Planer och budget 2012 : Nordiska ministerrådet

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

Nordiska ministerrådet

Planer och budget 2012

(6)

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.

Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och är en viktig partner i europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.

Det nordiska samarbetet vill styrka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet ANP 2011:740

ISBN 978-92-893-2294-2

© Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2011 Tryck: Scanprint as

Upplaga: 600 Omslag: Scanad Printed in Denmark

(7)

budget for år 2012 på totalt 934,716 MDKK (2011-prisniveau).

Ministerrådet finansieres for langt størstedelens vedkommende gennem bidrag fra de nordiske lande efter en fordelingsnøgle, som årligt fastsættes af Ministerrådet som de respektive landes andel af den samlede nordiske bruttonationalindkomst. Derudover har Ministerrådet indtægter fra øvrige aktiviteter, der udgør ca. 1,1 % af budgettet.

Fordelingsnøglen for landenes indbetalinger for år 2012 er:

Danmark 22,18 %

Finland 17,79 %

Island 0,76 %

Norge 29,17 %

Sverige 30,10 %

Aftalen om overenskomst om tilgang til højere uddannelse påvirker landenes indbetalinger til det nordiske budget ved at selve betalingsordningen håndteres via Ministerrådets budget.

Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland deltager ikke i betalingsordningen. Der er taget hensyn til de berørte landes gensidige betalinger jf. overenskomsten i de involverede landes endelige bidrag til Ministerrådets budget.

Ved fastsættelsen af budgettet anvender Ministerrådet det aritmetiske gennemsnit af Danmarks Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2010-30. september 2011:

100 EUR = 745 DKK 100 ISK1 _{= 4,7 DKK}

100 NOK = 95 DKK 100 SEK = 82 DKK

Til prisomregning af institutionernes tilskud og projektmidler benyttes følgende omregningsfaktorer2_:

1. Omregningsfaktorerne for bidrag til institutionerne for år 2012 er:

Danmark 1,8 %

Finland 3,3 %

Island 3,7 %

Norge 1,6 %

Sverige 1,19 %

2. Omregningsfaktoren for projektmidler er 1,8 % for år 2012.

Landenes indbetalinger til budgettet for år 2012 sker i henhold til Nordisk Ministerråds Økonomireglement § 7.

1_{Da Danmarks Nationalbank ikke længere noterer ISK, er kursen på ISK beregnet ud fra det aritmetiske} gennemsnit af Den islandske Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2010-30. september 2011.

(8)

anden valuta

- at tage beslutning om omdisponeringer på op til og med 300.000 DKK mellem budgetposter indenfor totalrammen.

Samarbejdsministrene fastsætter rammen for kultur/uddannelse/forskning til 394.393 TDKK (2011-prisniveau). De ansvarlige ministerråd skal inden for denne ramme fastsætte detailfordelingen for deres respektive områder i henhold til Aftalen om kulturelt samarbejde artikel 15.

(9)

Budgettet er udarbejdet efter de retningslinjer som er givet af de nordiske samarbejdsministre. Siden sommeren 2007 har globaliseringsarbejdet været retningsgivende for Nordisk Ministerråds virksomhed. Globaliseringsinitiativet har ikke mindst bidraget til en større fokusering på de globale udfordringer i Nordisk Ministerråds arbejde, ikke kun for de globaliseringsmidler, der koordineres og disponeres af samarbejdsministrene, men også i de enkelte fagministerråd. Samtidig har det medført et tættere tværsektorielt samarbejde mellem de forskellige ministerråd.

I budget 2012 er midlerne til globaliseringsinitiativerne fastholdt på niveauet fra 2011.

De knapt 74 MDKK fordeles i budgettet på allerede eksisterende globaliseringsinitiativer. Det vurderes, at de økonomiske og administrative ressourcer udnyttes bedst ved at satse på en fortsættelse/videre- udbygning af de vellykkede eksisterende initiativer.

Statsministrene har valgt at prioritere ”grøn vækst”, som også var temaet for sidste års Globaliserings-forum 2010, og det finske formandskabskab har i indeværende år haft klima som overordnet tema for Nordisk Ministerråds arbejde.

I den årlige drøftelse med Nordisk Råd i efteråret om Nordisk Ministerråds budget blev der opnået enighed om et kompromis, som begge parter har stillet sig bag. Kompromisset medfører ikke ændringer af beløbsstørrelserne på budgetpostniveau, men de ændringer som kræver forøgede midler, finansieres af uforbrugte midler fra tidligere år.

Efter de tragiske hændelser i Oslo og Utøya i juli 2011 prioriterer Ministerrådet i 2012 at arbejde for at sikre og bevare de åbne demokratiske nordiske samfund. Indsatsen sker på flere områder, og de enkelte ministerråd vil, hvor det er relevant, se nærmere på, om og hvordan ministerrådet kan bidrage til dette arbejde.

København den 16. november 2011

Halldór Ásgrimsson Generalsekretær

(10)

Forord 7

Indholdsfortegnelse 8

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2012 13

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2012 15

Hovedlinjer i budget 2012 ... 15 Ministerrådenes politiske prioriteringer ... 15 Nordisk Ministerråds budget på budgetpostniveau ... 22

Globalisering 23

Generel indledning ... 23

5-2020-1 Globaliseringsforum 24

5-2025-2 Nordisk Topforskning 24

5-2030-2 Innovationsrepræsentationer i Asien 24

5-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo 25

5-2045-1 Världsutställningen i Shanghai 2010 26

5-2055-1 Gränshindersforum 26

5-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) 27

5-2062-1 e-Science 27

5-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden 28

5-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna 29

5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden 30

5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden 31

5-2080-2 Kultur og kreativitet 32

5-2085-2 Hälsa och välfärd 33

5-2090-2 Klimatvänligt byggeri 35

5-3000-1 Puljen til nye globaliseringsinitiativer 35

Kulturpolitik 36 Generel indledning ... 36 Generelle Kultursatsninger ... 41 1-2203-1 Dispositionsmidler Kultur 41 1-2204-1 Nordisk Kulturforum 41 1-2205-2 Nordisk kulturfond 42 1-2206-2 Nordisk Råds priser 43 1-2207-1 Kulturministrenes globaliseringsindsatser 43 Børn og Unge ... 44

1-2212-2 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 44

Film og Media ... 45

1-2221-2 Nordisk computerspilprogram 45

1-2222-2 Nordisk Film- och TV-fond 46

1-2223-2 Nordisk Journalistisk Efteruddannelse 46

1-2228-3 NORDICOM 47

Kunstområdet ... 48

(11)

1-2270-3 Nordens hus i Reykjavik 51

1-2272-3 Nordens hus på Färöarna 52

1-2274-3 Nordens institut på Åland 52

1-2277-3 Nordens institut på Grönland (NAPA) 53

1-2548-3 Kulturkontakt Nord (før Nordens institut i Finland) 54

Andre kultursatsninger ... 54

1-2234-4 Samisk samarbeid 54

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 56

Generel indledning ... 56 3-6420-2 Ny nordisk mad 61 Fiskeri ... 61 3-6610-1 Projektmedel - Fiskeri 61 Jordbrug ... 62 3-6510-1 Projektmidler Jordbrug 62

3-6520-2 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 62

3-6585-3 Nordisk Genressource Center (Nordgen) 63

Skovbrug ... 64 3-6310-1 Projektmidler Skovbrug 64 3-6581-2 Samnordisk skogsforskning (SNS) 64 Levnedsmidler ... 65 3-6810-1 Projektmedel - Levnedsmidler 65 3-6820-1 Forskning - levnedsmidler 66

3-6830-1 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 66

Jämställdhet 67

1-4410-1 Projektmedel - Jämställdhet 71

1-4480-2 Nordisk institutt for kunnskap om kjønn (NIKK) 72

Uddannelse og forskning 73

Generel indledning ... 73 Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser ... 80

2-2505-1 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 80

Politikudvikling m.v. ... 80

2-2510-1 Rådgivningsgruppen for nordisk skolesamarbeid (NSS) 80

2-2520-1 Rådgivningsgruppen for nordisk samarbejde om voksnes læring (SVL) 81

2-2530-1 Rådgivningsgruppen for nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) 81

2-2544-1 Det nordiske sprogsamarbejde 82

2-2553-1 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 83

2-3127-2 Politikudvikling voksnes læring 84

Mobilitets- og Netværksprogrammer ... 85

2-2513-2 Nordplus 85

2-2534-4 Bidrag till Nordisk Sommaruniversitet (NSU) 87

2-2543-2 Nordplus Nordiske Sprog- og Kulturprogrammet 87

2-2545-2 Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet 87

Nordforsk ... 88

(12)

