Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängUpplevelser av hedersrelaterat våld.
En litteraturstudie utifrån självbiografier
Experiences of honourrelated violence
A study on the basis of biographical literature
Fredrik Magnander
Lärarexamen 270 hp
Religionsvetenskap och lärande 2009-01-16
Examinator: Bodil Liljefors Persson
2
Sammanfattning
Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje år i hederns namn. Under de senaste åren har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat våld eller hederskultur som det även kallas,
diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat på att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda på hedersförtryck. Något som skolan har ett ansvar att både förebygga och motverka.
Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse kring ämnet hedersrelaterat våld och vad människor som drabbats av det upplevt.
Mina frågeställningar är: Hur upplevs situationen för närstående till de som drabbats av hedersrelaterat våld? Hur upplevs situationen för de människor som själv blivit drabbade av hedersrelaterat våld?
Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och fyra självbiografier användes. Analysen genomfördes först systematiskt och stegvis. Alla upplevelser som svarade till syftet samlades in och kodades utifrån vad de olika upplevelserna handlade om. Dessa delades sedan i sin tur upp i kategorier där de olika upplevelserna passade in. Gemensamt för de närstående samt de som drabbats av hedersrelaterat våld, var att de upplevde rädsla, känsla av tomhet, känsla av att inte räcka till, oförståelse samt känslor om framtiden.
Skolan är en viktig arena där förtryck och våld som förekommer i hederns namn kan uppmärksammas. Öppen dialog med eleverna samt ofta återkommande diskussioner om jämställdhet kan vara gott förebyggande arbete. Enligt min mening är det av stor betydelse att personal inom skolan har mycket kunskaper om hur man kan känna igen nyanser av
hedersrelaterat våld, för att kunna hjälpa alla flickor och pojkar som utsätts.
Nyckelord: Hedersrelaterat våld, upplevelser, självbiografier, religionskunskap, kultur och tradition
3
Innehållsförteckning
1. Inledning
s. 4
Syfte och frågeställningar
s. 6
2. Kunskapsbakgrund
s. 7
Kultur s. 7
Hederskultur s. 7
Skillnader mellan våld och hedersrelaterat våld s. 9
Lärarens roll s. 10
Sammanfattning s. 11
3. Metod
s. 13
Design s. 13
Urval/datainsamling s. 13
Presentation av analyserad litteratur s. 13
Bearbetning/analys s. 14
4. Resultat
s. 16
Känsla av rädsla s. 16
Känsla av tomhet s. 18
Känsla av att inte räcka till s. 19
Känsla av oförståelse s. 20 Framtiden s. 21 Sammanfattning s. 22
5. Analys
s. 23
Metoddiskussion s. 266. Slutsats
s. 28
7. Referenser
s. 29
4
1. Inledning
”Hon har vanärat och förstört för hela familjen och hela världen vet om det.
Hon är en hora”
(www.aftonbladet.se, 2008-12-11).
I Sverige har under de senaste åren begrepp som hedersmord, hedersrelaterat våld eller hederskultur som det även kallas, diskuterats mycket i media. Det är ett fenomen som berör många människor och de flesta har en åsikt om det. I flertalet artiklar, tidskrifter och
debattprogram har ämnet också diskuteras. Under de senaste åren har det gått att läsa och höra om ett antal unga kvinnor som fallit offer för hedersmord. Även i det svenska samhället har hederskultur blivit ett aktuellt begrepp.
Vid 1900- talets början var Sverige ett mycket homogent land, sett både ur etniskt och religiöst perspektiv. Femtio år senare uppgick andelen personer födda utomlands till 2,9 procent. I början av 2000-talet uppgick andelen utlandsfödda personer och deras barn till drygt 20 procent av befolkningen i Sverige. Det svenska religiösa landskapet har i takt med denna utveckling förändrats drastiskt. Flera nya religioner och religiösa traditioner har satt sin prägel på det svenska samhället (Andersson & Sander, 2005, s. 9).
Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje år i hederns namn. Mörkertalet är stort och enligt Amnesty International dokumenteras årligen cirka 1000 fall - enbart i Pakistan. Dessa kränkningar och våldet mot kvinnor bryter mot de mänskliga rättigheterna (www.amnesty.se, 2008-12-11).
Mänskliga rättigheter är enligt FN:s allmänna förklaring, Alla människor har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Alla människor har rätt att inte utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Äktenskap skall träda i kraft endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. Fri- och rättigheterna tillfaller alla människor ”utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”, (www.fn.se, 2008-12-11).
5 rätten att bli hörd och respekterad (www.fn.se, 2008-12-11).
Flertalet länder i bland annat Latinamerika och Mellanöstern har i sin lagstiftning infört idéerna om männens rätt att försvara sin heder. Män som har mördat en kvinnlig
familjemedlem i hederns namn kan enligt lagen få strafflindring eller till och med straffrihet i bland annat Irak, Jordanien, Syrien, Marocko, Qatar, Turkiet och på Haiti.
Fram till mitten av 1980- talet var det vanligt i Brasilien att män som mördade kvinnor, som hävdade att förlorad heder var motivet, kunde få mildare domar eller rentav gå fria
(www.amnesty.se, 2008-12-11).
Mellan åren 2002-2003 kartlade länsstyrelserna förekomsten av hedersrelaterat våld i landet, som riktades mot flickor och unga kvinnor från deras nära anhöriga. Resultatet av denna undersökning visade att mellan 1500 och 2000 personer hade blivit utsatta för hedersrelaterat våld av olika grad samtidigt som 10-15 procent av dessa ansågs vara i stort behov av skyddad identitet och skyddat boende.
Under 2004 gjordes en undersökning huruvida homo- och bisexuella ungdomar drabbas av hedersrelaterat våld. Resultatet visade att i Sverige fanns det i flera familjer som oavsett religion, etnisk eller kulturell bakgrund, trakasserar, hotar eller fysiskt misshandlar sina barn på grund av deras sexuella läggning (www.rfsu.se, 2008-12-11).
Som blivande lärare tror jag att det är av stor betydelse att ha kunskap kring detta ämne för att kunna möta ungdomar och barn i skolvärlden som eventuellt lever under dessa förutsättningar utanför skolans väggar. Med tanke på det mångkulturella samhälle vi lever i idag bör
undervisningen individanpassas. Vilket även står uttryckt iLpo 94, att läraren skall anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper skall undervisningen främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Lpo 94, s. 4).
Olof Franck (2003), lektor i filosofi och religionskunskap samt docent i religionsfilosofi, menar att läraren i skolan kan ses som mentorer för eleverna, att de har i uppgift att anpassa förmedlandet av etiska perspektiv så att de blir mottagliga och begripliga för de elever de möter. Universella moraliska normer bryts ner till en mer konkret nivå så att eleverna kan relatera till sin egen situation och praktisera dessa (Franck, 2003, s. 36). Det är av stor
betydelse att ofta diskutera jämställdhetsfrågor i skolan, vilket innefattar hedersrelaterat våld. Ofta brukar skolor ha särskilda temadagar för att diskutera en bestämd fråga, för att det sedan faller i glömska när det sedan diskuteras en annan fråga. Men sådana här moraliska och existentiella frågor måste hela tiden vara levande i skolans sfär, för att det ska kunna ge effekt
6 och att ingen i skolan, varken elev eller personal skall känna sig åsidosatt eller förbisedd (Franck, 2003, s. 138).
Elever som utsätts för hedersrelaterat våld/förtryck kanske inte prioriterar skolan i första hand. Men om jag som lärare har kunskap om hedersrelaterat våld, tror jag att det är lättare att möta dessa elever, hjälpa dem och tillsammans kunna skapa en ljusare och positiv framtid.
