Frivillig rapportering och personliga egenskaper : En kvantitativ studie om hur CEO:ers respektive CFO:ers personliga egenskaper påverkar den frivilliga rapporteringen hos svenska börsnoterade företag

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige

Frivillig rapportering och

personliga egenskaper

En kvantitativ studie om hur CEO:ers respektive

CFO:ers personliga egenskaper påverkar den

frivilliga rapporteringen hos svenska börsnoterade

företag

Emilia Björkegren

Rebecca Lind

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Pernilla Broberg för värdefull feedback samt stort engagemang och tillgänglighet under arbetets gång. Vi vill också tacka Torbjörn Tagesson för hans instick och idéer.

Linköping, 24 maj 2020

Sammanfattning

Titel Frivillig rapportering och personliga egenskaper – En kvantitativ studie om hur CEO:ers respektive CFO:ers personliga egenskaper påverkar den frivilliga rapporteringen hos svenska börsnoterade företag

Författare Emilia Björkegren och Rebecca Lind Handledare Pernilla Broberg

Nyckelord Frivillig rapportering, personliga egenskaper, upper echelon theory, CEO, CFO, agentteori, systemorienterade teorier

Bakgrund Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan.

Syfte Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras.

Metod Denna kvantitativa tvärsnittsstudie genomfördes med en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppssätt. Hypoteser formulerades med stöd i framförallt upper echelon theory och det empiriska materialet som användes är både av typen sekundärdata och primärdata.

Slutsats Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör.

Kunskapsbidrag Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

Abstract

Title Voluntary disclosures and personal characteristics – A quantitative study of how CEOs’ respectively CFOs’ personal characteristics impact the voluntary disclosures in Swedish publicly listed companies

Authors Emilia Björkegren and Rebecca Lind Supervisor Pernilla Broberg

Keywords Voluntary disclosures, personal characteristics, upper echelon theory, CEO, CFO, agency theory, systems-oriented theories

Background The interest for voluntary disclosures has increased during recent years. Previous studies have shown varying results regarding what impacts companies’ voluntary disclosures, but managers’ personal characteristics have been assumed to have an impact.

Purpose The purpose of this study is to explain how personal characteristics, that CEOs respectively CFOs in Swedish publicly listed companies have, impact the voluntary disclosures in the companies’ annual reports. As well the impact on the total amount of voluntary disclosures as which categories of voluntary disclosures that are of importance are studied. Method This quantitative cross-sectional study was done with a deductive and an eclectic approach. Hypotheses was formed with support primarily in upper echelon theory, and the empirical material that was used was both primary data and secondary data.

Conclusion The study showed that female CFOs contribute positively to the total amount of voluntary disclosures and that CFOs’ personal characteristics generally have a bigger impact than CEOs’ personal characteristics on voluntary disclosures. Managers’ personal characteristics were shown to impact the total amount of voluntary disclosures more than which categories that are of importance. However, the results also showed that the agency theory and the systems-oriented theories better explain what impacts voluntary disclosures than managers’ personal characteristics do.

Contribution The study contributes to increased knowledge of the impact on companies’ voluntary disclosures. By studying the companies’ CEO and CFO the study contributes to an understanding of how the personal characteristics of these managers impact the voluntary disclosures, regarding both the total amount and which categories of information that are of importance.

Innehållsförteckning

2.1 Vetenskaplig ansats och forskningsdesign ... 7

2.2 Teoretiska utgångspunkter ... 7

3. Institutionalia ... 9

4. Teoretisk referensram och tidigare forskning ... 11

4.1 Agentteorin och positiv redovisningsteori (PAT) ... 11

4.2 Signalteorin ... 12

4.3 Systemorienterade teorier ... 13

4.3.1 Legitimitetsteorin ... 13

4.3.2 Intressentteorin ... 14

4.3.3 Institutionell teori ... 15

4.4 Upper echelon theory... 16

4.5 Personliga egenskaper och hypotesformulering ... 17

4.5.1 Kön ... 17

4.5.2 Ålder ... 20

4.5.3 Utbildning ... 22

4.5.4 Hypotessammanställning ... 24

5. Empirisk metod ... 25

5.1 Datainsamling och datainsamlingsmetod ... 25

5.2 Urval ... 28 5.3 Bortfallsanalys ... 29 5.4 Analysmetoder ... 30 5.5 Operationalisering ... 31 5.5.1 Beroende variabler ... 31 5.5.2 Oberoende variabler ... 32 5.5.3 Kontrollvariabler ... 34 5.5.4 Sammanställning av variabler... 38

5.6 Etiska aspekter ... 38 6. Analys ... 41 6.1 Univariat analys ... 41 6.2 Bivariat analys ... 44 6.3 Multivariat analys ... 47 6.3.1 Total mängd ... 48 6.3.2 Jämställdhetsinformation... 51 6.3.3 Hållbarhetsinformation ... 53 6.3.4 Finansiell information ... 55 6.4 Hypotesprövning ... 57 6.4.1 Hypotes 1 – Påverkan av kön ... 57

6.4.2 Hypotes 2 – Påverkan av ålder ... 58

6.4.3 Hypotes 3 – Påverkan av utbildning ...59

7. Diskussion och slutsats ... 61

7.1 Diskussion ... 61

7.1.1 Kön ... 61

7.1.2 Ålder ... 63

7.1.3 Utbildning ... 64

7.1.4 Erfarenhet ... 66

7.1.5 Övriga modeller och kontrollvariabler ... 67

7.2 Slutsats ... 69

7.3 Studiens bidrag ... 71

7.4 Studiens begränsningar ... 72

7.5 Förslag på fortsatt forskning ... 73

Referenser ... 75

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1 - Sammanställning av förväntade samband ... 24

Tabell 2 - Valutakurser, genomsnitt år 2018 ... 27

Tabell 3 - Urval ... 29

Tabell 4 - Bortfallsanalys ... 29

Tabell 5 - Sammanställning av variabler ... 38

Tabell 6 - Beskrivande statistik, samtliga variabler ... 41

Tabell 7 - Korrelationsmatris ... 44

Tabell 8 - Fortsättning korrelationsmatris ...45

Tabell 9 - Multipla linjära regressionsmodeller, mängd ... 48

Tabell 10 - Multipla linjära regressionsmodeller, jämställdhetsinformation ... 51

Tabell 11 - Multipla linjära regressionsmodeller, hållbarhetsinformation ... 53

Tabell 12 - Multipla linjära regressionsmodeller, finansiell information ... 55

Tabell 13 - Hypotessammanställning för den oberoende variabeln kön ... 57

Tabell 14 - Hypotessammanställning för den oberoende variabeln ålder ... 58

Tabell 15 - Hypotessammanställning för den oberoende variabeln utbildning ...59

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Frivillig rapportering syftar på all typ av information, utöver det som är reglerat enligt lagar, standarder eller andra typer av regler, som redovisas i företags årsredovisningar eller på andra plattformar som exempelvis webbsidor, pressmeddelanden, Facebook-sidor eller LinkedIn-profiler (Meek, Roberts, & Gray, 1995). Under senare år har företags intressenter börjat ställa högre krav på transparens, vilket har bidragit till att företagen inte bara förväntas redovisa information som krävs enligt lag utan även tillhandahålla frivillig information (Oxelheim, 2006). Mängden frivillig information som företagen redovisar och vilka kategorier av frivillig information som företagen lägger störst vikt vid skiljer sig åt mellan olika företag (Watson, Shrives, & Marston, 2002). Detta har bidragit till ett ökat intresse bland forskare för vilka faktorer som kan påverka den frivilliga rapporteringen (Deegan, 2002).

Årsredovisningen är ett sätt för företag att kommunicera information till sina intressenter och mängden information som företag väljer att redovisa har ökat under de senaste åren (Meek m.fl., 1995; Vural, 2017). Det är bland annat till följd av ökad reglering (Arvidsson, 2011), exempelvis 2016 års ändring i årsredovisningslagen som innebär ett krav på större företag att avge hållbarhetsupplysningar i sina årsredovisningar (Årsredovisningslag, SFS 1995:1554). Det beror även på ökade förväntningar från företagens intressenter på att företagen ska ha en mer transparent redovisning, där även icke lagstadgad information redovisas (Arvidsson, 2011; Boesso & Kumar, 2007).