2-3181-2 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 93

2-3182-2 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 94

2-3184-2 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 95

2-3185-2 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 96

Social- og Helsepolitik 97

Generel Indledning... 97 Projektmedel ... 102

4-4310-1 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 102

4-4320-1 Nordiska Handikappolitiska Rådet (NHR) 102

4-4340-1 Nomesko og Nososko 103

4-4382-2 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 103

Institutioner ... 104

4-4380-3 Nordens Välfärdcenter (NVC) 104

4-4381-3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV) * 106

Närings-, Energi- og Regionalpolitik 108

4-5150-1 Projektmidler - Næring, energi og regionalpolitik 109

Näring ... 110 4-5140-1 Projektmidler Näring 110 4-5180-3 Nordisk Innovation 110 Energi ... 112 4-5141-1 Projektmidler Energi 112 4-5142-2 Arbejdsgrupper - energi 112

4-3220-3 Nordisk Energiforskning (NEF) 113

Regional ... 114

4-5143-1 Projektmidler Regional 114

4-5145-2 Arbejdsgrupper under Regional 115

4-5151-4 NORA 116 4-5160-2 Grænsekomitéer 116 4-6180-3 Nordregio 117 Miljø 119 Generel indledning ... 119 3-3310-1 Dispositionsmidler - Miljø 121 3-3311-2 Miljøsektorens arbejdsgrupper 121 3-3320-2 NEFCOS Miljøudviklingsfond 122

3-6720-4 SVANEN – Nordisk miljömärkning 123

Arbejdslivspolitik 125

2-4110-1 Projektmidler – Arbejdsliv 127

2-4111-2 Arbejdsliv faste udvalg 127

2-4120-2 Nordjobb 129

2-4130-1 Kommunikation om arbejdsliv 129

(13)

Lagstiftning 135

1-7110-1 Projektmedel - Lagstiftning 136 Grannlandspolitik 138 Generel indledning ... 138

6-0820-2 Kunskapsuppbyggning och nätverk 139 6-0980-1 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 141 6-0960-1 NGO-virksomhed i Østersøregionen 142 6-5280-3 Nordiska Projektexportfonden (NOPEF) 142 6-0970-3 Ministerrådets kontorer i Nord-Vest Rusland 143 6-0810-3 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen 144 6-0910-1 Politiske initiativer 146 6-0870-1 Arktisk samarbeidsprogram 146 6-0950-2 EHU/Hviderusland 147 6-0800-1 Gennemførelse af retningslinierne for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen henholdsvis Nordvestrusland 147 6-0990-1 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 148 Samarbejdsministrene 149 Generel indledning ... 149

Sekretariatet ... 152

5-0180-3 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 152 Nordisk Ministerråds Fællesaktiviteter ... 153

5-0410-4 Föreningarna Nordens Förbund 153 5-0425-4 Bidrag til Västnorden 153 5-0435-1 Generalsekreterarens disponeringsreserv 154 5-0445-1 Formandsskabspuljen 154 5-0460-1 Holdbart Norden 155 5-1011-1 Informationsaktiviteter 156 5-1012-1 Norden i Fokus 156 5-1021-1 Internationale aktiviteter 157 5-1030-2 Hallo Norden 157 5-1035-1 Grænsehindringer 158 5-1050-2 Tjänstemannautbyte 159 5-0500-2 Pulje til Nordisk Ministeråds støtte til Island 159 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2012 161 Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis ... 161

Budgettets indtægter og landenes indbetalinger ... 162

Status på arbejdet med projektadministration i Nordisk Ministerråd ... 164

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget ... 165

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 167 Udviklingen i udisponerede midler 2006-2010 ... 167

Budgettets udvikling i perioden 2002 – 2012 ... 169

Likviditetens udvikling ... 170

(14)

Bilag 3 – Forklaringer til budgetstruktur og budgetpostkategorier 187

Bilag 4 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 188

(15)

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2012

Den totale udgiftsramme for 2012 for Nordisk Ministerråd er i alt 961.472 TDKK, som er en uændret realramme i forhold til 2011.

Rammen kan specificeres således:

Sammensætningen af den samlede ramme TDKK

Vedtaget budget 2012 i 2011 priser 934.716 Prisomregningseffekt til 2012 prisniveau 9.968

Valutaomregningseffekt 16.788

Total i 2012 priser 961.472

Til budgetrammen for 2012 (i 2011 priser) lægges effekten af pris- og valutaomregningen med de prisomregningsfaktorer og valutakurser, som vises på side 5 og det giver den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråd for 2012.

Effekten af prisomregningen i budget 2012 betyder en inflationskompensation på 9.968 TDKK, svarende til en gennemsnitlig prisopregningsprocent på 1,1 %. Effekten af valutaomregningen til DKK af institutionernes bevillinger i national valuta betyder en stigning i budgettet på 16.788 TDKK. Det skal dog understreges, at det ikke har nogen realvirkning på budgettets størrelse (og landenes indbetalinger) eller på størrelsen af institutionernes bevillinger. Valutakursernes benyttes alene til at omregne institutioners bevillinger, som udbetales i domicillandets valuta, til DKK.

(16)

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2012 OG 2011 (løbende priser, TDKK)

BUDGET Andel BUDGET Andel Difference

2012 2011 +/- % Globaliseringsinitiativerne 73.724 7,7% 72.420 7,7% 1.304 1,8% MR-Kultur, MR-FJLS, MR-Ligestilling 219.480 22,8% 212.128 22,7% 7.353 3,5% Kultur 169.973 17,7% 166.751 17,8% 3.222 1,9%

Fiskeri, Jord- och skovbrug og

levnedsmidler 40.551 4,2% 36.733 3,8% 3.818 10,4% Ligestilling 8.957 0,9% 8.644 0,9% 313 3,6% MR-Uddannelse og forskning, MR-S 274.903 28,6% 265.383 28,4% 9.520 3,6% Uddannelse og forskning 235.093 24,5% 227.642 24,4% 7.451 3,3% Socialpolitik 39.810 4,1% 37.741 4,0% 2.069 5,5%

MR-NER, MR-Miljø, MR-A, MR-Finans 181.481 18,9% 175.097 18,7% 6.384 3,6%

Näring, energi og regional 121.546 12,6% 116.272 12,4% 5.274 4,5%

Miljø 44.586 4,6% 43.797 4,7% 789 1,8% Arbejdsliv 13.527 1,4% 13.238 1,4% 289 2,2% Finanspolitik 1.822 0,2% 1.790 0,2% 32 1,8% MR-Lag 1.393 0,1% 1.368 0,1% 25 1,8% Lag 1.393 0,1% 1.368 0,1% 25 1,8% Samarbejdsministrene 210.491 21,9% 208.320 22,3% 2.171 1,0% Nabopolitik 95.147 9,9% 93.215 9,7% 1.932 2,1% Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.220 8,2% 77.119 8,3% 2.101 2,7%

Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 36.124 3,8% 37.986 4,1% -1.862 -4,9%

TOTALT 961.472 100,0% 934.716 100,0% 26.757 2,9%

(17)

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2012

Hovedlinjer i budget 2012

Nordisk Ministerråd er forum for det formelle samarbejde mellem de nordiske regeringer. Ministerrådets arbejde er overordnet reguleret af Helsingforsaftalen, der senest er blevet ændret i 1995.

Det er de nordiske samarbejdsministre (MR-SAM), der har det overordnede ansvar for koordinering af Ministerrådets arbejde. Herudover udføres samarbejdet i 10 fagministerråd.

Formandskabet i Nordisk Ministerråd skifter hvert år og roterer mellem landene. Norge afløser i 2012 Finland som formandskab for Nordisk Ministerråd.

Det er generalsekretærens ansvar at fremlægge et budgetforslag for samarbejdsministrene. Budgetforslaget udarbejdes på grundlag af de Budgetanvisninger, som vedtages af

samarbejdsministrene i februar og i tæt samarbejde med fagministerrådene. Samarbejdsministrenes forslag til budget vedtages i september på grundlag af generalsekretærens forslag og en national høring i de nordiske lande. Det endelige budget for 2012 vedtages i november af

samarbejdsministrene efter drøftelser med Nordisk Råd.

De nordiske statsministre igangsatte i sommeren 2007 på deres møde i Punkaharju, Finland, en ny fokuseret indretning af det nordiske samarbejde. Denne indretning er senere flere gange blevet bekræftet af de nordiske statsministre og af samarbejdsministrene. På baggrund heraf er der igangsat i alt 22 globaliseringsinitiativer, som alle understøtter Ministerrådenes overordnede politiske

prioriteringer. Hovedparten af initiativerne gennemføres over flere år, og nogle løber også i 2012. En del af initiativerne er dog afsluttede og andre er blevet lagt sammen. I budgettet for 2012 er der afsat 73,7 MDKK (72,4 MDKK i 2011 priser) til globaliserings-initiativer.