Jag har ett intresse av att vilja förstå varför dessa hemska mord förekommer och de närståendes upplevelser av dem för att vara bättre rustad som lärare och medmänniska. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse kring ämnet hedersrelaterat våld och vad människor som drabbats av det upplevt. Jag tror att man måste ha ökad kunskap för att kunna förändra. Som blivande lärare kommer man möta denna sortens problematik i dagens
mångkulturella skola. Lärarrollen infattar mycket. Jag ser mig som elevernas mentor och problem som eleverna bär med sig från hemmet tror jag påverkar hur det fungerar i skolan. Lärarens roll kommer då vara att uppmärksamma elevernas situation och eventuella problem för att kunna hitta lösningar för dessa elever.
Hur upplevs situationen för närstående till de som drabbats av hedersrelaterat våld?
7
2. Kunskapsbakgrund
Kultur
Kultur innebär den livsstil som medlemmarna i ett samhälle eller i en grupp uppvisar. En viktig faktor i det som gör oss till människor är kulturen. Varje kultur har sitt eget unika beteendemönster och uppfattas som främmande av människor med en annan kulturell bakgrund. Den variation som mänskliga kulturer uppvisar är anmärkningsvärt stor.
Beteenden, normer och värderingar varierar i mycket stor utsträckning från kultur till kultur (Giddens, 1998, s. 58).
Jonas Otterbeck, religionsvetare och islamolog, menar att kultur inte är statisk utan
föränderlig, men samtidigt inte slumpmässig utan sammankopplad med tidigare tolkningar och social status. Genom globaliseringen har samhället numera många influenser från olika kulturer vilket leder till att allt fler människor skapar sig en identitet bortom tidigare lokala sedvänjor och kulturella mönster. Otterbeck vill dock inte förringa den lokala anknytningens betydelse, utan att den är central i individers skapande av nya kulturella gemenskaper
(Otterbeck, 2000, s. 25). Hederskultur
Enligt Mjörnell begränsas ungdomarnas tillvaro så att de inte skall överträda eller misstänkas överträda och förnedra familjens heder. Kontroll och makt är starkt förknippat med heder. Kontrollen på ungdomarna styrs ofta av fäderna. Ute i samhället är det kusinerna och bröderna som bevakar. Moderns roll är att uppfostra barnen. Om flickan i fråga bryter eller ifrågasätter norm- och regelsystemet kan hoten och våldet få en allvarlig karaktär i form av misshandel, inlåsning och social utfrysning. Nästa steg är tvångsäktenskapet, om flickan fortfarande vägrar inordna sig. Släkten kan förskjuta flickan, hota med mord, de kan även utsätta flickan för arrangerad olycka eller uppmana henne till självmord. Det är släktens män som beslutar om dessa åtgärder. Att döda en flicka är det yttersta sättet att återupprätta familjens heder (Mjörnell, 2005, s. 8-9).
Elektra är en organisation som arbetar mot hedersförtryck och för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det har genomförts flera skolprojekt i Stockholm, Malmö och
Linköping. Enligt dem är det inte enbart flickor som utsätts för hedersförtryck, även om de är mest utsatta. Även pojkar blir drabbade på flera sätt, genom att avvika från gällande normer, exempelvis att de är homo- eller bisexuella. Samtidigt blir de drabbade genom att de har höga
8 krav på sig att kontrollera sina egna systrar eller kusiner. En annan aspekt är att oftast blir deras blivande hustrur valda åt dem av föräldrar eller släktingar, om de eventuellt hade velat gifta sig med någon annan flicka (www.elektra.nu, 2008-12-11) .
Både flickor och pojkar som levt i familjer med hederskulturer kommer ofta i kläm mellan de värderingar och normer som tillhör föräldrarnas ursprungskultur och de som präglar det svenska samhället. Det kan bli särskilt kännbart därför att det inte är vilken svensk subkultur som helst familjen konfronteras med, utan tonårskulturen, vilken ofta kan te sig utmanande också för den relativt frigjorda svenska vuxenkulturen. Ungdomar i dessa familjer är naturligt nog ibland kluvna om kulturerna drar åt olika håll och om tolerans, förmåga till flexibilitet, anpassning och mångkulturell grundsyn saknas. Skillnader blir då lätt till konflikter istället för att bli berikande (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 16-17).
”Du har rätt att bestämma över din egen kropp. Du har rätt att bestämma över ditt eget liv” (www.elektra.nu, 2008-12-11).
Unni Wikan, professor i socialantropologi, skriver att hedersmord förekommer oftast i Asien, mellanöstern, Afrika och i Europa och att det är kopplat till traditionen hos vissa folkgrupper snarare än religion eftersom det förekommer inom flera olika religiösa folkgrupper. Ändå förknippas oftast hedersmord med Islam (Wikan, 2004, s. 80-81).
Rasool Awla, statsvetare och sociolog, skriver att det finns stöd i Islam för våld med tanke på att zina (otrohet) och otukt är straffbart. Det är dock viktigt att betona att både mannen och kvinnan, inte endast kvinnan, ska bestraffas vid zina (Awla, 2005, s. 155). Enligt Rasool Awla finns det ingen direkt koppling mellan hedersmord och Islam. Visserligen föreskriver Islam bestraffning av zina, men inte genom mord i den bemärkelse som sker i världen samt diskuterats i mångt och mycket i flertalet länder, däribland Sverige. Zina är inte enligt
islamisk ideologi skamfyllt eller en vanhedrande handling för de inblandade familjerna såsom hederskulturen gör gällande. Zina har blivit en moralisk och kriminalpolitisk men även en rättslig fråga. Det är ett brott enligt Islam, som är straffbart. Men syftet med straffet är att avskräcka från att begå otukt, inte för att återupprätta familjers heder (Awla, 2005, s. 156).
9 Skillnader mellan våld och hedersrelaterat våld
Enligt Nationalencyklopedin definieras våld eller våldsbrott som en gemensam benämning för brott som innefattar fysiskt våld eller hot om våld mot person, t.ex. mord, dråp, misshandel och våldtäkt (www.ne.se, 2008-12-11).
Unni Wikan beskriver heder som moralisk integritet och självkänsla, en innebörd som endast går några hundra år tillbaka i det västerländska samhället. Detta är den inre aspekten av heder. Dessförinnan gavs heder huvudsakligen en annan, yttre aspekt, vilken fortfarande är rådande i många icke- västliga samhällen. Heder ses då som ett socialt anseende som ligger i
omgivningens händer (Wikan, 2004, s. 61-62). Det är endast mannen som kan ha heder i så kallade hederskulturer, vilken är till stor del beroende av kvinnans sexualitet (Wikan, 2004, s. 66) . Männen i samhället anser att de har rätt att använda hot och våld för att tvinga kvinnorna till lydnad och underkastelse, om de inte följer familjens normer. Vilket även kan uttryckas som det kollektiva avtalet, att hierarkin i samhället är fastställt med männen som ledare och beslutsfattare. Det kollektiva avtalet bryter dock mot individens rättigheter, det vill säga att kultur och tradition står mot kvinnans mänskliga rättigheter. I svensk lagstiftning samt FN:s konventioner, deklarationer och resolutioner gäller alltid individens rätt. Gruppens normer i form av kultur och tradition går inte före samhällets normer (Mjörnell, 2005, s. 19). Om en flicka eller kvinnas handlingar bryter mot rådande sociala normer förlorar mannen i familjen sin heder (Wikan, 2004, s. 57-58). Det är dock inte bara faderns eller makens heder som står på spel, utan hela familjens eller släktens heder (Wikan, 2004, s. 66). Därav kommer det tryck från omgivningen som till slut kan leda till hedersmord. Det ligger i hela släktens intresse att hedern återupprättas genom att den skamfyllda flickan eller kvinnan mördas (Wikan, 2004, s. 21).
