• No results found

Elever med bosniska som modersmål, svenska som andra språk och tyska som språkval

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Elever med bosniska som modersmål, svenska som andra språk och tyska som språkval"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

10 poäng

Bosniska ► Svenska ►Tyska

Elever med bosniska som modersmål,

svenska som andra språk och tyska som språkval

Pupils that have Bosnian as mother language, Swedish as their

second language and German as their third selection language

Amela Hodzic och Sanela Karabegovic

Lärarexamen 180 poäng Examinator: Kent

Adelmann Tyska

Höstterminen 2005 Handledare: Birgitta

(2)
(3)

Sammandrag

Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt

djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid

inlärningen av det tyska språket.

(4)
(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 7 2 Syfte ... 8 2.1 Frågeställningar ... 8 3 Teoretisk bakgrund ... 9 3.1 Teoretiska begrepp ... 9 3.2 Kort historik ... 10 3.3 Modersmål ... 11

3.4 Faktorer som påverkar barnets språkutveckling ... 12

3.5 Tvåspråkighetens effekter – för-och nackdelar ... 12

3.6 Tvåspråkighet i skolan Lpo 94 ... 13

3.7 Språkutveckling i fokus ... 14

4 Metod och material ... 16

4.1 Urval ... 16

4.2 Kvalitativ lärarintervju ... 16

4.3 Elevenkäter ... 17

4.4 Djupintervjuer med två elever ... 18

5 Resultatredovisning ... 19

5.1 Lärarintervjuerna ... 19

5.1.1 Beskrivning av de intervjuade lärarna ... 19

5.1.2 Intervjuresultat ... 19 5.2 Enkäterna ... 22 5.2.1 Urval av eleverna ... 22 5.2.2 Enkätresultat ... 23 5.3 Sammanfattning av elevprofiler ... 25 5.4 Djupintervjuerna ... 26 5.4.1 Djupintervjuresultat ... 26 6 Diskussion ... 29

6.1 Vilket språk använder dessa elever sig mest av vid inlärningen av det tredje språket? ... 29

6.2 Från vilket språk får de här eleverna mest hjälp vid olika inlärningsmoment i det tredje språket? ... 30

6.3 Slutsatser ... 32 7 Metoddiskussion ... 34 Zusammenfassung ... 36 Referenser ... 39 Bilaga 1 ... 40 Bilaga 2 ... 41

(6)
(7)

1 Inledning

Det viktigaste man som förälder ger till sina barn är trygghet och kärlek. Det tros vara så att de två begreppen i sin tur skapar en framtida identitet för barnet samt förstärker barnets förmåga att ta emot och använda sig av modersmålets kunskapsupplevelser. Redan i de tidiga åren anses det vara viktigt att barnen får trygghet från sina föräldrar, för att därefter kunna ta emot språket samt forma det. Kunskaper i modersmålet tros inte innebära enbart förmåga att kommunicera, utan även föräldrarnas kultur. För de två går hand i hand.

Familjens språk, kultur och traditioner bör inte ersättas av andra språk. Tyvärr upplevs det alltför ofta att vissa familjer inte har möjlighet att bevara sitt språk och föra det vidare.

En del har kanske fått flytta till ett annat land med ett nytt språk och en ny kultur, medan andra kanske inte förstår hur viktigt deras modersmål är.

Vi anser att modersmålsundervisningen är väsentlig för uppbyggnad och fortsatt utveckling av andraspråket men vi vet inte hur mycket arbete som krävs för individens inlärning av andra moderna språk och vad som styr och möjliggör denna inlärning. En hypotes som vi ställer upp är att barnets trygghet i modersmålet påverkar inte bara andraspråksutvecklingen utan även inlärningen av ytterligare språk. Elever med bosniska som modersmål får inte bara svårigheter i svenska som andraspråk, utan det får även konsekvenser för inlärningen av moderna språk, om de saknar grundläggande kunskaper i såväl sitt första- som sitt andraspråk.

Med detta som utgångspunkt har vi i vårt arbete tittat närmare på arbetsprocessen i inlärningen av ett tredjespråk, det vill säga tyska när man har bosniska som sitt

modersmål och svenska som sitt andraspråk. Vi har valt just det här ämnet med tanke på att vi båda två har samma bakgrund, bosniska som modersmål, där vi har en relativt bra grund och tyska som tredjespråk, bortsett från engelska.

(8)

2 Syfte

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk går till väga när de lär sig ett tredjespråk, det vill säga tyska. Enligt oss är detta arbete viktigt och betydelsefullt i vår framtida yrkesroll, eftersom den svenska skolan är alltmer mångkulturell. Vårt mål med detta arbete är att underlätta åtminstone en aning för alla språklärare hur elever med annat modersmål än svenska tänker och resonerar vid inlärningen av ett nytt språk.

2.1 Frågeställningar

1. Vilket språk använder dessa elever sig mest av vid inlärningen av det tredje språket?

2. Från vilket språk får de här eleverna mest hjälp vid olika inlärningsmoment i det tredje språket?

(9)

3 Teoretisk bakgrund

I detta avsnitt kommer vi att belysa första- och andraspråkets betydelse vid inlärningen av andra språk, från våra studier i den aktuella litteraturen. För att göra

litteraturgenomgången så översiktlig som möjligt har vi valt att dela in avsnittet i mindre rubriker, som var för sig behandlar olika aspekter inom det område som vi undersöker och som har stor betydelse för vårt examensarbete.

3.1 Teoretiska begrepp

Före vår redogörelse om elever som har bosniska som modersmål, svenska som

andraspråk och tyska som tredjespråk, är det viktigt för oss att klargöra några begrepp. I definitionerna följer vi begrepp från Skutnabb – Kangas (1986, 1981).

Förstaspråk: Det språk man lär sig först eller som man kan bäst.

Det behöver inte nödvändigvits vara modersmålet som är förstaspråket. Det språk som man räknar och drömmer på räknas ofta som en persons

förstaspråk. En person kan dock ha två förstaspråk, det vill säga vara tvåspråkig.

Modersmål: Det språk som man har lärt sig först och som man identifierar sig med1. Elever som talar ett annat språk än svenska i hemmet är berättigade

till modersmålsundervisning.

Andraspråk: Det språk som man lär sig efter att ett första språk har etablerats. Man lär sig ofta ett andraspråk i det land där språket talas, till exempel: svenska i Sverige.

Svenska som andraspråk: Elever som inte har svenska som modersmål är berättigade till svenska som andraspråk om skolan anser att eleven behöver det.

(10)

Moderna språk: De språk man lär sig i skolan i hemlandet. Man befinner sig alltså inte i landet där språket talas. Exempel är tyska i Sverige. Enligt Skutnabb – Kangas verkar engelskan ha någon slags särställning i Sverige, det räknas nästan som ett andraspråk här.

Tvåspråkighet: Tvåspråkig är den som har en möjlighet att fungera på två (eller flera) språk, antigen i enspråkiga eller tvåspråkiga samfund i enlighet med de sociokulturella krav på en individs kommunikativa och kognitiva kompetens som dessa samfund och individen själv ställer på samma nivå som infödda talare, samt en möjlighet att identifiera sig positivt med båda (eller alla) språkgrupperna (och kulturerna) eller del av den.2

Halvspråkighet: Skutnabb – Kangas (1981), tar upp följande definitioner av halvspråkighet:

språkfärdigheterna är bristfälliga i både finska och svenska (Pinomaa 1974a, 122)

ett halvt behärskande av svenskan och ett halvt behärskande av modersmålet (Hansegård, 1972, 128)

kan varken sitt modersmål eller svenska bra (Schwarz 1973, 4)3

3.2 Kort historik

Fram till andra världskriget var Sverige ett relativt homogent samhälle beträffande etnisk tillhörighet, religion, traditioner och språk. Efterfrågan på arbetskraft började under 1950-talet vilket ledde till en bestående hög arbetskraftsinvandring 4. Men den största invandringen noterades 1994, då 83 000 personer kom till Sverige. Det stora antalet flyktingar från det forna Jugoslavien gjorde att andelen invandrande européer blev stor. Och med denna grupp ökade även efterfrågan på modersmålsundervisning för att underlätta inlärningen av ett andraspråk, där fokus framför allt sattes på svenskan.