I det følgende gives en overordnet beskrivelse af prioriteringerne på Nordisk Ministerråds arbejdsområder i 2012.

Ministerrådenes politiske prioriteringer

Nordiska ministerrådets globaliseringsinitiativ har pågått intensivt och haft högsta prioritet i

NMR sedan de nordiska statsministrarna möttes i Punkaharju, Finland 2007. Mötet resulterade i det så kallade ”globaliseringsinitiativet”, vilket ska ses som en förnyad nordisk satsning för att möta globala utmaningar genom att utveckla den nordiska modellen, öka konkurrenskraften och profilera och synliggöra Norden som en föregångsregion.

För att bidra till målsättningarna i globaliseringsinitiativet har sedan 2008, 22 konkreta projekt startats inom NMR varav 14 finansieras budgetåret 2012 genom MR-SAM:s globaliseringsanslag. Avsikten med dessa projekt är främst att stärka de gemensamma nordiska insatserna för att bidra till att stödja de nordiska företagens ansträngningar, utvidga de nordiska hemmamarknaderna, öka kunskapsutbytet och stärka Nordens konkurrenskraft på lång sikt.

Vid fördelningen av medel inom MR-SAM:s globaliseringsanslag har det varit nödvändigt att göra prioriteringar, eftersom att de ”önskade” beloppen varit hela 55 procent högre än den godkända ramen på 73,7 MDKK. Prioriteringarna har gjorts utifrån initiativens ”nordisk nytta”, överensstämmelse med målsättningar i Punkaharju-pressmeddelandet, Riksgränsendeklarationen, Nordisk

(18)

statsminister-SAM. Vidare prioriteras initiativ med tvärsektoriellt samarbete och med särskilt starkt stöd i länderna och med beaktande av möjligheterna till extern medfinansiering. Slutligen har initiativen bedömts utifrån den nordiska profilen för kommunikation.

MR-SAM:s globaliseringsanslag på 73,7 MDKK fördelas på de redan existerande

globaliseringsinitiativ, förutom att fördelningen har hänsyn tagits till det pågående arbetet med en nordisk task force för grön tillväxt. I syfte att kunna följa upp och vidareutveckla task forcens rekommendationer tilldelas budgetposten Globaliseringsforum 8,1 MDKK varav 4,3 MDKK öronmärks till uppföljningsarbete för nordisk task force för grön tillväxt.

Tabellen nedan visar finansieringen av NMR:s globaliseringsinitiativ åren 2008-2012. MR-SAM:s globaliseringsredogörelse till statsministrarna från juni 2011 ger status och visar resultaten för alla pågående globaliseringsprojekt. Den aktuella globaliseringsredogörelsen kan ses på

www.norden.org/globalisering

Globaliseringsinitiativ - løbende priser i TDKK. Budget 2008-2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 1. Globaliseringsforum* 8.236 4.068 3.876 8.144 2. Nordisk toppforskning (TFI) 40.996 7.119 0 2.036 3. Innovationsrepresentation i Asien 1.635 2.644 2.040 1.527 4. Nytt nordiskt innovationspris 1.332 0 0 0 5. Gemensamt nordiskt EnergiExpo 9.344 0 0 0 6. Världsutställningen i Shanghai 2010 2.564 2.543 0 0 7. Nordiskt engagemang som inspel till klimatförhandlingarna 9.128 0 0 0 8. Gränshinderforum 4.064 2.034 1.326 1.446 9. Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) 6.628 3.560 3.570 2.036 10. Främjande av högre utbildning i Norden 17.288 2.034 6.120 6.108 11. En god upplärning av ungdomar och vuxna, 4.018 3.763 2.040 2.036 12. Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i

Norden 7.286 6.102 4.794 4.072

13. Harmonisering av den nordiska el-marknaden 400 0 0 1.527 14. Utveckling och profilering av Norden som center för kreativa industrier 5.309 2.848 0 0 15. Nordisk kultur i världen 2.000 0 0 0 16. Kultur och kreativitet ** 0 5.075 7.140 6.108 17. Hälsa och välfärd 0 8.627 13.260 13.234 18. eScience 0 7.105 8.772 8.144 19. Energi och transport *** 0 7.765 11.832 9.162 20. Nordic persectives on carbon market mechanisms (CDM/JI) 0 761 0 0 21. Klimatvänligt byggeri 0 1.015 7.650 8.144 22. Förhandlingar om kvicksilver 0 4.060 0 0

Støtte til Island **** 3.312

(19)

* I 2012 års budget för globaliseringsforum öronmärks 4,3 MDKK till uppföljningsarbete för nordisk task force för grön tillväxt

** Vidareutveckling av initiativ nr. 14 "Utveckling och profilering av Norden som center för kreativa industrier".

** Budgetposten har i 2011 bytt namn till "Kultur og kreativitet"

*** Från 2011 även uppföljning av nr 5. "Gemensamt nordiskt Energi Expo" **** Inget globaliseringsinitiativ, men finansierades delvis med globaliseringsmedel

Ministerrådet for kultur (MR-K) arbejder med en bred vifte af temaer og indsatser lige fra folkelige

fællesskaber til den individuelle kunstners virke. Den nordiske samarbejdsstruktur inden for kulturområdet har undergået markante forandringer i de seneste år med det mål at gøre samarbejdet mere transparent og fleksibelt. Opfølgningen på forandringerne sker kontinuerligt, og en evaluering af kultursamarbejdet, blev afsluttet i 2011. Opfølgningen på forandringerne sker kontinuerligt, og via en evaluering af kultursamarbejdet som igangsattes i 2010, vil det blive tydeligt hvad der skal ændres og udvikles i fremtiden.

De vigtigste styringsdokumenter er ”Det fællesnordiske kultursamarbejde - Mål og vision samt Handlingsplan”. Det fællesnordiske kultursamarbejde 2010-2012 indeholder 6 prioriterede temaer: 1. Det kreative Norden - svar på globaliserings udfordringer

2. Nordisk Sprogforståelse 3. Kultur for børn og unge 4. Kulturel mangfoldighed 5. Den nordiske kulturarv

6. Ministerrådets formandskabsprogram på kulturområdet

MR-K arbejder med kreative industrier på flere fronter: Dels via gruppen KreaNord og som drivende i udviklingen af Den Nordlige Dimensions Kulturpartnerskab. MR-Ks programmer samt Nordisk Kulturfond, Nordisk Film & TV-Fond og de nordiske huse og institutter spiller alle en central rolle i den videre udvikling af kultur- og mediesamarbejdet. Nordisk Råds kulturpriser bidrager til at synliggøre kultursamarbejdet for et bredt publikum både i Norden og i verden i øvrigt.

Ministerrådet for fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler og skovbrug (MR-FJLS) har som

vision at sikre et konkurrencedygtigt Norden, som med en bæredygtig udnyttelse af biologiske naturressourcer tilgodeser menneskenes behov for en god livskvalitet og sikre levnedsmidler og bidrager til en positiv global udvikling. Visionen bakkes op af et rammeprogram gældende fra 2009-2012, som opererer med seks fokusområder.

Rammeprogrammet for MR-FJLS 2009-12 skal derfor  bidrage til udviklingen af en konkurrencedygtig produktion

 bidrage til at forbedre de nordiske landes forudsætninger for at møde klimaforandringerne og udfordringerne forbundet med disse

 sikre de kommende generationer den genetiske mangfoldighed

 støtte en bæredygtig udvikling af kyst- og landsbyer i Norden og kulturen i disse

 videreudvikle den nordiske velfærdsmodel med vægt på en god folkesundhed og dyrevelfærd samt en god dyrebeskyttelse og

 bidrage til fælles vurderingers gennemslagskraft i internationale processer og fora Rammeprogrammet suppleres af det norske formandskabsprogram for 2012.

(20)

Ministerrådets för jämställdhet (MR-JÄM) samarbete baserar sig på samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle – Nordiskt jämställdhetspolitiskt samarbete 2011-2014. I utarbetande av samarbetsprogrammet har ministerrådet involverat och förankrat innehållet hos ett brett spektrum av aktörer i det civila samhället, den frivilliga sektorn och politiska myndigheter i Norden, de baltiska länderna och Nordvästra Ryssland.