Bo Lagerkvist, polisinspektör, menar att det finns flera tydliga skillnader mellan våld och hedersrelaterat våld. Först och främst är våld i nära relation individbaserat medan
hedersrelaterat våld är en kollektiv handling. Andra tydliga skillnader är att våld eller brott i nära relation i stort sett alltid fördöms av andra anhöriga, medan fallet är det motsatta när det gäller hedersrelaterat våld. Lagerkvist menar även att hedersrelaterat våld generellt är
planerade handlingar (Kastberg, 2007, s. 5).
Av kollektivet ses och uttalas våldet som en legitim, oundviklig handling för att bestraffa olydnaden hos flickorna samt att bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Merparten av släkten/kollektivet beskyddar förövaren (www.socialstyrelsen.se, 2008-12-11).
10 handlar om makt eller snarare maktmissbruk. Inom hederskulturer är gruppens heder viktigare än individens rättigheter. Uppfostran inom familjen med våld inblandat är komplicerat med tanke på att det oftast anses vara en intern angelägenhet som ingen annan ska lägga sig i (Mjörnell, 2005, s. 10).
Lärarens roll
Enligt skolverket har skolan ett demokratiskt uppdrag, som består av flera delar. Den första delen handlar om att utveckla barnens kunskaper i demokrati och värdegrund som ska genomsyras i undervisningen. Den andra delen består av att skolan med dess personal skall verka utifrån demokratiska arbetsformer. Den tredje delen består av att skolan har ett uppdrag att fostra barnen till demokratiska samhällsmedborgare, till att kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär ett arbete med värdegrunden, det vill säga de demokratiska värdena, såsom solidaritet, människors lika värde och jämställdhet mellan könen (www.skolverket.se, 2008-12-17).
I dagens samhälle är spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och värderingar. Var och en som arbetar med pedagogiskt arbete kan understryka detta. Det krävs nya lösningar på gamla undervisningsproblem. Samtidigt finns, som alltid, en viss bundenhet vid gångna tiders sätt att undervisa. I brytningen mellan gammalt och nytt hamnar den enskilda läraren i en utsatt position. Genom de senaste årens utveckling har denna utsatthet ökat (Almén, 2002, s. 5).
Otterbeck menar att flera lärare känner sig osäkra i kontakterna med utländska barn och familjer. Det kan vara missförstånd när det gäller kompromisser av lösningar i olika
situationer som kan verka problematiskt. Ofta kan missförstånd kringgås om skolan är tydlig med skolkulturen i Sverige, vad som förväntas av barnen och vad som förväntas av
föräldrarna (Otterbeck, 2000, s. 49-50).
I skolverkets allmänna råd från 2006 ingår bland annat hedersförtryck, där det står att alla skolor bör utarbeta en likabehandlingsplan. Skolan ska alltså agera förebyggande och
motverka förtryck av mänskliga rättigheter. Louise Härdelin, skolsköterska på en grundskola, menar att grundskolan är den arena som på ett naturligt sätt möter alla dessa flickor och pojkar som utsätts för hedersförtryck, eftersom alla barn i Sverige har skolplikt. Härdelin betonar att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda på hedersförtryck. Hon har sammanställt beteenden som kan tyda på att eleven utsätts för hedersrelaterat våld/förtryck. Exempel på dessa kan vara att eleven inte får delta i idrottsundervisningen, inte åka på lägerskola, bevakad av familjen, användande av uttryck såsom ”vår kultur kräver” (Kastberg,
11 2007, s. 20- 21). Om personal på skolor skulle urskilja dessa nyanser är det av stor vikt att känna ett starkt stöd hos kollegor, så att man kan diskutera eleverna och deras situation. En rapport gjord av socialstyrelsen visar på att, inom skolan förekommer mycket ensamarbete och att det finns en stor rädsla för att göra fel. Det visar också på en stor ovilja inom skolan att anmäla missförhållanden till socialtjänsten. Möjligheten att skolan kan konsultera
socialtjänsten före en eventuell anmälan kan vara betydelsefull, utan att röja den ungas identitet (www.socialstyrelsen.se).
2007 genomförde socialstyrelsen en enkätundersökning med ungdomar som gick andra året på gymnasiet. En av frågorna som de ställde till ungdomarna var om en förälder eller någon annan vuxen inom familjen gjort något av alternativen som de kunde kryssa för, exempelvis hotat att göra dem illa, hotat om utfrysning av familjegemenskapen och hot om att bli utkastad hemifrån. Resultatet visade på att många ungdomar tycks leva under oroväckande och helt oacceptabla förhållanden. Av 113 000 gymnasieelever var det ungefär 25 procent, eller 29 000 ungdomar som åtminstone någon enstaka gång under sin gymnasietid verkar ha blivit utsatta för hot och/eller våld inom familjen. Av dessa 29 000 var det ungefär 12 000 som blivit hotade eller utsatta för våld vid flertalet tillfällen under sin gymnasietid. Av
undersökningen att döma upplevde en högre andel av ungdomarna med utländsk bakgrund i jämförelse med ungdomar som har svensk bakgrund att de var utsatta för kontroll och
sanktioner, kränkande behandling, hot och/eller våld inom familjen. Ungdomar med utländsk bakgrund är överrepresenterade i gruppen som verkar vara oroliga för att inte själva få välja sin blivande livspartner i framtiden. Trots att flertalet av ungdomarna som blivit utsatta för hot eller kränkande behandling har uttryckt en önskan om att söka hjälp, utan att verkligen göra det (www.socialstyrelsen.se).
Sammanfattning
Ungdomars tillvaro begränsas så att de inte skall överträda eller misstänkas överträda och förnedra familjens heder. Kontroll och makt är starkt förknippat med heder. Att döda en flicka är det yttersta sättet att återupprätta familjens heder. Det är dock inte bara flickor som utsätts för hedersförtryck, även pojkar utsätts på flera sätt.
Hedersmord förekommer i flertalet världsdelar och är kopplat till traditionen hos vissa folkgrupper snarare än religion. Islam föreskriver bestraffning av otrohet och otukt, men det finns ingen direkt koppling till hedersmord, vilket diskuterats i mångt och mycket i flertalet länder.
12 Det finns flera skillnader mellan våld och hedersrelaterat våld, bland annat att våld inom familjen är individbaserat medan hedersrelaterat våld är en kollektiv handling.
Flera lärare känner en osäkerhet i kontakterna med utländska barn och familjer, oftast beror detta på missförstånd parterna emellan. Grundskolan är den naturliga arena då personal på skolor kan upptäcka nyanser hos elever som misstänks bli utsatta för hedersrelaterat våld. Undersökningar har visat på att flera lärare på skolor är rädda för att göra fel och ofta
undviker att anmäla misstankar om elever som far illa till socialtjänsten. Det har även visat sig att många ungdomar som går på gymnasiet lever under oroväckande eller helt oacceptabla förhållanden. Många ungdomar har även blivit utsatta för hot eller våld inom familjen.