2 Skutnabb – Kangas (1981) s 93 3 Skutnabb – Kangas (1981) s 261 4 Soydan (1984)

(11)

Modersmålsundervisningens historia börjar redan under 1960- talet då det i vissa kommuner först nu blev möjligt att få modersmålsundervisning. Men detta var frivilligt från kommunernas sida. Först nästan 20 år senare börjar modersmålsundervisning få fäste och bli en skyldighet 5. Även i samhället tog man under denna tid avstånd ifrån den assimilationspolitik som hade dominerat tidigare. Det betonades att etniska, religiösa och språkliga minoriteters möjligheter att bevara och utveckla sin kulturella identitet borde främjas. Och när vi talar om kulturell identitet, talar vi om modersmålet också. 6

3.3 Modersmål

En viktig aspekt som underlättar modersmålsundervisningens genombrott är att vissa forskare, t ex Lena Huss (1996), tror att elever som lär sig att behärska och har en stadig grund i modersmålet har lättare att acceptera och ta in andraspråket.7 Hultinger –

Wallentin (1996) förklarar att modersmålsundervisningen är viktig i de tidiga åldrarna, och att detta får effekter på andraspråksinlärningen.8

Om eleven inte klarar av modersmålet, påverkas även kommunikationsförmågan, vilket kan medföra att även det sociala livet påverkas. Detta i sin tur påverkar hur pass tryggt barnet är i sig självt och vilken självkänsla det har. Enligt språkforskaren Lena Huss (1996) kan den positiva självbilden främjas om skolan erbjuder

modersmålsundervisning. Det är även viktigt att tänka på att modersmålet är ett

minoritetsspråk här i Sverige och att modersmålsundervisning hjälper till att bevara och utveckla modersmålet även utanför hemmet.

Enström och Holmegaard har flera gånger påvisat att det finns invandrarbarn med ihåligt och bristande ordförråd i sitt eget modersmål. Dessa barn har, enligt dem, stora svårigheter i den svenska undervisningen. I Lärarboken 2 (1993) nämns att det ovan nämnda kan bero på hur långt barnen har hunnit i sin begreppsbildning på modersmålet, och att en bra grund i modersmålet är av avgörande betydelse för deras inlärning av ord och begrepp på svenska.9 Komplikationer kan uppstå i språkutvecklingen i andra

5 Roth (1998) 6 Soydan (1984) 7 http://modersmal.skolutveckling.se 8 Hultinger – Wallentin (1996) s 195 9 Enström – Holmegaard (1993) s 166

(12)

moderna språk då eleven varken behärskar eller kan vända sig till modersmålet eller till andraspråket när de lär sig ett tredjespråk.

3.4 Faktorer som påverkar barnets språkutveckling

En persons inlärning av andra språk kan påverkas av olika faktorer. Viberg (1987) anser att psykologiska faktorer har stor betydelse för inlärningen av andra språk. Dessa delas upp i kognitiva och affektiva faktorer. Allmän intelligens och språkbegåvning hör till de kognitiva faktorerna. Intelligensnivån har stor betydelse för läsning och språktest. Av språkbegåvning kan man ha nytta i klassrummet, även när det gäller inlärning i den miljö där språket talas. Till de affektiva faktorerna hör till exempel självuppfattning, hämning, personlighet, motivation och attityder. Vid inlärning av andra språk är det viktigt att skapa ett tryggt klimat kring sig. 10

Klassrummets sociala atomsfär påverkar inlärningsmöjligheterna, dvs. hur relationen är mellan elever och mellan lärare och elever, skriver Lundahl (1998).11

Forskare hävdar enligt Lundahl att elevens motivation och vilka attityder han/hon har är av stor betydelse vid inlärningen av andra språk. Det som krävs för effektiv inlärning är barnets positiva tankar och ett gott förhållande till målspråket. Viberg (1987) menar att andraspråksinlärningen i naturlig miljö styrs av sociala och socialpsykologiska faktorer. Om barnet tillhör en språkgrupp som är dominant kulturellt och ekonomiskt gentemot det språk som ska läras in kan inlärningen bli försvårad. Även vilken förebild man har, påverkar målspråket.12

3.5 Tvåspråkighetens effekter – för-och nackdelar

För- och nackdelarna med tvåspråkighet har diskuterats i flera sammanhang. Arnberg menar att en tvåspråkig person har fler möjligheter med att arbeta i andra länder och komma i kontakt med människor från andra kulturer än vad en enspråkig person har. Det har forskats mycket kring tvåspråkighetens inverkan på olika förmågor. Det finns

10 Viberg (1987) 11 Lundahl (1998) 12 Viberg (1987)

(13)

forskningsresultat som visar att tvåspråkiga personer i jämförelse med enspråkiga har fördelar när det gäller den kognitiva utvecklingen. Tvåspråkigheten kan leda till en större och djupare språkförståelse, samtidigt som växlingen mellan språken leder till att man utvecklar ett flexibelt tänkande.

Det anses vara väldigt berikande och utvecklande på många sätt att komma i kontakt med två kulturer, vilket oftast är en anledning till att många föräldrar väljer att fostra sina barn tvåspråkigt.13

De nackdelar som har diskuterats om tvåspråkighet handlar om att tvåspråkigheten kan vara negativ för en individs känslomässiga och intellektuella utveckling. Enligt Svensson visar studier att man inte har tagit hänsyn till sociala och ekonomiska

förhållanden när barnen valdes ut till ovan nämnda undersökningen.14 Senare forskning

visar dock på tvåspråkighetens positiva effekter på den intellektuella förmågan. Dessa undersökningar var bättre utformade och man såg till att de barn som medverkat i undersökningen hade haft liknande sociala bakgrunder.15

Svensson anser att tvåspråkigheten för med sig fler fördelar än nackdelar och tar upp ett antal områden där tvåspråkiga barn har presterat bättre än enspråkiga. Hon menar att den intellektuella utvecklingen hos barnet gynnas av tvåspråkigheten.16 En nackdel med

tvåspråkighet kan vara att barnet känner en förvirring över att ha två språk. Detta tar Arnberg inte så allvarligt på, då hon menar att denna förvirring oftast är kortvarig.17

3.6 Tvåspråkighet i skolan Lpo 94

Skolans viktigaste uppgift är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, ska skolan främja

förståelse för andra människor och bidra till elevernas harmoniska utveckling.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och den skall ha sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, erfarenheter, språk och kunskaper. Språk, lärande och identitetsutveckling hör ihop. Läraren har ett stort ansvar när det gäller att stödja alla elever i deras språk- och kommunikationsutveckling. Skolan ska bidra till att

13 Arnberg (1988) 14 Svensson (1998) 15 Arnberg (1988) 16 Svensson (1998) 17 Arnberg (1988)

(14)

eleverna utvecklar ett rikt språk. Ett av målen är att alla elever efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket så att de kan lyssna och läsa aktivt samt uttrycka sina tankar i tal och skrift. Varje elev har rätt till undervisning som utvecklar förmågan att kommunicera. Denna typ av undervisning leder till att tilltron till den språkliga förmågan ökar.18

3.7 Språkutveckling i fokus

Åhlander (2004) skriver i sitt examensarbete om Elever med annat modersmål än svenska och engelska, samt deras attityder till andra språk. En omständighet som man måste ta hänsyn till är att de flesta eleverna inte kan få hjälp med andra språk till exempel engelska, tyska i hemmet. Även läromedel kan ge elever med ett annat modersmål problem i undervisningen av andra språk. Den grammatik som presenteras tar upp sådana språkligheter som läromedelsförfattarna tror utgör problem för svenska elever.19

Men hur fungerar detta för elever som inte har svenska som modersmål? skriver Åhlander.20

Här knyter vi an till Gerhard Neuner i Fremdsprache Deutsch (1999/1), en forskare i Tyskland som har kommit fram till att elever i andra länder väljer engelska framför tyska som språkval. I sin redogörelse ger Neuner förslag till hur undervisningen i tyska skulle kunna förknippas med undervisningen i engelska så att de två skulle kunna löpa parallellt med varandra.

På detta sätt skulle eleverna kanske inte föredra det engelska språket framför det tyska om undervisningen i tyska var lika effektivt utformad och uppbyggd efter tillgängliga kunskaper i engelska, det första språkvalet.