Ett mål för det nordiska jämställdhetspolitiska samarbetet år 2012 är att vara bäst i världen och vara en modell för andra länder. Jämställdhet är en del av den nordiska identiteten och är grundläggande för våra demokratier och utvecklandet av våra välfärdssamhällen. Visionen för det nordiska

jämställdhetsarbetet är att vara en förebild för andra, och på internationell nivå synliggöra hur vi i Norden möter globaliseringens utmaningar just genom att genomföra en jämställdhetspolitik som säkrar hållbara samhällen – också i framtiden

Prioriteringarna i samarbetsprogrammet för åren 2011-2014 konkretiseres i MR-JÄM:s årliga handlingsplan, som tillsammans med samrbetsprogrammet ska säkerställa att omsorg, makt och inflytande fördelas lika mellan alla kvinnor/flickor och män/pojkar och att kvinnor/flickor och män/pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla samhällsområden och i alla livsfaser. Ett jämställt samhälle förutsätter ett samhälle fritt från alla typer av könsrelaterat våld och annan ojämlik behandling. Mäns och pojkars aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att lyckas nå målet om ett verkligt jämställt samhälle präglat av mångfald.

Ministerrådet for uddannelse og forskning (MR-U) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde

inden for områderne uddannelsespolitik, forskningspolitik og sprogpolitik, ligesom Ministerrådet koordinerer Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne IT-politik og mobilitetspolitik. MR-U er stærkt involveret i Nordisk Ministerråds globaliseringssatsning.

MR-U har inden for forskningsområdet hovedansvar for globaliseringsprojektet Nordisk topforskning, som drives i et nært samarbejde med MR-NER. Ambitionen er i 2012 at støtte gennemførelsen af Topforskningsinitiativet inden for energi, klima og miljø (TFI). Globaliseringsprojekterne Udvikling af det nordiske forsknings- og innovationsområde, NORIA, Fremme af højere uddannelse i Norden, En god uddannelse for unge og voksne samt eScience vil i 2012 blive videreført og videreudviklet. MR-U er endvidere engageret i globaliseringsprojektet Helse og velfærd ved at være hovedansvarlig for delprojektet Ernæring, læring og helse.

Nordplus programmerne er sammen med TFI Nordisk Ministerråds største programsatsninger. I 2012 vil implementeringen af det nye Nordplus program samt synliggørelse og spredning af gode erfaringer og resultater være en hovedprioritet.

NordForsk er en vigtig aktør i Nordisk Ministerråds globaliseringssatsning, i implementeringen af det nordiske forsknings- og innovationsområde (NORIA) samt i at etablere samnordiske forskningsmiljøer og forskeruddannelse af højeste internationale kvalitet.

I 2012 vil der fortsat være fokus på at styrke børn og unges forståelse af dansk, norsk og svensk, blandt andet gennem spredning af viden og resultater fra den sprogkampagne, som Nordisk Ministerråd gennemførte i perioden 2010 -2011.

Ministerrådet for Arbejdsliv (MR-A) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde inden for

områderne beskæftigelse og arbejdsmarked samt arbejdsmiljø og arbejdsret. I MR-As

(21)

Det overordnede formål med det nordiske samarbejde på arbejdslivsområdet er at bidrage til at styrke et velfungerende nordisk arbejdsmarked i et konkurrencedygtigt Norden. Målene omfatter tilvejebringelse af en tilstrækkelig, kompetent og omstillingsparat arbejdsstyrke, at videreudvikle de høje nordiske arbejdsmiljøstandarder, at styrke balancen mellem lønmodtagerbeskyttelse og fleksibilitet samt at fremme ligestilling og ligebehandling på arbejdsmarkedet. Med disse mål for øje vil samarbejdet på arbejdslivsområdet i 2012 fokusere på gennemførelsen af to globaliseringsprojekter med titlerne: ’Udenlandsk arbejdskraft i Norden: Sammenlignende analyser af arbejdsvilkår, arbejdsmiljø og rekrutteringsforudsætninger’ og ’Styrke mulighederne for at de nordiske lande får udbytte af nye økonomiske vækstområder’. Desuden vil samarbejdet fokusere på det norske formandskabs prioriteringer og temaer på arbejdslivsområdet.

MR-A vil endvidere forsat anvende over halvdelen af sine budgetmidler på institutionen NIVA i Helsingfors, udvekslingsprogrammet Nordjobb samt til kommunikation om nordisk arbejdsliv gennem hjemmesiden www.arbeidslivinorden.org og elektroniske nyhedsbreve.

Minsterrådet for miljø (MR-M) skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i

Norden, påvirke det regionale og internationale samarbejde samt bidrage til at implementere den nordiske strategi for bæredygtig udvikling og den arktiske miljøstrategi for miljøgifte og klima. Miljøsektoren har valgt at koncentrere sit arbejde på følgende fire områder: Klima og luft, hav og kystzoner, biologisk mangfoldighed og økosystemtjenester samt holdbar forbrug og produktion. Tværfagligt samarbejde med henblik på at fremme integration af miljøhensyn i andre sektorer sker ved behov.

Miljøsamarbejdet vil tillige være påvirket af de prioriteter, som er angivet i det norske

formandskabsprogram for ministerrådet i 2012 samt de nordiske statsministres globaliseringsinitiativ særligt om grøn vækst med henblik på Rio + 20 konferensen. Miljøsektorn kommer bland andet att bidrage med nordisk samarbejde om økosystemtjænster.

Særligt vil der indenfor miljøsamarbejdet blive fulgt op på FN:s klimaforhandlingar og på arbejde med økosystembaseret forvaltning af hav- og kystområder samt eutrofiering og farlige stoffer i havmiljøet. Den nordiske miljømærkning og Svanen vil være i fokus. De nordiske landes internationale

miljøsamarbejde vil blive støttet gennem den nordiske miljøfinansieringsinstitution NEFCO samt i samarbejdet med regionala organ som Arktisk Råd, Barentsrådet og HELCOM men også i EU och globalt i t.ex. FN:s miljøprogram UNEP.

Ministerrådet for næring, energi og regionalpolitikk (MR-NER) vil i 2012 ivareta en sentral rolle i

opprettholdelsen og utviklingen av nordisk konkurransekraft. Utviklingen av grønne vekststrategier vil være sentralt i alle de nordiske landene og MR-NER vil ta del i dette arbeidet på nordisk plan for å bidra til å sikre bærekraftige velferdssamfunn i Norden.Grønn vekst vil være et sentralt tema på dagsorden for disse sektorene i 2012.

MR-NER skal, via sitt nærings- og innovasjonspolitiske samarbeidsprogram for 2011-2013, sikre økt fokus på innovasjon, entreprenørskap og bæredyktig næringsutvikling. Med seks fyrtårnsprosjekter som skal skape konkrete resultater, vil næringssektoren bidra til å gjøre Norden til en ledende region for innovasjon innenfor grønn vekst og velferd.

MR-NER skal, via sitt energipolitiske samarbeidsprogram for 2010-2013, bidra til å sikre stabil energiforsyning og bæredyktig vekst og velferd for borgere i de nordiske land. Det nordiske energisamarbeidet skal være et redskap til markedsføring av nordiske styrkeposisjoner innenfor

(22)

med klimavennlige energisystemer, utvikling av miljøvennlig transport, energieffektivisering og bruk av vedvarende energikilder.

MR-NER skal, via sitt regionalpolitiske samarbeidsprogram for 2009-2012, sikre regional samfunnsutvikling i Norden med fokus på globaliseringsutfordringer og grenseregionalt samarbeid, erfaringsutveksling og kunnskapsoppbygning samt utvikling av en ny generasjon regionalpolitikk. Regionalpolitiske initiativer skal sikre synergi også til energisektoren og næringssektoren. I 2012 skal det utarbeides et nytt regionalpolitisk samarbeidsprogram for perioden 2013-2016.

Ministerrådet for social- og sundhedspolitik (MR-S) baserer samarbejdet på social- og

sundhedsområdet på fælles vurderinger, som koncentreres om udviklingen af det nordiske

velfærdssamfund i et europæisk/globalt perspektiv, herunder fjernelse af grænsehindringer mellem de nordiske lande.

MR-S går aktivt og engageret ind i det nordiske globaliseringsarbejde og lægger vægt på den videre udvikling af en bæredygtig nordisk velfærdsmodel og fokuserer på den nordiske velfærdsmodels bæredygtighed og konkurrencekraft. Under 2012 er målsætningen fortsat at fremme den helhedsorienterede indsats via de tværgående mekanismer for at på den måde at beholde de gode rammer af initiativets syv delprojekter som er koncentreret om (1) inklusion af svage grupper på arbejdsmarkedet samt (2) sundhedsfremme og forebyggelse.

Som led i en politisk prioritering og for at sikre en synlig og målbar indsats har MR-S i 2012 prioriteret temaet Tidligt forebyggende indsatser over for familier, som af forskellige årsager er i risiko for social marginalisering. De største udfordringer på området er sikring af en større inddragelse af

civilsamfundet og frivillige organisationer i den forebyggende indsats samt sikring af en intensiv og effektiv tværfaglig indsats med samarbejde på tværs af institutioner.