13
3. Metod
Design
Denna uppsats bygger på analyser av fyra självbiografier. Bakgrunden var att få en djupare förståelse av de närståendes upplevelser av hedersrelaterat våld och därav blev inriktningen hermeneutiskt med en kvalitativ ansats. Hermeneutiken är en tolkningslära med rötter ur bibeltolkning som till skillnad mot den positivistiska forskningstraditionen där uppgiften är att påvisa objektiva fakta om hur saker är och hur de bör vara. Inom den hermeneutistiska
forskningen är däremot syftet att sätta sig in i den undersöktes situation och försöka förstå världen utifrån hans eller hennes perspektiv (Forsberg & Wengström, 2003, s. 53). Urval och datainsamling
Självbiografierna som användes i resultatet söktes upp på två olika bibliotek, Helsingborgs stadsbibliotek samt på Orkanens bibliotek i Malmö. Sökprocessen inleddes i bibliotekens sökkataloger. Sökorden som användes var ”hedersrelaterat våld”, ”upplevelser”. Litteratur som inte var självbiografier exkluderades och vidare i sökprocessen användes sökordet ”självbiografier”. Sökningen gav fyra träffar vilka visades vara relevanta med tanke på att de svarade på arbetets syfte.
I tre av böckerna var författarna närstående till offren, och återgav en djup berättelse med mycket upplevelser både före och efter morden. I den fjärde boken var det författaren själv som blivit utsatt av hedersrelaterat våld som skrivit boken, vilket skiljde sig från de övriga med tanke på att hon överlevde mordförsöket.
Boken Hedersmordet på Pela- lillasystern berättar (2002) var skriven på svenska, de övriga tre böckerna var översatta från engelska till svenska, vilka var Förlorad Heder (2002), Levande bränd (2003) och Offrad för hederns skull, en familjetragedi (2005).
I de två bibliotek som litteratur söktes återfanns samma fyra självbiografier vilket gav en indikation om att relevant litteratur inte har missats. Biografins berättelser kan ge djupare insikt i människors upplevelser vilket kan användas i vetenskapligt syfte (Forsberg & Wengström, 2003, s. 52-53).
Presentation av analyserad litteratur
Levande bränd (2003), skriven av Souad i samarbete med Marie Therese Cuny, handlar om Souad från Jordanien. Hennes berättelse skildrar hennes liv från att hon växte upp som en
14 fånge i sitt eget hem. Anledningen till att hon blev dömd att dö var att hon blivit med barn i ett utomäktenskapligt förhållande.
Hedersmordet på Pela- lillasystern berättar (2002), skriven av Lena Katarina Swanberg, handlar om Breen och mordet på hennes storasyster, Pela. Deras familj hade flyttat från Irak till Sverige. Anledningen till att hon blev mördad var att hon tog till sig för mycket av den svenska kulturen.
Förlorad Heder (2003) skriven av Norma Khouri, handlar om Norma och Dalia från Jordanien. De var vänner och kollegor i flera år tillsammans, tills den dagen då Dalia blev mördad av sin egen far. Anledningen var att hon blev kär i en kristen man som familjen inte valt.
Offrad för hederns skull, en familjetragedi (2005), skriven av Sengul Guvercile, handlar om Sengul och hedersmordet på hennes pojkvän, som hon ville gifta sig med. Familjen flyttade från Turkiet till Danmark när Sengul var ett litet barn. Anledningen till att hennes pojkvän blev mördad var att familjen inte valt honom.
Bearbetning och analys
Innehållsanalys användes för att på ett systematiskt och stegvist sätt lättare kunna identifiera olika mönster och teman samt tolka textens underliggande mening (Forsberg & Wengström, 2003, s. 146). För att få en inblick i den värld som författarna beskrivit gjordes en naiv genomläsning, på så sätt att de fyra biografierna lästes från sida till sida och varje upplevelse markerades. Vid den andra genomläsningen gick jag igenom alla de markerade upplevelserna och upplevelserna som svarade på mitt syfte och mina frågeställningar inkluderades.
Upplevelser som inte var relaterade till syfte och frågeställningar exkluderades. Alla utvalda upplevelser lästes igen och kodades utifrån vad de olika upplevelserna handlade om. Dessa delades sedan i sin tur upp i kategorier där de olika upplevelserna passade in (Forsberg & Wengström, 2003, s. 146). Återkommande upplevelser från samtliga självbiografier återfanns under kodningen som bildade fem kategorier; Känsla av rädsla, Känsla av tomhet, Känsla av att inte räcka till, Känsla av oförståelse samt Framtiden. Undantaget var under kategorin Känsla av att inte räcka till, där inga upplevelser från boken Offrad för hederns skull- en familjetragedi kunde återfinnas. Kategorierna blev de begrepp som bäst ansågs representera eller beskriva kodernas innehåll. Specifika individuella upplevelser vävdes in under de fem kategorierna. Upplevelserna som beskrivs under kategorierna är olika men bildar ändå en
15 helhet i upplevelser av hedersrelaterat våld, vilka beskrivs i uppsatsens resultatkapitel.
Resultatet är upplagt på ett sådant sätt att under varje kategori redogörs varje bok var för sig. I diskussionen ställs flickornas upplevelser i samband med hur detta kan påverka
skolsituationen och hur jag som blivande lärare kan agera i mötet med elever som är påverkade av hedersrelaterat förtryck/våld. Diskussionen knyter ihop resultatet med kunskapsbakgrunden.
Upplevelser av
Hedersrelaterat våld
Känsla av rädsla Känsla av tomhet Känsla avatt inte räcka till
Framtiden Känsla av oförståelse
16
4. Resultat
Gemensamt för självbiografierna var fem grundläggande upplevelser, känsla av rädsla, känsla tomhet, känsla av att inte räcka till, känsla av oförståelse och framtiden. Dessa upplevelser bildade fem kategorier.
Känsla av rädsla
Souad kom ihåg känslan av rädsla, hon luktade bensin, hon berättade hur hon sprang och sprang men hittade ingen utväg. Hon var medveten om att hon brann, hon skrek medan
hennes farbror bara stod och iakttog henne och väntade på att hon skulle brinna upp (Souad, s. 110). Hon berättade om rädslan hon kände i samvaron med sin mamma, men rädslan var inte så stor som när hon tänkte på sin pappa eftersom han var kapabel till att döda, men det skulle mamma aldrig klarat av (Souad, s. 115).
Souad berättade om ett otäckt ögonblick då en vän visade ett fotografi på en flicka som blivit mördad, strypt. Omedvetet framkallades känslor hos Souad hon visste inte vad hon kände igen fotografiet ifrån. En dag uppenbarade det sig, hon förknippade bilden med sin syster som blivit bortrövad och mördad, strypt. Bilden som etsade sig fast i hennes minne gjorde att hon kände sig sjuk. Ytterligare en mardröm som hon var tvungen att leva med (Souad, s. 31-32). När hon tänkte tillbaka på sin barndom insåg hon snabbt att alla minnen från den tiden var förknippade med rädsla (Souad, s. 181). Skulle hon någon gång återvända hem till sitt
hemland, var hon övertygad om att de skulle göra ett nytt försök till att döda henne (Souad, s. 79).
Även Norma beskrev en stor rädsla att återvända hem (Khouri, s. 259). Norma berättade om hur hon vände rädslan till ilska. Hon trodde att det var rädslan och tystanden hos flickorna som tillät männen att utföra hedersrelaterat våld. Hon bestämde sig för att denna rädsla inte skulle påverka henne (Khouri, s. 192).
Breen beskrev sin rädsla för sina återkommande mardrömmar, då hennes döda syster kommer med häst och vagn för att hämta henne. I deras kultur betydde sådana här drömmar att man snart skulle dö (Swanberg, s. 75). Tanken var att Breen skulle bli skrämd av mordet på hennes syster, att hon skulle tiga och fortsätta vara som de andra kvinnorna i släkten, slavar åt sina män. Effekten blev tvärtom, Breen kände ingen respekt för de som dödar (Swanberg, s. 71).
17 Hon önskade att få besöka sin systers grav men vågade inte. Det var för många i hennes pappas släkt, däribland hennes egen pappa, som hade svurit på att mörda henne. (Swanberg, s. 19).
