Framtidens
kompetensförsörjning
i Skaraborg
Lina Bjerke | Sara Johansson September 2019
1
Innehåll
1 INLEDNING ... 2
1.1 Syfte ... 2
1.3 Metod och avgränsningar ... 2
1.4 Disposition ... 3
2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING I OLIKA TYPER AV REGIONER – VAD SÄGER FORSKNINGEN? ... 4
3 TILLGÅNG PÅ ARBETSKRAFT ... 11
3.1 Befolkning och demografi i olika typer av regioner ... 11
3.2 inpendlad arbetskraft ... 14
3.3 Tillgång på arbetskraft efter utbildningsnivå ... 16
3.4 Tillgång på kompetens i olika yrkesgrupper ... 21
4 MATCHNING PÅ ARBETSMARKNADEN ... 27
4.1 Matchningsgrad per kommun ... 27
4.2 Matchningsgrad per bransch I Skaraborg och Riket som helhet ... 28
4.3 Arbetskraftens rörlighet ... 32
5 MIGRATION ... 34
6 OMVANDLING I NYCKELBRANSCHER ... 42
7 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH POLICYREKOMMENDATIONER ... 49
7.1 Slutsatser ...49
7.2 Framtidsutblick och policyrekommendationer ...51
2
1 INLEDNING
Att en allt större andel av personer med högre utbildning flyttar från landsbygdskommuner till större städer har lett till att en majoritet av svenska kommuner idag har mycket stora utmaningar vad gäller kunskaps- och kompetensförsörjning. Detta gäller i synnerhet för kommuner längre bort från storstäderna. Kompetensflykten från landsbygderna sker parallellt med en snabb globalisering, teknikutveckling och digitalisering. Detta riskerar att urholka landsbygdernas arbetsmarknader ytterligare eftersom det främst är de s.k. mellanteknologiska jobben– ofta tillverkningsjobb - som försvinner till förmån för de arbetsuppgifter som är mest, respektive minst kunskapskrävande. Det som ytterligare förvärrar situationen för landsbygdskommunerna är att ”lågkunskapsjobb” tenderar att lokaliseras på samma marknader som ”högkunskapsjobb”- d.v.s. de urbana. Detta sätter ytterligare press på mindre kommuner som under lång tid varit hemvist för tillverkningsjobben. Merparten av kommunerna i Skaraborg kan kategoriseras som landsbygd, utifrån den kommunindelning som används i den parlamentariska landsbygdskommitténs arbete med att utforma framtidens landsbygdspolitik. Lidköping och Skövde är de enda kommunerna som klassas som stadskommuner enligt denna definition. De övriga kommunerna har som helhet glesare strukturer, både i termer av näringsliv och befolkning. Det är därför högst relevant och angeläget att studera hur kompetensutbudet i regionen utvecklas, både för att förstå nuläget men även för att förstå hur situationen kan komma att se ut framöver.
1.1 SYFTE
Syftet med denna studie är att kartlägga kompetensutbudet i Skaraborg och visa hur utbud av olika typer av arbetskraft har utvecklats på kort och lång sikt. I studien jämförs utvecklingen i Skaraborg med utvecklingen i arbetsmarknader i övriga Sverige, i syfte att klargöra om utvecklingen i Skaraborg särskiljer sig på något sätt. Studien syftar också till att identifiera om det finns yrken eller branscher där det inomregionala kompetensutbudet är otillräckligt för att svara mot regionens behov. Detta görs dels genom att undersöka mönster för arbetspendling, både inom regionen och från andra regioner, dels genom att undersöka hur väl arbetstagares utbildning matchar det yrke som arbetstagaren utför. Målet är att dessa analyser sammantaget ska ge en nyanserad bild av kompetensutbudet i Skaraborg och peka på områden där kompetenstillgången i regionen riskerar att hämma näringslivets utveckling. På så vis ämnar denna studie att komplettera tidigare studier kring kompetensbehov för att ge en mer sammansatt bild av både utbud och efterfrågan på kompetens i Skaraborg.
1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR
Detta är en deskriptiv rapport som baseras på officiell statistiken från SCB. Huvuddelen av den statistik som presenteras i rapporten visar utvecklingen över en tidsperiod av 10 – 15 år. Rapporten gör därför inte anspråk på att förklara mer långsiktiga strukturella förändringar som exempelvis relaterar till förändringar i medellivslängd, födelsetal, pensionsålder etc.
I rapporten görs ett antal avgränsningar där den viktigaste är att rapporten fokuserar på utbudet av arbetskraft i regionen. Över tid kan utbud och efterfrågan på arbetskraft förmodas att anpassas efter varandra på så vis att det finns en jämvikt på arbetsmarknaden i regionen. En långsiktig jämvikt
3
kan emellertid sällan observeras i verkligheten eftersom efterfrågesidan befinner sig i ständig förändring samtidigt som förändringar i arbetskraftens utbildningsinriktningar tar lång tid att åstadkomma. Man kan således förmoda att det på kort och även på medellång sikt kan finnas såväl underskott som överskott på specifika kompetenser inom en och samma arbetsmarknadsregion. I rapporten visas inte enbart utbudet ur ett regionalt perspektiv, utan även de inomregionala skillnaderna. Detta är viktigt eftersom det kan ge information om styrkor och svagheter i det regionala systemet och hur regionen kan använda det för att arbeta sammanhållande framöver. En annan avgränsning är den som ges av att rapporten inte innehåller några ekonometriska analyser av effekter av olika tillstånd i regionen. Det är en deskriptiv rapport som ger en nulägesbeskrivning, som tillsammans med historiska data kan indikera vilka utmaningar och åtgärder som politiken bör fokusera på framgent.
Det finns också ett antal avgränsningar som görs på mer statistiska grunder men de omnämns i den löpande texten.
1.4 DISPOSITION
Rapporten innehåller sju kapitel där det nästföljande är en övergripande redovisning av den forskning som finns kring regionala skillnader i kompetensförsörjning. Denna heterogenitet ligger till grund för den urbanisering vi idag ser av befolkning och arbetstillfällen, särskilt för det som är kopplat till kunskap och kompetens. Därefter följer ett kapitel om Skaraborgs tillgång på arbetskraft, både som region som helhet men även nedbrutet på kommuner inom. Kapitel fyra behandlar statistik kring matchningen på arbetsmarknaden i Skaraborg och hur detta skiljer sig från andra delar av Sverige för olika delar av näringslivet. Det kapitel som följer därnäst visar mönster för migration. Kapitel sex fokuserar på utpekade nyckelbranscher och hur lokalisering av dessa ser ut i regionen. Därefter följer avslutande kapitel med sammanfattande slutsatser, policyrekommendationer och förslag på fördjupade studier.
4
2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING I OLIKA TYPER AV
REGIONER – VAD SÄGER FORSKNINGEN?
Utifrån den enskilda platsen eller regionens perspektiv är tillgången till produktions-faktorer grunden för tillväxt och välstånd. En regions förmåga att locka till sig investeringar och människor avgör till stor del dess förutsättningar för att ackumulera olika typer av produktionsfaktorer över tid. I befolkningen återfinns både ren mankraft men också de kunskaper och kompetenser som brukar benämnas som humankapital. I en alltmer kunskapsbaserad ekonomi får tillgång till kunskap och kompetens allt större betydelse för förmågan att attrahera de investeringar som krävs för att kapitalstocken ska växa. Tillgång till kunskap och kompetens har också stor betydelse för förmågan att utveckla och tillämpa ny teknik och nya metoder, vilket är nödvändigt för att öka produktionsfaktorernas produktiva kapacitet. Produktivitetstillväxt är en förutsättning för långsiktigt hållbar tillväxt eftersom den innebär att produktionen blir effektivare och kräver mindre resurser per producerad enhet. Förmågan till nytänkande och förändring är därför central för långsiktig utveckling. Detta gör att entreprenörskap och innovation idag betraktas som lika viktiga tillväxtfaktorer som tillväxt i arbetskraft och kapital.1
Förmågan att attrahera kunskap och kompetens beror i hög grad på den lokala ekonomiska miljön. Den ekonomiska miljön är unik för varje plats och beror inte bara på interna faktorer utan också i hög grad på faktorer i omgivningen. Den teoribildning som kallas den nya ekonomiska geografin utgår från det faktum att alla platser ingår i ett större geografiskt sammanhang, vars innehåll och avstånd avgör hur stor tillgång en plats har till olika typer av produktionsfaktorer.2 Det geografiska
sammanhanget är också av stor betydelse för graden av interaktion mellan olika aktörer i den regionala ekonomin och hur rörliga produktionsfaktorer är inom och mellan regioner.
Platser konkurrerar med varandra om produktionsfaktorer
Det faktum att de flesta produktionsfaktorer är rörliga i geografin innebär att platser i hög grad konkurrerar med varandra. Platsens konkurrenskraft bestäms av egenskaper som påverkar förmågan att attrahera såväl företag som hushåll. Kombinationen av lokala företeelser som är orörliga i geografin och det geografiska sammanhanget som platsen befinner sig i utgör den lokala miljön som påverkar vilka näringar och hushåll som en region förmår attrahera.
