• No results found

Kognitiv tillgänglighet på webben

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kognitiv tillgänglighet på webben"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för teknik och samhälle Institutionen för Datavetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Kognitiv tillgänglighet på webben

Web accessibility for people with cognitive disabilities

Ekelund, Amanda Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Data-och informationsvetenskap Program: Informationsarkitekt Datum för slutseminarium: 2016-08-25 Handledare: Olle Lindeberg

(2)
(3)

Sammanfattning

Tillgängligt innehåll på webben är uppmärksammat sedan länge inom webbutveckling. Kognitiv tillgänglighet innebär att innehållet även är tillgängligt för användare med en kognitiv funktionsnedsättning. En person med kognitiv funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att ta in och bearbeta information. Exempel på svårigheter är koncentration, inlärning eller minnesproblem. Många människor pratar om kognitiv funktionsnedsättning i termer som ADHD och andra vanligt förekommande diagnoser i kategorin. Dock händer det inte ofta att webbutvecklare talar om kognitiv funktionsnedsättning i diskussioner om tillgänglighet på webben. Detta kan anses märkligt eftersom kognitiva funktionsnedsättningar är mer vanligt än de fysiska funktionsnedsättningar som tillgänglighet oftast syftar till. Riktlinjerna WCAG 2.0 är framtagna för att möta alla användares behov men upplevs vara otillräckliga för att möta kognitiv tillgänglighet. Denna studie lyfter fram vilka kognitiva behov som finns på webben och riktlinjerna WCAG 2.0 granskas utifrån de behov som definierats. I denna och även i tidigare studier kan vi se att användare med kognitiv funktionsnedsättning behöver rättstavningshjälp, igenkännbart innehåll, textuppläsning och att slippa se popup-rutor och blinkande eller rörligt innehåll. Riktlinjer som möter dessa behov är bland annat riktlinje 10 om förutsägbart innehåll och riktlinje 11 om inmatningsstöd. Där det saknas riktlinjer för att möta kognitiva behov finns istället utvecklade hjälpmedel som stödjer olika kognitiva behov. Exempel på ett sådant hjälpmedel är Chrome-tillägget AdBlock som blockerar popup-rutor. Resultatet i denna studie visar att riktlinjerna faktiskt är tillräckligt bra och med hjälp av befintliga hjälpmedel möter de alla kognitiva behov.

Nyckelord

Tillgänglighet, kognitiv funktionsnedsättning, kognitiv tillgänglighet, riktlinjer, WCAG 2.0


(4)

Abstract

Accessible web content is a familiar concept since many years. It has a fundamental purpose of making web content useful for everyone regardless of abilities. Cognitive accessibility imply that the content is also accessible for people with cognitive disabilities. Difficulty with mental tasks such as memory, problem-solving and attention is one definition of cognitive disability. It’s common to talk about cognitive disabilities in terms of diagnosis like ADHD and others. Despite the fact that accessibility and cognitive disabilities are highlighted terms apart, the compound term cognitive accessibility is not that very highlighted among web developers while discussing web accessibility. This can be considered odd since cognitive disabilities are more frequent then other physical disabilities. The accessibility guidelines WCAG 2.0 are produced with its purpose of describing guidelines for making web content accessible for all users. These guidelines are perceived insufficient where cognitive needs are concerned. This study emphasizes what cognitive needs there currently are and the guidelines WCAG 2.0 are criticized towards the emphasized cognitive needs. In this study and other studies cognitive needs have been defined such as spellchecker, recognizable content, text to speech and the need of avoiding popups and blinking or moving content. There are guidelines to answer for those needs. Two of these guidelines are Guideline 10 and 11 where Guideline 10 is about predictable content and Guideline 11 is about input support. Where cognitive needs are not answered by any guidelines, there are many tools for cognitive needs available. One tool of such quality is the Chrome extension AdBlock for user to block content such as popups or ads. According to the results of this study, the guidelines WCAG 2.0 are actually good enough and together with available tools they answer for all cognitive needs.

Keywords

(5)
(6)

1 Inledning 2 1.2 Syfte 3 1.3 Frågeställningar 3 1.4 Målgrupp 3 1.5 Avgränsningar 3 1.6 Teori 4 2 Bakgrund 5

2.1 WCAG 2.0 Principer och riktlinjer 6

3 Metod 8 3.1 Litteraturundersökning 8 3.2 Kvalitativa intervjuer 8 3.3 Innehållsanalys 9 3.4 Metoddiskussion 9 4 Empiri 10 4.1 Kognitiva behov 10

5 WCAG 2.0 mot kognitiva behov 17

5.1 Behov gemensamt med projektet Begripsam 17

5.2 Behov enligt denna studie 17

6 Analys 18

6.1 Behov som ska mötas för kognitiv tillgänglighet 18

6.2 Behov som inte möts av WCAG 2.0 18

7 Slutsats 18

7.1 Förslag till vidare forskning 19

8 Referenser 20

9 Bilagor 22

(7)
(8)

1 Inledning

Tillgänglighet är för många ett bekant begrepp och en mycket viktig aspekt i samhället idag. Samhällets alla resurser och medel bör i största möjliga mån vara tillgängligt och åtkomligt för alla människor oavsett förutsättningar. Från och med 1 Januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering enligt lag, AU8, som gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet [1]. Inte minst inom användarcentrerad webbutveckling är begreppet tillgänglighet och dess syfte en mycket viktig aspekt. Efter Web 2.0 har webben fått ett större fokus på användaren där utvecklingen idag ofta vill utgå från användaren istället för tekniken. Det finns program specifikt designade för att underlätta och lösa problem för användare med syn och/eller hörselnedsättning samt hjälpmedel framtagna för personer med minskad rörlighet. En tillgänglighetsaspekt som däremot ofta hamnar i skymundan är den som rör kognitiva funktionsnedsättningar.

Idag är en mycket stor del av Sveriges befolkning diagnostiserad med en eller flera kognitiva funktionsnedsättningar. Webbplatsen ‘funka.se’ [2] redovisar statistik hämtad från Statistiska

Centralbyrån, de ideella handikapporganisationerna och Hjälpmedelsinstitutet där de skriver att 25%

av den vuxna befolkningen har läsproblem, 4-5% beräknas vara dyslektiker och 5% av alla barn respektive 3% av alla vuxna uppskattas vara diagnostiserade med ADHD. Vidare presenteras att 0.5% av befolkningen har diagnosen utvecklingsstörning, 6-7% har låg begåvning och 2% har mycket låg begåvning samtidigt som 20-40% av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp och innefattar allt från psykisk sjukdom till psykisk störning. Av anledningen att begreppet är diffust och inte helt självklart är siffrorna svåra att ange exakt. Oavsett vilka siffror som gäller för psykisk ohälsa innebär resterande ovan nämnd statistik att kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt förekommande.

Samtidigt har omkring 5% av befolkningen i åldern 16–64 år någon form av fysisk funktionsnedsättning [3] vilket är betydligt lägre än de siffror ovan som talar om kognitiva funktionsnedsättningar. Större andel av befolkningen har en kognitiv funktionsnedsättning än den andel med fysisk funktionsnedsättning trots att tillgänglighet på webben ofta syftar till fysiska funktionsnedsättningar [2]. Det är intressant att en så tillgänglighetsfokuserad bransch i vissa aspekter bortser från en så stor grupp människor.

Att fysiska funktionsnedsättningar diskuteras mer än kognitiva funktionsnedsättningar i frågor om tillgänglighet kan sannolikt bero på hur funktionsnedsättningar uppfattas. En syn- eller hörselskada kan relativt snabbt uppfattas av människor i personens omgivning. Kognitiva och andra psykiska hinder är däremot svårare för omgivningen att upptäcka och det kan dessutom vara svårt för personer med kognitiv funktionsnedsättning att uppvisa sin funktionsnedsättning för andra personer i sin omgivning.

Anledningen till bristen på kognitiv tillgänglighet kan också vara att utvecklare idag saknar kunskap om kognitiva behov. Det finns riktlinjer vid namn Web Content Accessibility Guidelines 2.0 [4] som förkortas WCAG 2.0 och fortsättningsvis syftar uppsatsen alltid till dessa riktlinjer vid namn WCAG 2.0. Webbutvecklare rekommenderas att följa dessa riktlinjer för att uppnå tillgänglighet i sin produkt, även för att uppnå kognitiv tillgänglighet. Det finns därför ett tydligt behov av att undersöka dessa riktlinjer och granska dessa närmre för att bekräfta huruvida de möter användarnas kognitiva behov. Förförståelsen av den undersökta kontexten skapar ett förväntat resultat som säger att riktlinjerna inte är tillräckliga i dagsläget.