Sengul mindes sin rädsla för pappan när han dagligen skällde och misshandlade hennes mamma. Hon mindes hur hon tänkte att hon önskade att deras mamma skulle befria henne och hennes syskon från deras pappa, att det bara var mamman som var kapabel till det (Guvercile, s. 33). Sengul beskrev sin dagliga rädsla för att hennes pappa skulle döda hennes mamma, och ovissheten om vem hon skulle vända sig till för hjälp (Guvercile, s. 31). Enligt Sengul var det nätterna som var värst eftersom hon ofta hade svårt att somna, men när hon väl somnade hade hon ofta mardrömmar (Guvercile, s. 80).
Sengul upplevde känslor av rädsla när hon höll inne smärtan som hon utstod när hennes bror slog henne med en käpp tills den knäcktes för att han hade fått reda på hennes förhållande med en annan pojkvän (Guvercile, s. 58). Hon brydde sig inte om vad hennes familj skulle utsätta henne för, hennes oro kretsade endast till vad som skulle hända med hennes pojkvän Hassan (Guvercile, s. 65).
Hon mindes starkt den dagen då farbrodern hotade henne med en sax mot strupen att per telefon lura hem hennes pojkvän och hans familj hem till dem, där han skulle bli dödad. Hon upplevde sig som en förrädare för att hon gjorde som de sade till henne, men hennes rädsla för att bli dödad, vilket hon inte betvivlade gjorde att hon agerade på det sättet (Guvercile, s. 65).
”Så hörde jag skotten, först ett och sedan flera. Det gjorde ont i öronen, i hela min kropp. Min pappa bara högg och högg med kniven. Hassan såg på mig med ögon som var fyllda av rädsla och rop på hjälp och så plötsligt dök min mamma upp som ett vilddjur med en yxa i handen och drämde den rakt i nacken på Hassan. Min pappa hade gett honom 43 knivstick och Hassans mamma hade han dödat med två skott i huvudet. Både min kropp och själ var fylld av en obeskrivlig smärta” (Guvercile, s. 70).
Efter mordet som skedde på hennes pojkvän höll hon en viss distans till andra människor även sina vänner på grund av rädslan att någon skulle såra henne igen (Guvercile, s. 144).
18 Hon upplevde rädsla och en känsla av svaghet, långt efter att hon flytt hemifrån, gentemot vad familjen skulle göra med henne om de skulle hitta henne. Med hjälp av mediciner kunde hon möta omvärlden, som den glada flickan, vilket endast speglades på utsidan (Guvercile, s. 101).
Känsla av tomhet
När Souad tänkte tillbaka på sin uppväxt märkte hon att minnet var fullt av tomrum. Men de minnen som hon kunde återminnas var fyllda av våld och smärta, vilket hon själv hade svårt att förstå numera och började få känslor av att hon själv inte trodde på dem (Souad, s. 15). Hon kände att hon hade förlorat sitt självförtroende och en stark oro för om hon skulle klara sig ensam utan sin nuvarande man (Souad, s. 183). Hon ville bara begrava sina minnen 20 år tillbaka (Souad, s. 161). Souad kände sig förödmjukad och skyldig till det som hänt. Ibland tänkte hon att hon borde ha dött, hon kanske var förtjänt av det (Souad, s. 160). Hon kände att döden var att föredra framför lidandet och förödmjukelsen hon fått utstå (Souad, s. 14). Hennes hud var svart och hon tyckte att den luktade illa, hon kände att hon fortfarande brann fast att lågorna slocknat som en fånge i sin egen kropp (Souad, s. 111, 159). Hon upplevde att inget fanns kvar av hennes kropp och hade en stark längtan att få sluta finnas till, både
kroppsligt och andligt (Souad, s. 14).
Norma försökte vara stark men kunde inte avskilja sig från verkligheten. Hon kände sig som en åskådare till det hemska som hänt (Khouri, s. 179). Norma kände en enorm saknad av sin vän. Hon fann en egendomlig tröst i att hennes vän förts till det sjukhus där de båda var födda, som om cirkeln var sluten (Khouri, s. 183).
Norma vägrade leva de närmaste åren med att ansträngt leende i ansiktet när hon kände att hennes själ gråter tårar av blod. Hon ville inte leva med drömmen om frihet den hon trodde enbart fanns i döden (Khouri, s. 193).
”Om du har ett ruttet äpple i korgen, ta då bort det innan det förstör resten” (Khouri, s. 259).
Breen upplevde att när hennes syster blivit mördad hade även hennes liv berövats. Hennes familj togs ifrån henne och numera var det ingen som skulle skydda henne (Swanberg, s. 72). En tomhetskänsla infann sig hos henne när hon tänkte på sin syster. Hon saknade deras samtal
19 och aldrig hade hon trott att hennes syster skulle försvinna ur hennes liv. Systerns död
upplevde hon även som sin egen. Hon saknade sitt liv och var inte längre samma människa som tidigare (Swanberg, s. 35, 91). Hon hade försökt ta sitt eget liv men inte lyckats (Swanberg, s. 19-20). Breen kände även en tomhet och saknad efter sin familj och gemenskapen de hade när de var små (Swanberg, s. 24).
Det enda Sengul hade kvar efter mordet på hennes pojkvän var en förlamande känsla av tomhet (Guvercile, s. 76). Smärtan hon kände efter mordet kunde hon inte dela med någon annan men hon visste att det var så hennes liv skulle se ut. Fruktan och rädslan visste hon att hon alltid skulle få bära med sig (Guvercile, s. 5). Hon ville inte ha någon kontakt med sin familj trots detta upplevde hon en stor saknad av dem (Guvercile, s. 88). Hon saknade sina rötter och hon trodde att hon aldrig mer skulle kunna känna sig som en hel människa (Guvercile, s. 95).
Sengul kunde inte tänka sig ett liv med någon annan man efter hennes pojkvän blivit mördad. Hennes kärlek tillhörde honom och den brann fortfarande i hennes kropp och själ (Guvercile, s. 92).
Känsla av att inte räcka till
Souad kände stor skam i att vara den hon var vilket påminde henne ofta. Hon kände sig som en sopsäck och ville inget annat än att förtränga sitt liv (Souad, s. 160). Hon upplevde obehagskänslor när hon tänkte tillbaka vad hennes farbror gjort mot henne och att det inte berodde på ödet. För hade det varit ödet hade hon inte kunnat klandra någon för det (Souad, s. 158). Hon kände stor skuld efter hon blivit skadad och låg på sjukhuset. Souads mamma sa till henne att det bästa vore om Souad dog annars fick deras familj problem med polisen (Souad, s. 116).
Norma kände stor skuld på grund av att hon borde ha varit hos sin vän när hon behövde henne som mest. Hon försökte föreställa sig vad hennes vän upplevde de sista dagarna och smärtan under hennes sista minuter. Norma försökte föreställa sig sin väns ansikte och oförståelse när sin väns pappa höjde kniven. Tanken på det här drev Norma till vanvett, vad hon kunde ha sagt eller gjort för att förhindra mordet på sin vän (Khouri, s. 188).
20 Breens släktingar uttryckte ofta att det var Breens fel att familjemedlemmarna som mördade, satt i fängelse. Hon höll dock inte med hennes släktingars skuldanklagelser (Swanberg, s. 17). Känsla av oförståelse
Souad upplevde en stor förvirring och oförståelse gentemot sina föräldrars resonemang, när hon utan deras vetskap hörde dem diskutera och planera hennes död. Hon beskrev att många tankar såsom varför, hur och när gjorde sig påtagliga och hon kunde inte sluta tänka på det hon hört (Souad, s. 105).