Att platser konkurrerar med varandra om produktionsfaktorer innebär att ekonomisk tillväxt är en geografiskt selektiv process, eftersom den totala mängden produktionsfaktorer är tämligen konstant på kort sikt. När en plats växer innebär det att produktionsfaktorer flyttas i geografin vilket resulterar i att en annan plats stagnerar. Denna process förstärks av att många företag lockas av närhet till kunder och/eller leverantörer och dras därför till regioner med stor och tät marknad och söker fördelar genom samlokalisering med andra företag. Produktionssidan i den lokala ekonomiska miljön är samtidigt beroende av att regionen är attraktiv för boende. Om ett företag skall kunna rekrytera arbetskraft måste det finnas människor med specifika kompetenser som vill arbeta i regionen. Därför finns det ett ömsesidigt beroende mellan, å ena sidan en regions efterfrågan på arbetskraft (som bestäms av att dess näringar är konkurrenskraftiga vis-a-vis andra
1Regeringen (2016) Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SoU 2016:72
2 Fujita, M., P. Krugman and A. J. Venables (1999) The Spatial Economy. Cities, Regions and International Trade.
5
regioner och har tillgång till en lokal marknad med stor köpkraft) och, å andra sidan regionens utbud av varor, tjänster och fritidsaktiviteter som hushållen upplever som tilltalande. När dessa delar av den lokala ekonomiska miljön samverkar stimuleras tillväxten av produktionsfaktorer i en region av självförstärkande orsakssamband, s.k. agglomerationsekonomi.
Agglomerationseffekter kan delas in i effekter som relaterar till storleken på den lokala ekonomin (urbaniseringseffekter) och storleken på enskilda lokala branscher (lokaliseringseffekter). Lokaliseringseffekter uppstår exempelvis till följd av att arbetskraften är specialiserad på ett sätt som gynnar en specifik näringsgren eller att det finns ett speciellt utbud av producenttjänster som särskilt riktar sig mot en eller några branscher. Urbaniseringseffekter kan exemplifieras med den berikning i mångfald och differentiering som en region av större storlek erbjuder. Allt detta är exempel på skalfördelar som ligger utanför företagen men som ändå innebär att produktionen blir effektivare om den samlokaliseras istället för att ske geografiskt utspridd. Sådana externa skalfördelar resulterar i att företag drar nytta av att finnas i varandras närhet och ger upphov till samlokalisering inom näringar (specialiserade kluster) men också av olika näringar och verksamheter vars utveckling stödjer varandra (urbanisering). Dessa fenomen förklarar i hög grad de skillnader i tillväxt som finns mellan regioner men också hur regionala specialiseringsmönster formas över tid.
Humankapitalets produktivitet ökar när det koncentreras i geografin
Människor och deras hushåll påverkas också av agglomerationseffekter. Agglomerations-ekonomier påverkar företagens effektivitet och därmed även arbetskraftens produktivitet. Detta påverkar i sin tur lönenivån och forskning visar att det finns en skillnad i lönenivå mellan större städer och mindre orter, i synnerhet för arbetskraft med högre utbildning.3 Denna lönepremie beror
dels på rena agglomerationseffekter, vilka blir mer betydande ju större städer man beaktar, och dels på att större städer attraherar den mest kompetenta arbetskraften. Detta beror på att större arbetsmarknader erbjuder fler valmöjligheter och karriärvägar än små arbetsmarknader. Större arbetsmarknader uppbringar därför en bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare, d.v.s. att arbetstagaren hittar ett arbete som stämmer väl överens med hans/hennes utbildning och yrkeserfarenhet och att arbetsgivaren hittar exakt den kompetens som man efterfrågar. På större arbetsmarknader är arbetskraften också mer rörlig eftersom det finns fler karriärvägar att utforska. Detta genererar mer lärande och kunskapsöverföring mellan olika aktörer i ekonomin.4
Både teoretisk och empirisk forskning visar således att agglomerationsfördelar är självförstärkande. Företag attraheras till platser med stor marknadspotential och ett stort och varierat utbud av insatsvaror och arbetskraft och företagstjänster. Samtidigt attraheras människor till samma typ av platser eftersom de erbjuder en stor arbetsmarknad med många potentiella arbetsgivare och karriärvägar och dessutom ett stort och varierat utbud av varor, tjänster, kultur, sport och andra fritidsaktiviteter. Detta gör att täthet i sig skapar attraktivitet och gör att stadsregioner visar på hög
3Andersson, M. Klaesson, J. & Larsson, J. P. (2014) The sources of the urban wage premium by worker skills:
Spatial sorting or agglomeration economies? Papers in Regional Science, Vol. 93:4. DOI: doi:10.1111/pirs.12025
4Moen , J. (2000) ”Is Mobility of Technical Personnel a Source of R&D Spillovers?” NBER Working Paper No.
7834, NBER, Cambridge MA och Agrawal, A. K., I. M. Cockburn and J. McHale (2006) ”Gone but not Forgotten: Knowledge Flows, Labor Mobility and Enduring Social Relationships” Journal of Economic Geography, Vol. 6, pp. 571 – 591;
6
tillväxt.5 Forskning på detta område visar också att det främst är produktiviteten i kunskapsintensiv
verksamhet som påverkas av näringslivets koncentration och densitet.6 Detta beror på att kunskap
i hög grad bärs av människor och tenderar att spridas när människor interagerar med varandra eller flyttar mellan olika typer av miljöer.7
Interaktion mellan människor i olika företag och olika produktionsmiljöer är emellertid sällan helt kostnadsfri, vilket innebär att interaktion tenderar att vara mer frekvent mellan personer som
befinner sig geografiskt nära varandra.8 Kunskapsspridning är därför starkast i kunskapstäta
miljöer. I sådana miljöer spiller kunskap lätt över mellan olika företag och organisationer, vilket ger upphov till externa kunskapsflöden som utgör en lokal kollektiv nyttighet som är fritt tillgänglig för lokala aktörer. I kunskapstäta miljöer finns således en kollektiv nyttighet som ökar produktiviteten i kunskapsbaserade verksamheter. Sådana verksamheter gynnas därför av att samlokaliseras. Detta förstärker agglomerations-effekterna i kunskapsbaserade verksamheter och förklarar varför man i många länders ser en stark koncentration av kunskapsintensiva verksamheter och högutbildad arbetskraft till storstäderna. Agglomerationsekonomier förklarar således att vissa platser växer medan andra stagnerar till följd av att företag, människor och kunskap samlas som kluster i geografin.9
Kompetenstillgång - ett resultat av utbud och efterfrågan
Vid varje given tidpunkt speglar tillgången på kompetens på en viss plats den jämvikt som skapas av å ena sidan efterfrågan på kompetent arbetskraft och å andra sidan utbudet av arbetskraft med specifika kompetenser. Regioner som kan erbjuda tillräckligt intressanta arbetsmarknader i kombination med attraktiva boendemiljöer är framgångsrika när det gäller att attrahera humankapital i form av högutbildade människor i arbetsför ålder. Regioner med ett rikt utbud av kompetent arbetskraft attraherar samtidigt många företag och även verksamheter inom offentlig service samt verksamheter inom lokal, regional och statlig förvaltning. På samma sätt formas såväl efterfrågan som utbud av specifika kompetenser av lokala och regionala specialiseringsmönster, vilka förstärks över tid i en ömsesidigt självförstärkande process.
Det finns en stor forskning som rör den klassiska frågeställning huruvida arbetskraften flyttar till platser med stort utbud av potentiella arbetsgivare eller om företagen (och andra arbetsgivare) flyttar till platser där det är lätt att hitta arbetskraft. Dessa dynamiska processer är sannolikt ömsesidigt förstärkande, vilket gör att det är svårt att identifiera om, och i så fall i vilken grad, den ena föregår den andra. Forskningen tyder emellertid på att riktningen på orsakssambanden skiljer sig mellan olika typer av platser.10
5Glaeser, E., H. Kallal, J. Scheinkman and A. Schleifer (1992) “Growth in Cities“ Journal of Political Economy,
vol.27, pp.143 – 156
6Se exempelvis Fischer, M. och J. Frölich (2001) Knowledge Complexity and Innovation Systems, Springer,
Heidelberg och Johansson , S. (2010) Knowledge, Product Differentiation and International Trade, JIBS Dissertation Serie No. 63, Jönköping University, Jönköping
7 Thulin, P., (2009) ”Labor Mobility, Knowledge Diffusion and Regional Growth” CESIS Working Paper No. 209,
Royal Institute of Technology, Stockholm
8 Feldman, M. (1994) The Geography of Innovation, Kluwer Academic Publishers, Boston.
9Fujita, M. and J. Thisse (2002) Economics of Agglomeration, Cambridge University Press, Cambridge
10Hoogstra, G. J., van Dijk, J. & Florax, R. (2017) Do jobs follow people or people follow jobs? A meta-analysis of
7
Platsens attraktivitet påverkar det lokala kompetensutbudet
Forskning visar att migration i hög grad drivs av ekonomiska incitament och många empiriska studier bekräftar att arbetsmarknaden har stor betydelse för människors val av bostadsort. Från platser med få försörjningsmöjligheter flyttar folk primärt för att hitta bättre möjligheter till försörjning. Därför går en avsevärd del av flyttströmmarna från svaga till starka arbetsmarknadsregioner och personer med högre utbildning fäster särskilt stor vikt vid inkomst- och karriärmöjligheter vid val av bostadsort.