(9)

1.2 Syfte

Denna studie ämnar att undersöka huruvida WCAG 2.0 möter de faktiska behov som finns hos användare med kognitiva funktionsnedsättningar. Riktlinjerna WCAG 2.0 ska granskas genom en jämförelse med de kognitiva behov som tas fram i de kvalitativa intervjuundersökningen. Vidare ska uppsatsen visa på möjligheter för vidare forskning kring eventuellt fler riktlinjer eller behov av fler hjälpmedel för att möta kognitiva behov på webben.

1.3 Frågeställningar

Uppsatsen ämnar att undersöka och besvara följande frågor.

-

Vilka behov ska mötas för att nå kognitiv tillgänglighet på webben?

-

Hur uppfyller riktlinjerna WCAG 2.0 kognitiv tillgänglighet?

-

Om riktlinjerna inte uppfyller behoven för kognitiv tillgänglighet, finns det tillgängliga hjälpmedel som kompenserar för dessa behov?

1.4 Målgrupp

Uppsatsens primära målgrupp är personer med intresse för datavetenskap och kunskaper inom ämnet. Därför antas läsaren besitta en grundläggande förståelse för begrepp inom webbspråk. Uppsatsen sekundära målgrupp är studenter och personal vid Malmö högskola samt även studenter och personal vid andra lärosäten.

1.5 Avgränsningar

Riktlinjerna som studeras är enbart WCAG 2.0, inga andra riktlinjer granskas i denna studie vilket beror på den enkla anledningen att riktlinjer för tillgänglighet på webben vanligast refererar till WCAG 2.0 och därför är det mest relevant att studera dessa.

De olika diagnoser som nämns i uppsatsen har ingen större betydelse och det läggs ingen större vikt på vilka olika diagnoser som nämns genom uppsatsen. De diagnoser som nämns har enbart syftet att ge exempel på diagnoser inom kategorin för kognitiv funktionsnedsättning. Istället för att studera skillnader mellan diagnoser eller överhuvudtaget fokusera på enskilda diagnoser tittar vi istället på de gemensamma faktorer för alla diagnoser under kategorin för kognitiv funktionsnedsättning. I studien utförs en kvalitativ undersökning där personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar intervjuas. Under intervjun utför dessutom deltagaren ett antal praktiska uppgifter i form av användartester på diverse webbplatser. Webbplatserna som valts till uppgifterna har valts ut för att de gemensamt går under kategorier för vanligaste internetvanor under året 2015 [5]. Inför urvalet av deltagare till undersökningen har fyra kriterium specificerats och dessa kriterium beskriver målgruppen för undersökningen.

1. Deltagaren ska vara bosatt inom Skåne Län eller ha möjlighet att befinna sig inom Skåne Län för att det på grund av praktiska skäl inte finns möjlighet att möta deltagare utanför länets gränser. 2. Deltagaren ska vara lägst 16 år respektive högst 54 år gammal av anledningen att majoriteten av

webbanvändare som använder internet mest befinner sig i åldrar mellan 16-54 år [6]. På grund av ämnets känsliga natur och eventuell problematik vid urvalet kan detta kriterium behöva avvikas ifrån för att samla tillräckligt många deltagare.

3. Deltagaren ska vara erfaren webbanvändare genom att använda webben dagligen. 4. Deltagaren ska vara diagnostiserad med minst en kognitiv funktionsnedsättning.

Dessa fyra kriterium innebär för studien att resultat från intervjuundersökningen enbart representerar webberfarna användare bosatta inom Skåne Län och mellan åldrarna 16- 54 år. I vissa fall går vi utanför intervallet av anledning att det uppstår problematik vid insamling av deltagare.

(10)

1.6 Teori

Nedan presenteras teori relaterad till denna studie. Det är av stor vikt att använda teori om kognitiv funktionsnedsättning och tillgänglighet samt begreppen tillsammans eftersom detta utgör kärnan för denna studie och alla begrepp som förklaras i denna teoridel återkommer under läsningen. För att följa läsningen på bästa sätt krävs att läsaren förstår det som förklaras i detta teoriavsnitt.

Kognitiv funktionsnedsättning

Kognitiv funktionsnedsättning är ett samlingsbegrepp för funktionsnedsättning som innebär svårigheter att ta emot information och bearbeta problemlösningar [7]. Kognitiv funktionsnedsättning kallas också för intellektuell funktionsnedsättning och beskrivs av Vårdguiden [7] som nedsatt förmåga att utföra intellektuella uppgifter. Hjälpmedelsinstitutet [8] skriver att diagnoser som tillhör kognitiv funktionsnedsättning kan vara bland annat ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi. De skriver också att kognitiv funktionsnedsättning kan vara medfött eller utvecklas genom exempelvis olyckor.

Kognitiva hjälpmedel

Det finns hjälpmedel för många olika behov och enligt Funka [2] använder 9,5% av befolkningen någon typ av hjälpmedel. Det finns även hjälpmedel för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Med kognitiva hjälpmedel kan man underlätta vardagen för personer som ha svårt för att ta till sig information, strukturera och planera sitt liv [15]. Utvecklingen av hjälpmedel för kognitiv funktionsnedsättning har skett på kort tid, inte minst om de elektroniska och databaserade hjälpmedel som finns att tillgå idag beaktas [8]. Utvecklingen av hjälpmedel beräknas att fortsätta i samma takt. Bildsymboler, planeringskalender och anpassade mobiltelefoner är några av de hjälpmedel som redan finns tillgängliga [8].

Tillgänglighet på webben

Webben är i grunden utformad för att fungera för alla människor, oavsett omgivningen eller förutsättningar [9]. När webben är tillgänglig innebär det att den upplevs som användbar även för de människor som har nedsatt hörsel-, rörelse-, syn- eller kognitiv förmåga. Det är viktigt att webben är tillgänglig för alla och att den ger samma tillgång och möjligheter för olika människor. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär att tillgång till informations- och kommunikationstekniker, inklusive webben är en grundläggande mänsklig rättighet [9], [10].

Kognitiv tillgänglighet

Kognitiv tillgänglighet innebär att samhället ska vara utformat så alla kan förstå, hitta informationen och känna sig säker i samhället [11]. I takt med att samhället blir mer digitalt skapar det svårigheter för personer med kognitiv funktionsnedsättning [12]. Ett standardiseringsarbete utfördes med start år 2005 för utökad tillgänglighet [13]. I standarden vid namn SS 30600:2008 togs det fram grafiska symboler [13] med syfte att bidra till bättre förståelse vid ickeverbal information som kan hittas i exempelvis broschyrer och i byggnader. I standarden togs även en symbol fram för kognitiv förmåga och denna symboliserar att tillgänglighet för kognitiv funktionsnedsättning är tillämpad. Symbolen som redovisas i figur 1 är en del av den svenska standarden SS 30600:2008 Grafiska symboler, publika informationssymboler för ökad tillgänglighet utifrån konceptet Design för alla [14].

(11)

Figur 1: Symbol som visar att tillgänglighet för personer med nedsatt kognitiv förmåga är tillämpad.

2 Bakgrund

I samhällets generella digitala utveckling ökar vikten av ett tillgängligt web 2.0 kontinuerligt. Gibson [16] problematiserar kring ämnet och menar att det kan bli problematiskt att kommande generationer är beroende av webben för att möjliggöra nätverkande och samarbeten eftersom webben inte är anpassad till samtliga användare. Gibson [16] poängterar att webben har öppnat många dörrar för människor med diverse funktionshinder, gällande exempelvis arbetstillfällen, lärande och underhållning. Därför menar Gibson [16] att ytterligare semantiska studier behöver genomföras, för att ytterligare förstå hur användarnas behov ser ut, men framförallt hur dessa behov tillfredsställs effektivt. Kelly et al. [17] undersökte samma kontext 2007. Författarna argumenterar för det problematiska i att utgå från teknologi när det i grunden är användare som bör undersökas. Kelly et al. [17] argumenterar detta genom att hävda att det blir kontraproduktivt att lösa problematiken genom att börja i den tekniska änden, och menar istället att användarperspektivet bäst lyfts genom att arbete med policys och utformning av användarvänliga processer. Först då kommer tekniken att kunna fungera maximalt användarvänligt. Detta menar Kelly et al. [17] skulle möjliggöras genom att uppmana webbutvecklare till att hitta kreativa och kontextspecifika användarlösningar. Denna metod menar författarna är en del i det de kallar för Tillgänglighet 2.0 - vilket kort sagt sammanfattar ett uppdaterat angrepp för tillgänglighet på webben som fokuserar främst på användarna.

Ellis och Kent [18] diskuterar samma kontext som författarna nämnt ovan, men utifrån ett mer socialt perspektiv. Precis som tidigare författare i avsnittet hävdar de att webbtillgängligheten är problematisk, speciellt med webbutvecklingen och web 2.0 i åtanke. Däremot fokuserar de inte på de tekniska aspekterna av tillgänglighet, utan snarare av den sociala konstruktionen av tillgänglighet [18, s.1]. Ellis och Kent [18] utgår i sin bok från den ursprungliga visionen av webben som ett utrymme som förenar samtliga medborgare och där sagda medborgare kan mötas och dela information. De hävdar att många samtida forskare hävdar att webbutveckling i allmänhet och Web 2.0 i synnerhet närmar sig den visionen, detta håller dock inte Ellis och Kent med om. De hävdar snarare att den alltmer utvecklade webben med dess avancerade grafik och användardesign snarare skapar en barriär mellan användare baserat på deras förmågor [18, s.2].