Med detta menas att den som lär sig ett nytt språk självklart tar hänsyn till språkliga element, verktyg som han/hon sparat i huvudet. På det sättet aktiverar den lärande alla inlärningserfarenheter från inlärningsprocessen från andra moderna språk. När man utgår ifrån inlärningskonstellationen tyska efter engelska lönar det sig alltså att vid specifika uppgifter och övningar betrakta inlärningsmotståndet och processerna ur den

18 Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (1994) 19 Åhlander (2004)

(15)

lärandes perspektiv. Sen kan det övervägas vad som sker i den lärandes huvud, och hur hon/han går till väga vid inlärningen av det nya stoffet. Det bör även tas hänsyn till vilka processer som äger rum i hans/hennes huvud.21

Elever som lär sig tyska som ett modernt språk är i allmänhet inga barn längre utan ungdomar, det vill säga unga vuxna som koncentrerar sig mer på den kognitiva delen vid inlärningen. Medveten inlärning betyder att vara självaktiv i inlärningsprocessen, det vill säga tänka efter, analysera, jämföra, bilda hypoteser, diskutera resultat osv. Om den lärande i andraspråksundervisningen använder sig av modersmålet när han/hon lär sig nya ord, upprepas det även vid inlärningen av ett annat språk.22 Neuner (1999) påpekar också att det är viktigt vid ordinlärning i ett nytt språk att inte lära in nya glosor genom att rabbla dem utan sätta in dem i ett sammanhang. Det är bra med en alfabetiskt ordnad lista med ord och deras betydelse på tyska och i detta fall engelska, men det kan lika gärna vara svenska, där vi kan hitta gemensamma drag i de två språken. Det ska helst vara ordlistor som är orienterade efter ett specifikt tema i målspråket, i det här fallet tyska.23

21 Fremdsprache Deutsch s 15-17 22 Fremdsprache Deutsch s 16 23 Fremdsprache Deutsch s 17

(16)

4 Metod och material

Om vi ville ha svar på frågor som till exempel var, hur och vilka skillnader skulle vi använda oss av en kvantativ undersökning. Men vi ville tolka och förstå olika individers upplevelser och därför menade vi att en kvalitativ undersökning skulle vara ett bra alternativ för vårt arbete.

Den kvalitativa metoden ger möjlighet att utröna, upptäcka, förstå och lista ut

beskaffenheten eller egenskapen hos någonting.24 Detta var ett betydelsefullt argument

för vår studie, eftersom vi ville fokusera på tysklärarens och invandrarelevens perspektiv. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att undersöka djupare samtal, förstå och beskriva dem i vår analys.

4.1 Urval

Under höstterminen 2005 besökte vi en grundskola, år 7-9, som ligger i södra Sverige och är 50 år gammal. Enheten 7-9 har drygt 500 elever fördelade på 18 klasser. I verksamheten finns ca 40 lärare fördelade på fyra arbetslag. Det är en mångkulturell skola med elever från flera olika länder. Vi hade inte tidigare besökt den här skolan och det enda krav vi hade i vårt urval var att det skulle vara en skola som har stor erfarenhet av att arbeta med barn som har bosniska som modersmål, svenska som andraspråk och tyska som sitt språkval.

4.2 Kvalitativ lärarintervju

Vi har valt att intervjua alla tre tysklärare som jobbade på skolan. Våra intervjufrågor finns i slutet av vårt examensarbete som bilaga 1. Vi valde att ställa samma frågor till alla. Frågorna formulerades dels utifrån litteraturen, dels utifrån vårt intresse.

Intervjuerna var cirka 30 minuter långa.

(17)

I början hade vi bestämt att intervjuerna skulle äga rum på lärarnas skola. På ett sätt var det bra att ha valt deras arbetsplats som intervjuplats. De intervjuade var mindre nervösa och slappnade av mycket lättare. Det var viktigt för oss att den intervjuade kände sig trygg i miljön. Intervjuplatsen var lämplig ur trygghetsperspektivet men det kanske inte var ostört nog. Telefonen kanske ringde någon gång eller någon lärare gick förbi. Liknande exempel tar Trost (1993) upp i Kvalitativa intervjuer.25

Vi frågade våra informanter om de gav sin tillåtelse till att vi spelade in på band. Vi upplyste dem även om att vi var de enda som skulle lyssna på de inspelade intervjuerna och att de kunde vara anonyma i vår studie. Alla tre var av samma mening att det fanns nackdelar med bandspelare och dessutom skulle vi förlora vissa detaljer, nämligen mimik och gester, vilket är vanligt vid bandspelning. Intervjun strukturerades på det sättet att vi båda två var närvarande under intervjuns gång. Under själva intervjun ställde en av oss frågor till den enskilde läraren, medan den andra antecknade allt som togs upp under intervjun. Vi har sammanställt alla intervjusvar utifrån våra

anteckningar. Om vi hade sammanställt vår resultatanalys utifrån en bandspelare hade vi säkerligen fått en utförligare information kring våra frågeställningar från våra

informanter. Eftersom vårt material skulle vara så fylligt som möjligt var det viktigt för oss som intervjuare att försöka få informanten att utveckla sina svar. Vid varje intervju fick den intervjuade läraren alltid berätta lite om sig själv.

4.3 Elevenkäter

Våra enkätfrågor delades ut efter skoltid till tre grupper, från år 7 till år 9. Varje grupp omfattade ca 4 elever med bosniska som modersmål i tyskundervisningen. Den konstruerade enkäten presenteras som bilaga 2 i slutet av vårt examensarbete. Vi bad aktuella mentorer ta kontakt med föräldrarna och fråga om deras tillåtelse med ett skriftligt brev, tydligt formulerat på bosniska, innan vi delade ut våra skriftliga enkäter. Enkäten bestod av 6 frågor, där eleven kunde skriva ner sina egna reflektioner och tankar kring varje fråga.

Vi tror att resultatet blir mer givande på det här sättet än ifall det hade varit en enkät med ja- eller nej-frågor, eftersom vi anser att vid kryssfrågor med ja- eller nej-alternativ

(18)

får eleven ingen möjlighet att reflektera och tänka efter frågans innebörd, vilket vi fann viktigt. Även här bestämde vi oss för den kvalitativa undersökningen, eftersom vi inriktade oss på elevers upplevelser samt reflektioner över undervisningen i målspråket.

4.4 Djupintervjuer med två elever

Med utgångspunkt från svaren i den skriftliga enkäten ställde två elever frivilligt upp på vår djupintervju. Vi inriktade oss även på mindre detaljer som var viktiga för vår analys, nämligen könsfördelning, hur länge de var bosatta i Sverige och hur länge de hade läst tyska som språkval, haft svenska i undervisningen och bosniska som modersmål. Intervjun fokuserade på de olika delmomenten inom tyskundervisningen.

Djupintervjuerna genomfördes på eftermiddagen och de baserades på relativt öppna frågor, eftersom vi ville få så uttömmande och personliga svar som möjligt. Vi använde oss som bas av samma frågor som i den skriftliga enkäten. Den övergripande

frågeställningen löd:

Varför har du valt att läsa tyska som språkval?

Denna frågeställning hade vi dock utvecklat med de fyra övriga frågorna för att vi inte skulle missa någon viktig aspekt (se bilaga 2). Intervjuerna flöt på bra och våra frågor fungerade som ett stöd för att föra samtalet vidare. Under intervjun förde vi anteckningar som sedan sammanställdes till en löpande text. Om vi å andra sidan hade använt oss av en bandspelare som hjälpmedel under intervjuns gång, så hade vi fått mer information till vår resultatanalys och även sluppit känna enorm press på oss att hinna med våra anteckningar som innehöll mycket information.

(19)

5 Resultatredovisning

Vi kommer i detta avsnitt att så objektivt som möjligt presentera det material som vi samlat in med hjälp av de tre utförda studierna. Vi väljer att indela resultatet i tre huvudkategorier: Lärarintervjuerna, Enkäterna och Djupintervjuerna med eleverna.

5.1 Lärarintervjuerna

De lärare vi intervjuat är Margit, Anna och Emma och alla namn är naturligtvis fingerade.

5.1.1 Beskrivning av de intervjuade lärarna

Margit, den mest erfarna i urvalsgruppen, har jobbat mycket utomlands, bland annat i Frankrike, Tyskland och England. Hon har 10 års arbetserfarenhet på Volvo och 11 år som språklärare i tyska, franska och engelska.

Anna, 30+, har 5 års erfarenhet som språklärare i tyska och engelska. Emma, 20+, har 1 års erfarenhet som lärare i tyska och svenska.

5.1.2 Intervjuresultat

Fråga 1: Hur viktig är modersmålsundervisningen för vidare utveckling av andra språk, anser du?

Då vi intervjuade de tre tysklärarna var de alla eniga om att modersmålsundervisningen är viktig för vidare utveckling av andra språk. Margit menade att elever som behärskar sitt modersmål väl har lättare att tillägna sig svenska och andra språk men påpekade även att det fortfarande är en väldigt omstridd fråga. Anna däremot menade att modersmålet inte har någon betydelse i tyskundervisningen, eftersom det är svenska som gäller, medan Emma tar upp att svenska och tyska är lika i meningsbyggnaden

(20)

överhuvudtaget. Hon är även av samma mening som Anna att det är en stor fördel om man har den svenska grammatiken i bakgrunden.

Utifrån svaren på fråga 1 kan man konstatera att andraspråksutvecklingen, det vill säga språkkunskaperna i svenska, anses av informanterna vara av stor vikt vid inlärningen av det tyska språket hos elever med bosnisk bakgrund.