Det finns samtidigt studier som visar att människor flyttar av helt andra skäl än rent ekonomiska. Modern forskning pekar på att flyttströmmar påverkas av faktorer som relaterar till boendemiljö, livsstil, privat och offentlig service samt utbud av handel, kultur, sport och andra nöjen och fritidsaktiviteter, mm.11 I denna litteratur kan man således finna förklaringar till inomregionala
flyttmönster där människor gör olika val när det kommer till bostadsort. Sammantaget visar forskningen att flyttströmmarna i hög grad går från glesare till tätare regioner därför att arbetsmarknaderna i täta regioner erbjuder fler valmöjligheter.12 Inom regioner går flyttströmmarna
generellt från mindre tätorter till den största staden i regionen, vilken ofta har ett överlägset utbud när det kommer till shopping, kultur och nöjen.
Studier som fokuserar specifikt på ungdomars flyttmönster fastlägger att ungdomar, såväl i Sverige som i andra länder, i hög grad lämnar mindre orter för att studera.13 En ökad efterfrågan på specifika
kunskaper och kompetenser på arbetsmarknaden gör att allt fler ungdomar väljer att studera vidare efter gymnasiet. Eftersom tillgången till högre utbildning är mycket begränsad på mindre orter innebär detta att allt fler ungdomar lämnar den kommun man vuxit upp i. Detta ökar rörligheten bland ungdomar och resulterar i ett inflöde av yngre individer till de orter som har ett universitet.14
Denna rörlighet utgör emellertid ett problem för mindre orter eftersom forskning visar att endast ett fåtal av dessa individer flyttar tillbaka och arbetar i sin uppväxtkommun.
Trots dragningskraften hos större städer väljer en del människor att bo kvar på mindre orter. Det finns tämligen lite forskning kring vad som skapar attraktivitet på platser som inte erbjuder en urban miljö med ett stort utbud av varor, tjänster, kultur och nöjen. Utrymme, småskalighet, närhet till naturen och starka sociala nätverk är emellertid några faktorer som lyfts fram i studier som fokuserar på landsbygdernas förmåga att attrahera människor.15 Merparten av de som flyttar från
stad till landsbygd är dock människor som redan har någon typ av anknytning till den mindre orten man flyttar till, exempelvis att man har släkt som bor där.16
Vidare kan man konstatera att såväl traditionella regionalekonomiska studier som migrationsstudier under lång tid förbisett de möjliga effekterna av platsspecifika natur- och kulturmiljöer på demografiska och ekonomiska förändringar. Först under 1970-talet då man kunde observera två
11 Florida, R. 2002 The rise of the creative class; Nieodmysl, T. & Clark, W. A. V. (2014) What matters for internal
migration, jobs or amenities? Migration Letters, 11:377 – 386
12 Regeringen (2016) På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder. SOU 2016:26
13 Lovén, I., Nordin, M. och Hammarström C. (2016) Vem stannar kvar? – närhet till högskola och val av bostadsort. Agrifood Rapport 2016:3
14 Bjerke, L. och Mellander, C. (2017) ”Moving Home Again? Never! The Location Choices of Graduates in Sweden.” Annals of Regional Science, Vol. 59:707 – 729
15 Niedomysl, T & Amcoff, J. (2010) Is there a hidden potential for rural population growth in Sweden? Rural Sociology 76:27 – 279
16 Bjerke, L. och Mellander, C. (2017) ”Moving Home Again? Never! The Location Choices of Graduates in Sweden.” Annals of Regional Science, Vol. 59:707 – 729
8
fundamentala förändringar i migrationsmönster mellan USA:s olika delstater fick betydelsen av sådana miljöfaktorer en mer central roll i forskning kring flyttmönster och regional utveckling och tillväxt. En sådan förändring var att migrationsflödet inom USA vände från de starka ekonomiska tillväxtstaterna i nordost till varmare och mer natursköna områden i södra och västra USA. Den andra förändringen var att befolkningstillväxten i icke-storstadsregionerna började överstiga den i storstadsområden. Denna trend bröts emellertid på 1980-talet då urbaniseringen åter tog fart. En ökad efterfrågan på olika typer av naturvärden, till följd av den brist på naturtillgångarna som urbanisering orsakar, i kombination med allmänt stigande realinkomster identifierades som en
orsak till dessa migrationsflöden.17 Sedan dess har naturmiljöns roll för lokal och regional
utveckling fått allt större uppmärksamhet inom forskning.
Pendlingsmöjligheter avgör storleken på lokala arbetsmarknader
Att människor bor kvar på mindre orter förutsätter ofta att det finns goda pendlingsmöjligheter in till regionhuvudorten. Pendlingsmöjligheter inom och mellan regioner påverkar också den lokala arbetsmarknadens omfattning eftersom goda pendlingsmöjligheter ökar antalet potentiella arbetsgivare och arbetstagare som kan komma ifråga utifrån en given punkt i geografin. Detta betyder att platsens tillgänglighet utifrån infrastruktur för persontransporter har stor relevans för människors val av bostadsort.
Studier visar att pendlingsfrekvensen är tidskänslig och avtar hastigt när tidsavstånden överskrider 45 minuter. Detta innebär att den lokala arbetsmarknaden sträcker sig i en radie av 45 minuters restid från en given plats. Detta betyder också att investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik som minskar restiden mellan olika platser, leder till både en förtätning av de regionala strukturerna och en förstoring av den lokala arbetsmarknaden. Detta underlättar människors rörlighet vilket ökar tillgången till kompetens.
Eftersom större orter ofta utgör navet i såväl den lokala arbetsmarknaden som i det regionala transportsystemet är det dessa orter som utgör centrum i de flesta lokala arbetsmarknadsregioner. Den indelning av Sveriges kommuner i större arbetsmarknadsregioner som används av såväl myndigheter som forskare utgår från faktiska restidsavstånd och pendlingsmönster. I takt med att transportinfrastruktur och kollektivtrafik byggs ut och har antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige minskat över tid och är idag 61stycken.
Tjänstemarknader förmedlar kunskap och kompetens
Företagens förmåga till utveckling, innovations och tillväxt stärks av en regional miljö som kännetecknas av god tillgång till kunskap. Ett företag kan, på egen hand, tillgodose sina behov av kunskap antingen genom att anställa personer med relevant bakgrund eller genom att köpa relevant kunskap på tjänstemarknaden. Företag som finns på en plats med ett stort utbud av kunskapsintensiva tjänster har större möjligheter att hitta relevant kunskap via tjänstemarknaden. Sådana tjänster utgörs dels av rena stödtjänster riktade till olika typer av företag och kan handla om redovisning, juridik, affärsrådgivning, IT-tjänster osv, och dels om tjänster som mer direkt kopplar
17 Deller, S. C., Tsai, T.-H., Marcouiller, D. W., & English, D. B. K. (2001). The Role of Amenities and Quality of
Life in Rural Economic Growth. American Journal of Agricultural Economics, 83(2), 352-365.
Greenwood, M. J. (1985). Human migration: theory, models and empirical studies. Journal of Regional Science, 25(4).
9
till produktutveckling och affärsutveckling, såsom exempelvis teknikkonsulter, systemutveckling, design, marknadsföring mm.
Kunskapsintensiva företagstjänster (KIBS) är den typ av producenttjänster som har haft en av de snabbaste tillväxttakterna i hela tjänstesektorn i Sverige. Forskning, visar att kunskapsintensiva företagstjänster är en viktig källa till extern kunskap18. I takt med att kunskapsinnehållet i majoriteten av branscher ökar får kunskapsintensiva producenttjänster en allt mer betydande roll som stödjande funktion till företag, både i utvecklande (innovativa) och förvaltande processer.
Av naturliga skäl följer mönstren för andel sysselsatta i KIBS fördelningen av andel av de förvärvsarbetande med högre utbildning. Forskning visar att just kunskapsintensiva företagstjänster har en mycket stark benägenhet att lokaliseras som kluster i geografin, dvs i täta miljöer där möten mellan säljare och köpare underlättas av korta geografiska avstånd. Som en konsekvens av detta är utbudet av kunskapsintensiva företagstjänster starkt lokaliserat till större städer, vilket bidrar till sådana platsers attraktivitet för lokalisering av kunskapskrävande verksamheter. Detta innebär också att utbudet av kunskapsintensiva tjänster ofta är jämförelsevis litet på mindre orter, vilket hämmar etableringen av kunskapskrävande verksamheter.