När företag ger ut information leder det till en ökad transparens och minskar informationsasymmetrin mellan företagen och deras intressenter (Oxelheim, 2006). Att många företag idag väljer att även redovisa information som inte är lagstadgad bidrar ytterligare till denna ökade transparens och minskade informationsasymmetri. Om det finns en brist på transparens leder det enligt Oxelheim (2006) till agentkostnader och det leder i sin tur till att företaget värderas lägre till följd av riskpremien som investerare måste ta hänsyn till. Minskad informationsasymmetri leder till lägre osäkerhet hos investerare, vilket innebär att de lättare kan värdera företaget och fatta investeringsbeslut (Meek m.fl., 1995). Att redovisa en större mängd information och därmed minska informationsasymmetrin leder även till att företagen får lägre kapitalkostnader (Botosan, 1997; Diamond & Verrecchia, 1991; Meek m.fl., 1995; Oxelheim, 2006). Dock leder det också till ökade kostnader för företagen för bland annat övervakning, revision samt inhämtning och bearbetning av material. Det kan vara svårare för mindre företag att klara av dessa ytterligare kostnader än vad det är för större företag (Cooke, 1989). Om ett företag väljer att redovisa en mindre

mängd frivillig information jämfört med andra företag kan det dock sända negativa signaler till företagets intressenter och vara ännu mer kostsamt för företaget (Beyer, Cohen, Lys, & Walther, 2010). Enligt Meek m.fl. (1995) och Cooke (1989) kommer företagen välja att redovisa informationen så länge fördelarna med detta i form av exempelvis minskade kapitalkostnader överstiger nackdelarna, vilket kan vara de kostnader och risker som uppstår till följd av att visa så mycket information om företaget.

Det finns i dagsläget relativt mycket forskning kring vad som påverkar frivillig rapportering inom vissa specifika områden så som miljö (Bewley & Li, 2000; Gray, Kouhy, & Lavers, 1995; Said, Omar, & Abdullah, 2013; Wiseman, 1982), hållbarhet (Bear, Rahman, & Post, 2010; Gamerschlag, Möller, & Verbeeten, 2011; Hummel & Schlick, 2016) och humankapital (Abeysekera, 2008; Abeysekera & Guthrie, 2004). Det finns dock inte lika mycket tidigare forskning som undersöker vad som påverkar den totala mängden frivillig rapportering. Den totala mängden frivillig rapportering kan definieras och mätas på olika sätt, exempelvis som antal sidor eller antal ord som berör frivillig information. I denna studie har den totala mängden frivillig rapportering mätts genom att ta fram hur stor andel av ett antal utvalda punkter som återfinns i företagets årsredovisning (se avsnitt 5.5.1). Studier som undersöker den totala mängden frivillig rapportering som avges utgår framförallt från företagens årsredovisningar eller webbsidor. Dessa studier undersöker flera olika faktorer för att försöka dra slutsatser kring vilka av dessa som kan påverka mängden frivillig information som kommuniceras till intressenterna. De faktorer som har använts är bland annat företagens storlek (Broberg, 2006; Broberg, Tagesson, & Collin, 2010; Cooke, 1989; Eng & Mak, 2003; Firth, 1979; Huafang & Jianguo, 2007; Jankensgård, 2018; Meek m.fl., 1995; Watson m.fl., 2002), internationalisering (Broberg, 2006; Broberg m.fl., 2010; Huafang & Jianguo, 2007), vilken bransch verksamheten tillhör (Broberg, 2006; Broberg m.fl., 2010; Cooke, 1989; Eng & Mak, 2003; Meek m.fl., 1995; Watson m.fl., 2002) samt företagens skuldsättningsgrad (Broberg, 2006; Broberg m.fl., 2010; Eng & Mak, 2003; Jankensgård, 2018; Meek m.fl., 1995).

Företagsledningens påverkan på företagets redovisning och de redovisningsval som görs är en ytterligare faktor som har studerats i flera tidigare studier (Nadeem, 2020; Tejedo-Romero, Rodrigues, & Craig, 2017). I studier där företagsledningens påverkan på företagets redovisning undersöks analyseras ofta observerbara personliga egenskaper hos personer i företagsledningen så som kön, ålder och erfarenhet (Bueno, Marcon, Pruner-da-Silva, & Ribeirete, 2018; Ge, Matsumoto, & Zhang, 2011; Liao, Luo, & Tang, 2015; Samaha, Khlif, & Hussainey, 2015). Tidigare forskning om företagsledningens påverkan på den frivilliga rapporteringen har till exempel visat på att könsfördelningen i företagsledningen kan påverka redovisningen av frivillig information. Både en spansk och en kinesisk studie visar exempelvis på att ett större antal kvinnor i företagsledningen har ett positivt samband med

mängden frivillig information som redovisas kring företagets intellektuella kapital (Nadeem, 2020; Tejedo-Romero m.fl., 2017). En annan tidigare studie undersöker frivillig rapportering utifrån ett miljöperspektiv och finner stöd för att fler kvinnor i företagsledningen leder till att en större mängd frivillig miljöinformation redovisas (Liao m.fl., 2015). Ge m.fl. (2011) och Bueno m.fl. (2018) finner att vissa observerbara personliga egenskaper hos CFO:n och övriga företagsledningen, exempelvis kön, ålder samt utbildning, kan ha en påverkan på företagets redovisningsval. Liao m.fl. (2015) och Samaha m.fl. (2015) finner stöd för att olika personliga egenskaper hos personer i företagsledningen kan påverka mängden frivillig information som företagen väljer att kommunicera till sina intressenter. Resultaten i deras studier visar exempelvis på att könssammansättningen samt ledningens självständighet och objektivitet kan påverka företagens frivilliga rapportering (Liao m.fl., 2015; Samaha m.fl., 2015). Tidigare studier visar att företagens redovisning och de redovisningsval som görs inte bara påverkas av företagsledningen, utan också kan påverkas av enskilda personer som exempelvis företagets CFO (Geiger & North, 2006) eller CEO (Ho, Yuansha Li, Tam, & Zhang, 2015) och de personliga egenskaper som dessa personer besitter. Khlif och Achek (2017) finner i sin studie stöd för att företag avger en större mängd frivillig rapportering om de har en kvinnlig CEO eller en kvinnlig CFO. de Almeida och Lemes (2019) finner i sin studie att de redovisningsval CFO:er gör kan bero på deras utbildningsnivå. En tidigare studie av Romppala och Boija (2018) undersöker hur kvinnliga CEO:er och kvinnliga CFO:er kan påverka den frivilliga rapporteringen i Sverige. Studien fokuserar framförallt på andelen kvinnor i bolagsstyrelsen, men undersöker även hur den frivilliga rapporteringen kan påverkas av kvinnliga CEO:er eller kvinnliga CFO:er (Romppala & Boija, 2018). De finner stöd för att fler kvinnor i bolagsstyrelsen samt kvinnliga CFO:er bidrar till att företagen redovisar en större mängd frivillig information (Romppala & Boija, 2018). Studien finner dock inget samband mellan kvinnliga CEO:er och den mängd frivillig information som företagen redovisar (Romppala & Boija, 2018). Författarna själva kritiserar dock detta resultat, då deras urval inte var särskilt normalfördelat och endast två procent av CEO:erna i studien var kvinnor, vilket kan ha påverkat studiens resultat (Romppala & Boija, 2018).