Fråga 2: Hur tror du att elever med bosniska som modersmål, och svenska som andra språk, tar till sig ett tredje språk, tyska?

Som svar på fråga 2 berättar Margit att hon har erfarenhet av elever med bosniska som modersmål och enligt henne lärde sig de eleverna med bra grund i det svenska språket lättare det tyska språket. Anna säger att de flesta bosniska elever är väldigt begåvade samt flitiga och har lätt att ta till sig ett nytt språk. Ibland har de svårt att ta emot

instruktioner om det svenska språket inte räcker till, menar hon. Margit lägger till att när man kan ett språk ska det inte vara svårt att lära sig fler. Och även när eleven har

förståelse för grammatiska moment, ordbildning, språkstammar klarar den lättare av att ta till sig andra språk. Anna tar upp att elever med bosniska som modersmål kan vara långsamma ibland, vilket inte innebär att de inte kan hitta rätt koppling mellan bosniska och svenska. Emma kommenterar att vistelsen i Sverige här är en betydelsefull

bakgrundsfaktor. Det finns säkert de som lär sig lättare, säger hon.

Fråga 3: Från vilket språk tror du att eleverna utgår när de lär sig tyska? Motivera.

På fråga 3 är Anna och Emma eniga om att elever med bosniska som modersmål utgår ifrån svenska när de lär sig tyska i undervisningen. Anna har upplevt i sin undervisning att de även med lätthet kan använda sig av engelska liksom andra elever. Hon menar här att hon inte har märkt om de här eleverna går tillbaka till sitt modersmål. Emma däremot upplever att hennes elever gärna kommenterar på modersmålet då instruktionen på svenska inte uppfattas korrekt av dem. Margit upplever att när hennes elever pratar tyska eller svenska, så drar de många paralleller mellan de två språken. Hon tror även att elever med bra kunskaper i svenska har lättare att lära sig det tyska språket.

(21)

Svenskundervisningen är jätteviktig, om man ska lära sig andra språk. Svenska är en bas, om eleven inte förstår undervisningen, kan den inte utveckla sig, menar hon.

Fråga 4: När en tysklärare använder sig av olika arbetssätt i undervisningen, till vilket språk kopplas automatiskt elevernas tänkande?

På fråga 4 hävdar Margit att vid textbearbetning av olika slag och arbete med

grammatiken beror elevernas koppling mellan modersmålet och tredjespråket på deras kunskaper i det andraspråket, svenska. Anna och Emma anser att de här eleverna kopplar tyska till svenska och instämmer med Margit när det handlar om grammatiska moment i undervisningen och säger att om man förklarar på svenska så förstår de sammanhanget direkt på tyska. Vad gäller den muntliga interaktionen på tyska i undervisningen så tror både Anna och Emma att dessa elever använder sig mycket av sitt modersmål när de träffar sina kompisar från hemlandet. Emma tillägger här att de möjligtvis jämför grammatiken med förstaspråket, beroende på hur väl de behärskar det.

Fråga 5: Vilka inlärningsmoment, till exempel ordinlärning, grammatiska regler, översättning, visar sig mest besvärliga respektive minst besvärliga för elever med bosniska som modersmål?

På fråga 5 menar Margit att vid översättning till tyska måste bosniska elever kunna nyanser i det svenska språket för att kunna översätta rätt till tyska. Margit berättar att kommunikation och dialoger inte utgör några större bekymmer för de här eleverna. Direkta översättningar, det vill säga fraser från svenska till tyska, är nog svårare för dem. Anna instämmer här men påpekar att det dock kan förekomma i hennes undervisning att en elev översätter utan svårigheter om den har goda kunskaper i svenska. Anna anser att grammatiken är mest besvärlig, där hon tar upp ett konkret exempel om verb. Om eleven inte vet vad ett verb, predikat är, har den svårare att lära sig ett nytt språk, som tyska. Emma berättar för oss att hon har elever som inte

behärskar grammatiken i engelska heller och då blir det så i tyska också. Personligheten är en avgörande faktor, om man har lätt för språk, menar Emma.

(22)

Slutligen kan vi tillägga att alla tre tysklärarna var eniga om att bristande baskunskaper i grammatiken var det mest problematiska för elever med bosniska som modersmål i tyskundervisningen, men att dialogövningar och ordinlärning inte utgjorde några problem.

5.2 Enkäterna

Efter att vi intervjuat tre tysklärare, började vi vår skriftliga enkät med frivilliga elever som valde att besvara våra frågor på svenska. Efter tabellen, där vi presenterar vårt urval av eleverna, visas de frågor som vi ställde till dem.

5.2.1 Urval av eleverna

De elever som vi intervjuat var måna om att ange sina egna namn. Tabellen visar även ojämn könsfördelning, eftersom det fanns fler tjejer med bosniska som modersmål i fransk-grupperna.

Namn Kön Årskurs Bosatt i

Sverige Läst modersmål sedan Läst svenska sedan Läst tyska sedan

Almina K 9 6år aldrig sedan åk

4 Åk 1 Benjamin M 9 född aldrig åk 1 Åk 6 Kenan M 9 13år 3 mån åk 1 Åk 6 Armin M 9 12år sedan åk 6 åk 1 Åk 6 Emir M 8 12 år sedan åk 6 åk 1 Åk 6 Alen M 8 13 år sedan åk 6 åk 1 Åk 6 Rijad M 8 13 år sedan åk 6 åk 1 Åk 6 Lejla K 8 6 år sedan åk 6 åk 3 Åk 1 Mirza M 8 13 år sedan åk 6 åk 1 Åk 6 Kerim M 7 13 år sedan åk 6 åk 1 Åk 6 Nerma K 7 född sedan åk 6 åk 1 Åk 6

(23)

5.2.2 Enkätresultat

Fråga 1: Varför har du valt att läsa tyska som språkval?

Efter att vi summerat elevernas svar på fråga 1 kunde vi se varför bosniska elever valde tyska som språkval. Fyra av eleverna har valt tyska för att tyska är kul och även ett stort språk. Två av dem har tillbringat flera år i Tyskland och behärskar det tyska språket lika väl som det svenska, men de saknar å andra sidan grundläggande kunskaper i sitt

modersmål. Tre av eleverna har släktingar i tysktalande länder och vill därför lära sig språket. Två av eleverna har valt tyska, eftersom det lockade mer än franska. Två av dem var uppvuxna i södra Sverige och valde tyska för att föräldrarna hade påverkat deras spåkval. Den ena av dem hade en pappa som jobbade i Tyskland. Sen har vi en elev som valde tyska, eftersom han hade kompisar som gjorde samma val. Två av eleverna semestrar ofta i Tyskland när de åker till Bosnien och därför tyckte de att det var bra om de kunde tyska.

Fråga 2: När du lär dig tyska, vilket språk använder du dig mest av, ditt modersmål eller svenska? Motivera i så fall varför du tycker det.

På fråga 2 svarade våra elever, som hade bott i Sverige sedan 13 år tillbaka att de använder sig av svenska vid inlärningen av tyska i undervisningen, eftersom det då blir lättare för dem att förstå tyska satser. De övriga menar att det beror på vilken bakgrund man har i sin svenska. Det avgör den vidare utvecklingen i andra språk, speciellt vid textläsning och lärarens förklaring av grammatiska regler. Dock finns det elever som blandar modersmålet och andraspråket vid inlärningen av tredjespråket. Dessa elever har svårt att vända sig till något av de två språken, eftersom de saknar grundläggande kunskaper i båda.

Vi har lagt märke till en elev som svarade nonchalant på fråga 2, vi citerar:

Jag bor ju här, inte i Bosnien. För den här eleven är det självklart att han vänder sig till andraspråket, eftersom han lär sig det tyska språket i en svensk skola.

(24)

Fråga 3: När du inte kan ett ord eller inte förstår en hel sats på tyska, till vilket språk vänder du dig när du skall hitta en lämplig lösning?

På fråga 3 svarade sju av eleverna att de vänder sig till svenska när de inte förstår en sats på tyska. En av de sju menade att svenska har blivit en rutin i undervisningen. En annan förlitar sig på den svenska ordboken. En elevkommentar var att det blir lättare att förstå en tysk sats om man går tillbaka till svenskan och två andra påpekar att de gärna ber läraren om hjälp och då får de automatiskt förklaringen på svenska. De elever som hade bott under en längre period i Sverige menade att det kan variera, beroende på vad man lärde sig i undervisningen samt vilka grammatiska regler som förekom i tyska satser. Två av ovan nämnda elever tog upp engelskan, där de menade att när de inte förstår en sats på tyska så går de tillbaka till sina kunskaper i engelska.