Davies et al. publicerade 2015 [19] en artikel där de utgår från ett liknande perspektiv - att Web 2.0 och dess sociala medier och liknande inte alls skapar tillgänglighet för alla. Författarna genomförde en fallstudie där de dels undersökte hur unga vuxna använder Facebook i sin vardag, dels låter de en grupp unga vuxna testa en prototyp för ett mer användarvänligt gränssnitt för Facebook. Prototypen, Endeavor Connect, är framtagen för att stötta ett individuellt användande av Facebook för användare med en kognitiv begränsning. Davies et al. [19] lät ett antal unga vuxna utföra fem vanliga uppgifter på Facebook samt utföra samma uppgifter på Endeavor Connect. Förloppen jämfördes sedan med ett resultat som berättar att med hjälp av Endeavor Connect kunde unga vuxna

(12)

med kognitiva funktionsnedsättningar genomföra fler uppgifter individuellt och med färre fel än om de använde Facebook. Det säger att det redan i dagsläget finns en medvetenhet om problematiken och dess eventuella lösningar [19].

Det finns riktlinjer för hur information ska struktureras på webbplatser, men webbutvecklare är begränsade vad gäller utbudet på regler för hur webbplatser ska utformas tillgängligt [20], [21], [22].
 Borg et al. [21] genomförde 2015 en studie vars syfte var att identifiera och undersöka hur tillgänglighet identifieras och mäts för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Denna undersökning genomfördes genom att undersöka redan befintliga riktlinjer för tillgänglighet inom webben. Borg et al [21] kom snabbt fram till att riktlinjerna är begränsade och att det är svårt att avgöra huruvida riktlinjerna faktiskt gör vad de ska. Författarna hävdar att riktlinjerna kan vara starkare kopplat till den enskilda forskarens personliga tycke och smak än tillgängligheten och vad som verkligen hjälper slutanvändaren. Borg et al [21] når en slutsats som säger att riktlinjerna är generellt väldigt tunna.

Brajnik et al. [22] gjorde en liknande undersökning 2010, där de tittade på huruvida WCAG 2.0 egentligen är anpassade till dess målgrupp eller till de experter som bedömer riktlinjerna och som då riskerar att bedöma dessa utifrån personliga preferenser. För att riktlinjerna inom WCAG 2.0 ska befästas krävs det att minst 80% av testpersonerna håller med om kriteriets relevans. Brajnik et al. [22] valde därför att undersöka hur väl dessa experter lyckas avgöra vad som är tillgänglighet på webben, vilket kan argumenteras vara grundstommen hos WCAG 2.0. Deras resultat visar att den bedömning som valda experter utför alltför ofta är missvisande. I flera av de undersökta fallen var riktlinjerna inte tillräckliga för att nå deltagarnas behov. Brajnik et al. [8] argumenterar därför för att WCAG 2.0 och dess gräns på 80% inte är tillräckligt för att tillgodose en tillgänglig webb och uppmanar till ytterligare studier.

2.1 WCAG 2.0 Principer och riktlinjer

Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll har syftet att bidra till en tillgänglig och användbar webb för alla användare oavsett förmågor och förutsättningar. Den internationella standard för tillgänglighet på webben som flesta lagar refererar till heter Web Content Accessibility Guidelines 2.0 och har blivit en internationell ISO-standard, vilket innebär att den har publicerats av International Organization for Standardization [23]. WCAG 2.0 innehåller riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll [4]. Dessa riktlinjer utvecklades i ett samarbete mellan individer, organisationer och W3C med ett gemensamt mål om att möta olika behov internationellt. W3C [4] menar att om rekommendationerna i riktlinjerna efterföljs ska webbinnehållet bli tillgängligt och användbart för personer med funktionsnedsättning inkluderat de personer med kognitiv funktionsnedsättning. Riktlinjerna har också översatts till svenska av Funka Nu AB på uppdrag av W3C [4] och dessa finns tillgängliga på W3Cs webbplats men också som icke- normativa format att ladda ner. WCAG 2.0 innebär tolv riktlinjer tillhörande fyra principer. Nedan förklaras varje princip och tillhörande riktlinjer redovisas. Till varje riktlinje finns också framgångskriterier och rekommenderade tekniker men dessa redovisas inte eftersom det anses irrelevant i denna studie.

Princip 1 Möjlighet att uppfatta

Den första av dessa fyra principer är Möjlighet att uppfatta och innebär att presentation av information och komponenter ska vara tydlig och enkla att se. Riktlinjer under denna princip nämner bland annat guidning för textalternativ och anpassningsbart innehåll. Riktlinjerna under denna princip är följande:

1. Riktlinje Textalternativ innebär att till allt icke-textbaserat innehåll ska det finnas ett textbaserat alternativ tillgängligt för användare som använder till exempel en skärmuppläsare. Texten ska

(13)

också konverteras till ett format med större text,punktskrift eller liknande format som användaren behöver.

2. Riktlinje Tidsberoende media innebär till exempel media som livesändning eller förinspelat material där innehållet visas under en begränsad tid. Tidsberoende media ska ges i alternativ mellan text, ljud och bild för att göra innehållet tillgängligt.

3. Riktlinje Anpassningsbart innebär att innehållet ska vara anpassningsbart genom att till exempel kunna förenklas i sin layout eller presenteras på ett alternativt sätt utan att struktur eller information går förlorad eller förändras.

4. Riktlinje Urskiljbart innebär att det ska vara enkelt för användaren att urskilja innehållet genom att uppfatta vilket som är förgrund och kunna skilja detta från bakgrunden.

Princip 2 Hanterbar

Den andra av de fyra principerna är Hanterbar och vill att användargränssnittet ska kunna hanteras enkelt. En riktlinje under denna princip innebär att all funktionalitet ska kunna nås via tangentbord. Principen vill ge användaren tillräckligt med tid och även hjälpa användaren att navigera enkelt i användargränssnittet. Riktlinjerna under denna princip är följande:

5. Riktlinje Tillgängligt via tangentbord innebär att allt innehåll vara tillgängligt via tangentbord. Allt innehåll ska kunna hanteras med hjälp av enbart tangentbordet.

6. Riktlinje Tillräckligt med tid innebär att användaren ska få tillräckligt med tid för att läsa och ta till sig innehåll samt interagera och använda innehållet.

7. Riktlinje Krampanfall innebär att innehåll ska vara designat så att det inte framkallar krampanfall.

8. Riktlinje Navigerbart innebär att användaren enkelt ska hitta rätt, navigera och lokalisera sig på webbsidan. Uppfyll detta genom att till exempel använda tydliga titlar, tydliga länkar och något som tydligt visar var användaren befinner sig på webbplatsen.

Princip 3 Begriplig

Med principen Begriplig menas att information ska vara enkel att förstå. Informationen och text i användargränssnittet ska vara läsbar och begriplig.

9. Riktlinje Läsbart innebär att texten i innehållet ska vara lätt att läsa med ett begripligt innehåll. Vid ovanliga ord ska det till exempel finnas en metod eller funktion för att förklara ordet.

10. Riktlinje Förutsägbart innebär att innehållet och navigation ska vara förutsägbart. När användaren interagerar med gränssnittet ska interaktionen vara förutsägbar och användaren ska enkelt känna igen strukturen för innehållet och förutsäga vad som kommer att ske vid interaktion med innehållet och navigationen.

11. Riktlinje Inmatningsstöd vill att användaren ska få hjälp att korrigera misstag och undvika fel vid inmatningar genom exempelvis bra och förklarande felhanteringar eller presentera förslag vid inmatningar.

(14)

Princip 4 Robust

En stadig grund som kan tolkas av många olika användarprogram och hjälpmedel är viktigt och det är kärnan i den sista av de fyra principerna. Under denna princip presenteras den sista av de tolv riktlinjerna.

12. Riktlinje Kompatibelt innebär att webbinnehåll ska vara maximalt kompatibel med nuvarande och framtida användarprogram inklusive hjälpmedel.

3 Metod

I följande avsnitt presenteras undersökningens metodologiska val i förhållande till relevant metodteori. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion för att kritiskt diskutera undersökningens metodik.

3.1 Litteraturundersökning

I studien genomförs en litteraturundersökning som ligger till grund för studien. Litteraturen för denna studie är hämtad från olika källor, bland annat från flera databaser för vetenskapliga artiklar. Sökningar har skett med nyckelorden cognitive accessibility, cognitive disabilities, web accessibility och

cognitive studies för att hitta relevant teori som kopplas till denna studie. Flesta sökningar har skett

med engelska nyckelord för att det mesta material som finns tillgängligt är publicerat på engelska. Utöver databaser så har även lånade böcker från Orkanenbiblioteket och Malmö Stadsbibliotek använts i denna studie. Material är också hämtat från hemsidor om tillgänglighet och funktionsnedsättningar samt webbplatser som redovisar ridlinjerna WCAG 2.0.