1.2 Problemformulering

Som beskrivits ovan regleras det i lag vad för information som företagen minimalt måste kommunicera till sina intressenter, samtidigt som det finns anledningar för företagen att redovisa ytterligare en del information trots att den inte är obligatorisk. De tidigare nämnda fördelarna som ökad transparens och minskad informationsasymmetri kan leda till är exempel på varför vissa företag väljer att redovisa en större mängd information än vad som krävs enligt lag, men det kan också som tidigare nämnt finnas en påverkan från allmänheten eller företagens intressenter. Denna påverkan består av att intressenterna förväntar sig att företagen ska redovisa antingen en större mängd information än vad som krävs, eller att de

över huvud taget ska redovisa information inom vissa områden som inte är reglerade enligt lag. Det skulle exempelvis kunna bero på att konkurrerande företag totalt sett redovisar en viss mängd frivillig information eller lägger större vikt vid en viss kategori av frivillig information, vilket då leder till ökade krav och förväntningar från intressenterna på att även andra företag ska agera på samma sätt (se till exempel: Deegan & Unerman, 2011; DiMaggio & Powell, 1983). Detta kan då resultera i att företag utmärker sig på ett negativt sätt om de totalt sett redovisar en mindre mängd information alternativt inte lägger vikt vid en viss kategori av frivillig information (Beyer m.fl., 2010). I sin tur kan detta bli kostsamt för företagen i form av exempelvis ökade kapital- och agentkostnader (Meek m.fl., 1995; Oxelheim, 2006). Intressenternas krav och förväntningar kan alltså ha en påverkan på såväl mängden information som redovisas som vilka kategorier av information som läggs vikt vid (Deegan & Unerman, 2011; Islam & Deegan, 2008; Roberts, 1992), vilket skulle kunna leda till att företagen upplever att informationen de kommunicerar till intressenterna inte egentligen är frivillig trots att det saknas lagkrav för detta.

I flera tidigare studier har de beslut som fattas kring frivillig rapportering ansetts vara en typ av redovisningsval, och därmed har vissa faktorer som antagits påverka redovisningsval också antagits påverka frivillig rapportering (se till exempel: de Almeida & Lemes, 2019; Levy, Shalev, & Zur, 2018). Företagsledningen fattar beslut kring företagets redovisning, bland annat i form av hur stor mängd frivillig information och vilka kategorier av frivillig information som kommuniceras till företagets intressenter. Dessa beslut kan till viss del antas grunda sig på intressenternas krav och förväntningar på företagets frivilliga rapportering som beskrivits ovan. Tidigare studier på vad som påverkar redovisningsvalen som görs av personer i ledande befattningar samt valen dessa personer gör kring frivillig rapportering diskuterar ofta kring att vissa psykologiska personliga egenskaper skiljer sig åt mellan män och kvinnor (de Almeida & Lemes, 2019; Francis, Hasan, Park, & Wu, 2015; Ge m.fl., 2011; Ho m.fl., 2015). Vidare är också dessa personers ålder (Alqatamin, Aribi, & Arun, 2017; Bueno m.fl., 2018; de Almeida & Lemes, 2019; Francis m.fl., 2015; Ge m.fl., 2011), utbildningsnivå (Arvidsson, 2011; de Almeida & Lemes, 2019; Ge m.fl., 2011) samt erfarenhet (Arvidsson, 2011; de Almeida & Lemes, 2019; Francis m.fl., 2015; Tejedo-Romero m.fl., 2017) faktorer som är vanligt förekommande i tidigare studier kring vad som påverkar redovisningsval och val kring frivillig rapportering. Enligt vissa forskare har denna typ av faktorer också en påverkan på ett antal psykologiska personliga egenskaper, exempelvis antas ofta kvinnor ha en högre riskaversion än män har, vilket kan resultera i skillnader i redovisningsvalen som görs av kvinnor respektive av män (de Almeida & Lemes, 2019; Ho m.fl., 2015; Jianakoplos & Bernasek, 1998; Palvia, Vähämaa, & Vähämaa, 2015). Andra psykologiska personliga egenskaper som ofta antas påverka redovisningsvalen som görs eller valen som görs kring frivillig rapportering är bland annat självförtroendet (Alqatamin m.fl.,

2017; Ho m.fl., 2015) och hur etiskt medveten man är (Alqatamin m.fl., 2017; de Almeida & Lemes, 2019; Ho m.fl., 2015).

Det kan antas att den totala mängden frivillig information som kommuniceras till företagens intressenter och vilka kategorier av frivillig information som läggs störst vikt vid beror på val som fattas internt i företagen. Dessa val kan exempelvis vara baserade på de tidigare nämnda för- och nackdelar som finns med att redovisa icke lagstadgad information. Samtidigt kan det också antas att de personliga egenskaper som personer i ledande befattning besitter kan ha en påverkan på vilka beslut som fattas kring frivillig rapportering. De regelverk, standarder och principer som finns för att reglera företagens redovisning av finansiell information ger utrymme för viss valfrihet. I situationer där beslut måste fattas kring hur redovisningen ska hanteras kommer personerna som fattar dessa beslut att göra bedömningar kring vilket alternativ som de anser är bäst lämpat. De personliga egenskaper som personerna som ska fatta besluten besitter, i form av exempelvis erfarenhet eller riskpreferens, kommer att påverka bedömningen och således också vilka val som görs. Bolagsstyrelsen som helhet borde rimligtvis ha en påverkan på informationen som företagen väljer att kommunicera (se till exempel: Romppala & Boija, 2018), men i denna studie har fokus riktats mot enskilda individer i ledande befattningar för att försöka förklara hur dessa personers personliga egenskaper påverkar den frivilliga rapporteringen. Flera tidigare studier har funnit stöd för att de personliga egenskaper som personer i företagsledningen besitter har en påverkan på den frivilliga rapporteringen (Barako & Brown, 2008; Bear m.fl., 2010; Ben-Amar, Chang, & McIlkenny, 2017; Tejedo-Romero m.fl., 2017), men det är få studier kring detta som är utförda på svenska företag. Att studera svenska företag bidrar därför till större förståelse för vad som påverkar den frivilliga rapporteringen i en svensk kontext samt i synnerhet om personliga egenskaper hos personer i företagsledningen har en påverkan på den frivilliga rapporteringen även hos svenska företag.

Den totala mängden frivillig rapportering kan avse exempelvis antal sidor eller antal ord som behandlar icke lagstadgad information i en årsredovisning, oavsett kategori av information. Med olika kategorier av frivillig information avses exempelvis hållbarhet, humankapital eller framtidsutsikter och olika företag lägger olika stor vikt vid olika kategorier av frivillig information. Besluten kring hur stor total mängd frivillig information som ska kommuniceras till företagets intressenter och vilka kategorier av frivillig information som bedöms vara av störst vikt för olika företag att redovisa fattas som nämnt av personer i företagsledningen. De positioner i en företagsledning som har bedömts vara av störst betydelse när det kommer till att fatta beslut kring vilka kategorier av frivillig information som ska läggas vikt vid samt hur stor mängd frivillig information som ska redovisas är den verkställande direktören (vidare kallad CEO), som är ansvarig för den löpande förvaltningen av företaget, samt ekonomichefen (vidare kallad CFO), som är ansvarig för företagets

finanser. Denna bedömning stöds också av tidigare forskning då bland andra Levy m.fl. (2018) menar att ett företags CFO är den person, förutom företagets CEO, som har störst påverkan på de redovisningsval som görs samt på vilken information som offentliggörs. Med utgångspunkt i företagens CEO:ers respektive CFO:ers personliga egenskaper har denna studie valt att försöka förklara påverkan på både den totala mängden frivillig rapportering och vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid i svenska företag. Som nämnt ovan är företagsledningens personliga egenskapers påverkan på den frivilliga rapporteringen inte ett speciellt utforskat område i Sverige. Denna studie kan därför bidra till ökad förståelse för hur personliga egenskaper hos personer i ledande befattningar i Sverige påverkar den frivilliga rapporteringen. Vilka personliga egenskaper som påverkar den frivilliga rapporteringen, och på vilket sätt dessa påverkar denna, kan vara av intresse för företag att ta hänsyn till vid tillsättning av ny CEO eller CFO då det kan bidra positivt till vad företaget önskar uppnå med sin frivilliga rapportering. Det har gjorts många studier på vad som påverkar den frivilliga rapporteringen, dock har fokus ofta legat på enbart en viss kategori av frivillig information snarare än den totala mängden icke lagstadgad information som kommuniceras. Att studera påverkan på den totala mängden frivillig rapportering kan därför bidra till en ökad förståelse för ämnet och eventuellt visa på fler samband mellan olika faktorer än studier som endast undersöker en specifik kategori av frivillig information.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras.