Meningsbyggnaden blir lättare för dem att förstå, eftersom de känner igen den från engelskan. En elev svarade dock att man kan vända sig omedvetet till bosniska.

Fråga 4: När din tysklärare förklarar olika grammatiska regler, från vilket språk får du mest hjälp, ditt modersmål eller svenska? Motivera varför.

På fråga 4 svarade de flesta av eleverna att de får mest hjälp från svenskan, eftersom det finns likheter i de här två språken, tyska och svenska. En berättade för oss att han var den ende bosniske eleven i tyskundervisningen och att läraren förklarade allt på

svenska. En elev svarade att hon koncentrerade sig enbart på tyskan, eftersom det tyska språket anses som hennes förstaspråk. Hon menar att hon inte behärskar det svenska språket och sitt modersmål lika väl som hon behärskar sitt förstaspråk. Två elever berättade att det varierade till vilket språk de vänder sig eftersom det berodde på vad man lärde sig i grammatikavsnittet samt vilka likheter de kunde känna igen i de två språken. En elev anger att vid adjektivböjning utgår hon från sitt modersmål, eftersom hon känner igen regeln där. Två elever tar upp liknande exempel vid ordinlärning. De menar att de i vissa fall utgår från sitt modersmål när de lär sig nya ord på tyska som de även hittar i bosniska, att det heter Tepih på bosniska och Teppich på tyska.

(25)

Fråga 5: Vad tycker du är svårast för dig, som har bosniska som modersmål, när du lär dig tyska i skolan?

På fråga 5 anser de flesta att inga moment i tyska utgör några större problem för dem utan de klarar sig ändå i undervisningen. En del påpekar att grammatiken är det mest besvärliga i tyskan, eftersom den är klurig ibland, men de nämner också att även

svenska elever kan stöta på samma problem. Något som vi tyckte var bra är att de hittar roliga jämförelser mellan tyska och andra ämnen som matte, där de menar att

matteuppgifter är roligast när de är svårast att lösa, liksom komplikationer i den tyska grammatiken. Något annat som vi kan ta upp här är att vi hade en elev som inte kunde förklara på svenska hur hon gick till väga när hon satte korrekt ändelse på adjektiv, verb, men hon visste att hon kunde det.

5.2.3 Sammanfattning av elevprofiler

Två av våra intervjuade elever behärskar det tyska språket lika väl som det svenska språket, eftersom de har tillbringat de första skolåren i Tyskland och därefter fortsatte sin skolgång i Sverige. Här är det viktigt att nämna att de båda saknar grundläggande kunskaper i sitt modersmål, (det vill säga bosniska), eftersom de aldrig har läst sitt modersmål i skolan. De här två eleverna har svårt att hitta lämpliga förklaringar då grammatiken tas upp i tyskundervisningen, eftersom tyska anses som deras förstaspråk. Elever som använder sig av svenska vid inlärningen av tyska i undervisningen har en relativt bättre grund i sitt andraspråk än i sitt modersmål och därför blir det lättare för dem att förstå tyska satser, eftersom svenska och tyska har en liknande

meningsbyggnad. Dessa elever har hela sin skolgång från Sverige och pratar

modersmålet med sina föräldrar samt kompisar och kan därför anses vara tvåspråkiga. Ovan nämnda elever förlitar sig alltså på sina kunskaper i andraspråket när de lär sig ett tredjespråk.

Vi har även stött på elever i vår enkätundersökning som blandar modersmålet och andraspråket vid inlärningen av tyska. Dessa elever klarar sig rätt så bra i

tyskundervisningen då de kan vända sig till både modersmålet och andraspråket beroende vilket sammanhang i undervisningen det rör sig om. De här eleverna kommenterar gärna svårigheter som uppstår i språkundervisningen på modersmålet,

(26)

eftersom de förstår dem bättre då. Vad gäller grammatiken utgår den här typen av elever från sitt modersmål, när de känner igen en grammatisk regel. Vid ordinlärning plockar de ord från sitt modersmål och sitt andraspråk när de lär sig nya ord beroende på vilka ord som är lika i uppbyggnaden.

Två av våra intervjuade elever utmärker sig i vår enkätundersökning när de talar om för oss att när de inte förstår en tysk sats hittar de en bra lösning i det engelska språket. Med detta menas att de här två eleverna lättare förstår den tyska satsen när de känner igen den från engelskan. Hos de här eleverna är det svenska språket starkare än modersmålet.

5.3 Djupintervjuerna

Efter att vi utfört vår enkät med utvalda elever, ställde två av dem upp till djupintervju. Djupintervjuerna baserades på fem öppna frågor, där vi främst satte fokus på den första som talade om för oss varför de här två eleverna valde tyska som språkval.

Här nedan kommer vi att göra ett sammandrag av de svar vi fick från Almina och Benjamin (se tabellen s 21).

5.3.1 Djupintervjuresultat

De elever som vi djupintervjuat har frivilligt ställt upp på våra frågor. Valet av eleverna kanske inte var representativt för vår undersökning, eftersom varken Benjamin eller Almina har haft modersmålsundervisning. Hade vi själva kunnat välja ut två elever till vår djupintervju så hade vi nog valt en elev med bristande språkkunskaper i

andraspråket och en elev med bristande språkkunskaper i modersmålet. Då hade vi kunnat se vilka skillnader i språkutvecklingen som uppstår mellan elever som har en bättre grund i modersmålet än i andraspråket och elever som har en bättre grund i andraspråket än i modersmålet.

Benjamin är född i Sverige och hans familj har kommit som arbetskraft på 80-talet till Sverige, vilket innebär att den här eleven kan vara tvåspråkig. Almina däremot är uppvuxen i Tyskland, där hon även har tillbringat de första skolåren och därefter fortsatt sin skolgång i Sverige, vilket innebär att Almina behärskar det tyska språket lika väl

(27)

som det svenska, men saknar grunder i sitt modersmål, bosniska. Båda eleverna går i årskurs 9 och har aldrig läst sitt modersmål i den svenska skolan.

På fråga 1 svarar Benjamin att han hela tiden bara har haft svenska i undervisningen, inget modersmål. Trots detta säger han att det talas bosniska hemma. Benjamin nämner att han valde tyska för att det är kul samt att det tyska språket är stort i hans ögon och många talar det. När vi sedan frågade om han visste var det tyska språket talades, tvekade han. Efter ett tag sa han Schweiz, Luxemburg. Vi frågade även om hans föräldrar hade någon påverkan i hans val av språk. Då togs det upp att hans föräldrar också ville att han skulle läsa tyska för att de tycker att språket är stort. Även när de reser till Bosnien brukar de alltid rasta i Tyskland för att handla och då är det viktigt att kunna tyska. Almina berättar för oss att hon har bott i Tyskland i 6 år och kan språket väl. Hon har även halvtyska kusiner i familjen som bor i Tyskland. Hon hälsar på dem flera gånger om året eftersom hon är uppväxt där.

På fråga 2 svarar Benjamin att många ord i tyskan liknar de svenska orden fast det finns även likheter med bosniska, beroende på vilket sammanhang det handlar om. Han var lite tveksam så han gav oss ett konkret exempel: Ich habe einen Hund!, här liknar det mer svenska, menar Benjamin och påpekar att Hund heter precis likadant i det svenska språket samt att hela meningsbyggnaden är likartad i båda språken, Jag har en hund. Det andra exemplet löd: Du hast ein Auto, och här heter Auto som betyder bil på svenska likadant i bosniska. Meningsbyggnaden är exakt likadan i både bosniska och svenska. Almina menar att det är svenska som gäller för henne, eftersom det är lättare att koppla det svenska språket till tyskan än till bosniskan. Med tanke på att hon föddes i Bosnien och tillbringade de första skolåren i Tyskland och därefter kom till Sverige för att lära sig ytterligare ett nytt språk, känner hon en splittring och även att det kan uppstå komplikationer i hennes språkkunskaper och språkutveckling. Almina blandar bosniska och svenska i hemmet och vad det beror på kunde hon inte svara på.

I fråga 3 får vi reda på att Benjamin inte vänder sig till något språk utan det bara kommer upp i huvudet, säger han. Efter en kort betänketid resonerade han på det sättet att han ändå kanske vänder sig till svenskan. Under intervjuns gång började det snöa ute och då ville vi testa honom plötsligt genom att säga es schneit draussen, det vill säga det snöar ute, och när vi frågade honom om han kunde tänka till lite och tala om för oss vilket språk han automatiskt vänder sig till, för att få en översättning av ovan nämnda fras, svarade han svenska.

(28)

Det hade kanske varit annorlunda om han bodde i Bosnien, menar Benjamin. När vi ställde samma fråga till Almina så svarade hon att svenska har blivit en rutin för henne, eftersom hon väljer det själv och inte har någon vilja att vända sig till sitt modersmål, vilket även var vår uppfattning från hennes sätt att tala. Almina pratar bara svenska med sina kompisar som har samma ursprung som hon.