Norma ställde sig oförstående till det brutala mordet på sin vän, men även på alla andra flickor världen över som drabbats av hedersrelaterat våld. Men samtidigt tyckte hon inte att det var förvånande att religionen Islam, som grundades av brutala krigare och med dess historia fullt av krig och blodiga strider, godkände våld, vilket de lindade in i ädla begrepp som heder och lag (Khouri, s. 82).
Hon kunde minnas att direkt efter mordet på hennes vän, kunde hon inte greppa om vad som hänt, utan började istället förneka illdådet, och försökte förklara det som en fruktansvärd mardröm (Khouri, s. 181). Hon kände oförståelse och ilska till mördarnas motiv. Hon tyckte att det var de som mördat hennes vän som dragit skam över sig. Det fanns ingen heder i att mörda. Hon fylldes av hämndkänslor vilket inte skulle lägga sig förrän hennes mördade vän fått upprättelse (Khouri, s. 181). Hon blev både arg och ledsen när hon tänkte på sin vän som blev mördad och att tusentals kvinnor mördas varje år i världen på grund av brutala sedvänjor som skulle uppfattas som otänkbart i många västerländska länder (Khouri, s. 258).
Breen beskrev upplevelser av oförståelse gentemot sina släktingar som planerat och mördat hennes syster, med tanke på att de båda hade älskat dem, som numera var mördare. Både Breen själv och hennes syster hade alltid visat mycket respekt, vilket gjorde att hon kände sig både förvirrad och oförstående till deras handlande (Swanberg, s. 11). Hon tyckte inte att det var hon och hennes syster som hade gjort något fel, utan det var hennes släktingar som gjort fel när de utförde mordet på hennes syster. Breen upplevde även att de ljög när de sade att de var religiösa och regelbundet läste Koranen, men enligt henne så hade inte hennes syster varit död om de hade varit rättrogna och läst Koranen på rätt sätt (Swanberg, s. 17). Det hade, enligt Breen spridits falska rykten om hennes syster inom släkten, vilket gjorde att de ansåg att hon inte förtjänade att leva mer på grund av hedern. Men Breen som träffade och umgicks med sin syster i princip varje dag sedan hon fötts ansåg att släktingarna hade fel och att hon
21 förtjänade att leva (Swanberg, s. 32).
Sedan Breens syster blivit mördad hade allt blivit annorlunda, hon kunde inte längre förstå sig på sina släktingar. Hon ansåg att hon kände sina släktingar och visste hur de tänkte, men sedan de mördat kände hon känslor av att inte känna dem längre (Swanberg, s. 53). Hon kände sig lurad av sina släktingar och att hon hade svårt att lita på andra människor efter det som hänt (Swanberg, s. 129). Breen tänkte att genom att döda någon i sin familj, var samma sak som att förstöra familjens rykte (Swanberg, s. 97).
Efter att Senguls familj upptäckt att hon hade ett förhållande med en man som de inte valt åt henne började de att misshandla henne och hon förstod aldrig vad hon gjort för fel (Guvercile, s. 64). Något hon inte förstod var att hennes mamma nu började pressa hennes pappa att återupprätta hedern i familjen genom förslag att mörda Senguls pojkvän, helt plötsligt hade mamman och pappan bytt roller, vilket förundrade henne (Guvercile, s. 67-68).
När rättegången var över och domen var ett faktum tyckte Sengul att hennes föräldrar kom lindrigt undan. Trots straffet hennes föräldrar fått tyckte hon att det var hon som fått betala det högsta priset (Guvercile, s. 87).
Framtiden
Souad hade återkommande drömmar om hämnd på sin familj som trodde att hon var död. Hon kände starkt för visa för dem att hon fortfarande levde (Souad, s. 206). Hon ville helst glömma sin barndom och dess upplevelser men kände en plikt att fortsätta leva och berätta vad hon varit med om för att skydda andra kvinnor i världen (Souad, s. 32).
Norma drömde om en frihet. Vilket hon upplevde långt efter mordet, då hon lyckats bryta sig loss från sina gamla traditioner och kultur (Khouri, s. 77). Hennes mål var fortfarande att hämnas hennes väns död (Khouri, s. 193). Hon kände att hon levt sitt liv som i en lögn men till minne av sin vän svor hon på att förvandla sin tystnad till ljudliga rop för rättvisa och jämlikhet (Khouri, s. 187).
Breen ansåg sig inte gjort något fel, hon hade inget att skämmas för och det hennes släktingar sa om henne var inte sant, hon var en bra flicka. Eftersom Breens släktingar ville att också hon skulle dö tänkte hon leva ett långt liv som hämnd (Swanberg, s. 55). Hon kände att det inte var hennes skyldighet att straffa sina släktingar utan det var Guds uppgift (Swanberg, s. 31).
22 Sengul kämpade för att ta sig ur sin depression, hon hade bestämt sig för att det som hänt henne inte längre skulle få plåga henne. Hon var fast besluten om att skaffa sig en utbildning, hon ville bli något (Guvercile, s. 5, 135).
Sammanfattning
I samtliga självbiografier uttrycktes upplevelser av rädsla. Innan mordet skedde på Souads pojkvän var hon rädd för vad hennes familj skulle kunna tänkas utsätta honom för, mer än för henne själv. I de tre övriga självbiografierna var flickorna rädda för vad som skulle hända dem om de skulle träffa deras familjer igen efter att morden eller mordförsöket hade begåtts. Tomhetskänslor uttrycktes på olika sätt av samtliga flickor. Breen och Souad beskrev känslor av att inte vilja leva längre. Breen kände att även hennes eget liv hade berövats och en känsla av oförståelse infann sig hos henne. I de övriga tre böckerna uttrycktes upplevelser av
oförståelse gentemot deras familjers handlande och de morden som begicks. Sengul beskrev uttryckligen att hon var deprimerad under många år, men att hon kunde möta världen tack vare medicinering. När det gällde deras tankar om framtiden uttryckte Souad att hon kände en plikt gentemot andra kvinnor som blir utsatta för hedersrelaterat våld och hennes önskan om att kunna hjälpa till genom att berätta vad hon blivit utsatt för. Även Norma ville hämnas genom att inte vara tyst längre och därigenom acceptera kvinnors utsatthet, utan vända tystnaden till ljudliga rop för rättvisa och jämlikhet. Breen ville hämnas sin familj och släkt genom att leva länge eftersom de ville se henne död. Hon ansåg att det är Gud som kommer skipa rättvisa och straffa lögnare och mördare.
23
5. Analys
Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse kring ämnet hedersrelaterat våld och vad människor som drabbats av det upplevt. Utmärkande delar av resultatet blev mitt underlag för diskussion.