1.4 Avgränsning

I denna studie avser begreppet ’personliga egenskaper’ både observerbara personliga egenskaper och psykologiska personliga egenskaper. Exempel på observerbara personliga egenskaper är kön, ålder och utbildning. Exempel på psykologiska personliga egenskaper är riskaversion, självsäkerhet och etisk medvetenhet. Det är de observerbara personliga egenskaperna som undersöks i studien och det är på dessa fokus ligger. De psykologiska personliga egenskaperna undersöks endast indirekt. För utförligare information avseende detta, se avsnitt 4.5.

2. Vetenskaplig metod

2.1 Vetenskaplig ansats och forskningsdesign

Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien har en deduktiv ansats då den har utgått från befintliga teorier, detta till följd av att frivillig rapportering redan är ett relativt utforskat område. En deduktiv ansats innebär att man utgår från befintliga teorier och tyngden ligger enligt Bryman och Bell (2017) på att pröva dessa. Prövningen av de befintliga teorierna görs ofta genom framtagande av hypoteser utifrån teorierna, vilka sedan prövas i studien. De risker som finns med att använda en deduktiv ansats är bland annat att det kan begränsa studien och leda till att det blir svårt att få en större förståelse för det som har studerats (Bryman & Bell, 2017). Studien ämnar dock förklara hur den frivilliga rapporteringen påverkas av de personliga egenskaper som individer i företagsledningen besitter, snarare än att ge en grundläggande förståelse för detta. En induktiv ansats var inte lämplig då det används för att generera nya teorier, medan denna studie ämnade att pröva befintliga teorier (Bryman & Bell, 2017).

Ofta används en deduktiv ansats tillsammans med en kvantitativ metod (Bryman & Bell, 2017). Denna studie har därför genomförts med en kvantitativ datainsamlingsmetod och statistisk analys. Dessutom ämnar studien att försöka dra generella slutsatser över en större urvalsgrupp och därmed uppnå en bredd snarare än ett djup, varför en kvantitativ metod var mer lämplig än en kvalitativ metod (David & Sutton, 2016). I denna studie är fenomenet som undersöks i fokus och därför har flera olika teorier använts för att försöka förklara fenomenet, vilket innebär att studien har utförts med en eklektisk ansats (Collin, Tagesson, Andersson, Cato, & Hansson, 2009).

2.2 Teoretiska utgångspunkter

Som nämnt har denna studie utförts med en eklektisk ansats, vilket innebär att det är fenomenet som är i fokus och därför undersöks från olika perspektiv (Collin m.fl., 2009). För att kunna genomföra detta har flera olika teoretiska utgångspunkter använts vid hypotesformulering, val av kontrollvariabler och diskussion kring resultatet. De teoretiska utgångspunkter som har valts ut för denna studie har valts med stöd i tidigare forskning kring frivillig rapportering (se till exempel: Broberg, 2006; Broberg m.fl., 2010; Cooke, 1989; Neu, Warsame, & Pedwell, 1998). Teorierna som har använts i studien är agentteorin och positiv redovisningsteori, systemorienterade teorier, signalteorin samt upper echelon theory.

Positiv redovisningsteori har sin utgångspunkt i agentteorin, vilken utgår från att individer är rationella och agerar utifrån sitt egenintresse (Deegan & Unerman, 2011; Watts & Zimmerman, 1990). Båda dessa teorier har använts i flera tidigare studier för att förklara vad som påverkar individers redovisningsval och vilka val som görs kring frivillig rapportering (se till exempel: Broberg m.fl., 2010; Cooke, 1989; Jankensgård, 2018). Även systemorienterade teorier har använts i flera studier för att förklara de redovisningsval som görs och varför företag väljer att redovisa en större eller mindre mängd frivillig information i sina årsredovisningar (Deegan & Unerman, 2011; Freeman & Reed, 1983; Gray m.fl., 1995). Enligt Gray m.fl. (1995) har systemorienterade teorier ett annat synsätt än exempelvis positiv redovisningsteori och ger därför en vidare bild av vad som kan förklara vad företagen väljer att rapportera. Valen företagen gör beror som tidigare nämnt på de beslut som personerna i företagsledningen fattar. De systemorienterade teorierna fokuserar på hur företag påverkar, men även påverkas av, samhället de verkar i. Den påverkan som förhållandena mellan företagen och andra grupper i samhället har på företagens frivilliga rapportering betonas bland annat i studier av Freeman och Reed (1983) och Gray m.fl. (1995). Genom att använda såväl agentteorin och positiv redovisningsteori som de systemorienterade teorierna för att diskutera resultatet och dra slutsatser utifrån detta kan studien ge ett bredare perspektiv tack vare teoriernas olika utgångspunkter. I studien har även signalteorin använts, denna teori förklarar hur företag kan välja att signalera eller att inte signalera något för att uppfattas på ett visst sätt av sin omgivning eller sina intressenter. Enligt teorin kan detta medföra att företag som presterar bra är mer villiga att signalera det till omgivningen än företag som inte presterar lika bra (Clarkson, 1995; Clarkson, Li, Richardson, & Vasvari, 2008). Dessa teorier har i denna studie använts för att ta fram relevanta kontrollvariabler samt för att diskutera resultaten av analysen och dra slutsatser baserat på detta.

Upper echelon theory är en teori som fokuserar på hur personer i ledande befattning i företaget påverkar företagets val och prestationer. Teorin beskriver hur en persons observerbara personliga egenskaper, som exempelvis kön, ålder, utbildning eller erfarenhet, kan ha en påverkan på de beslut som fattas (Hambrick & Mason, 1984). Flera tidigare studier har funnit ett samband mellan personliga egenskaper hos personer i ledande befattning i företaget och de redovisningsval och val kring frivilliga rapportering som görs (de Almeida & Lemes, 2019; Ge m.fl., 2011; Smith Bamber, Jiang, & Yanyan Wang, 2010). Personer i ledande befattning är ett centralt begrepp i denna studie, och hädanefter kommer ordet ’manager’ att användas istället för ordet ’chef’. Anledningen till detta är att manager kan anses vara ett bredare begrepp som omfattar alla personer med någon form av ledaransvar inom ett företag, oavsett om det är en chefstitel eller ej. Upper echelon theory har i denna studie använts för att formulera hypoteser och därmed också för att motivera valen av studiens oberoende variabler samt för att diskutera och dra slutsatser kring studiens resultat.

3. Institutionalia

Årsredovisningslagen

Frivillig rapportering är den information som redovisas utöver vad företagen måste redovisa enligt lagar, regler och standarder. De svenska lagar som innehåller bestämmelser om företags redovisning är framförallt årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och bokföringslagen (SFS 1999:1078). Båda lagarna hänvisar till god redovisningssed, och årsredovisningslagen belyser även vikten av att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat (Bokföringslag, SFS 1999:1078; Årsredovisningslag, SFS 1995:1554). Vad som klassificeras som frivillig information kan skilja sig åt mellan olika företag på grund av att olika lagar och regler måste tillämpas för olika företag. Enligt 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) ska förvaltningsberättelsen innehålla information som ger en rättvisande översikt av företagets verksamhet och resultat. Det medför att vad som kan anses som frivillig information kan variera mellan företag och från fall till fall.

Enligt årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) ska årsredovisningen innehålla balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. För större företag ska årsredovisningen även innehålla en kassaflödesanalys. Med större företag menas företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller företag som uppfyller minst två av följande kriterier: företaget har haft mer än 50 anställda de senaste två åren, företaget har haft en balansomslutning på minst 40 miljoner kronor de två senaste åren eller företaget har haft en nettoomsättning som har uppgått till minst 80 miljoner kronor de senaste två åren.