MR-S vil fortsat fokusere på udvikling af de nordiske sundhedssystemer og har til mål at placere Norden som foregangsregion på disse felter og samtidig imødekomme globaliseringsudviklingen på sundhedsområdet.

Ministerrådet for Økonomi- og Finanspolitik (MR-FINANS) bidrar via samarbetet på det

ekonomiska och finansiella området till att skapa förutsättningar för att de grundläggande ekonomisk-politiska målen om en stabil och sund ekonomisk utveckling med hög sysselsättning samt god och uthållig tillväxt skall kunna uppnås.

EU-frågor är av fortsatt hög prioritet inom det nordiska ekonomiska och finansiella samarbetet. Sektorn har en ordning för systematiskt samråd och samarbete om EU-frågor på det ekonomiska och finansiella området. Flera EU-relaterade frågor som kommer att behandlas inom ramen för Ekofin-rådets verksamhet kan förutses att bli aktuella. Andra områden som väntas utgöra viktiga delar av arbetet inom sektorn under 2012 är uppföljningen av arbetet med att avlägsna gränshinder mellan de nordiska länderna, systematiskt samråd och samarbete om skattefrågor samt fortsatt samarbete för att verka för att den ekonomiska dimensionen inkorporeras på ett tydligare sätt i den nordiska strategin om hållbar utveckling. Tidskriften Nordic Economic Policy Review som utgavs första gången juni 2010 och är en prioritet för EK-Finans, där tidskriften fungera som inspiration för utformningen av den ekonomiska politiken. Tidskriften ska utvärderas under slutet av 2011. Arbetet med att förhindra skatteflykt genom gemensamma nordiska förhandlingar med finansiella offshorecentra som inleddes 2006 har varit mycket framgångsrikt och planeras avslutas under juni 2012.

(23)

Ministerrådet för lagsamarbete (MR-LAG)

Det nordiska lagstiftningssamarbetet inleddes i slutet av 1800-talet, men grunden för den nordiska rättsgemenskapen ligger långt tillbaka i tiden. Den rättsliga grunden för samarbetet är förankrad i Helsingforsavtalet från 1962.

Lagsamarbetet är ett verktyg i arbetet med att främja grundläggande gemensamma principer i nordisk lagstiftning i överensstämmelse med en nordisk värdegemenskap. Lagsamarbetet ger dessutom en möjlighet att skapa en gemensam nordisk linje i det europeiska lagstiftningssamarbetet och vid genomförande av EU/EES-lagstiftning och andra internationella förpliktelser.

Förutom Helsingforsavtalet bygger lagsamarbetet på justitiesektorns samarbetsprogram, vilka löpande kompletteras med ordförandeskapsprogram och enskilda initiativ.

Samarbejdsministrene (MR-SAM) vil fortsat prioritere bla. et udbygget nabosamarbejde, arbejdet

med at forebygge og nedbryde grænsehindringer, globaliseringsindsatsen samt bæredygtig udvikling.

Et udbygget nabosamarbejdet har til formål at styrke den samlede region med særligt fokus på

Østersøregionen. Også samarbejde med naboerne i Vest, særligt Canada, er blevet aktualiseret,og den fortsatte indsats i og for Arktis fortsættes gennem det arktiske samarbejdsprogram.

Samarbejdsministrene vil i dialog med Nordisk Råd udvikle det fremtidige nabosamarbejdes form og indhold.

Ministerrådets samarbejde i Østersøregionen fokuserer på udvikling af den samlede region som ’Europas top’. Udover det mangeårige samarbejde med Estland, Letland og Litauen og

Nordvestrusland, er udvikling af samarbejde med Polen og Tyskland blevet aktualiseret med EU’s Østersøstrategi, hvor ministerrådet på en række områder bidrager til gennemførelsen af handlingsplanen for strategien. Det europæiske perspektiv er en integreret del af ministerrådets arbejde, hvor man også deltager aktivt i gennemførelse af den Nordlige Dimension og udviklingen af partnerskaberne. Udover samarbejdet med EU, samarbejder ministerrådet tæt med de øvrige regionale råd i regionen, hvor samarbejdet udbygges og styrkes.

Fokusområderne i samarbejdet med de baltiske lande er uddannelse, forskning, innovation, miljø og klima. I samarbejdet med Nordvestrusland fokuseres på uddannelse, forskning og innovation; miljø, klima og energi; styrkelse af civilsamfund og demokrati samt fremme af betingelserne for økonomisk samarbejde og samhandel. Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen samt i Nordvestrusland har en central rolle for udvikling af samarbejdet i Østersøregionen og Barentsregionen.

Ministerrådets Hvideruslandsaktiviteter prioriterer støtte til eksiluniversitetet European Humanities University i Vilnius gennem EHU Trust Fund som administreres af NMR og samler støtten fra 18 donorer. Demokratiudvikling og styrkelse af civilsamfundet støttes også gennem NMRs NGO-program samt det nye Civil Society Stability for Belarus -projekt som finansieres af EU og administreres af NMR. I forbindelse med Hvideruslandsaktiviteterne har ministerrådet et tæt partnerskab med EU. Med naboerne i Vest, og særligt med Canada, ønsker Ministerrådet at øge samarbejdet på områderne forskning, innovation og klima.

Ministerrådets arbejde i og for Arktisk fortsættes med det arktiske samarbejdsprogram, der har fokus på den brede paraply ”bæredygtig udvikling” med indsatsområderne klima og miljø, befolkningen, sundhed, uddannelse og kompetenceudvikling. Aktiviteterne i Ministerrådets arktiske

samarbejdsprogram gøres i henhold til prioriteringerne i de nordiske landes strategier, Arktisk Råd, Ministerrådets egne strategier samt andre relevante fora.

(24)

samordna den nordiska implementeringen av EU-direktiv kommer att följas upp med ett eller flera nya direktiv.

Under 2011 förankrades gränshinderarbetet ytterligare i sektorerna. Under 2012 kommer en av prioriteringarna att vara att följa upp den kartläggning av gränshinder som under 2011 gjordes på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena. Ministerrådet kommer därtill att verka för att det igångsätts liknande kartläggningar av gränshinder inom andra sektorer.

För att underlätta prioriteringsarbetet, kommer det att genomföras samhällsekonomiska analyser som pekar ut ett antal gränshinder som kan anses vara särskilt samhällsekonomiskt dyrbara.

Förhoppningsvis kommer detta att kunna bidra till att skapa incitament till att lösa dessa hinder. Arbetet med att samordna de nordiska informationstjänsterna fortsätter. Målsättningen är att öka samarbetet mellan de aktörer som delvis finansieras genom nordiska medel, såväl vad gäller dessas informationsinsatser, som gränshinderarbete. Bättre samordning och samarbete minskar dubbelarbetet och gör förhoppningsvis insatserna för att minska gränshindren mer effektfulla.

Inom hållbar utveckling är Norden en föregångsregion. De nordiska samarbetsministrarna är ansvariga för den nordiska hållbarhetsstrategin Hållbar utveckling – En ny kurs för Norden: reviderad utgåva med mål och prioriteringar 2009-2012, som är den överordnade tvärsektoriella ramen för arbetet med hållbar utveckling inom Nordiska ministerrådet

De fyra prioriterade områdena i strategin är klimat och förnybar energi; hållbar konsumtion och produktion; nordisk välfärdsstat som verktyg för hållbar utveckling; samt utbildning och forskning, befolknings deltagande och lokala hållbarhetsstrategier. I 2012 ska implementeringen av dessa områden fortsättas och följas upp med konkreta projektaktiviteter. Nordiska erfarenheter från hållbar utveckling ska också profileras och synliggöras internationellt genom ett aktivt deltagande i FN:s arbete för hållbar utveckling, härunder Rio +20 konferensen. Under 2012 ska den nuvarande strategin revideras och det ska utarbetas konkreta förslag till hur arbetet med hållbar utveckling ska bedrivas efter 2012.

Nordisk Ministerråds budget på budgetpostniveau

I det følgende redegøres der for Nordisk Ministerråds budget på budgetpostniveau3_{. Budgetposterne er}

opdelt pr. sektor. Budgetforslaget er opbygget således, at sektorens arbejde til at starte med præsenteres i en indledende tekst. Her redegøres der for sektorens arbejde og planer m.v., som styrer dette arbejde, og der gives et overblik over sektorernes styringsdokumenter. Derefter redegøres for de budgetmæssige konsekvenser af pro rata reduktionen i de enkelte ministerråd. Til sidst gives der et resumé af sektorens resultater.

Efter sektorens resultater vises en oversigtstabel over alle sektorens budgetposter og en opdeling af sektorbudgettet på budgetpostkategorier.