Kompetensutbud – ett resultat av näringslivets efterfrågan och platsens attraktivitet och tillgänglighet
Sammanfattningsvis säger forskningen att kompetensutbudet på en given plats styrs av:
• Efterfrågan på kompetens: Den lokala arbetsmarknadens storlek och näringslivets inriktning avgör vilken typ av kompetens som efterfrågas och vilka karriärvägar som erbjuds på den lokala arbetsmarknaden. Detta styr vilken typ av arbetskraft som dras till regionen, vilket i sin tur påverkar vilka företag som väljer att etablera sig där. Näringslivets och arbetskraftens specialisering förstärker således varandra.
• Platsens attraktivitet i termer av boendemiljö, tillgång till privat och offentlig service, utbud av kultur och fritidsaktiviteter mm. avgör i vilken utsträckning människor väljer att bosätta sig på en viss plats.
• Platsens tillgänglighet gentemot omgivande platser, vilket avgör tillgängligheten till det utbud i termer av arbetsgivare, kultur, nöjen mm som finns på andra orter.
Dessa faktorer gör att stora och täta arbetsmarknader ofta har en större attraktionskraft eftersom de kan erbjuda fler möjligheter i yrkeslivet och samtidigt också erbjuder ett stort och variationsrikt utbud av olika typer av boenden, service, fritidsaktiviteter, kultur, mm. Sådana arbetsmarknader kännetecknas också ofta av att det finns en väl utbyggd transportinfrastruktur som ger goda förutsättningar för arbetspendling såväl inom den egna arbetsmarknadsregionen som till andra regioner. Regioner med mindre och glesare arbetsmarknader har därför större utmaningar att attrahera arbetskraft, särskilt den med högre utbildning vars val av boendeort i högre grad styrs av karriärmöjligheter.
18 Johansson, B., Johansson, S., & Wallin, T. (2015). Internal and external knowledge and introduction of export
10
Mot denna bakgrund är det intressant att belysa hur tillgång på arbetskraft i Skaraborg utvecklats över tid och hur arbetskraftstillgången ser ut i olika yrkeskategorier och för olika utbildningsinriktningar. Detta är fokus i avsnitt 3. Det är också intressant att studera hur tillgången på arbetskraft med olika utbildningsbakgrund matchar arbetsmarknadens behov, vilket beskrivs i avsnitt 4. I syfte att göra en framtidsutblick studeras även de flyttmönster som kan observeras i Skaraborgs kommuner för individer med olika utbildningsinriktningar i avsnitt fem.
11
3 TILLGÅNG PÅ ARBETSKRAFT
Utbudet av arbetskraft i en region beror i första hand på hur många människor i arbetsför ålder som bor där. Hur stor denna andel är i förhållande till de som är yngre respektive äldre har också stor betydelse för hur regioner klarar av att leverera skattefinansierad service i form av vård, skola och omsorg. Den demografiska utvecklingen är således central för en positiv regional utveckling. Men arbetskraftstillgången beror också på pendlingsmöjligheter, vilka kan se mycket olika ut för olika kommuner. Vidare varierar tillgången på arbetskraft mellan olika yrken. Detta avsnitt redogör för tillgången på arbetskraft i Skaraborg.
3.1 BEFOLKNING OCH DEMOGRAFI I OLIKA TYPER AV REGIONER
Den demografiska utvecklingen skiljer sig mycket åt mellan olika delar av Sverige. Generellt sett har storstadsregionerna haft en mer gynnsam demografisk utveckling än mer glest befolkade regioner. Detta beror på att landsbygdsregioner har haft en svagare ekonomisk utveckling och svagare tillväxt i arbetstillfällen. Detta har i sin tur medfört att människor i arbetsför ålder, i synnerhet de med högre utbildning, flyttar till städerna. Även om man kan se en viss utflyttning av barnfamiljer till landsbygdsregioner har flyttströmmarna från land till stad resulterat i att stad och landsbygd idag visar på olika demografiska strukturer.
Befolkningspyramiderna i figur 1 visar att den demografin för stads- och landsbygdskommuner för år 1968 (figur 1) och år 2017 (figur 2). I slutet på 1960-talet var den demografiska strukturen tämligen likartad i stads- och landsbygdsregioner. År 2017 finns det emellertid en tydlig skillnad mellan stad och landsbygd vad gäller förhållandet mellan befolkning i pensionsålder och befolkning i arbetsför ålder. På landsbygden har befolkningspyramiden fått en omvänd form där antalet människor i åldrarna 55 - 75 år är fler än de som är i arbetsför ålder och även fler än de som
Figur 1 Befolkningspyramider för stads- och landsbygdskommuner i Sverige 1968
60000 10000 40000 0 13 26 3952 65 7891 Stad 1968 Kvinnor 1968 Män 1968 20000 10000 0 10000 20000 0 13 26 3952 65 7891 Landsbygd 1968 Kvinnor 1968 Män 1968
12
ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden. Detta får konsekvenser, både för utbudet av arbetskraft och för skatteunderlaget i landsbygdskommunerna.
Figur 3 presenterar befolkningspyramider för Skaraborg. Denna region, som i huvudsak består av landsbygdskommuner, visar på en liknande demografisk förändring mellan perioden 1968 till 2017 som övriga landsbygdsregioner, d.v.s. att pyramiden får en allt bredare topp i förhållande till basen. Jämförelse med utvecklingen på landsbygderna i stort är dock den demografiska förändringen mindre dramatisk i Skaraborg.
2000 1000 0 1000 2000 0 13 26 3952 65 7891 Skaraborg 1968 Kvinnor 1968 Män 1968 2000 1000 0 1000 2000 0 13 2639 52 65 7891 Skaraborg 2017 Kvinnor 2017 Män 2017
Figur 2 Befolkningspyramid för kommuner i Skaraborg 1968 och 2017
70000 20000 30000 80000 0 12 24 36 48 60 72 84 96 Stad 2017 Kvinnor 2017 Män 2017 20000 10000 0 10000 20000 0 11 22 33 4455 6677 88 99 Landsbygd 2017 Kvinnor 2017 Män 2017 Figur 2 Befolkningspyramider för stads- och landsbygdskommuner i Sverige 2017
13
Den totala arbetskraften i Skaraborg, mätt som befolkning i arbetsför ålder visas i tabellen nedan. År 2003 utgjorde denna ålderskohort 59 procent av den totala befolkningen i Sverige och 56 procent i Skaraborg. År 2017 har denna andel sjunkit något för både Sverige och Skaraborg. För gruppen utrikes födda är andelen betydlig högre och har sjunkit något över tid. Det ska dock poängteras att av individer i gruppen 20 till 64 står inte alla till arbetsmarknadens förfogande p.g.a. studier, föräldraskap osv. Dessutom ökar andelen av individer som är över 64 år som fortfarande står till arbetsmarknadens förfogande.
Tabell 1 Andel av befolkning som är i åldrarna 20 till 64, totalt, inrikes och utrikes för Sverige och Skaraborg
2003 2017
Andel 20-64 Sverige (exkl. Skaraborg,) 0,59 0,57
Andel 20-64 Skaraborg 0,56 0,55
INRIKES: andel 20-64 Sverige (exkl. Skaraborg) 0,58 0,56
INRIKES: andel 20-64 Skaraborg 0,56 0,54
UTRIKES: andel 20-64 Sverige (exkl. Skaraborg) 0,71 0,70
UTRIKES: andel 20-64 Skaraborg 0,67 0,64
I figur 4 visas förvärvsgradens andel och förändring över åren 2003 till 2017 för utrikes och inrikes födda. De båda grupperna följer varandras generella mönster men den utrikes födda befolkningen har en betydligt lägre förvärvsgrad än den inrikes födda befolkningen. Vidare visar figuren att förvärvsgraden är något högre i Skaraborg jämfört med genomsnittet för övriga Sverige. Detta kan bero på flera saker, exempelvis att personer som har svårt att hitta jobb i regionen flyttar till storstadsregionerna där utbudet av jobb är större. En annan förklaring kan vara att en jämförelsevis stor andel av befolkningen i arbetsför ålder står till arbetsmarknadens förfogande som ett resultat av att en relativt liten andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i region studerar, är föräldralediga osv. En annan förklaring kan vara att utbudet av olika typer av arbetskraft väl matchar den efterfrågan på arbetskraft som finns i regionen. I kommande kapitel i denna rapport kommer vi belysa dessa olika aspekter av arbetskraftens utbud.