På fråga 4 var Benjamins svar att han går till svenskan när tyskläraren förklarar olika grammatiska regler, eftersom han inte känner igen dem i bosniskan samt för att han aldrig läst sitt modersmål i skolan. Almina förlitar sig mer på sina kunskaper i tyska, eftersom hon varken kan grammatiska regler i bosniska eller i svenska. Här ger vi ett konkret exempel som hon har upplevt i tyskundervisningen, ein neues Hemd, det vill säga en ny tröja. När tyskläraren frågar Almina hur hon förklarar adjektivböjningen i frasen ovan, så kan hon inte hitta ett lämpligt svar. För henne är det självklart.

I fråga 5 delar Benjamin med sig att han inte har några svårigheter alls när han lär sig tyska, eftersom han kan svenska väl. Almina svarar att hon känner på sig att hon klarar sig lika bra i tyskundervisningen som hennes klasskamrater med goda grammatiska kunskaper, eftersom hon ändå förstår allt.

(29)

6 Diskussion och slutsatser

6.1 Vilket språk använder dessa elever sig mest av vid inlärningen av det tredje språket?

Det vi kan få fram av våra lärarintervjuer är att de flesta lärarna tror att elever med bosnisk bakgrund lättare kan ta till sig ett nytt språk om de har grundläggande

språkkunskaper i svenska. Innan vi började med vår undersökning var vi av annan åsikt. Vi var övertygade om att det var modersmålsundervisningen som skulle underlätta för dessa barn inför mötet med ett nytt språk. Å andra sidan, om vår undersökning gjorts på Komvux, bland vuxna elever med bosnisk bakgrund, så hade våra tankar troligen bekräftats, eftersom våra enkätfrågor hade besvarats av elever med ett redan etablerat modersmål. I så fall hade vår resultatanalys sett annorlunda ut.

Om eleven däremot har en bristande bakgrund i sitt modersmål och i sitt andraspråk, uppstår komplikationer i språkutvecklingen även när de lär sig andra språk, eftersom han/hon varken kan vända sig till modersmålet eller till andraspråket. I vår

enkätundersökning har vi stött på en del elever som varken behärskar sitt modersmål eller sitt andraspråk väl. Dessa elever har betydligt svårare att ta till sig ett tredjespråk. En bidragande faktor som påverkar utvecklingen av ett nytt språk hos dessa elever är deras positiva tankar, intresse för målspråket samt mycket stöd från lärarens sida. Vi anser att just de här eleverna är halvspråkiga, eftersom de saknar språklig grund både i modersmålet och i andraspråket.

Vi har även stött på elever i vår undersökning som har en bättre grund i andraspråket än modersmålet. Dessa elever ser det svenska språket som sitt förstaspråk, eftersom de använder sig av sina kunskaper från svenskan vid inlärningen av ett tredjespråk, i det här fallet tyska. Dessa barn har hela sin skolgång från Sverige och använder sig av det svenska språket både i skolan och utanför medan modersmålet talas enbart inom familjen.

Hos Almina som djupintervjuades, ser vi att hennes språkkunskaper varken räcker till i hennes modersmål eller i andraspråket i tyskundervisningen. I det här fallet handlar det om en elev som redan behärskar det tyska språket väl och har tillbringat de första

(30)

tyskundervisningen, eftersom det tyska språket anses som hennes förstaspråk. Allt detta utgör språkliga svårigheter i hennes modersmål och hennes andraspråk. Det finns enligt vårt förmenande tydliga tecken på ett trygghetsproblem hos Almina i utvecklingen av andra språk, eftersom kunskapstryggheten är otillräcklig i bosniska och svenska.

Alminas fall är väldigt specifikt med tanke på att hon anser att tredjespråket är det språk som hon behärskar bäst.

Lundahl (1998) tar upp att det är av stor betydelse att skapa ett tryggt klimat kring sig i klassrummet, eftersom dess sociala atomsfär påverkar elevens inlärningsmöjligheter. Han menar att även relationen mellan eleven och läraren här är en betydelsefull

bakgrundsfaktor. Viberg (1987) tar upp att motivationen och individens attityder anses som en avgörande faktor vid inlärningen av ett nytt språk.

Vid många tillfällen i de sammanfattade svaren från vår skriftliga enkät kom det upp att elever med bosniska som modersmål brukar ha stort intresse för det tyska språket, vilket vi håller med om. Kan det vara en traditionsfråga eller är det någon annan faktor som spelar in? Efter andra världskriget har det tyska språket införts som ett språkval i skolundervisningen i forna Jugoslavien. Det ovan nämnda stödjer våra egna tankar kring varför bosniska elever väljer tyska som språkval i den svenska skolan. En annan faktor som påpekas i enkätundersökningen är att våra intervjuade elever antingen har släktingar i tysktalande länder eller tyckte att det var viktigt att de kunde språket när de reste till Tyskland.

6.2 Från vilket språk får de här eleverna mest hjälp vid olika inlärningsmoment i det tredje språket?

I lärarintervjuerna nämns det att vid inlärningen av grammatiska moment i det tredje språket, tyska, diskuteras språkliga svårigheter gärna på modersmålet bland de här eleverna. Vi anser att så inte behöver vara fallet, utan att det bara är något som man gör naturligt, om elever behärskar sitt modersmål väl. Det skall inte behöva ha någon påverkan på elevens inlärning av grammatiska moment eller ordinlärning. Vi som även har bosniska som modersmål konstaterar att modersmålet talas hemma medan

andraspråket talas både i skolan och utanför. Med detta menar vi att elever med bosniska som modersmål lätt kan bli förvirrade i språkundervisningen när de växlar

(31)

mellan olika språk, dvs. bosniska, svenska, engelska och tyska, eftersom det kan ta en stund för dessa elever innan hjärnan kan vänja sig vid det språk man pratar i situationen. Vi är eniga med lärarna om att grammatiken som inlärningsmoment är det svåraste momentet, där eleverna är av samma åsikt oberoende av om de har ett annat modersmål än svenska eller inte. Vi håller även med lärarna vad det gäller översättningsmomenten i språkundervisningen, där det tas upp att elever från vår undersökning har svårt att hitta en lämplig överföring från den tyska satsen till den svenska. Vi anser att ordföljden i satsen lätt kan bli inkorrekt, eftersom man översätter ord för ord, speciellt i långa satser. Följden blir den att man inte koncentrerar sig på en logisk översättning av den tyska satsen.

En del elever från vår enkätundersökning menar att grammatiska regler som de redan har lärt sig i modersmålet, kan de känna igen vid inlärningen av andra språk. De inlärda grammatiska reglerna från modersmålet använder de som hjälpmedel vid inlärningen av ett nytt språk. Elever som är födda i Sverige använder sig av grammatiska regler som de lärde sig först i sitt andraspråk.

Vi håller lite med Benjamin som djupintervjuades. Han talade om för oss att han inte tänker mycket på olika undervisningsmoment, om det är grammatiska moment eller ordinlärning, utan att det precis som han uttryckte sig, kom upp i huvudet. Det visade sig tydligt under intervjuns gång att Benjamin kunde se en likhet mellan det svenska språket och det tyska, och att han vid ord och uttryck kunde se likheterna i de två språken.

Å andra sidan kunde han se en likhet mellan modersmålet och det tyska språket, där han kunde visa att flera ord i det tyska språket kunde hittas i det svenska språket men även i modersmålet, beroende på vilket sammanhang det handlade om. Benjamin är ett

begåvat, tvåspråkigt barn som aldrig haft undervisning i sitt modersmål men fått en bra grund i hemmet. Vi påpekar att Benjamin hela tiden har haft svenska i undervisningen och alltid känt sig trygg i den. Benjamin kan alltså använda sig av båda språken i vilket sammanhang som helst, både i skolan och utanför.

Något som vi vill ta upp hos elever som behärskar det svenska språket bäst är att de hittar lämpliga förklaringar i svenskan vid olika inlärningsmoment i

grammatikundervisningen. Vi tror inte att elever kanske just i den här åldern är

medvetna om inlärningsprocessen av ett nytt språk. Något annat som kan påverka vissa sammanhang i språkundervisningen kan vara hur stort intresse för målspråket eleven har.