3.2 Kvalitativa intervjuer

I studien genomförs kvalitativa och semistrukturerade intervjuer [24]. Semistrukturerade intervjuer är den vanligaste formen av intervjuer där respondenten intervjuas ensam med förberedda frågor [25]. I denna studie formas intervjuarna till användartester. En anledning till att uppsatsförfattaren valt denna metod beror på egen erfarenhet och kunskap inom utförande av användartester och det är till sin fördel att välja en metod som hanteras korrekt och på ett rätt och bekvämt sätt. Urvalet av respondenter till undersökningen utförs med hjälp av två metoder. Dels genom snöbollsurval [26, s 41] där relevanta organisationer kontaktas för att få hjälp att hitta deltagare. Deltagare samlas också in genom ett bekvämlighetsurval, där personer ur uppsatsförfattarens bekantskapskrets blivit tillfrågade att delta i undersökningen.

De kvalitativa intervjuerna fokuserar främst på att lyfta fram vilka behov som finns samt vilka utmaningar som respondenterna möter på webben dagligen. Vid godkännande från respondenterna spelas intervjuerna in för att ge en högre kvalitet till sammanställningen av insamlad data med en mer exakt återberättelse av intervjuns resultat. Metoden “tänka högt” används i de praktiska uppgifterna i form av användartester där deltagaren talar högt om sina tankar och förklarar varje steg som utförs. Detta sker för att ta reda på vad deltagaren verkligen tycker och tänker när denne utför uppgifterna [27]. Följande punkter 3.1.1 till 3.1.3 beskriver intervjuernas struktur. För att läsa frågorna utförligt hänvisas till bilaga 1.

3.2.1 Inledande frågor

Intervjun inleds med frågor om deltagarens ålder, huvudsysselsättning och i vilken stad deltagaren är bosatt i. Deltagaren tillfrågas även om erfarenhet av webben. Efter de inledande frågorna tillfrågas deltagaren om sina vanor på webben och i vilka syften deltagaren använder webben. Deltagarens svar används bland annat till att förbereda de praktiska uppgifterna så att de anpassas specifikt för deltagaren.

(15)

3.2.2 Praktiska uppgifter

I intervjuns mellersta del genomförs x antal användartester genom ett antal praktiska uppgifter på webben. De initiala uppgifterna är utformade med de fem webbplatserna Skatteverket, Centrala Studiestödsnämnden, Sydsvenskan, Skånetrafiken och IKEA. Valet av webbplatserna baseras på Statistiska Centralbyråns tabell som redovisar i vilka syften och på vilka webbplatser som individer använder webben [6]. Uppgifterna modifieras sedan för att anpassas till deltagarens intressen och vanor på webben. När vi som utför intervjun upplever att deltagaren skulle dra fördel av att utföra en annan uppgift än den ursprungliga uppgiften så kan det ske att deltagaren blir tilldelad en annan uppgift men med samma syfte.

3.2.3 Avslutande frågor

När de praktiska uppgifterna är utförda berättar deltagaren om sina upplevelser och de eventuella problem som de stött på genom uppgifterna. Detta är för att deltagaren eventuellt upplevt problem som denne inte nämnt i utförandet genom metoden “tänka högt”. Deltagaren blir tillfrågad om denne använder några hjälpmedel på webben och får då möjlighet att lyfta dessa. Detta görs för att se om befintliga hjälpmedel kompenserar för de behov som eventuellt inte uppfylls genom de befintliga riktlinjerna WCAG 2.0.

3.3 Innehållsanalys

I studien genomförs också en innehållsanalys där befintliga riktlinjer WCAG 2.0 granskas för att se hur dessa möter behoven för kognitiv tillgänglighet. Riktlinjerna jämförs med behov som tagits fram i resultatet från kvalitativa undersökningar och samtidigt med resultat från projektet Begripsam [28] som drivs av Dyslexiförbundet FMLS, Riksförbundet FUB samt Autism- och Aspergerförbundet med målet att utveckla kunskap och arbetsformer som ska utgöra en plattform för att kunna förbättra kognitiv tillgänglighet. Begripsam [28] bidrar till denna studie med material från sin tidigare undersökning. Det externa materialet används i denna studie vid granskning av riktlinjerna WCAG 2.0. Resultatet från denna studie adderas med resultatet från Begripsam [28] och för att sedan belysa de gemensamma delarna från respektive undersökning. Ansvariga i projektet är även en del av snöbollsurvalet vid kontakt med personer för deltagande i kvalitativa intervjuer.

3.4 Metoddiskussion

Generellt för samtliga vetenskapliga studier, inklusive denna, är att författaren behöver fatta ett antal metodologiska beslut som styr studiens riktning. Skulle besluten fattas annorlunda skulle även studiens utfall och riktning se annorlunda ut. Därför är det av största vikt att konstant bibehålla en metodologisk medvetenhet och konsekvent underbygga de beslut som tas. Skulle denna studie genomföras med hjälp av kvantitativa metoder skulle därför troligtvis resultatet bli annorlunda. Utan studiens kvalitativa aspekter skulle det vara svårt att nå fram till deltagarens upplevelser av det potentiella problemet - vilket i stort är grunden i hela uppsatsen. Att nå fram till intentioner, känslor och upplevelser är de kvalitativa intervjuernas styrka [26, s. 56].

Den kvalitativa intervjudesignen är fördelaktig då det finns en möjlighet att anpassa frågorna och frågornas ordning utefter den specifika intervjusituationen [26, s. 40], [25]. Intervjuaren har en möjlighet att komma nära sin respondent samtidigt som intervjuerna ofta ger ett brett och fylligt material [29, s. 413], [26, s. 36]. Kvalitativ data är mindre exakt men mer detaljerad än den data som samlas in genom exempelvis enkäter eller annan kvantitativ metod [30].

Ytterligare kritik som är värd att lyfta i sammanhanget rör antalet deltagare samt hur dessa nås. Om ytterligare problematisering sker i urvalsprocessen stärks studiens generaliserbarhet [31, s. 56]. Denna tankegång är även applicerbar gällande antalet deltagare. Fler deltagare hade bidragit till fler

(16)

upplevelser som varit användbar i studiens analyserande del - vilket även detta skulle stärka studiens generaliserbarhet. På grund av denna studies storlek och dess tidsutrymme kan dessa tankar dock främst fungera som råd och uppmaningar till vidare forskning. Bekvämlighetsurvalet till den kvalitativa intervjuundersökningen beror mestadels på problematik i insamlingen av tillräckligt antal deltagare. På grund av ämnets känsliga natur där det innebär att kontakta människor i syftet att forska på deras funktionsnedsättning finns ytterligare problematik vid sökandet efter deltagare. Även inom ett ämne utan känslig natur kan det vara svårt att hitta deltagare för en undersökning.

4 Empiri

Avsnittet redovisar studiens empiriska del genom att först redovisa de kognitiva behov som hittats i den kvalitativa intervjuundersökningen. Vidare redovisas granskningen av WCAG 2.0 genom att ställa upp behov och riktlinjerna mot varandra för att se att alla behov möts av minst en riktlinje.

4.1 Kognitiva behov

De medverkande i studien har varit sex deltagare varav fyra män och två kvinnor som möter de kriterier som specificerats för deltagande. Samtliga deltagare är bosatta inom Skåne Län och diagnostiserade med minst en kognitiv funktionsnedsättning. I undersökningen representeras behov för personer med Autism, dyslexi och ADHD. Två av deltagarna är diagnostiserade med autistiskt syndrom, tre deltagare är dyslektiker och en person är diagnostiserad med ADHD. Ingen av deltagarna är diagnostiserad med fler än en diagnos. Vissa deltagare genomförde inte alla uppgifter för att de inte förstod eller klarade av uppgifterna eller för att det inte bedömdes nödvändigt för användaren att slutföra vissa uppgifter. Vissa uppgifter anpassades för att det fanns kunskapa om deltagarens egna intressen och anpassningar gjordes bland annat för att få deltagarna att uppskatta uppgifterna samtidigt som användartesterna utfördes i en miljö och på det sätter som de själva är vana vid att använda webben. Uppgifterna anpassades efter deltagarens erfarenhet av webben men liknade de ursprungliga uppgifterna för att hålla samma struktur genom alla intervjuer. De uppgifter som inte avklarats gav inget till studien att använda.

4.1.1 Vanor på webben

Efter intervjuns inledande frågor ställdes frågor om dataanvändning. Se tabellen nedan för en sammanställning av samtliga deltagares dataanvändning och vanor på webben.

Tabell 1: Sammanställt resultat från frågor om dataanvändning.