14 Figur 3 Förvärvsgrad 2003 – 2017, (andel av befolkningen 20 - 64 år som är sysselsatt)
3.2 INPENDLAD ARBETSKRAFT
Generellt sett är arbetsmarknader tämligen lokala och studier visar att arbetspendling avtar kraftigt för tidsavstånd som överstiger 45 - 50 minuter.19 Detta gör att de flesta människor arbetar i samma
region som de bor i även om det förekommer relativt stor arbetspendling mellan kommuner inom samma arbetsmarknadsregion. Det finns emellertid människor som är villiga att pendla till arbete över längre avstånd varför tillgången på arbetskraft i en region påverkas av arbetskraften i omkringliggande regioner. Tabell 2 visar inpendling till Skaraborg från kommuner i andra regioner. År 2016 pendlade nästan 6000 personer från andra regioner in till jobb i Skaraborg. Detta är 70 procent fler än antalet inpendlare år 2006. Tabellen visar att flest inpendlare kommer från kommuner som angränsar till Skaraborg men pendling över längre avstånd har ökat under perioden 2006 – 2016 och år 2016 är Göteborg den kommun som har flest utpendlare till Skaraborg.
19 Johansson, B., Klaesson, J., & Olsson, M. (2002). Time distances and labor market integration. Papers in Regional Science, 81(3), 305-327. 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 0,80 0,85 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Fvgrad totalt Sverige Fvgrad totalt Skaraborg Fvgrad Inrikes Sverige Fvgrad Inrikes Skaraborg Fvgrad Utrikes Sverige Fvgrad Utrikes Skaraborg
15 Tabell 2 Inpendling till Skaraborg år 2006 och 2016
2006 2016
Bostadskommun Antal individer som arbetspendlar till Skaraborg
Bostadskommun Antal individer som arbetspendlar till Skaraborg Herrljunga 254 Göteborg 696 Jönköping 246 Trollhättan 473 Vänersborg 241 Alingsås 355 Mullsjö 227 Vänersborg 339 Ulricehamn 183 Herrljunga 319 Stockholm 179 Jönköping 300 Borås 142 Stockholm 259 Kristinehamn 120 Ulricehamn 230 Örebro 111 Mullsjö 203 Habo 107 Borås 171 Övriga 1589 Övriga 2440 Totalt 3399 Totalt 5785
Tabell 3 visar hur stor andel av den totala sysselsättningen i olika branscher i Skaraborg som består av arbetskraft som pendlar in till Skaraborg från andra regioner. Störst andel inpendlare finns inom försvaret, där drygt en fjärdedel av de sysselsatta i Skaraborg bor utanför regionen. Detta motsvarar 1263 personer. Andra branscher som har relativt hög andel inpendlare är offentlig förvaltning, primärvård, vägtransport och lokalvård. I dessa branscher pendlar dryg 11 procent av arbetskraften från kommuner utanför Skaraborg.
Tillverkningsindustrin tycks däremot i hög grad hitta arbetskraft inom regionen för här är antalet pendlare jämförelsevis få, särskilt inom fordonstillverkningen som sysselsätter nästan 4800 individer inom den egna branschen i Skaraborg. Av dessa är det bara ett drygt hundratal som är bosatta utanför Skaraborg. Inom möbeltillverkningen är andelen pendlare högre, nästa 9 procent, men sett till antalet individer är det omkring 250 personer som pendlar in till arbete i möbelindustrin i Skaraborg. Man kan således konstatera att tillverkningsindustrin i regionen i relativt stor utsträckning hittar sin arbetskraft i närområdet, medan försvar och offentlig förvaltning har svårare att hitta kompetens inom regionen.
16 Tabell 3 De 2o största branscherna (i termer av antalet sysselsatta) i Skaraborg samt deras respektive andel inpendlare från kommuner utanför Skaraborg, 2015
Antal sysselsatta individer Andel (%) av total sysselsättning i Skaraborg Andel (%) sysselsatta i branschen som pendlar utifrån Skaraborg
Öppna sociala insatser 8250 5,98 6,18
Grundskoleutbildning etc 5682 4,12 5,49
Okänd 5024 3,64 2,09
Sluten primärvård 4917 3,56 7,57
Vård och omsorg särskilda boende 4796 3,47 4,65
Tillverkning motorfordon 4789 3,47 2,80 Försvar 4733 3,43 26,68 Offentlig förvaltning 3972 2,88 11,78 Förskoleutbildning 3354 2,43 3,91 Restaurangverksamhet 2904 2,10 8,95 Möbeltillverkning 2826 2,05 8,88
Uthyrning förvaltning fastigheter 2715 1,97 7,18
Butikshandel kläder 2590 1,88 7,68
El och värme 2536 1,84 10,25
Vägtransport och flytt 2365 1,71 11,46
Verksamhet i religiösa samfund 2336 1,69 9,67
Blandat jordbruk 2220 1,61 1,67
Primärvård, öppenvård 2024 1,47 11,66
Studieförberedande gymnasial utbildning 1900 1,38 8,16
Lokalvård och rengöring 1898 1,37 11,01
3.3 TILLGÅNG PÅ ARBETSKRAFT EFTER UTBILDNINGSNIVÅ
Över tid har det skett en förskjutning av den generella utbildningsnivån på arbetsmarknaden. Figur 5 visar andelen av befolkningen i ålder 20 – 74 år med minst tre års studier på eftergymnasial nivå år 1990 (kartan till vänster) samt år 2013 (kartan till höger). Figuren visar att utbildningsnivån stigit i de flesta kommuner samtidigt som skillnaden mellan olika kommuner och regioner ökat över tid. 1990 fanns relativt få kommuner där andelen högutbildade i arbetskraften var mer än 10 procent. År 2013 utgjorde personer med högre utbildning mellan 10 och 20 % av arbetskraften i de flesta av landets landsbygdskommuner, medan andelen högutbildade i de flesta kommuner med större stad är högre än 20 procent. I de städer som hyser ett universitet eller högskola är andelen högutbildade ofta högre än 30 procent.
17
Vad gäller arbetskraft med högre utbildning visar figur 4 inte på några väsentliga skillnader mellan Skaraborg och övriga landet. Det är dock värt att notera att Skövde, trots Högskolan, två regementen och ett större sjukhus, inte har en högre andel högutbildade utan ligger i samma spann (10 – 20 procent) som de omkringliggande kommunerna.
Figur 6 visar andelen av befolkningen i arbetsför ålder per utbildningsnivå för åren 1990, 2000 och 2013 i stads- respektive landsbygdskommuner. I såväl stads- som landsbygdskommuner har andelen av befolkning som endast har förgymnasial utbildning kraftigt minskat under denna tidsperiod samtidigt som alla de tre övriga utbildningsnivåerna ökat i andelar. Det fanns emellertid en tydlig nivåskillnad mellan stad och landsbygd redan år 1990 och denna skillnad har accentuerats över tid då den största ökningen i utbildningsnivå i stadskommuner skett genom att en större andel av befolkningen år 2013 har en eftergymnasial utbildning som är minst tre år. I landsbygdskommuner har utbildningsnivån främst ökat genom att en större andel av befolkningen har en gymnasial utbildning. Det är samtidigt värt att notera att det även på landsbygden skett en väsentlig ökning i andelen av den arbetsföra befolkningen med högre utbildning även om ökningen är mindre än i stadskommuner.
18 Figur 5 Andel befolkning i åldrarna 20 -74 år per utbildningsnivå i stads- och
landsbygdskommuner. Källa: SCB, egen bearbetning
Figur 7 visar hur utbildningsnivån skiljer sig bland kvinnor och män i Sverige som helhet och i Skaraborg. Generellt sett är utbildningsnivån högre bland kvinnor och skillnaden mellan kvinnor och män är större i Skaraborg än i Sverige som helhet. I Skaraborg har knappt 25 % av männen och ca 35% av kvinnorna en eftergymnasial utbildning. I Sverige som helhet har en tredjedel av männen och nästan hälften av kvinnorna eftergymnasial utbildning.
65 13 11 11 51 18 15 16 37 22 16 24 0 10 20 30 40 50 60 70
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial ≥ 3 år
STAD
Andel av befolkning i åldrarna 20-74 per utbildningsnivå (%)
1990 2000 2013 2017 79 8 7 6 66 16 10 9 50 24 12 14 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial ≥ 3 år
Landsbygd
Andel av befolkning i åldrarna 20-74 per utbildningsnivå (%)
19
Tabell 4 visar utbildningsnivån i Skaraborgs kommuner för åren 2010 och 2015. Tabellen visar hur stor andel av personer i arbetsför ålder som bor i kommunen (nattbefolkning) per utbildningsnivå. Siffrorna visar att det är stor variation i andelen med högre utbildning mellan olika kommuner i Skaraborg och att det bara är befolkningen i Skövde som har en utbildningsnivå som närmar sig genomsnittet för riket. Man ska emellertid komma ihåg att riksgenomsnittet dras upp väsentligt av att andelen högutbildade är högre i de tre storstadsregionerna. Siffrorna i tabellen visar också att samtliga kommuner har ökat sin andel högutbildade mellan åren 2010 – 2015.