Resultatet visade att en av flickorna, Sengul kände stark rädsla för vad hennes familj skulle göra med hennes pojkvän, den pojkvän hon själv valt och som hennes föräldrar inte
accepterade (Guvercile, s.65). Hon var inte så rädd för vad som familjen skulle göra med henne medan de andra tre flickorna kände stor oro vad deras familjer skulle göra med dem. Det var också dessa tre flickorna som beskrev en övertygelse om att deras familjer ville mörda dem (Souad, s. 79, Khouri, s. 259, Swanberg, s. 19) . Den oro som de utsatta flickorna kände kan ha stor betydelse i skolan. Enligt Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö (2006, s. 15, 208) känner många ungdomar som lever i hederskultur sig rädda och hotade. Enligt resultatet kände en av flickorna, Souad att alla hennes minnen från barndomen var förknippat med rädsla (Souad, s. 181). Resultatet från Socialstyrelsens undersökning (2007) som handlar om gymnasieungdomars tankar och upplevelser av hedersrelaterat våld, visade på att trots att det var många som var oroliga och ville söka hjälp ändå inte gjorde det (www.socialstyrelsen.se, 2008-12-11). Ofta känner ungdomarna skam för sina känslor om hur familjesituationen ser ut och det brukar ta lång tid innan dessa ungdomar söker hjälp. Många ungdomar vänder sig till sin lärare eller skolsköterska i skolan för att prata, men ofta berättar de inte om detaljer, utan saker runtomkring eftersom de inte vill avslöja familjens principer. Anledningar till detta kan vara att flickan eller pojken skäms över sin familj eller att hon känner lojalitet mot dem. Frågor som ungdomarna ofta vill ha svar på handlar ofta om vänner eller pojkvänner de träffat i skolan, som de enligt sin familj inte får träffa, och hur de ska göra i sådana här situationer (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 73-77). Ofta hotas flickor som har
pojkvänner som de själva valt, att skickas till sitt hemland och bli bortgifta. Detta medför stor rädsla och oro hos flickorna vilket ofta uttrycks i skolan (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 82). Enligt barnkonventionen (artikel 16) skall barn skyddas för angrepp på sin heder, enligt rätten till privat- och familjeliv (www.fn.se, 2008-12-17). Enligt
kvinnokonventionen (artikel 1) beskrivs att allt som utesluter eller förhindrar kvinnors rätt att leva sina egna liv med tillgång till samma rättigheter och friheter som män är diskriminering (www.kvinnokonventionen.se, 2008-12-17).
24 Som blivande lärare tror jag att det är viktigt att lyssna på eleverna, och att ha en förståelse för att de kan ha en undermening med vad de uttrycker. I ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att man har en djup kunskap och att man försöker se saker i ett vidare perspektiv än det man själv är van vid. Att man ibland måste se saker objektivt och utgå ifrån elevernas
situation. Det är av stor betydelse att alltid ha en öppen dialog med eleverna samt se till så att eleverna sinsemellan upplever denna fria dialog mellan varandra. Denna relation kan bidra till att vissa signaler som lärare eller övrig personal inte ser eller hör, uppfattas hos övriga elever, vilket då kan komma upp till ytan och diskuteras. Ofta upptäcker vännerna i skolan att det är något som inte står rätt till med deras vän eller klasskamrat, och berättar ofta detta för lärare (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 208). Konsten är då att göra något aktivt och göra något bra utav situationen tillsammans med den som är drabbad och dennes vänner. Ett förslag till detta kan vara att diskutera genusperspektivet och normer i samhället. Enligt både barnkonventionen och kvinnokonventionen har både pojkar och flickor rätt till att bestämma över sitt liv och själv fatta beslut om vem de vill träffa. I skolan skall ungdomarna känna sig trygga och orädda, så att de vågar berätta om dessa problem. Så att vi som lärare kan få upp ämnet till ytan, inte bara att lyssna, utan även agera aktivt.
I resultatet visade det sig att två av flickorna, Breen och Souad inte ville leva längre, efter att Breens närstående hade blivit mördad och Souad efter mordförsöket på henne. Breen beskrev att även hennes eget liv berövats, efter att hennes syster blivit mördad. En känsla av
oförståelse infann sig hos henne, eftersom hon ansåg att de inte gjort något fel (Swanberg, s. 72). Souad ville inte leva längre, hon uttryckte sig i form av att hon ibland själv inte tyckte att hon förtjänade att leva längre, mycket på grund av skamkänslorna. Hon kände att döden vore att föredra framför lidandet och förödmjukelsen (Souad, s. 14). Det är många ungdomar som lever i hederskulturer, som upplever självmordstankar. De anser att deras liv inte har något värde längre, med tanke på deras situation. Flickorna kan ge sken om att allt står rätt till när de är med sina vänner och i skolan, men på insidan gråter de floder och har under flera års tid velat begå självmord. De har undanhållit dessa känslor för alla, även för sin familj (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 15).
I två av biografierna beskrev två av flickorna, Souad och Sengul om återkommande mardrömmar om saker de upplevt, och vad som kan råkas hända dem om de kommer i kontakt med någon familjemedlem eller släkting (Souad, s. 31-32) . En av dessa flickor, Sengul beskrev att under flera års tid var hon deprimerad, men tack vara mediciner kunde hon leva och kunde möta världen (Guvercile, s. 101). Flertalet flickor som utsätts för
25 hedersrelaterat våld lider av depression under många års tid (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 19). I skolvärlden tror jag på ett tätt samarbete mellan de olika
professionerna, främst mellan lärare och skolsköterska samt kuratorn. När det gäller symptom i form av depression eller upplevelser av självmordstankar är det av stor betydelse att som lärare kunna urskilja dessa nyanser hos eleverna. Så som det beskrivits i bakgrunden påpekar skolsköterskan Louise Härdelin att det finns nyanser att tyda hos ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck/våld. Några av dessa är att eleverna inte får deltaga på skolresor, är bevakade av syskon eller släktingar samt användandet av uttryck som: ”Vår kultur kräver” (Kastberg, 2007, s. 20-21). I sådana här fall är det viktigt att man redan i ett tidigt skede agerar som lärare och inte ska tveka på att söka hjälp från andra instanser, som till exempel socialtjänsten. I rapporten från socialstyrelsen visade det sig att inom skolan förekommer det mycket individuellt arbete hos personalen, och att det finns en stor rädsla för att göra fel. Det är flera som tvekar i situationer då det kan vara av betydelse att ta kontakt med socialtjänsten (www.socialstyrelsen.se, 2008-12-11).
Resultatet visade på att i samtliga biografier uttrycktes upplevelser av oförståelse och ett kontrollbehov hos familj och släktingar. En av flickorna, Souad fick utan sina föräldrars vetskap höra dem diskutera hennes död. Att de ansåg att hon hade gjort fel och därför skulle hon dömas till döden(Souad, s. 105). Norma kunde minnas att direkt efter mordet kunde hon inte greppa vad som hänt hennes vän, att hon förnekade mordet (Khouri, s. 181). Breen däremot, upplevde att en av anledningarna till att hennes syster blev mördad var att övriga flickor i släkten skulle bli skrämda, att inte våga ifrågasätta gällande normer(Swanberg, s. 71). Sengul hade själv valt sin pojkvän utan föräldrarnas samtycke, vilket hon visste att de skulle ogilla, men hon kunde inte förstå hur det skulle kunna vara fel av henne (Guvercile, s. 64). Precis som Mjörnell, (2005) menade, så var det föräldrarnas uppgift att återupprätta familjens heder genom att mörda sin egen dotter (Mjörnell, 2005, s. 9). Enligt Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö (2006) var det flera flickor som kände att kraven från sina föräldrar ökade ju äldre de blev. Att kraven ökade, vilket visades i att flickorna fick strängare förbud, att de exempelvis var tvungna att gå hem direkt efter skolans slut samt att valet av kläder inte längre var deras egen. Vänner från skolan ifrågasattes på grund av att föräldrarna ansåg att deras nya vänners föräldrar kunde påverka barnen. Det bidrog i många fall till en isolering av det nya samhället (Bremer, Brendler-Lindqvist & Wrangsjö, 2006, s. 73). Enligt Mjörnell (2005) är ofta barnen i nyinflyttade familjer i Sverige länken mellan familjen och samhället eftersom det är de som går i skolan och oftast lär sig språket snabbare än
26 föräldrarna. Med brister i språket och eventuellt utan arbete förlorar mannen sin traditionella roll i familjen och kraven på kvinnorna och flickorna blir ibland hårdare än det var i
hemlandet. Flickorna blir tvungna att plikta med sin frihet och i värsta fall med sitt liv för den frihet som familjen har valt (Mjörnell, 2005, s. 10).
