vuxna med ADHD i stor utsträckning undvek eller hade svårt att involvera sig i intima relationer (Matheson, et al., 2013; Fleischmann, et al., 2013; Brod,

Det är många gånger man kanske får sätta någon på hotell, vilket varken känns tryggt eller säkert .” Även företrädaren för frivilligorganisationen menar att det är

Redan den allra första meningen i kursplanen poängterar vikten av att kunna astronomi: ”MÅL Undervisningen i fysik har till uppgift att ge eleverna en orientering om

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att ta fram och se till så att elever med

Ett vanligt förekommande fall av enkla bolag är när två ägare av en näringsfastighet driver verksamheten tillsammans, exempelvis två makar eller två syskon. Precis som

Det finns många kristna som tror på evolutionen och lärare måste vara tydliga med att berätta för sina elever att eleverna inte behöver välja mellan sin tro och vetenskapen