Lång eftergymnasial Kort eftergymnasial Förgymn asial Gymnasi al SVERIGE: KVINNOR 20-64 Lång eftergymnasial Kort eftergy mnasial Förgymn asial Gymna sial SKARABORG:KVINNOR 20-64 Lång eftergymnasial Kort eftergymnasial Förgymn asial Gymnasi al SVERIGE: MÄN 20-64 Lång eftergymnasial Kort eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial SKARABORG: MÄN 20-64
20 Tabell 4 Andel individer (nattbefolkning) i olika kategorier av utbildningsnivåer, 2015 och 2010
Andel av nattbefolkning Lång eftergymnasial
utbildning Kort eftergymnasial utbildning Andel lång Gymnasie-utbildning Andel kort Gymnasie-utbildning 2015 2010 2015 2010 2015 2010 2015 2010 Grästorp 11,3 9,3 9,2 8,3 22,1 19,0 27,6 28,4 Essunga 8,8 7,5 8,9 8,0 22,1 19,2 28,1 28,4 Karlsborg 14,9 13,3 10,7 9,6 22,8 19,9 26,0 27,2 Gullspång 8,8 7,4 7,7 7,0 19,3 18,1 27,8 28,1 Vara 8,9 7,6 9,1 8,2 22,7 19,6 27,4 27,8 Götene 12,1 10,3 10,0 9,1 21,8 19,4 25,9 26,5 Tibro 9,7 8,6 9,7 8,2 22,6 19,9 26,0 27,0 Töreboda 9,6 8,1 9,8 7,8 22,2 20,5 26,9 28,2 Mariestad 14,0 11,9 10,3 9,3 23,6 21,0 25,7 27,0 Lidköping 15,9 13,8 11,8 10,8 23,6 21,3 24,3 25,7 Skara 13,8 12,0 11,1 10,4 21,9 19,9 25,5 26,4 Skövde 18,1 15,7 14,0 13,0 23,8 21,4 21,4 23,1 Hjo 14,1 12,4 10,4 9,7 24,5 21,9 23,8 24,4 Tidaholm 9,6 8,2 8,9 7,9 23,7 20,8 25,4 25,9 Falköping 12,3 10,9 10,6 9,8 23,3 20,6 24,4 25,4 Riket 20,1 17,5 13,3 12,4 21,3 19,7 21,1 22,5
Ser man till tillgången på arbetskraft med olika utbildningsinriktningar visar tabell 5 att drygt 40 procent av männen i arbetsför ålder i Skaraborg har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. Drygt en fjärdedel av männen har tre-årig yrkesförberedande gymnasieutbildning. Bland kvinnor är denna andel knappt 20 procent. Bland de längre utbildningskategorierna dominerar utbildningar inom vård och pedagogik bland kvinnor medan utbildningar inom teknik och naturvetenskap dominerar bland män.
21 Tabell 5 Andelen av befolkning 20-64 med respektive utbildningsinriktning och
utbildningslängd, män och kvinnor år 2017
Män Kvinnor
Utb kortare än 3-årigt gymnasium 42,26 32,63
3-årig teoretisk gymnasieutb; teknik, naturvetenskap 1,20 2,12
3-årig teoretisk gymnasieutb; samhällsvetenskap, humanism m.m. 6,01 7,93
3-årig yrkesförberedande gymnasieutb 25,72 19,81
Eftergymn utb kortare än 3 år; teknik, naturvetenskap 6,58 1,52
Eftergymn utb kortare än 3 år; vård 0,88 3,89
Eftergymn utb kortare än 3 år; pedagogik 0,86 3,18
Eftergymn utb kortare än 3 år; (ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) 4,70 6,00
Minst 3-årig eftergymn utb; teknik, naturvetenskap 3,97 2,11
Minst 3-årig eftergymn utb; vård 1,72 7,59
Minst 3-årig eftergymn utb; pedagogik 1,68 7,09
Minst 3-årig eftergymn utb; (ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) 4,43 6,13
Sammanfattningsvis visar statistiken för Skaraborg att andelen personer i arbetsför ålder minskat i förhållande till andelen personer i pensionsålder. I detta följer Skaraborg samma utveckling som många andra landsbygdsregioner i Sverige, där försörjningsbördan ökat under de senaste decennierna. Vidare kan man konstatera att arbetskraften i samtliga av Skaraborgs kommuner har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet för riket. Detta genomsnitt dras emellertid upp av en mycket hög andel högutbildade i storstadsregionerna. Jämför man Skaraborg med andra landsbygdsdominerade regioner ser utvecklingen tämligen likartad ut där landsbygdskommuner släpar efter i jämfört med stadskommuner. Skövde tycks emellertid också släpa efter många andra städer som har ett högre lärosäte och ligger fortfarande under riksgenomsnittet vad gäller andel högutbildade. Vidare är kvinnor generellt mer utbildade än män och den skillnad som man kan observera mellan könen är större i Skaraborg än i övriga Sverige, då framförallt männen i Skaraborg har än lägre utbildningsnivå än män i Sverige som helhet.
3.4 TILLGÅNG PÅ KOMPETENS I OLIKA YRKESGRUPPER
Tabell 6 visar de största yrkeskategorierna bland de anställda i Skaraborg. Flest människor arbetar inom omsorgsyrken, följt av yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning. I förhållande till andelen individer med eftergymnasial utbildning inom naturvetenskap och teknik (tabell 5) är andelen av sysselsatta i yrken med krav på högskolekompetens inom teknik låg.
22 Tabell 6 De 25 största yrkesgrupperna (SSYK 2) som andel av sysselsatta i Skaraborg
Yrke (SSYK) Andel av sysselsatta i Skaraborg (%)
Omsorgsyrken 15,14
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning 8,14
Metallhantverks- och reparatörsyrken 6,41
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och förvaltning 5,32
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård 4,90
Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. 4,61
Process- och maskinoperatörer 4,05
Byggnads- och anläggningsyrken 3,76
Transport- och maskinföraryrken 3,66
Lantbruks- och trädgårdsyrken 3,49
Kontorsassistenter och sekreterare 3,49
Serviceyrken 3,15
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik 2,85
Montörer 2,34
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning 2,25
Yrken inom materialförvaltning m.m. 2,14
Städyrken 1,92
Installations- och serviceyrken inom el och elektronik 1,74
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete m.m. 1,68
Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. 1,57
Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och försäljning samt annan administration m.m. 1,36 Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom kultur, friskvård och socialt arbete 1,33 Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och ingenjörsverksamhet samt tillverkning m.m. 1,33
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik 1,19
Chefer inom hälso- och sjukvård samt annan samhällsservice 1,06
I föregående avsnitt konstaterades att den generella utbildningsnivån i Skaraborg är lägre än genomsnittet för riket. Tabell 7 visar andelen högutbildade per yrkesgrupp för Skaraborg och resten av Sverige. I de flesta yrkesgrupper är andelen högutbildade lägre i Skaraborg än i övriga Sverige. Skillnaden är mest uttalad i yrkesgrupper med krav på fördjupad högskolekompetens samt inom olika typer av chefsyrken. Bland dessa yrkeskategorier (framförallt chefsyrkena) kan man emellertid observera att Skaraborg ligger i paritet med övriga landet för yrken inom utbildningsväsendet samt inom hälso– sjukvård, d.v.s. sektorer som domineras av offentlig sektor. Det finns samtidigt yrkesgrupper där utbildningsnivån i Skaraborg är något högre än genomsnittet för resten av landet. Detta är yrkesgrupper inom försvaret (officerare), inom bärplockning och plantering, samt yrken med krav på högskolekompetens inom IT, ljud- och ljusteknik. Just inom IT står sig Skaraborg väl i jämförelse med övriga landet även när det kommer till yrken med krav på fördjupad högskolekompetens. Skaraborg ligger också i paritet med övriga landet inom skogsbruk och fiske, medan utbildningsnivån ligger under riksgenomsnittet i yrken inom lantbruk och trädgårdsnäringen.