Vad årsredovisningen ska innehålla förändras och det som tidigare varit frivilligt att rapportera blir tvingande. Exempelvis ska större företag från och med år 2015 redovisa information om könsfördelningen bland styrelseledamöter och i företagsledningen. Under år 2015 infördes även krav på att större företag ska lämna upplysningar om andelen män och andelen kvinnor som varit anställda under året (Årsredovisningslag, SFS 1995:1554). Från och med räkenskapsåret som inleds den 1 januari 2017 ska de företag som anses som stora, enligt samma kriterier som tidigare beskrivits, även hållbarhetsrapportera. Dessa regler antogs efter ett EU-direktiv år 2014 om stora företags och koncerners rapportering av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (FAR, 2016). Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) ska företagen ge de hållbarhetsupplysningar som krävs för förståelse för företagets ställning, resultat och utveckling samt konsekvenser av verksamheten. Det innebär att företagen ska ge upplysningar om frågor som rör sociala förhållanden, personal, miljö, motverkande av korruption och mänskliga rättigheter. Företagen kan välja att antingen inkludera informationen i förvaltningsberättelsen eller att upprätta en separat hållbarhetsrapport (Årsredovisningslag, SFS 1995:1554).

Svensk kod för bolagsstyrning

Alla företag som har sina aktier upptagna till handel på en av de två reglerade marknaderna i Sverige, Nasdaq Stockholm och NGM Equity, ska följa svensk kod för bolagsstyrning. Koden anger en norm för god sed för bolagsstyrning och bygger på principen ’följ eller förklara’ (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2020). Företagen måste därför inte följa varje regel, förutsatt att detta förklaras och att de anger skälen till beslutet. Företagen ska i en bolagsstyrningsrapport årligen förklara hur bolagsstyrningen fungerar och företagets tillämpning av koden (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2020).

Börsregler

Det finns även speciella börsregler som noterade företag måste följa. Reglerna berör bland annat vilken information som företagen ska redovisa i sina årsredovisningar, men även vilken information som de inte behöver inkludera (Nasdaq, Inc, 2018). I regelverket för Nasdaq Stockholm framgår att företagen ska redovisa information som sannolikt kan ha väsentlig påverkan på aktiepriset. Enligt reglerna ska företagen exempelvis ge upplysningar om investeringsbeslut, köp och försäljning av företag, pris- eller valutaförändringar, utveckling av nya produkter och information rörande dotter- och intressebolag (Nasdaq, Inc, 2018).

4. Teoretisk referensram och tidigare forskning

4.1 Agentteorin och positiv redovisningsteori (PAT)

Agentteorin är en av de mest väletablerade teorierna inom redovisningsområdet och den grundas på antagandet att det finns ett kontrakt mellan en agent och en eller flera principaler, där principalen eller principalerna delegerar en del av beslutsfattandet och ansvaret till agenten (Jensen & Meckling, 1976). Positiv redovisningsteori, eller positive accounting theory (vidare förkortat PAT) är en teori som grundas på antagandena i agentteorin (Deegan & Unerman, 2011). Agentteorin och PAT utgår från att alla individer är nyttomaximerande, agerar utifrån sitt egenintresse samt har ett opportunistiskt beteende. Detta gör att agenten kommer att basera sina beslut på vad som är mest gynnsamt för agenten själv och inte för principalen (Deegan & Unerman, 2011; Jensen & Meckling, 1976; Watts & Zimmerman, 1978, 1990) och detta leder till att principalen inte kan lita helt på agenten (Deegan & Unerman, 2011).

Utifrån agentteorin och PAT kan företagsledningen ses som agenten och aktieägarna kan ses som principalerna (Jensen & Meckling, 1976). I vissa situationer kan intressekonflikter uppstå, där företagsledningen måste fatta beslut i frågor där aktieägarnas och företagsledningens intressen står i konflikt med varandra (Watts & Zimmerman, 1979). Eftersom ägandeskapet och kontrollen över företaget är separerade har företagsledningen större insyn i företaget och i de beslut som fattas än vad varje enskild aktieägare har, och detta gör att informationsasymmetri uppstår mellan företagsledningen och aktieägarna (Jensen & Meckling, 1976). Dessa intressekonflikter och informationsasymmetrin som uppstår mellan agenten och principalen skapar ett behov för principalen att övervaka agentens agerande (Deegan & Unerman, 2011). Övervakning av agenten är nödvändigt då principalen vill säkerställa att agenten agerar utifrån principalens intressen och inte agentens egna intressen, och kostnaderna för denna övervakning kallas agentkostnader (Jensen & Meckling, 1976). Ett sätt att genomföra övervakningen är genom revisorn, som kommer in som en oberoende tredje part och granskar agentens arbete.

Principalen kan inte avtala bort alla valmöjligheter i kontraktet med agenten, bland annat på grund av att lagar och regelverk ger utrymme för viss valfrihet, och därmed kommer det alltid att finnas utrymme för agenten att ha en viss grad av opportunistiskt beteende (Deegan & Unerman, 2011). Informationen som offentliggörs är ett sätt för principalen att utkräva ansvar från agenten, och agenten kommer därför att välja de redovisningsprinciper samt göra de redovisningsval som är mest gynnsamma för agenten själv. Som kompensation för detta kan principalen välja att ge agenten en lägre ersättning för det arbete den utför och det antas därför ofta att det är agenten själv som i praktiken får bära kostnaden för övervakningen av agenten (Deegan & Unerman, 2011). Ett sätt för agenten att motverka agentkostnaderna är

att redovisa frivillig information och på så sätt minska informationsasymmetrin (Jensen & Meckling, 1976). Samtidigt kan det finnas anledningar för agenten att hålla inne med viss information för att behålla sina kontrollfördelar gentemot principalen (Deegan & Unerman, 2011).

Flera tidigare studier på vad som påverkar frivillig rapportering har analyserat sina resultat med hjälp av agentteorin och PAT (Ben-Amar m.fl., 2017; Broberg, 2006; Broberg m.fl., 2010; Cooke, 1989; Jankensgård, 2018; Liao m.fl., 2015; Nadeem, 2020). Broberg (2006) och Broberg m.fl. (2010) finner i sina studier stöd för att större företag och företag med högre skuldsättningsgrad tenderar att avge en större mängd frivillig rapportering. Anledningen till detta antas vara att denna typ av företag har högre agentkostnader. Genom att företagen redovisar en större mängd information antas investerarna bli mindre osäkra och informationsasymmetrin minskar, och på så sätt kan de höga agentkostnaderna minskas något (Broberg, 2006). Broberg m.fl. (2010) finner i sin studie även stöd för att företag generellt redovisar en större mängd information när företaget presterar bra än när det presterar sämre.

4.2 Signalteorin

Signalteorin grundar sig, likt agentteorin, på att det finns informationsasymmetri mellan två parter (Connelly, Certo, Ireland, & Reutzel, 2011). Enligt Certo (2003) kan teorin även sammankopplas med exempelvis institutionell teori då den utgår från att målet med hur och vad företag väljer att signalera är att uppnå legitimitet. Signalteorin utgår från att den part som har tillgång till en större mängd information kommer att vara tvungen att besluta kring om och i så fall hur den ska signalera informationen till den andra parten (Spence, 1973). Mottagarparten måste i sin tur bestämma hur den ska tolka de signaler som givarparten ger (Connelly m.fl., 2011). För att signalerna ska vara användbara är det viktigt att företag inte med enkelhet kan skicka signaler som visar att de presterar bättre än de egentligen gör (Clarkson m.fl., 2008; Runesson, Samani, & Marton, 2018). Enligt Clarkson m.fl. (2008) kommer företag som presterar bra att vilja signalera det, och de kommer därför att vara villiga att öka mängden frivillig rapportering. Det leder till att det blir svårare för icke välpresterande företag att försöka signalera att de presterar på samma nivå som välpresterande företag. Anledningen till detta är att de inte kan imitera välpresterande företag som redovisar en större mängd frivillig information fullt ut (Clarkson m.fl., 2008). Att företag som presterar bra är bättre på att delge sina intressenter detta visas även i en studie av Hummel och Schlick (2016). Resultatet i studien visar på att de företag som presterade bra inom hållbar utveckling signalerade det genom högkvalitativa hållbarhetsrapporter. De företag som inte presterade lika bra inom hållbar utveckling valde att ge ut lågkvalitativa hållbarhetsrapporter för att försöka dölja hur de hade presterat, men för att samtidigt försöka uppnå legitimitet (Hummel & Schlick, 2016).