(25)

Globalisering

Generel indledning

Generelt MR-SAM:s globaliseringsanslag för 2012 är 73,7 MDKK. Med syfte att bidra till

målsättningarna i globaliseringsinitiativet finansieras 14 globaliseringsprojekt genom MR-SAM:s globaliseringsanslag i 2012. Avsikten med dessa projekt är främst att stärka de gemensamma nordiska insatserna för att bidra till att stödja de nordiska företagens ansträngningar, utvidga de nordiska hemmamarknaderna, öka kunskaps-utbytet och stärka Nordens konkurrenskraft på lång sikt. Medlen fördelas på redan existerande globaliseringsinitiativ förutom att 4.2 MDKK öronmärks i budgetposten globaliseringsforum till uppföljningsarbete för nordisk task force för grön tillväxt.

Budget Budget Difference

2012 2011 +/- % Sum Globaliseringsinitiativer (TDKK) 73.724 72.420 1.304 1,8% 5-2020-1 Globaliseringsforum 8.144 3.876 4.268 110,1% 5-2025-2 Nordisk Topforskning 2.036 0 2.036 - 5-2030-2 Innovationsrepræsentationer i Asien 1.527 2.040 -513 -25,1%

5-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo 9.162 11.832 -2.670 -22,6%

5-2045-1 Världsutställningen i Shanghai 2010 0 0 0 -

5-2055-1 Gränshindersforum 1.446 1.326 120 9,0%

5-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) 2.036 3.570 -1.534 -43,0%

5-2062-1 e-Science 8.144 8.772 -628 -7,2%

5-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden 6.108 6.120 -12 -0,2%

5-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna 2.036 2.040 -4 -0,2%

5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden 4.072 4.794 -722 -15,1%

5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden 1.527 0 - -

5-2080-2 Kultur og kreativitet 6.108 7.140 -1.032 -14,5%

5-2085-2 Hälsa och välfärd 13.234 13.260 -26 -0,2%

5-2090-2 Klimatvänligt byggeri 8.144 7.650 494 6,5%

5-3000-1 Puljen til nye globaliseringsinitiativer 0 0 0 -

Opdelt på kategorier 73.724 72.420 100% 100%

Projektmidler 35.040 33.966 47,5% 46,9%

(26)

5-2020-1 Globaliseringsforum

VALUTA BUDGET 12 BUDGET 11 BUDGET 10 DISP./BUD 10 BUD.DISP AV

DKK 8.144.000 3.876.000 4.068.000 82% NSK/MR-SAM

Formål Syftet med det nordiska Globaliseringsforumet är att ta fram gemensamma nordiska

svar på de möjligheter och utmaningar som globaliseringen medför.

Globaliseringsforumet ska ge de nordiska statsministrarna och övriga deltagare inspiration och användbara idéer inom de ämnesområden som statsministrarna valt att prioritera.

I Globaliseringsforumet deltar, förutom de nordiska statsministrarna och ledarna för de självstyrande områdena, ett begränsat antal deltagare från näringslivet, forskning, politik och medborgarorganisationer. Till forumet utarbetas som underlag för diskussionen en nordisk ”Globaliseringsbarometer” som visar hur Norden som region klarar sig i den globala konkurrensen.

Budgetposten finansierar förutom själva globaliseringsforumet även relevant uppföljningsarbete i anslutning till den nordiska task forcen för grön tillväxt.

Prioriteringer i 2012

Under denna budgetpost öronmärks 4.3 MDKK till uppföljningsarbete för nordisk task force för grön tillväxt.

5-2025-2 Nordisk Topforskning

DKK 2.036.000 0 7.119.000 99% NSK/MR-SAM

Formål Det nordiska toppforskningsinitiativet (TFI) inom klimat, energi och miljö har sedan

starten 2008 utvecklats positiv. Initaivet svarar genom sin verksamhet upp till samtliga uppsatta målsättningar i fråga om tematisk inriktning, kopplingar till nationella miljöer och aktörer och när det gäller samarbete med industrin. Våren 2011 är 28 projekt till ett samlat värde på cirka 700 MNOK igångsatta.

Samtliga medel från NMRs globaliseringsbudget till TFI har utbetalats under 2008-2010.

De avsatta 2.000.000 DKK för 2012 ska användas för att planera eventuellt kommande globaliseringsinitiativ. Vilka initiativ som är lämpligast beslutas under år 2011, med bakgrund av medlemsländernas interesse, utvecklingen av andra globaliseringsinitiativ samt resultatet från den nordiska task forcen för grön tillväxt. Hälso området har också varit nämnt som möjligt initiativ.

5-2030-2 Innovationsrepræsentationer i Asien

(27)

Formål Midlerne skal medfinansiere samarbejde om nordiske innovationsinitiativer i Asien,

fx innovationsprojekter eller egentlige innovationsrepræsentationer.

I 2010 blev der foretaget en midtvejsevaluering af projektet, som hidtil var blevet kørt som en projektmodel, hvor mindre nordiske innovationsprojekter i Asien kunne søge om medfinansiering. På baggrund af evalueringen, blev det besluttet ikke at fortsætte projektmodellen, men i stedet at undersøge muligheden for at arbejde med

innovationsrepræsentationer eller innovationssamarbejde under andre former. Arbejdet i 2012 vil derfor afhænge af resultatet af en dialogrunde med landene, som bliver gennemført i løbet af 2011.

5-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo

DKK 9.162.000 11.832.000 0 - MR-NER

Formål Programmet Energi och transport ska bidra till att de nordiska länderna blir Europas

ledande region för utveckling, testning och användning av hållbara transportlösningar - de nordiska länderna ska bli "Green Valley of Europe ".

De nordiska länderna har lång erfarenhet av att lösa gemensamma utmaningar genom samarbete och utveckling av en gemensam politik samt gemensamma projekt. Omstruktureringen av transportsektorn i en mer hållbar riktning är ett område där det nordiska samarbetet är logiskt, nödvändigt och genomförbart.

Programmet fokuserar på ett brett spektrum av tekniker och

lösningar för transportsektorn. Vidare ska programmet fokusera på möjligheter för näringsutveckling, ökad energieffektivitet och transportpolicy. Programmet ska finansiera projekt som ger mervärde åt de initiativ som redan finns i

nationella satsningar, samt intressera ett betydande deltagande från näringslivet och privata aktörer.

Programmet har fokus på elektrisk transport och ska presentera ett brett spektra av lösningar.

 Kommunikation av resultaten från Energi och transport programmet.

 Resultaten från den globala kartläggning ska "översättas" till rekommendationer för beslutsfattare om hur Norden kan bli en knutpunkt för global grön tillväxt inom transportområdet, och hur Nordens varumärke kan stärkas. Det ska utvärderas och utarbetas rekommendationer för en fortsättning av ett nordiskt samarbete inom energi- och transportsektorn.

 Projekt tillhörande utlysningen för Sustainable Freight Transport.

 Nya projekt som beräknas startas under 2012 inom utlysningen för Sustainable Freight Transport kommer att representera ett brett spektra av tekniker och ska leda till förslag på lösningar för transportsektorn med fokus på att främja

energieffektivisering.

(28)

 Merparten av projekten från utlysningen inom elektrisk transport avslutades under 2011. De projekt som avslutas under 2012 behandlar bilpooler för elektriska bilar samt standardisering av elbilar för nordiska kör- och väderförhållanden.

Sekretariats-funktion

Nordisk Energiforskning

5-2045-1 Världsutställningen i Shanghai 2010

DKK 0 0 2.543.000 83%

Formål Budgetposten er udgået.

5-2055-1 Gränshindersforum

DKK 1.446.000 1.326.000 2.034.000 95% GF efter

rambeslut av MR-SAM

Formål Som en direkt följd av statsministrarnas uttalande om att undanröja hindren för

människor och företag som önskar verka fritt över de nordiska gränserna, har samarbetsministrarna skapat ett särskilt Gränshinderforum med uppgift att i samarbete med ländernas administrationer, årligen försöka frambringa konkreta lösningsförslag till prioriterade problem. Gränshinderforumet består av representanter från de fem nordiska länderna, samt Åland. Gränshinderforum skall årligen, tillsammans med

Generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet, rapportera till de nordiska statsministrarna, samt fortlöpande till samarbetsministrarna.