23 Tabell 7 Tvåsiffriga yrkesgrupper och andelen individer med en utbildning som är minst två år eftergymnasial, Skaraborg och Sverige som helhet (exl Skaraborg), 2015
Yrkesgrupper Andelen högutbildade inom yrket i Skaraborg, % Andelen högutbildade inom yrket i Sverige; % Andel av arbetskraft Skaraborg, % Andel av arbetskraft Sverige; % Officerare 66,14 65,31 0,20 0,04 Specialistofficerare 23,26 21,18 0,14 0,02 Soldater m.fl. 6,52 8,31 1,05 0,17
Politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän m.fl. 37,59 40,95 0,43 0,57 Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring, försäljning samt annan administration 39,66 43,60 1,36 2,01 Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighet, bygg- och ingenjörsverksamhet samt tillverkning 21,70 34,66 1,33 1,67
Chefer inom utbildning 67,54 65,14 0,36 0,40
Chefer inom hälso- och sjukvård samt annan samhällsservice 55,56 58,99 1,06 1,08
Chefer inom bank, finans och försäkring 33,93 52,65 0,06 0,12
Chefer inom övrig servicenäring 8,41 14,03 0,49 0,56
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik 50,13 63,60 1,19 3,18 Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård 84,84 86,05 4,90 4,73 Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning 66,33 72,39 8,14 7,75 Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning 53,22 62,85 2,25 4,18
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom IT 48,56 50,98 0,77 2,40
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete 73,05 77,03 1,68 2,47 Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik 17,96 25,24 2,85 2,83 Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom hälso- och sjukvård 29,76 44,69 0,93 0,87 Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och förvaltning 22,50 27,13 5,32 7,17 Yrken med krav på högskolekompetens eller motsv. inom kultur, friskvård och socialt arbete 17,22 23,72 1,33 1,55 Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom IT, ljud- och ljusteknik m.m. 17,31 16,93 0,65 1,13
Kontorsassistenter och sekreterare 13,23 15,99 3,49 4,02
Kundserviceyrken 7,00 11,15 0,71 1,38
Yrken inom materialförvaltning m.m. 2,22 4,84 2,14 2,14
Andra kontors- och kundserviceyrken 7,87 10,35 0,42 0,55
Serviceyrken 2,92 5,47 3,15 3,29
Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. 2,93 6,63 4,61 5,39
Omsorgsyrken 3,87 6,73 15,14 13,38
Andra bevaknings- och säkerhetsyrken 7,72 8,86 0,82 0,87
Lantbruks- och trädgårdsyrken 4,45 6,78 3,49 1,40
Skogsarbetare, fiskodlare och fiskare 11,19 12,02 0,62 0,74
Byggnads- och anläggningsyrken 1,46 2,03 3,76 3,73
Metallhantverks- och reparatörsyrken 1,30 1,88 6,41 3,34
Finmekaniska, grafiska och konsthantverksyrken 4,61 6,90 0,32 0,35
Installations- och serviceyrken inom el och elektronik 1,51 1,86 1,74 1,18
Andra hantverksyrken inom trä och textil m.m. 3,42 4,36 0,99 0,38
Hantverksyrken inom livsmedel 2,92 5,40 0,36 0,19
Process- och maskinoperatörer 1,96 3,63 4,05 2,53
Montörer 1,53 2,84 2,34 1,17
Transport- och maskinföraryrken 1,61 3,92 3,66 3,27
Städyrken 4,67 7,28 1,92 2,02
Bärplockare och plantörer m.fl. 13,95 5,87 0,05 0,07
Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering 2,59 3,97 0,69 0,59
Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. 4,09 5,15 1,57 1,91
Torg- och marknadsförsäljare 4,17 9,33 0,05 0,03
24
Sammanfattningsvis visar tabell 7 att skillnaderna i utbildningsnivå mellan Skaraborg och övriga Sverige är lägre i yrkesgrupper som främst återfinns inom offentlig sektor och medan klyftan är större inom yrken i privat sektor och yrken där med krav på högskolekompetens.
Tillgången till arbetskraft med olika kompetensprofiler beror inte bara på yrkestillhörighet och utbildningsbakgrund utan också på hur demografin ser ut i olika yrkesgrupper. Tabell 8 visar andelen individer i varje yrkesgrupp som är över 50 år, dels för Skaraborg, dels för övriga Sverige. Skogsbruk och fiske utmärker sig med en exceptionellt hög andel individer, närmare 85 procent, som är över 50 år. Denna andel är emellertid lika hög i övriga landet. I Skaraborg är även genomsnittsåldern hög inom lantbruks- och trädgårdsyrken, där två av tre arbetstagare är över 50 år. Bland politiker och chefer inom offentlig förvaltning (utbildning och hälso-sjukvård) är drygt hälften av individerna över 50 år, vilket motsvarar den åldersstruktur som observeras inom dessa yrken i resten av landet.
Skaraborg har emellertid en högre andel individer över 50 år än övriga landet inom många yrken med krav på högskolekompetens. Störst är skillnaden i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning, medan andelen individer över 50 år i yrken med krav på högskolekompetens inom IT å andra sidan är lägre i Skaraborg än i övriga landet. Dessa skillnader tyder på att Skaraborg har svårt att attrahera yngre individer med högre utbildning inom många områden med undantag för IT, där Skaraborg erbjuder en intressant arbetsmarknad.
25 Tabell 8 Tvåsiffriga yrkesgrupper (SSYK 2) och andelen individer som är över 50 år
Yrkesgrupper Andelen över 50 år
Skaraborg Andelen över 50 år Sverige (exkl. Skaraborg) Officerare 23,3 25,5 Specialistofficerare 14,0 11,5 Soldater m.fl. 1,7 2,5
Politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän m.fl. 52,3 48,7
Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och försäljning samt annan administration m.m. 33,7 34,1
Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och ingenjörsverksamhet samt tillverkning m.m. 42,1 36,3
Chefer inom utbildning 50,9 52,0
Chefer inom hälso- och sjukvård samt annan samhällsservice 50,5 49,3
Chefer inom bank, finans och försäkring 33,9 31,1
Chefer inom övrig servicenäring 36,2 31,3
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik 33,9 26,8
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård 39,4 38,3
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning 35,4 36,4
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning 40,0 32,6
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom IT 21,9 23,7
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete m.m. 39,8 34,0
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik 34,3 34,0
Yrken med krav på högskolekomp. eller motsvarande inom hälso- och sjukvård samt laboratorium 43,0 39,4
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och förvaltning 37,1 33,2
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom kultur, friskvård och socialt arbete 33,3 29,4
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom IT, ljud- och ljusteknik m.m. 19,3 24,5
Kontorsassistenter och sekreterare 45,2 40,3
Kundserviceyrken 27,4 19,8
Yrken inom materialförvaltning m.m. 31,4 22,8
Andra kontors- och kundserviceyrken 49,5 39,4
Serviceyrken 37,8 32,9
Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m. 20,2 16,5
Omsorgsyrken 37,7 34,0
Andra bevaknings- och säkerhetsyrken 24,7 21,6
Lantbruks- och trädgårdsyrken 67,5 59,6
Skogsarbetare, fiskodlare och fiskare 84,6 84,7
Byggnads- och anläggningsyrken 32,7 28,2
Metallhantverks- och reparatörsyrken 30,6 32,4
Finmekaniska, grafiska och konsthantverksyrken 51,0 41,7
Installations- och serviceyrken inom el och elektronik 25,4 27,3
Andra hantverksyrken inom trä och textil m.m. 40,7 40,9
Hantverksyrken inom livsmedel 24,0 21,9
Process- och maskinoperatörer 32,5 34,2
Montörer 26,6 28,1
Transport- och maskinföraryrken 40,7 39,9
Städyrken 37,2 31,1
Bärplockare och plantörer m.fl. 23,3 22,3
Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering 27,3 23,7
Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. 24,1 17,9
Torg- och marknadsförsäljare 54,2 52,5
Återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och övriga servicearbetare 40,9 43,0
Tillgången på kompetens inom olika yrkesgrupper kan också studeras utifrån pendlingsstatistik. Tabell 9 visar hur stor andel av sysselsättningen i olika yrkesgrupper som utgörs av individer som pendlar från kommuner utanför Skaraborg. Andelen inpendlad arbetskraft är störst inom försvaret där drygt hälften av soldaterna, nästan en tredjedel av officerarna och en fjärdedel av specialist-officerarna pendlar in till Skaraborg. Bland övriga yrken med stor andel inpendlare återfinns ett
26
flertal olika chefsyrken, psykologer och psykoterapeuter samt lärare inom universitet och högskola. Man ska emellertid komma ihåg att trots att andelen inpendlare i flera av ovannämnda yrkeskategorier utgör mer än en fjärdedel av arbetskraften handlar det i de flesta yrkeskategorier om relativt få individer (jämför med tabell 3).