Fråga Sammanställning av olika svar från samtliga intervjuer

I vilket syfte använder du webben? Läsa nyheter, använda sociala medier, se videoklipp, spela spel.

Hur ofta använder du webben? Samtliga deltagare använder webben minst varje dag.

(17)

Vilka webbplatser besöker du ofta? Webbplatser som nämndes i denna fråga av minst en deltagare:

-

Bloggar

-

Facebook

-

Google Drive

-

Google sökmotor

-

Instagram

-

It’s learning

-

Netflix

-

Nyhetssidor

-

Shoppingsidor

-

Spelhemsidor

-

Sveriges Radio

-

Twitter

-

Wikipedia

-

Youtube

Vad gillar du på webben? Följande nämndes i denna fråga av minst en deltagare:

-

Bloggar

-

Breda sökningar

-

Facebook

-

Gratis spel

-

Hitta enkelt

-

Inga buggar eller problem

-

Lättförståeligt innehåll

-

Rena och professionella hemsidor

-

Sveriges Radio

Vad ogillar du på webben? Följande nämndes i denna fråga av minst en deltagare:

-

Automatisk uppspelning av ljud och film

-

För mycket information och text

-

“Kladdigt” innehåll

-

Onödigt innehåll

-

Ostrukturerat innehåll

-

Popups

-

Reklam

Vilka webbplatser undviker du? Följande webbplatser nämndes av minst en deltagare:

-

Aftonbladet

-

Dreamfilm

-

Expressen

-

Facebook

-

Sweflix

Sammanställning av olika svar från samtliga intervjuer

Fråga

(18)

4.1.2 Praktiska uppgifter

Efter inledande frågor om dataanvändning utförde deltagaren ett antal praktiska uppgifter. Uppgifterna var indelade i fyra olika karaktärer varav uppgift 1 och uppgift 3 båda var av karaktär A. De fyra olika karaktärerna innebar enligt nedan.

A. Söka och hitta information på webben B. Ladda ner information från webben C. Planera en resa via webben

D. Leta fram en specifik produkt via webbutik

Tabell 2: Sammanställning av vilka uppgifter som slutförts och om uppgiften alls har blivit tilldelad deltagaren. I tabellen redovisas x/y där x innebär antal avklarade uppgifter och y innebär antal tilldelade uppgifter.

En av alla deltagare lyckades slutförde alla uppgifter som blivit tilldelade till sig, resterande fem deltagare klarade som mest av tre uppgifter eller hittade fel information innan de gav upp. För att slutföra en uppgift menas att deltagaren förstod uppgiften och hittade rätt svar eller slutförde vad som deltagaren ombads att hitta eller slutföra. Nedan redovisas resultatet för varje uppgift i nyckelord. Nyckelorden berättar hur deltagaren hanterat uppgiften.

Uppgift 1 Söka jobb på Skatteverket

Uppgiften är av karaktär A med sitt syfte att söka och hitta information på webben. Uppgift 1 beskrivs med följande scenario: ”Du vill jobba på Skatteverket och du vill inte flytta ifrån Skåne. Ta reda på Skatteverkets lediga jobb inom Skåne Län”. Ett alternativt scenario togs fram för deltagaren Man 13 år för att det ansågs mer givande att tilldela en uppgift till deltagaren som innebär personligt intresse för deltagaren. Det alternativa scenariot beskrivs enligt följande: ”Du vill leta fram ett videoklipp som visar en intervju med Zlatan och ta reda på hur lång videon är”.

Tabell 3: Utförandet av uppgiften med syftet att söka och hitta information på webben.

Deltagare/ Uppgift A B C D Totalt Man 13 år 2/2 0/0 1/1 0/0 3/3=100% Man 18 år 1/2 1/1 1/1 1/1 4/5=80% Kvinna 25 år 2/2 1/1 0/0 1/1 4/4=100% Man 40 år 0/2 0/1 1/1 1/1 2/5=40% Man 46 år 0/1 0/0 0/0 0/1 0/2=0% Kvinna 50 år 1/2 0/1 0/0 1/1 2/4=50%

Deltagare Utförandet beskrivs med nyckelord Man 13 år Söker - klickar - klarar uppgiften.

Man 18 år Söker - klickar - filtrerar - klarar uppgiften.

Kvinna 25 år Söker - klickar - klickar - filtrerar - klarar uppgiften. Man 40 år Söker - bläddrar - klarar uppgiften.

Man 46 år Söker - hittar fel information - ger upp. Kvinna 50 år Söker - klickar - filtrerar - klarar uppgiften.

(19)

Majoriteten av deltagarna använder nyckelord i sina sökningar för att hitta fram till rätt information. Vid sökningarna väljer deltagarna oftast den första eller den andra länken i listan med sökresultat. Tre av sex deltagare hittade rätt information i en av uppgifterna genom att leta i navigationen och knappar. Övriga tre deltagare hittade inte lika lätt fram till informationen och förväntade sig att informationen skulle finnas på en plats där den inte fanns. Deltagarnas bristande resultat exemplifierar och kan anses strida emot den mänskliga rättighet gällande tillgång till information- och kommunikationstekniker som FN tagit fram [1]. Givetvis är det orimligt att samtliga människor alltid ska kunna få tillgång till exakt all information, men resultatet kan ändå anses vara en indikator på en bristande tillgänglighet. En deltagare lyckades inte med sin uppgift och gav upp. Deltagaren slutförde aldrig uppgiften. Två av sex deltagare valde att gå in direkt på webbplatsen och navigera med hjälp av menyer istället för att söka med nyckelord.

Uppgift 2 Ladda ner blankett från CSN

Uppgiften är av karaktär B med sitt syfte att ladda ner information från webben. Uppgift 2 beskrivs med scenariot ”Du har studerat färdigt på högskolan och ska snart börja betala tillbaka pengar till CSN. Någon har tipsat dig om en blankett hos CSN som heter “Lättläst om att betala tillbaka med nr 6520A. Du ska nu hitta den blanketten och ladda ner den”.

Tabell 4: Utförandet av uppgiften med syftet att ladda ner information från webben

Deltagarna sökte med beskrivande nyckelord för att hitta rätt fil att ladda ner. Sökresultaten visade länkar till fel plats där filen inte återfanns. Många deltagare letade länge och klickade runt på sidan där hälften av deltagarna tillslut gav upp medan en deltagare till slut hittade rätt fil. En annan deltagare slutförde uppgiften genom att direkt hitta blanketten genom sökning på hela filnamnet i Googles sökmotor.

Uppgift 3 Söka och hitta information

Uppgiften är av karaktär A med sitt syfte att söka och hitta information på webben. Uppgift 3 beskrivs med scenariot ”Du har upptäckt ett fel i Sydsvenskans tidning. Du behöver ta kontakt med någon som arbetar hos Sydsvenskan. Ta reda på hur du kan kontakta Sydsvenskans kundservice, finns det ett telefonnummer som du kan ringa?”. Ett alternativt scenario togs fram för deltagaren Man 13 år och beskrivs enligt ”Du ska kolla på en fotbollsmatch som spelas av BK Höllviken nästa vecka. Du vill ta reda på vilket lag de senast spelade mot och hur resultatet från matchen ser ut”.

Deltagare Utförandet beskrivs med nyckelord

Man 13 år Blev ej tilldelad uppgiften eftersom det ansågs ej vara nödvändig. Man 18 år Söker - klickar - sorterar - bläddrar - klickar - klarar uppgiften. Kvinna 25 år Söker - klickar - klickar - klarar uppgiften.

Man 40 år Söker - klickar - klickar - söker - ger upp.

Man 46 år Blev ej tilldelad uppgiften eftersom uppgiften ansågs vara för svår för mannen.

Kvinna 50 år Söker - klickar - klickar - letar - ger upp.

(20)

Tabell 5: Utförandet av uppgiften med syftet att söka och hitta information på webben

Alla deltagare som utförde uppgiften slutförde uppgiften och tog sig fram till rätt information. En av deltagarna gick en annorlunda väg än de andra men fick fram samma resultat. En deltagare uppgav att informationen var otydlig men lyckades trots detta slutföra uppgiften. Detta kan tolkas som att den aktuella webbplatsen med eller utan intention tagit WCAG 2.0 och dess riktlinjer i beaktning.

Uppgift 4 Planera en resa

Uppgiften har syftet att planera en resa via webben och beskrivs med följande scenario: Du ska gå på bröllop i Höganäs lördagen den 7 maj. Planera en resa mellan Malmö Triangeln och Höganäs Stadshuset där du vill vara framme senast kl 12.00 på lördagen den 7 maj. Ta reda på vilken tid du måste åka från station Malmö Triangeln för att hinna till bröllopet i tid.