(32)

I Fremdsprache Deutsch 1999/1 påpekar Neuner att den lärande har en central roll vid all inlärning av ett nytt språk. Eleven bör vara självmedveten samt aktiv i

inlärningsprocessen, det vill säga, tänka efter, analysera, jämföra, bilda hypoteser samt diskutera resultat. Neuner menar att om eleven i undervisningen använder sig av modersmålet vid ordinlärning, upprepas det även vid inlärningen av ett nytt språk. Två elever i vår enkätundersökning påpekar att de utgår ifrån sitt modersmål när de lär sig nya ord på tyska om de hittar likheter med orden från modersmålet, att matta på svenska heter Teppich på tyska och tepih på bosniska, där det finns likheten mellan bosniska och tyska. Det ovan sagda utmärker även tvåspråkiga elever med relativt bra grund både i sitt modersmål och i sitt andraspråk, när de vid ordinlärning ser likheten mellan andra- och tredjespråket, att lampa på svenska och bosniska heter Lampe på tyska. Här utgår vi från oss själva och tänker på den tid då vi läste tyska som språkval. Oavsett vilka grundläggande kunskaper vi hade i vårt modersmål och andraspråk, var det nog viktigare för oss vid ordinlärning på vilket sätt vi lärde oss de nya orden och inte av lika stor vikt i vilket av de ovan nämnda språken vi hittade kopplingen.

6.3 Slutsatser

I början av vårt arbete ställer vi upp en hypotes där vi påpekar att barnets trygghet i modersmålet påverkar inte bara andraspråksinlärningen utan även inlärningen av ytterligare språk. Elever med bosniska som modersmål får inte bara svårigheter i sitt andraspråk utan även i andra moderna språk, om de saknar grundläggande kunskaper i sitt modersmål och i sitt andraspråk. Det är svårt att diskutera kring de svar vi fick av eleverna på våra enkätfrågor, eftersom de hade olika grunder i modersmålet och i andraspråket. Det visade sig att det svenska språket var det språk som de mest använder sig av vid olika inlärningsmoment i tyskundervisningen, fast vi inledningsvis var av den åsikten att det var modersmålet som skulle vara en avgörande faktor vid inlärningen av tredjespråket.

Vi kan påpeka att vi inte delar lärarnas åsikt om att elever med bosnisk bakgrund bara utgår från det svenska språket vid olika inlärningsmoment i tyskundervisningen. Varken de intervjuade lärarna eller eleverna är medvetna om det i undervisningen. Det är svårt för en tysklärare att upptäcka vilket språk dessa elever använder sig av

(33)

kunna upptäcka deras språksvårigheter vid olika inlärningsmoment i undervisningen. Detta har även bekräftats i lärarintervjuerna, när lärarna var försiktiga i deras svar. De kunde inte riktigt avgöra vilket språk de här eleverna vänder sig till i undervisningen. . Som blivande språklärare och pedagog måste man kunna förstå dessa elevers tänkesätt vid inlärningen av ett nytt språk samt kunna hjälpa dem vidare i

språkutvecklingen där även vi lärare kan utvecklas tillsammans med dem. Vi anser att det är mycket viktigt för alla lärare, inte bara modersmålslärarna, att ha kunskap om tvåspråkighetens innebörd samt därigenom få möjlighet att bättre kunna förstå elever med annat modersmål än svenska. Vi anser även att ett bra arbete med barn med invandrarbakgrund stärker relationen mellan dem. Det är viktigt med en bred kunskapsbas för att hitta olika sätt att samarbeta samt uppnå vårt gemensamma mål, nämligen att var och en av de här eleverna skall kunna utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt.

(34)

7 Metoddiskussion

Vårt sätt att lägga upp arbetet har för oss fungerat ganska bra. Vi anser även att vårt urval av intervjupersoner ledde till intressanta slutsatser. Alla tre lärarna var väl insatta i arbetet med elever som har bosniska som modersmål och hade bra kunskaper. Valet av lärare ledde även till att alla nivågrupper i tyska var representerade, något som vi från början inte hade tänkt på. Det var inga större problem att få tag på lärare som var villiga att ställa upp för våra muntliga frågor. Det enda som vi lade märke till var att de vid frågor där de hade mindre kunskaper tvekade med svaren eftersom de kände att de inte hade så mycket att bidra med. De lärare som intervjuades ställde inte upp på att bli inspelade på band. Därför var det viktigt för oss att vara koncentrerade då vi skrev ner lärarens svar och vi försökte hinna med att vid behov ställa följdfrågor.

Vår undersökning omfattade även elva elever som besvarade vår enkät, och två av dem ställde upp för djupintervjuer. Hade vi haft möjlighet att själva välja ut två elever som var relevanta för vår undersökning, så hade det inte blivit dessa två elever. Djupintervjuerna gav oss naturligtvis ett bra underlag för att kunna dra egna slutsatser dels utifrån litteraturen, dels utifrån egna erfarenheter på samma område. De flesta elever som ingick i vår enkätundersökning hade nått en hög tvåspråkighetsgrad, de kunde tala sitt modersmål och sitt andraspråk flytande, men svenska behärskar de bäst, eftersom de har haft mer kontakt med svenska och kunnat träna detta språk mer. Vad gäller vårt urval av eleverna så hade vi säkerligen fått ett annat fokus på vårt arbete om vi själva hade fått välja vilka elever som skulle vara mest relevanta för vår undersökning. I så fall hade vi valt olika elevgrupper, där vi hade koncentrerat oss på elever med en bra grund i modersmålet, elever med en bättre grund i andraspråket och elever som behärskade modersmålet lika väl som andraspråket. På detta sätt hade vi fått en bredare överblick i vår undersökning, samt mer kunnat jämföra likheter och

skillnader mellan de ovan nämna elevgrupperna.

Under arbetets gång insåg vi att det hade varit intressant att intervjua en

modersmålslärare i bosniska också, men det fanns inte tid till det och det skulle ha inneburit ett alltför omfattande arbete. Att bara intervjua modersmålslärare i bosniska hade gett ett annat fokus på vårt arbete. Det hade även varit av stor betydelse för vår undersökning om vi hade haft tillfälle att intervjua en svensk 2-lärare, eftersom vi anser att den här läraren förstår sig bäst på elever med invandrarbakgrund och har betydligt

(35)

lättare att se vilka språkliga brister dessa elever har i sitt modersmål och i sitt andraspråk.

(36)

Zusammenfassung

Ziel unserer Arbeit war herauszufinden, wie Schüler mit Bosnisch als Muttersprache und Schwedisch als zweite Sprache denken, wenn sie Deutsch lernen. Interessant für uns zu erfahren war, welche Sprache die von uns befragten Schüler automatisch als Hilfe benutzen, wenn sie Deutsch im Unterricht lernen.

In unserer Untersuchung haben wir drei Deutschlehrer mündlich befragt, die große Erfahrung mit Schülern haben, die Bosnisch als Muttersprache haben.Wir machten eine schriftliche Umfrage, die von elf Schülern beantwortet wurde. Mit zwei von uns

ausgewählten Schülern haben wir zusätzlich ausführliche Befragungen durchgeführt. Als Hintergrund für diese Arbeit haben wir relevante und passende Literatur

zusammengesucht und als Hilfe in der Arbeit benutzt.

Unsere Arbeitsmethode hat sehr gut funktioniert. Wir sind der Meinung, dass unsere Wahl der Interviewpersonen zu interessanten Schlussfolgerungen geführt hat. Es gab keine Schwierigkeiten, Lehrerinnen zu finden, die unsere Fragen gerne beantwortet haben. Beim Interview stellten wir allerdings ein kleines Problem fest: wenn die Lehrerinnen keine Kenntnisse über die gestellten Fragen hatten, waren sie in ihren Antworten vorsichtig. Alle drei Lehrerinnen haben unsere Fragen mündlich

beantwortet, weil wir auf diese Weise die Möglichkeit hatten, Zusatzfragen zu stellen. Weiter mussten wir feststellen, dass wir die Lehrerinnen nicht auf Band aufnehmen durften. Deshalb war es wichtig für uns, Notizen zu machen. Die in dieser Arbeit von uns befragten Lehrerinnen sind der Meinung, dass, was den Unterricht in der

Muttersprache betrifft und dessen Bedeutung für die weitere Entwicklung anderer Sprachen, Schüler, die Schwedisch am besten beherrschen, nur die automatische Hilfe in verschiedenen Unterrichtsmomenten im Schwedischen finden können. Sie greifen hier nicht auf die Muttersprache als Hilfe zurück für die weitere Entwicklung der dritten Sprache.