Gränshinderforum (GF)önskar verka för att ÄK/MR behandlar relevanta

problemställningar inom sina respektive sektorer. Därutöver kommer GF att verka för att länderna inför rutiner som ska minimera antalet nya gränshinder som uppstår genom nationell lagstiftning och olik implementering av EU-direktiv

 Att verka för att länderna samordnar sina insatser i samband med implementeringen av nya EU-direktiv, samt beaktar varandras regler i samband med utarbetandet av nya nationella lagförslag. Bland annat kommer GF att arrangera en uppföljande nordisk lagstiftningskonferens i syfte att verka för detta

 Att uppvakta ÄK/MR för att påverka dessa att ta sig an konkreta problemställningar  Att låta genomföra analyser och seminarier för att belysa och om möjligt lösa

konkreta gränshinder

 Att samråda med de nordiska informationstjänsterna för att på så vis säkerställa att det är de mest relevanta problemställningarna som prioriteras

(29)

5-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA)

DKK 2.036.000 3.570.000 3.560.000 91% MR-U

Formål Projektet "Utveckling av det nordiska forsknings- och innovationssamarbetet (NORIA)

videreføres gick under 2011 in i en förnyad fas med sikte på att under 2012 integreras med globaliseringsprojektet ”Främjande av högre utbildning” med sikte på en förstärkt nordisk globaliseringsinsats kring ”Kunskapstrianglen.”

Programmet har hittills varit ett samarbetsprojekt mellan MR-U och MR-NER. Programmet består på forskningsområdet av fem prioriterade tematiska initiativ: I. Kunskapsuppbyggnad, monitorering och framsyn

Målsättningen är att stärka den långsiktiga potentialen i det nordiska

forskningssamarbetet, bidra till bättre ramvillkor för ett utvecklat nordiskt samarbete mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförare genom etableringen av en nordisk mekanism för löpande monitorering av det nordiska forskningslandskapet

II. Mobilitet

Målsättningen är kartlägga omfattningen av samt, hinder och lösningar för en ökad forskarmobilitet inom Norden.

III. Kunskapstrianglen

Etablering och förstärkning av mobilitet och nätverk inom kunskpastrianglen. IV. Nordic Academy

Konceptutveckling av ”Nordic Academy” – integration av Nordic Centers of Excellence, Nordic PhD och Nordic Masters Programmes.

V. Profiliering

Pilotsatsning på en fokuserad satsning i ett expansivt område i världen, en kandidat ärr Kina och det etablerade Nordic Centre FUDAN i Shanghai var det kan vara relevant att bidra till etablering av en SINO-Nordisk hub för ömsedigt utbyte.

Ved forhandlingerne mellem Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd om budgettet for 2012 er der opnået enighed om at anvende 1,5 MDKK af bevillingen til udbygning af Nordic Academies.

5-2062-1 e-Science

DKK 8.144.000 8.772.000 0 - MR-U

(30)

eSciencemetodik och verktyg, och användning av eScience inom olika forskningsområden.

Projektet syftar till att öka synligheten för Nordisk spetsforskning,

skapa synergier mellan nationella och internationella forskningsinitiativ, frambringa betydliga framsteg på valda stora forskningsområden (Grand challenges), samt att bygga upp kompetens och förutsättningar för framtidens kunskapsbaserade industrier. Målet med projektet är att skapa en Nordisk eScience plattform som

- starkt utvecklar eSciencemetodik och verktyg - starkt utvecklar högre utbildning på eScienceområdet

- använder eScienceverktyg och metodik till att accelerera framväxten av kunskap i utvalda tematiska forskningsområden

- kan utnyttjas till eventuella framtida samarbeten i Östersjöregionen

Projektet har beretts under 2010 tillsammans med NordForsk och de nationella forskningsfinansiärerna och MR-U beslutade i november 2010 att igångsättande projektet. Projektet etableras och utvecklas under 2011 med sikte på full drift under 2012.

5-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden

DKK 6.108.000 6.120.000 2.034.000 93% MR-U

Formål Projektet ”Främjande av högre utbildning i Norden ” vidareförs i 2012.

Initiativets syfte är att öka kontakten mellan nordiska läroanstalter och lyfta Norden som en attraktiv studieort.

Projektet har skapat ett ökat intresse hos de nordiska universiteten och högskolorna för att finna nordiska lösningar och har haft en bred förankring i denna sektor. Projektet syftar till att fånga detta positiva momentum och ytterligare stimulera och stärka de nordiska högre utbildningsinstitutionerna såväl nationellt, nordiskt som globalt. Betydelsen av en väl fungerande kunskapstriangel i form av samverkan mellan utbildning, forskning och innovation, har lyfts fram av EU:s ledare sedan 2006. NMR vill genom detta projekt bidra till denna process genom att lyfta frågan om hur en bättre samverkan kan uppnås mellan kunskapstriangelns delar, med särskilt fokus på den högre utbildningens roll.

Ökade krav ställs på att universiteten ska ägna sig åt såväl utbildning som forskning och innovation. Detta kräver en ny och modernare syn på lärosätena och utgör en viktig del i en moderniseringsprocess som kommit olika långt i olika länder i Europa. Till stöd för denna utveckling är samordnade insatser nödvändiga såväl på nationell nivå, nordisk nivå som på EU-nivå, bland annat genom en stärkt samverkan mellan policies på de tre områdena som ingår i kunskapstriangeln. Frågan om kunskapstriangeln är aktuell också genom Europeiska unionens beslut att inrätta "European Institute of Innovation and Technology".

(31)

Projektet skall stimulera, förstärka och intensifiera samarbetet mellan de nordiska högre lärosätena för att på detta sätt bättre utnyttja den samlade kunskapsbasen som dessa besitter och också bidra till att säkerställa och förstärka kvaliteten inom högre utbildning i Norden.

Projektet syftar bland annat till att göra Norden till en mer känd och attraktiv

utbildningsregion. Det handlar om att öka attraktionskraften i vår region primärt för att behålla de initiativrika och innovativa personer som bor här, men samtidigt att också skapa så goda omständigheter att vi dessutom drar till oss personer och talanger, utanför vår region, med dessa egenskaper, till vår region.

Projektet innehåller tentativt följande komponenter: Kunskapstriangeln:

 Universitetsbaserade nätverk för stärkt kommersialisering Nordic Academy:

• Skapa starkare koppling mellan högre utbildning och forskning Nordisk Master program:

• Tillsätta en strategisk arbetskommitté, som utgående från den evaluering som genomförts, ska ta fram ett förslag till design av ett nytt program.

Kunskapsuppbyggnad:

 Mapping av högre utbildningsinstitutioner i Norden  Entreprenörskap och innovation i högre utbildning i Norden

 Ledarskap och styrning i ett förändrat universitets- och högskolepolitiskt landskap  Strategiska allianser

Profilering av högre utbildning:  Datainsamling och mapping

 Pilotsatsning på en fokuserad satsning i ett expansivt område i världen, en kandidat är Kina och det etablerade Nordic Centre.

5-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna

DKK 2.036.000 2.040.000 3.763.000 96% MR-U

Formål Prosjektet "En god opplæring for ungdom og voksne" videreføres i 2012.

Formålet med prosjektet er å få flere ungdommer enn i dag til å fullføre en utdanning etter grunnskolen, samt å fremme voksnes kunnskaper og kompetanse som grunnlag for personlig utvikling og inkludering i arbeids- og samfunnsliv.

Gjennom prosjektet ”En god opplæring for ungdom og voksne”, som har pågått fra 2008 til 2011, er det gjennomført en rekke arrangementer der problemstillinger og innhold

(32)

knyttet til økt gjennomføring, voksnes kompetanser, kreativitet, innovasjon og entreprenørskap. Aktivitetene har vært konsentrert om utvikling av ny viten,

erfaringsutveksling, identifikasjon av god praksis og kunnskapsspredning. Dette arbeidet har vært nødvendig for å få en felles kunnskapsbase og skal videreføres. I 2012 vil særlig synliggjøring og spredning av resultater vektlegges ytterligere.

Prioriteringer:

- Fremme økt gjennomføring i videregående opplæring blant annet gjennom etablering av en felles nordisk ressurssbank med eksempel på lovende tiltak, ”best praksis”, innen forebygging av frafall.

- Fremme kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen.

- Styrke voksnes kundskab og kompetencer ved at følge op på anbefalinger fra studiet om effektive strategier for livslang læring og studiet om effektiv læse- og

skriveundervisning.

Ved forhandlingerne mellem Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd om budgettet for 2012 er der opnået enighed om at anvende 1 MDKK til ”Kultur og kreativitet i skolen” som skal finansieres med 200.000 DKK fra denne budgetpost og med 800.000 DKK af budgetposten Dispositionsmidler Kultur (1-2207-1).

5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden

DKK 4.072.000 4.794.000 6.102.000 100% MR-FJLS

Formål Formålet er, at belyse konsekvenserne af klimaændringerne for primærerhvervene med

udgangspunkt i fællesnordiske udfordringer og hvordan de nordiske lande i fællesskab kan forberede sig hertil.