Tabell 6: Utförandet av uppgiften med syftet att planera en resa via webben

Tre av sex deltagare blev tilldelade denna uppgift för att den ansågs ej vara nödvändig för resterande tre deltagare. Uppgiften skapade mycket missförstånd hos deltagarna och därför prioriterades den bort i övriga undersökningar. De deltagare som blev tilldelade uppgiften slutförde uppgiften med lite hjälp och flera förklaringar. Uppgiften var otydlig och därför valde vi att fokusera mer på övriga uppgifter istället.

Deltagare Utförandet beskrivs med nyckelord

Man 13 år Söker - söker - klickar - letar - hittar rätt information - klarar uppgiften. Man 18 år Söker - klickar - hamnar fel - ger upp.

Kvinna 25 år Söker - söker - klickar - klickar - hittar rätt information - klarar uppgiften. Man 40 år Söker - klickar - hamnar fel - ger upp.

Man 46 år Blev ej tilldelad uppgiften eftersom uppgiften ansågs vara för svår för mannen.

Kvinna 50 år Söker - klickar - filtrerar - hittar rätt information - klarar uppgiften.

Deltagare Utförandet beskrivs med nyckelord

Man 13 år Söker - klickar - fyller i information - klickar - hittar rätt information - klarar uppgiften.

Man 18 år Söker - klickar - fyller i information - klickar - hittar rätt information - klarar uppgiften.

Kvinna 25 år Blev ej tilldelad uppgiften för att det ansågs ej vara nödvändig.

Man 40 år Söker - klickar - söker - missförstår uppgiften - söker - klickar - hittar rätt information - klarar uppgiften.

Man 46 år Blev ej tilldelad uppgiften eftersom uppgiften ansågs vara för svår för mannen.

(21)

Uppgift 5 Använda webbutik

Uppgiften har syftet att leta fram en specifik produkt via webbutik och beskrivs med följande scenario: Du behöver en taklampa men du vill inte lägga för mycket pengar på det. En vän har tipsat dig om att IKEA har en billig taklampa som du inte längre minns namnet på. Ta reda på vad den billigaste taklampan kostar och se vad den heter.

Tabell 7: Utförandet av uppgiften med syftet att leta fram en specifik produkt via webbutik

Fyra av sex deltagare klarade uppgiften. En deltagare blev aldrig tilldelad denna uppgift för att det ansågs ej vara nödvändigt då deltagaren istället fick andra uppgifter som liknade deltagarens vanor på webben. En deltagare slutförde inte uppgiften på rätt sätt på grund av missförstånd av målet med uppgiften. Fyra deltagare slutförde uppgiften genom att lyckas leta fram efterfrågad produkt. Samtliga deltagare som utfört uppgiften sökte på webbplatsens namn och valde att inne på webbplatsen söka med nyckelord för produkten. Fyra deltagare använde en funktion för filtrering för att hitta fram till rätt produkt.

4.1.3 Hjälpmedel

Efter de praktiska uppgifterna nämnde deltagarna att flera webbplatser i uppgifterna har otydlig information och gör det svårt för dem att hitta vad de söker efter. Deltagaren tillfrågades sedan om hjälpmedel. Om deltagaren, använder eller känner till några hjälpmedel som kan användas tillsammans med webben ska deltagaren nämna dessa. Fem av deltagarna använder och/eller känner till olika hjälpmedel som de använder på webben.

Tabell 8: Beskrivning av de hjälpmedel som deltagarna nämner i den kvalitativa intervjuundersökningen. Deltagare Utförandet beskrivs med nyckelord

Man 13 år Blev ej tilldelad uppgiften för att det ansågs ej

nödvändigt.

Man 18 år Söker - klickar - söker - filtrerar - hittar rätt

produkt - klarar uppgiften.

Kvinna 25 år Söker - klickar - klickar - filtrerar - hittar rätt produkt - klarar uppgiften.

Man 40 år Söker - klickar - söker - sorterar - filtrerar -

hittar rätt produkt - klarar uppgiften.

Man 46 år Söker - klickar - bläddrar - missförstår

uppgiften.

Kvinna 50 år Söker - klickar - sorterar - bläddrar - filtrerar - hittar rätt produkt - klarar uppgiften.

Hjälpmedel Beskrivning

Förstoring av text Tre av deltagarna angav att de på olika sätt förstorar text på webben. De upplever att somliga texter har en för liten typsnittsstorlek.

Förslag på text En deltagare angav att ordförslag är ett hjälpmedel som personen använder vid sökningar för att söka rätt och för att undvika felstavningar.

Kortkommandon En deltagare använder kortkommandon på tangentbordet. CTRL+C är ett sådan exempel som används för att kopiera innehåll.

(22)

I tabell 9 redovisas fler hjälpmedel som inte tas upp i intervjuerna men som också finns tillgängliga för att underlätta kognitiva behov [36], [37], [38]:

Tabell 9: Beskrivning av de hjälpmedel som också finns tillgängliga för att underlätta kognitiva behov.

AdBlock Tre deltagare använder AdBlock, ett tilläggsprogram till Google Chrome för att dölja reklam. I en artikel från Resumé [32] som talar om AdBlock skriver författaren att Google efterlyser standarder för annonser som gör konsumenter glada.

Talsyntes Ingen av deltagarna använder talsyntes, men känner till ett

tilläggsprogram för webbläsare som Firefox och Chrome vid namnet Ispeak. Den har samma funktion som en talsyntes, det vill säga att den läser upp det som markeras på skärmen för användaren.

Ghostery Ingen av deltagarna använder Ghostery men känner till

tilläggsprogrammet. Ghostery är ett tilläggsprogram för webbläsaren och ska skydda din integritet och se vem som spårar ditt surfande. Den hjälper en att blockera skript, bilder, föremål m.m. från företag du inte litar på [33].

Röstigenkänning Ingen av deltagarna använder sig av röstigenkänning, men flera av deltagarna har hört talas om det. Det finns flera tjänster som

översätter tal till strukturerad data [34]. Ett exempel är Siri som finns i IOS telefoner och är en personlig assistent som ska hjälpa dig att få saker gjorda genom att du talar om för den vad du vill göra [35].

Hjälpmedel Beskrivning

Hjälpmedel

ALT-texter (skrivs av utvecklare) och gör att bilder som inte kan visas har en förklarande text istället. Detta kan användas av textuppläsare och ska beskriva bilden på ett sätt så att läsaren förstår vad bilden innehåller.

Applikationen Post-it (Fästisar i Windows) fungerar som memolappar för mindre anteckningar. Programmet ZoomText förstorar text och gör den lättare att läsa.

Stavningsstödsprogrammet SiteSeekers. Teckenspråkstolk tolkar text till teckenspråk. Översättningsprogram översätter text.

(23)

5 WCAG 2.0 mot kognitiva behov

Avsnittet redovisar hur WCAG 2.0 möter kognitiva behov. Först redovisas de behov som de kvalitativa intervjuundersökningen har tagit fram gemensamt med projektet Begripsam [39]. Därefter redovisas de behov som tagits fram i den kvalitativa intervjuundersökningen men som inte tas upp i projektet Begripsam.

5.1 Behov gemensamt med projektet Begripsam

De kognitiva behov som presenteras i tabell 10 är de behov som tagits fram i den kvalitativa intervjuundersökningen och som även tagits upp i projektet Begripsam [39]. Riktlinjerna som presenteras i tabell 10 beskrivs mer detaljerat i avsnitt 2.1.

Tabell 10: Riktlinjer och hjälpmedel som möter kognitiva behov samt vilka behov som inte möts av varken riktlinjer eller hjälpmedel. Behoven har tagits fram i vår studie samt i projektet Begripas [40].

5.2 Behov enligt denna studie

De kognitiva behov som presenteras i tabell 11 är de behov som tas fram i intervjuerna och presenterats här i avsnitt 4 men som inte tas upp i projektet Begripsam [39]. Riktlinjerna som presenteras i tabell 11 beskrivs utförligt i avsnitt 2.1.

Tabell 11: Riktlinjer och hjälpmedel som möter kognitiva behov samt vilka behov som inte möts av varken riktlinjer eller hjälpmedel. Behoven har tagits fram i vår studie.

Behov Riktlinje/r som möter behovet Hjälpmedel som möter behovet

Hjälp att stava rätt vid sökningar

11 Stavningsstöd (SiteSeekers).

Känna igen innehåll och struktur/igenkänning av ord

10

-Undvika blinkande eller rörligt innehåll

7

-Undvika störande ljud eller film som spelas upp automatiskt

-

-Uppläsning av text 12 Talsyntes

Undvika popup-rutor - AdBlock

Behov Riktlinje/r som möter behovet Hjälpmedel som möter behovet

Enkla sökningar med nyckelord

-

-Förstoring av text 9 ZoomText

Kortkommandon 5 Tangentbord

Mycket radavstånd -

(24)

6 Analys

I följande avsnitt diskuteras och analyseras uppsatsens inhämtade empiri gentemot uppsatsens teoretiska ramverk. Resultatet från de kognitiva intervjuerna analyseras och bearbetas genom diskussion. Vidare analyseras granskningen av riktlinjerna gentemot resultatet från intervjuerna.