I en av biografierna, om Breens syster som blev mördad, var anledningen till mordet att hon hade tagit till sig för mycket av den svenska kulturen, vilket inte familjen kunde godkänna. Det går emot FN:s barnkonvention (www.fn.se, 2008-12-17), med individens rätt till åsikts- och yttrandefrihet. I Mjörnell (2005, s. 19) kan man läsa att gruppens normer inte kan med hänvisning till kultur eller tradition gå före samhällets normer i Sverige, vilket var fallet i en av biografierna, därför att svensk lagstiftning bygger på internationella konventioner och deklarationer om individens mänskliga rättigheter. I skolan anser jag att det är betydelsefullt att öka kunskapen om hedersrelaterat förtryck/våld. Vilket även betonas i rapporten gjord av Hensing, von Borgstede, Jakobsson, Krantz & Spak (2008, s. 11), att i samband med
diskussioner kring värdegrunden, är det viktigt att det inte stannar där, utan att det även medför ämnet i praktiken.
I Sverige utsätts årligen 1500-2000 personer av hedersrelaterat våld enligt en undersökning som länsstyrelserna genomförde mellan 2002-2003 (www.rfsu.se, 2008-12-11). Enligt min mening ställer jag mig även frågandes hur hot och våldsuttryck i hederns namn kan
förekomma trots att det står klart och tydligt i lagen att det är förbjudet. Metoddiskussion
Självbiografierna var skrivna av människor som drabbats eller var anhörig till någon som utsatts för hedersrelaterat våld. Endast fyra självbiografier hittades och samtliga var skrivna under 2000-talet, vilket kan tyda på att upplevelserna uppfattas som aktuella. Att analysera biografier medför att resultatet uppfattas trovärdigt med tanke på att upplevelserna är
självupplevda. Kravet fanns på en hög kvalitet av informationen därför fanns inte skönlitterär litteratur med i sökprocessen. Den höga kvalitén styrktes genom att innehållsanalys användes. Detta bidrog till en djupare tolkning av de drabbades upplevelser (Forsberg & Wengström, 2003, s. 146). Analysprocessen bidrog till att alla upplevelser innefattades under de fem beskrivna kategorierna vilket gjorde resultatet tillförlitligt.
Bristen på tillgänglighet av självbiografier medförde att endast ett fåtal människors upplevelser kunde tolkas. Resultatet kan därför inte generaliseras till alla som utsatts för hedersrelaterat våld. Kompletterande intervjuer kunde eventuellt gjort studien djupare. Tre av självbiografierna var översatt från engelska till svenska, vilket kan medföra vissa etiska
27 misstolkningar eftersom översättaren gör egna tolkningar och kan missa betydelsefulla
aspekter. En svaghet med självbiografier kan också vara att en del författare beskrev sina upplevelser på ett djupare plan än andra. Det kan dock vara så att upplevelserna är lika men skrivspråket gör att de uppfattas olika.
28
6. Slutsats
Utifrån mina frågeställningar har jag fått svar på hur flickorna i självbiografierna upplevde deras situation av hedersrelaterat våld. Upplevelserna var de som bildade de fem kategorierna, vilka var Känsla av rädsla, Känsla av tomhet, Känsla av att inte räcka till, Känsla av
oförståelse och Framtiden.
Många barn och ungdomar utsätts för hedersrelaterat våld. Skolan är en viktig arena där förtryck och våld som förekommer i hederns namn kan uppmärksammas. Öppen dialog med eleverna samt ofta återkommande diskussioner om jämställdhet kan vara gott förebyggande arbete. Enligt min mening är det av stor betydelse att personal inom skolan har mycket kunskaper om hur man kan känna igen nyanser av hedersrelaterat våld, för att kunna hjälpa alla flickor och pojkar som utsätts.
Som lärare tror jag att man måste ha ett tätare samarbete med andra instanser och
myndigheter. Det är viktigt att lyssna på eleverna för att okunskap och oförståelse hos andra elever och lärare skall omvändas från fördomar till lärdom.
29
7. Referenser
Aftonbladet: (2002). Pappan kallar Fadime för hora. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11). http://www.aftonbladet.se/nyheter/article55268.ab
Almén, E., m.fl. (2002). Livstolkning och värdegrund, att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: LTAB.
Amnesty international: (2002). Internationell rätt. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11). http://www2.amnesty.se/krg.nsf/Webbdokument/9BEC7A92BC3564B6C1256C94003AE1C D?opendocument
Andersson, D., Sander, Å. (2005). Det mångreligiösa Sverige- Ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Awla, R. (2005). Hedersmord i Islam, i Kenneth Johanssons (red.) Hedersmord. Tusen år av hederskultur. Lund: Historiska media.
Bremer, S., Brendler-Lindqvist, M., Wrangsjö, B. (2006). Ungdomar och hedersrelaterat våld, om transkulturellt behandlingsarbete. Stockholm: Fäldth & Hässler.
Elektra: (2008). Sharafs hjältar. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11). http://www.elektra.nu/db/artiklar/sharaf.htm
Franck, O. (2003). Domens eller hjärtats etik?- Moral och människosyn i skolans värld. Lund: Studentlitteratur.
Förenta nationerna: (1948). FN:s allmänna förklaringar till de mänskliga rättigheterna. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11).
http://www.fn.se/fn- info/verksamhetsomraden/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/.
30 Förenta nationerna: (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. [Elektronisk].
Tillgänglig: (2008-12-17).
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe55424340e999a ed047eb281537d7/fn_891120.pdf
Forsberg, C., Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Giddens, A. (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Guvercile, S. (2005). Offrad för hederns skull, en familjetragedi. Smedjebacken: Scandbook AB.
Hensing, G., Borgstede, C.V., Jakobsson, A., Krantz, G., Spak, F. (2008). Föreställningar om hinder och möjligheter i primärpreventivt arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relation. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11).
http://www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4lsa/rapporter/ghensingrapport.pdf Kastberg, Å. (2007). Hedersrelaterat förtryck och våld- allas ansvar. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11).
http://www.brottsoffermyndigheten.se/Sidor/EPT/Kalendarium/PDF/Hedersrelaterat%20v%C
3%A5ld%20och%20f%C3%B6rtryck%20allas%20ansvar%20rapport%2026-27%20april%202007.pdf
Khouri, N. (2003). Förlorad heder. Stockholm: Prisma.
Kvinnokonventionen: (2004). Kvinnokonventionen. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-17). http://www.kvinnokonventionen.se/kvinnokonventionen/del1.asp
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. (2006). Ödeshög: AB Danagårds grafiska.
31 Mjörnell, R. (2005). Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn. Stockholm: Wallin och Dalholm Boktryckeri AB.
Nationalencyklopedin: (2008). Våld. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11). http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/1132143/1132143
Otterbeck, J. (2000). Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur. RFSU: (2005). Behovet av kartläggning är stort. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11). http://www.rfsu.se/hedersrelaterat_vald_under_lupp.asp
Skolverket: (2005). Demokrati och värdegrund. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-17). http://www.skolverket.se/sb/d/372/a/848#paragraphAnchor0
Socialstyrelsen: (2005). Nationellt konsultativt stöd- för socialtjänst och andra verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11).
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/220D1EF4-ED37-4AC5-8145-F4FD4D93D744/3223/200513114.pdf
Socialstyrelsen: (2007). Frihet och ansvar- En enkätundersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma. [Elektronisk]. Tillgänglig: (2008-12-11).
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/0F75B32D-DC68-4CD2-BDCA-24EF1C528A0B/7291/200713127_rev.pdf
Souad (2003). Levande bränd. Falun: Scandbook AB.
Swanberg, L. (2002). Hedersmordet på Pela- lillasystern berättar. Stockholm: MediaPrint Uddevalla AB.