Programmet, som løber over perioden 2009 til 2012 med afslutning og afrapportering i 2013, har et bæredygtigt produktionsfokus. Det vil sige, at det retter sig mod forvaltning og værdiskabelse i primærerhvervene. Programmet favner både klimaændringernes effekter på primærerhvervene foruden tiltag, som erhvervene kan iværksætte for at reducere klimaproblemerne.

Seks forskernetværk er støttet til at bidrage med resultater indenfor programmets rammer. Med programmet og programmets struktur søges en styrket tværsektoriel tilnærmelse og koordinering, dels mellem nærværende program og

Topforskningsinitiativet (TFI).

Som et nyt element i programmet, blev der for 2011 afsat midler til støtte til etablering af et offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden. Partnerskabet blev etableret i 2011 og et sekretariat blev etableret på NordGen.

Partnerskabet er etableret som et tre-årigt pilotprojekt, hvor finansieringen af partnerskabets aktiviteter kommer med 50 procent fra landene og 50 procent fra virksomhederne. Ved fuld etablering i pilotperioden vil landene samlet bidrage med 8 MDKK årligt. Partnerskabet skal evalueres inden udgangen af 2013 med henblik på at

(33)

afklare, hvordan partnerskabet skal og kan udvikles efter 2013, herunder hvilken økonomisk ramme partnerskabet skal have.

Styregruppen for klimaprogrammet konstaterer, at projekterne dækker godt over de forskellige sektorer (fisk, jordbrug, skovbrug og genressourcer hos dyr og planter). I 2012, fortsætter gennemførelse og afrapportering fra de 6 faglige netværksprojekter. Styregruppen vil ved analyse følge op på det tværsektorielle aspekt i programmet og om nødvendigt iværksætte aktiviteter, som styrker dette aspekt.

Prioriteterne for det offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden fastlægges af partnerskabets styregruppe. I skrivende stund, foreligger disse ikke.  Gennemførelse og afrapportering fra de 6 faglige netværksprojekter

 Tværsektorielle aspekter indenfor plante og dyre helse og genetiske ressourcer samt indenfor produktionssystemer i jordbrug, skovbrug og fiskeri

 Videreetablering af det offentligt-private-partnerskab om planteforædling i Norden Ledelse og

adm.

Planlagte udgifter: 400.000 DKK i NordForsk og 700.000 DKK i NordGen.

NordForsk har sekretariatet for klimaprogrammet og dets styregruppe. NordForsk bidrager ud over sekretariatsbetjeningen også med at sikre sammenhængen til TFI NordGen har sekretariatet for det offentligt-private-partnerskab om planteforædling i Norden.

5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden

DKK 1.527.000 0 0 - NER

Formål Et velfungerende nordisk slut-bruger marked i 2015

Et fællesnordisk slutbrugermarked skal være åbent og tilgængeligt for alle kunder • Kundene skal have den samme beskyttelse uafhængig af hvilket land leverandøren kommer fra.

• Lige markedsadgang og vilkår bør sikres ved at gøre det let for leverandører at operere i alle nordiske lande.

Projektsekretariatet er som udgangspunkt tre-årigt (2011-13)

Videreførelse af det nordiske projektsekretariat som skal koordinere arbejdsopgaver, ressourcer og relevante interessenter i forbindelse med indførelsen af et fællesnordisk slutbrugermarked i 2015.

 Nordreg projektsekretariat skal i samarbejde med Nordreg og Elmarkedsgruppen stå for udarbejdelsen af analyser og redegørelser ved behov i forbindelse med

implementeringen af det fællesnordiske slutbrugermarked i 2015.

(34)

EK-NE/E og MR-NER

Nordisk Energiforskning/Nordreg Projektsekretariat

5-2080-2 Kultur og kreativitet

DKK 6.108.000 7.140.000 2.848.000 93% MR-NER

Formål Prosjektet Kultur & Kreativitet videreutvikler det eksisterende globaliseringsinitiativ:

”Utvikling og Profilering av Norden som Center for Kreative Industrier”.Initiativet kobles sammen med den allerede etablerte innsats KreaNord, som skal arbeide med å utvikle de generelle vilkår for Nordens kreative industrier, men vil også eksemplifisere denne innsats med to spesifikke innsatsområder under KreaNords regi, for perioden 2010-2012 med Global Markedsføring og Digital Distribusjon av nordiske film, samt Ny Nordisk Mat og branding.

KreaNord har som ambisjon å etablere og vedlikeholde et tett samarbeid mellom myndigheter og bransjeeksperter innenfor kreative industrier fra hele Norden, som innenfor rammen av prosjektet gjennomfører en rekke tiltak og aktiviteter som direkte, individuelt eller kollektivt kan bedre forutsetningene for Nordens kreative økonomi. KreaNord har under fase 1 utviklet et nettverk av myndigheter og bransjeeksperter innenfor kultur og næring fra hele Norden, samt tilrettelagt for et felles nordisk utviklings- og policyarbeid, slik at Norden skal kunne profileres som en toppregion innom den kreative økonomien. KreaNord skal i fase 2 konsolidere sin posisjon som connector for Nordens kreative industrier, samt videreutvikle innsatsene på området. I 2010 utviklet KreaNord policyrekommandasjoner for Nordens kulturelle og kreative industrier, som ble besluttet av MR-NER og MR-K høsten 2010:

-Fremme strategisk samarbeid og utveksling innenfor de nordiske kulturelle og kreative næringene og med andre sektorer for verdiskaping, innovasjon og vekst

-Arbeide for at de nordiske kulturelle og kreative næringene får nye muligheter for tilgang til globale markeder, finansiering og å tiltrekke seg utenlandske investeringer -Fremme kultur og kreativitet i nordisk utdanning på alle nivåer og entreprenørskap og næringskompetanse i kultur- og kunstutdanning.

-Utvikle et fellesnordisk kulturmarked for kreativ industri og kulturprodukter, for å utvide de nasjonale hjemmemarked til et nordisk marked, ved å skape større muligheter for salg og eksport for kulturelle og kreative produkter og tjenester.

KreaNord skal under 2012 arbeide videre med å implementere Nordens policyområder for kulturelle og kreative industrier, herunder bl.a. videreutvikle det nordiske

myndighetssamarbeidet som ble påbegynt i 2011. KreaNord skal for øvrig arbeide videre med å sikre en styrket koordinering og forståelse mellom næring og

(35)

kultursektoren.

 Videreutvikle det strategiske myndighetssamarbeid, som ble påbegynt i 2011, for utveksling av viten mellom de nordiske kulturelle og kreative næringene

 Bestyrke dialog og samarbeid mellom næring og kultursektorene i de nordiske land  Videreutvikle strategien om global markedsføring av Film og Tv

 Som en del av programmet Ny Nordisk Mat, skal det utvikles en strategi for Ny Nordisk Mat og branding

5-2085-2 Hälsa och välfärd

DKK 13.234.000 13.260.000 0 - MR-SAM*

Formål Globaliseringsinitiativet om ’Sundhed og velfærd’ blev godkendt af MR-SAM i

oktober 2009. Globaliseringsinitiativet om sundhed og velfærd handler om den nordiske velfærdsmodels bæredygtighed og konkurencekraft. Der er tale om et sammenhængende program, som skal være en stærk drivkraft for det nordiske samarbejde på sundheds- og velfærdsområdet. Landene skal gennem et tættere nordisk samarbejde udvikle effektive løsninger på centrale velfærdsudfordringer og dermed skabe synergi og optimere mulighederne for at vinde nordiske styrkepositioner globalt.

Programmet er treårigt (2010 – 2012) med en indikativ planlægningsramme på 38,5 mio. DKK.

Programmet er bygget op om to hovedtemaer: (1) sundhed, hvor indsatsen er koncentreret om at fremme en sund og arbejdsdygtig befolkning samt sikre livskvalitet og (2)velfærd, hvor indsatsen er koncentreret om udvidelse og kompetenceudvikling af arbejdsstyrken samt inkludering af svage grupper i samfundet. Seks ministerråd er involveret (MR-S, MR-A, MR-FJLS, MR-JÄM, MR-NER og MR-U). Programmet er baseret på de involverede ministerråds egne indspil og består af syv selvstændige delprojekter. Detailudviklingen af de enkelte elementer sker i de respektive ministerråd. Delprojekterne er fortsat i opstartsfasen og vil blive implementeret inden for samme tidsramme. Programmet består af følgende delprojekter:

1. Inkludering af udsatte grupper på arbejdsmarkedet med fokus på unge i riskogrupper(MR-S)

2. Tiltrækning af udenlandsk arbejdskraft (MR-A)

3. Udvikling af kompetencer indenfor nye vækstområder (nanoteknologi, klimateknogi, m.m )(MR-A)

4. Sundhedsfremme og forebyggelse af livsstilssygdomme med fokus på børn og deres familier (MR- S)