6.1 Behov som ska mötas för kognitiv tillgänglighet

Med resultatet från uppsatsens undersökning och tillsammans med Begripsam [39] är det en rimlig tolkning att användare med kognitiv funktionsnedsättning är i behov av ytterliggare hjälp med att stava orden rätt vid sökningar men som också ger förslag på olika ord. För kognitiv tillgänglighet önskar användarna att innehållet har en koppling med det de söker efter. Innehållet får inte blinka eller röra sig eftersom det anses vara jobbigt och irriterande för användaren. Detta kan kopplas till det Davies et al. [19] beskriver i sin undersökning - framsteg gällande grafik och design kan fungera hämmande för personer med kognitiva funktionshinder. Popuprutor anses också vara jobbigt och irriterande för användaren. Det får inte heller vara störande ljud eller film som spelas upp automatiskt. Stöd för talsyntes där man kan markera text som sedan läses upp är också ett behov som användarna från vår egna undersökning och Begripsam [39] vill ha. Behov som inte togs upp av Begripsam [39] men som togs upp i våra intervjuer var att användarna vill söka enkelt med en eller flera nyckelord för att hitta det information den söker efter. För att göra det ännu lättare för användarna att hitta informationen på webbplatser ska det vara enkelt att filtrera för att snabbt kunna hitta det man söker efter. Texten ska kunna förstoras för att göra det läsbart och kortkommandon ska kunna användas för att underlätta sökandet. Vidare har studien visat att användare föredrar radavstånd och “luft” mellan texter.

6.2 Behov som inte möts av WCAG 2.0

WCAG 2.0 hanterar de flesta av de behov som tagits fram genom resultatet av de kvalitativa intervjuerna. Majoriteten av alla behov möts genom riktlinjer och/eller med hjälpmedel på webben. Det finns två behov som definierats och som inte bemöts av varken en riktlinje eller ett hjälpmedel. Det första av de två behoven innebär att användare vill söka enkelt med nyckelord som ger fram bästa resultat. Även här kan vi koppla till Davies et al. [19] och deras slutsats att teknikens framsteg i förlängningen kan fungera som en barriär. Sökoptimering är en viktig del för att underlätta sökningar men ingen av riktlinjerna nämner detta och det finns inte heller något hjälpmedel som kompenserar för svåra sökningar. Dock är sökoptimering ett stort fokus bland annat inom affärskultur med strategisk marknadsföring och dylikt. Ett annat behov som lyfts fram är behovet av radavstånd i informationstexter. Användare vill ha radavstånd och luft i texterna för att de enkelt ska läsas. Det finns en riktlinje som säger att information och text ska presenteras på ett enkelt sätt men ingen riktlinje nämner bestämt att texten ska ha radavstånd. Studien visar också på två behov som ingen riktlinje möter men som istället kompenseras med hjälpmedel. Det första behovet innebär att användaren inte vill höra störande ljud eller se film som spelas upp automatiskt. Det andra behovet innebär att användaren inte vill se popup-rutor. Båda dessa behov kompenseras med hjälp av tilläggsprogrammet AdBlock för Google Chrome.

7 Slutsats

Denna studie utgick ifrån en förförståelse om att riktlinjerna WCAG 2.0 inte är tillräckliga och detta bekräftades dessutom i den tidigare forskning som togs fram i litteraturundersökningen. Dock går studiens resultat emot den förförståelse som initierade studien. Uppsatsens resultat visar att riktlinjerna uppfyller behoven tillräckligt bra och över förväntan. De behov som inte möts av riktlinjerna uppfylls då istället med hjälp av olika hjälpmedel. Uppsatsförfattarens påstående i inledningen om att riktlinjerna inte är tillräckliga stämmer därför inte i den utsträckning som först antogs.

(25)

Trots att endast en av sex deltagare i den kvalitativa intervjuundersökningen slutförde alla praktiska uppgifter så kan det inte bevisas att detta resultat beror på kognitiv funktionsnedsättning hos deltagarna. För att kunna säga att detta specifikt gäller för kognitiva behov bör det utföras intervjuer med en kontrollgrupp som består av deltagare utan kognitiv funktionsnedsättning. En jämförelse mellan personer med en kognitiv funktionsnedsättning och personer som inte har en kognitiv funktionsnedsättning hade visat på eventuella skillnader och/eller likheter. Flera deltagare i de kvalitativa intervjuerna uppger att de använder webben för sociala medier och för att spela spel. Om de praktiska uppgifterna med användartester även innebar uppgifter som utförs på sociala medier och/eller vid datorspel på webben kunde mer kvalitativ data tagits fram angående användarnas behov. Bland annat hade studien då kunnat redovisa kognitiva behov med fokus på social interaktion på webben.

Genom uppsatsen diskuteras och redovisas riktlinjer för tillgänglighet, men dessa är enbart riktlinjer och inga regler eller lagar. Det är alltså inte tvunget att följa riktlinjerna även om det är starkt rekommenderat. Flesta utvecklare vill antagligen göra sin produkt och sitt innehåll tillgängligt för att användare ska kunna ta in information och interagera med de utvecklade produkten. Viktigt att nämna är att riktlinjer för tillgänglighet inte kan inte lösa alla designproblem. Utvecklare bör utgå från riktlinjerna men också anpassa dem till sin egen specifika kontext och en eventuellt specifik målgrupp. Det är antagligen också sant att saker som underlättar för en grupp människor ofta samtidigt löser problem för en annan grupp människor.

7.1 Förslag till vidare forskning

Webbplatsen webbriktlinjer.se är en mer utvecklad guide som pekar direkt på riktlinjerna WCAG 2.0. En ytterst relevant vidare forskning inom detta ämne vore att studera webbriktlinjer.se på liknande sätt som denna studie granskar WCAG 2.0.

I en annan studie vore det intressant att undersöka hur många av webbutvecklare idag som använder och faktiskt bryr sig om att följa riktlinjerna för tillgänglighet. Är riktlinjerna tillräckligt tillgängliga för sina tänkta användare? Dock har jag som uppsatsförfattare upptäckt under arbetets gång att kognitiv tillgänglighet blir alltmer uppmärksammat och webben blir varje dag mer tillgänglig tack vare många människors fina intresse i tillgänglighet och webben för ett allt större fokus på användaren.

(26)

8 Referenser

[1] Sveriges Riksdag (2013). Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/bristande-tillganglighet-som-en-form-av_H101AU8 [2016-02-10]

[2] Funka (2015). Statistik


http://www.funka.com/Design-for-alla/Tillganglighet/Statistik/ [2016-04-06] [3] Statisiska Centralbyrån (2015) Situationen på arbetsmarknaden för personer med

funktionsnedsättning 2015

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/AM0503_2015A01_BR_AM78BR1601.pdf [2016-05-17] [4] World Wide Web Consortium (2012). Web Content Accessibility Guidelines 2.0

https://www.w3.org/WAI/intro/wcag.php [2016-02-06] [5] Statistiska Centralbyrån (2015). IT bland individer 2015

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/

Levnadsforhallanden/IT-bland-individer/15269/15276/Behallare-for-Press/396127/ [2016-05-09] [6] Statistiska Centralbyrån (2006). IT-statistik - Två av tre män surfar dagligen

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/

Levnadsforhallanden/IT-bland-individer/15269/15276/Behallare-for-Press/IT-statistik---Privatpersoners-anvandning-av-datorer-och-Internet-2006/ [2016-05- 11]

[7] Vårdguiden (2013). Funktionsnedsättning. Region Skåne

http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Funktionsnedsattning/ [2016-04-06] [8] Hjälpmedelsinstitutet (2016). Stöd till elever med kognitiv funktionsnedsättning

http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-i-skolan/kognitiv-funktionsnedsattning/ [2016-04- 06] [9] World Wide Web Consortium (2016). Accessibility

https://www.w3.org/standards/webdesign/accessibility [2016-02-06]

[10] FN-förbundet (2015). Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

(ICRPD)

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/karnkonventionerna/ konventionen-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning1/ [2016-05-09]

[11] FUB - För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (2014). Bra kognitiv tillgänglighet http://www.fub.se/klippan/bra-kognitiv-tillganglighet [2016-05-10]

[12] Funka (2013). Begripsam – Funka fokuserar på kognitiv tillgänglighet

http://www.funka.com/vara-uppdrag/forskning-och-innovation/arkiv---forskningsuppdrag2/ begripsam--funka-fokuserar-pa-kognitiv-tillganglighet/ [2016-05-10]

[13] Föreningen för kognitivt stöd (2016). Grafiska symboler 


http://fks.org.se/pa-gang/bildsymboler-for-manga-fler/ [2016-04-06] [14] Swedish Standards Institute (2016). Grafiska symboler

http://www.sis.se/terminologi-och-dokumentation/grafiska-symboler/allm%C3%A4nt/sis-tk- 493 [2016-04-06]

[15] Boman, I. L. (2011). Ny teknik för personer med kognitiva funktionshinder

http://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i- praxis/ 2011/TA-nr-5/ [2016-05-10]

[16] Gibson (2007). Enabling an Accessible Web 2.0

http://www.w3c.it/talks/2008/wsb08inclusion/k1-gibson.pdf [2016-08-11] [17] Kelly et al. (2007). Accessibility 2.0: People, Policies and Processes

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.537.5141&rep=rep1&type=pdf [2016-08-11]

[18] Ellis, K. & Kent, M. (2011). Disability and New Media

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=Ov-rAgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=WCAG+2.0 %2B+Accessibility+Web+2.0&ots=wlHqcxKv_M&sig=mKme_5oWXSgp1G25MsA9nwgaooE&red ir_esc=y#v=onepage&q=WCAG%202.0%2B%20Accessibility%20Web%202.0&f=false [2016-08-11]

(27)

[19] Davies et al. (2015). An Interface to Support Independent Use of Facebook by People With

Intellectual Disability


http://www.aaiddjournals.org/doi/pdf/10.1352/1934-9556-53.1.30 [2016-08-11]

[20] Hu, R. & Feng, J. H. (2015). Investigating Information Search by People with Cognitive

Disabilities. ACM Transactions on Accessible Computing. 