In den Antworten der Schüler haben wir erfahren können, dass die Schüler der gleichen Meinung sind. Eigentlich war es schwierig, relevante Resultate aus den Antworten der Schüler aus unserer Untersuchung zu bekommen, weil die Antworten nicht immer leicht zu verstehen waren. Die meisten Schüler glauben, dass sie

Schwedisch als Hilfe beim Lernen der dritten Sprache, Deutsch, verwenden. Sie meinen, dass sie keine großen Kenntnisse in ihrer Muttersprache haben, weshalb sie

(37)

sich leichter auf Schwedisch im Sprachunterricht verlassen können.Wir wissen

allerdings nicht recht ob diese befragten Schüler ausführlich und wirklich bewusst auf unsere Fragen geantwortet haben. Wir denken, dass es sein könnte, dass die Schüler nicht reif genug sind und ihnen nicht bewusst ist, welche Sprache sie benutzen, Schwedisch oder Bosnisch im Deutschunterricht. Ein Schüler meinte, dass es

Ähnlichkeiten zwischen den Sprachen gibt und dadurch das Deutschlernen erleichtert wird.

Wir sind der Meinung, dass Grammatik als schwierigstes Moment im Sprachunterricht betrachtet wird. Aber wir glauben, dass es nichts mit unserer Muttersprache zu tun hat. Die schwedischen Schüler sowie Schüler mit anderen Muttersprachen können dasselbe Problem im Unterricht bekommen. Wir sind der Meinung, dass es beim Lernen einer neuen Sprache sehr wichtig ist, wie groß das Interesse ist, das man für die Sprache zeigt.

Auf der anderen Seite, ist jedoch bewiesen, dass wenn ein Schüler einen unzureichenden Hintergrund in der ersten und der zweiten Sprache hat,

Sprachschwierigkeiten beim Lernen einer neuen Sprache entstehen. Ein wichtiger Faktor, der die Sprachentwicklung des Schülers beim Lernen einer neuen Sprache beeinflusst, sind positive Gedanken und großes Interesse beim Lernen der Zielsprache. In welcher Atmosphäre die Zielsprache gelernt wird, spielt auch eine große Rolle. Lundahl (1998) meint, dass die soziale Atmosphäre des Klassenzimmers die Lernmöglichkeiten beeinflusst. Das bedeutet dass das Verhältnis zwischen den

Schülern und ihren Lehrern ein bedeutungsvoller und wichtiger Hintergrundsfaktor ist. Laut der Umfrage bei unseren Schülern, ist es für sie sehr wichtig, sich beim

Deutschlernen auf ihre Lehrer verlassen zu können.

Wir haben durch unsere Untersuchungen herausgefunden, dass es schwierig für die Schüler ist, die Bosnisch als erste Sprache haben, sich für die Muttersprache zu entscheiden, wenn sie die erste Sprache nicht gut beherrschen. Dann entstehen

Schwierigkeiten in der Kommunikation sowie in der sozialen Umgebung, und da spielt die Persönlichkeit des Kindes und welche Sicherheit er/sie in der Muttersprache hat eine große Rolle. Die Identität des Kindes ist stärker wenn er/sie schon in der Kindheit von den Eltern und der Umgebung beschützt wird. Welchen sprachlichen Hintergrund und welche Sicherheit der Schüler in der ersten Sprache hat, beeinflusst die Entwicklung der Zweitsprache und das Lernen der anderen Sprachen, in unserem Fall Deutsch. Hier vergleichen wir unsere eigenen Erfahrungen mit denen der Schüler in unserer

(38)

Untersuchung weil wir denselben Hintergrund und aber auch relativ gute

Grundkenntnisse in der Muttersprache haben. Gerade diese Kenntnisse waren für uns eine große Erleichterung beim Lernen der zweiten und der dritten Sprache.

In der Zeitschrift „Fremdsprache Deutsch“ 1/1999 meint Gerhard Neuner, dass der Schüler im Zweitsprachenunterricht die Muttersprache beim Wortschatzlernen benutzt, und dass dies sich auch beim Lernen einer neuen Sprache wiederholt. Unserer Meinung nach spielt es hier keine Rolle, welche Grundkenntnisse diese Schüler in der ersten und der zweiten Sprache besitzen, sondern auf welche Weise sie die neuen Wörter lernen. Die Schlussfolgerungen, die wir aus unserer Untersuchung ziehen können, sind dass die Schüler bewusst und aktiv am Lernprozess teilnehmen, d.h. dass sie nachdenken, analysieren, vergleichen, Hypothesen bilden sowie Folgerungen diskutieren können. Unserer Ansicht nach ist es wichtig, dass alle Lehrer, nicht nur die Lehrer in den Muttersprachen, über gute Kenntnisse der Bedeutung und Möglichkeit der

Zweisprachigkeit verfügen, um die Schüler mit anderen Muttersprachen besser zu verstehen.

(39)

REFERENSER

Arnberg, L (1988) Så blir barn tvåspråkiga. Väglednng och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Enström – Holmegaard (1993) Ordförråd och ordinlärning. I E Cerú (red). Lärarbok 2, Svenska som andra språk. Trelleborg: Natur och Kultur.

Hultinger - Wallentin (1996) Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.

Huss, L (1996) http://modersmal.skolutveckling.se

Lundahl, B (1998) Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartmentet (1994)

Neuner, G (1999) Deutsch nach Englisch, Fremdsprache Deutsch, 1/s 15-21.

Roth H- I (1998) Den mångkulturella parken – om Värdegemenskap i skola och samhälle. Stockholm: Skolverket.

Skutnabb- Kangas (1981) Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel.

Skutnabb- Kangas (1986) Minoritet, språk och rasism. Liber Läromedel.

Soydan, H (1984) Socialt arbete med etniska minoriteter. Stockholm: Liber.

Svensson A-K (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Svensson - Starrin (1996) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J (1993) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Viberg, Å (1987) Vägen till ett nytt språk. Stockholm: Natur och Kultur.

Åhlander (2004) Elever med annat modersmål än svenska och engelska. Examensarbete (2004).

(40)

Bilaga 1

Intervjufrågor till tre tysklärare:

• Bakgrund

– Elevantal i klassen

– Antal elever med bosniska som modersmål i klassen – Personal som jobbar i klassen

1 Hur viktig är modersmålsundervisningen för vidare utveckling av andra språk, anser du?

2 Hur tror du att elever med bosniska som modersmål, och svenska som andra språk, tar till sig ett tredje språk, tyska?

3 Från vilket språk tror du att eleverna utgår när de lär sig tyska? Motivera.

4 När en tysklärare använder sig av olika arbetssätt i undervisningen, till vilket språk kopplas automatiskt elevernas tänkande?

5 Vilka inlärningsmoment, till exempel ordinlärning, grammatiska regler,

översättning visar sig mest besvärliga respektive minst besvärliga för elever med bosniska som modersmål?

(41)

Bilaga 2

Enkätfrågor till elever med bosniska som modersmål:

A: Förtext 1. Årskurs 2. Kön

1. Hur länge har du bott i Sverige?

2. Har du läst tyska innan du kom till Sverige?

3. Hur länge har du haft undervisning i ditt modersmål och hur länge i svenska?

B: Enkätfrågor

1. Varför har du valt att läsa tyska som språkval?

2. När du lär dig tyska, vilket språk använder du dig mest av, ditt modersmål eller svenska? Motivera i så fall varför du tycker det.

3. När du inte kan ett ord eller inte förstår en hel sats på tyska, till vilket språk vänder du dig när du skall hitta en lämplig lösning?

4. När din tysklärare förklarar olika grammatiska regler, från vilket språk får du mest hjälp, ditt modersmål eller svenska? Motivera varför.

5. Vad tycker du är mest svårt för dig, som har bosniska som modersmål, när du lär dig tyska i skolan?

References

Outline

Related documents

Skillnaden mellan kvinnor och män med barn är påtagliga: den största gruppen ensamstående mödrar var ogifta mödrar som fött barn utom ett äktenskap, den överlägset största

Moreover, when comparing three groups varying on happiness they did not differ on various forms of social connectedness, however, very happy individuals reported having more

Utifrån de empiriska resultaten finner vi stöd för vår analysmodell som till stor del stämmer överens med hur medarbetarna anser att mellanchefers framgångsrika

Möjligheten bör också införas att döma ungdomar 15–17 år till kontaktskyldighet liknande kvalificerad kontaktperson som finns för personer under 15 år och.. skyddstillsyn

en typ av text vars rötter kan spåras tillbaka till den grekiska antiken eller kanske ännu längre, intresserade historiker redan under tidigmodern tid, inte minst för

Beslutet sändes med protokollsutdrag till förbundet som fick motta liknande krav också från avdelningen i Juustila. Työ rapporterade att det i Viborg fanns män som kommit från Kemi

Det lär ha varit en missräkning för Carl Eric Almgrens lärare att han med sin påfallande teoretiska begåv- ning inte valde den akademiska ba- nan.. Men,

Något som också talar för ett rationellt perspektiv är det faktum att Banverket Telenät verkar tycka att erfarenhet är något som är mycket viktigt och som de gärna vill bygga