Tabell 9 Yrken med har störst andel inpendlande arbetskraft, 2015
Yrke Andel inpendlare av
sysselsatta
Soldater m.fl. 51,8
Officerare 32,8
Psykologer och psykoterapeuter 28,1
Universitets- och högskollärare 27,9
Förvaltnings- och planeringschefer 26,7
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl. 25,9
Forsknings- och utvecklingschefer 25,0
Matroser och jungmän m.fl. 25,0
Specialistofficerare 24,8
Försäljnings- och marknadschefer 24,7
Informations-, kommunikations- och PR-chefer 23,1
Politiker och högre ämbetsmän 20,0
Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl. 19,3
Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 18,9
Tandläkare 18,3
Museiintendenter och bibliotekarier m.fl. 17,7
Arkitekter och lantmätare 17,6
Konstnärer, musiker och skådespelare m.fl. 17,5
Övriga chefer inom utbildning 16,7
Process- och maskinoperatörer vid stål- och metallverk 16,5
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det Skaraborg finns en stor andel sysselsatta inom vård och omsorgsyrken, samt inom yrkesgrupper som återfinns inom försvaret. Bland dessa yrkesgrupper finns också en stor andel inpendlare. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan Skaraborg och övriga Sverige är lägre i yrkesgrupper som främst återfinns inom offentlig sektor och medan klyftan är större inom yrken i privat sektor och yrken där med krav på högskolekompetens. Åldersstrukturen inom olika yrkesgrupper följer i stora drag den åldersstruktur som kan observeras för yrkesgruppen i riket som helhet. Skaraborg har emellertid en högre andel individer över 50 år än övriga landet inom många yrken med krav på högskolekompetens. Störst är skillnaden i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning. Andelen individer över 50 år i yrken med krav på högskolekompetens inom IT å andra sidan är lägre i Skaraborg än i övriga landet.
27
4 MATCHNING PÅ ARBETSMARKNADEN
På en väl fungerande arbetsmarknad finns en god matchning mellan utbud av arbetskraft med olika utbildningsinriktningar och efterfrågan på olika typer av kompetens. Arbetsmarknadens matchningsgrad speglar hur väl tillgången på arbetskraft med olika kompetens matchar de behov som finns i regionens näringsliv. I detta avsnitt studeras matchningsgraden i Skaraborgs kommuner. Med matchning menas hur väl en arbetstagares utbildningsbakgrund stämmer med det yrke som hen utövar. En arbetstagare med matchning definieras således som en arbetstagare vars
utbildningsbakgrund helt stämmer för yrket. 20 Matchningsgraden beräknas sedan som andelen
anställda som har en utbildning som är mycket relevant för yrket av det totala antalet anställda i exempelvis en kommun eller en bransch. I denna rapport omfattar matchningsgraden endast de som är ”helt rätt” matchade enligt denna metod.
Vidare bör också påpekas att matchningsgraden varierar mellan olika branscher, beroende på att kraven på formell utbildning varierar mellan olika yrkeskategorier och på att produktionssystemen organiseras på olika sätt. I vissa branscher är kraven på specifika kompetenser låga, vilket gör att man kan anställa vem som helst oberoende av utbildningsbakgrund. Studier av matchningsgrad på branschnivå måste således beakta att olika branscher har olika flexibilitet i sina kompetensbehov vilket gör att branscher med låg flexibilitet tenderar att ha hög matchningsgrad medan branscher med hög flexibilitet tenderar att ha lägre matchningsgrad. Icke desto mindre säger en jämförelse av matchningsgraden mellan olika platser något om platsens förmåga att attrahera relevant kompetens till de arbetstillfällen som finns där.
4.1 MATCHNINGSGRAD PER KOMMUN
Figur 6 visar matchningsgraden för Sveriges kommuner. En inledande observation är att ingen
kommun i landet har en matchningsgrad på över 50 procent.21 I Skaraborg är matchningsgraden
relativt hög i de flesta kommuner där 12 av 15 kommuner en matchningsgrad på över 40 procent. Högst är matchningsgraden i Mariestad, Töreboda och Grästorp, medan Karlsborg och Tidaholm har lägst matchningsgrad.
20Reglab (2017) Regionala matchningsindikatorer- Fördjupad analys. Detta är ett projekt i samverkan mellan Reglab, SCB och Tillväxtverket.
21 Denna andel är lägre än den matchningsstatistik som presenteras av SCB. Detta beror på att vi i denna studie
definierar matchning utifrån att utbildningen helt stämmer med yrket. SCBs statistik grundas på definitionen att yrket helt eller delvis stämmer med yrket.
28 Figur 6 Matchningsgrad i Sveriges kommuner
4.2 MATCHNINGSGRAD PER BRANSCH I SKARABORG OCH RIKET SOM
HELHET
Matchningsgraden kan också studeras på branschnivå. Tabell 10 visar de branscher i Skaraborg som har högst respektive lägst andel matchad arbetskraft. Som väntat är matchningsgraden hög i branscher där det krävs mycket specifika kompetenser, såsom läkemedelsindustrin, byggbranschen, lufttransport m.fl. Siffrorna i tabell 10 indikerar att i flertalet av de branscher som har högst matchningsgrad i Skaraborg är matchningsgraden väsentligt högre än för riket som helhet. Detta kan tolkas som en indikation på att kompetensförsörjning in till dessa branscher är bättre än i riket som helhet. Undantaget bland dessa branscher är konsulttjänster inom ekonomi och juridik där matchningsgraden är lägre i Skaraborg än i riket som helhet. Branscher som har låg matchningsgrad i Skaraborg finns företrädesvis inom tjänstesektorn och då inom tjänstebranscher med relativt lågt kunskapsinnehåll. I dessa branscher är kraven på specifika kompetenser jämförelsevis låga, vilket är en förklaring till att matchningsgraden är generellt låg. I Skaraborg är den emellertid lägre än för riket som helhet inom flera tjänstebranscher såsom reklam -och marknadsundersökning, kontors- och företagstjänster och grafisk produktion.
Sammanfattningsvis visar matchningsstatistiken i tabell 10 att kompetenstillgången för vissa delar av tillverkningsindustrin är jämförelsevis god i Skaraborg jämfört med riket som helhet. Flera tjänsteorienterade branscher, och då främst privata tjänster riktade mot företag, tycks däremot har jämförelsevis svårt att rekrytera personal med helt rätt matchad utbildning.
29 Tabell 10 Branscher med högst matchning respektive lägst matchning i Skaraborg
Branscher med högst matchningsgrad i Skaraborg Andel helt rätt
matchad av branschens sysselsatta i Skaraborg Andel helt rätt matchad av branschens sysselsatta i Sverige
Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 80,0 31
Byggande av hus 69,4 59
Försörjning av el, gas, värme och kyla 66,8 49
Lufttransport 66,7 28
Utbildning 63,1 59
Service till utvinning 60,0 46
Vetenskaplig forskning och utveckling 59,0 42
Tillverkning av andra transportmedel 58,9 41
Telekommunikation 58,8 43
Reparation och installation av maskiner och apparater 55,9 48
Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 53,8 46
Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 53,8 56
Vattenförsörjning 53,1 45
Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 50,8 45
Fiske och vattenbruk 50,0 18
Framställning av drycker 50,0 36
Branscher med lägst matchningsgrad i Skaraborg Andel helt rätt
matchad av branschens sysselsatta i Skaraborg Andel helt rätt matchad av branschens sysselsatta i Sverige
Spel- och vadhållningsverksamhet 21,9 23
Reklam och marknadsundersökning 21,2 32
Avfallshantering; återvinning 20,8 23
Textilvarutillverkning 20,5 28
Säkerhets- och bevakningsverksamhet 15,3 13
Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor 12,6 11
Andra konsumenttjänster 11,2 11
Post- och kurirverksamhet 8,2 9
Kontorstjänster och andra företagstjänster 8,2 14
30
Att jämföra matchningsgrad mellan olika yrkeskategorier är inte särskilt meningsfullt eftersom vissa yrkeskategorier ställer mycket höga krav på formell utbildning och examina för yrkesutövning. Istället visar tabell 11 den vanligast förekommande utbildningsinriktningen bland de sysselsatta inom de största yrkeskategorierna i Skaraborg samt hur stor andel av de som arbetar i yrket som har denna utbildning. Inom yrken där det finns yrkesinriktade utbildningar och inom yrken med höga krav på formell utbildning finns en hög andel av sysselsatta inom den största utbildningsinriktningen, exempelvis hälso-sjukvård, omsorgsyrken, elektriker, bygg- och anläggning, m.fl. Inom många yrken finns emellertid flera olika relevanta utbildningsinriktningar och andelen som har den vanligast förekommande utbildningen är i de allra flesta yrkeskategorier färre än en tredjedel. Detta gäller även inom yrkeskategorier där det finns krav på yrkeskompetens och en relativt låg andel sysselsatta med den största utbildningsinriktningen ska här inte förstås som att det finns många obehöriga som utövar yrket. Det är istället så att det finns flera olika utbildningsinriktningar som ger yrkesbehörighet.
Vad gäller chefsyrken är det intressant att notera att yrkesmilitärutbildning på eftergymnasial nivå är den största utbildningsinriktningen bland chefer inom ekonomi, personal, försäljning och administration. Chefer inom hälso-sjukvård har å andra sidan i stor utsträckning en utbildning inom hälso-sjukvård. Inom IT, logistik, bygg-och ingenjörsverksamhet är den vanligaste utbildningsinriktningen emellertid endast en allmän grundskola. Dessa siffror säger någonting om hur chefer rekryteras i olika branscher och speglar kanske också att det i vissa branscher är företrädesvis män som rekryteras till chefspositioner, medan kvinnliga chefer har en högre representation inom offentlig sektor.