4.3 Systemorienterade teorier

Legitimitets- och intressentteorin samt institutionell teori kallas ibland för systemorienterade teorier. Ett systembaserat perspektiv utgår från att företag är en del av ett större socialt system där de influerar, men även influeras av, andra i samhället (Deegan & Unerman, 2011). Det innebär att när till exempel företags redovisningsval studeras så tas förhållandet mellan organisationen, staten, olika intressentgrupper och individer i beaktande (Gray m.fl., 1995). Systemorienterade teorier kan därför användas för att förklara vad som kan påverka de val företag gör avseende exempelvis vilken frivillig information som redovisas (Deegan & Unerman, 2011). De val som företaget gör fattas som tidigare nämnt av individer i ledande befattningar på företaget. Legitimitets- och intressentteorin har båda ursprung i ’political economic theory’ (Gray m.fl., 1995), till vilken även institutionell teori kan kopplas enligt Deegan och Unerman (2011). Political economic theory grundar sig på att samhället, politik och ekonomi är oskiljbara på det sätt att exempelvis ett ekonomiskt problem inte kan undersökas på ett meningsfullt sätt om inte samhället och politiken tagits i beaktande (Gray m.fl., 1995).

4.3.1 Legitimitetsteorin

Legitimitetsteorin bygger på att företag vill uppfattas som legitima av samhället. Legitimitet uppnås enligt Dowling och Pfeffer (1975) när värdesystemet hos företaget och det större sociala system som företaget är en del av överensstämmer. Dowling och Pfeffer (1975) menar på att företag försöker att uppnå kongruens mellan företagets värderingar och aktiviteter och det agerande som uppfattas som acceptabelt i det större sociala system som företaget är en del av. Att uppfattas som legitimt är viktigt för företags rykte och överlevnad. Vad som anses vara legitimt för ett företag behöver inte vara det för andra företag (Dowling & Pfeffer, 1975). Legitimitetsteorin kan därmed sägas bygga på ett socialt kontrakt mellan företaget och samhället, där företaget hela tiden strävar mot att nå upp till de normer och krav som samhället har (Deegan, 2002; Dowling & Pfeffer, 1975). Dessa normer och krav är inte fasta utan ändras över tiden, vilket kräver att företagen är uppmärksamma på och försöker uppfylla de förändrade kraven från samhället och de etiska miljöer företagen verkar i (Deegan, 2002). När företagets och samhällets värderingar inte överensstämmer benämns det som att det finns ett legitimitetsgap. Legitimitetsgapet kan exempelvis bero på att samhällets förväntningar har ändrats eller att ny information om företaget har offentliggjorts vilket påverkar samhällets syn och krav på företaget (Sethi, 1978).

Företagens frivilliga rapportering är ett område där samhällets förväntningar har förändrats. Det som tidigare varit frivilligt att rapportera har börjat uppfattas som något som krävs av företaget för att uppnå legitimitet. Deegan (2002) finner i sin studie stöd för att legitimitetsteorin och det sociala kontraktet mellan företaget och samhället påverkar

företagets frivilliga rapportering. Framförallt har samhällets förväntningar på företagens frivilliga rapportering inom exempelvis områdena miljö och hållbarhet ökat enligt Bonsón och Bednárová (2015). Det leder till att företagen tvingas till att redovisa en större mängd frivillig information då de vill uppfattas som legitima, och att välja att redovisa en mindre mängd frivillig information skulle kunna resultera i att de inte gör det. Det skulle framförallt kunna bli svårare för de företag som redovisar en mindre mängd frivillig information att uppnå legitimitet om andra företag på marknaden redovisar en större mängd frivillig information.

4.3.2 Intressentteorin

Intressentteorin och legitimitetsteorin kan ses som två olika teorier vilka till viss del överlappar (Gray m.fl., 1995). Intressentteorin utgår, liksom legitimitetsteorin, från att företag är en del av ett större socialt system där organisationerna påverkar och påverkas av varandra (Deegan, 2002). Legitimitetsteorin utgår som tidigare nämnt från påverkan från samhället i stort, medan intressentteorin betonar vikten av specifika intressentgrupper. Med intressentgrupper avses de som kan påverka om företaget uppnår sina mål och de som kan påverkas av om företaget uppnår sina mål (Freeman & Reed, 1983). Intressentgrupperna kan ha olika syn på hur företaget ska agera vilket medför att företaget har flera olika sociala kontrakt med de olika intressentgrupperna, till skillnad från vad legitimitetsteorin menar (Deegan & Unerman, 2011). Enligt Clarkson (1995) kan företagens intressentgrupper delas upp efter primära och sekundära intressentgrupper. De primära intressentgrupperna är viktigast för företagen att ta hänsyn till då företagen är beroende av dem för överlevnad. Primära intressentgrupper kan exempelvis vara företagens kunder, investerare och leverantörer. Sekundära intressentgrupper är de som kan påverka eller påverkas av företagen, men som inte är lika väsentliga för företagens överlevnad (Clarkson, 1995). Teorin kan delas upp efter två olika perspektiv, det normativa och det instrumentella (Deegan & Unerman, 2011). Det normativa perspektivet argumenterar för att alla företagets intressenter av etiska skäl ska behandlas lika av företaget, oavsett hur stor makt och påverkan de har (Deegan & Unerman, 2011). Det instrumentella perspektivet menar tvärtemot det normativa perspektivet att företaget behandlar sina intressenter olika beroende på deras påverkan på företaget. Denna påverkan kan förändras över tiden och företaget måste därför ha en kontinuerlig kännedom kring sina intressenter och på hur kraftfulla de kan anses vara (Gray m.fl., 1995).

Enligt intressentteorin kommer företagens aktiviteter, så som det företagen väljer att rapportera, att påverkas av vissa intressenter och deras krav på företagens frivilliga rapportering (Deegan & Unerman, 2011). Enligt Roberts (1992) är det viktigt att delge viktiga intressenter information utöver den finansiella, exempelvis om företagets arbete med socialt

ansvar, för att upprätthålla en bra relation. I sin studie hittar Roberts (1992) stöd för intressentteorin, detta genom att det ett företag väljer att rapportera till viss del kan förklaras av intressentgruppernas påverkan på företaget. Även Neu m.fl. (1998) finner i sin studie stöd för att vissa intressentgrupper kan påverka informationen som företagen väljer att redovisa avseende det sociala ansvarsarbete som bedrivs. Islam och Deegan (2008) finner i sin studie kring företags frivilliga rapportering av sociala och miljömässiga aspekter också stöd för att företagens frivilliga rapportering påverkas av deras intressentgrupper.

4.3.3 Institutionell teori

Institutionell teori är enligt Carpenter och Feroz (2001) en kompletterande teori till ’economic theory’ och ger ett annat perspektiv än exempelvis legitimitetsteorin. Teorin förklarar hur företag kommer att anta strukturer som anses legitima av andra organisationer inom samma organisatoriska fält för att själva uppnå legitimitet (Deegan & Unerman, 2011). Enligt DiMaggio och Powell (1983) utgår institutionell teori från att det finns olika krafter i samhället som kommer att påverka företag till att bli mer lika varandra. Det kommer således att resultera i homogenitet och harmonisering kring vissa normer. Institutionell teori används ofta i studier om frivillig rapportering då den ger ett annat perspektiv än legitimitetsteorin och intressentteorin på hur företag reagerar på förväntningar och förändringar i samhället (Deegan & Unerman, 2011).