DOI: http://dx.doi.org/10.1145/2729981

[21] Borg et al. (2015). Accessibility to electronic communication for people with cognitive disabilities: a

systematic search and review of empirical evidence


http://link.springer.com.proxy.mah.se/article/10.1007/s10209-014-0351-6#Sec1 [2016-08-11] [22] Brajnik et al. (2010). Testability and Validity of WCAG 2.0: The Expertise Effect

https://users.dimi.uniud.it/~giorgio.brajnik/papers/wcag-assets-2010.pdf [2016-08-11] [23] ISO (2012). ISO/IEC 40500:2012

http://www.iso.org/iso/iso_catalogue/catalogue_tc/catalogue_detail.htm?csnumber=58625 [2016-05-05]

[24] Hedin, A. & Martin, C. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod: med tonvikt på intervju. Digitala Vetenskapliga Arkivet

[25] Kihlgren, J (2014). Olika typer av intervjuer

https://www.ledarna.se/Chefsguider/chefen- som-rekryterare1/intervjun/olika-typer-av-intervjuer/ [2016-05-16]

[26] Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber. [27] Nielsen J. (2012). Thinking Aloud: The #1 Usability Tool. Nielsen Norman Group

[28] Arvsfonden (2015). Begripsam - ett projekt om kognitiv tillgänglighet

http://www.arvsfonden.se/projekt/begripsam-ett-projekt-om-kognitiv-tillganglighet [2016-04-06] [29] Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

[30] Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. 3e upplagan. Studentlitteratur Lund.

[31] Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

[32] Andersson, B. (2016). Google-chefen: Förståeligt att folk använder adblockers. Resumé. http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/05/11/google-chefen-forstaeligt-att-folk-anvander-adblockers/ [2016-05-11]

[33] Ghostery (2016).

https://www.ghostery.com/ [2016-05-11]

[34] PC för alla (2015). Facebook satsar på röstigenkänning

http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.603692/facebook-satsar-pa-rostigenkanning [2016-05-16] [35] Apple (2016). Att använda Siri på Iphone, iPad och Ipod touch

https://support.apple.com/sv-se/HT204389 [2016-05-16] [36] Synskadades Riksförbund SRF (2015). Internet 


http://www.srf.nu/leva-som- synskadad/att-lasa/internet/ [2016-05-17] [37] Low Vision International LVI (2016). Programvara för PC

http://www.lvi.se/produkter/programvara/for-pc [2016-05-17] [38] SiteSeekers (2011). Hur fungerar SiteSeekers stavningsstöd?

http://www.siteseeker.se/sv/kunskapsdatabas/faq/introduktion/hur-fungerar-stavningsstodet-/ [2016-06-17]

[39] Arvsfonden (2015). Begripsam - ett projekt om kognitiv tillgänglighet

http://www.arvsfonden.se/projekt/begripsam-ett-projekt-om-kognitiv-tillganglighet [2016-04- 06]

(28)

9 Bilagor

Avsnittet redovisar uppsatsens tillhörande bilagor. Först presenteras intervjufrågorna som ställs i den kvalitativa intervjuundersökningen. Vidare redovisas en bild på symbolen för kognitiv tillgänglighet.

9.1 Intervjufrågor

Före intervjun startar tillfrågas deltagaren om intervjun får spelas in och deltagaren får förklarat att önskan om inspelning beror på att det ger en högre kvalitet i den insamlade datan. När deltagaren sedan tillåter eller inte tillåter inspelning inleds intervjun med följande frågor.

Inledande frågor

- Vad heter du? - I vilken stad bor du?

- Vad har du för huvudsysselsättning? - Äger du en smartphone?

- Anser du dig vara en erfaren webbanvändare?

Frågor om dataanvändning

- När (i vilka syften) använder du webben? - Hur ofta använder du webben?

- Vilka webbplatser använder/besöker du ofta?

- Kan du nämna en webbplats som du tycker om att besöka? Varför? - Kan du nämna en webbplats som du inte tycker om att besöka? Varför? - Upplever du några problem på webben? Vilka?

- Undviker du några webbplatser? Varför?

Praktiska uppgifter med start vid Googles sökmotor

För varje uppgift ska respondenten tänka högt och själv välja sitt tillvägagångssätt för att slutföra uppgifter. Vid varje uppgift ska respondenten starta vid Googles sökmotor.

1) Du vill jobba på Skatteverket och du vill inte flytta ifrån Skåne. Ta reda på lediga jobb hos Skatteverket och filtrera bort jobb som inte ligger i Skåne Län.

2) Du har studerat färdigt på högskolan och ska snart börja betala tillbaka pengar till CSN. Någon har tipsat dig om en blankett hos CSN som heter “Lättläst om att betala tillbaka (nr 6520A)”. Du ska nu hitta den blanketten och ladda hem den.

3) Du har upptäckt ett fel i Sydsvenskans tidning. Du behöver ta kontakt med någon som arbetar på Sydsvenskan. Ta reda på hur du kan kontakta Sydsvenskans kundservice, finns det ett telefonnummer som du kan ringa?

4) Du ska på bröllop i Höganäs lördagen den 7 maj. Planera en resa mellan Malmö Triangeln och Höganäs Stadshuset där du vill vara framme senast kl 12.00 på lördagen den 7 maj. När behöver du åka från Triangeln för att hinna dit i tid?

5) Du behöver en taklampa men du vill inte lägga för mycket pengar på det, en vän har tipsat dig om att IKEA har en billig taklampa som du inte längre minns namnet på. Ta reda på vad den billigaste taklampan kostar och se vad den heter.

Avslutande frågor

-

Upplevde du några problem med uppgifterna? Vilka problem? Har du förslag på vad som skulle underlätta problemen?

-

Använder du hjälpmedel på webben? Funktioner för lättläst? Någon app som underlättar saker? Vilka använder du?

(29)

-

Vill du vara anonym?

Figure

Tabell 3: Utförandet av uppgiften med syftet att söka och hitta information på webben
Tabell 4: Utförandet av uppgiften med syftet att ladda ner information från webben
Tabell 6: Utförandet av uppgiften med syftet att planera en resa via webben
Tabell 7: Utförandet av uppgiften med syftet att leta fram en specifik produkt via webbutik
+3

References

Related documents

Att skapa förståelse leder till bättre inlärning än att bara säga svaret, och återkoppling har visat sig vara mer tideffektivt än att bara läsa in kunskap (Balda & Rock

I det här kapitlet presenteras hur deltagarna berättar om förutsättningar de har eller behöver för att arbeta med kognitiv tillgänglighet i marknadsföring och kommunikation och

Objekt som på något sätt för situationen är märkliga kan få en observatör eller kamrat att tro att det som pågår är låtsaslek även när detta inte är fallet...

Rapporten sammanfattar på ett enkelt sätt vetenskapligt utvärderade åtgärder för ökad tillgänglighet till elektronisk kommunikation för personer med

Valet av byggnadsdelar har skett med hänsyn till dess befintlighet i stationsmiljöer, dess betydelse ur en person med funktions nedsättnings perspektiv (resultat från

Förhörsledaren som genomgått utbildningen om denna kognitiva förhörsmetod kan då på ett bättre sätt hjälpa den hörde att få fram mycket mer information än om man tillämpade

”elektriskt driven rullstol för inom- eller utomhusbruk”.. Måtten för allmänna offentliga hygienutrymmen som framtogs vid handikappforskningen i Göteborg användes sedan

Kvinnan i intervju 1 har den oturen att hon inte kan öppna sig för sin terapeut hon har svårt att känna förtroende till henne och känner att deras samarbete är dåligt.. Detta