Inom institutionell teori finns två huvuddimensioner vilka anses vara centrala för att förklara frivillig rapportering; isomorfism och frikoppling (Deegan & Unerman, 2011). Isomorfism är en process som gör att en grupp i en population kommer att efterlikna andra grupper inom samma population som ställs inför samma förhållanden. Det leder således till en homogenisering och kan ske genom att en grupp antar samma struktur och praxis som andra grupper (Carpenter & Feroz, 2001; DiMaggio & Powell, 1983). Företag som inte väljer att efterlikna de andra företagen och exempelvis inte redovisa samma information riskerar att få kritik för detta (Deegan & Unerman, 2011). DiMaggio och Powell (1983) beskriver i sin artikel tre olika typer av isomorfism; tvingande, mimetisk och normativ isomorfism. Tvingande isomorfism innebär att ett företag ändrar sin institutionella praxis på grund av press från viktiga intressenter som företagen är beroende av, exempelvis ägare eller kunder (Deegan & Unerman, 2011; DiMaggio & Powell, 1983). Denna typ av isomorfism är relaterad till det tidigare nämnda instrumentella perspektivet av intressentteorin (Deegan & Unerman, 2011). Mimetisk isomorfism innebär att företag försöker efterlikna institutionell praxis hos andra företag som de anser är framgångsrika för att uppnå legitimitet (Deegan & Unerman, 2011; DiMaggio & Powell, 1983). Det leder till minskad risk och osäkerhet för företaget (Deegan & Unerman, 2011). Den sista, normativ isomorfism, handlar om att det finns press från gruppnormer vilka påverkar företagen att tillämpa viss specifik institutionell praxis (DiMaggio & Powell, 1983). Utifrån normativ isomorfism kommer företag därför att antas

följa normer och praxis, som exempelvis att följa redovisningsstandarder. Det framkommer exempelvis i en studie av Carpenter och Feroz (2001) som undersöker hur institutionell press påverkar myndigheters redovisning. I studien finner Carpenter och Feroz (2001) att normativ och tvingande isomorfism varit betydande för myndigheternas övergång till att följa GAAP.

Den andra huvuddimensionen inom institutionell teori, frikoppling, handlar om att den formella företagsstrukturen eller praxis inte överensstämmer med de faktiska (Meyer & Rowan, 1977). Exempelvis kan ledningen anse att företaget måste uppfattas på ett visst sätt och tillämpa viss institutionell praxis, och kan även ha strävat efter att uppnå detta, men företagets praxis kan trots det se annorlunda ut (Deegan & Unerman, 2011).

4.4 Upper echelon theory

Upper echelon theory förklarar hur en organisations val och prestationer påverkas av egenskaper hos personer i ledande positioner i organisationen, exempelvis företagsledningen (Hambrick, 2007; Hambrick & Mason, 1984). Enligt Hambrick och Mason (1984) påverkar såväl psykologiska personliga egenskaper, exempelvis personens värderingar, som observerbara personliga egenskaper i form av till exempel ålder, utbildning och antal år på företaget. De personliga egenskaper som personer i ledningen besitter kommer att ha en påverkan på de beslut som fattas, vilket i sin tur kommer att påverka företagets prestationer och resultat. Då det finns vissa svårigheter med att fånga upp alla personliga egenskaper kan en förenkling göras där bara observerbara personliga egenskaper inkluderas.

Tidigare studier som har använt upper echelon theory, exempelvis Smith Bamber m.fl. (2010), finner att observerbara personliga egenskaper som ålder och erfarenhet kan påverka hur managers agerar. Resultatet i studien indikerar exempelvis att erfarenheten har en påverkan på den frivilliga rapporteringen och att äldre managers är mer konservativa när det gäller frivillig rapportering (Smith Bamber m.fl., 2010). Resultatet i en studie av de Almeida och Lemes (2019) indikerar att personliga egenskaper har en påverkan på de redovisningsval som görs, vilket stödjer upper echelon theory. Studien undersöker CFO:ns påverkan på redovisningsval och finner att vissa observerbara personliga egenskaper hos CFO:n, så som utbildning, påverkar företagens redovisningsval (de Almeida & Lemes, 2019). Även i en studie av Ge m.fl. (2011) indikerar resultaten att personliga egenskaper har en påverkan på företagens frivilliga rapportering. I sin studie finner de att en CFO:s observerbara personliga egenskaper, så som kön, ålder och utbildning, påverkar företagens redovisningsval (Ge m.fl., 2011).

4.5 Personliga egenskaper och hypotesformulering

Figur 1 - Samband mellan personliga egenskaper och frivillig rapportering

De regelverk, standarder och principer som finns för att reglera företagens redovisning av finansiell information ger utrymme för viss valfrihet. I situationer där ett beslut måste fattas kring hur redovisningen ska hanteras kommer personerna som fattar dessa beslut att göra bedömningar kring vilket alternativ som de anser är bäst lämpat. Dessa beslut fattas av företagsledningen som helhet, eller av enskilda personer i företagsledningen. Till följd av detta kan de personliga egenskaper som personer i ledande befattning besitter ha en påverkan på vilka redovisningsval som görs. Detta resonemang är i enlighet med upper echelon theory (Hambrick, 2007; Hambrick & Mason, 1984). Redovisningsval och val kring mängden samt vilka kategorier av frivillig information som redovisas har i tidigare utförda studier antagits ha ett samband (de Almeida & Lemes, 2019; Levy m.fl., 2018). Som illustreras i figur 1 ovan antas de observerbara personliga egenskaperna (Hambrick & Mason, 1984) som i denna studie är kön, ålder och utbildning ha en påverkan på de psykologiska personliga egenskaperna (Hambrick & Mason, 1984) vilka i denna studie är riskaversion, självförtroende samt hur etiskt medveten man. De psykologiska personliga egenskaperna har valts ut med stöd i tidigare forskning (se till exempel: Alqatamin m.fl., 2017; de Almeida & Lemes, 2019; Ho m.fl., 2015). De personliga egenskaper som personer i ledande befattning besitter antas i sin tur påverka bedömningarna som dessa personer gör i form av vilka redovisningsval som görs samt vilka beslut som fattas kring frivillig rapportering (de Almeida & Lemes, 2019; Hambrick, 2007; Hambrick & Mason, 1984). Flera tidigare studier har funnit stöd för att de personliga egenskaper som personer i företagsledningen besitter har en påverkan på den frivilliga rapporteringen (se till exempel: Barako & Brown, 2008; Bear m.fl., 2010; Ben-Amar m.fl., 2017; Ge m.fl., 2011; Smith Bamber m.fl., 2010; Tejedo-Romero m.fl., 2017).

4.5.1 Kön

Flera tidigare studier som har undersökt vad som kan påverka vilka redovisningsval som görs och valen som görs kring frivillig rapportering har utgått från att det finns vissa skillnader mellan de olika könen (de Almeida & Lemes, 2019; Francis m.fl., 2015; Ge m.fl., 2011; Ho

Observerbara

personliga

egenskaper

Psykologiska

personliga

egenskaper

Redovisningsval

m.fl., 2015). Män och kvinnor antas exempelvis besitta olika grad av riskaversion. Kvinnor antas ha en högre riskaversion än män har, det vill säga att kvinnor ofta antas vara mindre benägna att ta risker än vad män är (de Almeida & Lemes, 2019; Ho m.fl., 2015). Kvinnors antagna högre riskaversion kan i sin tur leda till att kvinnor är mer försiktiga och mer konservativa i de redovisningsval de gör (de Almeida & Lemes, 2019; Ho m.fl., 2015; Jianakoplos & Bernasek, 1998; Palvia m.fl., 2015). Om personen som fattar beslutet är man eller kvinna skulle alltså kunna påverka vilka redovisningsval som görs, till följd av skillnaderna i riskaversion mellan män och kvinnor, och därmed också vilka kategorier av frivillig information som bedöms vara av störst vikt samt hur stor mängd frivillig information som redovisas. Å ena sidan kan det vara riskfyllt att redovisa för mycket frivillig information om företaget, detta då det kan skada företaget samtidigt som kostnaderna för övervakning och revision ökar om en större mängd information redovisas (Cooke, 1989). Å andra sidan kan det vara riskfyllt att inte redovisa en tillräckligt stor mängd frivillig information om företaget då företagets intressenter ställer vissa krav på företaget i enlighet med intressentteorin (Freeman & Reed, 1983). Dessutom minskar transparensen och informationsasymmetrin ökar om inte en tillräckligt stor mängd frivillig information redovisas, vilket i sin tur leder till ökade agentkostnader och kapitalkostnader (Oxelheim, 2006) samt gör det svårare för företaget att uppnå legitimitet i enlighet med legitimitetsteorin (Dowling & Pfeffer, 1975). Sammantaget bedöms riskerna med att redovisa en mindre mängd frivillig information vara större än att redovisa en större mängd frivillig information och således kommer denna studie att utgå från att kvinnors antagna högre riskaversion leder till att kvinnor är mer benägna att redovisa en större mängd frivillig information än män är.

Självsäkerhet är en psykologisk personlig egenskap som ibland antas skilja sig åt mellan könen. Alqatamin m.fl. (2017) finner i sin studie stöd för att CEO:ns nivå av självsäkerhet har ett positivt samband med mängden framåtblickande frivillig information som kommuniceras till företagets intressenter. Författarna utgår också från att kvinnor har en högre riskaversion än män har och de finner stöd för att manliga CEO:er redovisar en större mängd framåtblickande frivillig information (Alqatamin m.fl., 2017) än kvinnliga CEO:er. Anledningen till detta är enligt författarna att framtida prognoser och förutsägelser har ett samband med hög självsäkerhet och låg riskaversion (Alqatamin m.fl., 2017). Ho m.fl. (2015) utgår i sin studie från att kvinnor ofta beskrivs som ’less overconfident’ jämfört med män, det vill säga att mäns självsäkerhet generellt antas vara överdrivet hög och att detsamma inte gäller för kvinnors självsäkerhet. Precis som kvinnors högre riskaversion antas även den lägre självsäkerheten hos kvinnor jämfört med hos män leda till mer konservatism och större försiktighet i beslut kring redovisningsval (Ho m.fl., 2015). Ho m.fl. (2015) finner stöd i sin studie för att kvinnor är mindre självsäkra än män är och att kvinnor har en högre riskaversion än män har. Således kan besluten som fattas kring såväl vilka redovisningsval

som görs som kring den frivilliga rapporteringen antas påverkas av den beslutsfattande personens kön och självsäkerhetsnivå. Som nämnt kan hög självsäkerhet leda till att en person är mer benägen att redovisa en större mängd framåtblickande frivillig information (Alqatamin m.fl., 2017), vilket skulle innebära att män borde redovisa en större mängd frivillig information än kvinnor. Lägre självsäkerhet kan dock generera ett större behov av att uppnå legitimitet, vilket kan nås av att redovisa en större mängd frivillig information i enlighet med legitimitetsteorin (Dowling & Pfeffer, 1975). Baserat på detta kommer denna studie att utgå från att kvinnor redovisar en större mängd frivillig information än män gör. Hur etiskt medveten man är har i flera tidigare studier antagits skilja sig åt mellan män och kvinnor, där kvinnor antas vara mer etiska än män (se till exempel: Alqatamin m.fl., 2017; de Almeida & Lemes, 2019; Ho m.fl., 2015). Den högre etiska medvetenheten som kvinnor antas besitta kan leda till att kvinnor gör andra redovisningsval och fattar andra beslut kring frivillig rapportering än män gör. Exempel på detta skulle kunna vara att kvinnor överlag gör mer konservativa redovisningsval, att kvinnor mer sällan är inblandade i resultatmanipulering eller att kvinnor redovisar mer sanningsenlig och ärlig frivillig information (Ho m.fl., 2015). Resultaten i Ho m.fl. (2015) indikerar att kvinnor gör mer konservativa redovisningsval än män gör och att kvinnor är mer etiska än män är. Att kvinnor antas vara mer etiska än män är, och därmed också antas göra mer etiska redovisningsval än män gör, borde leda till att kvinnliga managers avger en mer rättvisande bild av företaget då risken för exempelvis resultatmanipulering kan antas minska baserat på dessa argument. I sin tur kan en mer rättvisande bild av företaget, till följd av mer etiska redovisningsval, leda till att kvinnliga managers är mer benägna att redovisa en större mängd frivillig information jämfört med manliga managers, vilket denna studie kommer att utgå från.

de Almeida och Lemes (2019) utgår i sin studie från att det finns skillnader i beslutsfattande mellan män och kvinnor som påverkas av både biologiska och psykologiska skillnader mellan könen. De finner dock inget stöd för att CFO:ns kön påverkar de beslut som fattas kring redovisningsval (de Almeida & Lemes, 2019). Även Ho m.fl. (2015) utgår från att det finns skillnader i beslutsfattande mellan könen och författarna finner stöd för att kvinnliga CEO:er gör mer konservativa redovisningsval än manliga CEO:er. Skillnader i beslutsfattande mellan könen kan antas påverkas av de psykologiska personliga egenskaperna, och vilka beslut som fattas påverkar som nämnt redovisningsvalen och den frivilliga rapporteringen. Kvinnor antas som tidigare nämnt ha högre riskaversion än män har, män antas vara mer självsäkra än kvinnor är och kvinnor antas vara mer etiska än män är. Vidare antas jämställdhet vara ett ämne som kvinnor lägger större vikt vid än män gör då kvinnor är underrepresenterade på ledande poster i näringslivet (Svenskt Näringsliv, 2017). Dessutom kan det antas att företag som valt att ha en kvinnlig CEO vill signalera att de arbetar med jämställdhet och är en jämställd organisation. Ett sätt för företag att signalera detta, utöver det faktum att en

kvinnlig CEO har valts, kan vara genom att redovisa en större mängd frivillig jämställdhetsinformation. Trots att tidigare studier fått varierande resultat avseende vilka samband som finns mellan kön, psykologiska personliga egenskaper och frivillig rapportering har följande hypoteser formulerats med stöd i befintliga teorier samt argumenten ovan kring skillnader mellan mäns och kvinnors personliga egenskaper och hur dessa antas påverka beslutsfattandet och den frivilliga rapporteringen:

H1

1a: Det finns ett positivt samband mellan en kvinnlig CEO och den totala mängden frivillig rapportering.

1b: Det finns ett positivt samband mellan en kvinnlig CFO och den totala mängden frivillig rapportering.

1c: Det finns ett positivt samband mellan en kvinnlig CEO och mängden frivillig rapportering av jämställdhetsinformation.

1d: Det finns ett positivt samband mellan en kvinnlig CFO och mängden frivillig rapportering av jämställdhetsinformation.

4.5.2 Ålder

Ålder är en observerbar personlig egenskap som i flera tidigare studier har antagits ha en påverkan på personer i företagsledningens beslutsfattande (se till exempel: Alqatamin m.fl., 2017; Bueno m.fl., 2018; de Almeida & Lemes, 2019; Francis m.fl., 2015; Ge m.fl., 2011; Smith Bamber m.fl., 2010). Smith Bamber m.fl. (2010) utgår i sin studie från att äldre managers gör mer konservativa val kring frivillig rapportering jämfört med yngre managers, och finner även stöd för detta. Liknande resultat återfinns i en studie av Francis m.fl. (2015), där resultaten indikerar att äldre CFO:er tenderar att vara mer konservativa än yngre CFO:er. Konservatism och riskaversion anses ofta vara nära sammanhängande. de Almeida och Lemes (2019) utgår i sin studie från att en managers ålder kan påverka beslutsfattandet och vilka redovisningsval som görs eftersom riskaversionen antas skilja sig åt beroende på ålder. Författarna utgår från att yngre personer är mer riskbenägna och tänker mindre på långsiktiga konsekvenser jämfört med äldre personer, och anledningen till detta antas vara att yngre personer snabbt vill bygga upp sina rykten och karriärer (de Almeida & Lemes, 2019). de Almeida och Lemes (2019) finner dock inget stöd i sin studie för att CFO:ns ålder påverkar vilka redovisningsval som görs. Ge m.fl. (2011) utgår i sin studie från att riskaversion hos managers ökar med åldern, de finner dock inget signifikant samband mellan CFO:ns ålder och besluten som fattas kring redovisningsval. Sammantaget har tidigare studier fått tvetydiga resultat avseende hur riskaversion, eller konservatism, påverkas av